Korpusfil: Diplomatarium Norvegicum, Samling 1, , Christiania 1847-49

Digital corpus and dictionary of Norwegian Medieval Latin texts

Nasjonalbiblioteket 2019

Publiseres som del av digitalt tekstkorpus.

FORORD.
Udgivelsen af den rige Skat af Oldbreve vedkommende Norge, som endnu bevares dels i Rigets egne, dels i udenlandske Samlinger, har i en Række af Aar været paatænkt. Den altfor tidligt afdöde Gregers Fougner Lundh, Professor i Statsökonomi ved Norges Universitet, var den, fra hvem det förste Skridt i denne Henseende gjordes. Under et længere Ophold i Kjöbenhavn, hvor de fleste haandskrevne Samlinger til vor Historie fremdeles forvares, afskrev han saagodtsom alle ham tilgængelige Diplomer, og udgav der en Pröve af det Verk, han ved Döden hindredes fra for Alvor at paabegynde. Hans Specimen Diplomatarii Norvagici eller Pröve af et norskt Diplomatarium, Kjöbenhavn 1824. X og 21 Sider 4 to, blev saaledes ikke fortsat, men hans Samling af Diplomafskrifter, der nu bevares i det norske Rigsarkiv, vil stedse vidne om hans Iver, Flid og Sagkundskab. Samtidigt hermed henledede han Statsstyrelsens Opmærksomhed paa Vigtigheden af Norges gamle Love, og disses Udgivelse blev efter Prof. Lundhs Död det förste Arbeide, som paabegyndtes, ligesom dette nu er sin Fuldendelse nær. Tiden synes derfor at være kommen til ogsaa at bringe hans Plan til et norsk Diplomatarium i Gang, og idet vi forelægge Almenheden det förste Hefte af et saadant, maa vi for Sagens og vor egen Skyld tilföie et Par Oplysninger. Da vi fuldt vel kjende de mange Vanskeligheder, som en tidssvarende, baade for Historikeren og Sproggranskeren tilfredsstillende Udgivelse af et Diplomatarium medförer, og vi ikke kunne stille noget allerede erhvervet literært Navn som Borgen for vort Arbeides Værd, ansaa vi det nödvendigt at forsöge et Prövehefte udgivet, for at den derover fældte Dom kunde tjene Statsstyrelsen til Veiledning, naar vi - som vi agte - ansöge om Bidrag af det Offentlige til Samlingens Fortsættelse. Vi kunde ikke selv, ei heller var det at [VI]  vente, at en Boghandler vilde overtage alle de dermed forbundne Udgivter, og vi skylde derfor i Videnskabens og Fædrelandets Navn det kgl. norske Videnskabers Selskab i Throndhjem vor erkjendtligste Tak for det liberale Tilskud, det paa vor Forestilling har bevilget til dette Heftes Udgivelse. Planen for nærværende Diplomatarium afviger i en væsentlig Henseende fra den ved slige Arbeider sædvanlige. Man har hidtil anseet en streng Iagttagen af Tidsfölgen for en ufravigelig Betingelse for et Diplomatarium, saaledes altsaa at det samlede diplomatariske Apparat maatte være paa rede Haand, förend Trykningen paabegyndtes. Men da stedse nye Kildeskrifter bringes for Lyset, har man enten fra Tid til anden udsat med Udgivelsen, eller og paabegyndt denne, förend Apparatet var complet, og saaledes ved hvert Bind leveret Supplementer til de foregaaende. I förste Tilfælde blev Oldbrevenes Offentliggjörelse, som dog maa erkjendes for Hovedsagen, utilbörligt længe udsat, i sidste Tilfælde blev den chronologiske Ordning idelig forstyrret ved de mange mindre Supplementer, som i en ikke uvæsentlig Grad besværliggjör et vidtlöftigere Diplomatariums Brug, og tildels paralyserer det Fortrin, den chronologiske Anordning iövrigt i og for sig maa tillægges. Af disse Grunde er en ny Plan lagt for nærværende Udgave, og da sammes Prövehefte hovedsagelig er udgivet for at erholde Sagkyndiges Dom angaaende denne Plan, skulle vi i Korthed fremsætte og motivere den. 1. Det norske Diplomatarium udgives i særskilte Samlinger eller Bind paa 50 - 60 Ark, ledsaget af Sag- og NavnRegister. Oldbrevene ordnes strengt chronologisk inden Bindet, saa at ethvert saadant begynder fra de ældste Tider, gaar til det for Samlingen satte Tidsmaal, Midten af 16de Aarhundrede, og saaledes i og for sig bliver et afsluttet, af foregaaende og efterfölgende Bind uafhængigt Helt. Herved vindes Fordele, som i deres Gavn for Videnskaben maa antages at overveie den strenge, efter Sagens Natur desuden ugjennemförlige Chronologisme. Saaledes kan den Mand, der har besörget Afskriften, ogsaa haabe at se Frugten af sit Arbeide inden han dör, medens han ellers alene maa arbeide for lykkeligere, ofte uskjönsomme Eftermænd, som opleve det Tidspunkt, da Apparatet erklæres fuldstændigt. Et eneste Bind er tilstrækkeligt for Sprogforskeren til at danne sig et anskueligt Billede af Sprogets Overgange og Forandringer, medens man, naar Chronologien strengt skal fölges, i de fleste Lande maa bie til Diplomatariets sildigere Bind, for at [VII]  faa et Begreb om Oldsproget, og desuden da vel faar dette i rigeligere Mængde, men stykkevis og for et kortere Tidsrum, medens man tiltrænger den hele Samling for at erholde et Overblik. Fremdeles tillader vor Anordning en strengere Kritik ved Oldbrevenes Behandling, og sætter Udgiveren istand til at levere dem saa paalideligt aftrykte, som han efter sit videnskabelige Standpunkt formaar. Ethvert Oldbrev nemlig, som vækker Tvivl eller Betænkelighed med Hensyn til Indhold eller Form, enhver Afskrift eller ethvert Aftryk, om hvis Paalidelighed han ikke er ubetinget forvisset, kan han lægge til Side til nærmere Undersögelse, og denne Fordel maa formentlig ved et Diplomatarium ansees for saa væsentlig, at den större Lethed, som den strengt chronologiske Anordning iövrigt i specielle Retninger afgiver, ikke kan opveie dens Mangler, til hvilke vi fremfor alt henregne den, at Udgiveren maa trykke en mistænkelig Afskrift eller et upaalideligt, feilfuldt Aftryk, hvis Original ikke er ham let tilgængelig, paa sin Plads i Aarfölgen, og saaledes nödvendigvis maa levere et Arbeide af höist forskjelligt Værd. Vi anse det ufornödent at anföre Beviser for, at Fastholden ved Chronologismen hidtil virkelig har fört til slige Resultater, da Uundgaaeligheden deraf formentlig indlyser af sig selv. 2. Valget af hver Samlings (Binds) Indhold bestemmes af Originalens eller en af Udgiverne tagen paalidelig Afskrifts Tilstedeværelse, saaledes at et fra Indholdens Side uvæsentligt Brev trykkes fremfor et vigtigere, hvorom i en eller anden Retning ny Oplysning tiltrænges. Dernæst söger man i hver Samling (eller Bind) at levere Oldbreve fra alle Tidsrum, fra alle Egne i Landet, angaaende saa mange forskjellige Gjenstande som muligt, saaledes at hvert enkelt Bind i sig indslutter Materialier saavel til Sprogets Historie gjennem omtr. 300 Aar i det Hele, som til de mere eller mindre fremtrædende Dialekter; saavel til Landets Topografi og Historie i de forskjellige Landskaber, som til Slægterne, Sæderne, Rettergangen o. s. v. Forsaavidt dette Hovedformaal ikke derved tilsidesættes, have vi for Öie saavidt muligt at udtömme enkelte mindre Diplomsamlinger, samt ikke at adsprede mere end nödvendigt Brevskaber angaaende samme Slægt eller Gods. I dette Hefte have vi saaledes seet os istand til at levere samtlige det Deichmannske Bibliotheks Diplomer for den Tid, Heftet omfatter, og noget nær alle Breve angaaende Finnens Gaard og Gods paa Voss. Ligesaa ere næsten alle Afskrifterne fra Vatikanets Arkiv her trykte, undtagen nogle, der indeholde saa aabenbare og væsentlige Afskriverfeil, at vi hverken vovede paa egen Haand at rette dem, eller trykke Brevene som de ere. [VIII]  3. Selve de originale Breve lægges til Grund for Udgaven, forsaavidt de endnu existere. Afskrifter eller Aftryk - ældre og yngre - benyttes kun, naar Originalen enten bevislig er tabt, eller efter al Rimelighed utilgængelig for Udgiverne. Saaledes finder man i dette Hefte benyttet de Bartholinske Afskrifter i den Arnamagnæanske Samling i Kjöbenhavn af den bergenske Biskops Kopibog, hvis Original brændte i Ildebranden 1728; men intet Aftryk efter de övrige Bind af Bartholiniana eller Apographa Arnamagn., hvis Originaler i det Mindste for en Del endnu ere i Behold. Derimod meddeles en Samling af Pavebreve til Norge, udskrevne for faa Aar siden paa det norske Universitets Bekostning af de originale Regester i Vatikanets hemmelige Arkiv i Rom, og hver for sig collationerede af Arkivaren Grev Marino Marini. Uagtet nemlig disse Afskrifter visselig ikke i Et og Alt ere paalidelige, er dog Haabet om en Protestants Adgang til deres yderligere Collationering saa misligt, og Manglerne i det Hele saa uvæsentlige, samt paa Grund af Sproget og Kurialstilen saa lette at berigtige, at vi have anseet en Opsættelse med deres Trykning unödvendig. En lignende Samling af Afskrifter fra Paris er derimod ikke nu benyttet, skjönt den synes at være paalideligere; thi her vil en Collationering i sin Tid lettelig kunne foretages, og denne bör derfor oppebies. 4. Diplomerne aftrykkes bogstavret efter Originalerne, forsaavidt det med Bogtrykkerskrift kan ske. Originalens Skriv- og Bogstavfeil bibeholdes, og de aabenbare Urigtigheder , som paa mangfoldige Steder ville findes, staa virkelig saaledes i Oldbrevet. [IX]  Forkortelserne ere derimod oplöste efter de almindelige Regler derfor, og 3 Facsimile-Aftryk ere besörgede, hovedsagelig for at sætte Sagkyndige istand til at bedömme, hvorledes Udgiverne have skilt sig fra denne, den vanskeligste Del af deres Arbeide. Forkortelsernes Gjengivelse enten med særskilte dertil stöbte Tegn, eller med særegen Skrift (f. Ex. Cursiv) vilde i en betydeligere Grad foröget Bekostningen og den techniske Besværlighed ved Arbeidet, end det ansaaes forsvarligt, saalænge dets Fortsættelse var tvivlsom, ligesom denne Fremgangsmaade ogsaa har sine eiendommelige Vanskeligheder, og giver Skriftet et utækkeligt, for Mange afskrækkende Ydre, medens den ikke kan udföres med saa stor en Nöiagtighed i Enkelthederne, at den for Palæographen erstatter selve Oldbrevet, hvortil man tilsidst dog maa ty. Saaledes er den almindelige Forkortelse #z (dvs: &) for Conjunktionen o k altid oplöst ved o k, naar ikke Brevet antydede, at Brevskriveren vilde brugt Formen o c, hvis han selv havde oplöst Forkortelsen; men for at vise, hvor liden Vægt selv de omhyggeligste Klerke i sin Tid have lagt herpaa, er S. 7 et fra Sprogets og Interpunktionens Side udmærket Brev aftrykt baade med og uden dette Forkortelsestegn, og man vil finde, at alle 3 Former, #z, ok, oc deri forekomme. Forkortelsen m#z have vi ligeledes oplöst med me/edd/r, me/edd/er, mæ/edd/r, med, mæd, eftersom Brevets Orthografi gjorde det rimeligst; men ogsaa her forekomme forskjellige Former i samme Brev. Oplösningens Uvæsentlighed, selv om vi skulde have feilet i den, vil heraf indsees. Ogsaa i et Par andre Henseender have vi afveget fra Originalerne. Disse gjöre, som bekjendt, ingen Forskjel mellem store og smaa Bogstaver, men skrive dem iflæng. Naar dette en Gang for alle er bemærket, troede vi til Lettelse for Historikeren at burde trykke nomina propria med store Begyndelsesbogstaver; Tilnavne derimod, hvis appellativiske Natur ofte gjör det tvivlsomt, om de have været virkelige Tillægsnavne eller ikke, f. Ex. Asbjorn kopr, Hallkæl mær, Jon falkener, Gunnar smi/edd/r, Ormr svarte, Olafr langr osv., ere derimod af denne Grund ligesom alle andre Ord skrevne med lidet Begyndelsesbogstav. - Hvor Noget i Diplomet er udslidt eller udrevet, er det Ulæseliges Rum udfyldt enten med Prikker eller efter Conjektur. Dette ligesom Egennavnes Udfyldning osv. er sat mellem Klammer [ ]; hvor derimod et eller flere Ord ere udeglemte af selve Brevskriveren, er det Udeladte undertiden udfyldt, ligeledes efter Conjektur, men dette er sat inden Parenthestegn ( ), for at skilles fra Udfyldningen af hvad engang har staaet i Brevet. Skilletegnene ere ligeledes efter Originalen, dog saaledes at Dobbeltkomma (,, eller .,) er [X]  gjengivet med Semikolon (;). Naar derimod et udförligere Brev var aldeles uden Skilletegn, ere i Aftrykket paa enkelte Steder Hovedafdelingerne adskilte ved et tilsat Punktum; men hvor Interpunktionen i ringeste Maade kunde være tvivlsom, finder dette naturligvis ikke Sted. - Dateringen, som i mange Tilfælde i de norske Breve medförer særegne Vanskeligheder, er bestemt efter det norske Kalendarium og de bedste Hjælpemidler, man iövrigt for Tiden har. Hvor den (f. Ex. ved No. 364. 513.) er mistænkelig, er saadant antydet. Derimod have vi afholdt os fra alle historiske, geografiske, linguistiske eller archæologiske Anmærkninger og Oplysninger, da slige ikke höre hjemme i et Diplomatarium, foröge dets Omfang, samt altfor snart blive forældede, og have kun nu og da henvist til foregaaende Breve om samme Person, Sted eller Gjenstand, for derved at lette Eftersögningen. Disse Henvisninger kunne imidlertid efter Samlingens Plan langtfra ikke være fuldstændige. 5. Ved Aftrykket af Afskrifter tillades derimod större Frihed. Her ere derfor ogsaa vitterlige Skrivfeil (f. Ex. Olanus for Olauus, Gualaberti (S. 259) for Guilaberti, noritane for noricane, de Ottulis for de Ortulis (S. 263) osv. uden videre rettede, men tvivlsommere Feil udtrykkelig bemærkede (f. Ex. S. 34. 37. 38. 57. 268), da de sandsynligvis grunde sig paa en urigtig Læsning. Ligesaa er en mere conseqvent Retskrivning og Interpunktion her benyttet. Disse Afskrifter, hvoraf forövrigt de fleste i nærværende Hefte ere paa Latin, kunne saaledes ikke med Tryghed benyttes ved Sprogstudier; men da Overskriften til ethvert Brev angiver, om det er trykt efter Originalen eller en Afskrift, kan formodentlig ei heller Nogen dertil forledes. I det Hele ere Afskrifter eller ældre Aftryk optagne i denne Samling, fordi de ere nödvendige for Historikeren, og han benytter dem helst, naar de aabenbare Feil ere rettede, og Læsningen ved constant Orthografi og hensigtsmæssig Interpunktion lettet. Mere vide vi ikke for Tiden at meddele til dette Pröveheftes Forklaring. Den udförligere Oplysning om Norges Oldbreve, deres Særegenheder og kritiske Behandling i det Hele maa være forbeholdt den Fortale, som ved 1ste Samlings Slutning nödvendigen maa gives. Her bliver det nok at tilföie: at det er vort Önske og vort Haab at fortsætte Diplomatariet efter den her antydede Plan, eller med de Ændringer i samme, som Sagkyndiges Dom om dette Prövehefte efter nærmere Overveielse maatte foranledige; at slige Forandringer lettelig uden nogen Forstyrrelse i Hovedplanen ville kunne foretages, - en Omstændighed, som ogsaa taler til Fordel for denne Plan - samt [XI]  at Fortsættelsen af dette Hefte, hvis den udkommer, vil indeholde Breve fra Unionen og til henimod Midten af 16de Aarhundrede. Lykkes det os eller Eftermænd at bringe Arbeidet til Ende, saaledes at et fuldstændigt norsk Diplomatarium kommer i Stand, indeholdende samtlige trykte og utrykte, inden- og udenlandske Breve til Oplysning om Norges ældre Historie, vil det sandsynligvis komme til at udgjöre 8-10 Bind, hvert paa 1000 à 1200 Breve. Ved at tilföie den da sluttede Samling et chronologisk Generalregister over samtlige Breve, vil formentlig den væsentligste Indvending mod nærværende Plan bortfalde. Vi tillade os imidlertid at opfordre Enhver, som dertil föler Kald, til uforbeholdent, privat eller offentligt, at udtale sin Dom over dette vort Prövehefte og den for Fortsættelsen lagte Plan, og især henvende vi denne Opfordring paa det Indstændigste til de Lærde, som vi nu oversende et Exemplar af Heftet; thi vel have vi ikke sparet nogen Flid for at gjöre Arbeidet saa godt, som vi formaaede, og vel er Planen gjennem flere Aar paa det Omhyggeligste forud overveiet, för den nu udföres; men desuagtet trænge vi altfor vel til Veiledning af den Ældre og Kyndigere, og vi ville med Erkjendtlighed modtage og paa bedste Maade benytte de Vink, hvormed vi maatte beæres. Uagtet al anvendt Omhu ere dog nogle Trykfeil indlöbne. De hidtil bemærkede ere nedenfor anförte. Christiania, August 1847. Chr. Lange. Bureauchef og Bestyrer af det norske Rigsarkiv. C. R. Unger. Stipendiat i nordisk Sprogvidenskab ved Universitetet i Christiania.
Side 63 Lin. 25: Stanner - maa uden Tvivl læses Sianner, ifölge Brev No. 522 (S. 381), og i saa Fald menes hermed Stjernerö (Sjannarey?) og ikke Strands Kirke. - 74 - 2: Gaarden for Gaardene. - 80 - 18: i Overskr. No. 89 læs No. 88. - 108 - 11: - uden Sted læs Bergen. - 144 - 6 nedenfra: Kraakestad læs Kaarestad. - 192 - 3 - Brevet er uden Tvivl fra 1347; se Anm. Side 246. - 223 - 7 ovenfra: dært læs dyrt. - 259 - 10 - comprocutores læs comprocuratores. - 283 - 8 nedenfra: Thorlaagssön læs Thorlaugssön.
[XIII] 
HJÆLPEMIDLER til Beregningen af de i norske Oldbreve forekommende TIDSBESTEMMELSER af Christian Lange.
I Henhold til hvad ovenfor S. X er ytret, leveres her de chronologiske Oplysninger, som til Diplomatariets Brug og Bedömmelse ansees fornödne. Meddelelsen af de övrige Bemærkninger maa af Mangel paa Rum i dette Bind udsættes til de fölgende Samlinger. Ved denne Undersögelse ere foruden vor Litteraturs bekjendte historiske Kildeskrifter hovedsagelig fölgende Verker benyttede: L´ Art de vérifier les dates des faits historiques etc. etc. par des Religieux Bénédictins. 2 Parties. Paris 1750. 4to. A. Pilgram, Calendarium chronologicum medii potissimum ævi monumentis accomodatum. Viennæ 1781. 4to. J. Helwig, Zeitrechnung zu Erörterung der Daten in Urkunden für Deutschland. Wien 1787. fol. H. Nicolas, the Chronology of History. London 1833. 8, af hvilket Skrift E. Brinckmeiers Prachtisches Handbuch der historischen Chronologie, Leipzig 1843. 8, for en stor Del kun er en tydsk Bearbeidelse. Missale pro usu totius regni Norvegiæ, sec. ritum s. metropolitanæ Nidrosiensis ecclesiæ. (Besörget af Erkebiskop Erik Valkendorf.) Hafniæ 1519. fol. Norges gamle Love indtil 1387, udg. af Keyser og Munch. 1-3die Bind. Christiania 1846-1849. 4to. [XIV]  Desuden ere de hidtil udgivne udenlandske Diplomatarier, Regester og lignende Kildeskrifter raadspurgte, samt den norsk-islandske Saga-Litteratur og den hele tilgængelige Samling af norske Diplomer i Norge, Danmark og Nordtydskland forelöbig gjennemgaaet for Dateringernes Vedkommende. Professorerne Keyser og Munch i Christiania samt Dr. Paludan- Müller i Odense have i forskjellige Henseender veiledet mig ved disse chronologiske Forskninger, ligesom den Förstnævnte som flereaarig Bestyrer af Universitetets DiplomSamling, der nu er indlemmet i Rigsarkivet, egentlig har lagt Grundvolden for en selvstændig, til Kilderne stöttet norsk Chronologi, der vistnok endnu har sine mörke Punkter, men dog maa antages at være bragt saavidt paa det Rene, som de fleste norske Breves paalidelige Datering udkræver. Da Hensigten med disse Blade kun er for Norges Vedkommende at supplere og berigtige de almindelige kalendariske Skrifter, ere alle Oplysninger og Beviser vedkommende det almindelige christne Kalendervæsen, Paaskeregningen m. v. udeladte og alene de til Dateringen fornödne praktiske Tabeller meddelte for det Tidsrum, Diplomatariet omfatter. I. AARETS BEREGNING. Man finder Aaret betegnet paa forskjellige Maader. Af disse var Beregningen efter Christi Aar almindeligst i 13de, Slutningen af 15de samt 16de Aarhundrede, men efter Kongens Aar i hele 14de og Begyndelsen af 15de. Stundom benyttedes begge, ja endog flere, Dateringsmaader i Forening. Desuden daterede Paverne saagodtsom stedse fra deres Regjeringsaar, enkelte Biskopper fra deres Vielsesaar o. s. v. BEREGNING AF CHRISTI AAR. Hvad denne angaar, da havde man gjennem hele Middelalderen ingen fast almindelig Regel for Dagen, hvormed Aaret skulde begynde. Fra Numa Pompilius ligetil langt hen i den christne Tid regnedes Aarets Begyndelse paa romersk Vis fra 1ste Januar, men paa den Tid, da Christendommen naaede Norge, var det allerede blevet almindeligt at begynde Aaret 7 Dage för, nemlig fra Jesu antagne Födselsdag 25 December, hvortil Kong Haakon Adelstensfostre henlagde den hedenske Julehelg. Kjendskap til romersk Tidsregning havde Nordmændene för Christendommen ikke, og de kunne derfor ei heller som Christne fra först af have regnet Aaret fra 1 Januar, men snarere paa deres christne Læreres [XV]  Angelsaxernes Vis fra 25 December . Imidlertid udfandt den scholastiske Spidsfindighed, at Christi Aar ikke passende kunde regnes fra hans virkelige Födsel (nativitas, Oldn. bur/edd/r), men maatte regnes fra Undfangelsens Dag, da hans Kjödsannammelse (incarnatio, Oldn. holdgan) begyndte, eftersom Kirken ellers kom til at festligholde hans Födsel (25de Decbr.) för hans Undfangelse (25de Marts). Som Fölge heraf blev det paa flere Steder Brug at begynde Aaret med den foregaaende 25 Marts, 9 Maaneder og 7 Dage för vort Aar ( cal culus Pisanus), medens Andre vel ogsaa begyndte Aaret med 25 Marts, men i det fölgende Aar, altsaa omtrent 3 Maaneder senere end vi ( calculus Flo rentinus) . Begge disse Regnemaader, der altsaa variere netop et fuldt Aar, benævnes i Almindelighed annus incarnationis. Denne Aarsregning har sikkert ikke været almindelig i Norge. I de flere tusinde med Hensyn til dette Spörgsmaal gjennemgaaede originale Breve fra 13de, 14de og en Del af 15de Aarhundrede benyttes saagodtsom udelukkende enten Udtrykket anno domini eller ár eptir gu/edd/s bur/edd/, frá bur/edd/, frá bur/edd/ar ti/edd/ eller bur/edd/artima várs herra, medens derimod saavel Udtrykkene anno a nativitate eller nativitatis, som anno ab incarnatione eller incarnationis kun yderst sjelden forekomme, især de sidstnævnte, ligesom jeg kun i et eneste Diplom ha fundet frá holdgan várs herra Jesu . Heraf synes man berettiget til at slutte, at Beregningen fra Jesu Födsel eller Byrd har været saa almindelig, at man ei har anseet det nödvendigt at antyde Aarets Begyndelse anderledes end ved det ubestemte anno domini, idet man efter Angelsaxernes Brug ved Incarnationsaar ei har forstaaet andet end Jesu Födsels Aar . Men derfor kan Incarnations-Aaret fra 25de Marts nok undtagelsesvis være [XVI]  brugt, da det tydeligt sees, at man i Norden har kjendt en saadan Beregning af Aaret ; men da det hörer til de sjeldne Undtagelser, hvis rette Brug endnu er dunkel, ansees videre Undersögelse om Beregningsmaaden deraf her ufornöden. At Aaret af Nordmændene i den förste christne Tid er blevet regnet fra Juledag (25 Decbr.), og at dette længe har vedvaret, synes derfor meget rimeligt , men naar man har ophört hermed, og regnet fra 1 Januar, lader sig for Tiden ikke bestemme. Der er som en Fölge af Julefreden udstedt faa Breve mellem Jul og Nytaar, hvilket vanskeliggjör Afgjörelsen, men tillige formindsker Spörgsmaalets praktiske Betydning. Men fra 2den Halvdel af 15de Aarhundrede kan man med Bestemthed regne Aaret fra 1ste Januar. Dipl. Norv. I. No. 822 sammenlignet med No. 823 (begge skrevne med samme Haand) og No. 995 viser dette; det sidste, dateret 4de Juledag 1498, kan ikke henföres til vort Aar 1497, da det netop var i Advent og Julen 1498, at Erkebiskop Gaute opholdt sig i Konghelle. Her er saaledes Beregningen fra 1ste Januar vis. Forövrigt vedbleve Benævnelserne 8de Dag Jul om Nytaar, 13de Dag om Epiphania og 20de Dag om 13 Januar ligefuldt, og have vedligeholdt sig til vore Tider, saa man ei fra dem kan slutte til Varigheden af Aarets Beregning fra Juledag. (Fortsættes Side XXV.) [XVII]  I. Tabel over de norske Kongers Regjeringsaar fra 1263- 1481 tilligemed Söndag Septuagesima, Paaskedag, Pindsedag og Söndagsbogstav for denne Aarrække. |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Söndag |Paaskedag. |Pindsedag. |Söndags- | |Aar. |Rigsaar. |Septuagesima. | | |bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Kong Magnus Haakonssöns Regjering. 16 Decbr. 1263 - 9 Mai 1280. | | | 16 Decbr. | | | | | |1263. | - 1. | 28 Jan. | 1 April. |20 Mai. | G. | |1264. | 1 - 2. | 17 Febr. | 20 - | 8 Juni. |F E. | |1265. | 2 - 3. | 1 - | 5 - |24 Mai. | D. | |1266. | 3 - 4. | 24 Jan. | 28 Marts. |16 - | C. | |1267. | 4 - 5. | 13 Febr. | 17 April. | 5 Juni. | B. | |1268. | 5 - 6. | 5 - | 8 - |27 Mai. |A G. | |1269. | 6 - 7. | 20 Jan. | 24 Marts. |12 - | F. | |1270. | 7 - 8. | 9 Febr. | 13 April. | 1 juni. | E. | |1271. | 8 - 9. | 1 - | 5 - |24 Mai. | D. | |1272. | 9 -10. | 21 - | 24 - |12 Juni. |C B. | |1273. | 10-11. | 5 - | 9 - |28 Mai. | A. | |1274. | 11-12. | 28 Jan. | 1 - |20 - | G. | |1275. | 12-13. | 10 Febr. | 14 - | 2 Juni. | F. | |1276. | 13-14. | 2 - | 5 - |24 Mai. |E D. | |1277. | 14-15. | 24 Jan. | 28 Marts. |16 - | C. | |1278. | 15-16. | 13 Febr. | 17 April. | 5 Juni. | B. | |1279. | 16-17. | 29 Jan. | 2 - |21 Mai. | A. | |1280. | 17. | 18 Febr. | 21 - | 9 Juni. |G F. | | | |Kong Erik Magnussöns Regjering. 10 Mai 1280 - 13 Juni 1299. | | |10 Mai. | | | | | |1280. | - 1. | 18 Febr. | 21 April. | 9 Juni. |G F. | |1281. | 1 - 2. | 9 - | 13 - | 1 - | E. | |1282. | 2 - 3. | 25 Jan. | 29 Marts. |17 Mai. | D. | |1283. | 3 - 4. | 14 Febr. | 18 April. | 6 Juni. | C. | |1284. | 4 - 5. | 6 - | 9 - |28 Mai. |B A. | |1285. | 5 - 6. | 21 Jan. | 25 Marts. |13 - | G. | |1286. | 6 - 7. | 10 Febr. | 14 April. | 2 Juni. | F. | |1287. | 7 - 8. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1288. | 8 - 9. | 25 Jan. | 28 Marts. |16 - |D C. | |1289. | 9 -10. | 6 Febr. | 10 April. |29 - | B. | |1290. | 10-11. | 29 Jan. | 2 - |21 - | A. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XVII]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Söndag |Paaskedag. |Pindsedag. |Söndags- | |Aar. |Rigsaar. |Septuagesima. | | |bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| | |10 Mai. | | | | | |1291. | 11-12. | 18 Febr. | 22 April. |10 Juni. | G. | |1292. | 12-13. | 3 - | 6 - |25 Mai. |F E. | |1293. | 13-14. | 25 Jan. | 29 Marts. |17 - | D. | |1294. | 14-15. | 14 Febr. | 18 April. | 6 Juni. | C. | |1295. | 15-16. | 30 Jan. | 3 - |22 Mai. | B. | |1296. | 16-17. | 22 - | 25 Marts. |13 - |A G. | |1297. | 17-18. | 10 Febr. | 14 April. | 2 Juni. | F. | |1298. | 18-19. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1299. | 19-20. | 15 - | 19 - | 7 Juni. | D. | | | |Kong Haakon V. Magnussöns Regjering. 10 Aug. 1299 - 8 Mai 1319. | | |10 August. | | | | | |1299. | - 1. | 15 Febr. | 19 April. | 7 Juni. | D. | |1300. | 1 - 2. | 7 - | 10 - |29 Mai. |C B. | |1301. | 2 - 3. | 29 Jan. | 2 - |21 - | A. | |1302. | 3 - 4. | 18 Febr. | 22 - |10 Juni. | G. | |1303. | 4 - 5. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |1304. | 5 - 6. | 26 Jan. | 29 Marts. |17 - |E D. | |1305. | 6 - 7. | 14 Febr. | 18 April. | 6 Juni. | C. | |1306. | 7 - 8. | 30 Jan. | 3 - |22 Mai. | B. | |1307. | 8 - 9. | 22 - | 26 Marts. |14 - | A. | |1308. | 9 -10. | 10 Febr. | 14 April. | 2 Juni. |G F. | |1309. | 10-11. | 26 Jan. | 30 Marts. |18 Mai. | E. | |1310. | 11-12. | 15 Febr. | 19 April. | 7 Juni. | D. | |1311. | 12-13. | 7 - | 11 - |30 Mai. | C. | |1312. | 13-14. | 23 Jan. | 26 Marts. |14 |B A. | |1313. | 14-15. | 11 Febr. | 15 April. | 3 Juni. | G. | |1314. | 15-16. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |1315. | 16-17. | 19 Jan. | 23 Marts. |11 - | E. | |1316. | 17-18. | 8 Febr. | 11 April. |30 - |D C. | |1317. | 18-19. | 30 Jan. | 3 - |22 - | B. | |1318. | 19-20. | 19 Febr. | 23 - |11 Juni. | A. | |1319. | 20. | 4 - | 8 - |27 Mai. | G. | | | |Kong Magnus Erikssöns Regjering. 24 Aug. 1319 - 1 Decbr. 1374. | | |24 August. | | | | | |1319. | - 1. | 4 Febr. | 8 April. |27 Mai. | G. | |1320. | 1 - 2. | 27 Jaa. | 30 Marts. |18 - |F E. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XIX]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Söndag |Paaskedag. |Pindsedag. |Söndags- | |Aar. |Rigsaar. |Septuagesima. | | |Bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| | |24 August. | | | | | |1321. | 2 - 3. | 15 Febr. | 19 April. | 7 Juni. | D. | |1322. | 3 - 4. | 7 - | 11 - |30 Mai. | C. | |1323. | 4 - 5. | 23 Jan. | 27 Marts. |15 - | B. | |1324. | 5 - 6. | 12 Febr. | 15 April. | 3 Juni. |A G. | |1325. | 6 - 7. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |1326. | 7 - 8. | 19 Jan. | 23 Marts. |11 - | E. | |1327. | 8 - 9. | 8 Febr. | 12 April. |31 - | D. | |1328. | 9 -10. | 31 Jan. | 3 - |22 - |C B. | |1329. | 10-11. | 19 Febr. | 23 - |11 Juni. | A. | |1330. | 11-12. | 4 - | 8 - |27 Mai. | G. | |1331. | 12-13. | 27 Jan. | 31 Marts. |19 - | F. | |1332. | 13-14. | 16 Febr. | 19 April. | 7 Juni. |E D. | |1333. | 14-15. | 31 Jan. | 4 - |23 Mai. | C. | |1334. | 15-16. | 23 - | 27 Marts. |15 - | B. | |1335. | 16-17. | 12 Febr. | 16 April. | 4 Juni. | A. | |1336. | 17-18. | 28 Jan. | 31 Marts. |19 Mai. |G F. | |1337. | 18-19. | 16 Febr. | 20 April. | 8 Juni. | E. | |1338. | 19-20. | 8 - | 12 - |31 Mai. | D. | |1339. | 20-21. | 24 Jan. | 28 Marts. |16 - | C. | |1340. | 21-22. | 13 Febr. | 16 April. | 4 Juni. |B A. | |1341. | 22-23. | 4 - | 8 - |27 Mai. | G. | |1342. | 23-24. | 27 Jan. | 31 Marts. |19 - | F. | |1343. | 24-25. | 9 Febr. | 13 April. | 1 Juni. | E. | |1344. | 25-26. | 1 - | 4 - |23 Mai. |D C. | |1345. | 26-27. | 23 - | 27 Marts. |15 - | B. | |1346. | 27-28. | 12 - | 16 April. | 4 Juni. | A. | |1347. | 28-29. | 28 Jan. | 1 - |20 Mai. | G. | |1348. | 29-30. | 17 Febr. | 20 - | 8 Juni. |F E. | |1349. | 30-31. | 8 - | 12 - |31 Mai. | D. | |1350. | 31-32. | 24 Jan. | 28 Marts. |16 - | C. | |1351. | 32-33. | 13 Febr. | 17 April. | 5 Juni. | B. | |1352. | 33-34. | 5 - | 8 - |27 Mai. |A G. | |1353. | 34-35. | 20 Jan. | 24 Marts. |12 - | F. | |1354. | 35-36. | 9 Febr. | 13 April. | 1 Juni. | E. | | | |De sidste 20 af Kong Magnus's Regjeringsaar vare i Fællesskab med | |Sönnen Haakon VI, og findes derfor optagne paa fölgende Side i | |2den Rubrik. | | | | | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XX]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Søndag |Paaskedag |Pindsedag |Søndags- | |Aar |Rigsaar. |Septuagisima | | |Bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Kong Haakon VI. Magnussöns Regjering. 9/24 Aug. 1355 - Juli? 1380. | |24 19/24 | | | | | | |Aug. |Aug. | | |1355. |36-37.| - 1 | 1 Febr. | 5 April. |24 Mai. | D. | |1356. |37-38.|1 - 2. |21 - |24 April. |12 Juni. |C B. | |1357. |38-39.|2 - 3. | 5 - | 9 - |28 Mai. | A. | |1358. |39-40.|3 - 4. |28 Jan. | 1 - |20 Mai. | G. | |1359. |40-41.|4 - 5. |17 Febr. |21 - | 9 Juni. | F. | |1360. |41-42.|5 - 6. | 2 - | 5 - |24 Mai. |E D. | |1361. |42-43.|6 - 7. |24 Jan. |28 Marts. |16 Mai. | C. | |1362. |43-44.|7 - 8. |13 Febr. |17 April. | 5 Juni. | B. | |1363. |44-45.|8 - 9. |29 Jan. | 2 - |21 Mai. | A. | |1364. |45-46.|9 - 10. |21 - |24 Marts. |12 - |G F. | |1365. |46-47.|10 - 11. | 9 Febr. |13 April. | 1 Juni. | E. | |1366. |47-48.|11 - 12. | 1 - | 5 April. |24 Mai. | D. | |1367. |48-49.|12 - 13. |14 - |18 - | 6 Juni. | C. | |1368. |49-50.|13 - 14. | 6 - | 9 - |28 Mai. |B A. | |1369. |50-51.|14 - 15. |28 Jan. | 1 - |20 - | G. | |1370. |51-52.|15 - 16. |10 Febr. |14 - | 2 Juni. | F. | |1371. |52-53.|16 - 17. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1372. |53-54.|17 - 18. |25 Jan. |28 Marts. |16 - |D C. | |1373. |54-55.|18 - 19. |13 Febr. |17 April. | 5 Juni. | B. | |1374. |55-56.|19 - 20. |29 Jan. | 2 - |21 Mai. | A. | |1375. | |20 - 21. |18 Febr. |22 - |10 Juni. | G. | |1376. | |21 - 22. |10 - |13 - | 1 - |F E. | |1377. | |22 - 23. |25 Jan. |29 Marts. |17 Mai. | D. | |1378. | |23 - 24. |14 Febr. |18 April. | 6 Juni. | C. | |1379. || |24 - 25. | 6 - |10 - |29 Mai. | B. | |1380. | |25 - 26. |22 Jan. |25 Marts. |13 - |A G. | |Kong Olaf Haakonssöns Regjering. 29 Juli 1381 - 3 August 1387. | |29 Juli. | | | | | |1381. | - 1. |10 Febr. |14 April. | 2 Juni. | F. | |1382. | 1- 2. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1383. | 2- 3. |18 Jan. |22 Marts. |10 - | D. | |1384. | 3- 4. | 7 Febr. |10 April. |29 - |C B. | |1385. | 4- 5. |29 Jan. | 2 - |21 - | A. | |1386. | 5- 6. |18 Febr. |22 - |10 Juni. | G. | |1387. | 6- 7. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XXI]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens Søndag |Paaskedag |Pindsedag |Søndags- | |Aar. |Rigsaar. |Septuagesima. | |Bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Dronning Margaretas Regjering. 2 Februar 1388 - September 1389. | | | 2 Februar. | | | | | |1388. | 1. |26 Jan. |29 Marts. |17 Mai. |E D. | |1389. | 1- 2. |14 Febr. |18 April. | 6 Juni. |C. | | | |Kong Erik af Pomerns Regjering. 14 Septbr. 1389 - 1442. | | |14 Septbr. | | | | |1389. | - 1. |14 Febr. |18 April. | 6 Juni. | C. | |1390. | 1- 2. |30 Jan. | 3 - |22 Mai. | B. | |1391. | 2- 3 |22 - |26 Marts. |14 - | A. | |1392. | 3- 4. |11 Febr. |14 April. | 2 Juni. |G F. | |1393. | 4- 5. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1394. | 5- 6. |15 - |19 - | 7 Juni. | D. | |1395. | 6- 7. | 7 - |11 - |30 Mai. | C. | |1396. | 7- 8. |30 Jan. | 2 - |21 - |B A. | |1397. | 8- 9. |18 Febr. |22 - |10 Juni. | G. | |1398. | 9-10. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |1399. |10-11. |26 Jan. |30 Marts. |18 - | E. | |1400. |11-12. |15 Febr. |18 April. | 6 Juni. |D C. | |1401. |12-13. |30 Jan. | 3 - |22 Mai. | B. | |1402. |13-14. |22 - |26 Marts. |14 - | A. | |1403. |14-15. |11 Febr. |15 April. | 3 Juni. | G. | |1404. |15-16. |27 Jan. |30 Marts. |18 Mai. |F E. | |1405. |16-17. |15 Febr. |19 April. | 7 Juni. | D. | |1406. |17-18. | 7 - |11 - |30 Mai. | C. | |1407. |18-19. |23 Jan. |27 Marts. |15 - | B. | |1408. |19-20. |12 Febr. |15 April. | 3 Juni. | A G. | |1409. |20-21. | 3 - | 7 - |26 Mai. | F. | |1410. |21-22. |19 Jan. |23 Marts. |11 - | E. | |1411. |22-23. | 8 Febr. |12 April. |31 - | D. | |1412. |23-24. |31 Jan. | 3 - |22 - |C B. | |1413. |24-25. |19 Febr. |23 - |11 Juni. | A. | |1414. |25-26. | 4 - | 8 - |27 Mai. | G. | |1415. |26-27. |27 Jan. |31 Marts. |19 - | F. | |1416. |27-28. |16 Febr. |19 April. | 7 Juni. |E D. | |1417. |28-29. | 7 - |11 - |30 Mai. | C. | |1418. |29-30. |23 Jan. |27 Marts. |15 - | B. | |1419. |30-31. |12 Febr. |16 April. | 4 Juni. | A. | |1420. |31-32. | 4 - | 7 - |26 Mai. |G F. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XXII]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Söndag |Paaskedag. |Pindsedag. |Söndags- | |Aar |Rigsaar. |Septuagesima. | | |Bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| | |14? Septbr. | | | | | |1421. |32-33. |19 Jan. |23 Marts. |11 Mai. | E. | |1422. |33-34. | 8 Febr. |12 April. |31 - | D. | |1423. |34-35. |31 Jan. | 4 - |23 - | C. | |1424. |35-36. |20 Febr. |23 - |11 Juni. |B A. | |1425. |36-37. | 4 - | 8 - |27 Mai. | G. | |1426. |37-38. |27 Jan. |31 Marts. |19 Mai. | F. | |1427. |38-39. |16 Febr. |20 April. | 8 Juni. | E. | |1428. |39-40. | 1 - | 4 - |23 Mai. |D C. | |1429. |40-41. |23 Jan. |27 Marts. |15 - | B. | |1430. |41-42. |12 Febr. |16 April. | 4 Juni. | A. | |1431. |42-43. |28 Jan. | 1 - |20 Mai. | G. | |1432. |43-44. |17 Febr. |20 - | 8 Juni. |F E. | |1433. |44-45. | 8 - |12 - |31 Mai. | D. |1434. |45-46. |24 Jan. |28 Marts. |16 - | C. | |1435. |46-47. |13 Febr. |17 April. | 5 Juni. | B. | |1436. |47-48. | 5 - | 8 - |27 Mai. |A G. | |1437. |48-49. |27 Jan. |31 Marts. |19 - | F. | |1438. |49-50. | 9 Febr. |13 April. | 1 Juni. | E. | |1439. |50-51. | 1 - | 5 - |24 Mai. | D. | |1440. |51-52. |24 Jan. |27 Marts. |15 - |C B. | |1441. |52-53. |12 Febr. |16 April. | 4 Juni. | A. | |1442. |53-54. |28 Jan. | 1 - |20 Mai. | G. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Kong Christoffers Regjering. 1 Juni 1442 - 6 Januar 1448. | | | 1 Juni. | | | | | |1442. | - 1. |28 Jan. | 1 April. |20 Mai. | G. | |1443. | 1- 2. |17 Febr. |21 - | 9 Juni. | F. | |1444. | 2- 3. | 9 - |12 April. |31 Mai. |E D. | |1445. | 3- 4. |24 Jan. |28 Marts. |16 - | C. | |1446. | 4- 5. |13 Febr. |17 April. | 5 Juni. | B. | |1447. | 5- 6. | 5 - | 9 - |28 Mai. | A. | |1448. | 6. |21 Jan. |24 Marts. |12 - |G F. | |1449. | | 9 Febr. |13 April. | 1 Juni. | E. | | | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XXIII]  |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Christi |Kongens |Söndag |Paaskedag. |Pindsedag. |Söndags- | |Aar. |Rigsaar. |Septuagesima. | |Bogstav. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Kong Christian I. Regjering. 29 Juli 1450 - 21 Mai 1481 | | |29 Juli. | | | | | |1450. | - 1. | 1 Febr. | 5 April. |24 Mai. | D. | |1451. | 1- 2. |21 - |25 - |13 Juni. | C. | |1452. | 2- 3. | 6 - | 9 - |28 Mai. |B A. | |1453. | 3- 4. |28 Jan. | 1 - |20 - | G. | |1454. | 4- 5. |17 Febr. |21 - | 9 Juni. | F. | |1455. | 5- 6. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1456. | 6- 7. |25 Jan. |28 Marts. |16 - |D C. | |1457. | 7- 8. |13 Febr. |17 April. | 5 Juni. | B. | |1458. | 8- 9. |29 Jan. | 2 - |21 Mai. | A. | |1459. | 9-10. |21 - |25 Marts. |13 - | G. | |1460. |10-11. |10 Febr. |13 April. | 1 Juni. |F E. | |1461. |11-12. | 1 - | 5 - |24 Mai. | D. | |1462. |12-13. |14 - |18 - | 6 Juni. | C. | |1463. |13-14. | 6 - |10 - |29 Mai. | B. | |1464. |14-15. |29 Jan. | 1 - |20 - |A G. | |1465. |15-16. |10 Febr. |14 - | 2 Juni | F. | |1466. |16-17. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1467. |17-18. |25 Jan. |29 Marts. |17 - | D. | |1468. |18-19. |14 Febr. |17 April. | 5 Juni. |C B. | |1469. |19-20. |29 Jan. | 2 - |21 Mai. | A. | |1470. |20-21. |18 Febr. |22 - |10 Juni. | G. | |1471. |21-22. |10 - |14 - | 2 - | F. | |1472. |22-23. |26 Jan. |29 Marts. |17 Mai. |E D. | |1473. |23-24. |14 Febr. |18 April. | 6 Juni. | C. | |1474. |24-25. | 6 - |10 - |29 Mai. | B. | |1475. |25-26. |22 Jan. |26 Marts. |14 - | A. | |1476. |26-27. |11 Febr. |14 April. | 2 Juni. |G F. | |1477. |27-28. | 2 - | 6 - |25 Mai. | E. | |1478. |28-29. |18 Jan. |22 Marts. |10 - | D. | |1479. |29-30. | 7 Febr. |11 April. |30 - | C. | |1480. |30-31. |30 Jan. | 2 - |21 - |B A. | |1481. |31. |18 Febr. |22 - |10 Juni. | G. | | | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XXIV]  II. Tabel over Paasken samt Söndagsbogstav for 1482 - 1561. |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |Aar. |Paaske. |Sönd. B. |Aar. |Paaske. |Sönd. B. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |1482. | 7 April. | F. |1522. |20 April. | E. | |1483. |30 Marts. | E. |1523. | 5 - | D. | |1484. |18 April. |D C. |1524. |27 Marts. |C B. | |1485. | 3 - | B. |1525. |16 April. | A. | |1486. |26 Marts. | A. |1526. | 1 - | G. | |1487. |15 April. | G. |1527. |21 - | F. | |1488. | 6 - |F E. |1528. |12 - |E D. | |1489. |19 - | D. |1529. |28 Marts- | C. | |1490. |11 - | C. |1530. |17 April. | B. | |1491. | 3 - | B. |1531. | 9 - | A. | |1492. |22 - |A G. |1532. |31 Marts. |G F. | |1493. | 7 - | F. |1533. |13 April. | E. | |1494. |30 Marts. | E. |1534. | 5 - | D. | |1495. |19 April. | D. |1535. |28 Marts. | C. | |1496. | 3 - |C B. |1536. |16 April. |B A. | |1497. |26 Marts. | A. |1537. | 1 - | G. | |1498. |15 April. | G. |1538. |21 - | F. | |1499. |31 Marts. | F. |1539. | 6 - | E. | |1500. |19 April. |E D. |1540. |28 Marts. |D C. | |1501. |11 - | C. |1541. |17 April. | B. | |1502. |27 Marts. | B. |1542. | 9 - | A. | |1503. |16 April. | A. |1543. |25 Marts. | G. | |1504. | 7 - |G F. |1544. |13 April. |F E. | |1505. |23 Marts. | E. |1545. | 5 - | D. | |1506. |12 April. | D. |1546. |25 - | C. | |1507. | 4 - | C. |1547. |10 - | B. | |1508. |23 - |B A. |1548. | 1 - |A G. | |1509. | 8 - | G. |1549. |21 - | F. | |1510. |31 Marts. | F. |1550. | 6 - | E. | |1511. |20 April. | E. |1551. |29 Marts. | D. | |1512. |11 - |D C. |1552. |17 April. |C B. | |1513. |27 Marts. | B. |1553. | 2 - | A. | |1514. |16 April. | A. |1554. |25 Marts. | G. | |1515. | 8 - | G. |1555. |14 April. | F. | |1516. |23 Marts. |F E. |1556. | 5 - |E D. | |1517. |12 April. | D. |1557. |18 - | C. | |1518. | 4 - | C. |1558. |10 - | B. | |1519. |24 - | B. |1559. |26 Marts. | A. | |1520. | 8 - |A G. |1560. |14 April. |G F. | |1521. |31 Marts. | F. |1561. | 6 - | E. | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XXV]  BEREGNING AF KONGERNES AAR. De ældste norske Breve mangle fordetmeste Angivelse af Tid og Sted; fra Midten af 13de Aarhundrede, da Datering mere og mere blev almindelig, regnedes snart fra Guds Aar, snart fra Kongens Regjerings-Tiltrædelse ( anno regni á áre rikis). Skjönt Norge fra denne Tid af var et Arverige med en fast og anerkjendt Arvegangslov, regnede dog Eftermanden i Almindelighed ikke sin Regjering fra Formandens Dödsdag, men fra den Dag, da han höitidelig blev tagen til Konge af Folket . Der maatte altid hengaa nogen Tid, inden Thing kunde samles, og derfor finder man et kortere eller længere Tidsrum mellem Formandens Död og Eftermandens Rigsaars Begyndelse. Var nu blot Hyldingsdagen optegnet, vilde Aarets Bestemmelse være saare let, men derom mangler man næsten ved enhver Leilighed Oplysning. Man maa derfor ved Hjælp af de Data, selve Diplomerne indeholde, söge at komme denne Dag saa nær som muligt. Ved Valget mellem forskjellige Dage, naar man kun tilnærmelsesvis kan bestemme den rette, er den Bestemmelse i Hirdskraaen , at hint Hyldingsthing skulde holdes paa en Söndag eller en Höitidsdag, ofte afgjörende. Efter det ovenfor oplyste om Vanskeligheden ved det christne Aars rigtige Bestemmelse, er det nödvendigt ved denne Undersögelse at gaa ud fra et ubetinget sikkert Tidspunkt. Dette maa den Solformörkelse i det nordlige Europa 5te August 1263 ansees for, som Kong Haakon Haakonssön var Vidne til under sit Ophold paa Orkenöerne, og som i hans Saga omtales umiddelbart för Lafransmesse (10 Aug.) . Ifölge samme Sagas Beretning döde han under dette Ophold paa Öerne i Kirkevaag Natten til Söndag efter Luciemesse, altsaa Nat til den 16de Decbr 1263. Sönnen Magnus Haakonssön, kaldet Lagaböter, havde i Faderens levende [XXVI]  Live faaet Kongenavn og var bleven kronet; for ham bortfaldt altsaa den vedtagne Hylding. Han regnede derfor. sin Regjerings Tiltrædelse fra Faderens Dödsdag. Da han styrede Riget under Faderens Tog, og först ud i Fasten 1264 fik Kundskab om Dödsfaldet, har man villet regne hans Aar fra denne Tid, og nærmest fra Begravelsesdagen 22 Marts ; men to utvivlsomme Dateringer vise, at han har regnet det fra et ældre Datum. I Hirdskraaen Kap. 36 findes Dateringen: Paalsmesse om Vinteren (25 Januar) efter Christi Byrd 1273 i Kong Magnus's 10de Regjeringsaar, og hans Bylov for Bergen er udstedt: Vincentii Dag (22 Januar) 1276 efter Christi Byrd, i hans 13de Aar . Disse Dateringer, der findes saaledes i alle gamle Lovcodices, godtgjöre, at han har regnet sit Aar fra en Dag för 25 og 22 Januar 1264, og to Breve fra Septbr. 1277 vise , at det regnedes efter 22 Septbr. 1263. Mellem disse Yderpunkter maa Dagen falde, og da Faderen allerede ved Midsommer 1263 var afreist til Orkenöerne, kan Magnus ei have regnet sit Aar fra den Dag, han paa Faderens Vegne overtog Rigsstyrelsen i dennes Fravær. Vi maa da holde os til Dödsdagen 16 Decbr. som den eneste rimelige Dag, hvorfra han regnede sin Regjering, og finde Bestyrkelse herfor i hans Eftermands Rigsaars Beregning. Efter Samtidens enstemmige Vidnesbyrd döde Kong Magnus i Bergen den 9 Mai 1280 i hans Regjerings 17de Aar. Sönnen Erik Magnussön var ligeledes i Faderens Live tagen til Konge, ligesom den yngre Sön Haakon var given Hertugsnavn, og hin regnede sin Regjerings Tiltrædelse fra den l0de Mai 1280, Dagen efter Faderens Död, og fra samme Dag regnede Broderen Haakon sit Hertugdömmes Aar. Kong Eriks Kroning i Bergen 2 Juli (Svitunsmesse) har hermed intet at gjöre. I Brev, dat. 16 Kal. Juni (17 Mai) anno regni primo, meldte Kong Erik Edvard I. af England sin Faders nys indtrufne Död ; altsaa er Brevet fra 1280, og Erik har regnet sin Regjerings Begyndelse för denne Dag, d. e. för sin Kro [XXVII]  ning. At begge Brödre regnede deres Fællesstyrelses Aar ens, indlyser af flere Breve, og naar da Dipl. Norv. I. No. 80, udstedt af Haakon, er dateret Aar efter Guds Byrd 1292, Mandag för Halvardsmesse (d. e. 12 Mai) i vort Hertugdömmes 13de Aar, saa viser dette, at Brödrenes Regjering allerede var begyndt för denne Dag. Det maa da være skeet umiddelbart efter Faderens Död. Kong Erik döde i Bergen 13de Juli 1299 . Broderen Haakon V Magnussön (den Ældre) kaldes i Diplomerne hyppig den Kronede ( hinn kóróna/edd/i), og skjelnes derved fra Kong Haakon den Yngre . Han er uden Tvivl tagen til Konge og har regnet sit Aar fra Laurentii Dag (10de August) 1280. Et Brev fra ham til Kong Edvard II i England er nemlig dateret: Bergen, V Idus Augusti (9de August) anno decimo septimo , og angaar norske og engelske Kjöbmænds gjensidige Klager, hvorom Kong Edvard oftere havde skrevet til Haakon i sin Regjerings 10de Aar. Edvards Aar begynder med 8de Juli 1307, fölgelig hörer denne Brevvexling til Christi Aar 1316, og det ovennævnte Brev fra Kong Haakons 17de Aar er altsaa fra 1316, d. e. hans Aar falder efter 9 August. En Retterbod er udstedt af ham i Bergen 2 Nætter efter Lafrantsvaka (d. e. 12 August) i hans 15de Aar; da man nu af Dipl. Norv. I. No. 143 seer, at Kongen 31te August 1314 bestemt var i Oslo, har han neppe to Uger forud været i Bergen. Retterboden maa da henföres til 12 August 1313, og Kongens Aar falder för 12 August. Mellem 9 og 12 har man kun den store Festdag Laurentii-Messe 10de August, hvorfra hans Regjering kan regnes. Kong Haakon döde i Oslo 8 Mai 1319. Magnus Erikssön fulgte Morfaderen paa Norges Throne og blev tillige Sveriges Konge. At hans Regjering i Norge er regnet fra Slutningen af August, nærmest St. Bartholomæi-Messedag 24 August 1319,fremgaar af fölgende Data. Et Drabsprov ( Dipl. Norv. I. No. 341) er udstedt Bartholomæi Aften (23 Aug.) i Magnus´s 35te Aar angaaende et Drab, begaaet Tirsdag [XXVIII]  efter Mikjalsmesse i det samme Kongens Aar. Da Drabet nödvendig maa være begaaet för Provet derom, hörer 23de August til det fölgende Aar efter Christus; altsaa begynder Magnus´s Aar efter den 23 August. Et af Kong Magnus i hans eget Overvær i Tönsberg udstedt Brev er dateret Söndag efter Bartholomæi i hans 17de Rigsaar. Dette maa være af Aar 1335, i hvilket Aars August og September Kongen var i Tönsberg, medens han paa samme Tid i 1336 opholdt sig i Sverige . Fölgelig falder Kongens RegjeringsTiltrædelse för 27 August, og mellem 23 og 27 August er Bartholomæusmessen 24 August den eneste anseede Festdag. Uagtet Magnus i de sidste 20 Aar af sit Liv maa betragtes som afsat, og Sönnen Haakon styrede Riget, udförte han dog enkelte Regjeringshandlinger lige til sin Död, ligesom man vedblev at regne efter hans Aar. Han druknede paa Bömmelfjorden den 1ste December 1374. Med Hensyn til Sönnens Haakon VI Magnussön (den Yngres) Regjerings Tiltrædelse er ikke alene Dagen, men ogsaa Aaret usikkert. Den 15 August 1343 gaves den unge Haakon Kongenavn paa Varberg Slot , og 17 Juli 1344 samtykkede Norges Almue heri ( Dipl. Norv. I. No. 290). I 1350 skal efter Torfæi Vidnesbyrd Regjeringen i Sverige være overdraget til Erik og i Norge til Haakon, hvilket dog tiltrænger Bestyrkelse. Desuagtet regnes hans Aar ikke fra nogen af disse Begivenheder. Man finder derimod hans Aar beregnet fra 1345 i to Breve, det ene udstedt 8de Dag Jul i Kong Magnus´s 35te og Kong Haakons 8de Regjeringsaar (d. e. 1 Januar 1354?); det andet Söndag för Pindse i Magnus´s 27de og Haakons 1ste Aar (d. e. 28 Mai 1346) . Ligesaa har Suhm ( Danm. Hist. XIII. 842. 845) to Retterböder, udstedte i Stockholm af begge Konger i Fasten, i Magnus 43de og Haakons 6te Aar (d. e. 1362). Herefter skulde dennes Aar regnes fra 1356; men dette er vist en Feilskrift af 6te for 7de Aar, og slige Feil ere i Af [XXIX]  skrifterne af Retterböderne saare hyppige. De fleste og bedste Diplomer vise derimod, at Haakon den Yngres Regjering er regnet fra Aaret 1355 omtrent ved Midten af August Maaned. Hans eget Brev om Stilstanden med de tydske Söstæder er udstedt i Bjorlanda Kirke ved Bahus "anno 1369 feria quarta ante nativitatem Mariæ, anno regni Norvegiæ decimo quinto (5 Sept. 1369) , og et andet Brev er dateret Söndag efter Bartholomæi anno domini 1376, "var /th/at a eino are ok tuttugtu rikis Hakonar Noregs konongs" (26 Aug. 1376) . Disse Breve vise, at Haakons Aar er regnet fra 1355 för 26 August. En Retterbod af Kong Haakon er dateret: Bergen Söndag för Laurentii i hans 17de Aar . Dette kan da være 1371 eller 1372 nogle Dage för 10 Aug. Men i Begyndelsen af August 1371 laa han i Leir for Stockholm , og 15 Aug. eller deromkring s. A. befriede han sin Fader af hans lange Fangenskab . Fölgelig maa hin Retterbod fra Bergen være udstedt Aaret efter, i hvilket Kong Haakon virkelig var i Norge (Febr. i Oslo, Mai paa Nordmöre, Decbr. i Bergen), eller den 8 August 1372, og efter 8 August regnes altsaa hans Aar. Mellem 8de og 26 August har man 3 mærkelige Festdage: Laurentii, assumptionis Mariæ og Bartholomæi Dag, og mellem disse er intet Valg muligt, saa at hans Aar for Tiden ei nærmere kan bestemmes end til en Festdag mellem 8de og 26de August. - Kong Haakon VIs Dödsdag kan ligeledes endnu kun tilnærmelsesvis bestemmes. At han döde i Oslo i Aaret 1380 er vist, men Dagen kjendes ikke. Huitfeld angiver 1 Mai, men endnu 10 Juni d. A. lod han i sin personlige Nærværelse et Landsvistbrev udstede paa Tönsberghus , hvorfra han altsaa senere har begivet sig til Oslo. Ved Mikkelsdagstider var derimod hans Död allerede bekjendt i den afsides Grændsebygd Ödemark, hvorfra et Brev (i Rigsarkivet) er udstedt Ugen efter Mikkelsmesse [XXX]  " a fyrstu are frafalls Hakonarsonar Magnusar konungs, d. e. 1380, efter hvad nedenfor oplyses om Sönnen Olafs Regjerings Begyndelse. Haakons Dödstid vilde nöiagtigere kunne bestemmes, hvis man turde henföre et paa Fidje (Söndhordland) 10 Aug. "areno eftir frafall Hakonar N. ok S. k." til dette Aar; thi da maatte han være död rum Tid för 10 Aug. Men Aaret efter hans Frafald hentyder snarere paa 1381; thi at Sönnen da allerede 13 Dage forud var i Throndhjem tagen til Konge, var uden Tvivl endda ubekjendt paa Söndhordland. Man ved altsaa kun, at Haakon döde ud paa Sommeren 1380. Olaf Haakonssön, Haakons og Margaretas eneste Sön, var ved Faderens Död umyndig, og siden 1375 Konge i Danmark. Hans Regjeringsaar er hidtil paa Suhms vaklende Ord ( Danm. Hist. XIV. 94. 129) almindelig regnet fra 1380; men dette er ikke rigtigt. Kong Olafs Privilegier for Jæmterne ere udstedte "i Trondeyme . . . . a Olafs voku dag then førra (29 Juli) er ver urdom til konungs teknir a fyrsta are rikis vars Noregs" . Fölgelig er han bleven tagen til Konge i Throndhjem den 29de Juli. At dette skulde været i Aaret 1380, lader sig efter det nys anförte om Haakons sildigere Död ikke antage, især da Olaf dengang var i Danmark, og saaledes ei saa snart derefter kunde være kommen til Throndhjem. Derimod haves flere Vidnesbyrd for, at hans Aar er regnet fra Sommeren 1381. Saaledes Dipl. Norv. I. No. 493, udstedt i Tönsberg "Tirsdag i Fastens Begyndelse 1385 i Kong Olafs 4de Aar", og især Dipl. Arn. Magn. fasc. 37. No. 9. Dette er en Lagmandsdom fra Ryfylke, udstedt Fredag för Barnabas (11 Juni) i Kong Olafs 7de Rigsaar "ok a fyrstu are rikis minnar fru drotning Margareta rikisstjornar i Norege". Da nu Margaretas 1ste Aar umuligt kan begynde för efter Olafs Död (3 Aug. 1387), maa Juni i hendes 1ste Aar blive 1388, der atter som Olafs 7de Aar, regnet fra 29 Juli, henviser til 1381 som Udgangsaar. Mod Antagelsen af 1381 som det rette Aar kan man anföre Dipl. Norv. I. No. 479, dateret crastino Laurentii (11 Aug.) 1383, i Kong Olafs 2det Aar (istedetfor 3die), og en Retterbod for Island, som skal være udstedt i Tönsberg Onsdag efter Bartholomæi (24 Aug.) 1384 i hans 3die Aar . Efter disse skulde hans Aar enten [XXXI]  være regnet fra 1382, eller fra en Dag efter Slutningen af August 1381; men de ovenanförte Vidnesbyrd for, at hans Regjerings-Tiltrædelse regnes fra 29 Juli 1381, maa være afgjörende. Kong Olaf döde pludselig paa Falsterbod Slot i Skaane 3 August 1387. Hans Moder Margareta (Valdemarsdatter) fulgte sin barnlöse Sön i Regjeringen. De faa Breve, som regne fra hendes Regjerings Tiltrædelse, (de fleste Breve mellem 1387 og 1389 ere daterede fra Christi Byrd), vække ingensomhelst Tvivl om, at hendes Aar efter gammel Vedtægt er regnet fra hendes Hylding i Oslo 2 Februar 1388 . Hun döde i Flensborgs Havn 28 Oktbr. 1412, men hendes norske Rigsaar regnes kun til Septbr. 1389, da Erik af Pommern, hendes Sösterdattersön, tiltraadte Regjeringen i Norge. At hans Regjeringsaar i Norge regnedes fra 1389, er ved ældre Undersögelser bragt paa det Rene , og Dagen lader sig med temmelig Vished henföre til Midten af September. Dipl. Norv. I. No. 698 er udstedt senere Mariæmesse-Aften (7 Sept.) i Eriks 35te Aar, anno domini 1424; fölgelig regnes hans Aar efter 7 September. Dipl. Norv. I. No. 684 og 685 angaa de betalte Böder for et og samme Drab; det förste er udstedt Löverdag för Mikkelsmesse (25 Sept.) i Eriks 34te Aar, det andet Thorsdag för Vinternat (13 Oktbr.) 1422. Vil man ei antage det mod Landsvistbrevenes almindelige Indhold stridende, at der ligger et helt Aar mellem disse to Kvitteringer, saa maa Eriks Aarsregning begynde för 25 Septbr.,. hvilket yderligere stadfæstes af et af Munthe (Saml. IV. 589) anfört Brev, udstedt Mandag för Mikkelsmesse 1391 i Eriks 3die Aar, d. e. 25 Septbr. Mellem 7 og 25 Septbr. indfalde 3 Festdage: Mariemessen (8 Septbr.), Korsmessen (14 Septbr.) og Mathæusmessen (21 Septbr.), af hvilke den förste var mest og den sidste mindst anseet. Paa Grund heraf er Eriks Aar hidtil antaget at begynde med 8 Septbr. , men det [XXXII]  i Aarstallet defecte Diplom No. 546, der nylig er indkommet i Rigsarkivet, gjör det höist rimeligt, at Eriks Aar er regnet efter den 8de (se Anm. til dette No. i Dipl. Norv. I. pag. 397), og da bliver den vigtige Mærkedag Korsmesse om Hösten 14 Septbr. efter al Rimelighed den rette Dag, medens det for Tiden kun er vist, at den falder mellem 11 og 25 Septbr. - Man vedblev i Norge at datere Breve efter Kong Eriks Aar, lige til Eftermanden var tagen til Konge, uagtet han flere Aar forud liden eller ingen Del tog i Rigsstyrelsen. Han döde paa Rygen om Vaaren 1459 efter 20 Aars Fravær fra sine Riger. Kong Christoffer af Bayern valgtes til Norges Konge 1 Juni 1442 , og det er rimeligt, at hans norske Regjering netop er regnet fra denne Dag; thi hans Værnebrev for Stavangers Kapittel, udstedt 8 Juli 1442 i hans norske Riges 1ste Aar, viser med flere andre, f. Ex. Dip Norv. I. No. 790, at Aaret regnes fra 1442, og at det er fra en Dag för 8 Juni, sees af en i Oslo 21 Oktbr. 1446 udstedt Vidisse af et Drabsforhör, optaget i Kinservik Onsdag efter hvitasunna (Pindse) i Christoffers 5te Aar, samt af Landsvistbrevet i samme Sag, dat. Oslo Lördag för Vinternat, ligeledes i Christoffers 5te Aar . Dette gaar fra Sommeren 1446 til Sommeren 1447; Vidissens Datering viser, at 8 Juni i samme 5te Aar maa höre til 1446; fölgelig begynder det för denne Dag, og der er saaledes al Rimelighed for, at det er begyndt fra selve Valgdagen. Christoffer döde pludselig i Helsingborg Natten til 6 Januar 1448. Noget Brev dateret fra Kong Karl Knutssöns Rigsaar er ikke forefundet, men da hans Herredom i Norge kun varede fra November 1449 til 3 Juni 1450, da han frasagde sig Norges Krone, kan der i intet Tilfælde opstaa Tvivl om dets Beregning. Kong Christiern den Förste regnede uden Tvivl sit norske Regjeringsaar fra sin Kroning i Nidaros 29 Juli 1450, idetmindste kan det ei regnes hverken fra hans förste Valg 3 Juni 1449 eller fra hans norske Haandfæstning af 3 Juli s. A; thi Dipl Norv. I. No. 812, dateret 9 Septbr. 1450, anno regni nostri Norvegiæ primo, viser med Bestemthed, at det regnedes fra 1450 för 9 Septbr., og mellem denne Dag og 3 Juli maa altsaa Udgangspunktet ligge. Forövrigt er det kun under Kongens förste Ophold i Norge, at han har benyttet denne Dateringsmaade; siden forekommer den kuns i enkelte Drabsforhör og Landsvistbreve, og den vedbliver, men udelukkende for disse Aktstykker, [XXXIII]  endog til over Midten af det 16de Aarhundrede. Det er naturligt, at den sjeldne Brug maatte gjöre Dateringen vaklende, hvilket ogsaa viser sig i Kong Hans´s Regjeringstid. Dennes Begyndelse kan ei være regnet i Norge för hans Haandfæstning af 2 Februar 1483, og vel ei heller senere end hans Kroning i Throndhjem 20 Juli s.A., nærmest er den vel i Lighed med Faderens regnet fra sidstnævnte Dag. Hermed stemmer Dipl Norv.. I. NO. 999, 1000 og 1010, hvorefter hans Aar maa begynde efter 14 Juni 1483. Men der gives andre Drabsbreve, som forudsætte en Regning fra Vinteren 1484-1485 . Da saaledes intet med Vished kan afgjöres om Rigsaarenes Beregning i Kong Hans´s Tid, og Sagen efter det Anförte er af liden praktisk Betydning, ophörer den her leverede Tabel over Regjeringsaarene med Christiern den 1stes Död, og der er for den fölgende Aarrække 1482-1561 kun leveret en Paaskeog Söndagsbogstav-Liste. ( Tabel II). Kong Christiern I döde i Kjöbenhavn 21 Mai 1481, og Kong Hans döde i Aalborg 20 Februar 1513. II. DAGENS BEREGNING. I norske Breve fra Middelalderen betegnes Udstedelses-Dagen i det Hele paa samme Maade som i det övrige Europa, i kirkelige Dokumenter nemlig for det Meste efter den romerske Kalender, og i verdslige efter en nærliggende Fest- eller Helgendag. Forskjellen er alene den, at det af Nordmændene benyttede Helgen-Kalendarium synes at have været langt mere indskrænket end Andres, f. Ex. Svenskernes og de Danskes . Ved at gjennemgaa de i nærværende Samling trykte Breve ældre end 1400, d. e. inden udenlandsk Indflydelse fik Magt over Sprog og Sædvaner, vil man see, at yderst faa Breve ere henförte til de mindre anseelige Helgeners Dage, men næsten alle, tildels ved besværlig Beregning, til Julen og Paaskefesten med de deraf hængende rörlige Fester, til Apostel-Dagene, Evangelisternes, enkelte Martyrers og de indenlandske Helgeners Festdage, eller til enkelte, Aarsskifterne vedkommende, Mærkedage, det er omtrent til de Festdage, som ifölge den geistlige og verdslige Lovgivning i forskjellig Grad skulde holdes hellige. I denne Henseende indeholde saavel Landsloven som Christenretterne forskjellige Bestemmelser, af hvilke vi her i Oversættelse ville meddele det 26de Kapittel af Erkebiskop Jons Christenret [XXXIV]  (fra Slutningen af 13de Aarh.), fordi de mærkeligste faste Festdage Aaret rundt deri opregnes med Angivelse af Afstanden mellem dem. Heri vil nemlig Grunden findes til, at enkelte Helgendage i den nedenfor aftrykte Liste ere henförte til en anden Dag, end i andre nordiske Kalendarier . De tilsvarende Maanedsdage ere for Oversigtens Skyld tilföiede i Parenthes, ligesom nogle af de væsentligste Varianter ere indtagne som Anmærkninger. "Fra trettende Dag i Julen (6 Jan.) er 19 Nætter til Paalsmesse (25 Jan.). Derfra er 8 Nætter til Kyndelsmesse (2 Febr.). Derfra 22 Nætter til Mathiæmesse (24 Febr.), derfra 16 Nætter til Gregorsmesse (12 Marts), men 17 naar det er Skudaar; da er 13 Nætter til Mariemesse (25 Marts) og 22 til Magnusmesse (16 Apr.) og 9 Nætter til Gangdagen (25 Apr.). Saa er 6 Nætter til de to Apostles Philips og Jakobs Dag (1 Mai) og 2 til Korsmesse (3 Mai); derfra er 12 Nætter til Halvardsmesse (15 Mai), og saa er der 33 Nætter til Botolfsmesse (17 Juni). Da er 7 Nætter til Jonsmesse (24 Juni), 5 Nætter til Petersmesse (29 Juni) og 3 til Sviptunsmesse (2 Juli). Da er der 6 Nætter til Seljemændenes Messe (8 Juli); derfra 12 Nætter til Margretamesse (20 Juli), 2 til Marie Magdalene Messe (22 Juli); saa er 3 Nætter til Jakobsmesse (25 Juli), saa 4 til förste Olafsmesse (29 Juli); derfra er 5 Nætter til den senere Olafsmesse (3 Aug.); saa 7 Nætter til Lafrantsmesse (10 Aug.), saa 5 Nætter til Mariemesse (15 Aug.); saa 9 Nætter til Bartholomeimesse (24 Aug.); da er 15 Nætter til den senere Mariemesse (8 Septbr.), da er 6 Nætter til Korsmesse (14 Septbr.) og 7 Nætter til Mathæimesse (21 Septbr.) Saa er det 8 Nætter til Mikkelsmesse (29 Septbr.) og 29 Nætter til de to Apostles Simonis et Judæ Messe (28 Oktbr.). Da er der 4 Nætter til Allehelgensmesse (1 Novbr.), saa er 10 Nætter til Marteinsmesse (11 Novbr.); saa 12 Nætter til Klemetsmesse (23 Novbr.). Saa er der 7 Nætter til Andreasmesse (30 Novbr.), 6 Nætter til Nikulasmesse (6 Decbr.), 15 Nætter til Thomasmesse (21 Decbr.) og derfra 4 Nætter til Juledagen (25 Decbr.)" [XXXV]  Med denne Festrække fra den ældste Tid, hvorfra vi have norske Breve, stemmer det i Missale Nidrosiense (trykt 1519) indförte norske Kalendarium, og heraf er man formentlig berettiget til at slutte, at Festregningen i Norge ingen væsentlig Forandring har gjennemgaaet i det Tidsrum, Diplomatariet omfatter. De Afvigelser fra det i Kirken Almindelige, som enkelte Indlændinger eller Udlændinger kunne have tilladt sig, rokke ikke Regelen, ligesom de vist ei heller lade sig bringe under nogen saadan. Man maa, naar Tilfældet öiensynligt indtræffer, slutte sig til det rette Forhold, saavidt det er gjörligt, og iövrigt holde sig til det Sandsynlige i, at den norske Kirke har fulgt almindelig nordisk og engelsk Brug med Hensyn til alle de mindre anseede Helgendage. En særegen, i de fleste Tilfælde uafhjælpelig Vanskelighed frembyde Diplomer, daterede efter Helgen- eller Mærkedage, hvoraf der kjendtes flere af samme Navn, uden at Diplomet angiver, hvilken der menes, f. Ex. Korsmesse (Vaar eller Höst?), Qvatemper (for hvilket Fjerdingaar?), Magni, Germani, Thomæ Dag o. fl. Vi have i Regelen valgt den Festdag, som efter Lovene sees at være den mest anseede, fordi denne snarest kunde anföres uden nærmere Betegnelse; men dette udelukker langtfra ikke Feiltagelser. Den nedenstaaende Fortegnelse over de rörlige og urörlige Festdage indeholder iövrigt kun en liden Del af den utallige Mængde Helgendage, som virkelig gives, men der mangler neppe mange i norske Breve forekommende, og paa den anden Side ere i denne flere for Norge eiendommelige Fest- og Mærkedags-Navne optagne, som ikke findes i fremmede Lister eller kalendariske Skrifter. Om disse er det derfor nödvendigt at meddele nogle nærmere Oplysninger, uagtet det maa forbeholdes Fremtiden at bestemme enkelte af dem (f. Ex. afgipto - tyrsdag, /th/oko tyrsdag), om hvilke endnu intet vides. 1.Brictiva eller Brettiva virgo synes at have været dyrket mere i Norge end i noget andet Land, og mangfoldige norske Breve have Datering derefter. Hendes Festdag 11 Januar forekommer ovenfor i Christenretten blandt Messedagene; der nævnes og ved denne Dag en Brictia virgo hos Helwig, men andensteds har jeg ei fundet hende omtalt. I danske Breve eller Kalendarier forekommer hun ikke, men er bleven forvexlet med Brigida virgo (1 Februar). 2.Gangdagar ( dies rogationum) kaldtes Mandag, Tirsdag og Onsdag för Christi Himmelfartsdag , da man i Procession gik omkring med Christi Kors. Efter disse Dage kaldes Himmelfarts-Ugen gangdaga vika, og Skikken [XXXVI]  var almindelig over hele Christenheden. Men foruden disse Gangdage forekommer oftere gangdagr fyrri, litli eller eini, eller gangdagren uden noget Tillæg . Der kan neppe være Tvivl om, at der med disse Benævnelser menes, uafhængigt af Paaskecyklen, Markusdag 25 April, som det udtrykkelig siges om gangdagr (uden Tillæg) , skjönt man og finder gangdagr litli henfört til 1 Mai . Hint stemmer nemlig med almindelig katholsk Brug. Tydskerne have en Kruczegang der mereste paa 25 April, og en Kruczegang der minneste paa Dagene för Himmelfart , hvilke Benævnelser maa forklares af hvad vi i norske Kilder finde, at den förste Gangdag var helligere end de 3 senere Gangdage . Der er opstillet en Modsætning mellem to Fester: den ene eller den förste Gangdag, og de 3 senere Gangdage; nogen tredie mellemliggende kan saaledes ikke tænkes; paa 1 Mai vilde den desuden stundom falde sammen med, ja i enkelte Aar endog falde efter de 3 Gangdage. Skulde der desuagtet virkelig være Forskjel mellem gangdagr fyrri og litli, saa maa den sidste være en af de 3 Dage i Himmelfartsugen, nærmest Mandagen, ingen mellemliggende fast Festdag. 3. Gauksmessa 1 Mai Paa Primstaven er denne Dag antydet ved en Gjög i et Træ, og Benævnelsen er endnu brugelig i Norge, ligesom den nu og da forekommer i Diplomer . 4. Geisladagr (Straaledag), 13 Januar, og 5. Heitdagr (Löftedag) 20 Marts, forekomme i islandske Kalendere; derimod ere de ikke hidtil forefundne i norske Diplomer, saa at det er uvist, om Nordmændene have kjendt og brugt disse Benævnelser. 6. Helgi /th/órsdagr, Hellig Thorsdag, forekommer oftere i Diplomerne. Man kan tænke sig 3 Festdage med dette Navn: Skjærthorsdag (skiri-/th/órsdagr), Christi Himmelfartsdag (uppstigningar-dagr) og Christi Legems Fest (fest. cor [XXXVII]  poris), 2den Thorsdag efter Pindse. Sammenligning af de mange Opregninger af Helligdagene, som findes i Lovene, viser imidlertid, at det er Himmelfartsdagen, som hermed menes. I ældre Frost. Lov. II. c. 26 opregnes: i páskadagr inventio crucis (3 Mai) - helgi/th/órsdagr - hvitasunnudagr, og i Jons Christenret cap. 22 sættes ligeledes helgi/th/órsdagr (Var. har uppstigningar-dagr) mellem Paaske og Pindse . I ældre Frost L. (Norg. gl. Love. I. 141) cap. 31 med Overskrift "um gangdaga alla" refererer "firir helga/th/órsdag" i sidste Linje sig tydelig til "hin fior/edd/i alheilagr" ovenfor, eller Thorsdag i Gangdageugen. Det maa derfor erkjendes for en Feil, naar helgi-/th/órsdagr i et Par Diplomer i nærværende Samlings 1 Hefte er antaget for Hellig-Legems-Dagen. 7. Hvítasunna, hvítasunnudagr, hvítdrottinsdagr (engl. whitsun, whitsunday, i norske Bygdelag endnu: Kvitsunhelg) er Pindse, Pindsedag. J. Randklev har allerede forlængst tilfulde bevist , at det hverken er 1ste Söndag i Fasten eller 1ste Söndag efter Paaske (dom. in Albis), men alene Pindsedag, som med dette Udtryk menes, og til de af ham anförte Beviser kan man föie samtlige Lovsteder, hvori hvítasunna forekommer, samt Islands Almanak. Hvitasunnu-vika, Pindseugen, er Ugen efter Pindsedag. 8. Igang-sunnudagr forekommer i et Diplom af 1400 i Rigsarkivet. Dateringen er rettet hertil fra " sunnudagen i fyrstu viku föstu," som er bleven udslettet, formodentlig fordi det ansaaes tvetydigt. Da Söndagen i förste Fasteuge i Modsætning til igangs-sunnudagr maa være 1ste Söndag i Fasten (Invocavit), og da " igangr föstu" er en almindelig Benævnelse paa Fastens Begyndelse (med Askeonsdag), er igang-sunnudagr antaget at være et neppe sædvanligt Navn paa Fastelavns Söndag. 9. Kerslu-, ogsaa kæru- og kerlingar-sunna, - sunnudagr forekommer oftere, og er 5te Söndag i Fasten. Det er uden Tvivl dennes latinske Navn Judica, som her er givet i norsk Oversættelse. Af Haakon Haakonssöns Saga cap. 188 sees tydeligt, at dermed menes en Söndag kort Tid för Paaske, som neppe kan være Palmesöndag. 10. Kjöt-sunnudagr, Kjöd-Söndag, kaldtes Fastelavns Söndag, fordi det var den sidste Söndag för Fastens Begyndelse. Under Fasten vare nemlig Kjödspiser forbudne. [XXXVIII]  11.Níu vikna fasta, Ni-Ugers Fasten, er en stundom forekommende Fasteregning fra Söndag Septuagesima, d. e. fra den förste af Paaskeregningen afhængige Söndag . 12. Páska-vika, Paaskeugen, er den med Paaskedag begyndende Uge , ligesom hvitasunnu-vika er Ugen mellem Pindsedag og Trefoldigheds-Söndag. 13 Seljumanna-messa, Seljemændenes Messe, 8 Juli, er den norske almindelige Benævnelse paa Festdagen Sunniva med Fölge. Hun var efter Legenden en irsk Kongedatter, som var flygtet fra Irland, og ankom med sine Ledsagere til Öen Selje i Nordfjord, hvor de alle fandt Martyrdöden, og hvor siden Mirakler foregik, der gave Anledning til Selje Klosters Anlæg. Disse Martyrers Ben flyttedes senere til Bergen og forvaredes paa Domkirkens Höialter (St. Sunnives Skrin.) 14. At sumarsdagr er den förste Sommerdag 14 April, ligesom vetrnátt er förste Vinterdag 14 Oktober, anföres blot her som en afgjort Kjendsgjerning, fordi nogle ældre Forfattere have forvexlet Sommerdagen med Midsommerdagen 24 Juni. 15. Vaka, Vaagen, er ligefrem en Oversættelse af vigilia, hvormed Aftenen för en större Festdag almindelig betegnes. Man har derfor og almindelig antaget, at vaka kun udtrykte Helligaftenen, at altsaa Olafsvaka var 28 Juli, d. s. s. vigilia Olavi, Jonsvaka vigilia Johannis, 23 Juni o. s. v. Men da messa og vaka bruges iflæng (f. Ex. overalt i Lovene), da det i modsat Fald tautologiske Jonsvokuaptan og lignende oftere forekommer, og da Ordet endnu findes i det norske Almuesprog i Formen sok (dvs: ok for vok med s´et overtrukket fra foregaaende Ord, saasom: Jonsok, Syftesok, Olsok, Barsokslöyte dvs: ved Bartholomæi-Tider, jfr. suku for voku allerede Aar 1292 i Dipl. Norv. I. No. 81 samt No. 456), og stedse betegner selve Festdagen med den foregaaende Helligaften, saa maa det antages, at vaka betegner den större Fest [XXXIX]  med den til samme hörende Vigilie. Dipl. Norv. I. No. 197 er ved dette Spörgsmaal afgjörende . 16./Th/rídja vaka er en i Diplomerne tit forekommende Festdag, som i Diplomatariet er antaget for annuntiatio Mariæ, 25 Marts, af fölgende Grunde. I Hertug Haakons Retterbod af 9 Febr. 1291 om Arbeidstaxter for Oplandene bestemmes, at Aanfreden skal staa en halv Maaned efter Halvardsmesse, og saameget længere skal ingen Retssag foretages ("skal standa soknen) eptir /th/ridja voku". Ved Aanfred (anfri/edd/r) forstaaes de Tider af Aaret, da det paa Grund af Aannen (Markarbeidet) var forbudet at sagsöge Nogen. Dette var efter Landsloven to Gange aarlig, nemlig for Plovaannen fra Mariæmesse i Fasten (25 Marts) til Halvardsmesse (15 Mai), og for Höaannen fra Seljumannamesse (8 Juli) til Korsmesse om Hösten (14 Septbr.) . Denne Aanfred har imidlertid ei passet for Böndernes Leilighed paa alle Kanter af Landet, og dette har foranlediget den her nævnte Retterbod, hvorved Aanfreden for Oplandene, hvor Vaaren kommer senere end langs Kysten, er forlænget 14 Dage (fra 15 Mai til 1 Juni); men som Fölge deraf maatte atter dens Begyndelse, efter Landsloven: Mariæmesse i Fasten, udsættes saameget længere. Retterbodens /th/ri/edd/ja vaka synes derfor netop at være Lovens Mariæmesse, da Sagsögningen i Regelen skulde ophöre . [XL]  III. Fortegnelse over de i Norge almindelig benyttede bevægelige og ubevægelige Helgendage, Festdage og övrige Mærkedage . Abdon et Sennen m. 30 Juli. Adorate. 3die Sönd. eft. hel. 3 Konger. Adoratio magorum 6 Januar. Adrianus ep. et conf. 8 Septbr. Ad te levavi. 1ste Advent-Söndag. Afgipto-tyrsdagr, uvis Dag. Agapetus m. 18 August. Agatha virg. m. 5 Februar. Agnes virg. m. 21 Januar. - secunda. (natalis Agnetis) 28 Jan. Albanus m. 21 Juni. Albinus ep. 1 Marts. Aldegundis. 30 Januar. Alexander papa. 3 Mai. - et Felix. 26 Februar. Alexius conf. 17 Juli. Alle-Helgens-Dag (Allra heilagra messa). 1 Novbr. Alle-Sjæles Dag. 2 November. Amandus et Vedastus. 6 Febr. Ambrosius ep. conf. 4 April. Anastasia v. 25 December. Anastasius pap. 27 April. Andreas ap. (Andres-messa). 30 Novbr. Anna mater Mariæ. 26 Juli. 9 Decbr. Annunciatio Mariæ. 25 Marts. Antonius ab. conf. 17 Januar. Apollinaris virg. 5 Januar. Apollinarius ep. 23 Juli. Apollonia virg. 9 Februar. Apostolorum divisio. 15 Juli. Apuleius (et Marcellus). 7 Oktbr. Arnolphus ep. 18 Juli. (Transl.) Ascensio domini, 2den Torsd. för Pindse. Aske-Onsdag, Onsd. efter Fastelavn. Aspiciens a longe. 1ste Sönd. i Advent. Assumtio Mariæ virg. 15 August. - Johannis. 27 Decbr. Audoenus ep. et conf. 24 August. Audomarus ep. 9 September. Augustinus ep. Hipp. et conf. 28 Aug. - ep. et conf. Anglor. 26 Mai. Babylas ep. et m. 24 Januar. Barbara virg. 4 December. Barnabas ap. 11 Juni. Barnadagr. 28 Decbr. Bartholomæus ap. 24 August. Basilides et socii. 12 Juni. Basilius ep. 14 Juni. Bebudelse, Mariæ. 25 Marts. Benedicta. Trefoldigheds-Söndag. Beda presb. 27 Mai. Benedictus abbas. 21 Marts. - um sumarit. (Translatio Benedicti.) 11 Juli. Bernhardus abb. 20 August. Bertinus abb. 5 September. Birgida (Brigida) virg. non mart. 1 Febr. Birgitta vidua. 7 Oktober. - Transl. 28 Mai. Blasius ep. et m. 3 Februar. Bonifacius ep. et m. 5 Juni. Botolphus abb. (Botolfsmessa). 17 Juni. Briccius ep. et conf. 13 November. Brictiva, Brettiva (Brettivu-messa). 11 Jan. Bruno inst. ord. Carth. 12 Oktbr. Börnedag. 28 December. [XLI]  Calixtus papa. 14 Oktober. Candelarum fest. (Kyndilsmessa). 2 Febr. Cantate, 4 Sönd. efter Paaske. Canutus se Kanutus. Caput jejunii, Aske-Onsdag. Carnis privium, Fasten. Catharina virg. m. 25 November. - filia Birgittæ. 22 Marts. Cathedra Petri ap. 22 Februar. Cecilia virgo. 22 November. Christi Födsel, 25 December. - Himmelfart, 2 Thorsd. för Pindse. - Legems-Dag, 2 Thorsd. eft. Pindse. Christina virgo. 24 Juli. Christophorus et Cucuphatus. 25 Juli. Chrysogonus. 24 November. Cinerum dies, Aske-Onsdag. Circumcisio domini. 1 Januar. Clemens papa (Klemets-messa). 23 Nov. Circumdederunt me, Sönd. Septuagesima. Commemoratio animarum. 2 November. - omnium sanctorum. 1 Novbr. - Pauli ap. 30 Juni. - Damasi papæ. 11 December. Compassio Mariæ, Fred. för Palmesönd. Conceptio Mariæ virg. 8 Decbr. Conversio Pauli ap. (Pálsmessa) 25 Jan. Cornelius et Cyprianus m. 14 Septbr. Corona spinea domini. 4 Mai. Coronati, quatuor mm. 8 November. Corpus Christi (h. líkama-dagr) 2den Thorsdag efter Pindse. Cosmus et Damianus mm. 27 Septbr. Crispinus et Crispinianus mm. 25 Oktbr. Crucis exaltatio (krossmessa um haust). 14 September. - inventio (krossm. um vár). 3 Mai. Cucuphatus m. 25 Juli. Cutbertus ep. et conf. (heitdagr). 20 Marts. - Translatio. 4 September. Cyprianus ep. 14 September. Cyriacus et socii. 8 August. Damasus papa. 11 Decbr. Damianus (et Cosmus). 27 September. Decem millia martyres. 22 Juni. Decollatio Johannis (höfu/edd/dagr). 29 Aug. Dedicationis dies (kirkjumessu-dagr) en Kirkes Indvielses-Dag. Demetrius m. 8 Oktober. Depositio Cutberti. 20 Marts. - Svithuni. 2 Juli. Dimbildagar, Dimmelugen, Dagene för Paaske. Dionysius ep. et socii. 9 Oktbr. - abbas. Divisio (dimissio) apostolorum. 15 Juli. Dominica passionis, 5te Sönd. i Faste. Dominicus conf. fund. ord. 4 (5) Aug. - Translatio 24 Mai. Donatus ep. et mart. 7 August. Dormientes, septem. 27 Juli. Dorothea virg. et m. 6 Februar. Drottinsdagr, Söndag. Dunstanus ep. et conf. 19 Mai. Dyre vor Frue Dag. 15 August. Edeldrida virgo. 23 Juni. Edmundus ep. et conf. 16 November. - rex et mart. 20 Novbr. Edvardus rex, ejus reliquiæ. 13 Oktbr. Egidius abbas. 1 September. Elevatio crucis. 14 September. Elisabet vidua. 19 November. Elleve tusinde Jomfruer. 21 Oktbr. Epiphania domini. 6 Januar. [XLII]  Epulæ Petri. 22 Februar. Erasmus ep. et mart. 3 Juni. Ericus rex et mart. 18 Mai. Eskillus ep. et mart. 12 Juni. - commemoratio (Translatio). 6 Oktober. Esto mihi, Fastelavns Söndag (Qvinqvagesima). Eufemia virgo. 16 September. Eusebius ep. et conf. 14 August. Eustachius et socii. 2 November. Exaltatio crucis. 14 September. Exaudi. 6te Sönd. efter Paaske. Exsurge. Sönd. Sexagesima. Fabianus et Sebastianus. 20 Januar. Fastelavns Söndag, Qvinqvagesima. Fasten, Tiden fra Aske-Onsdag til Paaske. "Ni Ugers Fasten" regnes fra Septuagesima. Felicianus et Primus m. 9 Juni. Felicitas virgo et m. 23 November. - et Perpetua virg. 7 Marts. Felix et Adauctus m. 30 August. - in Pincis mart. presb. 14 Jan. Feria, Ugedag; secunda, Mandag; tertia, Tirsdag; qvarta, Onsdag; qvinta, Thorsdag; sexta, Fredag. Fides virgo. 6 Oktober. Fingrgulls-messudagr, uvis Dag, da Herrens Blod kom til Throndhjem; helligholdtes kun inden Byens Grændse. (Norg. gl. L. II. 358. 359.) Firminus ep. 25 September. Forklarelse, Christi. 6 August. Franciscus conf. et levita. 4 Oktober. Fratres septem m. 10 Juli. Fuscianus m. 11 December. Fyrgetyve Riddere, mart. 9 Marts. Gabinius (Gabinus) presb. 19 Februar. Gaius papa. 22 April. Gallus abb. 16 Oktober. Gangdagar, rogationum dies. Dagene för Himmelfarts-Dag. Gangdagr eini ell. fyrri. 25 April. - litli. 25 April. (1 Mai? Mandag i Himmelfartsugen?) Gauksmessa. 1 Mai. Geisladagr, 20de Dag Jul, 13 Januar. Genovefa virgo. 3 Januar. Georgius mart. 23 April. Gereon et socii. 10 Oktober. - et Victor. 10 Oktober. Gerhardus ep. et mart. 24 September. Germanus ep. Antisiodor. et conf. 31 Juli. - Translatio. 1 Oktober. - ep. Paris. et conf. 28 Mai. - ep. Capuæ conf. 30 Oktbr. - et Germinianus. 31 Juli. - Remigius et Vedastus. 1 Oktbr. Gerthrudis virg. 17 Marts. Gervasius et Protasius m. 19 Juni. Gildardus et Medardus. 8 Juni. Gordianus et Epimachus. 10 Mai. Gorgonius m. 9 September. - et Firmus m. 11 Marts. Gregorius papa (Gregorsmessa). 12 Marts. - ep. conf. 24 April. Gula Augusti (Petrus in). 1 August. Halvardus m. (Halvardsmessa). 15 Mai. Hedvig. 17 Oktober. Heitdagr. 20 Marts. Helena virgo. 22 Mai. - regina. 7 (8) Februar. Helga-nótt. 25 December. Helgonamessa. 1 Novbr. Hellig 3 Bönders Dag. 12 Mai. [XLIII]  Hellig 3 Kongers Dag. 6 Januar. - Kors-Dage. 3 Mai og 14 Septbr. - Legems-Dag, 2den Torsdag efter Pindse. - Thorsdag (helgi /Th/órsdagr), 2den Thorsdag för Pindse. Henricus ep. et m. ap. Finnor. 19 Jan. Hermes mart. 27 (28) August. Hieronymus presb. 30 September. - Translat. ejus. 9 Mai. Hilarius ep. Pictav. 13 Januar. - et Remus epp. 13 Januar. Himmelfarts-Dag ( uppstigningar-dagr), 2den Thorsdag för Pindse. Hippolitus m. et socii. 13 August. Hubertus ep. 3 November. Hvide-Tirsdag, Tirsdag efter Fastelavn. Hvitasunna, (-sunnudagr, Hvitdrottinsdagr ) Pindsedag. - vika, (hvitadagar? ), Pindseugen, Ugen efter Pindsedag. Hyacinthus et Protus. 11 September. Höfu/edd/dagr, decollatio Joh. 29 August. Jacobus major ap. (Jakobsmessa) 25 Juli. - (Philippus et). 1 Mai. Jejunii caput (igangr föstu), Aske-Onsd. Jejunium, Fasten. Ígang-sunnudagr, Fastelavns-Söndag. Ignatius ep. Antioch. 1 Februar. - Translatio. 17 December. Imbrudagar se Qvatuor tempora. In excelso throno, 1ste Sönd. eft. H. 3 K. Innocentes pueri mart. 28 Decbr. Innocentius papa. 28 Juli. Inventio crucis. 3 Mai. - s. Olavi reg. (Olafsmessa /oe/fri) ell. (si/edd/ari) 3 August. Inventio capitis Johannis bapt. 24 Febr. - Stephani protomart. 3 Aug. - - regis. 11 Oktober. Invocavit, 1ste Söndag i Faste. Johannes ante portam latinam. 6 Mai. - bapt. nativ. (Jónsmessa) 24 Juni. - - decoll. 29 August. - - conceptio. 24 September. - - cap. invent. 24 Februar. - Beverlacen. ep. 7 Mai. - Eboracens. ep. 7 Mai. - apostolus. 27 December. - ep. Holens. Translat. 3 Marts. - et Paulus mar. 26 Juni. - Chrysostomus. 27 Januar. - episcopus. 23 April. Jomfruer, 11000. 21 Oktober. Josephus spons. Mariæ. 19 Marts. Isidorus mart. 15 Mai. Jubilate, 3die Söndag efter Paaske. Jucunditatis vocem, 5 Sönd. eft. Paaske. Judas ap. 28. Oktober. Judica, 5te Söndag i Faste. Judocus conf. 9 Januar. Juliana virg. 16 Februar. Julianus ep. Cenomanens. 27 Januar. - Basilissa et alii. 9 Januar. Julius mart. 27 Mai. Justina virg. 7 Oktober. Justinus presb. 4 August. Justus mart. 18 Oktober. Jörgen se Georgius. Kalixtus, Klemens etc. se Calixtus, Clemens. Kanutus dux m. 7 Januar. - - Transl. 25 Juli. - rex mart. Otton. 10 Juli. Kenelmus mart. 17 Juli. [XLIV]  Kerlinga-, kerslu-, kæru-sunnudagr, 5te Söndag i Fasten. Ketillus conf. (Kjeld Sviebyg) 11 Juli. Kjöt-sunnudagr, Fastelavns Söndag. Krossmessa um várit. 3 Mai. - um haustit. 14 September. Kyndilsmessa. 2 Februar. Lætare. Midfaste Sönd. 4de Sönd. i Faste. Lambertus ep. et m. 17 September. Laupársmessa. 24 Februar, (i Skudaar 25de). Laurentius ( Lafransmessa). 10 August. Leo pap. II. conf. 28 Juni. Leodegarius ep. et conf. 2 Oktober. Leofredus abb. 21 Juni. Leonardus abb. 6 November. Likamadagr, f. corporis Christi, 2den Thorsd. efter Pindse. Linus papa. m. 26 November. - papa et Thecla. 23 Septbr. Litania major. 25 April. - minor, Gangdagene. Longinus m. 25 Marts. Lucas evang. 18 Oktober. Lucia virg. ( Luciumessa.) 13 Decbr. Lucianus presb. 7 (8) Januar. Lucius papa. 4 Marts. - Transl. 25 August. - et Geminus mart. 16 Septbr. Ludgerus ep. Monast. 26 Marts. Ludovicus rex Gall. 25 August. Machabæi fratres m. 1 August. Magnus com. Orcad. m. ( Magnusmessa.) 16 April. - - Transl. ( Magnusm firir jól). 13 December. - confess. 6 September. - mart. 19 August. Maiolus abb. Clun. 11 Mai. Marcellinus et Petrus m. 2 Juni. Marcellus pap. et mart. 16 Januar. - et Apuleius. 7 Oktober. Marcus evang. 25 April. ( gangdagr fyrri). - papa. 7 Oktober. - et Marcellianus. 18 Juni. - Marcellinus et Petrus. 2 Juni. Margareta v. 20 Juli. Maria Ægyptiaca. 2 April. - Annunciatio ( Marium. i longuföstu, /th/ri/edd/ja vaka ?) 25 Marts. - virg. Assumtio ( Mariumessa fyrri), Vor Frue Dag dyre.) 15 August. - Compassio, Fred. för Palmesönd. - Conceptio. 8 Decbr. - Nativitas. ( Mariumessa si/edd/ari ell. æfri.) 8 September. - Præsentatio (Ofring). 21 Nov. - Purificatio. 2 Februar. - Visitatio (Mar. Besögelse). 2 Juli. Maria Magdalena. 22 Juli. - - Conversio. 1 April. Marius et Martha. m. 19 Januar. Martha virg. 17 Oktbr. Martinianus et Processus. 2 (3) Juli. Martinus ep. Turon. ( Marteinsmessa.) 11 Novbr. - Transl. et ordin. 4 Juli. - papa. 10 Novbr. Martyres, decem millia. 22 Juni. - XL milites. 9 Marts. - DCCC. 4 Marts. Mathæus evang. et ap. ( Matheusmessa um haust.) 21 September. Mathias apost. 24 Febr. (i Skudaar 25). Mauritius cum leg. Thebana. 22 Septbr. Maurus abb. 15 Januar. Maximianus et Lucianus m. 8 Januar. Maximinus ep. Trevir. 29 Mai. # [XLV]  Medardus et Gildardus. 8 Juni. Mellitus ep. 24 April. Michael archang. ( Mikjalsmessa.) 29 Sept. - Apparitio (revelatio). 8 Mai. Midfaste (Salus populi), Thorsdag för Sönd. Lætare, hvorved Fasten deles i to lige Dele. Midfaste Söndag (Lætare) 4 Sönd. i Faste. Mildrida virg. 13 Juli. Miserere mei. 15 de Sönd. efter Trefold. Misericordia domini, 2 Sönd. eft. Paaske. Modestus, Vitus et. 15 Juni. Nativitas Christi ( náttin helga). 25 Dec. - Johannis ( Jónsmessa). 24 Juni. - Mariæ ( Marium. si/edd/ari). 8 Sep. Nereus, Achilleus et Pancratius. (hell. 3 Bönders Dag) 12 Mai. Nicasius ep. et socii. 14 December. Nicolaus ep. ( Nikulasmessa.) 6 Decbr. - Translatio Barium. 9 Mai. Nicomedes m. 15 September. Octava, 8de Dag efter en Festdag, denne medregnet. Octingenti martyres. 4 Marts. Oculi, 3die Söndag i Faste. Olaus rex et m. ( Olafsmessa fyrri). 29 Juli. - Inventio ( Olafsm. si/edd/ari ell. æfri.) 3 August. Olivarum dies, Palmesöndag. Olympia. 15 April. Omnes animæ. 2 November. - sancti ( Allraheilagra - messa). 1 November. Omnis terra. 2 Sönd. eft. h. 3 Konger. Omskjærelse, Christi. 1 Januar. O Sapientia. 17 December. Osvaldus rex m. 5 August. Othmarus abb. conf. 16 November. Ottende Dag Jul (octava natalis domini.) 1 Januar. Palmarum domin. Palme-Söndag, ( Palmasunna, Palmdrottins-dagr) Söndag för Paaske. Pancratius. 12 Mai. Panthaleon m. 28 Juli. Parasceves dies, Langfredag. Passio domini, Langfredag. Passionis dominica, 5te Sönd. i Fasten. Patricius ep. Hibern. (St. Patrick.) 17 (16) Marts. Pauli commemoratio. 30 Juni. - conversio ( Pálsmessa). 25 Jan. Paulus ap. et Petrus. 29 Juni. - et Johannes fratr. 26 Juni. - diaconus. 20 Juli. - protoeremita. 10 Januar. Pentecoste, fest. s. spiritus, Pindsedag. Perpetua et Felicitas. 7 Marts. Petronilla virg. 31 Mai. Petrus et Paulus ( Petrsmessa, Petrsmessa ok Páls.) 29 Juni. - Cathedra Petri ( Petrsmessa um várit.) Peders Stol. 22 Februar. - Vincula Petri, Peders D. om Hösten, P. in gula Augusti. 1 Aug. - (Veronensis) martyr, ord. Præd. 29 April. - et Marcellinus. 2 Juli. Philippus et Jacobus app. ( Tveggia postola messa um vár). 1 Mai. Polycarpus ep. Smyrn. 26 Januar. - presb. Rom. 23 Februar. Potentiana (Pudentiana) v. 19 Mai. Præsentatio Mariæ. 21 November. Praxedes v. 21 Juli. # [XLVI]  Primus et Felicianus. 9 Juni. Prisca virg. 18 Januar. Processus et Martinianus. 2 Juli. Projectus mart. 25 Januar. Prothasius et Gervasius. 19 Juni. Protus et Hyacintus m. 11 September. Pudentiana virgo. 19 Mai. Pueri innocentes. 28 December. Purificatio Mariæ. 2 Februar. Qvadragesima, Fasten; især 1ste Sönd. i Faste. Qvadraginta milites mart. 9 Marts. Qvasimodogeniti, 1ste Sönd. eft. Paaske. Qvatuor coronati m. 8 November. - temporum, Qvatemper, Tamperdag. i Fasten: Onsd. eft. 1ste Sönd. i F. i Pindsen: Onsdag efter Pindse. om Hösten: Onsd. eft. Korsmesse. för Jul: Onsd. eft. 3die Advents S. Qvinqvagesima, Esto mihi, Fastelavns S. Qvintinus m. 31 Oktober. Qvirinus m. 30 Marts. Reginvaldus comes. 21 August. Reliquiæ Edvardi regis. 13 Oktober. Remaclus ep. 3 September. Remigius ep. 1 Oktober. - et Germanus. 1 Oktober. - (Translat. Remigii). 1 Oktober. - Germanus, Vedastus. 13 Jan. Reminiscere, 2den Söndag i Fasten. Resurrectio domini, Paaskedag. Resurrexi, Paaskedag. Revelatio Michaelis. 8 Mai. Riddere, 40. 9 Marts. - 10,000. 22 Juni. Rochus conf. 16 August. Rogate (Bönne-Sönd.), 5te S. eft. Paaske. Rogationum dies, Gangdagene. - dominica. 5te Sönd. eft. Paaske. Rogatus m. 28 Marts. Rufus mart. 27 August. Rusticus et Eleutherius. 9 Oktober. Sabbatum, ( Laugrdagr, /th/vattdagr) Löverdag. - sanctum, Paaskeaften. Sabina virg. 29 August. Sabinus ep. et socii. 7 December. Sancti in Selio martyres. ( Seljumannamessa). 8 Juli. Sangvinis domini susceptio. 12 Septbr. Saturninus mart. 29 November. - (dvs Saturus). 22 Januar. Saturus abb. 12 Januar. Scholastica virg. 10 Februar. Sebastianus, Fabianus et. 20 Januar. Seljumannamessa (Sunniva cum sociis, sancti in Selio). 8 Juli. Sennes, Abdon et. 30 Juli. Septem dormientes, Syvsovere. 27 Juli. - fratres mart. 10 Juli. - Macchabæi mart. 1 August. - virgines. 9 (10) April. Septimana in Albis, Paaskeugen. Septuagesima, 2den Sönd. för Fastelavn. (9de Sönd. för Paaske.) Servatius ep. Tungr. 13 Mai. Severinus ep. et conf. 23 Oktober. - abb. Noricor. apost. 8 Januar. Severus ep. et conf. 22 Oktober. Sexagesima, Söndag för Fastelavn. Sigfridus ep. et conf. 15 Februar. Silvester papa. 31 December. Simon episc. 18 Februar. [XLVII]  Simon in columna (Stylites). 5 Januar. - et Judas ( Tveggia postola messa um haust). 28 Oktober. Sixtus papa 6 (5) April. - II papa et mart. 6 August. Sjæledag. 2 November. Skiri/th/órsdagr, Skjærthorsdag. Sommeren först paa, Dagene eft. 14 April. - sidst paa, Dagene för 14 Oktbr. Spinea corora. 4 Mai. 9 November. Spiritus domini, Trefoldigheds Söndag. Stephanus ep. Lugdun. 13 Februar. - papa. 2 August. - protom. 26 Decbr. - inventio ejus. 3 August. Sumarsdagr. 14 April. Sunniva cum sociis. ( Seljumannamessa). 8 Juli. - Translatio. 31 August. Susceptio sanguinis. 12 September. Svitunus ep. Winton. (Sviptunus, Svetonius, Sviptunsvaka). Depositio Svituni. 2 Juli. - Translatio ( Sviptunsvaka si/edd/ari ell. æfri.) 15 Juli. Sylvester papa. 31 December. Symphorianus et Thimotheus m. 22 Aug. Syv Sovere. 27 Juli. se Septem. Tamperdage se Qvatuor tempora. Theodora virg. 1 April. Theodorus miles. 9 November. Theophania (Epiphania). 6 Januar. Thomas apost. ( Thomasmessa Thomas m.firir jól). 21 December. - - Translatio. 3 Juli. - ab Aquino. 7 Marts. - ep. Cantuar. ( Thomasmessa i jólom.) 29 December. - ep. Translat. 7 Juli. Thorkillus. 12 November. Thorlakus ep. et conf. 23 December. Tiburtius (et Susanna). 11 August. - et Valerianus. 14 April. Timotheus, Hippolitus et Symphorianus mart. 22 August. Titusinde Riddere. 22 Juli. Transfiguratio domini. 6 August. Trettende Dag Jul. 6 Januar. Trinitatis Söndag, Söndag efter Pindse. Tveggia postola messa um vár. 1 Mai. - - um haust. 28 Oktober. /Th/óko- tirsdagr (Tage Tirsdag), uvis Dag. /Th/ri/edd/ja vaka. 25 Marts? Undecim millia virgines. 21 Oktober. Urbanus papa. 25 Mai. Ursula et sociæ m. 21 Oktober. Uskyldige Börns Dag. 28 December. Vaka, den större Festdag, foran hvilken vigilia ( vaka) holdtes, d. s. s. messa. Valburgis, Valborg, Voldersmesse. 1 Mai. Valentinus mart. 14 Februar. Valerius ep. et conf. 29 Januar. Vandregisilus abb. 22 Juli. Vedastus et Amandus. 6 Februar. - Translat prima. 1 Oktober. Vetrnátt ( Vetramössu-dagr). 14 Oktbr. Victor mart. Mediol. 8 Marts. - et Victorinus. 6 Marts. Victorianus m. 23 Marts. Victorinus m. 25 Februar. - episc. Amitern. 5 September. Victorius mart. 20 April. Vigilia, Aftenen för en Festdag. - vigiliæ, lille Juleaften. Vilfridus conf. 13 April. - episc. 12 Oktbr. Vilhelmus abb. et conf. 16 Juni. [XLVIII]  Villehadus ep. et conf. 7 (8) Novbr. Vincentius diac. m. 22 Januar. Vincula Petri. 1 August. Vinteren, först paa, Dagene eft. 14 Oktbr. - sidst paa, Dagen för 14 April. Virgines, septem. 9 (10) April. - 11000. 21 Oktober. Virgo Castrensis. 11 Februar. Viridium dies, Skjærthorsdag. Visitatio Mariæ. 2 Juli. Vitalis mart. 28 April. Vitus et Modestus. 15 Juni. Vocem jucunditatis, 5te Sönd. eft.Paaske. Zeno ep. 8 December. - Kilianus et socii. 8 Juli. |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| |IV.| | | | | | | | | | | | | | V. | | A |D |J |F |M |A |M |J |J |A |S |O |N |D | S 1|GF| | l |a |a |e |a |p |a |u |u |u |e |k |o |e | ö 2|E | | m |g |n |b |r |r |i. |n |l |g |p |t |v |c | n 3|D | | i | |u |r |t |i | |i. |i. |u |t |o |e |e | d 4|C | | n | |a |u |s. |l. | | | |s |e |b |m |m | a 5|BA| | d | |r. |a | | | | | |t. |m |e |b |b | g 6|G | | e | | |r. | | | | | | |b |r. |e |e | s 7|F | | l | | | | | | | | | |e | |r. |r. | - 8|E | | i | | | | | | | | | |r. | | | | B 9|DC| | g |_________________________________________________________ | o10|B | | |1 |A |D |D |G |B |E |G |C |F |A |D |F | g11|A | | K |2 |B |E |E |A |C |F |A |D |G |B |E |G | s12|G | | a |3 |C |F |F |B |D |G |B |E |A |C |F |A | t13|FE | | l |4 |D |G |G |C |E |A |C |F |B |D |G |B | a14|D | | e |5 |E |A |A |D |F |B |D |G |C |E |A |C | v15|C | | n |---------------------------------------------------------------------------------------------------------------| -16|B | | d |6 |F |B |B |E |G |C |E |A |D |F |B |D | C17|AG| | e |7 |G |C |C |F |A |D |F |B |E |G |C |E | i 18|F | | r |8 |A |D |D |G |B |E |G |C |F |A |D |F | r 19|E | | |9 |B |E |E |A |C |F |A |D |G |B |E |G | k 20|D | | f |10 |C |F |F |B |D |G |B |E |A |C |F |A | e 21|CB| | o |----------------------------------------------------------------------------------------------------------------| l 22|A | | r |11|D |G |G |C |E |A |C |F |B |D |G |B | 23|G | | |12|E |A |A |D |F |B |D |G |C |E |A |C | f 24|F | | j |13|F |B |B |E |G |C |E |A |D |F |B |D | o25|ED| | u |14|G |C |C |F |A |D |F |B |E |G |C |E | r26|C | | l |15|A |D |D |G |B |E |G |C |F |A |D |F | 27|B | | i |---------------------------------------------------------------------------------------------------------------| j28|A | | a |16|B |E |E |A |C |F |A |D |G |B |E |G | u | | n |17|C |F |F |B |D |G |B |E |A |C |F |A | l | | s |18|D |G |G |C |E |A |C |F |B |D |G |B | i | | k |19|E |A |A |D |F |B |D |G |C |E |A |C | a | | e |20|F |B |B |E |G |C |E |A |D |F |B |D | n | | |----------------------------------------------------------------------------------------------------------------| s | | |21|G |C |C |F |A |D |F |B |E |G |C |E | k | | A |22|A |D |D |G |B |E |G |C |F |A |D |F | e | | a |23|B |E |E |A |C |F |A |D |G |B |E |G | | | r. |24|C |F |F |B |D |G |B |E |A |C |F |A | A | | |25|D |G |G |C |E |A |C |F |B |D |G |B | a | | |----------------------------------------------------------------------------------------------------------------| r. | | |26|E |AG |A |D |F |B |D |G |C |E |A |C | | | |27|F |BA |B |E |G |C |E |A |D |F |B |D | | | |28|G |CB |C |F |A |D |F |B |E |G |C |E | | | |29|A | C |D |G |B |E |G |C |F |A |D |F | | | |30|B | |E |A |C |F |A |D |G |B |E |G | | | |----------------------------------------------------------------------------------------------------------------| | | |31|C | |F | |D | |B |E | |C | |A | | |--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------| [XLIX]  III.TABELLERNE OG DERES BRUG. Ved Hjælp af Tabel I. reduceres Kongens Regjeringsaar til Christi Aar samt findes Paaskedagen og Söndagsbogstavet for Tidsrummet 1263 - 1481. Da Rummet tillod det, ere Söndag Septuagesima og Pindsedag tillige anförte, hvorved Beregningen for de mellemliggende rörlige Fester lettes. Fra 1482 til 1561 er i Tabel II. kun Paasken og Söndags-Bogstavet anfört, da Regningen efter Kongens Aar i denne Tid er usædvanlig. I Tabel III. findes de brugeligste rörlige og urörlige Helgen- og Festdage, og Tabel IV. er en almindelig Kalender for julianske Aar, hvori samtlige Söndage i Aaret ere angivne. Endelig er som Tabel V. tilföiet en Söndagsbogstav-Cyklus, for det Tilfælde, at man önsker at benytte Tabel IV. for et juliansk Aar, udenfor Tidsrummet i Tab. I. og II. For at finde et juliansk Aars Söndagsbogstav lægges 9 til Aaret og divideres Summen med 28. Den udkomne Rest viser Söndags-Bogstavet i Tab. V. Skudaarene have to Söndagsbogstaver, hvoraf det förste gjælder til Skuddagen 24 Febr. excl., det andet efter samme (24 Febr. - 31. Decbr.). Bliver der ingen Rest, er Divisor selv (28) det sögte Tal. Naar Aarets Söndagsbogstav er fundet, viser det samme Bogstav i Tabel IV. det givne Aars samtlige Söndage, hvorefter Ugedagen let findes. Til Veiledning ved Tabellernes Brug i forskjellige forekommende Tilfælde meddeles her nogle Exempler. 1. Snorre beretter i Harald Haardraades Saga cap. 90, at Slaget ved Standford-Brygge, hvori Kong Harald faldt, holdtes Mandag efter Mathæus messe 1066. 1066 + 9 er 1075, som divideret med 28 giver 11 til Rest. Efter Tab. V. giver 11 Söndagsbogstav A. I Tab. III. findes Mathæusmesse at være 21 Septbr., og i Tab. IV, at 24 Septbr. har Bogstav A, fölgelig er den Söndag efter Mathæus. Kongen faldt om Mandagen, altsaa den 25 Septbr. 2. Dipl. Norv. I. No. 908 er dateret: anno 1474 feria qvarta proxima ante festum Philippi et Jacobi. I Tab. III. findes, at feria qvarta betegner Onsdag, og at Philippi et Jacobi Dag er 1 Mai. Man söger derpaa Söndagsbogstavet for Aaret 1474 i Tab. I. sidste Rubrik eller udregner det efter den givne Anvisning, og finder at det er B. Af Tab. IV. sees da, at 1 Mai selv er en Söndag, og Onsdag næstför altsaa 27 April, som det i Overskriften er angivet. 3. Dipl. No. 744 er dateret Langfredag i Kong Eriks ( af Pomern) 45 Aar. I 1ste Tab. 2den Rubrik findes Eriks 45 Aar at gaa fra Septbr. 1433 til Septbr. 1434; fölgelig hörer Paasken til 1434; denne findes da for dette [L]  Aar sammesteds i 4de Rubrik at være 28 Marts; Brevet er altsaa udstedt 26 Marts 1434 som anfört. 4. Dipl. No. 179 er udstedt Tirsdag för Magnusmesse i Kong Magnus' s, Norges og Sveriges Konges, 6te Aar. I Helgenlisten ere 4 Magnus-Dage anförte, af hvilke dog kun den förstnævnte (16 April) nævnes i Lovene og Christenretterne, kun denne og Translatio Magni (13 Decbr.) i Missale Nidrosiense. Man har derfor holdt sig til 16 April for Magnusmesse, naar ingen yderligere Oplysning gaves. April i Magnus 6te Aar svarer efter Tab. I. til Aaret 1325, hvis Söndagsbogstav er F; altsaa er efter Tab. IV. 14 og 21 April Söndage; den 16de er saaledes selv en Tirsdag og Diplomet urigtig dateret 15de (som bliver Mandag för Magnusmesse) istedetfor 9 April. Men 9 April er 3die Paaskedag, som man neppe vilde have regnet fra en 8 Dage derpaa fölgende Magnusmesse, og man bör derfor uden Tvivl vælge en anden Magnusfest, altsaa enten Magnus conf. 6 Septbr., som paa Grund af den i Brevet omtalte forudgaaende Lafrantsmesse synes rimeligt, eller Magnusmesse för Jul 13 Decbr., som ellers benyttedes i Norge. I förste Tilfælde bliver Brevet af 4 Septbr. 1324, i andet af 11 Decbr. 1324. 5. Dipl. No. 813 er udstedt: anno 1450 feria qvarta infra octavas nativitatis Mariæ virginis, d. e. Onsdag för Mariæ Födsels Octave. Nativitas Mariæ er efter Tab. III. 8 Septbr., Octaven efter samme Tab. 8de Dagen derefter eller 15de Septbr. Söndagsbogstav i 1450 er D, og efter Tab. IV. er den 6 og 13 Septbr. Söndage. Onsdagen derimellem er saaledes 9 Septbr., som det i Diplomatariet er angivet. 6. Dipl. No. 868 er dateret: Tirsdag efter Hellig - Thorsdag 1464. At Hellig-Thorsdag er 2den Thorsdag för Pindse, sees af Helgen-Listen. Pindsedag i 1464 er efter Tab. I. 5te Rubrik 20 Mai. Tirsdag efter 2den Torsdag för Pindse bliver den samme som Tirsdag för Pindse, d. e. 15 Mai som anfört. Med disse Exempler haaber jeg at have oplyst Tabellernes Brug tilstrækkeligt og antydet Maaden, hvorpaa de i Diplomernes Overskrift givne nu brugelige Dateringer ere fremkomne af Diplomernes. Maatte Læseren erkjende, at Reductionen er forbunden med mangeartede Vidlöftigheder, som lettelig kunne foranledige Misforstaaelse eller Feilregning, tör jeg snarere haabe Tilgivelse for de uagtet al anvendt Flid indlöbne Feil i Dateringen, hvilke man vil finde anförte blandt Rettelserne.
DIPLOMATARIUM NORVEGICUM.
[1] 
Pave Celestin III tilkjendegiver Nidaros Domkapittel i Anledning af dets Klage over at Lægmænd havde tilrevet sig den geistlige Jurisdiction, at Ingen uden Geistlige maa udöve denne.
Efter Orig. p. Æselshud i norske Rigsarkiv. Blybullen vedhænger i gul Silke.
Celestinus episcopus seruus seruorum dej. dilectis filijs. Nidrosiensi capitulo. salutem et apostolicam beneditionem. Cum ecclesiastice dignitates et spiritualis iurisditio a laicorum personis esse debeant aliene. mirari non sufficimus. quod post canonicas institutiones felicis recordationis Adrianj pape predecessoris nostri quibus tres archidiaconatus in ecclesia uestra distincxit. et decanum duxit unicum ordinandum. per laicos iurisditiones conquerimini ecclesiasticas exerceri. et eis in spiritualibus indebitam potestatem concedj. Volentes igitur tam detestabile uitium a Nidrosiensi ecclesia remouere. auctoritate presentium districtius inhibemus. ne aliquis laicus in diocesi uestra ecclesiasticam iurisditionem exerceat. uel causas audiat aut diffiniat. que iudicio exigunt ecclesiastico terminarj. Nullj ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre inhibitionis et constitutionis infringere. uel ei ausu temerario contraire. Siquis autem hoc attemptare presumpserit indignationem omnipotentis dej. et beatorum Petrj et Paulj apostolorum eius. se nouerit incursurum. Datum Laterani xvj. Kal. Aprilis. Pontificatus nostri anno quinto.
Item quod nulli committitur spiritualium causarum jurisdicio nisi clericis.
[2 aar1216] 
Pave Honorius III melder Erkebisp Guttorm i Nidaros og alle Norges Biskopper, at hans Formand Innocents III er död, og han selv valgt til Pave.
Efter en af Grev M. Marini bekræftet Afskrift af Original-Regesten over Pavebreve i Vatikanets Arkiv, sammenlignet med Aftrykket af samme Brev til Sveriges Biskopper hos Vastov: Vitis aquil. 167.
Honorius episcopus servus servorum dei. Venerabilibus fratribus nostris [Guttormo] archiepiscopo et .... episcopis per regnum Norwegie constitutis. Salutem et apostolicam benedictionem .
Magnus Dominus & laudabilis nimis, gloriosus in sanctis, mirabilis in maiestatibus faciensque prodigia, immutat tempora alto sue dispositionis consilio, cui consiliarius alius non existit, & vocat ea que non sunt tanquam ea que sunt, ut non glorietur omnis caro in conspectu eius, sed, quemadmodum scriptum est, qui gloriatur in domino glorietur. Ipse namque dat secretorum scrutatores, quasi non sint, & velut inanes iudices terre facit, arefaciens stagna, flumina in insulas collocando, ab oriente ac occidente congregat sibi semen, & dicit aquiloni da, & austro noli prohibere, ut illi, quibus arridet prosperitas, filios aquilonis impedire non possint venire in gratiam filiorum, qua ponit humiles in sublimi, & merentes erigit sospitate. Cumque incomprehensibilia sint iudicia sua, & investigabiles eius vie, istud ex eis tenemus pro certo, quod omnia iusto facit iudicio, nobis tamen ineffabili et occulto. Sane felicis recordationis Innocentio Papa predecessore nostro septimodecimo Kalendas Augusti soluto debito carnis, ad regionem sanctorum spirituum, ut credimus, euocato, et sequenti die celebratis exequiis, atque cum honore debito collocato ipsius corpore in sepulcro, una cum fratribus nostris ad eligendum conuenimus successorem, & die tertio spiritus, sancti.gratia invocata, super hoc tractauimus diligenter, & post tractatum diutinum placuit fratribus universis humeris nostris, quamvis insufficientibus, imponere onus istud; et licet in primis duxerimus resistendum, ne tamen vidermur vocationi diuine resistere, submisimus humeros ad portandum, sperantes in eo, qui linguas infantium facit disertas, quod ipse, qui vota fratrum aspirando preuenit, prosequatur etiam adiuvando. Fiduciam enim talem habemus per Christum ad deum, non quod sufficientes simus cogitare aliquid a nobis, quasi ex nobis, sed nostra sufficientia est ex deo, qui nos ad suum ministerium evocavit. Sollicitudine igitur ecclesiastice prouisionis assumpta, & spe non modica de vobis concepta, quos nobis misericordia conditoris ad tanti oneris grauitatem facilius perferendam in participium instantie nostre quotodiane assumpsit, vniuersitatem vestram [3 aar1216] rogamus attente, et monemus et exhortamur in domino, quatinus insufficientiam nostram apud eum, qui dat omnibus affluenter & non improperat, orationibus adiuvetis, & circa commissam nobis dominici gregis curam diligenter & vtiliter vigilantes, nostrum satagatis humiliter supplere defectum, & iniunctam nobis pastoralis oneris gravitatem vigilanti studio comportetis. Nos enim vos tanquam principalia membra ecclesie onorare intendimus, & in quantum permiserit dominus in vestris necessitatibus adiuvare. Ad hec volumus & mandamus, vt crucesignatos vestrarum diocesium attentius exhortemini, ne propter obitum prefati predecessoris nostri consternantur corda eorum, neque formident, quasi ex hoc Terre sancte impediatur succursus, cum etsi sufficientie illius nostra videatur inferior, ad liberationem tamen ipsius terre votis non minoribus aspiramus, quibus ipse dominus, qui sperantes in se nullatenus deserit, effectum tribuat et profectum, vt quod possibilitas nostra non obtinet, eius nobis gratia largiatur. Datum Perusij viii. Kalendas Augusti. Pontificatus nostri anno primo.
Philippus, Baglernes Konge, forbyder Morsdölerne at hindre Munkene i Hovedö i den rolige Besiddelse af den Lod i Gaarden Aspar paa Follo, som Kong Inge havde givet og Simon Lagmand tildömt dem.
Efter Origin. p. Perg. med Levning af Seglet i norske Rigsarkiv.
Philippus konungr sender ollum Morsd/oe/lom /th/eim er j ly/edd/ni villia vera vi/edd/ oss. q. G. #z sina. Vm eighn /th/a. #z uttvægh er Jngi. konungr. gaf til Hauw/edd/eyiar or b/oe/ /th/eim er Aspar heita a Foll/oe/ ser til miskunnar /th/a er oss. saght at /th/er have/edd/ genget a me/edd/r kappe #z agirnd #z malghat /th/a eign me/edd/ rangyndum ok unyta sva. fyrir munkum j Hauw/edd/ey. Nu hava /th/eir loghuunnitt eighnena sem Simun logh ma/edd/r hevir laogh um skyrt. Nu ef nokor ma/edd/r ver/edd/r sua diarfr at hann gerer /th/eim nokot spial virki e/edd/a lan bum /th/eira. a gaur/edd/um e/edd/a grindum e/edd/a a /th/ui er til heivir leghet at forno e/edd/a nyiu /th/a skall hann engo fyrir koma nema livi e/edd/a limum ef ver meghom na honom. Walete.
Bref Philippus konungs um utveghenn a Auspum.
[4 aar1217] 
Honorius III melder Kong Inge, at han har bifaldet det Forlig, som ved Erkebispens Mægling var sluttet mellem Kongen og Philippus, Biskoppen af Oslos Söstersön, og taget Kongen og hans Rige under apostolisk Beskyttelse, saalænge det Korstog varer, hvorom Kongen havde tilskrevet Pave Innocents III.
Efter en af M. Marini bekr. Afskrift af Original-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Honor. III. ann. I. ep. 306.)
Honorius episcopus etc. I[ngoni] illustri regi Norwegie.
Deus, qui te aspirando prevenit ut eius invigiles servitiis studiosus, prosequatur te misericorditer adiuvando de sua tibi benignitate concedens, ut quemadmodum tibi dedit incipere que sunt eius incepta, valeas ad laudem et gloriam sui nominis et tue salutis cumulum consumare. Intelleximus sane per litteras tuas, quod, receptis bone memorie I[nnocencii] Pape predecessoris nostri litteris, quibus te ad Terre sancte subsidium hortabatur, etsi non in persona propria in tuis tamen te potenter ad Jesu Christi obsequium preparasti pro maiori parte milites et alios homines terre tue in terre Jerosolimitane succursum in preparatis a te navibus transmissurus, super quo regiam celsitudinem commendantes, ei gratias agimus, qui, cum tibi materiam salutis ostenderit, tibi dat efficere causam eius. Verum quia indignum est et iniquum ut dum diuinis obsequiis quis intendit, hominum molestiis perturbetur, nos approbata pace, quam initam et firmatam inter te ac nobilem virum Philippum nepotem venerabilis fratris nostri episcopi Osloensis, intervenientibus bone memorie T[horero] Nidrosiensi archiepiscopo et quibusdam aliis tam prelatis quam nobilibus Norwegie, prefate tue littere intimabant, te ac regnum tuum crucesignatos quoque predictos et omnia bona eorum sub apostolica protectione suscipimus. Statuentes, ut donec de crucesignatorum ipsorum reditu vel obitu certissime cognoscatur, tu cum predictis omnibus securus sub apostolica protectione consistas, districtius insuper inhibentes, nequis te ac regnum tuum contra pacis prefate formam interim molestare presumat. Nulli ergo etc. nostre protectionis, constitutionis et inhibitionis etc. Siquis autem etc. Datum Laterani ii. Nonas Martii, Pontificatus nostri anno primo.
[5 aar1217] 
Pave Honorius III giver Erkebiskoppen i Nidaros apostolisk Myndighed til at indvie Kanniken Havard, der med Kongens, Kannikernes og Folkets Bifald var valgt til Biskop i Bergen, uagtet han var Prestesön.
Efter en af M. Marini bekr. Afskrift fra Vatikanets Arkiv. (Hon. III. an. I. ep. 372.)
Honorius episcopus etc. [Guttormo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Apostolice sedis ampla benignitas variabiles casus temporum status locorum et personarum merita considerans diligenter plerumque rigorem temperare iustitie consueuit circa viros dumtaxat precipue providos et honestos, quorum examinata prudentia congruo et sufficienti testimonio cum odore boni nominis commendatur. Ex tua quidem et dilectorum filiorum canonicorum Bergensis ecclesie relatione nobis innotuit, quod cum Nidrosiensis provincia peritorum clericorum multitudine, non habundet, dicta ecclesia pastoris solatio destituta, vix in eadem provincia inveniri potest persona idonea que ipsi ecclesie preferatur. Est autem vir unus inter predictos canonicos quasi divina providentia reservatus, cuius solius humeri videntur sufficere ad portandum pontificalis honoris et oneris gravitatem, dilectus videlicet filius H[avardus] Bergensis canonicus, vir utique sicut accepimus etate maturus, morum honestate preclarus, scientia preditus, et aliarum virtutum floribus sic ornatus, quod dilectus in Christo filius noster [Ingo] Norweie rex illustris, clerus et populus Bergensis diocesis universus in odore unguentorum suorum currentes, ipsum solum unanimes pari voto expostulant in prelatum. Vero quia nemo est ex omni parte beatus, ne idem de data sibi a domino gratia valeat superbire, quoddam sibi obstaculum natura paravit, non quidem sui vitio sed parentum, ex eo videlicet, quod pater eius sacerdos ipsum in sacerdotio generavit, unde tu et ipsi canonici nobis humiliter supplicastis, ut cum ipso dispensare misericorditer dignaremur. Verum quia de discretione tua confidimus, fraternitati tue per apostolica scripta mandamus, quatinus tu, qui plenius nosse potes et utilitatem ecclesie ac peritorum penuriam in provincia memorata, cum eodem auctorifate nostra dispenses, ita videlicet, quod impedimento huiusmodi non obstante ad eandem ecclesiam valeat promoveri. Datum Laterani Kalendis Aprilis, pontificatus nostri anno primo.
[6 aar1220] 
Pave Honorius III tager paa Hertug (dvs Jarl) Skules Begjæring denne, med hvad han eier eller i Fremtiden paa lovlig Vei erhverver, under St. Peters og sin Beskyttelse.
Efter Marinis Afskrift af Original-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Honor. III. ann. V. ep. 218.)
Honorius episcopus etc. Nobili viro S[culoni] Duci Norwegie.
Filialis devotionis affectus, quem erga nos & Romanam ecclesiam exhibes, laudabiliter promeretur, ut personam tuam prerogativa dilectionis et gratie amplexantes, te attollamus presidiis et favoribus foveamus. Eapropter dilecte in domino fili, tuis supplicationibus grato concurrentes assensu, personam tuam cum omnibus bonis, que inpresentiarum rationabiliter possides, aut in futurum prestante domino iustis modis poteris adipisci, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus, et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo etc. nostre protectionis infringere. Siquis autem etc. Datum Laterani Nonis Decembris anno quinto.
Nikulas, Biskop i Oslo, og Chorsbrödrene sammesteds stadfæste Uddards Gave af 1/2 Markebol i Voll og 1/2 Markebol i Skepheim til Hovedö Kloster.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl mangle.
Ollum livandum #z vi/edd/r komandum gu/edd/s vinum #z sinum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra sender N[ikulas] biscup #z korsbr/oe//edd/r í Oslo que/edd/iu gu/edd/s #z sína. Ver vilium y/edd/r kunnict gera um eign /th/a er ver guldum Judar/edd/e mote fearlut sínum. halfrar mærkr bol ór Vælli í Gravar kirkiu sokn #z annat halfrar mærkr bol or Skæphæímum i Jolund. En Vddar/edd/r gaf /th/at mærkr bol fram a lei/edd/ gu/edd/i #z hinni hælgu m/oe/y Mariu #z sva hinum hælga E/edd/mundi sta/edd/enum til upphallz í How/edd//oe/y. var /th/etta gort allt me/edd/ einu skil or/edd/e. sc/oe/yt #z tryght af vare hende #z Vddar/edd/ar me/edd/ allum fullmælum gort. En sa er /th/etta ryfr e/edd/a rofsmenn til fær /th/a liggi hanum slikt vi/edd/ sem molldrofs manne a vi/edd/ at liggia at logum. /Th/etta var gort á Gregores m/oe/sso deghi i biscups gar/edd/e Anno ab incarnatione. m o. cc.xx.iiii. En /th/esser varo vættir vi/edd/. Sira. J. Geslengr. Meistare Jon naso. Jon Bata/edd/r. Gu/edd/leikr prestr. Jon scolameistare. Hughleikr. Asbiorn kopr. Hallkæl mærr. Olafr giælldkyri #z fiolde annara manna.
Bref um Skæpeimar i Jolund.
[7 aar1225] 
Skule Jarl skjænker Chorsbrödrene ved St. Olafs Kirke i Nidaros 2 Markebol i sine Gaarde Sjetnar ved Tilder og Flegstadir paa Frosten, mod at Brödrene skulle bede for Giveren i hans levende Live og efter hans Död höitideligholde hans Aartid med Klokkeringning over hele Byen, samt give hver af Presterne der aarlig 1/2 Pund Vox og 3 veiede Penge; fremdeles skulle de paa Andreæ Dag, medens han lever og siden paa Aartidedagen, samles glade til hans Minde.
Efter Origin. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kjöbenhavn, fasc. I. No. 1. Levninger af Kapitlets og Skules Segl, i det sidste en Löve uden Öxe, vedhænge endnu.
S[kule] jarll bro/edd/er J[nga] konongs sænder lær/edd/om #z lendom allom verandom #z vi/edd/r komandom Q. G. #z sina. Wer vilium y/edd/r kunnict gera. at /th/at sama haust æfter er. H[akon] konongr haf/edd/e gort brullaup sitt til drotningarennar fru Margrettar dottor varrar. /Th/a ger/edd/om ver /th/essa skipan me/edd/al var #z korsbr/oe//edd/ra /th/æirra sem /th/a haf/edd/o forsio firir sta/edd/enom hins hælga O[lafs] konongs. at ver gavom til sta/edd/arens .ii. marka bol or /th/æssom æignom .xi. aura bol or /th/æim .ii. gar/edd/om sem ver attom i Siætnum vi/edd/ Tildrar. en .v. aura bol or Flegsta/edd/um a Frosto. Skal /th/æssar æigner sta/edd/renn ævenlega æiga ser til allda o/edd/als. en aller br/oe//edd/r skulu taka skylld af #z læggia i komun sitt. En amote /th/esso /th/a skulu /th/æir me/edd/an gu/edd/ vill at ver livum. hava oss i b/oe/na hallde sinu #z br/oe//edd/ralage. Ok /th/egar gu/edd/ vill at ver sem brott kalla/edd/er vili hinn same gu/edd/ til fagna/edd/ar. /th/a skulu /th/æir æiliflega me/edd/an sia sta/edd/r stændr vara arti/edd/ halda huærer sem uppi ero me/edd/ allum fullum saloti/edd/um me/edd/ vaxe z silfri allra kirkna amillum i kaupange. Skal vax vera æigi minna en halft pund. en .iii. penninga vegna i silfri huæriom preste. Skylt skal oc at ringia at sta/edd/enom oc um allan b/oe/ at /th/æiri arti/edd/ sem at /th/æim a/edd/rum er sua ero skipa/edd/ar. Sua er oc mællt at aller br/oe//edd/r skyli saman sitia #z ser skæmta af /th/æssare varre minning a huæriom Andres messodegi me/edd/an vart er lif. En arti/edd/ardag varn hværn sidan gu/edd/ kallar oss til sin. Ok Mikials messodag /th/a er /th/ætta reetz. /th/a varo aller br/oe//edd/r a /th/ætta samsatter æfter /th/ui sem incigli sta/edd/arens vattar #z vartt. En /th/æsser varo br/oe//edd/r. Mæistære Aslakr. Sira A[slakr?] Pitlor. B[ar/edd/r] Bare. S. /th/orbergs.s. Sira /th/orer. S. Tavse. Biorn boande. G. Bratte. J. Hviti. /th/[orer?] Krakr.
bref vm Siathner vid Tildra ok Flexstad a Frosto.
[8 aar1226] 
Honorius III befaler Nikolaus, Erkedegn paa Hetland, at udbetale til Norges Hertug (Skule), der ruster sig til Korstog, den 20de Del af alle geistlige Indtægter, som ifølge Generalconciliets Beslutning skal anvendes til det hellige Lands Hjælp.
Efter Afskrift af Original-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Hon. III. an. XI. ep. 368.)
Honorius episcopus etc. Nicolao archidiacono Ihatlandensi.
Cum dilectus filius nobilis vir [Skulo] dux Norwagie diuinitus inspiratus ardenter aspirans ad subsidium Terre sancte, ad id magnifice se accingat, daturus omnibus qui secum transfretare voluerint navigium sine naulo, sicut tam ipse quam venerabiles fratres nostri [Petrus] Nidrosiensis archiepiscopus et . . . eius suffraganei suis nobis litteris intimarunt, nos congruo volentes eum auxilio in tam pio proposito adiuvare vicesimam ecclesiasticorum proventuum per predictorum archiepiscopi et suffraganeorum dioceses, Terre sancte subsidio secundum statuta generalis concilii deputatam, eidem duci duximus concedendam. Quodcirca mandamus, quatinus vicesimam ipsam colligens diligenter predicto nobili fideliter assignes eamdem. Contradictores etc. Datum Laterani .iii. Non. Novembris, anno .xi.
Honorius III befaler Erkebispen af Nidaros at prædike Korstog i sin Provinds i Anledning af den norske Hertugs [Skules] Beslutning at drage til det hellige Land, samt med apostolisk Myndighed at absolvere Alle, der lade sig korsmærke.
Efter en af M. Marini bekr. Afskrift af Original-Regesten (Hon. III. ann. XI. ep. 367) i Vatikanets Arkiv.
Honorius episcopus etc. Nidrosiensi archiepiscopo.
Cum, sicut ex litteris tuis et utique acceptamus, dilectus filius nobilis vir [Skulo] dux Norwegie crucesignatus ad Terre sancte subsidium cum numerosa crucesignatorum multitudine magnifice se accingat, offerens omnibus secum transfretare volentibus gratis navigium sine naulo, ut tue predicationis tuba excitatus populus christianus ad dicte terre subsidium fortius animetur, fraternitatem tuam monemus attente per apostolica tibi scripta mandantes, quatinus in provincia tua evangelizes et evangelizari facias sollempniter verbum crucis, commonefaciendo [9 aar1229] universos et singulos ut in hoc necessitatis articulo succurrant Christo modis omnibus quibus possunt, ita quod tam tibi quam eis meritum incomparabile compares, et nos sollicitudinem tuam debeamus dignis in domino laudibus commendare. Ad hec siqui crucesignati, vel qui crucem assumere voluerint pro violenta manuum iniectione sint vinculo excommunicationis astricti, absolvendi eos iuxta formam ecclesie tibi concedimus facultatem, nisi forte adeo sit eorum gravis et enormis excessus, quod merito *non sint ad sedem apostolicam remittendi. Datum Laterani .ii. Nonas Novembris anno .xi.
Pave Gregor IX befaler Erkebisp Thorer af Nidaros og Bisp Arne af Bergen at udföre det Hverv, han forud havde overdraget Erkebispen af Lund og Biskoppen af Skara med Hensyn til Kong Haakons Önske at krones.
Efter Afskrift af Original-Regesten i Vatikanets hemmelige Arkiv. (Greg. IX. an. II. ep. 85.)
Gregorius episcopus etc. [Thorero] archiepiscopo Nidrosiensi. et [Arnoni] episcopo Bergensi .
Carissimus in Christo filius noster H[aquinus] Norwagie rex illustris suis nobis litteris intimavit, quod cum ipse olim super coronatione sua nobis attentius supplicasset, nos bone memorie [Andree] archiepiscopo Lundensi et . . . Scarensi episcopo super hoc sub certa forma direximus scripta nostra, sed cum idem rex haberet prefatum archiepiscopum ex rationabili causa suspectum, et pro amovendo ipso et subrogando alio loco eius procuratorem ad sedem apostolicam destinasset, idem procurator nuper didicit, sicut asserit, quod memorati archiepiscopus et episcopus carnis debitum exolverunt, propter quod ex parte ipsius humiliter petiit, ut in huiusmodi negotio procedi per alios mandaremus. Quocirca fraternitati vestre per apostolica scripta mandamus quatinus, si est ita, iuxta mandatum, quod super hoc prefatis archiepiscopo et episcopo direximus, inquiratis diligentius veritatem, et quod inveneritis nobis vestris litteris intimetis, ut plenius per vestram relationem instructi securius procedamus. Datum Perusii Idibus Febr. Pontificatus nostri anno secundo.
[10 aar1231] 
Pave Gregor IX befaler Biskopperne af Bergen og Stavanger samt Cistercienserabbeden af Stanley at anstille de Undersögelser om Kong Haakons Valg, Stilling og övrige Forholde, som Erkebisperne af Lund og Nidaros samt Bispen af Skara ved Döden vare blevne hindrede fra.
Efter Marinis Afskrift af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. V. ep. 132.)
Gregorius episcopus etc. [Arnoni] Bergensi et [Askello] Stauangrensi episcopis, et . . . abbati sancte Marie de Stanleia Cisterciensis ordinis .
Cum carissimus in Christo filius noster [Haquinus] Norwagie Rex illustris olim nobis pro coronatione sua humiliter supplicasset, nos bone memorie [Andree] archiepiscopo Lundensi et . . . Scarensi episcopo nostris dedimus litteris in mandatis, ut super electione, conditione ac statu persone regis eiusdem et regni sui, aliisque circumstantiis universis, que ad ipsius promotionem seu prosecutionem negotii necessaria esse videntur, diligenter inquirerent veritatem, et quicquid invenirent suis nobis litteris fideliter intimarent, ut plenarie per eorum relationem instructi, super hoc securius procedere valeremus. Sed cum postmodum ex parte regis ipsius nostris fuisset auribus intimatum, quod iidem archiepiscopus et episcopus in negotio non processerant morte preventi, nos bone memorie [Thorero] Nidrosiensi archiepiscopo, et tibi frater Bergensis episcope negotium ipsum iuxta prescriptam formam commisimus exequendum. Verum quia eodem Nidrosiensi sublato de medio, tu solus procedere nequivisti, prefatus rex a nobis humiliter postulavit, ut super hoc procedi per te ac per alios mandaremus. Nos igitur regis eiusdem postulationibus benignum impertientes assensum, discretioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus memoratum negotium iuxta primi mandati nostri tenorem exequi procuretis. Quod si non omnes etc. duo vestrum etc. Dat. Reate v. Idus Septembris, Pontif. nostri anno quinto.
Gregor IX foreholder Kong Haakon al den Uret, han ifölge Bisp Paals af Hammer personlige Klage for Paven har tilföiet denne og hans Kirke, og formaner ham til at gjöre den god igjen, da Paven ellers har givet Erkebispen (af Lund), Erkedegnen i Lund og Abbeden af Herrisvad Fuldmagt til at anvende Kirkens Straffe mod Kongen, i fornödent Fald med den verdslige Arms Hjælp.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. an. VIII. ep. 264). [11 aar1234] 
Gregorius episcopus etc. [Haquino] illustri regi Norwagie.
Ut hostium tuorum tibi colla submitteret et regie sublimitatis honorem regum dominus exaltaret, te quadam eius ecclesiis devotione subponere, et earum prelatos deberes pro viribus exaltere. Sed tu, sicut venerabilis frater noster [Paulus] Hamarensis episcopus nobis in nostra presentia constitutus exposuit, ipsum sine causa persequeris & Hamarensem ecclesiam, quam pro divina saltem reverentia revereri teneris, intollerabiliter opprimens, in territorio eiusdem ecclesie, quam omnino niteris ancillare, de novo quoddam castrum invito ipso episcopo construxisti, eam quibusdam terris spolians, quas a temporibus longis pacifice dinoscitur hactenus possedisse, et ut ipsam maioribus persecutionibus opprimas, illos in tuam gratiam recipis, quos ipsius ecclesie persecutores agnoscis, separatos a communione fidelium ad tuam communionem admittens, eisque ut securius offendant ecclesiam litteras regie protectionis indulgens, populum quoque Hamarensis diocesis conaris ab ipsius devotione subtrahere, et inter eos gravis scandali materiam suscitare, non attendens quam sit indecens illum esse incentorem discordie, qui se scit aliis ob pacis regimen preminere. Ceterum homines suos ab eius servitio subtrahis, et colonis ne terras Hamarensis ecclesie excolant interdicis, et quod magis ad regii nominis depressionem accedit, super iure patronatus ipsius ecclesie, quod olim tu et predecessores tui dicimini libere resignasse, quia operis pietatis peniteas, dictos episcopum et ecclesiam graviter inquietas, proponens publice, quod indignationem regiam non incurrent, qui eum et suos contra iustitiam molestarent. Ex quo nonnulli, quadam sumta licentia, sibi et aliis personis ecclesiasticis multas et atroces iniurias irrogantes, terram ecclesie invadere, eiusdem ministros episcopi verberare, violare immunitatem ecclesie, ex ea exportare deposita et decimas rapere presumpserunt. Quidam vero laici clericos ad vetitum vocantes examen, eos coram se agere, et de rebus cogunt ecclesiasticis respondere. Ad hec, ut ipsum episcopum sine modo tue modus afflictionis opprimeret, mandasti quosdam homines ipsius interfici, et quia id eventum habere non potuit, eos fecisti bonis omnibus spoliari. Sicque idem episcopus tot pressuris opprimitur, tot afflictionibus eius ecclesia tribulatur, quod quasi sub iniuriarum pondere expirare cogentur, nisi dominus has pressuras amovens eos tribuat respirare, propter quod idem a patria exulare coactus, ad nostram duxit audientiam appellandum, cuius appellatione [12 aar1234] contempta, insula, que dicitur sancta, et quibusdam aliis possessionibus ipsum et ecclesiam suam post iter arreptum ad sedem apostolicam veniendi, diceris spoliasse. Serenitatem igitur regiam rogandam duximus attentius et monendam, quatinus dicto episcopo de dampnis et iniuriis debitam satisfactionem impedens et a tuis faciens hominibus exhiberi, sibi ablata predicta restituas, ut teneris, ac relaxato interdicto prefato de cetero ab eius molestatione desistas, et tuos homines desistere, tradita tibi potestate, compellas. Alioquin quantumcumque tuam exellentiam diligamus, quantumcumque tuum affectemus commodum et honorem, quia tamen deferre non possumus homini contra deum, venerabili fratri nostro [Uffoni] archiepiscopo et dilectis filiis .... archidiacono Lundensi et .... abbati de Herisvado Lundensis diocesis nostris damus literis in mandatis, ut te ad id, monitione premissa, per censuram ecclesiasticam, appellatione remota, precipiendo mandantes compellant, bracchii secularis auxilio ad hoc, si opus fuerit, nichilominus invocato. Constitutione de duabus dietis etc. Datum Perusii .iii. Nonas Octobris, pontificatus nostri anno octavo.
Pave Gregorius IX tager Hammers Biskop, Kapittel og Kirke med alt sammes Gods og Rettigheder under den hellige Peters og sin apostoliske Varetægt.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. VIII. ep. 265.)
Gregorius episcopus etc. [Paulo] episcopo et capitulo Hamarensi.
Iustis petentium desideriis dignum est nos facilem prebere consensum, et vota que a rationis tramite non discordant effectu prosequente complere. Ea propter, venerabilis in Christo frater [Paule] episcope, ac dilecti in domino filii capitulum, vestris iustis postulationibus grato concurrentes assensu, personas vestras et ecclesiam Hamarensem cum omnibus bonis, que impresentiarum rationabiliter possidet, aut in futurum iustis modis prestante domino poterit adipisci, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus. Specialiter autem libertates, immunitates et exemptiones secularium exactionum a regibus et principibus vel aliis fidelibus ecclesie predicte concessas, antiquas etiam et rationabiles ipsius consuetudines ibidem hactenus observatas, quicquid habetis in territorio Hamarensi, insulam, que dicitur sancta, agrum Scatheim, [13 aar1234] Hellistader, Kisa, Dalium, Bergh, Kagleim, Gardas, Hosmostader, Gautastadir, Hamarstadir, Scramustadir, Herviland, Sueinahaugr, Kos, Leinar, Voller, Hugleikstadir, Horghin, Hoynin , villas, terras, prata, nemora, piscationes ac alia bona vestra, sicut ea omnia iuste et pacifice obtinetis, vobis et per vos eidem ecclesie auctoritate apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre protectionis et confirmationis infringere vel ei ausu temerario contraire. Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indignationem omnipotentis dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius se noverit incursurum. Datum Perusii v. Idus Octobris, Pontificatus nostri anno octavo.
Gregor IX paalægger Erkebispen af Nidaros og Biskoppen af Bergen og Oslo at sörge for, at det mellem Kong Haakon og Hertug Skule sluttede Forlig om Rigets Deling nöie overholdes af begge Parter, da Skule har anholdt derom.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. (Greg. IX. ann. VIII. ep. 246.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi, et [Arnoni] Bergensi, et [Ormo] Asloensi episcopis .
Ex parte dilecti filii nobilis viri [Sculonis] ducis Norwegie nostris est auribus intimatum, quod cum olim inter carissimum in Christo filium nostrum [Haquinum] Norwegie regem illustrem ac ipsum super divisione regni Norwegie questio exorta fuissset, tandem mediantibus bonis viris amicabili fuit compositione sopita. Quare nobis idem nobilis humiliter supplicavit, ut compositionem eandem, sicut in instrumentis exinde confectis plenius dicitur contineri, faceremus firmiter observari. Verum cum compositiones legitimas partium roboratas assensu ratas deberi habere canonice percipiant sanctiones, fraternitati vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus compositionem ipsam, sicut sine pravitate provide facta est et ab utraque parte sponte recepta, faciatis per censuram ecclesiasticam, appellatione remota, firmiter observari. Proviso ne in regnum Norwegie excommunicationis vel interdicti sententiam proferatis, nisi super hoc a nobis mandatum receperitis speciale. Qvod si non omnes, duo vestrum etc. Datum Perusii v. Idus Octobris, Anno octavo.
[14 aar1237] 
Pave Gregor IX svarer Erkebispen af Nidaros paa dennes Forespörgsel, om man af Mangel paa Korn eller Vin kunde i Nadveren meddele Folk nogen anden Art Bröd, samt Öl eller anden Drik istedetfor Vinen, at dette ikke maa ske.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XI. ep. 70.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo archiepiscopo] Nidrosiensi.
Tue fraternitati querenti, an deficienti in quibusdam ecclesiis suffraganeorum tuorum eucharistia propter frumenti penuriam simplex oblata undecumque confecta populo, ut sub quadam decipiatur pietatis specie, ac cerevisia vel potus alius loco vini, cum vix aut nunqvam vinum reperiatur in illis partibus, sint tradenda, taliter respondemus, quod neutrum est penitus faciendum, cum in huius modi sacramento visibilis panis de frumento et vini de uvis debeat esse forma in verbo creatoris per sacerdotis ministerium consecrata, quod veritatem carnis et sanguinis non est dubium continere, quamquam dari possit populo panis simpliciter benedictus, prout in quibusdam partibus fieri consuevit. Datum Viterbii v. Idus Maii, pontificatus nostri anno undecimo.
Pave Gregor IX befaler Erkebiskop Sigurd af Nidaros at suspendere den blinde Gudmund Biskop af Holar, samt de af ham indviede Prester fra deres Embeder, hvis det var sandt, at han ved disses Indvielse havde ladet Degnen oplæse Vielsesordene.
Efter Marinis Afskr. af den orig. Regeste i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XI. ep. 73.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Qvia, sicut ex parte tua fuit propositum coram nobis, venerabilis frater noster [Gudmundus] Holensis episcopus suffraganeus tuus privatus penitus lumine oculorum clericos ad ordines sacros promovit, ipso manum imponente, ac diacono legente verba, que idem in oratione facienda dicere tenebatur, mandamus, quatinus, si est ita, dictum episcopum a pontificalis officii et dictos clericos ab ordinum sic receptorum executione suspendas usque ad nostre beneplacitum voluntatis. Datum Viterbii v. Idus Maii, anno undecimo.
[15 aar1237] 
Pave Gregor IX befaler Erkebiskop Sigurd af Nidaros at formane Biskoppen af Holar til at nedlægge sit Embede, hvortil han som blind er uskikket, og hvis han modsætter sig dette, at forordne ham en duelig Coadjutor i Bispedömmet.
Efter Marinis Afskr. af den originale Regeste i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XI. ep. 74.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Porrecta nobis tua petitio continebat, quod venerabilis frater noster Holensis episcopus suffraganeus tuus non considerato prudenter, quod tanto periculosior est episcopatus retentio cum quatinus sollicitudini non sufficit pastorali, quanto efficacius per experientiam sue insufficientie didicit onera presulatus, cum privatus omnino lumine oculorum non possit pontificale officium exercere, nichilominus Holensem ecclesiam sub inutilis sponsi nomine detinet occupatam, propter quod eadem ecclesia grave in spiritualibus et temporalibus patitur detrimentum, et commissi populi sibi, cum non sit qui panem sacre scripture frangat esurienti, sunt variis erroribus involuti. Ne igitur sub umbra matrimonii diu portet viduitatis onera ecclesia memorata, cum sit providendum non tam prelatis in ecclesiis quam ecclesiis in prelatis, mandamus quatinus, si premissis veritas suffragatur, eumdem moneas attentius et inducas, ut anime sue saluti providere consulens cedat episcopatui, cui iam videtur utilitate cessisse. Quod si cedere forte noluerit, non obstante frivole appellationis obiectu, eidem aliquem virum circumspectum et providum coadjutorem studeas deputare. Contradictores etc. Datum Viterbii v. Id. Maii, anno undecimo.
Gregor IX befaler Erkebiskop Sigurd af Nidaros at sörge for Afskaffelsen af den i den norske Kirke indsnegne Misbrug at Presterne gifte sig, uden Hensyn til den Tilladelse af Kardinalen af Albano, som de uden Vidnesbyrd derom paaskyde.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XI. ep. 77.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Sicut ex parte tua fuit propositum coram nobis tam in diocesi quam provincia Nidrosiensi abusus detestande consuetudinis inolevit, [16 aar1237] quod videlicet sacerdotes inibi existentes matrimonia contrahunt et utuntur tanquam laici sic contractis. Et licet tu iuxta officii tui debitum id curaveris artius inhibere, multi tamen pretendentes excusationes frivolas in peccatis, scilicet quod felicis recordationis Hadrianus Papa predecessor noster, tunc episcopus Albanensis, dum in partibus illis legationis officio fungeretur, hoc fieri permisisset, quamquam super hoc nullum ipsius documentum ostendant, perire potius eligunt quam parere, longam super hoc nichilominus consuetudinem allegando. Cum igitur diuturnitas temporis peccatum non minuat sed augmentet, mandamus quatinus, si est ita, abusum huiusmodi studeas extirpare, et in rebelles, si qui fuerint, censuram ecclesiasticam exercere. Dátum Viterbii xvii. Kal. Junii, anno undecimo.
Pave Gregor IX stadfæster samtlige af hans Formænd den norske Kirke forundte Friheder og Immuniteter m. v.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX ann. XI. ep. 71.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Cum irrefragabiliter sint servanda que per sedem apostolicam sunt statuta, nos tue fraternitatis precibus inclinati libertates et immunitates a felicis recordationis Adriano et aliis Romanis pontificibus predecessoribus nostris, nec non libertates et exemptiones secularium exactionum a regibus et principibus et aliis Christifidelibus ecclesiis regni Norwagie tibi subiectis rationabiliter, ut in autenticis inde confectis dicitur plenius contineri, concessas auctoritate apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo nostre confirmationis #etc. Siquis autem #etc. Datum Viterbii xvii. Kal. Junii anno undecimo.
Pave Gregor IX stadfæster de den norske Kirke af Legaten Nikolaus, Biskop af Albano, i sin Tid forundte Friheder.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XI. ep. 72.)
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Solet annuere #etc, usque impertiri. Eapropter, venerabilis in Christo frater, tuis iustis postulationibus grato concurrentes assensu, [17 aar1240] libertates et immunitates, quas bone memorie N[icolaus] Albanensis episcopus tunc apostolice sedis legatus ecclesiis regni Norwagie tibi subiectis rationabiliter de mandato apostolice sedis indulsit, ratas habemus et auctoritate apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo etc. Siquis autem etc. Datum Viterbii xvii. Kal. Junii anno undecimo.
Gregor IX befaler Norges Erkebiskop og Biskopper at indfinde sig ved det apostoliske Sæde til förstkommende Paaskedag, for at give Raad i Anledning af Kirkens mange Gjenvordigheder, hvoriblandt den tydske Keisers Ulydighed m. v.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XIV. ep. 281.)
Gregorius episcopus etc. Archiepiscopo et episcopis regni Norwegie.
Petri navicula matris ecclesie sinus negotiorum operta fluctibus et questionum urgentium agitata procellis, dexteram Jesu sublevantis implorat, ea quidem flatibus aquilonis impulsa, dormire videtur dominus, nutant discipuli, naute quasi naufragii verentur eventum, populi trepidant, clamat Petrus, utinam tepescentibus ceteris saltem porrigerent filii opem consilii salutaris, ne ipsam fluctus involvat, aut pirata crudelis abducat. Porro federe naturalis pactionis irrupto, fides quatitur, caritas refrigescit, tepescit devotio, crescit et invalescit iniquitas in deum et proximum commissura; ex quibus fidei christiane profectibus evidens prestatur obstaculum, sequuntur salutis dispendia, et plebs devota fidelium, beneficio quietis excluso, variis molestiis fatigatur, que communis statera iudicii apostolice dignitatis auctoritas iuste discussionis examini prudenter appendens, ut omnium generalis et una mater utilitati provideat singulorum, manus fortium, regum videlicet, prelatorum et principum et aliorum fidelium non indigne advocare decrevit, et multiplicatis clamoribus dominum suscitet dormientem et plurium adiuta consiliis prementia faciat onera leviora, expeditionis optate portum feliciter petitura. Verum, sicut pro certo didicimus, singularis ille dudum ecclesie filius apostolico protectus et defensus auxilio, de puero tunc omni destituto suffragio, ad imperii culmen humero materno translatus, ea non contentus iniuria, qua mercede recompensans iniqua, patris irrumpit solium, matris exponere pudicitiam et vendicare sanctuarium indevotus intentat; astutis adhuc in ipsam armatur insidiis, prelatis vocatis a nobis accessum [18 aar1241] suis terroribus interdicens, ut nullius expers callumpnie illam quam gravibus infestat molestiis, nec in filiorum patiatur solatio respicere. Cum igitur tam sanctum generalis utilitatis propositum sub fiducia divini favoris assumptum humanis non debeat versutiis retardari, fraternitatem vestram rogamus et monemus attente per apostolica vobis scripta in virtute obedientie districte precipiendo mandantes, quatenus deum preferentes homini et difficultatibus obedientie meritum anteponentes, usque ad proximum venturum festum ressurrectionis dominice ad sedem apostolicam accedere personaliter non omittatis, ipsius mandatis humiliter parituri, ut in expediendis imminentibus nobis negotiis vestro uti consilio valeamus. Nos enim super omnibus, que ad tantum negotium exequendum expediunt, annuente domino curabimus providere, prout vobis ex parte nostra plenius exponetur. Datum Laterani Idibus Octobris. Anno .xiiii.
Pave Gregor IX befaler Abbederne af Tuterö og (Björn) af Nidarholm samt Prioren for Dominikanerordenen at undersöge det rette Forhold med de Erkebiskop Eystein tillagte Undergjerninger.
Efter Marinis Afskr. af den orig. Regeste i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XV. ep. 32.)
Gregorius episcopus etc. .... abbati Tautrensi, Cisterciensis, et [Björnoni] Holmensi sancti Benedicti, Nidrosiensis diocesis, et fratrum Predicatorum Nidrosien. *ordinum prioribus .
Ut corda fidelium in sui amorem rex celestis accendat, et incredulos convertat ad fidem, sanctos suos miraculis magnificat gloriosis, devotiores enim fideles ipsi redduntur altissimo, dum vident electos ipsius post exitum huius vite felicem virtutibus corruscare, ac reliqui eum sequi desiderant, cum se sequentibus eterna premia largiatur. Sane dignas domino referimus gratias, quod sicut venerabiles fratres [Sigurdus] Nidrosiensis archiepiscopus et eius suffraganei, ac carissimus in Christo filius noster [Haquinus] Norwagie rex illustris suis nobis litteris intimarunt, recolende memorie Augustinum, Nidrosiensem archiepiscopum, cum pie vixisset in hoc seculo, viam salutis docendo verbis pariter et exemplis, tandem presentis vite cursu feliciter consumato, multis miraculis Omnipotens decoravit. Unde, cum non deceat eum apud homines sine veneratione relinqui, quem merita et miracula sanctum ostendunt, nobis humiliter supplicarunt, ut ipsum ascribere sanctorum [19 aar1241] cathalogo curaremus. Quia vero nobis non constitit de predictis, discretioni vestre, de qua plenam in domino fiduciam gerimus, per apostolica scripta mandamus, quatinus de vita et miraculis ipsius diligenter ac sollicite inquirentes, que inveneritis nobis per vestras litteras fideliter intimetis. Quod si non omnes etc. Datum Laterani .xii. Kal. Maii, anno xv.
a) Gregor IX tillader Kong Haakon af Norge at bekrige sit Riges hedenske Naboer istedetfor at gjöre Korstog til det hellige Land, og tager ham og hans Lande under dette Tog i apostolisk Beskyttelse; b) underretter Erkebispen og Biskoppen af Bergen herom, og c) tilstaar Kongen i Anledning af hint Tog samme Syndsforladelse, som om han var dragen til det hellige Land selv.
Efter Marinis Afskr. af d. orig. Regeste i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. ann. XV. ep. 110.)
a. Gregorius episcopus etc. [Haquino] illustri regi Norwagie.
Cum signo vivifice crucis assumpto voveris in Terre sancte subsidium proficisci, et id, sicut asseris, propter nimiam locorum distantiam et paupertatem hominum regni tui ac ignorantiam linguarum interiacentium commode nequeas adimplere, nosque propter hoc tibi licentiam commutandi votum huiusmodi contra paganos tue terre vicinos duxerimus concedendam, quia dignum est et conveniens, ut qui divinis insistunt obsequiis, prerogativa gaudeant gratie specialis, personam tuam cum familia et omnia bona tua sub beati Petri et nostra speciali protectione suscipimus, et presentis scripti patrocinio communimus, statuentes ut postquam iter contra paganos ipsos assumpseris, ea omnia integra maneant et quieta, donec de tuo reditu vel obitu certissime cognoscatur. Datum Laterani .viii. Id. Julii. Pontificatus nostri anno quintodecimo.
b. In eundem fere modum [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi et [Arnoni], episcopo Bergensi, usque cognoscatur.
Quocirca fraternitatem vestram per apostolica scripta mandamus, quatinus ipsum regem non permittatis contra nostre protectionis et constitutionis tenorem super hiis ab aliquibus indebite molestari. Datum ut supra.
c. In eundem fere modum eidem regi usque. adimplere
Nos tuis precibus annuentes, commutandi votum huiusmodi contra paganos tue [20 aar1241] terre vicinos, tibi auctoritate presentium licentiam elargimur. Quocirca serenitatem regiam rogamus attente et hortamur, quatinus contra paganos eosdem prosequaris taliter votum tuum, quod exinde digne retributionis premium apud deum et bonum nomen apud homines merearis. Nos enim de omnipotentis dei misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi, eam tibi contra paganos ipsos huiusmodi prosequenti veniam concedimus peccatorum, quam consequereris in terre predicte subsidium accedendo. Datum Laterani ii. Non. Julii anno xv.
Pave Gregor IX paalægger Abbeden af S. Michaels Kloster i Bergen og Dominikanernes Provincial i Norge at undersöge Forholdene med Kong Haakons Födsel og Arveret, i Anledning af hans Andragende om at blive kronet.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. an. XV. ep. 112).
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo ?] abbati sancti Michaelis ordinis S. Benedicti Bergensis diocesis, et . . . . . priori provinciali fratrum Predicatorum Norwagie .
Venerabiles fratres nostri [Sigurdus] archiepiscopus Nidrosiensis et eius suffraganei per suas litteras nobis humiliter supplicarunt, ut cum carissimus in Christo filius noster H[aquinus] Norwagie rex illustris recolende memorie [Haquino] patri suo, cuius erat filius naturalis, deficientibus legitimis aliisque propinquis consanguineis, qui possint de iure succedere ipsi patri, secundum legem et consvetudinem patrie in regno succedat, sibi quod non obstante defectu natalium inungi et coronari possit in regem, presertim cum nulli subsit principi seculari, concedere curaremus. Licet igitur regem ipsum tamquam catholicum principem et apostolice sedi devotum specialis dilectionis prosequamur affectu, et eius honori quantum cum deo possumus intendamus, quia tamen in tanto negotio non est leviter procedendum, nos de circumspectione vestra plenam in domino fiduciam obtinentes mandamus, quatinus inquisita super premissis diligentius veritate, que inveniretis nobis per vestras litteras et sollempnes nuntios fideliter intimetis, ut ex relatione vestra instructi securius in ipso negotio, auctore domino, procedamus. Datum Laterani .viii. Id. Julii Anno xv.
[21 aar1241] 
Gregor IX melder Erkebiskoppen af Nidaros, at den Skik i Norge i Mangel af Vand at döbe Börn i Öl efter Evangeliets Lære ikke kan ansees for Daab.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. IX. an. XV. ep. 111).
Gregorius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Cum, sicut ex tua relatione didicimus, nonnunquam propter aque penuriam infantes terre tue contingat in cervisia baptizari, tibi tenore presentium respondemus, quod cum secundum doctrinam evangelicam oporteat eos ex aqua et spiritu sancto renasci, non debent reputari rite baptizati, qui in cervisia baptizantur. Datum Laterani. viii. Idus Julii anno xv.
Innocents IV melder Erkebispen i Nidaros, at Knut Jarl maa fritages for sit Löfte at gjöre Korstog, da intet almindeligt nu forestaar, mod enten at understötte Ungern mod Tartarerne, eller til det hellige Lands Hjælp betale hvad Korstoget vilde kostet ham.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. I. ep. 46).
Innocentius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi.
Ex parte dilecti filii [Kanuti] ducis Norwegie crucesignati fuit nobis humiliter supplicatum, ut cum generale non expectetur ad presens, nec alias propter instantis temporis malitiam valeat ut desiderat exequi votum crucis, ut mutare cum eo votum huiusmodi in subsidium regni Hungarie contra Tartarorum rabiem dignaremur. Ipsius itaque precibus, quem benivolo favore prosequimur, benignum impertientes assensum, mandamus quatinus si infra annum post susceptionem presentium in predictum regnum Tartari, quod absit, duxerint redeundum, admittas vice nostra ipsius ducis super hoc desiderium ad petita. Alioquin extunc, receptis ab eo expensis, quas esset eundo in Terram sanctam, inibi morando et redeundo facturus, labore itineris nichilominus compensato, ipsum a voto absolvas eodem, concessa sibi suorum indulgentia peccatorum, que conceditur transfretantibus in subsidium dicte terre. Proviso attentius ut illud, quod dux pro huiusmodi voti redemptione persolverit, consignatum in aliquo loco secure deponas in eiusdem terre subsidium [22 aar1244] transmittendum, nobis summam eius et ubi deponendum id duxeris rescripturus. Datum Anagne iii. Non. Augusti, anno primo.
Innocents IV befaler Erkebispen af York for Fremtiden at indvie Biskoppen paa Man, hvis det forholder sig rigtigt, at Ingen vil modtage denne Værdighed paa Grund af det farlige Hav, som maa befares for at modtage Indvielsen af Erkebiskoppen af Nidaros, hvem Paven desangaaende har tilskrevet.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. an. I. ep. 480).
Innocentius episcopus etc. . . . . archiepiscopo Eboracensi.
Ex parte dilectorum filiorum abbatis et conventus monasterii de Furnesio Cistercien. ordinis Eboracensis diocesis fuit propositum coram nobis, quod licet ipsi, ad quos solummodo ius eligendi episcopum in ecclesia cathedrali de Mannia de antiqua et approbata consuetudine hactenus pacifice observata pertinet, virum idoneum ad eam quotiens ipsam vacare contingit eligant in pastorem, pro eo tamen quod electum ipsum oportet cum ad suam consecrationem accedit, quem interdum Eboracensis, alioquin vero Nidrosiensis archiepiscopus consecrare pro varietate temporum consvevit, mare periculosum et longum non absque apparenti et inevitabili dispendio transmeare, vix aut nunquam inveniunt qui prebere velit, pro eo maxime quod ecclesia Nidrosiensis multum est ab eadem ecclesia periculosissimi maris interiectione remota, electioni de se facte consensum, sicque prefata ecclesia remanens occasione huiusmodi viduata, sustinet maximum in spiritualibus detrimentum. Quare prefati abbas et conventus nobis humiliter supplicarunt, ut ne pro defectu pastoris gregem dominicum lupus rapax invadat, obviare tanto discrimini paterna providentia curaremus. Quia vero ex huiusmodi vacationibus gravia dampna consveverunt ecclesiis provenire, fraternitatem tuam rogandam duximus attentius et hortandam per apostolica tibi scripta mandantes, quatinus, si est ita, de assensu venerabilis fratris nostri [Sigurdi] archiepiscopi Nidrosiensis, cui super hoc dirigimus scripta nostra, quotiens tibi electionem presentari ab eisdem contigerit, ipsam, si eam inveneris canonice de persona idonea celebratam, confirmare ac electo munus consecrationis impendere non postponas. Datum Laterani xv. Kal. Martii, anno primo.
[23 aar1245] 
Pave Innocentius IV befaler samtlige Erkebiskopper, Biskopper, Abbeder, Priorer og Dekaner, Erkeprester, Provster og andre Prælater i Danmark, Sverige og Norge at hjælpe Prædikebrödrene til deres Ret imod den sekulære Geistlighed, der i forskjellige Henseender forurettter dem.
Efter Marinis bekr. Afskr. af Regesten i Vatikanets hemmelige Arkiv. (Innoc. IV. ann. III. ep. 537).
Innocentius episcopus etc. . . . Archiepiscopis et . . . episcopis ac abbatibus, prioribus, decanis, archipresbiteris, prepositis et aliis ecclesiarum prelatis per Datie, Svetie et Norwegie regna constitutis .
Nimis iniqua vicissitudine largitori bonorum omnium respondetur, dum hii, qui de Christi patrimonio impingvati luxuriant dampnabiliter in eodem, Christiani patenter in famulis suis persequi non verentur, ac si factus sit impotens dominus ultionum. Cum enim dilecti filii fratres Predicatores abnegantes salubriter semetipsos elegerint in altissima paupertate Christo pauperi ad placitum famulari tamquam nichil habentes et omnia possidentes, non desunt plerique tam ecclesiarum prelati quam alii, qui ceca cupiditate traducti proprie aviditati subtrahi reputantes, quicquid predictis fratribus fidelium pietas elargitur, quietem ipsorum multipliciter inquietant, molestiarum occasiones exquirentes varias contra ipsos; volunt namque etsi non omnes, ipsis invitis, eorum confessiones audire ac eis iniungere penitentias et eucharistiam exhibere, nec volunt ut corpus Christi in eorum oratoriis reservetur, et fratres ipsorum defunctos apud ecclesias suas sepeliri compellunt, et illorum exequias celebrari. Et siquis decedentium fratrum alibi quam in ecclesiis suis eligit sepulturam, funus primo ad ecclesias suas deferri cogunt, ut oblatis suis usibus cedat, nec sustinentes eos habere campanam vel cimiterium benedictum, certis tantum temporibus permittunt ipsos celebrare divina. Volunt etiam in domibus eorumdem certum numerum fratrum sacerdotum clericorum et laicorum, nec non cereorum, lampadarum et ornamentorum pro sua voluntate taxare, ac residuum cereorum quando noviter apponuntur exigunt ab eisdem, nec permittunt ut novi sacerdotes eorum alibi quam in ecclesiis suis celebrent primas missas, eos nichilominus compellentes, ut in cotidianis missis, quas in suis locis et altaribus celebrant, oblationes ad opus eorum recipiant et reservent. Quicquid etiam eis dum celebrant missarum sollempnia intra domorum suarum ambitum pia fidelium devotione donatur, ab ipsis extorquere oblationis nomine contendentes, quod eisdem tam in ornamentis altaris quam in libris ecclesiasticis absolute [24 aar1245] confertur, vendicant perperam iuri suo cogendo eos ad synodos suos accedere ac suis constitutionibus subiacere: nec hiis contenti, capitula et scrutinia in locis fratrum pro hiis corrigendis facturos se comminantur, fidelitatem iuramento firmatam ab eorum prioribus exigentes, eis quoque ut tam extra civitates quam intra cum eis processionaliter veniant ex levi causa mandantes, excommunicationis sententiam fulminant in benefactores eorum, et id ipsum fratribus comminantes, eos de locis, in quibus domino famulantur, satagunt amovere, nisi eis obediant in omnibus supradictis. Ad hec ne fratres ad honorabiles civitates et villas, ubi religiose ac honeste valeant commorari, a populis devote vocati accedere audeant inhibentes, tam in accedentes fratres quam in receptatores eorum presumunt excommunicationis sententiam promulgare. Ab eis etiam de ortorum fructibus decimas, nec non de habitaculis fratrum sicut de Judeorum domibus contendunt redditus extorquere, asserendo quod nisi fratres morarentur ibidem, eis ab aliis habitatoribus proventus aliqui solverentur. Et ut ipsos subdant sue totaliter ditioni, eisdem priores volunt preficere pro sue arbitrio voluntatis. A quibus fratrum molestiis quidam ex venerabilibus fratribus nostris archiepiscopis et episcopis ac dilectis filiis abbatibus, prioribus et ceteris ecclesiarum prelatis ac aliis per regnum Norwegie constitutis non omnino abstinere dicuntur. Cum igitur ordo Predicatorum fratrum a bone memorie Honorio et Gregorio predecessoribus nostris et nobis ipsis dignis eorum sit exigentibus meritis approbatus, ne apostolice sedis statuta, que iamdicti archiepiscopi et episcopi ac prelati et alii humuliter suscipere ac reverenter servare tenentur, contempnere videantur, universitatem eorum monemus attente, nostris sibi dantes litteris firmiter in preceptis, ut conscientie ac fame sue salubriter consulentes, universi et singuli a prenotatis et aliis predictorum fratrum gravaminibus omnino desistant, subditos suos ab hiis artius compescendo. Quocirca firmiter precipiendo mandamus, quatinus si dicti archiepiscopi et episcopi ac alii preceptum nostrum neglexerint adimplere, vos eos ad omnia supradicta servanda, monitione premissa, auctoritate nostra sine cuiuslibet contradictionis et appellationis obstaculo compellatis. Non obstante constitutione de duabus dietis edita in concilio generali. Si vero nec sic mandatis nostris curaverint obedire, noverint nos super hoc memoratis fratribus aliter, auctore domino, provisuros. Qvod si non omnes etc. Datum Lugduni xv. Kal. Octobris, anno tertio.
[25 aar1246] 
Innocents IV melder Kong Haakon, at han paa Grund af dennes Brev og Anmodning gjennem hans Sendebud Abbed Laurentius af Hovedö og Bjarne Kannik vil sende Kardinal Vilhelm som apostolisk Legat til Norge og Sverige, og anbefaler ham til hæderlig Modtagelse.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 189.)
Innocentius episcopus etc. Carissimo in Christo filio [Haquino] illustri regi Norwegie.
Pro puritate devotionis et fidei, quam circa deum et apostolicam sedem habere dinosceris, te paterno prosequi delectantes affectu, in actum prompta benignitate deducimus, que celsitudini tue gaudium et honoris proferant incrementum. Hinc est quod tuo desiderio, expresso nobis per litteras ac dilectos filios [Laurentium], abbatem monasterii de Hoduedheya Cisterciensis ordinis, et B[ernerum] canonicum Nidrosiensem, nuntios tuos, diligenter audito, de consilio fratrum nostrorum providimus, quod venerabilem fratrem nostrum [Vilhelmum] Sabinensem episcopum in Norweyam et Svetiam concesso sibi plene legationis officio destinemus, qui cum sit de dignioribus membris ecclesie, ad hoc tota mente sollicitus, ut deo per innocentiam vite placeat et gratus hominibus per pie studium conversationis existat, intentus ad hoc habebitur, quod tue decus excellentie ac regni utilitas per eius ministerium, deo propitio, procuretur. Ipsum autem cum ad te pervenerit, sic devote recipias et pleno prosequaris honore, eius pia consilia efficaci diligentia completurus, quod ex hoc et in conspectu eterni regis amabilis et semper carus in oculis ecclesie habearis. Datum Lugduni iii. Kal. Novembris, anno quarto.
Pave Innocents IV melder samtlige Erkebisper, Bisper, Abbeder og övrige Geistlige, Grever, Baroner og Almue i Norge og Sverige, at han har valgt Kardinal Vilhelm af Sabina til sin Legat i begge Riger.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 946.)
Venerabilibus fratribus archiepiscopis et episcopis, ac dilectis filiis abbatibus, prioribus, decanis, archidiaconis, prepositis et aliis ecclesiarum prelatis tam exemptis quam non exemptis , et universo clero, et nobilibus viris comitibus, baronibus, et populis per Norvegiam et Svetiam constitutis .
[26 aar1246] Arduis et magnis negotiis providentie studium exigentibus specialis, sedes apostolica, postquam fuit divinitus instituta, consvevit providas et honorabiles deputare personas, per quarum industriam eisdem negotiis daretur exitus salutaris. Hanc enim nos de venerabili fratre nostro [Vilhelmo] episcopo Sabinensi apostolice sedis legato considerationem habentes, qui est unum de dignioribus membris ecclesie scientia conspicuum et virtute, ipsum in Norweiam et Svetiam concesso sibi plene legationis officio duximus destinandum. Rogamus itaque universitatem vestram et hortamur attente, mandantes, quatinus eumdem cum ad vos, duce Christo, pervenerit, tanquam salutis angelum recipientes hylariter et devote, personam nostram in ipso sicut plenius poteritis honoretis, eius taliter intendendo salubribus mandatis et monitis, quod idem in vobis devotionis guadeat invenisse filios, et nos exinde processu temporis habeatis ad condigni favoris gratiam obligatos. Alioquin sententiam, quam idem tulerit in rebelles ratam habebimus et faciemus auctore domino etc. usque satisfactionem condignam inviolabiliter observari. Datum Lugduni iii. Nonas Novembris anno quarto.
Pave Innocents IV Fuldmagt for Vilhelm af Sabina som det apostoliske Sædes fuldmægtige Legat til Norge og Sverige, for der efter Samraad med Biskopper og Hövdinger at krone Kongen.
Efter Marinis Afskrift af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 947.)
Innocentius episcopus etc. [Vilhelmo] episcopo Sabinensi, apostolice sedis legato.
Arduis et magnis negotiis etc. ut supra in precedenti usque salutaris. Hanc enim nos frater venerabilis de te considerationem habentes, qui es unum de dignioribus membrum ecclesie, scientia conspicuum et virtute, te in Norweiam et Svetiam, concesso tibi plene legationis officio, duximus destinandum, dantes fraternitati tue de fratrum nostrorum consilio potestatem, ut ascitis prelatis provinciarum huiusmodi et convocatis eorum nobilibus, quos videris oportunos, eisque consultis, carissimo in Christo filio nostro [Haqvino] illustri regi Norweie vice nostra corone regie largiaris honorem. Tu autem commissam tibi sollicitudinem sic prudenter et laudabiliter secundum gratiam attributam tibi desuper prosequaris, quod dei gloria et ipsius ecclesie ac regis eiusdem decus inde proveniat, et prefatis provinciis [27 aar1246] accrescat auctore domino status gratia salutaris. Datum Lugduni iii. Non. Novembris anno quarto.
Pave Innocents IV tager Kong Haakon Haakonssön under apostolisk Varetægt, i Anledning af det Korstog, han har i Sinde at foretage.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Innoc. IV. ann. IV. ep. 222.)
Innocentius episcopus etc. Carissimo in Christo filio Haquino illustri regi Norwegie.
Pro fidei meritis qua per Christi rutilas gratiam comprobatis te libenter speciali favore prosequimur, et que tibi prosperitatem adiciant liberaliter elargimur, firma credulitate tenentes, quod quanto gratiam grandiorem ab apostolica sede perceperis, tanto ferventiori studio pro redemptoris gloria oportuno tempore laborabis. Hinc est quod, sicut accepimus gratulantes, cum tu zelo fidei ac devotionis accensus signo crucis assumpto proposueris in Terre sancte subsidium proficisci, personam tuam cum uxore filiis ac familia et omnibus bonis tuis, que impresentiarum rationabiliter possides, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus et presentis scripti patrocinio communimus, nichilominus statuentes, ut ea omnia integra maneant et quieta, donec de tuo reditu vel obitu certissime cognoscatur. Nulli ergo etc. nostre protectionis et constitutionis etc. Siquis etc. Datum Lugduni viii. Id. Novembris anno quarto.
Innocents IV tillader Björn, Kannik i Nidaros og Kong Haakons Klerk, at forene Sjælepleien (cura animarum) med de geistlige Beneficier, hvoraf han alt er i Besiddelse.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 224.)
Innocentius episcopus etc. [Magistro] Beroni canonico Nidrosiensi.
Tue laudabilis conversationis et vite meritis deberi precipimus, ut in hiis que sunt honoris et gratie nos tibi propitios gaudeas invenisse. Hinc est quod nos intuitu meritorum huiusmodi et obtentu carissimi in Christo filii nostri [Haquini] illustris regis Norwegie, cuius in [28 aar1246] te clerico ipsius volumus honorare personam, ut preter beneficia sine animarum cura, que te canonice proponis adeptum, unicum aliud beneficium habens etiam curam animarum, si tibi canonice offeratur, licite recipere valeas et cum prioribus libere retinere, non obstante constitutione concilii generalis, tecum auctoritate apostolica dispensamus. Ita tamen quod debitis non fraudentur obsequiis et animarum cura *in ea si qua ibi imminente] nullatenus negligatur. Nulli ergo etc. nostre dispensationis etc. Si quis etc. Datum Lugduni viii. Idus Novembris, anno quarto.
Innocents IV tager Dronning Margareta (Skuledatter) af Norge og alt det Gods, Kong Haakon, hendes Ægteherre, havde givet hende i Morgengave, under sin apostoliske Varetægt.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 229.)
Innocentius episcopus etc. [Margarete] regine Norwegie.
Tibi sincere devotionis et fidei pure mentis, prout accepimus, placere studenti divine oculis maiestatis digne super hiis benignum favorem impendimus, que te iuste desiderare sentimus. Hinc est quod nos serenitatis tue precibus annuentes, personam tuam cum omnibus bonis, que carrissimus in Christo filius noster [Haquinus] illustris rex Norwegie vir tuus dotalicii nomine, prout spectabat ad ipsum, liberaliter tibi concessit, sicut ea omnia iuste possides et quiete, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus et presentis scripti patrocinio communimus, statuentes ut te in devotione sedi apostolice persistentem nullus super eisdem bonis temere molestare presumat. Nulli ergo etc. nostre protectionis et constitutionis etc. Datum Lugduni viii. Idus Novembris, anno quarto.
Innocents IV underretter Erkebiskop Sigurd samt Biskopperne Askell af Stavanger og Arne af Bergen om Indholden af forrige Brev, med Befaling at sörge for dets Efterlevelse.
Efter Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 230.)
Innocentius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi, et [Askello] Stavangrensi et [Arnoni] Bergensi episcopis .
Cum carissimam in Christo filiam nostram [Margaretam] illustrem [29 aar1246] reginam Norwegie cum omnibus bonis, que carissimus in Christo filius noster [Haquinus] illustris rex Norwegie vir suus dotalitii nomine, prout spectabat ad ipsum, liberaliter sibi concessit, sicut ea omnia iuste possidet et quiete, susceperimus sub protectione apostolice sedis et nostra, statuentes ut eam in devotione sedis apostolice persistentem nullus super eisdem bonis temere molestare presumat, fraternitati vestre mandamus, quatinus non permittatis ipsam super hiis contra protectionis et constitutionis nostre tenorem ab aliquibus indebite molestari, molestatores huiusmodi etc. Quod si non omnes etc. duo vestrum etc. Datum Lugduni viii. Id. Novembris, anno quarto.
Innocents IV tilstaar Kong Haakon Haakonssön jus patronatus til de Kirker, han anlægger paa sit Riges Grændser til Udryddelse af Hedenskabet.
Efter Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 223.)
Innocentius episcopus etc. Carissimo in Christo filio Haquino illustri regi Norwegie.
Per indultam tibi desuper virium potestatem, sicut accepimus, provenire desideras, quod pagani, qui sunt in tui regni confinio, relictis ydolorum spurcitiis, cooperante potentie divine subsidio, ad cultum perveniant catholice puritatis. Ut autem huiusmodi pium desiderium faventibus nobis possis delectabilius deducere ad effectum, nos tue serenitatis precibus annuentes, ut cum aliqua ex terris paganorum ipsorum christiano dominio fuerit subjugata, in ecclesiis, que ibidem a te vel tuis heredibus constructe fuerint et dotate, ius patronatus habeatis perpetuo, tibi auctoritate presentium indulgemus. Nulli ergo etc. nostre concessionis etc. Siquis etc. Datum Lugduni vii. Id. Novembris, anno quarto.
Pave Innocents IV dispenserer Kong Haakon Haakonssön fra Manglerne ved hans Födsel, og giver sit Minde til hans Kroning.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. IV. ep. 221.)
Innocentius episcopus etc. Carissimo in Christo filio Haquino illustri regi Norwegie.
Mira regis eterni benignitas honore multiplici sponsam suam reginam ecclesiam insignivit, sed in eo potissime ipsam honorabilem [30 aar1247] et felici reddidit statu fulgentem, quod illam sibi tribuit plenitudinem potestatis, ut non solum personis humilibus sed quantacumque sublimitate conspicuis in hiis posset adesse magnifice, per que ipse clari nominis titulum et famose consequantur potentie incrementum. Sane contemplari merita pure devotionis et fidei, quibus inclite recordationis reges Norwegie inter catholicos mundi principes claruerunt, nobis et ecclesie producit spiritualium delicias gaudiorum. Inde fit quod fervens in mente nostra consurgit affectio, ut circa te apostolice sedi carissimum, pro tuorum excellentia meritorum, sic eiusdem sedis abundet gratia penes devotos ipsius multipliciter affluere consveta, quod auctore deo tibi et heredibus tuis honoris exinde magnitudo proveniat et votive materia prosperitatis accrescat. Cum itaque clare memorie Haquinus, Norwegie rex pater tuus, te, prout accepimus, solutus susceperit de soluta, nos tuam celsitudinem speciali benivolentia prosequentes, ut huiusmodi non obstante defectu ad regalis solii dignitatem et omnes actus legitimos admittaris, nec non quod heredes tui legitimi tibi in dominio et honore succedant, fratrum nostrorum communicato consilio, tecum auctoritate apostolica dispensamus. Sperantes quod tu et iidem heredes tante gratie magnitudinem memorie signaculis taliter alligetis, ut tibi et eis in delectationem veniat omnium conditori, per vite virtuose studium et sancte ipsius ecclesie placere iugiter per sincere devotionis augmentum. Nulli ergo etc. nostre dispensationis etc. Siquis etc. Datum Lugduni vi. Idus Novembris, pontificatus nostri anno quarto.
Vilhelm, Biskop af Sabina og pavelig Legat, paalægger Biskoppen af Oslo at forsvare Cistercienserne i Hovedö mod alle Forurettelser, og anvende Kirkens Straffe mod Foruretterne.
Efter Origin. p. Pergament med Stump af Kardinalens Segl i det kgl. danske Geheime-Arkiv.
Venerabili in Christo patri dei gracia [Thorkello], episcopo Asloensi, Wilelmus miseracione diuina Sabinensis episcopus apostolice sedis legatus salutem in nomine Jesu Christi. Cum ex iniuncto nobis officio teneamur corripere inquietos et pusilanimes consolari uolentes paci et tranquillitati religiosorum uirorum fratrum monasterij de Hawud/oe/y Cisterciensis ordinis Asloensis diocesis nec non saluti eorum qui turbant ipsos debita deligentia prouidere. Paternitati uestre qua fungimur auctoritate committimus et mandamus. quatinus monasterium ipsum habentes [31 aar1247] propensius commendatum, non patiamini eosdem fratres ab aliquibus indebite molestari. Molestatores eorum ut de dampnis et iniurijs irrogatis satisfactionem eis exhibeant competentem et ab inferendis decetero conquiescant, quociens ab eis fueritis requisiti, monitione premissa censura ecclesiastica compellentes. Datum Asloie iij. kalendas Octubris, Pontificatus domini Jnnocentii pape quartj anno quinto.
Litera Vilelmi mandans episcopo facere nobis iusticiam.
Innocents IV tillader Kong Haakon Haakonssön i Anledning af hans forehavende Korstog, i 3 Aar at hæve 1/20 af alle geistlige Indtægter i sit Rige, Hammers Bispedömme undtaget.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. V. ep. 389.)
Innocentius episcopus etc. [Haquino] regi Norwagie illustri crucesignato.
Cum te habeamus inter alios orbis reges et principes specialem, celsitudinis tue votis libenter annuimus et petitiones tuas, quantum cum deo possumus, favorabiliter exaudimus. Cum igitur, sicut ex parte tua fuit propositum coram nobis, zelo fidei ac devotionis accensus, assumpto crucis signaculo, ad proficiscendum in Terre sancte subsidium potenter ac magnifice te accingas, nos volentes excellentie tue ad id auxilium impendere oportunum, tuis supplicationibus inclinati vicesimam omnium ecclesiasticorum proventuum regni tui, episcopatu Hamarensi dumtaxat excepto, tibi ad succursum eiusdem terre auctoritate presentium usque ad triennium duximus concedendam. Nulli ergo etc. nostre concessionis etc. Datum Lugduni xiii. Kal. Decembris, anno v.
Innocents IV tillader Biskop ( Paal) af Hammer i Anledning af hans forehavende Korstog, i 5 Aar at hæve 1/20 af Kirkegodset i hans Bispedömme.
Sammesteds. (Inn. IV. ann. V. ep. 390.)
Innocentius episcopus etc. [Paulo] episcopo Amarensi.
Mereris ob tue devotionis integritatem in hiis que a nobis digne postulas exaudiri. Cum igitur zelo fidei ac devotionis accensus signo [32 aar1247] vivifice crucis assumpto disposueris in Terre sancte subsidium proficisci, ac per hoc intendamus tibi facere gratiam specialem, tuis devotis supplicationibus inclinati, ut vicesimam ecclesiarum tue civitatis et diocesis per quinquennium percipere, et ad id contradictores et rebelles, siqui fuerint, per censuram ecclesiasticam compellere valeas, auctoritate tibi presentium concedimus facultatem. Datum Lugduni viii. Kal. Decembris, anno v.
Innocents IV dispenserer Henrik, Kannik paa Orknöerne og valgt Biskop sammesteds, paa Grund af Kardinallegatens, Biskoppernes og Kongens Anbefaling, fra Manglerne ved hans Födsel.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. V. ep. 476.)
Innocentius episcopus etc. Henrico canonico Orcadensi.
Ad hoc deus in apostolica sede constituit plenitudinem potestatis, ut Romanus pontifex, qui claves in beato Petro potestatis et discretionis accepit, nunc rigorem exerceat, nunc mansvetudinem anteponat, et interdum exequatur iustitiam, prout in diversis casibus secundum merita petentium viderit dispensandum, interdum vero gratiam largiatur. Cum igitur, sicut ex parte venerabilium fratrum nostrorum episcopi Sabinensis, apostolice sedis legati, et [Sigurdi] archiepiscopi Nidrosiensis, et suffraganeorum eius, nec non carissimi in Christo filii nostri regis Norwegie illustris, nobis pro te cum instantia supplicantium, fuit expositum coram nobis, ecclesia Orcadensi vacante, ab Orcadensi capitulo sis concorditer in episcopum postulatus, nos predictorum supplicationibus inclinati, tecum, ut non obstante defectu natalium, quem pateris de presbytero genitus et soluta, cum defectum huiusmodi profectu redimas meritorum, episcopatum ipsum recipere libere valeas, auctoritate presentium dispensamus. Nulli ergo etc. nostre dispensationis etc. Datum Lugduni v. Idus Decembris, anno v.
Innocents IV melder Norges Erkebiskop og Biskopper, at han har tilladt Kong Haakon selv at vælge Prester til de Kirker, han og hans Forfædre have stiftet ved 3 af Kongsgaardene, samt til dem, han senere funderer, og paalægger Bisperne at antage dem, Kongen præsenterer, til disse Kirkers Formænd.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. V. ep. 508.) [33 aar1247] 
Innocentius episcopus etc. [Sigurdo] archiepiscopo Nidrosiensi et eius suffraganeis per regnum Norwegie constitutis .
Cum, sicut ex parte carissimi in Christo filii nostri [Haquini] regis Norwegie illustris fuit propositum coram nobis, idem in tribus curiis suis ecclesias habeat, quarum duas lapideas tam ipse quam sui construxere progenitores, proponatque alias construere in eisdem, mandamus, quatinus si paratus sit instituendis in eis de bonis propriis sufficientes redditus dotandas ipsas ecclesias assignare, recipiatis libere ad easdem ecclesias illos, quos vobis ad eas duxerit presentandos, quod progenitores ipsius regis iuri patronatus ecclesiarum regni Norwagie renuntiasse dicuntur sponte ac libere non obstante. Alioquin venerabili fratri nostro [Paulo] episcopo Hamarensi damus nostris litteris in mandatis, ut ipse super hoc mandatum apostolicum exequatur. Contradictores etc. Datum Lugduni xiiii. Kal. Jan. anno v.
Innocents IV befaler Abbeden af Tuterö og Priorerne i Helgeseter og Predikebrödrenes Kloster i Nidaros at indsende til Rom en bekræftet Afskrift af Nidaros Domkirkes ældre Privilegier, for at de kunne blive fornyede.
Efter Marinis Afskr. af den originale Regeste i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. VIII. ep. 192.)
Innocentius episcopus etc. . . . . Abbati Tautrensi , Cisterciensis, et . . . . de Sancta sede, sancti Augustini ordinum Nidrosiensis diocesis, et . . . . de domo Predicatorum Nidrosiensium prioribus .
Ex parte venerabilis fratris nostri, archiepiscopi, et dilectorum filiorum capituli Nidrosiensis fuit nobis supplicatum, ut cum ipsi privilegia ecclesie Nidrosiensis a Romanis pontificibus predecessoribus nostris concessa, que iam incipiunt nimia vetustate consumi, nequeant propter viarum discrimina et locorum distantiam pro renovandis ad sedem apostolicam destinare, super hoc providere de benignitate solita curaremus. Nos itaque, dictorum archiepiscopi et capituli precibus inclinati, mandamus quatinus prefata privilegia transcribi de verbo ad verbum fideliter facientes, denunciato eis, quorum interest, ut publicationi huiusmodi si velint intersint, et super denunciatione ipsa confici [34 aar1250] faciatis publicum instrumentum, huiusmodi transcripta sub vestris sigillis nobis transmittere procuretis. Quod si non omnes etc. Datum Lugduni iii. Non. Decembris, anno viii.
Innocents IV befaler de samme Klosterformænd at forfatte en tro Oversættelse paa Latin af Nidaros Kirkes norske og en ordret Vidisse af dens latinske Privilegier, forundte den af Konger, Fyrster og andre Troende.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. VIII. ep. 219.)
Innocentius episcopus etc. . . . . Abbati Tautrensi , et . . . . de Sancta sede sancti Augustini ordinum Nidrosiensis diocesis, ac . . . . domus Predicatorum Nidrosiensium prioribus .
Venerabilis frater noster archiepiscopus et dilecti filii capitulum Nidrosiense nobis exponere curaverunt, quod ipsi quedam habent privilegia super immunitatibus et libertatibus ecclesie Nidrosiensis, concessa eis a regibus et principibus ac aliis christifidelibus partium earumdem, que sunt Norwagica lingua conscripta, et plura alia lingua latina, que propter nimiam vetustatem ac etiam minus diligentem custodiam adeo sunt consumpta, quod de destructione timetur non modicum eorumdem. Quare dicti archiepiscopus et capitulum nobis humiliter supplicarunt, ut providere super hoc indempnitati eiusdem ecclesie paterna providentia curaremus. Mandamus, quatinus privilegia et alias scripturas autenticas dicte ecclesie, que sunt in Norwagica lingua conscripta, in scripturam latinam fideliter transcribentes, alia privilegia de verbo ad verbum conscribi provide faciatis, huiusmodi privilegiorum et scripturarum transcripta sub sigillis vestris ad nostram presentiam transmittentes, denuntiato prius illis, quos negotium ipsum forte contingit, ut hiis intersint si velint, et super denuntiatione sic facta confici faciatis publicum instrumentum. Quod si non omnes etc. Datum Lugduni xii. Kal. Januarias, anno viii.
Innocents IV tillader Kong Haakon at lægge de hedenske Sambiter (i Preussen), som han agtede at christne, under sit Herredömme.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. X. ep. 232.) [35 aar1252] 
Innocentius episcopus etc. [Haquino] regi Norwegie illustri.
Fidei et devotionis tue zelum dignis in domino laudibus commendamus, quod sicut ex tua parte letantes accepimus ad incrementum fidei christiane tamquam christianissimus princeps aspirans, desideras et intendis, ut gentes que non habent notitiam veri dei, relicto gentilitatis errore, ad agnitionem sui nominis adducantur. Ut igitur ex huiusmodi voluntatis proposito et ad hoc bone operationis studio non solum tu favorem tibi apostolicum accrevisse sentias, verum etiam earumdem gentium populus ad cultum nominis christiani redactus et merito et numero domino serviens augeatur, devotionis tue precibus inclinati, ut gentes que Sambite vocantur, si fidem Christi susceperint per baptismum, tue ditioni subiici valeant, dummodo non sit in eis ius aliis acquisitum, serinitati tue auctoritate presentium indulgemus. Nulli ergo nostre concessionis etc. Datum Perusii xiiii. Kal. Decembris, anno x. [Sorlo] archiepiscopus Nidrosiensis, [Haquinus] Asloensis et [Arno] Bergensis episcopi dati sunt ei super hoc consulendi. Quod si non omnes etc.
Innocents IV tager Kong Haakon af Norge med Familie og Rige under apostolisk Beskyttelse i Anledning af det Korstog, han har i Sinde at foretage.
Efter Marinis Afskrift af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. X. ep. 290.)
Innocentius episcopus etc. [Haquino] illustri regi Norwagie crucesignato.
Dignum est ut celestis regis obsequiis inherentes prerogativa gaudeant gratie specialis. Cum igitur zelo fidei ac devotionis accensus signo vivifice crucis assumpto pro subsidio Terre sancte non solum terram propriam relinquere verum etiam personam exponere sis paratus, nos tuis precibus inclinati personam tuam cum uxore familia regno terris et omnibus bonis, que impresentiarum rationabiliter possides, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus et presentis scripti patrocinio communimus. Statuentes ut ex nunc ea omnia integra maneant et quieta, donec de reditu tuo vel obitu certissime cognoscatur. [36 aar1252] Nulli ergo nostre protectionis et constitutionis etc. Datum Perusii ii. Id. Decembris, anno x.
Innocents IV befaler Erkebispen af Nidaros og Bisperne af Oslo og Bergen at varetage Kong Haakons og hans Riges Bedste under hans Fravær paa Korstog til det hellige Land, samt anvende Kirkens Straffe uden Persons Anseelse mod dem, som handle imod denne Befaling.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. X. ep. 291.)
Innocentius episcopus etc. [Sorloni] archiepiscopo Nidrosiensi, et [Haquino] Asloensi ac [Arnoni] Bergensi episcopis .
Regis eterni benignitas carissimum in Christo filium nostrum [Haquinum] illustrem regem Norwegie insignem reddidit tanta diversitate virtutum, quod personam eius prerogativa favoris et gratie prosequi debeamus, et precipue hiis temporibus, in quibus ipse vivifice crucis assumpto signaculo se suos et sua proponit exponere in Terra sancta obsequiis Jesu Christi, sub illo iugiter vivens affectu, quod et magnifice gloriam divini nominis augeat, et honorem apostolice sedis verbis et operibus potenter extollat. Quia vero regem tam nobilem tam preclarum, cuius progenitores inclitos gaudet ecclesia semper habuisse devotos, decet dicte sedis auxilio sic protegi sic foveri, ut eidem super bonis suis nulla indigne irrogetur iniuria, sed ipsa potius illibata maneant et secura persistant, mandamus quatinus eumdem super regno et terris suis iuribus ac bonis eiusdem, quousque ad propria de transmarinis partibus feliciter deo propitio revertatur, non permittatis ab aliquo molestari, molestatores aut invasores seu turbatores ipsius super prefatis regno et terris ac bonis, quacumque dignitate vel honore fulgeant, monitione premissa, per excommunicationis in personas et in terras eorum interdicti sententias, appellatione postposita, compescendo. Non obstante si aliquibus est ab apostolica sede indultum, quod interdici suspendi vel excommunicari non possint per literas apostolicas non facientes plenam et expressam ac de verbo ad verbum de indulto huiusmodi mentionem, et constitutione de duabus dietis edita in concilio generali. Datum Perusii ii. Id. Decembris, anno x.
[37 aar1253] 
Innocents IV lover Biskop Haakon af Oslo og hans Kapittel, at det nylig ved Bispevalget i Hammer Indtrufne, hvorved Oslo Kapittels Stemme ei var indhentet, ikke skal beröve dette sin fra umindelige Tider hjemlede Ret til at deltage deri. (jfr. nedenfor Brev af 21 Okt. 1305.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. XI. ep. 231.)
Innocentius episcopus etc. [Haquino] episcopo et capitulo Asloensi.
Ex parte vestra nobis exhibita petitio continebat, quod vos de antiqua et approbata consvetudine ac hactenus pacifice observata a tempore cuius non existit memoria obtinetis, ut cum Amarensem ecclesiam vacare contingit, interesse debetis ordinationi eiusdem ecclesie de pastore, sed capitulum Amarense, eorum ecclesia per mortem Pauli eiusdem ecclesie presulis vacante pastore, vobis irrequisitis et omnino contemptis, qui commode poteratis et debebatis de iure requiri, T. ipsius ecclesie canonicum in suum episcopum postularunt, cuius nos postulatione repulsa de alio providimus ecclesie memorate. Unde ne per postulationem et provisionem huiusmodi iuri vestro imposterum super premissis derogari valeat, provideri ecclesie vestre humiliter supplicastis. Nos itaque vestris supplicationibus inclinati vobis auctoritate presentium indulgemus, ut nullum propter hoc iuri vestro vel ecclesie Asloensi preiudicium generetur. Nulli etc. nostre concessionis etc. Datum Laterani .x. Kal. Novembris, anno xi.
Innocents IV paalægger Biskoppen af Hammer at anvende Kirkens Straffe mod Alle, Kongen dog undtagen, som vilde forurette Hammers Kapittel, fordi det ei havde sögt Kongens Samtykke til sidste Valg af Biskop.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Inn. IV. ann. XI. ep. 431.)
Innocentius episcopus etc. [Petro] episcopo Amarensi .
Cum, sicut dilecti filii capitulum Hamarensis ecclesie nobis significare curarunt, carissimus in Christo filius noster rex Norwegie illustris et nonnulli alii etiam occasione ipsius ex eo contra ipsos provocati dicantur, quod in postulatum seu electum sui faciendum prelati, cum ad hoc non tenerentur de consvetudine vel de iure, ipsius regis non [38 aar1254] requisierunt assensum, nos volentes eisdem capitulo super hoc paterna diligentia subvenire mandamus, quatinus dictos capitulum comuniter vel divisim super beneficiis et aliis bonis suis non permittas ob hoc ab aliquibus indebite molestari, molestatores huiusmodi per censuram ecclesiasticam, persona regis dumtaxat excepta, appellatione postposita compescendo. Non obstante si aliquibus a sede apostolica sit indultum, quod excommunicari suspendi vel interdici aut extra suam diocesim trahi non possint per literas apostolicas etc. usque mentionem, seu constitutione de duabus dietis edita in concilio generali. Datum Laterani. iiii. Nonas Januarii, anno xi.
Kong Haakon Haakonssön fornyer paa Bisp Askels Bön Kong Magnus Erlingssöns Gave til St. Svithuns Kirke i Stavanger og skjenker den hele Byen Stavanger med Leding og Sagöre, mod at Bispen indförer hans Forfædres Kong Sverres, Haakons hans Faders, og hans eget Navn i Kirkens Aartidebog.
Efter Originalen p. Perg. i Diplom. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 26 No. 1. Seglet afrevet.
H[akon] konongr son H[akonar] konongs sendir herra A[skatle] biskupe i Stavangre. N. ærkidiacne oc ollum korsbr/oe//edd/rom. lær/edd/om oc lendom buandum oc bu/th/ægnvm. verandum oc vi/edd/comandum ollum gu/edd/s vinum oc sinum. /th/eim er /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra. Q. G. oc sina. Margfalleg scylda. kræfr bæ/edd/e rika oc orika /th/a sem vi/edd/ cristni hava tekit. at s/oe/ma gu/edd/ oc hans hælgu kirkiu me/edd/ allum /th/eim lutum er gu/edd/ hevir /th/eim lett. En allra hællzt ber /th/eim allum er gu/edd/ hevir me/edd/ riki oc me/edd/ hof/edd/ingia namne gofgat. at sty/edd/ia hana oc styrkia til allra rettra luta. en i ængum sta/edd/ af henne at drega /th/a luti sem go/edd/er menn oc gu/edd/s vinir hava til hennar lagt. En elligar /th/a hafum h/oe/yrt oc sva sett bref. Magnus konongs. er hann léét gera til vitnisbur/edd/ar um. at hann gaf gu/edd/i oc hinum hælga Svi/edd/uno. b/oe/en sialvan Stafangr. oc hevir /th/o nu undan genget sta/edd/enum umri/edd/ir. oc em ek /th/o sannfro/edd/r at /th/vi. at hann hevir ranglega undan gengett. me/edd/ /th/vi mote at slicr hof/edd/ingi gaf oc bref sitt oc jnsigli setti firir sem M[agnus] konongr var frende min. Oc firir /th/vi. /th/a vil ek at aller menn viti. at firir gu/edd/s sakar. oc b/oe/nasta/edd/ar. herra A[skels] biscups vinar mins /th/a hevi ek enndrnyatt /th/a giof vid en hælga S[vi/edd/unum] oc hevi ek gevet honom b/oe/en Stavangr. me/edd/ allum lutum /th/eim er til liggia innanb/oe/ar oc til [39 aar1255] hava leget fra forno. oc nyu. sva lei/edd/angr. sem sakar/oe/yrir e/edd/a annur mal. oc firir /th/vi. at ver jatta/edd/om /th/etta gu/edd/i til dyr/edd/ar oc hans mæto mo/edd/or hinni hælgu m/oe/y. Mariu. hinum hælga S[vi/edd/uno] oc allum gu/edd/s hælgum til vir/edd/ingar. /th/a hett herra A[skell] biskup mer oc handsala/th/e me/edd/ fastyndum. at namn S[verres] konongs fa/edd/ur mins. sva namn. H[akonar] konongs fa/edd/ur mins sva hit sama mit namn. /th/egar gu/edd/ vil mec he/edd/an kalla. /th/a scyldi scra seittia oll. i hins hælga S[vi/edd/uni] kirkiu oc i allum kirkium i hans riki. oc scal einkenlega vera be/edd/et firir salom /th/eira hværn drottens dag i .xii. mana/edd/om. oc allra vara i /th/at munnd er gu/edd/ kallar oss til sin. /Th/es vænte ec oc at gu/edd/. oc hin helgi S[vi/edd/unus] man kunna oss allum /th/ok firir. salom /th/eira er fram ero farner. sva livi /th/eira er enn liva. Til vinatto /th/yckiumc ek oc gortt hava vi/edd/ /th/a er firir sta/edd/enum ra/edd/a. oc ra/edd/ande ver/edd/a. Nu /th/eir aller konongar e/edd/a hof/edd/ingiar er gu/edd/ vil at til rikis kome eftir mec oc /th/essa mina scipan hallda. /th/a munu taka af gu/edd/i /th/occ. oc avusu af hinum hælga S[vi/edd/uno] oc /th/eim hælgum mannum er sa sta/edd/r er hælga/edd/r. En /th/eir aller. er /th/essa mina giof riuva e/edd/a rofs menn til fa. hvart /th/eir ero meiri menn át namnbotom e/edd/a minni. /th/a munu æiga sæta af heilagrar kirkiu hende banne oc gu/edd/s rei/edd/i. Nu late gu/edd/ oss alla /th/etta væl hallda /th/essa heims til fri/edd/ar oc farsældar. annars heims til æilifs fagna/edd/ar. En /th/esser ero vitnis men at /th/essare giof. Magretta drotneng. Gautr Joans son. Pál vagascalme. Jvar næf. meistare Willialmr. Willialmr bote kapalin konongs. Johan bulsi hir/edd/prestr konongs. oc marger a/edd/rer duganda menn. lær/edd/er oc olær/edd/er.
Pave Alexander IV stadfæster de norske Lydbispers af Kapitlerne bifaldte Bestemmelse at yde Nidaros Erkebiskop en vis Sum til Bestridelse af hans Romerreise.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Alex. IV. ann. I. ep. 215.)
Alexander episcopus etc. Einaro archiepiscopo Nidrosiensi .
Sicut fraternitas tua nobis exposuit, suffraganei Nidrosiensis ecclesie attendentes sollicite tenuitatem reddituum archiepiscopatus Nidrosiensis et magnos sumptus, quos propter itineris longitudinem subire oportet eos, qui pro tempore ad ipsius ecclesie regimen eliguntur veniendo ad sedem apostolicam pro consecrationis obtinendo munere, capitulorum suorum accedente consensu, comuniter statuerunt, ut quilibet suffraganeorum ipsorum solvat Nidrosiensi archiepiscopo in subsidium [40 aar1255] huiusmodi sumptuum certam pecunie quantitatem. Nos igitur tuis supplicationibus inclinati statutum huiusmodi ad instar felicis recordationis G[regorii] pape predecessoris nostri auctoritate apostolica confirmamus, et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli etc. Datum Neapoli VI. Idus Martii, anno .i.
Pave Alexander IV melder Kapitlet i Nidaros, at han har stadfæstet dets Valg af Einar til Erkebiskop, og befaler det at være denne Formand hörig og lydig. Vedföiet Uddrag af lignende Breve til Nidaros Stifts Geistlighed og Almue, til Nidaros Erkestifts Lydbiskopper og til Kong Haakon.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Alex. IV. ann. I. ep. 216.)
Alexander episcopus etc. [Einaro] archiepiscopo et capitulo ecclesie Nidrosiensis.
Ecclesia vestra pastoris solatio destituta, vos de futuri substitutione pontificis tractaturi, prout moris est, convenientes in unum, spiritus sancti gratia invocata venerabilem fratrem nostrum Einarum archiepiscopum vestrum tunc ecclesie predicte canonicum in vestrum archiepiscopum et pastorem unanimiter et concorditer elegistis, nobis humiliter supplicantes ut cum rectis dis . . . . ni . . . de . . dif . . . afferri electionem huiusmodi confirmare de benignitate solita curaremus. Nos igitur presentatam nobis eamdem facientes examinari prout convenit diligenter, ac ipsam, quam invenimus de persona idonea canonice celebratam, de fratum nostrorum consilio confirmantes ipsum eidem ecclesie vestre prefecimus in archiepiscopum et pastorem, plenam sibi administrationem tam in spiritualibus quam in temporalibus concedentes, spe nobis proposita, quod cum idem sit litterarum scientia preditus ac morum nobilitate preclarus, auctore illo qui dans virtutes premia tribuit et gratiam gratie superaddit, predictam ecclesiam vestram per diligentie sue studium grata in utrisque suscipiet incrementa. Ipsum itaque, impenso sibi a nobis consecrationis munere, ad eandem ecclesiam cum plenitudine nostre gratie transmittentes universitati vestre per apostolica scripta precipiendo mandamus, quatinus prefatum archiepiscopu recipientes benigne ac honeste tractantes, ei tamquam patri et pastori animarum vestrarum plene ac humiliter intendatis et exhibeatis [41 aar1256] obedientiam et reverentiam debitam et devotam, eius salubria monita et mandata suscipiendo devote ac inviolabiliter observando. Alioquin sententiam, quam idem rite tulerit in rebelles, ratam habebimus et faciemus auctore domino, usque ad satisfactionem condignam inviolabiliter observari. Datum Neapoli .iiii. Id. Martii, anno .i. In eumdem modum clero civitatis et diocesis Nidrosiensis: Ecclesia Nidrosiensis pastoris etc. ut in alia verbis competenter mutatis usque in finem. In eumdem modum populo civitatis et diocesis Nidrosiensis usque: exhibeatis honorificentiam debitam et devotam, eius salubria monita etc. usque: observando. Datum ut supra. In eumdem modum suffraganeis ecclesie Nidrosiensis usque: transmittentes, fraternitatem vestram rogamus et hortamur attente, quatinus prefatum archipiescopum recipientes benigne ac honeste tractantes, ei tamquam metropolitano vestro plene etc. ut in prima usque in finem. In eumdem modum [Haquino] illustri regi Norwegie usque: transmittentes, serenitatem tuam rogamus et hortamur attente, quatinus prefatum archiepiscopum sereno vultu respiciens ipsum et commissam sibi ecclesiam habeas pro nostra et apostolice sedis reverentia propensius commendatas ac favore regio prosequaris, ita quod exinde propitiationem divinam consequaris uberius, et nos celsitudinem tuam dignis in domino laudibus commendemus. Datum Neapoli v. Id. Martii, anno i.
Pave Alexander IV befaler Prædikebrödrenes Provincial (Haakon?) i Dacia at lade Ordenens Brödre prædike Korstog mod Hedningerne i Lifland og Preussen, samt giver dem, Provincialen hertil vælger, Ret til at tilstaa sine Tilhörere 20 Dages Aflad m. v. (jfr. No. 57.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Alex. IV. ann. II. ep. 367.)
Alexander episcopus etc. [Haquino] Priori Provinciali ordinis fratrum Predicatorum in Dacia per Dacie, Svetie et Norwegie regna constituti .
Qui iustis causis hominum promovendis promptum favorem impendimus, tanto libentius vigilanti cura prosequi pia debemus negotia Jesu Christi, quanto deus homini preferendus esse dinoscitur, et omnis sibi deberi reverentia comprobatur. Igitur cum, sicut relatu fidedignorum percepimus [42 aar1256] exultantes, conditor omnium in Livonie ac Pruscie partibus dilectorum filiorum fratrum hospitalis sancte Marie Theutonicorum Jerosolimitane, ac aliorum fidelium triumphanti dextera faciente sit multipliciter exaltatus, et spes sit quod ibidem magis ac magis sui nominis gloria protendatur, si plantationi sue partium earumdem favorem, quem in ipso possumus, impendentes, oportunum illi per devotos ecclesie subsidium procuremus, devotionem tuam rogamus et hortamur in domino per apostolica tibi scripta mandantes, ac in remissionem peccaminum iniungentes, quantinus priores et fratres tui ordinis constitutos in Dacie Svetie et Norwegie regnis huiusmodi negotio quacumque postposita difficultate deputare studeas, et eosdem attentius exhortari, quod, assumpto sancte predicationis officio propter deum fideles dictorum regnorum ad nimiam caritatem, qua Christus nos dilexit et diligit, respectum habere, et ei retribuere aliquid pro omnibus que retribuit ipse illis, piis exhortationibus secundum datam sibi a deo prudentiam studeant informare, diligenter et sollicite petituri, ut ipsi redempti pretio glorioso, in quos tamquam viros christianos et catholicos cadere obprobria exprobantium Christo debent, se viriliter et potenter accingant, tamquam zelum dei habentes ad ampliandam gloriam crucifixi, et liberandum proximos de manibus paganorum, profecturi et acturi secundum fratrum consilia predictorum, ita quod et ipsis premium debeatur eternum, et infideles non possint quod impune Christi nomen impugnaverint gloriari. Illos vero de regnis memoratis, qui crucis signaculo in Livonie seu Pruscie subsidium insigniti, propter paupertatem seu debilitatem illuc nequeunt personaliter proficisci, a voto crucis absolvant, dummodo de bonis suis iuxta proprias facultates congruam subventionem exhibeant per manus eorumdem fratrum in idem subsidium convertendam. Nos enim, quod pro nomine redemptoris tam digne deposcitur effectu facili compleatur, omnes dictorum regnorum in succursum eorumdem fidelium, suscepto propter hoc crucis signaculo, processuros, nec non eorum familiam et bona omnia, donec de ipsorum reditu vel obitu certissime cognoscatur, sub protectione ac defensione sedis apostolice admittentes, illis ac aliis, qui iuxta facultatem et qualitatem suam illuc bellatores ydoneos in expensis propriis duxerint destinandos, nec non qui ad subventionem dictarum Livonie vel Pruscie de bonis propriis congrue ministrarint, vel qui in alienis expensis illuc accesserint ibidem adminus per unius anni spatium servituri, iuxta quantitatem subsidii et devotionis affectum, illam indulgentiam idemque privilegium elargimur, que transeuntibus et subvenientibus in Terre sancte subsidium conceduntur. Preterea ut prefatum negotium, quo pluribus contingit [43 aar1262] iuvari remediis prosperitatis optate suscipiat incrementum, prioribus et fratribus per te supradicto negotio deputandis presentium auctoritate concedimus, quod illis eorumdem regnorum, qui ad eorum sollempnem predicationem accesserint viginti dies de iniuncta penitentia relaxare, ac eorum singulis illuc, assumpto propter hoc crucis caractere, processuris, qui pro incendiis et iniectione manuum in clericos vel alias religiosas personas excommunicationis laqueum incurrerunt, absolutionis beneficium iuxta formam ecclesie valeant impertiri. Proviso ut passis dampna et iniurias satisfaciant competenter, illis dumtaxat exceptis, quorum excessus adeo sunt difficiles et enormes, quod merito sint ad sedem apostolicam destinandi. Datum Laterani v. Id. Martii, anno secundo.
Pave Urban IV melder Kong Haakon, at hans Formands Död har hindret Afholdelsen af det til Rom sammenkaldte almindelige Möde for at træffe Foranstaltninger mod Tartarernes Plyndringer i det hellige Land, Ungern, Polen og andensteds, og at de norske Udsendinge derfor ere tilbagesendte, men at Kongen ligefuldt maa have Foranstaltninger mod Tartarerne stadigt for Öie.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Urb. IV. ann. I. ep. 101.)
Urbanus episcopus etc. H[aqvino] illustri regi Norwegie et nobili viro M[agno] nato eius .
Solium apostolici culminis in superna christiani populi specula celitus preparatum sedenti super illud attentionem assidue speculationis indicit, ut adversus clades et gladios, nunc quominus nunc eminus imminentes, vigiles super greges subditos observans excubias, quotiens prospicit appropinquare periculum validis clamoribus quiescentium sompnos irrumpat, torpores excutiat, et deside presertim securis ignavia timorem incutiat salutarem, ne aut sub ipso improvidi pereant aut ipse pereuntium sanguinis reus fiat. Sibi ergo et gregi sibi commisso sollicitus felicis recordationis Alexander papa predecessor noster, prout sui apostolatus officium exigebat, certis aliene cedis exemplis ammonitus et malorum instantium non dubiis rumoribus excitatus, cum sevissimum Tartarice feritatis gladium, quo filios hominum pro parte iam maxima in suorum peccaminum ultionem digne commota indignationis divine serveritas, ut residui salubriter paveant, flagellari permisit, cautis prudentie sensibus prospexisset, non potuit dissimulare nec debuit, quin clamaret premuniens diligenter et premonens fidelium precipue pastores [44 aar1262] et principes, ut secum expergiscerentur et surgerent, ac in alienis periculis propria precaventes ante sera tempora tempestiva remedia prepararent. Ne vero generalis convocatione concilii, quod ardue rei necessitas flagitabat, ob incomoda temporum locorum distantias viarumque discrimina generalitas gravaretur, aut necessarie provisionis utilitas incurreret ex nimia tarditate defectum, prefatus predecessor a christianis principibus prelatis atque collegiis sollicite inter alia requisivit, ut circumspecte deliberationis examine providerent, quibus modis quibusve remediis atque subsidiis ecclesiasticis et mundanis ad resistendum predictis Tartaris tam in Terra sancta, quam impetunt, quam in regno Ungarie atque terra Polonie aliisque locis, unde ad alia occupanda christianorum regna violentum moliuntur ingressum, conflarentur in unum vires populi christiani, cum tante tamque improbe multitudinis irruptionibus cohibendis unius regni quantumlibet prepotentis non credantur sufficere facultates; que insuper regio, cui quibusve modis et viribus contra eosdem Tartaros succurrere teneretur; que demum et qualia subventionis auxilia particulariter ob hoc indici deberent cleris et populis christianis, et de reliquis nichilominus providentie oportune suffragiis in tantum negotium illudque contingentia conferendis, secundum datam ipsis prudentiam, deum et universale periculum habendo pre oculis cogitantes, super omnibus deliberatione habita diligenti, usque ad octavam apostolorum Petri et Pauli nunc proximo preteritam aliquos procuratores et nuntios providos et discretos sufficienter instructos ac plenum habentes a prelatis collegiisque mandatum, super premissis omnia faciendi, que ipsi possent si presentes essent efficere, ad sedem apostolicam destinarent, per quos eorum communicato consilio dicta sedes statueret, que in tam arduo christianitatis negotio publice salutis utilitas postularet. Receptis itaque huiusmodi literis apostolicis, christiani principes et ecclesiarum prelati ac ecclesiastici viri diversorum regnorum deferentes apostolici patris mandatis et monitis, ut decuit, reverenter, ad apostolicam sedem procuratores et nuntios transmiserunt. Sed quia dictus predecessor noster, iussus a domino migrare de seculo isto nequam, positam omnibus legem fatalis conditionis impleverat, venerabiles fratres episcopi et dilecti filii nostri presbiteri et diaconi sacrosancte Romane ecclesie cardinales, predicta tunc sede vacante, huiusmodi nuntios honorificentia, qua decuit, admittentes ac benivolam presentiam et audientiam impendentes eisdem, literas et mandata, que attulerant, fecerunt sibi protinus exhiberi, quibus inspectis attentius et perpensis, quia ipsi tunc occupati circa tractatus, qui tunc eis de substitutione Romani pontificis imminebant, cum eisdem procuratoribus in [45 aar1263] remediis adhibendis contra pestem huiusmodi efficaciter procedere nequiverunt, procuratores et nuntios ipsos, ne suos dominos aut eos mora gravaret longior, dimiserunt, eodem non intermisso sed ad plenioris instructionis consilium remisso negotio, donec, predicta sede ordinata, de pontificatus apostolici successore consequeretur super eo ecclesiastice sollicitudinis instantia exitum concupitum. Licet igitur vos nuntios et procuratores vestros propter hoc ad predictam sedem tarde miseritis, quod opinamur ex multa locorum distantia, cum in ultimis terre sitis constituti finibus, contigisse, nos tamen, quos omnipotens dominus licet immeritos ad summi apostolatus apicem sublimavit, eosdem nuntios et procuratores vestros benigne ac clementer admisimus, nec non et litteras, quas nobis ex parte vestra tulerunt, attente perlegimus et intelleximus diligenter. Sed quia mens nostra in nostre huiusmodi nove promotionis initio, multarum sollicitudinum et diversarum curarum obsidione vallata, super predicto negotio, quod non ultimam requirit diligentiam plene adhuc deliberare nequivit, prefatos nuntios et procuratores vestros ad vos cum memorate sedis gratia duximus remittendos, magnitudinem vestram monentes, rogantes attentius et hortantes ac per apostolica vobis scripta districte precipiendo mandantes, quatinus intendentes vobis ipsis et christiano populo, in quo vos posuit dominus principes, circa predictum negotium contra Tartaros prosequendum, que necessitati conveniunt et utilitati expediunt generali, prudenter et sollicite cogitetis, illud in omnibus et per omnia iuxta formam per litteras memorati predecessoris vobis traditam prudentibus consiliis sedulis studiis et provisionibus circumspectis taliter dirigatis, ut prompti inveniamini et parati ad ea, que pro eiusdem negotii promotione tam circa subsidium, quod propter hoc in regno Norwegie ad presens colligitur, ut scripsistis, quam etiam circa alia que ipsius regni et reipublice christianitatis commodum respiciunt et profectum, vos duxerimus requirendos. Datum Viterbii v. Idus Junii, anno i.
Urban IV befaler Norges Geistlighed at adlyde Erkebiskoppen af Nidaros, hvem Paven har overdraget at prædike og lade prædike Korstog i Norge, i Alt, hvad han til den Hensigt i Pavens Navn paabyder.
Efter Marinis Afskrift af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Urb. IV. ann. III. ep. 74.)
Urbanus episcopus etc. [Einaro] archiepiscopo et . . . episcopis ac ceteris ecclesiarum prelatis per regnum Norwagie constitutis .
Terram sanctam, quam unigenitus dei filius dominus Jesus [46 aar1263] Christus in proprium sibi patrimonium et hereditatem elegit, conspicientes feritate diversorum infidelium immaniter lacerari, vias et modos desiderantes exquirimus, quibus eidem terre possint oportuna presidia nostro ministerio provenire. Quare de venerabili fratre nostro [Einaro] archiepiscopo Nidrosiensi, quem dei timorem habere credimus et amorem, quique multiplicibus donis virtutum preditus utiliter scit et valet, ubi labores impendit, plenam in domino fiduciam obtinentes, predicationem crucis pro dicte terre subsidio in regno Norwegie sibi per nostras litteras sub certa forma duximus committendam, cupientes ut negotium ipsum in manibus eius eo plenius, divina clementia faciente, proficiat, quo magis insidet cordi nostro et quo maiorem necessitatem ad presens eidem terre novimus imminere. Ideoque universitatem vestram rogamus et hortamur attente, vobis nichilominus in remissionem peccaminum iniungentes, quatinus prefato archiepiscopo et aliis, quos in hoc ipse cooperatores elegerit circa ipsius negotii prosecutionem, ferventer assistere studeatis, habentes ipsum archiepiscopum immo potius nos in ipso tanquam nobis intimum in eiusdem prosecutione negotii favorabiliter in domino commendatum. Ita quod devotionem vestram commendare cum gratiarum actionibus merito valeamus, ac nichilominus exinde divine retributionis vobis proveniat incrementum. Datum apud Urbem veterem .xii. Kal. Novembris, anno iii.
Urban IV overdrager, i Anledning af Kong Haakons Opfordring gjennem sine Sendebud at Korstog maatte prædikes i hans Rige, dette Hverv til Rigets Biskopper, og tilbagekalder den Prædikebrödrenes Provincial givne Bemyndigelse dertil. ( No. 54.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Urb. IV. ann. III. ep. 39.)
Urbanus episcopus etc. [Einaro] archiepiscopo Nidrosiensi et suffraganeis eius.
In universitate fidelium populorum corpore, Romanus pontifex ad ipsius custodiam corporis caput divinitus constitutus universa mala eidem adversantia corpori et collidentia membra eius intuens et non valens ea saltem per compassionis officium non sentire, contra instantia mala salutis adhibet medicinam, et adversus futura et iam suam minantia presentiam, ut non veniant, vel si penitus evitari nequeant minus ledant, cautele obstaculum interponit, et ubi per se non potest, [47 aar1263] quia ubique suam corporalem nequit exhibere presentiam, hoc per prelatos ecclesiarum studet, et viros ydoneos religiosos et alios exercere. Proinde nos ad huiusmodi officium, domino disponente, assumpti licet immeriti de illo eiusdem corporis fidelium membro nobili, scilicet populo Terre sancte, quam dominus proprio dedicavit sanguine, tanto sollicitius cogitantes, quanto magis irreparabile dicto potest universali provenire populo periculum, si usque ad consumptionem adversus eos christiane fidei prevaleant inimici, per diversas orbis partes predicari mandavimus pro ipsius Terre sancte subsidio verbum crucis. Porro cum dilectus filius [Haquinus] prior provincialis predicatorum in Dacia per litteras nostras, ut dicitur, predicationis huiusmodi mandato recepto, illud in regno Norwagie per fratres suos in regno ipso morantes exequi mandavisset, carissimus in Christo filius noster [Haquinus] ipsius regni rex illustris in admirationem ex huiusmodi mandato deductus, eo quod non dirigebatur aliquibus personis ydoneis regni sui, ad nos, licet ad fratres ipsos directum eis mandatum exequi sustinuerit reverenter, specialem nuntium cum regalibus litteris destinavit, inter alia per eosdem nuntium et litteras postulans, ut cum ipse ac devotus populus dicti regni parati sint illis, quibus aliqua in eodem regno commiserimus exequenda, oportunum impendere circa executionem huiusmodi consilium auxilium et favorem, predicationem huiusmodi aliquibus ipsius regni personis committere curaremus. Cum igitur sepedictum regnum christianissimum et ipsius regis personam fide ad deum pura et ad Romanam ecclesiam devotione ferventem caritate intima diligamus, illis studiose intendimus, per que iuxta ipsius regis commendabile desiderium utriusque honoris et commodi provenire debeat incrementum. Hinc est quod nos huiusmodi negotium predicationis crucis dicto priori ab apostolica sede commissum et factam ab eo commissionem dictis fratribus penitus revocantes, processu laudabili, siquis ab eis ibidem est habitus, in suo robore duraturo, fraternitati vestre negotium ipsum, prout eidem priori a dicta sede commissum in eodem regno Norwagie fuerat, committimus exequendum, per apostolica vobis scripta mandantes, quatinus in eodem negotio ita sollicite per vos et alios viros ydoneos in opere ac sermone potentes procedere studeatis, iuxta datam vobis a deo prudentiam et directarum eidem priori nostrarum continentiam litterarum, quod exinde ipsi Terre sancte optatus proveniat fructus, et vestre sollicitudinis studium merito valeat commendari. Datum apud Urbem veterem x. Kalendas Novembris, anno iii o.
[48 aar1263] 
Pave Urban IV befaler Biskop Gillebert af Hammer at give Admund, Prest til Strandvik i Bergens Bispedömme, en Præbende i Oslo Domkirke, saafremt det var rigtigt, at flere Præbender havde der staaet saalænge ledige, at Kaldsretten til dem tilkom Paven.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Urb. IV. ann. III. ep. 501.)
Urbanus episcopus etc. [Gilliberto] episcopo Hamarensi, et magistro Andree canonico Stawangrensi .
Sicut dilectus filius Admundus rector ecclesie de Stranwic presbiter Bergensis diocesis carissimi in Christo filii nostri [Haqvini] regis Norwegie illustris nuntius nobis exposuit, in ecclesia Osloensi alique prebende tanto tempore iam vacarunt, quod ad nos est, iuxta Lateranensis statuta concilii, earum collatio legitime devoluta. Nos itaque consideratione ipsius regis dictum Admundum, de quo laudabile testimonium a fidedignis accepimus, prosequi gratiose volentes mandamus, quatinus si est ita, unam ex illis prebendis, que sic vacaverunt, eidem auctoritate nostra per vos vel alium conferre et assignare curetis, inducentes eum in corporalem possessionem ipsius et defendentes inductum ac facientes eum ad illam in canonicum recipi et in fratrem. Non obstante si venerabili fratri nostro [Haqvino] episcopo et capitulo Osloensi comuniter vel divisim a predicta sit sede indultum, quod ad receptionem cuiuspiam coartari quodque interdici suspendi vel excommunicari non possint per litteras apostolicas, non facientes plenam et expressam de verbo ad verbum de indulto huiusmodi mentionem seu quavis alia indulgentia dicte sedis, de qua in nostris litteris mentio fieri debeat specialis, et per quam id impediri valeat vel differri. Contradictores etc. Nos enim irritum et inane decernimus, si secus de prebenda huiusmodi a quoquam contigerit attemptari. Ita tamen, quod idem presbiter, prout requiret onus ipsius prebende, personaliter resideat in ecclesia supradicta. Alioquin huiusmodi gratia nullius penitus sit momenti. Quod si non ambo etc. Datum apud Urbem veterem x. Kal. Novembris, anno iii.
Birger, valgt Erkebiskop, og alle Chorsbrödre i Nidaros kundgjöre Betingelserne for det nu istandbragte Forlig mellem Chorsbrödrene og Prædikebrödrene.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 5 No. 1. Af det förste Segl er Nederdelen tilovers, men det synes at være et Kongesegl, og ikke Domkapitlets. [49 aar1263-1264] 
B[irgir] me/edd/ gu/edd/s miskunn ærkibiskups emni oc aller korsbr/oe//edd/r at kristzkirkiu i Ni/edd/arose sænda allum lær/edd/um mannum i ærkibiskups domenum /th/æim sem under /th/æirra ra/edd/e oc forsio æigu at vera. Q. G. oc sina. Ver vilium y/edd/r kunnikt gera um /th/at hark er var/edd/ me/edd/al lær/edd/ra manna oc predicara. mikilli ofirirsyniu. /Th/a havum ver /th/at nu me/edd/ gu/edd/s miskunn oc allra varra sam/th/ykt ni/edd/r sætt me/edd/ /th/esso mote at predicarar heto /th/ui at /th/æir skolu he/edd/an ifra huergi ganga a hæilagrar kirkiu rettynde ne lær/edd/ra manna. /Th/æir heto oc /th/ui at /th/æir skolo huervitna s/oe/ma lær/edd/a menn i or/edd/um oc i verkum firir al/th/y/edd/o. En /th/esso heto ver i mote at lær/edd/ir mænn skolu huergi ganga a /th/æirra rettynde æpter /th/ui sem /th/æir syna sik sonn priuilegia til hava. oc at lær/edd/er mænn skolu snua til /th/æirra go/edd/vilia slikt huerr sem gu/edd/ gefr hanum sialfræ/edd/e til. en i /th/esso leggium ver ecki skaplag ne skylldu a nockorn lær/edd/an mann nema slikt sem huerr vill gera firir gu/edd/s sakar /th/æim til gagns oc ser til salohialpar. bi/edd/ium vær /th/ess huaratveggia alla lær/edd/a mænn oc predicara at /th/er hallde/edd/ /th/essa sættarger/edd/ væl i huern sta/edd/. geri huarertveggia a/edd/rum gagn oc go/edd/a luti sua sem hæilagre kirkiu oc allum oss se mest til s/oe/m/edd/ar. Varo /th/esser mænn nær af allra lær/edd/ra manna hende. sialfr B[irgir] ærkibiskups emni G. prior a Ælgisætre. mæistare O. ærkiprestr. mæistare H. sira Stefan. Sigur/edd/r prestr Hallstæins .s. Olafr prestr bringr. En af /th/æirra hende Sigur/edd/r prior Amunda .s. oc bro/edd/er Klemetr. Ok til vitnis bur/edd/ar /th/a settu ver firir capituli vars insigli. en predicarar sitt insigli.
.
Kong Magnus Haakonssön mageskifter Gaarden Vatn i Aasen til Chorsbrödrene i Nidaros mod Gaarden Fiskin, som Knut Jarl havde givet dem.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kjöbenhavn. fasc. I. No. 3. Seglene mangle.
M[agn]us sunr H[akonar] konongs sænder ollum mannum j /Th/r/oe/ndalagum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra Q. G. oc sina. Ver vilium ollum mannum kunnict gera at ver havum fenget korsbr/oe//edd/rom i Ni/edd/arose /th/at sem ver attom i æign /th/æirri er Vatn hæitir inn i Ase mote mærkrbole /th/ui er herra K[nutr] jarl haf/edd/e gevet /th/æim or Fiskini. [50 aar1267] er ver tocom til var. Sculu /th/æir /th/a æign æiga oc firir ra/edd/a frialslega firir huærium manne ævenlega hæ/edd/an ifra. firir bio/edd/om ver huærium manne rikum oc orikum /th/essa vara scipan rifta e/edd/a riuva e/edd/a rofsmenn til fa. En huærr sem sik dirvir til /th/æss at riuva /th/æssa vara scipan oc sta/edd/fæstu /th/a liggi /th/æim slict vi/edd/ sem /th/æim a vi/edd/ liggia at gu/edd/s logum oc manna er konongs scipan briota i landeno oc /th/ui halda m#z rangændom er til hæilagra sta/edd/a er gevet.
Haakon, Erkebiskop i Nidaros, skjenker St. Andreæ Kirke paa Haug med dens Gods til Kannikernes fælles Bordhold ved Nidaros Kirke.
Efter Pave Clemens´s Stadfæstelse ( No. 62), hvori dette er helt indtaget, p. Perg. i Throndhjems Stiftskiste, sammenlign. m. Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 5 No. 4, hvor en Stump af Seglet vedhænger.
[51 aar1268] 
Pave Clemens IV stadfæster Erkebisp Haakons Gave af St. Andreæ Kirke paa Haug til Domkapitlets Bordhold i Nidaros.
Efter Orig. paa Perg. i Throndhjems Stiftskiste. Seglet er afrevet.
Clemens episcopus seruus seruorum dei. Dilectis filiis capitulo ecclesie Nidrosiensis salutem et apostolicam benedictionem. Inducimur deuotionis uestre meritis ut hiis que uos digne postulare percipimus, benignum accomodantes auditum, ea perducamus fauorabiliter in effectum. Sane presentate nobis petitionis uestre series continebat, quod bone memorie Haquinus Nidrosiensis archiepiscopus attendens quod redditus et prouentus communis mense uestre nimis erant tenues ac exiles, ecclesiam beati Andree de Haug, Nidrosiensis diocesis, ad dispositionem suam libere pertinentem cum omnibus suis pertinentijs, deliberatione prouida, prout spectabat ad eum, uobis in usus predicte mense duxit in perpetuum concedendam; sicut in litteris inde confectis, memorati archiepiscopi sigillo munitis, plenius continetur. Nos itaque vestris supplicationibus inclinati, quod per archiepiscopum eundem prouide factum est in hac parte, ratum habentes et firmum, illud auctoritate apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus. Tenorem litterarum ipsarum de uerbo ad uerbum presentibus inseri facientes. qui talis est. [ Nu fölger Brev No. 61 ]. Nulli ergo omnino hominum liceat hanc paginam nostre confirmationis infringere uel ei ausu temerario contraire. Siquis autem hoc attemptare presumpserit, indignationem omnipotentis dei et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius se nouerit incursurum. Datum Viterbij iij Id. Augusti. Pontificatus nostri anno quarto.
Confirmacio Clementis pape de donacione ecclesie sancti Andree. - Haugs kirkie i werdalen. - De decimis jn Vardall. - litera pro ecclesia sancti Andre de Haug.
Et Regnskab vedkommende forskjellige geistlige og verdslige Personer i Egnen om Stavanger.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 50. No. 8.
Sva mikit greidi Skvle prestr Kolbeini presti .vi. kyr gangande #z iii. kyr. i bu/edd/argognom. en half nitianda kyr kom til mæ/edd/an hann song a Sola. ein firi saal Arnbiarnar gamla. onnur firi Svein sun hans. /th/ri/edd/ia firi Bæggo .iiii. firi Arnbiorn vnga .v a. firi Aso .vi a. firi [52 aar1273] Sigur/edd/ prest. vii a. (firi) Aso Bærg/th/ors dottor. viii a. firi /Th/orlak a Læ/edd/om. ix a. firi Gu/edd/runv a Stangalande. x a. firi Einar a Rio/edd/om. xi a. firi Gu/edd/ri/edd/i a Rio/edd/om .xii a. firi Ingri a Sande .xiii a. firi Halkotlu a S/oe/me .xiiii a. firi /Th/ore a R/oe/ynibiorgom .xv a. firi /Th/orgils Skæggia .xvi a. firi Skvla prest .xvii a. firi /Th/orkel Skeggia sun .xviii. firi Egil a Grannese. half kyr firi Gu/edd//th/orm. En Kolbeinn prestr greidi vpp. atian kyr i bufe. #z ii. kyr i bu/edd/argognom. Sveini presti en ein kyr kom til me/edd/an Sveinn prestr var firi saal Ingiri/edd/ar a Sande. En .xv. kyr greide Sveinn prestr aptr Kolbeine presti. En Kolbinn greidi Jone presti .ix. kyrlog i kvikv fe. en iiii. j bu/edd/argognum #z mato /th/atta fe Arnbiorn prestr #z Ingimundr a /Th/iorom. /Th/osteini baug hia uerande. En Jon prestr greide Styrkare presti fiorar kyr gangande. #z oxastut tuevætran. firi kv ena fimtu. #z /th/ar m#z vet korns skildi ek haft hafva #z fæk ek ei. Nv hefi ek greit .v. vetter firi stutenn. Nv er /th/at a y/edd/ro valde minn herra. huart ek skal nokot hafa i leigurnar af /th/i eno kvika fene sem ek mista. e/edd/a nokot luka méra firi stutenn. en kyrnar ero til rei/edd/o /th/eim sem taka skal.
Overenskomst mellem Kong Magnus Haakonssön og Erkebiskop Jon om Grændserne for den verdslige og geistlige Myndighed.
Indtaget i det fölgende Pavebrev ( No. 65).
Kong Magnus Haakonssön oversender Pave Gregor X den foregaaende Oveenskomst til Stadfæstelse, og beder ham deri tilföie en udeglemt Bestem melse.
Indtaget i det fölgende Pavebrev ( No. 65).
[58 aar1274] 
Pave Gregor X stadfæster med nogle Forandringer og nye Betingelser foranstaaende Overenskomst. ( No. 64 a og b).
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Greg. X. an. III. ep. 34).
Gregorius episcopus. [Johanni] archiepiscopo Nidrosiensi.
Cum a nobis petitur quod iustum est et honestum, tam vigor equitatis quam ordo exigit rationis, ut per sollicitudinem officii nostri ad debitum perducatur effectum. Exhibita siquidem nobis tua petitio continebat, quod orta dudum inter te, tuo et episcoporum ac aliorum prelatorum regni Norwagie, quorum metropolitanus existis, nomine ex parte una, ac carissimum in Christo filium nostrum M[agnum] regem Norwagie illustrem ex altera, super eo quod rex ipse et progenitores sui, nonnullis tam tue quam aliarum ecclesiarum eiusdem regni libertatibus et immunitatibus ac privilegiis derogarant, et officiales eiusdem regis de causis ad ecclesiasticum forum spectantibus cognoscebant in derogationem ecclesiastice libertatis, quidquid te ac prefatos episcopos et prelatos, quamquam ab eo nulla teneatis regalia, ad exercitum indictum ab ipso evocabat pro sue libito voluntatis, ac quod rex ipse quamdam piam ordinationem, quam clare memorie Magnus rex Norwagie predecessor suus super exhibendis coronis regum Norwagie cum decedunt in signum subiectionis memorate ecclesie Nidrosiensis, denegabat indebite observare, et quibusdam aliis articulis materia questionis. Demum post diversos super premissis processus habitos et tractatus, mediantibus bonis viris, prefatis quoque episcopis et prelatis ac canonicis eiusdem ecclesie Nidrosiensis, nec non baronibus ipsius regni in hoc consentientibus, inter vos super hiis amicabilis compositio intervenit, nostro super hoc beneplacito reservato, prout in litteris inde confectis, dictique M[agni] regis et tuo ac eorumdem episcoporum et baronum sigillis signatis, plenius continetur. Nos itaque tuis supplicationibus inclinati, compositionem ipsam, sicut rite sine pravitate ac provide facta est, ratam et gratam habentes, illam auctoritate apostolica confirmamus, et presentis scripti patrocinio communimus. Ita tamen, quod tunc demum huiusmodi confirmationis pagina robur obtineat, cum prefatus rex infrascripta, que in hiis adicienda et declaranda decernimus, plene ratificaverit ac duxerit acceptanda. Videlicet quod si eumdem regem, vel illos qui ei in regno Norwagie successerint, manifeste contra huiusmodi compositionem venire contigerit, et tu ac tui successores de consilio eorumdem suffraganeorum in Norwagia consistentium, [59 aar1279] vel maioris partis ipsorum, si forte omnes requiri nequiverint vel consentire recusaverint, requisiti, regem ipsum sive ipsius successores duxeritis requirendos, ut pro eo quod compositionem ipsam non servaverint super hoc satisfaciant competenter, idque ipsi denegaverint efficaciter adimplere, tu et ecclesia Nidrosiensis ius in electione et subiectione regis, et regno Norwagie, quod ante compositionem huiusmodi habuistis, recuperetis eo ipso, et ad eum perveniatis statum, in quo tempore huiusmodi compositionis eratis. Tu vero et successores ac suffraganei tui, si contra compositionem veneritis supradictam, et eidem regi, et suis successoribus satisfacere super hoc negaveritis debite requisiti, a iure libertatis, quod tibi in centum, et eisdem suffraganeis in quadraginta hominibus idem rex concessit, cadatis omnino, compositione ipsa, quoad alios articulos, in suo robore nichilominus duratura. Si autem super aliquo articulorum in eadem compositione contentorum contigerit dubitationem aliquam suboriri, ad declarationem illius due persone ydonee, videlicet una a rege prefato alia vero a te vel vestris successoribus, eligantur, que si demum super hoc nequiverint concordare, tertiam advocandi ad id personam liberam habeant potestatem, et valeat quod ab eis vel duabus earum fuerit declaratum. Quod si ex aliqua iusta causa oportuerit regi Norwagie, qui pro tempore fuerit, dati tutores seu etiam curatores, et id per electionem fieri debuerit, tu et successores tui unicam et primam vocem in electione tutorum et curatorum huiusmodi habeatis. In articulis quoque aliquibus in litteris compositionis prefate contentis, quedam declaranda, quedam vero providimus adicienda eisdem. Tenores litterarum ipsarum cum addicionibus et declarationibus huiusmodi facientes presentibus annotari, qui tales sunt. (Nu fölger foregaaende No. 64 a og b). Nulli ergo nostre confirmationis etc. Datum Lugduni vii. Kal. Aug., anno tertio.
Pave Nikolaus III bifalder, at Erkebiskop Jon har benyttet Skibsleilighed til Garde (paa Grönland) for at didsende en paalidelig Mand at indsamle Tiende og aflöse bandsatt Prester, ligesom han for Fremtiden overdrager Erkebispen denne Myndighed paa Oceanets Öer.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nic. III. an. II. ep. 39).
Nicolaus episcopus etc. Venerabili fratri [Johanni] archiepiscopo Nidrosiensi.
Ex transmissa nobis nuper collegimus serie litterarum, quod [60 aar1279] insula, in qua civitas Gardensis consistit, propter malitiam maris Oceani, infra quod ipsa consistit, raro navigio visitatur. Unde cum nuper quidam naute ad eiusdem insule visitationem tenderent vela in altum, tu huiusmodi oportunitate captata quemdam discretum virum, colligendi decimam commisso sibi officio, cum dictis nautis ad civitatem transmisisti eandem, et sub spe nostre ratificationis concessisti eidem, ut clericos ab excommunicationis sententia, quam pro eo quod huiusmodi decimam in statutis super hoc terminis non solverunt, incurrerant, absolveret, et cum eis dispensaret super irregularitate, siquam proinde forsitan contraxerunt. Quare a nobis humiliter postulasti, ut ratificare benignius dignaremur. Cum itaque huiusmodi postulationi, utpote que rationis viribus iuvatur, non acquiescere favorabiliter nequeamus, ac propter hoc cupientes huiusmodi tuis desideriis annuere et animarum periculis per consequens occurrere provisionis remedio salutaris, presentium tibi auctoritate committimus, ut absolvendi clericos tam in predicta quam aliis insulis maris eiusdem constitutos a predicta sententia iuxta formam ecclesie, et dispensandi cum eis super irregularitate huiusmodi libere committere valeas officium hiis, quos propter collectionis ministerium ad predictas insulas destinasti vel forsitan in posterum destinabis. Datum Rome apud sanctum Petrum ii Kal. Febr. anno secundo.
Pave Nikolaus III afslaar Erkebispens Bön, om at den norske Geistlighed paa Grund af indtruffen Misvæxt og Hungersnöd maatte eftergives et Aars Tiende til det hellige Lands Hjælp, men tilstaar 8 Aars Udsættelse med dens Betaling.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Nic. III. ann. II. ep. 39.)
Nicolaus episcopus etc. Venerabili fratri [Johanni] archiepiscopo Nidrosiensi.
Litterarum tuarum series nobis nuper exhibita continebat, quod secundo anno concessionis decime in Lugdunensi concilio per sex annos in Terre sancte subsidium deputate, littere a sede apostolica commissi tibi ministerii super colligenda huiusmodi decima tibi presentate fuerunt, quodque postmodum anno tunc proximo sequenti huiusmodi decimam collegisti, sed anno postea immediate annum collectionis huiusmodi subsequente adeo intemperies aeris in regione Norwegie vehementer invaluit, quod propter sterilitatis incommodum ex hoc in eadem [61 aar1279] regione secutum, inter cruciatus famis ipsius regionis languescentibus populis, pene terre regionis illius sementis defectu remansere inculte. Quare clero ipsius regionis in tante indigentie articulo constituto, quod ad solutionem decime pro anno sterilitatis huiusmodi minime teneantur, petivisti a nobis humiliter indulgeri. Licet autem hec in nobis suscitent debite compassionis affectum, conscientie tamen svadente consilio, in dicti subsidii preiudicium tue postulationi annuere in hac parte nequimus. Verumtamen in dicti cleri consolationis solatium ordinamus, ut ipsi decimam anno sterilitatis huiusmodi non solutam octavo anno persolvant. Datum Rome apud sanctum Petrum ii. Kal. Febr. anno secundo.
Pave Nicolaus III bemyndiger Nidaros Erkebisp at omsætte den i norsk Mynt, som man ikke kan faa vexlet i Sölv paa Grund af dens Slethed, indkomne subsidium Terræ sanctæ i Varer, og at lade disse sælge i Udlandet for rede Sölv.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Nic. III. ann. II. ep. 39. 2.)
Nicolaus episcopus etc. Venerabili fratri [Johanni] archiepiscopo Nidrosiensi.
Presentata nobis nuper tuarum litterarum series continebat, quod usualis moneta regni Norwegie adeo vilis valoris existit, quod non solum extra regnum ipsum non admittitur, verum etiam nequit in argentum aliquatenus commutari. Propter quod exposcit necessitas, ut moneta huiusmodi, que tibi ex decime collectione provenit, in res venales aliquas convertatur, quibus extra regnum ipsum delatis et demum venditis, convertatur postmodum earum pretium in argentum. Verum quia, ut asseris, super hiis aliquod absque nostra conniventia disponere non presumis, postulasti tibi exponi super illis nostre beneplacitum voluntatis. Nos itaque diligentiam tuam multipliciter commendantes, discretioni tue presentium auctoritate committimus, ut in premissis procedas prout super hoc utilitati Terre sancte videris expedire, rescripturus nobis fideliter per tuas litteras harum seriem continentes, quidquid in hiis duxeris faciendum. Datum Rome apud sanctum Petrum ii. Kal. Februar. anno secundo.
[62 aar1280] 
Syv af Norges Lydbiskoppers Vidnesbyrd om Kong Eirik Magnussöns Kroning i Bergens Domkirke og den Ed, Kongen da aflagde for Erkebiskop Jon.
Efter Origin. p. Pergam. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 5 No. 8. Levninger af de syv sidste Seg.
Pateat vniuersis tam clericis quam laicis per regnum Norwegie constitutis presens scriptum visuris uel audituris quod anno domini m o. cc o. lxxx o. in festo sancti Suithuni Bergis in ecclesia cathedrali magnificus princeps et nobilis dominus. Eiricus dei gracia rex Norwegie illustris filius domini Magni quondam regis coram reuerendo patre et venerabili domino Johanne secundo diuina miseracione. Nidrosiensi archiepiscopo qui eum coronando in regem coronam capiti eius inposuit. ipsiusque suffraganeis et multis clericis et laicis. qui presentes fuerant. [tactis ewangeliis iuramentum prestitit in hunc modum. Profiteor et promitto coram deo et sanctis eius a modo pacem et iusticiam ecclesie dei. populoque mihi subiecto obseruare. pontificibus et clero. prout teneor. condignum honorem exhibere. secundum discrecionem mihi a deo datam. atque ea que a regibus ecclesiis collata ac reddita sunt. sicut compositum est inter ecclesiam et regnum. inuiolabiliter conseruare. malasque leges et consuetudines peruersas precipue contra ecclesiasticam libertatem facientes abolere et bonas condere prout de concilio fidelium nostrorum melius inuenire poterimus. /Th/at jatta ek gudi ok hans helgum mannum. at ek skal vardvæita frid ok rettyndi hæilagre kirkiu ok /th/ui folki sem ek er over/edd/ugr ivir skipa/edd/r. Byscopum ok lærdom mannum skal ek væita vidrkvæmelega s/oe/md eftir /th/ui sem ek er skyldugr. ok gud giæfr mer skynsemd til. ok /th/a luti halda obrig/edd/ilega. sem af konunggum ero kirkiunni gefner. ok aftr fegner sua sem sam/th/ykt er millum kirkiunnar ok rikissens. Rong log ok illar si/edd/ueniur einkanlega /th/ær. sem mote ero hæilagrar kirkiu frælsi af taka ok betr skipa eftir /th/ui sem framazt faam ver raad til af varom tryggastu mannum. Cum igitur ante coronacionem dicti Regis dubitacio fuerit. de regio iuramento. volens predictus pater ne huiusmodi dubitacio rediuiua foret in posterum precauere. vtile quippe etenim est eam rem cognitam esse que ignorata vel dubia possit occasionem litigii ministrare. iuramentum seu professionem factam a domino rege. ad perpetuam memoriam. presentibus literis duxit inserendam. et ad pleniorem rei euidenciam sigillum suum apposuit vna cum sigillis venerabilium patrum. domini Andree Osloensis. Jorundi Holensis. Erlendi Ferensis. Arnonis Skalotensis. Arnonis Stawangrensis. Nerue Bergensis. Thorfinni [63 aar1280] Hamarensis suffraganeorum Nidrosiensis ecclesie. Actum viii. Kal. Augusti loco et anno supradictis.
iuramentum regis Erici in coronacione sua.
Arnbjörns af Heimnes Testament til Jorsalaland, til Svithuns, Olafs, Mariæ, Peters og Marteins Kirker i Stavanger, til Utsteins Kloster, samt Jelsa, Sæbö, Nes, Hinderaa og Strands (?) Kirker i Ryfylke.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. Seglet mangler.
J namfne fa/edd/ur ok sunar ok hins hælga anda. Saker /th/ærs at ekke er mannenom visare en dau/edd/inn, ekke ok vuisare en dau/edd/ans timi. /th/ar firir gerer ek Arnbiorn a Heimnesi mitt testamentum gudi til tignar ok vir/edd/ingar en mer til synda af lausnar ok salo hialpar. me/edd/ /th/ærsom hætte at til Jorsalalanz gæfr ek .xx. mærkr j gangssilfri. til sta/edd/ar hins hælga Swithuns halft .vij. mana/edd/rmatabol j Myolhusi. ok halft .iij. j Ormsto/edd/um j Klæps kirkiv sokn. halft kirkiunni firir lægsta/edd/ minn ok halft korsbr/oe//edd/rom me/edd/ /th/eim hætte at br/oe//edd/r skolo upp hallda salo ti/edd/um ok salo mæssom ok ringia lata sua sem lik mitt læge a borunni huærn arti/edd/ar dag minn. Til Olafs kirkiu .iij. mærkr vægnar. ok biarnskinn til Marie alteris. til Marie kirkiv mork. til Petrs kirkiu mork. til Marteins kirkiv mork. til Vtsteins /th/riar mærkr ok biarnnskinn. til Jalsa kirkiv .iij. mærkr ok biarnskinn. til Sæbiar kirkiu mork. til Nezsa kirkiv mork. til Hinndar ar kirkiv mork til Stannar kirkiu mork. Læsst korns fat/oe/kom monnum til fræs. Var hær hia /th/ærsare skipan herra A[rne] biskup. sira Jngimundr ok sira Petr korsbr/oe//edd/r herra Halldor kollr. herra Basse. Pall a Haga. Eirikr Ranndabærg. /Th/orsteinn j Hof/edd/a. ok margt annara go/edd/ra manna.
Pave Martin IV bemyndiger Erkebiskoppen af Nidaros til at omsætte den fra Island, Færöerne og Grönland indkommende Tiende fra Geistligheden i Sölv eller Guld, da Huder, Sælskind, Hvalrostænder m. v., hvori Tienden ydes, ei vel kan indsendes til Rom.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Mart. IV. ann. I. ep. 119.)
Martinus episcopus etc. Venerabili fratri [Johanni] archiepiscopo Nidrosiensi.
Tua nobis fraternitas intimavit, quod decima, que in Islandie et [64 aar1282] Feroyum insulis in regno Norwegie constitutis, in diversis rebus persolvitur, que de facili permutari vel pecunialiter vendi non possunt, propter quod decima eadem nequit ad Terram sanctam vel ad sedem apostolicam commode destinari. Subiunxisti quoque, quod Gronlandie decima non percipitur nisi in bovinis et focarum coriis ac dentibus et funibus balenarum, que sicut asseris vix ad competens pretium vendi possunt, unde quod super premissis a te agendum existat, petiisti te per apostolice sedis oraculum edoceri. Nos itaque tue sollicitudinis studium commendantes, consultationi tue taliter respondemus, quod tam insularum quam Gronlandie decimas predictarum in argentum vel aurum, prout melius et utilius fieri poterit, convertere studeas, illud una cum illa alia decima in ipso regno collecta pro ipsius terre subsidio ad apostolicam sedem quamcito poteris transmissurus, quid et quantum destinaveris fideliter intimando. Ceterum carissimo in Christo filio nostro [Eirico] regi Norwegie illustri nostras rogatorias litteras destinavimus, ut non impediat nec impediri permittat, quin decima ipsa de regno suo libere extrahatur in predicte terre subsidium, secundum apostolice sedis arbitrium disponenda, quodque prohibitionem contra eiusdem clericos regni factum, ne quivis laicus ipsius regni sterlingos vel argentum aliud vendere quoquomodo presumat, studeat difficultate submota qualibet revocare. Datum apud Urbem veterem iiii. Non Martii, anno primo.
Pave Martin IV bringer Kong Eirik Magnussön det hellige Lands sörgelige Stilling i Minde, og opfordrer ham til at bidrage hvad han kan til dets Bistand, især ved ingen Hindring at lægge i Veien for at Geistlighedens Tiende til det hellige Land sendes ud af Riget. (nedenf. No. 77).
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Mart. IV. ann. I. ep. 120.)
Martinus episcopus etc. [Eirico] regi Norwegie illustri.
Quam sit gravis et periculosa conditio Terre sancte quamque lugubris et miserabilis status vel verius casus eius, quam non sine multo christiane gentis obprobrio immanis hostis rabies furibunda discerpit, mater ecclesia pia sedulaque consideratione discutiens, ac eidem terre super tantis quibus noscitur obducta miseriis compatiens ex affectu, varia diversaque remedia, per que terre illi aurora celeris liberationis erumpat, sollerter exquirit, nunc catholicos reges et principes [65 aar1282] aliosque potentes seculi, ut in eiusdem terre subsidium signum vivifice crucis assumant, sollicite inducendo, nunc etiam de bonis ecclesiasticis copiosum eidem terre suffragium, ut cetera sermo pretereat, exhibendo. Novit etenim serenitas regia, quod fel. record. Gregorius papa x predecessor noster ad liberationem dicte terre ferventer aspirans, decimas omnium ecclesiasticorum proventuum per spatium sex annorum in Lugdunensi concilio terre subsidio memorate concessit, certa ipsius decime portione ad continuam predicte terre custodiam deputata, nec ignoras, ut creditur, quod iam nonnulli ex regibus aliisve predictis moleste ferentes sui contumeliam creatoris, se per eiusdem signi susceptionem salubrem insignes reddere curaverunt. Cum itaque terre prelibate negotium potissime insideat cordi nostro, ac eius promotionem celerem et votivam plenis desideriis cupiamus, celsitudinem regiam rogandam duximus attente et hortandam, quatinus ob illius reverentiam, per quem regnas, innumeris iam dicte terre afflictionibus et pressuris regia pietate compatiens, tuique favoris presidium, ut illa de manibus impiorum eruatur, impendens, nequaquam impedias neque impediri permittas, quin dicta decima de regno tuo libere extrahatur in eiusdem terre subsidium, secundum apostolice sedis arbitrium disponenda, sic prompte sic efficaciter in huiusmodi negotio habiturus, ut premium exinde tibi ex alto proveniat et preter laudis humane preconium sedis apostolice gratia circa te non indigne suscipiat incrementum. Datum apud Urbem veterem iiii. Nonas Martii, anno primo.
Pave Martin IV opfordrer Kong Eirik at tilbagekalde sit Forbud mod at Lægfolk maatte sælge Sterling eller andet Sölv til Rigets Geistlige, da det hindrer disse i at betale Paven den paalagte Tiende til det hellige Lands Hjælp. (nedenf No. 76.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Mart. IV. ann. I. ep. 121.)
Martinus episcopus etc. [Eirico] regi Norwegie illustri.
Paterne dilectionis affectus, quo te fili prosequimur, nostrum instanter sollicitat animum, ut ab hiis, que in tue salutis dispendium et regii derogationem honoris redundare perpendimus, te sollicitis studiis revocemus. Accepimus siquidem nec potuimus non mirari, quod de curia regia generalis prohibitionis emanavit edictum, ne quivis laicus regni tui sterlingos vel argentum aliud ipsius regni clericis vendere [66 aar1285] quoquomodo presumat. Quod ex eo manifeste colligitur, quod laicus cum aliquo ex eisdem clericis talem venditionem exercens in certa punitur pecunie quantitate. Cum autem occasione prohibitionis huiusmodi, quam exacta deliberatio non precessit, iidem clerici ad persolvendam in pecunia vel argento, sicut expedit, decimam Terre sancte subsidio deputatam reddantur verisimiliter impotentes, et propter hoc potissime talis prohibitio honoris regii titulis deroget, et in predicte Terre sancte ac ecclesiastice libertatis dispendium et sedis apostolice iniuriam et contemptum cedere dinoscatur, serenitatem regiam rogandam attente duximus et hortandam, quatinus prohibitionem eandem, quatenus ex quadam ut creditur facilitate processit, eatenus difficultate submota qualibet pro sedis eiusdem et nostra reverentia studeas revocare, illo te in hac parte consilio dirigendo, ut regalis devotionis promptitudinem condignis laudibus attollamus. Datum apud Urbem veterem iiii. Nonas Martii, anno primo.
Fyrstinde Anastasia af Meklenborg og hendes Sönner, der med flere Fyrster og Herrer have forpligtet sig til at hjælpe Söstæderne i alle retfærdige Sager, anmoder Kong Eirik af Norge, hvis Undersaatter have plyndret Söstædernes Skibe, om derfor at skaffe dem den lovede Erstatning.
Efter Orig. paa Perg. i Lybeks Stads-Arkiv, forseglet med en gjennem Brevet stukken Pergamentstrimmel. Dateringen fremgaar af Codex Lubicens. I. 438.
Glorioso principi domino E[irico] regi Norwagie. A[nastasia] dei gracia domina Magnopolensis et eius filij. sue possibililatis seruicium semper promtum. Expositum est nobis ex parte civitatum Maritimarum patrie nostre, quod in preterito mercatoribus eorum in regno vestro contra justiciam eorum bona arrepta fuerint in multis quantitatibus, et quod paulo plus quam media pars eis fuerit restituta. Propter quod querimonias ad vestre maiestatis presenciam direxissent. Remiseritis autem eis nuncios et litteras exprimentes, quod ordinare velletis, vt dicte jniurie deberent in omni bono reconciliari, et passis iniuriam deberet emenda possibilis exiberi. Ad quod confidenciam habentes. velificauerint eorum mercatores ad diuersa loca more solito, sicut mercaturis suis expediri nouerint, fuerit autem insidiatum eis ita velificantibus in libero mari per vestros, qui vero sine qualibet pacis renunciacione captiuauerint, spoliauerint et interfecerint, quotquot ex eis comprehendere [67 aar1285] potuerunt. Cum autem vna nobiscum principes, comites, nobiles milites mercatores et terrarum pupuli, jurauerint pacem communem ad assistendum cuilibet in omnibus iustis causis, obligati racione dicti juramenti predictis ciuitatibus et aliis. maiestatem vestram cum diligencia deprecamur. quatenus dictas iniurias dignemini retractare, ac passis iniuriam emendam possibilem procurare velut illud in quibus potuerimus deseruire specialiter teneamur. Super quo nobis excellentie vestre propositum petimus remandari.
Glorioso principi domino E. Regi Norwagie. - Magnopol#n. Paa samme Sted findes et andet ligelydende og med samme Haand skrevet og ligedan sammenlagt Brev med Udskrift til Kong Eirik, hvis Udsteder er H[enricus] dei gracia dominus de Werle. Rimeligvis ere de ikke afsendte til Norge.
Pave Honorius IV udnævner sin Kapellan Huguicio til Kollektor af subsidium Terræ sanctæ i Norge, Danmark og Sverige, efterat Erkebiskoppen af Nidaros var död, og giver ham udförlige Forholdsregler.
Efter en samtidig Afskrift af Huguicios Vidisse af Bullen (nedenf. No. 78), indfört bag et af Broder Mauritius forfattet Itinerarium til det hellige Land, hvoraf Brudstykker paa Perg. findes i norske Rigsarkiv.
Pave Honorius IV fornyer sin Formands Martin IVs. Opfordring til Kong Eirik Magnussön at tilbagekalde Forbudet mod at sælge Sterling eller Sölv til Geistlige. (ovenf. No. 73.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Hon. IV. ann. I. ep. 244.)
Honorius episcopus etc. Carissimo in Christo filio [Eirico] regi Norweye illustri.
Gerentes personam regiam in visceribus caritatis, illo te moderamine illaque providentia tuos actus et opera dirigere affectamus, ut regi regum exinde reddaris acceptior, tibique preter laudis humane preconium salutis proveniat incrementum. Intelleximus siquidem quod fel. record. Martinus papa iiii. predecessor noster, perpenso quod de curia regia generalis prohibitio emanarat, ne quivis laicus regni tui sterlingos vel argentum aliud predicti regni clericis vendere quomodolibet attemptaret, et si secus presumeret, certa pena pecuniaria puniretur, serenitatem tuam per suas litteras rogandam duxit attentius et hortandam, ut pro divina et apostolice sedis reverentia prohibitionem huiusmodi, cum in negotii Terre sancte dispendium redundaret, sublata difficultate qualibet revocares. Cum igitur ad ipsius promotionem negotii sollicite intendentes, eius quelibet studeamus obstacula submovere, celsitudinem regiam rogamus et hortamur attente, quatinus ob divinam et sedis reverentiam supradicte prohibitionem predictam, que si diligenter attenditur in tui cedit derogationem honoris, non differas revocare, ita quod proinde a domino premium consequi merearis, nosque regie devotionis promptitudinem non immerito commendemus. Datum Rome apud sanctam Sabinam, Nonis Januariis, anno primo.
Pave Honorius IV fornyer sin Formands Martin IVs. Opfordring til Kong Eirik Magnussön ikke at modsætte sig, at den norske Geistligheds Tiende til det hellige Land föres ud af Riget. (ovenf. No. 72.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Hon. IV. ann. I. ep. 245.)
Honorius episcopus etc. Carissimo in Christo filio [Eirico] regi Norweye illustri.
A regie serenitatis notitia fore non credimus alienum, qualiter [71 aar1286] hactenus fel. record. Martinus papa iiii. predecessor noster, gerens cordi negotium Terre sancte, celsitudinem tuam per suas sub certa forma litteras duxit rogandam attentius et hortandam, ut ipsius terre pressuris innumeris et afflictionibus plurimis regia pietate compatiens nullatenus impedires nec impediri permitteres, quin decima dicte terre subsidio in regno tuo per Lugdunense concilium deputata extraheretur, exinde libere in predictum subsidium secundum apostolice sedis arbitrium disponenda. Cum autem prefatum negotium potissimum insideat cordi nostro, et ad felicem promotionem illius vigilantibus studiis intendamus, regalem magnificentiam rogamus et hortamur in filio dei patris, quatinus ob divinam et eiusdem sedis reverentiam, sollerter considerans statum dispendiosum et miserabilem dicte terre sibique compatiens ex affectu, de regia benignitate permittas, ut de regno ipso predicta decima libere extrahatur, disponenda prout sedi iamdicte videbitur in terre subsidium prelibate, sic promte ac efficaciter te in huiusmodi negotio habiturus, ut premium exinde tibi ex alto proveniat, et preter laudis humane preconium sedis predicte gratia circa te non indigne suscipiat incrementum. Datum Rome apud sanctam Sabinam, Nonis Januariis, anno primo.
Huguicio, Pavens Kapellan og Kollector i de nordiske Riger, udsteder Transskript af Pave Honorius IVs. Udnævnelse for ham til sidstnævnte Post. (jfr. No. 75.)
Efter samtidig Afskrift paa Pergament bagi Broder Mauritius@s Itinerarium, hvoraf Brudstykker bevares i norske Rigsarkiv.
Nouerint vniuersi presentes litteras inspecturi. quod nos Huguicio plebanus plebis de Castellione Aretine diocesis domini pape capellanus in regnis Norwegie Dacie et Svecie decime Terre sancte subsidio deputate legator et obuencionum ac aliorum ad eandem Terram sanctam spectancium generalis conlector a sede apostolica deputat(us). litteras apostolicas sanas et integras non rasas non abolitas non cancellatas non viciatas nec in aliqua sui parte suspectas vera bulla et filo integro canapino bullatas recepimus in hec verba. ( Nu fölger No. 75 ovenfor). In cuius rei testimonium has litteras fieri mandauimus nostri sigilli munimine roboratas. Datum Asloie .v. Kal. Septembris. Pontificatus domini Honorij pape .iiij. anno secundo.
[72 aar1291] 
Pave Nikolaus IV tillader Vidkun Erlingssön, Ridder, at ægte Gyrid Andresdatter, da derved et alvorligt Familiefiendskab haabes bilagt, og overdrager Biskop Eyvind i Oslo at dispensere Vidkun, med Hensyn til at han havde forhen havt kjödelig Omgang med en Kvinde, der var Gyrid beslægtet i 4de Led.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nic. IV. ann. IV. ep. 444.)
Nicolaus episcopus etc. [Eyvindo] episcopo Asloensi.
Exhibita nobis dilecti filii nobilis viri Vicunni Erlingi militis tue diocesis ac dilecte in Christo filie nobilis mulieris Girud Andree Stavangrensis diocesis petitio continebat, quod ipsi, ad sedendas graves inimicitias inter eos parentes consanguineos et amicos ipsorum, instigante inimico humani generis, suscitatas, cupiunt, cum super hoc aliud congruum nequeat adhiberi remedium, matrimonialiter copulari. Verum quia quedam mulier, quam idem Vicunnus carnaliter cognovisse dicitur, eidem G[irud] quarto est consanguinitatis gradu coniuncta, non potest, impedimento affinitatis quod provenit ex consanguinitate huiusmodi obsistente, predictorum Vicunni et Girud in hac parte desiderium adimpleri. Quare nobis iidem humiliter supplicarunt, ut super hoc de oportuno dispensationis beneficio providere misericorditer dignaremur. Nos autem, qui salutem querimus singulorum et libenter christifidelibus quietis comoda procuramus, quia tu de facto et facti circumstantiis habere poteris notitiam pleniorem, fraternitati tue presentium auctoritate committimus, ut si premissis veritas suffragatur, super quibus tuam intendimus conscientiam onerare, cum prefatis Vicunno et Girud, quod impedimento non obstante prefato matrimonium invicem contrahere valeant et tandem in contracto licite remanere, auctoritate nostra dispenses, prout secundum deum videris expedire. Datum apud Urbem veterem xiii. Kal. Septembris, anno quarto.
Hertug Haakon Magnussön tager Kannikerne i Stavanger med alle til Kommunet hörende Svende samt deres Gods i Guds og sin Beskyttelse, samt fritager dem for al Told og Paalæg af Sysselmændene, samt for Ledingsfærd uden naar Hertugen selv og Rigets Nödtörft kræver det.
Eft. Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 27 No. 1a. Hertugens Segl (paa Forsiden: den norske Löve uden Krone, paa Bagsiden: Hertugen til Hest fuldvæbnet) vedhænger i en gul, röd og grön Silkesnor. [73 aar1292] 
Hakon me/edd/r gu/edd/s miskunn Noregs hertoge. son M[agnusar] konongs hinns koronada sændir allum. mannvm /th/æim. sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra Q. G. ok sina. Uær uilium at /th/er viti/edd/ at ver hafum tækit korsbr/oe//edd/r j Stafangre kæra vini vara. ok hæimilegha klærcka. suæina /th/æirra alla /th/a sem til komusens h/oe/yra huærsdagslega. ok allt /th/at goz. sem /th/æir æiga e/edd/a æigande ver/edd/a j lannde e/edd/a lausum /oe/yri. vttan gar/edd/s oc jnnan. loghlega j huæriu sem huært er tiundir gar/edd/a. æignir æingia gar/edd/a. akra ok allt /th/at sem /th/æirra kanna læikr a j gu/edd/s walld. oc vart fullkomet traust til allra retra mala. Firir biodom ver huærium manne /th/æim at tortima e/edd/a /th/æirra varna/edd/e afloglega. En bio/edd/om ver allum varom mannum at styrkia /th/a til laga ok r/oe/ttynnda vm alla /th/a luti sem /th/æim var/edd/a. Nu /th/æir menn sem a /th/a ganga. ok mis/th/yrma /th/æim suæinum /th/æirra. e/edd/a goz. vm fram logh e/edd/a r/oe/ttynndi /th/a uiti sannlega at /th/æir skulu sæta af oss ræi/edd/i ok refsingum ok hardum afar kostom. En hinir sem til /th/æirra gera væl. ok vinatto samlegha. skulu o/edd/lazt af oss ast ok vinatto me/edd/r sannum go/edd/uilia. /Th/at bo/edd/om ver oc æinkannlegha allvm varom vmbo/edd/rs mannum at /th/er halldet /th/a /th/ui allu frammar til allra rettra mala. bæ/edd/e vm loghlegar skullda hæimtingar /th/æirra ok sua vm a/edd/ra luti huart sem /th/æir skipta /th/æt ui/edd/r uara hangogna menn e/edd/a a/edd/ra at /th/æir hava /th/etta vart bref oc latet /th/æim sua /th/ess niota sem /th/er vilit hafa vara vinatto. /Th/at firir bio/edd/om ver ok fullkomlega huærivm manne nokora agaungu at væita /th/æim e/edd/a af /th/æim at hafa /th/æt sem /th/æirra kanna er a. fyrr en /th/æt uer/edd/r firir oss. e/edd/a /th/æim sem ver skipum til. loghlega af /th/æim d/oe/mpt. Sua gerom ver ok /th/a suæina /th/æirra er /th/æim h/oe/yra allum til iamsaman li/edd/uga firir allum tollom ok alaugum syslu manna. ok j ængum nefningum ne læi/edd/angrs fær/edd/um. skulu /th/æir ok uera. nema /th/ui at æins at ver latem sialfir kræfia /th/æirra til æinna huæria varra e/edd/a lan/edd/zens nau/edd/synia. Skal /th/etta bref duga korsbr/oe/dronom. ok fullkomlegha stannda. æ medan er /th/æir r/oe/ynazt j go/edd/re hollostv. ok fullum trulæika til var. Uar /th/etta bref gort i Stafangre. /th/a er li/edd/nir varo j fra bur/edd/ar ti/edd/ vars herra Jesu Christi /th/ushundra/edd/ vetra. tuau hundra/edd/ vetra. ix. tigi vetra oc ij. vetr. manodagen firir Haluar/edd/s m/oe/sso. a. xiij are vars hertogad/oe/mes ok jnsiglagt sialfum oss hiauerandom. en Gabriel klærckr var rita/edd/e.
Varnadabref hertog Hakons.
[74 aar1292] 
Dom i en Markeskjels Trætte mellem Valthjof Thorkelssön og Hr. Thorvald Thoressön betræffende Gaarden Eikeland og Gullastad i Hvinesdal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 5 Segl ere kun Remmene tilbage.
Ollum gu/edd/s vinum ok sinom /th/eim sæm /th/ætta bræf sia æ/edd/a h/oe/yra sændr Sigur/edd/r præstr, Jon præstr, Nicholas dæstingr, Ormr a Bræknom /Th/orer flikkr, /Th/orkæll a R/oe/ylande, Ljotr a Ra/edd/arfosse, /Th/oralde a Hamre, Jon islændingr. /Th/orkæll præst sun. Suærtingr danz. Jvar dos Q. G. ok sina. a /th/ui are æn li/edd/nir voro fra bur/edd/ vars hærra. /th/ushundrat vætra, ii hundra/edd/ vætra viii. titigr vætra [ok xii] gængo ver a markreinar mællom Æikilanz ok Gullasta/edd/a. hæuar /th/a markrein or skotbærgi ok i steindyr, or steindurum i næfsteinin, firir ouan sau/edd/ato. or steininum ok [i] var/edd/an sæm hæst er fiallæt. /th/a/edd/an i runit sæm bækkræn fællr or Miaua vatni i Kældo as vatne /th/æ/edd/an i holma /th/an sæm nestr ligr Valskar/edd/a lande. baro /th/eir hær vm bokar vitni mæ/edd/ suornom ei/edd/i /Th/orkæll hælungr ok /Th/orgeir a Gruttalandom æptir minni sino ok sogn hinna ælzsto mana. at fyr sog/edd/ markdeili hof/edd/u æuenlege verit mæ/edd/al Eikilanz ok Gullasta/edd/a til /th/æs æn Val/th/iouar gæk a æptir frafall Olafs Haluarzsunar ok ger/edd/i ii sto/edd/la ok sæll a o/edd/rum i Æikilanz morku ok nytti ser nokora vætr. mæ/edd/an jonfru Sigri/edd/ Olafs dotter var i umæg/edd/. logfæsta ok firir bo/edd/na af hænar vmbo/edd/s monnom. En firir sakr fyr sag/edd/ra af brota. /th/a gæk [Val/th/iouar] /Th/orkæls sun til sat mals vi/edd/r hærra /Th/oruald /Th/ores sun. ok fru S[igri/edd/i] Olafs dottor ok /Th/orgils sun hans ok Bo/edd/uar magr hans mæ/edd/r hansaulum. at markreinar allar mæ/edd/al Eikilanz ok Gullasta/edd/a skulu æuenlega vera æptir fyr sog/edd/um vitnisbur/edd/i, /Th/orkæls. ok /Th/orgeirs. vtan bufiar væg skal Val/th/iouar haua marka imillum mæ/edd/an han rekr æn eigi beita. En laga sæktir allar /th/ær sæm ver d/oe/mdom hærra /Th/orualde /th/a gaf han up uttan iiii marka vingiof til vitnisbur/edd/r tok han, mæ/edd/ /th/ui skilor/edd/e, at er Val/th/iouar æ/edd/a hans af springi ryua /th/æssa sættargær/edd/ sæm ver houum sta/edd/fæsta mæ/edd/ uarom dome./th/a skalu sæktir /th/æssar til iiii marka gulz allar vp lukazt hærra /Th/orualde ok fru Sigri/edd/i æ/edd/a /th/eira oruum. ok /th/ar mæ/edd/ domrof huarom sæm /th/ætta satmal riufa æ/edd/a agaungur veita hæ/edd/an af. /th/ætta bref var gort a Æikilande a fria dagen næsta firir Botolfs suku a xiii are vars hinns vir/edd/ulega hærra Eirigs konongs ok Hakonar hærtoga. En til vrugs vitnis bur/edd/ar /th/a sætto ver firir /th/ætta bref var insigli /th/eir sæm til hof/edd/u.
[75 aar1294] 
Vige Lagmand i Skien afsiger Dom angaaende Mageskifte mellem Gunnar paa Borgar og Olaf Haraldssön, som Eiere af Gaardene Borgar og Loftstad. (jfr. No. 83.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. De 4 Segl mangle.
Lifuanndom ok ui/edd/r komanndom. Ollum gu/edd/s uinum ok sinum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd//edd/a h/oe/yra. senndir Uigi logma/edd/r. Q. G. ok sina ek uill y/edd//edd/r kunnikt gera att Gunnar a Borgom ok /Th/orer klærkr komo till minn ok kær/edd//edd/o firir mer um æinngna kaup /th/æira Olafs Harals sonar ok Gunnars a Borgom ok prouaestt /th/a sua firir mer ok morgum o/edd/rum go/edd/om monnum. att Olafer Harals son sældi Gunnare bonnda /th/a æignn er Borgar hæita en Gunnar fek honom /th/a æignn er Lofsta/edd/ar hæita atiann aura boll ok gaf honom imillum fiorom kyrlagum fat i sextigi kyrlaga ok uaro /th/a sex aurar firir ku ok lauk Gunnar bonnde /th/etta fe i æinngu o/edd/ru en i kumm ok silfri. ok baro /th/esser menn her uitni um Gl/oe//edd/er gulhals ok Uettrli/edd//edd/i skuli ok toko /th/æir sua till bokkar ok te/edd/o /th/at gu/edd/i att /th/æir uaro /th/ar i hia ok /th/att h/oe/yr/edd//edd/u /th/æir. ok /th/at sa /th/æir att /th/au heldo fystt hondom sammann Gunnar ok Margretta ok /th/a iakuædde honn /th/esso kaupi si/edd/an heldo /th/æir honndom samann Olafer ok Gunnar ok k/oe/yptu /th/a æignnnunum. eptir /th/at gek Gunnar till Margretto ok spur/edd//edd/i hana. ef hon uildi iatta trygging a æignennne ok honn iatta/edd/e /th/a annat sinni me/edd/ hansale si/edd/an heldo /th/æir en honndom samann Olafuer ok Gunnar tryg/edd/i /th/a Olafuer Gunnare Borga æignn ok sk/oe/ytti unndann ser ok sinu afsprengi en Gunnar Olafue Lopsta/edd/a æignn me/edd/ sama skilor/edd//edd/e sua ba/edd/o /th/æir ser gu/edd/ hollan sem /th/æir satt sog/edd/u ok oll /th/au hæilog or/edd/ er a bokkenne uaro ok æi baro /th/æir /th/etta uitni firir nokora muna saker uttan firir gu/edd/s saker ok laga ok rettynnda ok eptir /th/essom uittnis bur/edd/ allra hælst er logbok uattar sua at eftir uitnum ok gognum skal huart mal d/oe/ma /th/ui sag/edd/e ek /th/at log at Gunnar fylgi Borga æignn en Margreta fylgi Lopsta/edd/a æignn alra hælst er honn kaus ser /th/essa æignn i sitt lutt skipti eftir Olaf /th/a er honn atte lutskifti ui/edd/ born sinn hia uerande /th/essare minni log sognn. uar herra Jonn logma/edd/r af Islande. herra Ællender stærki herra /Th/or/edd//edd/er a Mo/edd/ru uollum. Peter logma/edd/r a Uikenne Bærgulfer Ragnu sonn. Jokæll a Moe. Aste a Mær/edd/ini. Ormer i Læifsgar/edd//edd/e. Snorre hir/edd/ma/edd/r Gunnar ulfualde Suæinn gulli. ok Mælbyggir Olafuer ok Folkuar/edd//edd/er ok marger adrer go/edd/er menn. /th/etta bref uar gortt ok gefuet a Marti Marcellini ok Petri. A fimtanda are rikis vir/edd//edd/ulegs herra Æiriks Magnus enns koruna/edd//edd/a Noreks konungs. nu sa er /th/enna [76 aar1294] min oskur/edd/ uill æi hallda suare sliku firir sem logbok uattar /th/æim a hender er logmansz dom ryfer. Ok till uitnis bur/edd//edd/ar gafuo mer uartt bref ok insigli firir /th/etta mal. Valete jn Christo.
Einar Lagmand i Tunsberg og Vige Lagmand i Skien fornye og stadfæste den i No. 82 meddelte Dom.
Efter Orig. p. Perg., der eies af Kapt. G. Munthe. Seglene mangle.
Ollum gu/edd/s vinum ok sinum /th/eim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra sendir Einar logma/edd/r j Tunsberge ok Vighi logma/edd/r j Ski/edd/u Q. G. ok sina. vit gerom ollum monnum kunnikt at Gunnar a Borgom ok /Th/orer klærkr komo til okkar vm eigna kaup /th/eirra Olafs Haralls sunar ok Gunnars a Borgom ok profa/edd/ezt /th/a sua firir okr ok morgum au/edd/rum go/edd/om monnum at Olafr Harallz sun selldi Gunnare bonda /th/a eign er Borgar heita en Gunnar fek honum /th/a eign j mote er Loftsta/edd/er heita xviij aura bol ok gaf honum j millim .iiij. kyrlogum fat j .lx. kyrlaga ok varo /th/a .vj. aurar firir ku. ok lauk Gunnar bonde /th/etta fe j engu au/edd/ru en j kum ok j sylfri, baro /th/esser menn her vitni vm firir mer Vigha logmanne me/edd/ sam/th/ykt ok hia vero Jons logmanz a Jslande ok Ærlenz stærka. /Th/or/edd/ar a Mo/edd/ru vollum ok Petrs logmanz, Bergulfs Rognu sunar, Jokæls a Moe, Asta a Mer/edd/in, Orms j Leifsgar/edd/e, Gunnars vlfallda, Sveins gulla, ok Mælbyggia Olafs ok Folkvar/edd/ar, Gl/oe/edd/er gullhals ok Vetrli/edd/i skuli. ok toko /th/eir sua til bokar ok te/edd/o /th/at gu/edd/j at /th/ar varo /th/eir j hia ok /th/at h/oe/yr/edd/u /th/eir ok sa at /th/au helldo fyrst hondum saman Gunnar ok Margretta ok ja/edd/e hon /th/a /th/esso kaupi, si/edd/an helldo /th/eir hondum saman Olafr ok Gunnar ok k/oe/yftu /th/a firir nemfdum eignum. eftir /th/at gek Gunnar til Margrettar, ok spur/edd/i ef hon villdi jata trygging ok sk/oe/yting a Borga eign, ok hon jatta/edd/e /th/a annat sinni me/edd/ handszale, si/edd/an helldo /th/eir enn hondum saman Olafr ok Gunnar ok tryg/edd/i /th/a Olafr Gunnare Borga eign ok sk/oe/ytti vndan ser ok sinu afspringi en Gunnar Olafe Loftsta/edd/a eign me/edd/ sama skilor/edd/e ok suor firir næmfdr Gl/oe//edd/er ok Vetrli/edd/i /th/ar at fullann boka/edd/an ei/edd/ at /th/etta vitni baro /th/eir firir engarra muna saker nema firir rettynda saker, nu af /th/ui at logbok vattar sua. at eftir vitnum ok gognum skal huært mal d/oe/ma, /th/a d/oe/mdom vit me/edd/ sam/th/ykt herra /Th/oress Hakonar sunar ok herra Gu/edd/leiks Vilialms sunar ok /th/eirra logmanna ok annara go/edd/ra manna sem fyr næmfnazt j brefenu, at huarer skulu /th/eirri firir nemfdri [77 aar1296] eign fylgia er /th/a kom j kaup skil /th/eirra ok vitni baroz vm, allra hællzt er Margretta kaus ser Loftsta/edd/a eign /th/a er hon skifti vi/edd/ born sin eftir Olaf frafallenn, var /th/essar domr ok laga orskur/edd/r gefenn jn die Barnabe apostoli j malstofonni a Tunsberge. a. xv. are rikiss vir/edd/ulegs herra Eriks Magnus Noregs konungs, ok til vitniss bur/edd/ar ok sta/edd/festu settum vit firir /th/etta bref okkor jnsigli.
Hertug Haakon stadfæster sin Kantslers Aakes Dom, hvorved Tienden af Finnö, som Biskop Arne af Stavanger havde villet fratage sine Kanniker, tildömmes disse, samt paalægger Hr. Basse og Hr. Amund Sigurdssön at hjælpe Kannikerne, og i fornödent Fald værne dem mod Biskoppen.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 27. No. 4. Brudstykker af Seglet.
Hakon med gu/edd/s miskun Noregs hertuge. sun M[agnusar] konongs hins koronada sender allum mannom /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra. Q. G. ok sina. Ver vilium at /th/er vitid at ver saam doms bref herra Aka cancellers vars sem til var skipadr af pafalego valde at h/oe/yra skipa ok nidr at sætia /th/au mal ok akæror sem korsbr/oe/dr i Stawangre hafa mote herra Arna biscup i Stawangre d/oe/mde hann firirsagdom korsbr/oe/drom tyundæna i Finn /oe/y /th/a er /th/eir hafa lenge /th/rætt vm. Ok af /th/ui at oss synizt sa domr logleghar, hins ok annars at ver vitum oss skylduga til at styrkiæ ok stadfesta alla /th/a lute sem loghlegha værda goruer ok æinkanlega /th/a sem geræzt af pafalegho valde, vilium ver ok biodom i virdengh vi/edd/ pafan ok hans tygn at aller menn i Finnr /oe/y kirkiu sokn i huerre stett ok tign sem huer stændr luki adr memda tyund korsbr/oe/drom i Stawangre med godom græidskap eftir /th/ui sem /th/er vilid hafa /th/ak ok afusu af oss med sannum goduilia. En huer sem adrum lykr en /th/eim eda /th/eirra vmbo/edd/s manne /th/a skal sa gialda tua penningæ firir ein ok oss .viij. /oe/rtogar ok .xiij. merkr firir brefebrot. Biodom ver jdr, herra Basse ok herra Amun/edd/ Sighurdr sun, handgengnum mannum ok allum adrum at /th/er wærir ok styrkir korsbr/oe/dr till at halda /th/essa tyund sem nu er sagt ok oll annur sin rettynde sua ok æigsidr /th/a b/oe/nder sem tiundena luka /th/æim ef herra biscup vil /th/eim i nokorom lutum /th/yngiæ firir /th/æt, sua framt sem /th/er vilid eig missa varar vinattu. En huær sem tækr firir /th/eim /th/essa tiund æda nokora adra luti med rane e/edd/a valde j huerri stett sem huer er æda nokorom adrum lærdum manne j varum hertughad/oe/me, /th/a er han vtlæghr ok skal eigh frid fa ne landswist fyr en hann hafe oss rett gort ok /th/æim. sua sem logbok [78 aar1297] vattar a hendr /th/æim sem annan rener. Uar /th/etta bref gort i Stawangre, Katerine messu aftan a s/oe/ytianda are vars hertugad/oe/mes. - Herra Ake canceler var inciglade. - - Biorn af Markum riittade.
Pro decima de Finn/oe/y.
Jörund, Erkebisp i Nidaros, tilstaar alle Bodfærdige, der paa visse nævnte Festdage besöge St. Mariæ Kirke i Skien, 20 Dages Aflad.
Efter en Afskrift i danske Geheimarkiv af Originalen p. Perg., der uden Tvivl er gaaet til Grunde i Skiens Ildebrand 1766.
Vniversis Christi fidelibus presentes literas visuris vel audituris Jerundus divina miseracione archiepiscopus Nidrosiensis. Salutem in domino sempiternam. Qvoniam vota Christi fidelium ad diuini cultus ampliacionem ac animarum remedium sunt piis exhortacionibus ac indulgenciarum excitanda favore. Nos de omnipotentis dei misericordia et beatorum apostolorum eius Petri et Pauli sanctique Olawi regis et martiris meritis confidentes, omnibus vere penitentibus et confessis, qui ecclesiam sanctissime dei genetricis Marie de Skidu, Asloensis dyocesis, in singulis festivitatibus ejusdem, in vtroque festo sancte crucis et sancti Olaui regis et martiris, in festo beati Laurencii et omnium sanctorum, in conuersione sancti Pauli et in dedicacione ipsius ecclesie , pie deuocionis et oracionis studio visitauerint, xx ti. dies de iniuncta sibi penitencia auctoritate metropolitica misericorditer relaxamus. In cujus rei testimonium sigillum nostrum presentibus duximus apponendum. Datum Nidrosie in festo Swiptuni, anno domini m o. cc o. xc o. vij o.
Hertug Haakon forbyder Stavangers Kannikers Landbönder at betale deres aarlige Afgifter til andre end Kannikerne eller disses Ombudsmænd, da Paven har valgt Dommere mellem Biskoppen i Stavanger og Kapitlet.
Efter Origin. p. Pergam. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 27. No. 7. Seglet mangler.
Hakon me/edd/ gu/edd/s miskunn Noregs hærtugi son M[agn]us konongs hins koronada sendir ollum landzsetom korsbr/oe//edd/ra j Stawangre /th/æim sem /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra. Q. G. ok sina. Korsbr/oe/dr hafa tet oss at sumir af y/edd/r firir saker b/oe/nastadar biskups, en sumir firir [79 aar1297] otta saker firir næmizst at luka /th/æim landskylldir sinar /th/ær sem /th/æir æigu me/edd/ retto at hafa. Ok /th/ui at domarar ero till fængnir af pauanom, rett at gera millim /th/æirra ok herra biskups vm /th/a luti sem huarer hafa a kæra a adra, firirbiodom ver y/edd/r huart sem /th/er siti/edd/ a prouendo jordum /th/æirra, æ/edd/a /th/æim æignum sem kirkium /th/æim h/oe/yrir till sem /th/æir hafdu a/edd/r en sundr /th/ykki h/oe/fezst /th/æirra j millim, o/edd/rum at luka en /th/æim e/edd/a /th/æirra loghlegom vmbo/edd/smanne, sua framt sem /th/er vilit æigi luka tuænnar landskylldir, ok sæta warre sannre obli/edd/u me/edd/ loghlegom ræfsingum, /th/etta bref var gort i Aslo friadaghen nesta eftir Martæins messo a atianda are wars hærtugad/oe/mess. Herra Ake kanceler war insiglade, Bardr Petrs son rita/edd/e.
vm landskylder kannucana luka.
Kong Eirik Magnussön tager indlændske og fremmede Pilegrime, som besöge St. Olafs Helligdom i Nidaros, under kongeligt Værn og Varetægt.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 1. No. 8. Kongens Segl (Forsiden: Kongen paa Tronen, kronet, med Scepter og Æble, paa Bagsiden: Kongen til Hest fuldrustet, i Skjoldet Löve med Öxe) vedhænger i en Pergamentsrem.
Eirikr Magnus mæ/edd/r gu/edd/s miskun Noreghs konongr. son Magnus konongs. sændir syslu mannum sinum oc handgængnom mannum. oc allum mannum a/edd/rum /th/eim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra Q. G. oc sina. Af /th/ui at oss bær at halda oc halda lata allum mannum fri/edd/ oc na/edd/er /th/eim ær til vars lan/edd/z koma. oc me/edd/ retto vilia fara. æinkanlegha /th/eim dugande mannum. sæm sta/edd/ar hins hælga Olafs konongs oc annara hæilagra sta/edd/a j Noregi vitia. sua sæm retter pilagrimar. /th/a vilium ver at /th/er vitit at ver hafum tekit alla pilagrima /th/a sæm fara vilia nor/edd/r till hins hælga Olafs. saker aflausnar synda sinna. huart sæm /th/eir æro hærlændsker æ/edd/a vtlændzker. j gu/edd/s hægna/edd / oc vart vald oc konongleght traust. firir bio/edd/om ver huerium manne. /th/æim æ/edd/a /th/ui go/edd/z sæm /th/eir hafa me/edd/ at fara at mis/th/yrma j nokorom lut. vttan /th/eir se varer æ/edd/a rikissins ovinir. æ/edd/a nokorer af /th/æim se spæiarar oc i falsræ/edd/e vi/edd/ oss oc rikit. æ/edd/a fare mæ/edd/ vapnom sua margum. at /th/eir synizt hældr væra hærmæn æn pilagrimar. bio/edd/om ver hældr varom vmbo/edd/s mannum. at styrkia /th/a til laga oc rettynda. /th/ar sæm /th/eir kunnu /th/æss vi/edd/ at /th/urfa. Sua hit sama firirbio/edd/om ver huerium manne. at taka aevanga hins hælga Olafs /th/a sæm pilagrimum æro skipa/edd/er til nytsæmda. æ/edd/a jnnan gar/edd/z læggia. ne ser nyta j nokoro. talma æ/edd/a [80 aar1297] spilla skipum /th/æim æ/edd/a farkostom. sæm /th/eir flytia sik mæ/edd/r ifir aar æ/edd/a votn. ne suikia /th/a i kaupum ne vmskipti fanga /th/eirra æ/edd/a hæsta. /th/ui at /th/at ma huer vara lan/edd/zmanna gæra hinum hælga Olafe til æro. oc ser til salo hialpar. at gæra væll vi/edd/ pilagrima hans. oc /th/eim grei/edd/a sæm hans kirkiu vitia i Ni/edd/arosse. En huer sæm a/edd/ruvis gerer. æn nu hafum ver bo/edd/et. oc vanvir/edd/ir i /th/ui bæ/edd/e gu/edd/ oc hin hælga Olaf konong oc oss. /th/a skal sæta af oss ræi/edd/i oc ræfsingum oc har/edd/um afarkostom. sæm /th/eir mis/th/yrmi sialfra vara go/edd/z oc æigu. /th/etta bref var gort i Biorgvin /th/a ær li/edd/it var ifra bur/edd/ vars herra Jesu Christi m. cc. ix. tigi vætra oc .vii. vætr a Katerine messo dagh. a xviij are rikis vars. Herra Bar/edd/r kanceler var jnsigla/edd/e. æn Jon notarius rita/edd/e.
Protectoria peregrinorum beati Olawi.
Kong Eirik Magnussön melder Thrönderne, at han har undt Chorsbrödrene i Nidaros Domsret over 6 af Kommunets daglige Svende, samt den deraf faldende Sagöre, dog Manddrab og andre Ubodsmaal undtagne.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 1. No. 10. Seglet vedhænger.
Erikr Magnus med gu/edd/s miskunn Noregs kononngr sun Magnus konongs sendir ollum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra i /Th/rondeimi ok i b/oe/nom Niddarosi Q. G. ok sina. Ver vilium at /th/er vitid at ver hafum gefit korsbr/oe/ddrom j Niddarosi varom hæimilegom klærkom /th/at frelsi at /th/æir skulu hafa dom ok fulltt ualld ifir .vi. huarsdags suæinum sinum /th/æim sem communi /th/æirra h/oe/yra til ret at gera /th/æim ollum sem nokot hafa loglæga a /th/a at kæra huat sem /th/at er ok sæktir taka af /th/æim huar sem /th/æir misgera. vttann mandrap kunni i at koma ok lima lat e/edd/a onnur obotamal. oskoddu /th/o frælsi /th/ui er ver hafum gefit herra erkibiskupi ok pheudo hans h/oe/yrir. /th/ar med hafum ver fengit /th/eim fulltt valld oc umbod at s/oe/kia ok nidr at sætia oll /th/au mal sem til kunnu at berast ok konongdomenom var/edd/a j communs ok prouendna gor/edd/um j spitals gardenom ok i kirkiugardenum firir nordan Kristkirkiu med /th/æim hætti at /th/æir skulu hafa sækttir allar ok lausa fe, en ver æignir ok gar/edd/a. Ok af /th/ui bio/edd/om ver ollum mannum ok æinkannlega logmanni varom at /th/er set /th/æim e/edd/a /th/æirra umbo/edd/s manni græi/edd/ir ok goduiliugir i ollu /th/ui sem /th/æir krefia y/edd/r retlega. Hofum ver ok /th/at bodit /th/æim at /th/æir skulu uid alla menn mæla log ok rettyndi med vægd ok miskunn /th/ar sem /th/at h/oe/fir. Nu /th/æir menn sem /th/etta gera eptir /th/ui sem nu hafum ver bodit ok uir/edd/a i /th/ui [81 aar1299] vart bref ok bodskab skulu hafa uara uinatto. En hinir sem odruuis gera munu fa ambun sem maklægtt er. skulu /th/æir /th/etta frælsi hafa af oss sua længi sem oss likar. Uar /th/etta bref gortt i Bergwin. ij. nattom post festum sancti Martini a .xix. are rikiss vars. Herra Bardr canceler var insigla/edd/i /Oe/ystæin Iuars son rita/edd/i.
Priuilegium regis Eirikj de iurisdictione famulorum suorum.
Hjaltlands Lagthingsmænd bekræfte de Vidnesbyrd, Hr. Thorvald Thoressön förte paa Lagthinget om Ragnhild Simunsdatters Ordvexel med ham i Hertugens Gaard paa Papey, angaaende Skat af Öen m. v.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 100 No. 3. a. Af 7 Segl ere 1. 6. 7 tilbage.
Allum /th/eim monnum sem /th/etta bref sia e/edd/a heyra senda allir log/edd/ingis menn af Hiatlandi Q. G. ok sina. /th/at se y/edd/r kunnikt at a /th/ui are er li/edd/it uar (fra) burd uars herra Jesu Christi. m o. cc o. xc o. ok ix o. uetr. let herra /Th/orualldr /Th/oris .s. bera uitni fyr oss a log/th/ingi. or/edd/ /th/au sem Ragnhilldr Simunar. dottir haf/edd/i talat. baro /th/eir sua uitni Juar bondi a Ei/edd/i ok Haralldr i Borgarfir/edd/i at /th/eir uoro hia /th/ui i stofvni a hertogab/oe/num i Papey manadagenn i dymbildaga uiku er Ragnhilldr tok sua til or/edd/a at Breka sætr uar ecki i leigu me/edd/ skat jor/edd/u upi i husi ok hertogin skylldi taka fulla leigo /th/ot Breka sætr uæri ecki me/edd/. en /Th/orualldr sag/edd/i. her hafa sua margir go/edd/ir menn um uellt sem var /Th/orkell i Nesi herra Eirikr Sigur/edd/r erkidiakn herra Eindri/edd/i. ok margir a/edd/rir dugandi menn /th/eir er haf/edd/o umbo/edd/ mins herra hertogans huilika landskylld /th/eir toko honom til handa i Papey. fyr mer. Ragnhilldr suara/edd/i. ek /oe/nti ecki Eindri/edd/a /oe/rum. er hann liop ustan or Noregi ok uissi alldri fagnat. en /th/er allir sem uissu/edd/ /th/a hafa suikit hertogann. en Sueinn prestr ok Halfdan a Bruar sætri baro sua at /th/eir uoro hia /th/ui um morgonen eftir a tysdagenn ut i tuninu a fyrsagdum b/oe/ er Ragnhilldr sag/edd/i sua til herra /Th/orualldar at /th/u skallt ecki uera minn Iudas. /th/ot /th/u ser hertogans ok /th/essi or/edd/ uitna/edd/i herra /Th/orualldr a alla sem /th/a nær uoro. Profaz ok alldri meiri uer/edd/avrar a allri Papey en sua sem iafnan hefir gengit at fyrnd. mork gullz brendri me/edd/ uelltu ior/edd/u huert penings land. en i landskylld halfs annars mælis uer/edd/ af huerri mork brendri ok er /th/a .ij. salld a hueriv penings landi. Nu af /th/ui at herra /Th/orvalldr ok /th/eir fleiri sem hon haf/edd/i til talat. uilia ganga logligri dul firir sialfum hertoganum. /th/a gafvm uer /th/etta rannzaks bref til uars vir/edd/ulegs [82 aar1299] herra hertogans um fyr sogd malefni. ok /th/ui at uer hof/edd/um eigi log/th/inngis insigli /th/a settu /th/essir af uarum kumpanum sin insigli fyr /th/etta bref til sannz uitnis burdar. herra Eirikr ungi. Gregorius Benedictz#son Juar sperra Magnus Hogna#son Erlendr Geirmundar#son Gunni a Gnipum. Erlendr alfettr .
Thorstein, Biskop i Hammer, gjör Jordeskifte paa Hofs Kirkes Vegne i Lom med Haldor Bonde i Öfragard, der faar noget i Gaarden Viker mod ligesaa meget i Öfragard.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Bispens Segl med Omskrift: S. Thorstani . dei . gra. episc . . maren. . vedhænger helt.
Th[orstein] med gu/edd/s miskun biscup j Hamre sendir allum mannum /th/æim sæm /th/ettæ bref sia ædæ hæyræ Q. gu/edd/s ok sinæ. ver gerom y/edd/r kunnict at ver gerdom æignæ skipti af kirkiunær haluu a Houe vi/edd/r Haldor bondæ j /Oe/frægardæ feck kirkiæn hanum i Vikum iii. kua læigu en han kirkiunni iii kua læigu i Æfrægardæ. skall huar æing uardæ annære. var /th/ettæ kaup gort af kirkiunnær haluu ok vare margum godom mannum ner verandom. firir biodom ver huærium manne /th/ettæ kaupp at riuuæ. en /th/a er nockor diruiz /th/es /th/a liggi hanum ui/edd/r slick[t] som kaup rofs manne ligger ui/edd/r at lagum rettom. varo hia /th/isæ skilorde siræ Ingielter siræ /Th/orer Gunnær prester Hauor/edd/r prester Ellingær armader Sigur/edd/r a Blakar arfe. Hawor/edd/r a Duærgæstæinum /Th/iostoluer /Th/orlæif son. Gamall bonde ok mart annærær godræ mannæ.
Kong Haakon V Magnussön tager Chorsbrödrene i Stavanger, deres daglige Svende og Gods, Tiender m. v. i sit kongelige Værn, saalænge de forblive ham hulde og tro.
Efter Orig. paa Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 29. No. 12. Kongens Segl vedhænger i en Snor af röd, gul og grön Silke.
Hakon med gu/edd/s miskun Noregs konongr son M[agnus] konongs hins koronada sendir ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra Q. G. ok sina. Ver vilium at /th/er vitid at ver hafum tækit korsbr/oe/dr i Stawangre kæra vini wara, ok hæimulega klærka, suæina [83 aar1300] /th/æira alla /th/a sem till komunsens h/oe/yra huærsdaghsliga ok allt /th/at godz sem /th/æir æiga æda æigande værda i lande ok lausum /oe/yri, vttan gardz ok innan loghlega, i huæriu sem huært er, tiundir, garda æignir, ængiagarda, akra, ok allt /th/at sem /th/æira kanna læikr a i gu/edd/s walld, ok wart konglect traust till allra rettra mala. Firir biodom ver huærium manne /th/æim at tortima æda /th/æira warnade afloghlega, en biodom ver ollum monnum at styrkia /th/a till lagha ok rettynda vm alla /th/a luti sem /th/æim warda. Nu /th/æir menn sem a /th/a ganga ok mis/th/yrma /th/æim, suæinum /th/æira æda godz vmfram logh ok rettyndi /th/a viti sanlega at /th/æir skolu sæta af oss ræidi ok refsingum, ok hardum auarkostom, en hinir sem till /th/æirra gera væl ok vinattosamliga skolu odlazt af oss ast ok vinatto med sannom goduilia. /Th/at biodom ver ok æinkanlega ollum warom syslumonnum ok vmbo/edd/smonnum at /th/er halldet /th/a /th/ui ollu frammar till allra rettra mala bædi vm loghlegar skullda hæimtingar /th/æira ok adra luti, huart sem /th/æir æigu at skipta vid wara handgengna menn æda adra at /th/æir hafa /th/etta wart varnadar bref, ok later /th/a sua /th/æss niota sem /th/er vilit hafa wara vinatto ok hallda syslunum ok /th/æim s/oe/mdom sem /th/er hafet af oss. /Th/at firir biodom ver ok fullkomliga huærium manne nokora agongo at væita /th/æim, æda af /th/æim at taka, /th/at sem /th/æira kanna er a fyr en /th/at vær/edd/r firir oss æ/edd/a /th/æim sem ver skipum till loghlega af /th/æim d/oe/mt. Sua gerom ver ok /th/a suæina /th/æira er /th/æim h/oe/yra ollum till liduga firir ollum tollum, ok alogum syslu manna, ok i ængom nemfningum ne læidangrs færdum skulu /th/æir vera, nema /th/ui at eins at ver latem sialfuer kræfia /th/a till æina huæria wara æda landzens naudsynia, kunnu /th/æim ok nokorar loghlegar sæktir till handa at bera /th/ær sem till konongdomsens h/oe/yra, /th/a skulu /th/æir vid ængan b/oe/ta nema sialfa oss, vttan ver vilim adra skipan agera /th/an tima sem malauextir koma firir oss. Skal /th/etta bref duga korsbr/oe/dronom, ok fullkomliga standa æ mædan er /th/æir r/oe/ynazt i godre hollosto ok fullum trulæika till war. /Th/etta bref war gort i Aslo, /th/a er lidit war fra burdartid wars herra Jesu Christi. m. vettra. ok /th/riu hundrod vettra, odensdagen nesta firir trinitatis messo, a fyrsta are rikiss wars, herra Ake kanceler war insiglade, Bar/edd/r Petrs son ritade.
Kong Haakon Magnussön skjænker Kannikerne ved sit Kapel Mariæ Kirke i Oslo forskjellige Tomter der, og sætter for den, som der dræber eller saarer Nogen, samme Straf som om Gjerningen var begaaet i Kongens Paasyn. Fremdeles giver han 3 af deres Svende fri for Ledingsfærd, og giver Kapellets Formand Lendermands Ret og Værdighed, Præsterne, som [84 aar1300] have Præbender i Kirken, Ridders, Vicarierne og Diakonerne Hirdmands, samt alle Klerker Kjærtesvends Værdighed.
Efter Arne Magnussens Afskrift i Barthol. XXIII (C) 476-480 "ex chartophylacio ecclesiæ Osloensis."
Hakon mæ/edd/ gu/edd/s miskunn Noregs konungr son Magnus konongs sændir allum verandom oc vi/edd/r komandom gu/edd/s vinum oc sinum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra Q. G. oc sina. Ver ventom flestom mannum kunnigt vera huæriar tillagur ver hafum til lagt lærdom mannum /th/æim sem /th/iona i Mariu kirkiu i Oslo capællu varar, æfter /th/vi sem /th/at bref vattar er ver gafom /th/a er ver varom koronader huært er ver stadfæstum a nyalæik mæd /th/esso brefe oc at varir æftirkomander laglegir til konongdomsens megem tacka after vndir oss odol konongdomsens oc læidanger allan vtan af tvæim skipræidum af Follo firir æignir iam godar til ingiallda, oc hafa forsio oc skipan firi æignum oc allu adru /th/vi sem henne vardar sva sem fyrra brefet vattar. En firir /th/ess saker at ver gatom /th/a æigi skipat sakir fiolskylldu tuftum oc adru frælsi er ver hafdum ætlat at gefa /th/æim /th/a vilium ver allum mannum kunnigt vera /th/æim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra at ver hafum gefet /th/æim lærdom mannum er /th/ar /th/iona gudi oc hinni hælgu Mariu æftir konongdomsens tilskipan ævenlega /th/esser tuftir oc frælsi er her fylgir. Hæfir fyrst tuft /th/æirra fra horneno a lofte varo i gras gardenom oc strengret upp til kirkiu gardsens, /th/o med /th/æim hætti, at ver hafem gong or lofteno fram i gard /th/æirra /th/egar oss likar. En sidan vidkazst tuftirnar or utsudrs horne kirkiunnar strengret fra kirkiugardenom ut i marbackan oc after upp med anne i hornet fyrsagds lofz. Sva /th/o at veger gange firi utan hus /th/æirra oc gard er ver letom sættia vm husen atta alna bræidr strengret upp med Æika bærk vid /th/an gard er ver gafom herra Azure. Sva oc hafum ver lagt til gardz /th/æirra tuftir /th/ær sem ver hafdum gefet herra Bærna oc herra Sæbirni er nu hafa loglega undir oss fallet sakir /th/ess at /th/æir hafdu æigi husat innan /th/ess tima er ver hafdum sætt /th/æim. Gefom ver /th/æim /th/etta frælsi i fyrsagdum tuftum at /th/æir skulu vera lidugir af læidangre oc allum tollom skattum oc skulldum ævenlega utan /th/ægngilldi oc alæigumal. Skal sa læikma/edd/r er ver skipum til eda varir æftirkomander æftir /th/æirra bonastad af konongdomsens halfu skylldugir vera at ræfsa svæinum /th/æirra oc /th/ionostumannum /th/æim sem huærsdaglega ero á /th/æirra koste huart sem /th/æir briota utan gardz eda innan utan i konongs garde skipi eda navist. Sva oc ef vtan gardz menn /th/æir sem /th/æim h/oe/yra æigi til gera til sækta á fyrsagdum tuftum /th/a skulu /th/æir hafa [85 aar1300] allan konongdomsens ret æftir /th/vi sem fyr sægir vtan /th/vi at æins at /th/at værdi i vare navist. /th/ar med hafum ver gefet /th/æim ævenlega mylnu /th/a med lyckiunni er ver hafdum væit herra Amunda logmanne oc Birni syni hans mædan oss likade, oc /th/ann lutan i siarbudum er Agmundr gryfla atte. Tackum ver kirkiuna oc kirkiugardenn tuftir /th/æirra oc sialfa /th/a oc sundrungu hværn /th/æirra svæina /th/æirra oc /th/ionostomenn oc allt /th/at er /th/æir æiga eda æigande verda i guds valld oc konongdomsens traust til allra rettra mala. Kan oc sva til berazst, sem gud late æigi værda, med fiandans a æggian at nockor madr tæcker seer /th/a ofdirfd at hann dreper mann eda særer i fyrsagdre Mariu kirkiu capællu vare eda i kirkiugardenom /th/a skal hann hafa firigort lifi oc limum fe oc fridi, sva sem hann hæfdi gort i sialfs vars a sion, oc lausafe hans læggizst til kirkiunnar upgerdar, til /th/ess sem konongr seer at /th/a er /th/arflegazt kirkiunni. ok ef sva vkristileger atburdr kann til at berazst sem gud firibiode at værdi at nockor dirfir sik at vinna a /th/a lærda menn er /th/ar /th/iona gudi oc konongdomenom /th/a skal /th/at /th/ægngilldi oc saker /oe/yrir er firi /th/ann mann lykzst læggiazst kirkiunni til uppgerdar en konongdomrenn rade fridkaupi oc landzvist, sva oc skal hon æignazst allt lausafe ef /th/at virdizst til ubota mals i /th/essom atburdum. Hafum ver gefet kirkiunni til /th/arfynda /th/ria menn liduga af næfningum oc allum læidangers ferdum vndir /th/vi fyrra skil orde sem sægir i brefeno um /th/æirra /th/ionosto menn, hvart sem /th/æir ero handgengner menn varer eda kaupmenn inlænsker eda ut lænsker. Gerom ver oc kunnigt logmannum varom oc allum adrum mannum hvat rett ver hafum hværium /th/æirra gefet eda i hværri stett /th/æir skulu standa vtan hirdar oc innan oc til lysingar, hværso hværium /th/æirra skal d/oe/mazst sin retter. Skal sa lærdr madr er /th/æirra formadr er eda værdr hafa lændz mannz rett med allum s/oe/mdom, en prestar /th/æir sem prouændor hafa /th/ar, riddara, en vicarii oc dyaconi hirdmannz. En aller klærkar ut i fra slikan sem kertisvæinar varir. Bidium ver alla vara æfterkomanda at hallda i alla stade /th/essa vara skipan, æinkanlega /th/ar sem ver hafum /th/etta gort oss oc varom fyrirmannum oc æftir komandom til salo hialpar oc æro veralldlegrar oc konongdomenom til styrks oc nytsæmdar, æigi vitum ver oss oc rofet hafa /th/at sem retter konongar hafa gefet fyrir oss, /th/vi at /th/æirra giafir berr illa at riufa sem minni menn hæita en konongar. Oc til sanz vitnis burdar oc fullrar stadfæstu til /th/essarar varar gærdar, sættom ver fyrir /th/ænna cyrographum vart insigli oc fru drotnengenn Evfemia, herra Arne biscop af Stafangre, herra Narfe biscop af Bærgvin. herra Evindr biscop af Aslo oc herra /Th/orstæin biscop af Hamre. herra Bærne Erlings son i Bærker/oe/y. herra /Th/orer Hakonar [86 aar1302] son, herra Ulfæden Bærnar son, herra Ysaker Gautason, herra Vidkunnr oc herra Peter Andres son. Skal anner luter af /th/essum cyrographo liggia i Akersnese en anner i Mariu kirkiu til vitnis burdar a længdar; War /th/etta bref gort i /OE/yker /oe/yum um sumaret .ij. nattom firi Jonsmesso /th/a er lidnir varo fra burd vars herra Jesu Christi /th/ushundrad vettra oc /th/riu hundrud vettra a fyrsta are rikis vars. Herra Ake kanceler vaar insiglade. Ingulfer klærker ritade.
Hauk Erlendssön, Lagmand i Oslo, tildömmer Botild den Del af Gaarden Geirstad, som hendes Fader Thorgard havde givet hende, da hun ægtede Gudbrand, men som dennes Maag Simun forholdt dem.
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet, der har hængt i en Strimmel af Brevet, er afrevet.
Ollvm monnvm /th/eim sem /th/etta bref sia e/edd/a heyra sendir Havkr Erlenz svn logma/edd/r i Oslo Q. G. ok sina ek vil y/edd/r kvnnigt gera at Botilldr kiær/edd/i firir mer at hon ok bondi hennar sa er Gu/edd/brandr het hefdi mist .vi. avra bols i Geirssto/edd/vm /th/ers er /Th/orgar/edd/r a Havgvm fa/edd/ir hennar gaf henni eftir /th/vi sem /th/eir barv vitni firir mer Hallkell ok /Th/or/edd/r er hia vorv giofinni ok hansalinv hia verandi ok Astv er jordina var/edd/e ok af /th/vi at /th/eir barv vitni a log/th/ingi i Oslo /Th/or/edd/r langr Amvndi a Kleifvm Hallvardr a Skvtv rv/edd/e ok skvtv sva sinv male til gvds at /th/eir vorv /th/a i hia ok heyr/edd/v at Gudbrandr heimte landskylld af Simvni mage sinvm af fyrr nefndri jor/edd/ ok kiærdi at hann haf/edd/i rænt hann en Simvn tok exi sina ok liop at Gu/edd/brandi ok var hann halldin sag/edd/i Simvn at hann skyllde fyrr hafa vfagna/edd/ af honvm en nockora penninga sva barv ok vitni a log/th/ingi Amvndi ok /Th/or/edd/r at /th/ar vorv /th/eir hia ok sa at Asta er Simvn atte ok Botilldr log/edd/v /th/etta mal til log/th/ingis ok kom Botilldr en Asta eigi ok a[f /th/vis]a bornv sem y/edd/r er synt /th/a sag/edd/a ek en logrettv menn d/oe/m/edd/v Botilldi .vi. avra bol i Gersto/edd/vm vtan /th/at geti provat me/edd/ skilrikvm vitnum at /Th/orgar/edd/r atte minna i jor/edd/inæ /th/a var henni sva mikit d/oe/mt sem hann atte i ok allar landskylldir /th/ær er af hafa gengit si/th/an Simvn tok af /th/eim jor/edd/ina nv hverr sem /th/etta ryfr /th/a liggr honvm slikt vi/edd/ sem /th/eim er ryfr logmanz orskvr/edd/ ok /th/ingmanna dóm ok til sanz vitnisbvr/edd/ar gaf ek firir /th/etta bref mitt innsigli er gort var ok d/oe/mt svnnvdag hin nesta firir kyndil mersv a .iij. ari rikis mins herra Hakonar konvngs hins koronada.
[87 aar1302] 
Arne, Biskop i Stavanger, tilstaar alle Bodfærdige, som aarlig paa visse Festdage besöge Skygthveit Kirke i Oslo Stift eller rækker den hjælpsom Haand, 40 Dages Aflad. (jfr. No. 96.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet afrevet tilligemed Brevets höire Yderkant, hvorved de sidste Ord af hver Linje ere tabte.
Vniuersis Christi fidelibus presentes literas visuris vel audituris Arno miseracione diuina Stawangrensis ecclesie episcopus salutem in [domino sempiternam]. Quum vota Christi fidelium ad diuini cultus ampliacionem et animarum remedium sunt piis exhortacionibus ac indulgenciarum excit[anda fauore]. Nos igitur de omnipotentis dei misericordia , et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate, meritisque omnium sanctorum confidentes, omnibus [vere penitentibus] et confessis qui ecclesiam beate Marie virginis de Skyg/th/ueit Asloensis dyocesis, in quatuor festiuitatibus ipsius beate virg[inis scilicet] anunciacionis, assumpcionis, natiuitatis, purificacionis, jn die natalis domini, jn die sancte pasche, jn die pentecostes, jn [. . . . . . . jn die] beati Johannis baptiste, jn passione sancti Olawi regis et martiris, jn vtroque festo sancte crucis, jn festo sancti Michaelis, jn fe[sto omnium] sanctorum, et in dedicacione ipsius ecclesie , annuatim deuote ac venerabiliter visitauerint, vel qui eidem ecclesie manus por[rexerint adiutrices]. xl ta. dies de jniunctis eis penitenciis, ad ratihabicionem dyocesani, misericorditer jn domino relaxamus. Datum Asloye [anno domini m.] ccc o. secundo. xvi o. Kal. Octobris.
Thorer Haakonssön (Baron og Ridder) vidner, at han, i Anledning af Vermund Peterssöns Klage for ham paa hans Reise gjennem Nidsedal forrige Aar, har afhört to Mænds Prov om Vermunds Kjöb af 4 Kyr-Land i Kraakenes, som Eyvind paa Throndarthveit forholdt ham.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Thorers Segl vedhænger helt.
Allum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a hæyra sændir /Th/orer Hakonar sun Q. G. ok sina. a /th/ridia are mins vir/edd/ulægs herra Hakonar Noregs konongs er æk for ifir /Th/ilamork kom Vermundr Petars sun til min i Nizudal ok kiær/edd/e a Æyuind a /Th/rondar/th/uæit at Eyuindr villdi æigi hallda /th/at kaup er Griotgar/edd/r kæyfti af Groo fiugura kua land i Krakonese firir mana/edd/rmatar bol i /Th/rondar/th/uæit ok firir sæxtig [88 aar1303] kua ok af /th/ui at /Th/ollæifr /Th/ormotz sun ok Bæysings synir vendost vithnum til kaupsins, /th/a stæfndi æk Æyuindi a /Th/rondr/th/uæit a /th/inggi ok fyrnæmdum /Th/orllæifi ok Bæysings sunum til min til Huitisæi/edd/es, ok af /th/ui at Eywindr kom æigi /th/a leto /th/æir bæra stæfninggar vithni firir mer, æftir /th/at læiddu /th/æir fram Odd Amunda sun ok Amunda smi/edd/ er sua suoro, at /th/ar varo /th/æir i hia a Flom i stofo Griotgar/edd/ar at Griotgar/edd/r hællt i hond Groo ok kæyfti af hænne fiugura kua land i Krakonese firir mana/edd/rmatar bol i /Th/rondar/th/uæit ok firir sæxtigi kua hiauerande systursyni hænnar ok margum a/edd/rum go/edd/om mannum ok til vithnisburdar at /th/æsse vithni gengo firir mer /th/a sætti æk firir /th/etta bref mit insigli er gort var i Ski/edd/u a mi/edd/uikudagen nesta æftir mi/edd/fastu a fior/edd/a are rikis mins vir/edd/ulægs herra Hakonar Noregs konongs.
Jörund, Erkebiskop i Nidaros, tilstaar alle Bodfærdige, der paa flere nævnte Festdage besöge Skygthveit Kirke i Oslo Stift eller række den hjælpsom Haand, 40 Dages Aflad. (jfr. No. 94.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Uniuersis Christi fidelibus presentes litteras inspecturis Jerundus miseracione diuina Nidrosiensis archiepiscopus salutem in domino sempiternam. Quum vota Christi fidelium ad diuini cultus ampliacionem et animarum remedium sunt piis exhortacionibus ac indulgenciarum excitanda fauore. Nos de omnipotentis dei misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius, ac ea qua fungimur auctoritate confisi, omnibus vere penitentibus et confessis qui ecclesiam beate Marie de Skygs/th/uæit Asloensis dyocesis jn die natiuitatis domini jn singulis festiuitatibus beate virginis jn festo pasche, ascensionis et pentecostes jn die beati Johannis baptiste jn vtroque festo sancte crucis jn die sancti Michaelis et in festo omnium sanctorum nec non jn dedicacione eiusdem ecclesie deuote uisitauerint vel eidem manus porrexerint adiutrices, xl dies de iniunctis eis penitenciis misericorditer relaxamus. Datum Nidrosie iiij kalendas Augusti anno domini m o. ccc o. iij o.
[89 aar1303] 
Hauk Erlendssön Lagmand og Ivar Lagmand i Bergen bevidne det Forlig, som i deres Overvær sluttedes af Andres Paalsson paa Ringheim og Halle paa Rogn med Hustru Solveig i Buagaard angaaende hendes Fordring paa Gaarden Birkjar paa Voss. (jfr. No. 98-100.)
Efter en udateret Vidisse (nedenfor No. 106) af dette Brev og No. 103, paa Pergament i norske Rigsarkiv.
Arne i Grasgard, Jon Notarius, Peter paa Finnin, Erlend Unge, Arne Paalssön, Björn Bukssön, Narve paa Bryn og Orm Kafle bevidne, at de vare tilstede i Buagaard i Bergen, da Einar gav Askel Sakasvein, Thorbjörn paa Hval, Sigurd Snjall og Sigurd Skjalg hver sit Maanedsmats Bol i Jorden Kytvin.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Ödelagt af Slid og Væde. Seglene mangle. Arne Magnussen har henfört dette og fölgende No. 99 og 100 til 132*; men No. 97 og 103 vise, at de samtlige bör henföres omtr. til 1303.
Ollomm monnom /th/æim sæmm /th/etta bref sæa æda hæyra sændir Arne i Grasgarde Jon notarius Petr a Finnin Ællendr vngi Arne Pals [90 aar1303] son Biorn Buks son Narve a Bryn ok Ormr kafle q. g. ok sina. Mer gærom ydr kunikt at /th/æir Sigurdr skjalgr ok Halvardr Siualsson gængo vid firir oss at /th/æir varo /th/ui i hia i fyrra var j Bergwin i /oe/fsta kovanum i sioar husunum i Bua garde ær Æinar pinnungr gaf /th/æim .iiij. kumpanom Askele sakasuæini ok /Th/orbinni a Huale Sigurdi sniala ok Sigurdi skialg sit manadr mata bol huærium /th/æira i iord /th/æiri ær Kytuin æitir ok /th/ridiungin af ollum landz skyldunum /th/æim ær vynnist æf /th/æir vildu hialpa honum til rættynda vm Birkia mal ok vitni vm bæra mote Andrese ok Halla sonum ok /th/ar toko /th/æir aller hondom saman vid Æinar at /th/etta skildi haldast festo /th/æir Sigurdr ok Hallvardr hær fullann vitnis bvrd vm at so ær fram faret ok at /th/æir vilia /th/etta bæra ok suæria i huærium stad sem konongenom ok hans rade likar ær Sigur/edd/i /th/ui minstr. . . . . at sægia /th/ar sat vm /th/o at han være i /th/æsso sam[bande] at han suor /th/ar ækki vm ok ængann vitnis burd f[esti hann] /th/ar vm ok til sandz vitnis burdar setto ver var insigli firir /th/etta bref.
Arne i Grasgard, Jon (Thorsteinsson) Notarius, Peter paa Finnin og Orm Kafle bevidne, at de forgangen Höst vare paa Vang, da Garde i Vinje og Styrkar med Ed stadfæstede en Overenskomst angaaende en Jordlods Afhændelse mellem Einar Pinnung, Odd paa Rogn og Holrod paa Ringheim. (jfr. No. 97. 98. 100.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl vedhænge 2, 3 og 4.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra sendir Arne j Grasgarde Jon notarius Petr a Finnin ok Ormr kafle q. g. ok sina. Ver vilium ydr kunnight gæra at ver varom /th/ui j hia j fyrra haust a Vange er Gar/edd/e j Viniu og Styrkar baro vitni mæ/edd/ /th/æim æi/edd/staf at /th/æir sa handabond /th/æira Æinars pinnungs Oddz a Rogne ok Hollro/edd/ar a Ringæimi yfir i Aga at herra Sigur/edd/ar loghmanz ok at han skildi firir at /th/æir br/oe/dr Oddr ok Hollro/edd/or skylldu hafa ok æiga frialsa firir huerium .xi. mana/edd/ar mata bol j Birkium /th/at sem Æinar haf/edd/e adr at. æn han aura firir taka /th/a sem /th/æir haf/edd/u fyrr mæir bo/edd/et honom ok /th/a lago j kirkiuni a Wange. suoro /th/æir /th/ar at fullan æi/edd/ hia veran/edd/e Æinare og Soluæigu ok margum a/edd/rum go/edd/om mannum ok til sandz vitnis bur/edd/ar /th/a sættum ver var insigli firir /th/etta bref.
birkio breff.
[91 aar1303] 
Vidnesbyrd om at Einar Pinning, Odd paa Rogn og Holrod paa Ringheim enedes hos Sigurd Lagmand paa Aga om, at de to Sidstnævnte skulde have Birkjar, men Einar de Penge, som hine för havde budt ham for denne Gaard, og som laa i Vangens Kirke. Ligesaa vidnes, at Sira Peter paa Vangen solgte Einar Pinning Gaarden Tön for disse Penge, m. v. (jfr. No. 97-99.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl mangle.
Allum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra sændir Arne j Grasgar/edd/e Jon notarius Thostæins son ok Ormr kafle q. g. ok sina. Ver vilium at /th/er vitit at /th/ænna vitnis bur/edd/ baro /th/æir Gar/edd/e j Viniu ok Styrkar, at /th/ar varo /th/æir j hia i Aga firir herra Sigur/edd/i logmanne, at /th/æir hældo hondom saman, Æinar pinningr, Oddr a Rogne ok Hollro/edd/r a Ringæimi ok skildi herra Sigur/edd/r firir, at Oddr ok Hollro/edd/r skildu hafa ok æiga frialsa firir huerium manne .xi. mana/edd/ar mata bol j Birkium, ær /th/æir hof/edd/u længe vm /th/rætt. æn Æinar aura taka /th/a sæm /th/æir hof/edd/u a/edd/r bo/edd/et honom firir Birkiar, ok lago i kirkiunni a Vange. ok hær eftir suoro /th/æir fullan æi/edd/, ofan a /th/etta handsældo /th/æssir mæn vitni sit, Hollro/edd/e Andrese mage hans, ok Halla a Rogne, Biarne klokkare, Ærlændr gio ma/edd/r ok Suæin Matz son, at /th/ar varo /th/æir j hia a Vange i præstofunni, ok sa handda t/oe/ke /th/æira sira Petrs ok Æinars, at sira Petr sældi Æinare, af halfo Margrettar Askatins kono .xii. mana/edd/ar mata boll j T/oe/n, æn Æinar fæk sira Petre aura /th/a sæm Halla synir log/edd/u j Vangs kirkiu. ok Æinar atte at hafa firir Birkiar. #.æn Æinare fæstozt /th/æssor vitni, af Sigur/edd/i snialla, Sigur/edd/ar skialgs ok Askæle saka suæini ok /Th/orbirni a Huale at /th/ar varo /th/æir j hia a Vange, i Haldors stofu ok sa handa t/oe/ke /th/æira, Halla sona ok Æinars Pinnings ok at Halla synir luku Æinare .xii. mana/edd/ar mata boll j T/oe/n firir .xi. i Birkium ok at Æinare skildi /th/at jamfrialst væra. sæm Birkiar /th/o at han ætte /th/ær /th/at log/edd/u /th/æir ok til at vm /th/at .iiii. mana/edd/armata boll ær Oddr kæg/edd/an kær/edd/e a j T/oe/n, at sira Petr borga/edd/e at Æinare skildi /th/at frialst væra firir Odde kæg/edd/o. # .man logma/edd/ren ok /th/æir flæiri go/edd/er mæn sæm /th/etta mal vær/edd/r vndir skotet taka huar vitnin sæm /th/æim synazt loglægare. ok til san/edd/z vitnis bur/edd/ar sættom ver var jnsigli firir /th/etta bref.
[92 aar1304] 
Ivar Jonssön, Lagmand i Bergen, og Jon Notarius i Einarsgaard vidne, at Andres paa Mare og hans Hustru Thora solgte Eindrid Hvit en Del af Gaarden Hvam og Mare, samt at Sigurd Elg ligeledes solgte sin Lod i Hvam i Borgund til samme Eindrid, mod Lösningsret, naar de vilde.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Ivars Segl vedhænger fortrinlig bevaret. Omskr.: s. ivari filii johanis. Brevet har Chirograph-Form.
Allum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra sændir Jvar logma/edd/r j Biorgwin ok Jon notarius j Æinars gar/edd/e Q. G. ok sina vit gærom allum y/edd/r kunnigt at vit varom /th/ar i hia ær Andres a Mara ok /Th/ora huspr/oe/yia hans sældo Æindri/edd/a huit siau mana/edd/ar mata læigu i Huamme a Folke æn figura mana/edd/ar mata læigu i Mara firir halfs fimta kyrlagh huært mana/edd/ar mata boll mæ/edd/r /th/ui skilor/edd/e at Andres ok /Th/ora l/oe/ysi aftr a huerium degi ær /th/au vilia mæ/edd/ sialfs sins pænningum æn ænskis annars slikum sæm hann lauk i ok fyr segir /th/o sua at /th/au skulu sægia Æindri/edd/a firir vm haustit firir ioll æf hann vil l/oe/yst hafa at hann gere ra/edd/ firir aurum sinum ok skulu lokner væra sæinsta koste at paskom /th/ar nest eftir æn æf /th/a æro æigi aurar lokner /th/a fylgi Æindri/edd/i iordunum æ /th/ar til ær sua ær gort sæm fyr skilr. Sua gængo /th/au ok vi/edd/ Andres ok /Th/ora at Sigur/edd/r ælgr bro/edd/er /Th/oro sældi Æindri/edd/a halft setta mana/edd/a mata boll j Huamme a Borgund firir fiogur kyrlog huært mana/edd/a mata boll ok at hann haf/edd/e huærn pæning tekit /th/ar firir. Sua gængo /th/au ok vi/edd/ at Æindri/edd/i lauk /th/æim /th/ar til halft kyrlagh til huærs mana/edd/a mata bolls ok at /th/au sældo hanom i /th/eirri samre æign æit mana/edd/a mata boll till hins æn firir halfs fimta kyrlagh. Gængo /th/au ok fulkomlæga vi/edd/r firir okr at /th/au hof/edd/u huærn pænning tekit firir alla fyrsag/edd/a ior/edd/. Ok til sandz vitnis bur/edd/ar sættom vit okkor jnsigli firir /th/etta bref ær gort var vm varet j paska viku a fimta are rikis okkars vir/edd/ulæghs herra Hakonar konongs hins korona/edd/a ok til mæiri varyg/edd/ar ok sta/edd/fæsto var gor cirografus millim /th/æssara brefa ok skilor/edd/z ok hafa sin lutin huarer.
Peter paa Sandvin udsteder Thingsvidne om Sætervejen til Skalheim.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollvm /th/eim monnvm er /th/ætta bref sia e/edd/a h/oe/yra sen/edd/r Peter a San/edd/vin Q. G. ok sina. Ek vil y/edd/r kvnnit gæra at /th/av vitni barost firir mer af hende Petes a Finnin vm sæter væg /th/an er leigit heifvir [93 aar1304] til Skaleims baro /th/esser mæn /th/a vitni vm /Th/ostein a Tolom ok Kolbiorn a Birkilande at bvfiar væger af Skaleimi heifvir reikin veirit vm Rossalan/edd/s skoga til M/oe/adals til ok i fra siavtigi vættra samfast. En sira Rvnolfver ok Alfver ok Askæll leto bæra /th/av vitni at lansættar a Skaleimmi hafva be/edd/et vægarens Rossalandz mæn baro /th/esser mæn her vitni vm sem bvtt hafva a Skaleimi annar .vii. væter en annar .vi. /Oe/ygolfver i Skore ok /Th/orbiorn none at /th/eir ba/edd/o er /th/eir byggv a. ok toko /th/eir /th/av ra/edd/ af sialfvm ser en eiki af /th/eim er ate Skalleim ero siavtian vætter si/edd/an /th/eir bivggv a. Varo /th/esse vitni boren a /Oe/ystvsyn /th/vattagen næsta eptir crosmærso a fimta are rikis vir/edd/vlæx herra Hakonar konongs /th/ema monnvm hia værandvm sira Fiællare sira Jone sira Olafve Andrese a Vma Sigvr/edd/i a /Oe/ystvsyn Ifvare a Noreimi /Th/orleifvi prest syni ok morgvm o/edd/rvm go/edd/vm monnvm.
vm vegar bref til Skalæims.
Kong Haakon V Magnussön stadfæster Lagmændene Hauks og Ivars mæglede Forlig mellem Andres Paalssön paa Ringheim, Halle paa Rogn og Hustru Solveig i Buagaard angaaende Birkjar paa Voss.
Efter en udateret Vidisse ( No. 106) af dette Brev og Forligsbrevet No. 97 paa Pergament i norske Rigsarkiv.
[94 aar1305] 
Jörund, Erkebiskop af Nidaros, og Arne, Electus i Bergen, bevidne, at Biskop Ketil af Stavanger afstod til Kong Haakon Kaldsretten til St. Olafs Kirke paa Avaldsnes.
Efter Arne Magnussens Afskr. i Barthol. IV. (E) 291 efter en tabt bergensk Codex.
Universis Christi fidelibus, præsentes literas visuris vel audituris, Jerundus dei gratia archiepiscopus Nidrosiensis, Arno ejusdem gratia electus confirmatus Bergensis, salutem in domino Jesu Christo. Noverint universi, qvod nos anno domini, m o. ccc o. qvinto pridie Kal. Octobris, in curia domini regis Bergis præsentes fuimus, qvando venerabilis frater noster, dominus Ketillus episcopus Stavangrensis, jus patronatus in ecclesia beati Olavi de Awallznes, Stavangrensis dyccesis, pure et simpliciter dimisit illustri principi Haqvino, dei gratia regi Norvegiæ, sibi in prædicta ecclesia omne jus libere concedendo, qvod vero et legittimo competit patrono, juxta canonicas sanctiones. In cujus rei testimonium sigilla nostra præsentibus duximus apponenda. Datum anno die et loco supradictis.
Jörund, Erkebiskop i Nidaros, oplyser Paven ( Clemens V) om Urigtigheden af Oslo Biskops og Kapittels Paastand at deltage i Hammers Domkapittels Bispevalg, og indstiller derfor dettes Valg af dets Kannik Ingjald til pavelig Stadfæstelse (jfr. No. 49).
Efter Afskr. i Barth. IV. (E) 747-750 efter en tabt bergensk Codex.
Sanctissimo in Christo patri ac domino suo domino . . . divina providentia sacrosanctæ Romanæ ecclesiæ summo pontifici Jerundus permissione divina Nidrosiensis archiepiscopus, devota pedum oscula beatorum: Sanctitati vestræ notum esse volumus per præsentes, qvod cum venissent ad nostram præsentiam apud civitatem Bergensem. xij o. Kal. Octobris, sub anno domini m o. ccc o. qvinto, discreti viri Botulphus et Halluardus, canonici et procuratores capituli Hamarensis ecclesiæ, pro petenda confirmatione electionis, de honesto et provido viro, domino Ingielddo, ejusdem ecclesiæ Hamarensis canonico, concorditer celebratæ, venientes coram nobis octavo Kal. Octobris, anno et loco supra dictis, honesti viri, dominus Symon archipresbiter et Thorkillus Gunnari, canonici Asloenses, legerunt infra scriptam literam, præsentibus testibus fidedignis, et nobis ejusdem literæ copiam tradiderunt; [95 aar1305] cujus tenor de verbo ad verbum talis erat: In nomine domini amen. Universis præsentes literas visuris vel audituris, Bardo dictus abbas de Howd/oe/y etc. ut supra . Cum igitur jus eligendi aliqvem in Hamarensem episcopum promovendum, vel etiam postulandi, de jure communi spectat ad capitulum Hamarense, nec est nobis ostensum, qvod ad episcopum et capitulum Asloense unqvam ullo tempore, cujus extat memoria, jus hujuscemodi pertinebat, immo per documenta legittima constat nobis, qvod cum alias contra dominum Thorfinnum electum ac canonicos et procuratores Hamarensis ecclesiæ per dominum episcopum et capitulum Asloense, coram reverendo patre, domino Johanne, piæ memoriæ Nidrosiensi archiepiscopo, prædecessore nostro, apud castrum Tunsbergense talis qvestio moveretur, sub anno domini m o. cc o. septuagesimo octavo, qvoniam Asloenses de jure, qvod sibi dicebant in provisione Hamarensis ecclesiæ competere, nil probabant, memoratus electus ac procuratores Hamarensis ecclesiæ fuerunt ab impetitionibus Asloensium sententialiter absoluti, nec non et ipsis episcopo et capitulo Asloensi perpetuum super hoc silentium fuit impositum per sententiam, qvæ in rem transiit judicatam viginti et septem annis a tempore latæ sententiæ jam elapsis. Nos, communicato sapientum consilio, provocationi suprascriptæ, tanqvam frivolæ et in gravamen Hamarensis ecclesiæ pariter et manifestam injuriam interjectæ, non detulimus, propter supradictas causas et plures alias rationabiles coram sanctitate vestra suo tempore proponendas, si provocationi predictæ duxerint insistendum. Sed in electionis memoratæ negotio, prout ad nostrum spectat officium, jure metropolitico procedere decrevimus, sicut exigit ordo juris, protestantes, qvod si episcopus et capitulum Asloense sua crediderint veraciter interesse, et procuratorem vel procuratores ydoneos ad præsentiam nostram miserint tempore debito, ac personam nostram, tamqvam suspectam in isto negotio, voluerint et ex causis legittimis potuerint recusare, promptos et paratos nos offerimus ad committendum secundum formam juris, examinationem et decisionem dicti negotii fidedignis personis aliis, non suspectis, ne ecclesiæ prædictæ laboribus et expensis ultra debitum aggraventur. In cujus rei testimonium dictis episcopo et capitulo Asloensi præsentes literas, sigillo nostro consignatas, pro apostolis duximus concedendas. Datum apud civitatem Bergensem, anno domini m o. ccc o. v o. xij. Kal. Novembris. Dominus Jesus Christus vitam vestram ecclesiæ suæ sanctæ servet incolumem per tempora longiora.
[96 aar1305] 
Jon Notarius, Orm Kafle og Svein Bjarnasön udstede Vidisse af to Breve ( No. 97 og 103) ang. Forlig mellem Andres Paalssön, Halle paa Rogn og Hustru Solveig i Buagaard om Birkjar paa Voss.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene 2 og 3 vedhænge hele.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia æ/edd/a h/oe/yra sendir Jon notarius Ormr kafle oc Suæin Biarna son. Q. G. oc sina. ver vilium at /th/er viti/edd/ at ver samm bref herra Hauks logmannz oc Juars logmannz j Bergwin sua vattande or/edd/ æftir or/edd/. [ Nu fölger Brev No. 97 ]. /Th/ar mæ/edd/ sam ver oc sta/edd/fæstu bref vars vir/edd/ulighs herra Hakonar konongs ær han haf/edd/e gæfit firir /th/ætta satmal. sua vattande or/edd/ æftir or/edd/. [ Nu fölger Brev No. 103 ].
Birkia bref.
Arne, Biskop af Bergen, anbefaler Augustinerne ved Jonskirken i Bergen, der ere stedte i stor Trang, til Biskop Ketil af Stavanger og alle Lærde og Læge i hans Bispedömme, og opmuntrer dem til at hjælpe en Munk derfra, Broder Aslak, som med Bisp Arnes Minde nu drager til Stavanger.
Efter Afskr. i Barthol. IV (E) 296, efter en tabt bergensk Codex.
Wirduleghom herra oc sinum anleghom br/oe/dr herra K[atle] med guds miskunn biskupi i Stavangre sender Arne med /th/eirri somu miskunn biskup i Biorgvin Q. G. oc sina brodorlegha ælsku med hollre vinatto. Saker /th/ess at flæster menn i rikinu kenna /th/eirrar uæfe er a hefer leghit um stund oc /th/æir æinkanlegha er firir flæirum hafa at sea en æinum manne sem ero klaustramen /th/æir sem æighi orka af stadanna goze /th/æim kost upp at halda er /th/eirra formenn oc sialfer /th/æir hafa sik till bundit upp at hallda saker oforsio sialfra sinna oc br/oe/dr at Jons kirkiu af varo biskupsd/oe/me ero komner i /th/ennan vanda at /th/æir megho æighi sialfer vid hialpazst ser til vidrlifis nema gud oc goder menn stydi till med /th/æim /th/a er /th/at b/oe/nastadr vaar till ydar oc till allra annarra dughande manna i ydru biskupsd/oe/me lærdra oc ulærdra at /th/er seet /th/æim vidr hialpande j sinni naud epter /th/vi sem gud skytr hverium i hugh at gera takande af gudi ambunena er alla goda luti ambunar, senda /th/æir /th/an brodor sinn till /th/essa ærendes er broder Aslaker hæiter med vitorde varo oc sam/th/ykt, presentibus post festum Philippi et Jacobi proximo futurum minime valituris, var /th/etta [97 aar1306] bref gort i Biorgvin oc jnzsiglat med /th/vi inzsigli varo er ver hafdum adr, qvinto Non. Marcii, anno a nativitate domini m o. ccc o. sexto.
Vige Lagmand (i Skien) dömmer Olaf paa Dal at betale Geirlaug, Bergulfs Hustru paa Æplathveit, Tredingsarv efter Olafs Sön Gunnar.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet afrevet.
Ollum manum /th/æim sæm /th/etta bref sia eda h/oe/yra sændir Vigi loghmadr Q. G. ok sina. Berghulfer a Æfpla /th/uæit ok Olafer a Dale komo til min ok kiærde Bergulfer at hann fær æigi rett fiar skifti af Olafe a Dale hafde Olafer /th/ænn mote burd at Gunnar son hans ok Gæillaug er nu a Bergulfer hafdu laght /th/ridungs felagh ok hugdu /th/æt sumir men æi logh vera. Nu vill ek at aller men viti at min herra konongren hefir nu sua skipa j logh at nu skall haldaz /th/ridungs felaget /th/egar huarer tuæigia ærfingiar jata. /th/ui vil ek at aller viti at ek sæigi /th/æt logh at /th/etta fyr næfnt /th/ridungs felagh skall haldaz skall Olafer luka Gæillaugu /th/ridung af allu /th/ui er Gunnar atte j lande ok lausum /oe/yri. ok /th/ing sinn sua mykyll sem hon fær loglegh vitni til hiauerande /th/æssare minni loghsogn var herra /Th/orer Hakonar son Hakon /Th/ores son herra Olafer sarper ok mart annara godra manna ok til sanz vitnis burdar sætti ek firir /th/etta bref mit insighli er gort var a .vii. are rikis mins virdulegs herra H[akonar] Norex konongs hins koronada.
Ivar Lagmand tildömmer Hr. Thorvald Thoressön Gaarden Kollavaag paa Hjaltland, som Björg Husfru havde forbrudt, fordi hun flere Gange havde forsömt at betale Kongen den Mulkt, hvori hun var falden.
Efter Origin. p. Pergam. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 100. No. 5. a. Af de 12 Segl hænge 5 og 9 ved.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æ/edd/a hæyra sendir Jvar loghma/edd/r. Jvarr spera Arnfinnr /Th/orfinnz son. Sigur/edd/r a Kallbak. Ærlender Gærmundar son. Sigur/edd/r Gregorius son. Gregorius Jvars son. Halfdan j Arna fyr/edd/e. Hogne j Ræy/edd/ar fyr/edd/e. Nikulas a Grytinge. Gizurr a Bræida sætre. Halfdan Rafns son ok allir logretto menn a Hiatlande Q. G. ok sina. Ver gærum kunnikt at a attanda are rikis vars vir/edd/ulegs herra Hakonar konongs. friadaghinn j huita sunno viko [98 aar1307] j kirkionne a /Th/inga velle. kiær/edd/e Biorg husfræyia j Kolla vaghe a herra /Th/orwald /Th/ores son. ok villde aptr rifa sattmal /th/au tuau sem hon haf/edd/e gært vi/edd/ han. Prova/edd/izt /th/ar sua firir oss at fyrnefnd Biorg haf/edd/e fallit j sekt vi/edd/ konongdomenn til .iiij. marka ok .xx. ok herra /Th/[orvalldr] haf/edd/e bo/edd/it henne huart hon villde hallda til loghmannz ok log/th/ingis æ/edd/a sættazt. Ok hon gekk til sattmals me/edd/ /th/æim hætte at hon skillde luka vm sumarit eptir .vj. merkr sylfrs j Norege. Ef /th/at kæme æigi framm /th/a skyllde laust vera satt malit. Gekk ok Biorg vi/edd/ at ekke kom framm a /th/uj sumre. En vm varit eptir er herra /Th/[orvalldr] kom j nor/edd/r æyiar kalla/edd/e han aptr satt malit me/edd/ /th/uj at han haf/edd/e æigi fengit firsag/edd/a skulld. ok bu/edd/ henne /th/a enn af nyio huart hon villdi sættazt æ/edd/a hallda male sino til logh/th/ings. Gekk hon /th/a enn til sattmals af nyio me/edd/ /th/uj mote at hon sette han j .vj. merkr brendar j Kolla vaghe j jor/edd/o sinne a /th/ann haat at hon skyllde læyst hafa .iij. merkr brendar j Hiatlenzkum æyre /th/a firir /th/ing. en ef /th/at bryste skylldo /th/ær .iij. merkr forve/edd/ia. En a/edd/rar .iij. merkr .b. skyllde hon læysa vm sumarit eptir j Norege me/edd/ gilldum fornum peninge. Nu gekk hon enn vi/edd/ at /th/ær .iij. merkr .b. sem lokizt skylldo hafa j Hiatlande komo ekke framm. En /th/ær .iij. sem lukazt skylldo j Norege. voro bo/edd/nar firir .ix. merkr sylfrs af /th/ui sylfre at .iij. merkr voro jamgo/edd/ar sem æin mork forn. Ok herra /Th/[orvalldr] villdi æigi taka vttan sua sem han tok af o/edd/rum monnum /th/ar sem jor/edd/ sto/edd/ j ve/edd/e firir ok loghmennerner logh/th/o ra/edd/ a herra Haukr ok Jvarr. at firir væg/edd/ar sakir skyllde han taka .ij. merkr firir æina. Nu af /th/ui at oss syndizt sem hon haf/edd/e æigi halldit firsog/edd/ satt mal. ok ver sáám æigi annat sannara en /th/au ætte at halldazt. /th/a sag/edd/e ek Jvar loghma/edd/r me/edd/ ra/edd/e ok sam/th/ykt handgengenna manna ok logretto manna herra /Th/orvallde firnefnda jor/edd/ forve/edd/ia /th/a sem læyst skyllde hafa verit a Hiatlande. En han skyllde fylgia ok landskylld af taka hinum .iij. morkum brendum sem peningar voro bo/edd/nir firir j Norege /th/o at /th/æir være æigi me/edd/ fullna/edd/e. me/edd/ /th/æim hætta at hon skyllde æiga kost at læysa j sumar j Norege me/edd/ sm/oe/rgilldum æyre. en ef /th/essar .iij. merkr kæme æigi framm eptir /th/ui sem nu er skilt /th/a skylldo /th/ær sua forve/edd/ia sem hinar fyrre. /th/ar til rettir o/edd/als menn læysa me/edd/ gilldum jar/edd/ar aurum. Ok til sannz vitnis bur/edd/ar settum ver var jnsigle firir /th/etta bref er gært var a /Th/inga velle a firsag/edd/om are deghe ok tima.
breff om Kollewog i Jælæ i Hetlandt.
[99 aar1307] 
Bjarne Erlingssön og Erling Amundssön byde paa Kongens Vegne Jon Koller at opfylde den Dom, de paa Kongsgaarden i Bergen havde afsagt mellem ham paa Hallofs og Aslak Björnssöns Vegne og Erlend Unge angaaende Gaarden Vavallastad.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æda h/oe/yra, sændir Biarne Erlings son. Erlingr Amunda son Q. G. oc sina, Erlen/edd/r vngi oc Jon kollr komo a stæfnu firi okr j Biargwin j malstofoni j konongs garde, kærde Erlendr a /th/a br/oe/dr Hallof ok Aslak Bianar syni at hann hafdi æi aura eftir skildaga sinum firi .v. manadar mata bol j Vafwallastodom. suaradæ Jon kollr /th/ar til af vægna /th/æirra br/oe/dra er vmbodz ma/edd/r /th/æirra sagdest vera til /th/æss mals, oc af /th/ui at okr oc flæirum dugandis monnum læist Erlendr rettare hafa at mæla. d/oe/mdust honum fullir aurar sinir firi fyr næmda v manadarmata leigu, sua d/oe/mdum ver honum ok firi /th/ann /th/ykk oc orda skipti sæm Hallofr hafdi væitt honum .iij. merkr fornar, skildi /th/etta huartwæiggia vpp lukazt tysdagen næsta eftir paska viku. En af /th/ui at /th/æssi domr var æi halden, biodum vit /th/ær Jon kollr af vægna okars virduligx herra konongsens at /th/u ger honum her rett af eftir logum, oc til sanz vitnis burdar gafum vit okor jnsigli firi /th/etta bref er gort var laugar daghen næsta eftir hælga /th/orsdagh. a viij are rikis vars virduligx herra Hakonar Noregs konongs.
Kong Haakon V Magnussön skjænker Herr Jon Raud 11/2 Öresbol i Gaarden Duflaa til evig Eie.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Undertegnet med Kongens sædvanlige Monogram #. Seglet mangler.
Hakon me/edd/ guds miskun Noregs konongr son Magnus konongs sændir ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a heyra Q. G. ok sina. Ver vilium at /th/er vitir at ver hofum gefuet herra Jone Rau/edd/ halfs annars eyris bol j Dufla. æfwenlegha honum ok hans ærfwingium. Firirbiodom ver huerium manne fyrsag/edd/a eign hindra e/edd/a talma firir honum æ/edd/a /th/au lunnændi sæm till hænnar liggia. næma sa er /th/at gerer vili sliku firir suara sæm logh vatta. /Th/etta bref var gort j Aslo kros [100 aar1307] messudagh vm haustit a niunda are rikis vars. herra Snare Aslaks son jnsiglade Ballte klærkr ritade.
vm halft annare øyres b. j Dufla.
Finn (Haldorssön), Provst ved Apostlernes Kirke, Peter Mata og Frederik Official, Kanniker i Bergen, udstede Vidnesbyrd om Prædikebroderen Magister Eriks Forklaring om, hvem Kongens Offer i Stavangers Domkirke efter gammel Skik pleiede at tilfalde.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 30. No. 20, med 3 Segl.
Vniuersis ad quos presentes litere peruenerint Finno prepositus capelle apostolorum Bergis Petrus dictus Mata et Fredericus officialis Bergensis canonici Bergenses ecclesie maioris salutem in domino sempiternam. Notum facimus vniuersitati vestre quod anno domino m o. ccc. vij. tercio nonas Octobris presentes fuimus et audiuimus in domo fratrum predicatorum Bergis quando magister Ericus frater eiusdem ordinis requisitus per Johannem Hedenni canonicum Stawangrensem quid esset consuetudinis in ecclesia Stawangrensi super oblacione regis cum ibidem transitum facit. Dixit in animam suam hoc consuetudinis esse in loco predicto super oblacione prefata. videlicet si offertur pecunia norica ipsam asseruit ad capitulum Stawangrense pertinere. Sed de sterlingis vel turonensibus grossis. nichil determinate dixit. aurum vero et fabricatum argentum et pannos preciosos ad episcopum loci ostendebat pertinere. In cuius rei testimonium sigilla nostra presentibus sunt appensa. Datum Bergis anno et die supradictis.
Nota de oblacione ad summum altare.
Pave Clemens V bestemmer, at Provsten ved de 12 Apostlers Kirke i Bergen skal være Formand for de 14 af Kongen og hans Forfædre stiftede kongelige Kapeller med Tittel magister capellarum regis, og fastsætter hans Rettigheder som saadan.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. V. ann. III. ep. 119.)
Clemens episcopus etc.
Ad perpetuam rei memoriam. Inclita merita carissimi in Christo filii nostri Haquini regis Norwegie illustris, quibus idem rex nostram [101 aar1308] et apostolice sedis benivolentiam promeretur, exposcunt ut nos votis ipsius, que presertim de fervore devotionis prodire conspicimus, quantum cum deo possumus, favorabiliter annuamus. Cum itaque, sicut ex parte ipsius regis fuit expositum coram nobis, rex ipse quatuordecim capellas habeat fundatas ac dotatas per eum et clare memorie M[agnum] patrem et H[aquinum] avum ipsius Norwegie reges, quarum quatuor videlicet duodecim Apostolorum Bergensis, sancte Marie Asloensis, sancti Michaelis de Tunsbergis et sancti Olavi de Avaldsnes Asloensis et Stawangrensis diocesium collegiate existunt, alie vero decem videlicet sancti Petri de Saurbe, sancti Laurentii de Lista et sancti Laurentii de Eikundasund, sancte crucis de Fana, sancte Caterine, omnium Sanctorum, sancti Ludovici in Tussis/oe/y, sancti Nicolai de Herdle, sancte Marie de Trums iuxta paganos, sancti Stephani de Tunsbergis, Stavangrensis, Bergensis, Nidrosiensis et Asloensis civitatum et diocesium, non sunt collegiate. Nos ipsius regis supplicationibus inclinati, apostolica auctoritate statuimus, ut prepositus, qui nunc est et pro tempore fuerit dicte capelle duodecim Apostolorum Bergis, presit omnibus capellis predictis, et vocetur decetero magister capellarum regis, possitque idem magister, qui nunc est et pro tempore fuerit, in predicta capella sua duodecim Apostolorum uti baculo pastorali, mitra et annulo in eiusdem regis et successorum suorum regum Norwegie, qui pro tempore fuerint, presentia, ibique benedicere more pontificum aliquo ibi pontifice non presente. Liceat quoque dicto magistro, qui nunc est et pro tempore fuerit earumdem capellarum, capellas visitare predictas ac excessus prepositorum et clericorum duodecim Apostolorum ac aliarum capellarum predictarum circa minora corrigere, iure diocesanorum episcoporum in aliis omnibus semper salvo. Nulli ergo etc. nostre constitutionis etc. Datum Pictavis Nonis Februarii, anno tertio.
Pave Clemens V skjenker de Bodfærdige, som paa visse Tider besöge noget af de fjorten kongelige Kapeller dels et Aars dels 100 Dages Aflad.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. V. ann. III. ep. 120.)
Clemens episcopus etc.
Universis Christi fidelibus presentes litteras inspecturis. Licet is, de cuius munere venit, ut sibi a fidelibus suis digne ac laudabiliter serviatur de habundantia pietatis sue, que merita supplicum excedit, et vota beneservientium multo maiora retribuat, quam valeant promereri, [102 aar1308] nichilominus tamen desiderantes domino reddere populum acceptabilem, fideles Christi ad complacendum ei quasi quibusdam illectivis muneribus, indulgentiis videlicet et remissionibus invitamus, ut exinde reddantur divine gratie aptiores. Cupientes itaque quod infrascripte quatuordecim capelle carissimi in Christo filii nostri Haquini Norwegie regis illustris, quem sue celsitudinis inclitis exigentibus meritis gerimus in visceribus caritatis, videlicet duodecim Apostolorum, sancte Marie Asloensis, sancti Michaelis de Tunsbergis, et sancti Olavi de Avaldsnes, sancti Petri de Saurbe, sancti Laurentii de Lista et sancti Laurentii in Eikundasund, sancte crucis de Fana, sancte Catarine, omnium Sanctorum, sancti Ludovici in Tussis/oe/y, sancti Nicolai de Herdle, sancte Marie de Trums iuxta paganos et sancti Stephani de Tunsberge, Asloensis, Stavangrensis, Bergensis et Nidrosiensis civitatum et diocesium, congruis honoribus frequententur, et Christi fideles eo concurrant libentius ad easdem, quo se magis in eis conspexerint spiritualibus gratiis confoveri, omnibus vere penitentibus et confessis, qui aliquam ex eisdem capellis devote visitaverint, annatim in principali festivitate ipsius, unum annum, illis vero, qui per octo dies festivitatem ipsam immediate sequentes ad aliquam ex eisdem capellis causa devotionis accesserint, centum dies de omnipotentis dei misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi de iniunctis eis penitentiis misericorditer relaxamus. Datum Pictavis Nonis Februarii, anno tertio.
Pave Clemens V tillader paa Kong Haakons Anmodning, at Presterne ved de kongelige Kapeller maa, paa Forlangende af Magister capellarum, vies af uvedkommende Biskop.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. V ann. III. ep. 122.)
Clemens episcopus etc.
Carissimo in Christo filio Haquino regi Norweye illustri. Celsitudinis tue sincere devotio, quam ad nos et Romanam geris ecclesiam, promeretur, ut nos personam tuam paterne dilectionis brachiis amplectentes, que suppliciter deposcis a nobis tibi favorabiliter concedamus. Cum itaque, sicut pro parte tua fuit propositum coram nobis, terram diffusam habere noscaris, nos tuis supplicationibus inclinati, ut quilibet antistes de regno tuo gratiam et comunionem apostolice sedis habens, qui super hoc fuerit requisitus, nostra fretus auctoritate clericos tuos, tuis obsequiis insistentes, quos magister capellanorum tuorum, qui pro [103 aar1308] tempore fuerit, per se ipsum vel litteras suas ei duxerit presentandos, dumtamen ydoneos, etiamsi de aliena diocesi fuerint, possit ad omnes ordines promovere, auctoritate tibi presentium indulgemus. Nulli etc. nostre concessionis etc. Datum Pictavis Nonis Februarii, anno tertio.
Hallstein Thoressön og Vige Lagmand i Skien fælde Dom i en Trætte mellem Odd paa Landsverk og Björn Store angaaende et Gaardsalg.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædr hæyra senda Halstæin /Th/ores son Vighi logmadr i Skidu Q. G. ok sina ydr gerum mit kunnigt at /th/æir varo firir ockor Oddr a Landzværki ok Biorn store. kiærde Biorn nv sem opplægha fyr mæir at æigi varo lokner fullir værdaurar firir halft Landzværki ok halfan /Th/iodolfs ass er Biorn ok /Th/oronn huspræyia Biænnar sælldu /th/æim fædgum Odde ok Swæini fadur hans. hafde /th/o Oddr latet bæra vitni firir herra Aslake Rognals syni. /th/au er /th/at baro at /th/au varo alsat vm sat firir /th/att jærdar værd. ok af /th/ui at Biorn sagde sidan at /th/au vitni varo æigi loglæg /th/a gaf herra Aslakr ok ek Vighi Birni bref ok stefndum Odde firir ockkr ok sagde ek Vigi at han skylldi niota skilrikra vitna /th/æira er hia varo at han hafde loket hæilan penning ok halfan ok her æptir /th/iotkadez Oddr ok villdi ældri koma firir logmann ædr sytlumann. hæfir /th/o sytlu madr huer æptir annan stefnt oplæga Odde vm /th/etta mall ok Biorn lengi rekez ok fek ælldri ret a. ok nv i vætr tok herra Gæirmundr tuægia manna vitni a /th/ingi a Ha/th/uæit æptir /th/ui sem bref hans vattar. at /th/æir varo /th/ar i hia ok hæyrdu a at /th/oron gek vid at Biorn ok hon hafdu hæilan pennig ok halfan af Odde ok /th/æim fædgum firir fyr nefndar jærder. En sakar /th/ess at Biorn hafde mykit ræxstr ok m/oe/de vm /th/etta mal ok Oddr villdi ældri til koma oppt loglæga stæfndr. /Th/a for nv a xii manna domr millim /th/æira ok d/oe/mdez Birni firir ræxstr sin ok kostnad er han hafde firir /th/esso male /th/riar mærkr fornar fiorar hudir firir mork. iii laupar s[m/oe/rs] firir mork ku a vars dægi firir mork. skal at /th/esso fe fram xii aurar at Haluars m/oe/sso er k/oe/mr ok xii aurar at Martæins m/oe/sso at hausti at Hæydals mo kirkiu ok ef /th/esser penningar koma fram ok fælz at ængu /th/a skulu /th/æir væra alsattir vmsattir firir alen ok oalen ok ælldri her a ganga vttan sa er /th/at gere suare sliku firir sem logh vattar. varo /th/esser doms men med ockr sira Bardr a Hælleimi Bardr son Onundr Bardr son /Th/orstæinn a Moe Gunnar a Sanlande, Næridr i Kilum Gunnar [104 aar1308] /Th/orkiæls son Olafr broder hans ok Asgæir ok til sanz vitnisburdar sættum mit ockor jnsigli firir /th/etta bref er gort var i Skidu odensdagen i annare viku fastu á ix are rikis virdulægs herra H[akonar] Norex konongs hins korunada.
Endride Simonssön tildömmer Birgit Baardsdatter 3 Maanedmats Leie i Gaarden Hvam i Borgund, som Arnfinn Eilifssön uretmæssig havde tilegnet sig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Endrides Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a heyra sændir Endri/edd/i loghma/edd/r Q. G. ok sina. Ek vill y/edd/r kunnight gera at Brighit Bar/edd/ar dotter kom till min ok kærde firir mer a Anfinn Eilifs son vm jær/edd/ar sokn /th/a er Endri/edd/i bonde hænnar let bera a Huamsjor/edd/ a Borghund /th/riggia mana/edd/ar mata leigu ok var /th/etta motekast Arnfins at han ko/edd/ vera sagt ser firir annare jor/edd/u a/edd/r a Borghund. A /th/ui are lag/edd/e ek /th/at till me/edd/ sam/th/ykt bæiggia /th/eirra at Arnfinnr skilldi fara j Sognn a Borghund ok lata /th/ar bæra vitni sin /th/au er han vendezst firir vmbo/edd/s manne Brigittar baro /th/esse mænn vitni Bæsse ok /Oe/stein firir mer a stemnu, Arfinni loghliga till stæmdom, me/edd/ /th/essom tueimr vattom hiaverandom Arna langh j Gylltunni ok Arna langh j Gullskonom at /th/æt uar sam/th/ykt beggia /th/eirra ef Anfinnr fælzst at /th/essom vitnum at Brigit skilldi hafua fyrnæmda jor/edd/. en Arnfinnr slika aura sæm doms mænn mato. veitti hann ok vi/edd/rgongu firir mer ok o/edd/rom dughandes monnum a stæmnunni at /th/æt er satt sæm vitnin baro ok fyr vattar j brefueno. Nu si/edd/an Arnfinnr kom heim /th/a for vmbo/edd/s ma/edd/r Brighittar ok kraf/edd/e hann /th/essara vitna ok sua sæm Arnfinnr fælzst at /th/essom vitnum /th/a bau/edd/ han honom /th/a aura sæm a jor/edd/u varo metner. Nu sakar /th/æss at mer leizst jar/edd/ar brig/edd/ /th/at loglight er vmbo/edd/s ma/edd/r Brighittar hafde fram faret ok af /th/ui at Arnfinnr fælzst at /th/eim vitnum er han vendezst j mote kaste /th/a er /th/at min laga orskur/edd/r at Brighit skal fylgia fyrnæmdre jor/edd/u. en Arnfinnr slikum aurum sæm fyrsæghir /th/essom monnum hiauerandom herra Erlingi Amunda syni. herra S/oe/rkui Andres syni herra Petre a Ei/edd/i herra Hæmingi loghmanne sira Hugha ok Jone notario ok morghum o/edd/rum go/edd/om monnum. Ok till sanz vitnisbur/edd/ar sætti ek Endri/edd/i mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var j Biorghwin friadagen nesta eptir Gregorij messu j stofonne j konongs garde /th/eirri sæm stæmnur ero j haldnar a niunda are rikis mins vir/edd/uligha herra Hakonar Noregs konongs hins korona/edd/a.
[105 aar1308] 
Arne, Biskop af Bergen, erklærer det af Halsnö Augustinere foretagne Valg af Broder Eirik til Klostrets Abbed efter Formanden Jons Död for ugyldigt, da de kanoniske Forskrifter ei vare overholdte.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 334-336 efter en tabt bergensk Codex.
In nomine domini amen. Anno nativitatis ejusdem m o. ccc o. viii . bonæ memoriæ Johanne, abbate monasterii de Haulsnu, ordinis sancti Augustini, dyocesis Bergensis, sexto decimo kalendas Martii viam universæ carnis ingresso, fratres Ericus et Arno, dicti monasterii canonici regulares, ad nostri A[rnonis] dei gratia episcopi Bergensis, ipsius monasterii dyocesani, præsentiam post modum accedentes, supplicarunt, ut eisdem in præficiendo pastore oportunis consiliis asistere dignaremur; qvi responso a nobis accepto, qvod tempus concessum eis a jure ad eligendum seu postulandum aliqvem in prælatum salvum eis manebat, qvod eis tollere sicut non potuimus ita nec voluimus, nisi compromisissent in nos. Recedentes a nobis, et postmodum kalendis Junii redeuntes dictus frater Arno et Halwardus ejusdem monasterii nobis qvandam inclusam literam præsentarunt, sigillo ipsius conventus signatam, qva aperta et lecta coram nobis, examinationem ipsius nec non et processus aut decreti, si qvem aut qvod haberent, præter literam memoratam discretis viris dominis Petro seniori et Frederico, canonicis nostris, commisimus, ut per eos prædicto discusso negotio, nobis veritatem rei seriatim referre curarent. qvi, vocatis prædictis fratribus, et ab ipsis inqvisita diligentius veritate, sicut ipsi nobis postmodum retulerunt, invenerunt dicti conventus fratres in fratrem Ericum prædictum, ut dicti fratres dicebant, consensisse. Verum qvia nullum processum, nullumqve decretum super hoc ostendere potuerunt, per qvem aut per qvod apparere posset, qvam formam in consentiendo servassent, nos invenientes eos nullam de formis eligendi canonicis observasse, tempusqve eis a jure concessum ad eligendum sev postulandum jam elapsum, de consilio capituli nostri denunciamus et declaramus sententialiter in hiis scriptis, sæpe dicti conventus fratres eligendi potestate hac vice privatos, et penes nos potestatem providendi de prælato dicti monasterii residere. Lecta et pronunciata fuit hæc denunciatio, declaratio sev sententia in consistorio curiæ Bergensis, nobis pro tribunali sedentibus, pridie Idus Junii, sub anno domini supradicto.
[106 aar1309] 
Kong Haakon byder Biskopperne Ketil af Stavanger og Arne af Bergen, der stode færdige til at drage til Bispemöde hos Erkebispen i Nidaros, at fölge ham mod hans og Rigets Fiender, og paatager sig alt Ansvar for denne Ulydighed mod Erkebispen, som ikke havde villet lyde Kongens Opfordring til at indstille Mödet paa Grund af Landets krigerske Stilling.
Efter Afskr. i Bartholin. vol. IV. (E) 505-507 af en tabt bergensk Codex. (jfr. No. 121.)
Omnibus presens scriptum cernentibus Haquinus dei gracia rex Norwegie salutem in domino sempiternam. Postquam peccatis ut veremur exigentibus nonnulli magnates, alienigene pariter ac indigene, quos teste conscientia fideles speravimus et favorabiliter tractavimus, plurimis scientibus fidedignis solummodo spiritum elationis assumentes, absque iusta causa regnum nostrum invaserunt hostiliter et turbarunt, venerabiles in Christo patres dominos archiepiscopum et alios antistites regni nostri ac alios fideles nostros ad defensandam patriam unacum aliis universaliter fecimus evocari. Memoratus tamen dominus archiepiscopus, ignoramus quo motus spiritu vel quorum ductus consilio, versus Nidrosiam ad iter unius mensis ut communiter ab illo loco, ad quem singuli pro defensanda patria pariter et habendis consiliis de prospero statu regni venire tenerentur, suffraganeos suos vocavit pro provinciali concilio celebrando. Super quo, licet ante memoratam regni invasionem, vocationem suam emiserit, non solum nos immo nonnulli sapientes alii quam plurimum ammirantes, diversas literas et speciales nuntios de consilio fidelium nostrorum ad ipsius domini archiepiscopi presentiam fecimus e vestigio destinari, sibi tamquam vero et speciali amico favorabiliter consulentes, ut mandatum pro habendo dicto concilio, quod emiserat minus caute, propter statum regni periculosum vellet provide revocare. Quod idem dominus archiepiscopus, sicut veraciter intelleximus, postmodum fortius innovavit. Cum igitur ad Bergensem civitatem venientibus et existentibus (anno) a nativitate domini m o. ccc o. ix o. kal. Aprilis terciodecimo venerabilibus in Christo patribus dominis Ketillo Stawangrensi, Arnone Bergensi episcopis ac paratis transire versus Nidrosiam, prout eis iniunctum fuerat, ad concilium memoratum, nos consideratis regni necessitatibus negotiis et agendis aliis, communicato fidelium consilio, ipsis auctoritate regia precipimus multis fidedignis presentibus, sub p/oe/na bonorum libertatum et jurium, que vel quas in regno nostro tenere vel habere noscuntur, ut, rebus se ut nunc habentibus, mandato dicti domini archiepiscopi non obstante, sequerentur nos nunc ad viam quasi totaliter expeditos pro [107 aar1309] negotiis et regni necessitatibus suprascriptis. Quicquid autem ipsis propter hoc objicitur a domino archiepiscopo, vel si ab ipso forsitan proceditur ad sententias aliquas ex abrupto contra eos coram summo pontifice vel alio quocumque competenti judice, prout ordo rationis expostulat, respondere pro eis volumus et debemus. In cuius rei testimonium sigillum nostrum presentibus duximus apponendum. Datum anno die et loco supradictis.
Kong Haakon melder sin magister capellarum ( Hr. Finn Haldorssön) og Kapellernes övrige Formænd og Klerke, at han har appelleret til det apostoliske Sæde mod Erkebisp Jörunds og flere andre Bispers Indgreb i Kapellernes Rettigheder, og forbyder dem at adlyde Bispernes mulige Beslutninger derimod.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 516-517 af en tabt bergensk Codex.
Haquinus dei gratia rex Norwegiæ magistro capellarum suarum, præpositis, capellanis et universis clericis aliis earumdem, salutem in domino sempiternam. Quia super diversis gravaminibus, quæ nobis et nostris clericis et laycis per reverendos patres dominum Jerundum Nidrosiensem archiepiscopum et quosdam alios antistites regni nostri multipliciter inferuntur, appellationes diversas ad sedem apostolicam circa festum sancti Benedicti sub anno nativitatis m o. ccc o. ix o. Bergis fecimus interponi, sicut nonnullis ex vobis notum est et quam pluribus aliis fidedignis, ac etiam infra breve tempus procuratores nostros legittimos versus Nidrosiam fecimus destinari, ut primitus archiepiscopo denuntiarent appellationes huiusmodi, et postmodum erga ipsum et alios, quorum interest, agerent quæcunque forent rationabiliter agenda. Vobis omnibus et singulis firmiter præcipiendo mandamus, quatinus licet ex parte dictorum prælatorum vel alicuius eorumdem aut eorum officialium ferantur aliquæ sententiæ fortassis post prænominatum tempus, in quo appellationes huiusmodi interpositæ ad sedem eandem commemorantur, illas sententias nullatenus observetis sive contra clericos nostros vel etiam sutores aut alios laycos sub protectione regia quoad justitiam existentes. Nam causas eorum, quantum cum deo et justitia possumus, defensare volumus sicut nostras. In cuius rei testimonium sigillum nostrum presentibus est appensum. Datum Bergis in præsentia nostra .vi o. Kal. Aprilis anno domini quo supra, anno vero decimo regni nostri, presentibus consiliariis nostris. [108 aar1309] 
Sequens littera præsentata fuit et lecta coram Arnone Bergensi episcopo vij. Kal. Junii.
Peter Andressön, Ridder, Audun Thorbergssön, Loden paa Bakke og Sigurd Jonssön meddele Almuen i Naumdalens övre Halvdel Afskrift af Kong Haakons Brev til Thrönderne angaaende Svenskernes Angreb paa Jæmteland og om Udbud til Landets Værn paa den Kant, som Kongen har betroet Hr. Peter Andressön, Hr. Sæbjörn Helgasön, Hr. Une Peterssön, Hr. Sigurd Lagmand og Hr. Serker paa Austraat. (jfr. No. 119.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Levning af 1ste Segl tilovers.
I(n) nomine domini amen. /Th/at se allum manum kunnict j /oe/fra haulfu j Naumadale at ek Petter Andres sun Audun /Th/orbergs sun. Loden a Bakka ok Sigurdr Jons sun saam ok jvir lasom bref vars virdulegs herra Hakonar konungs heiltt ok oskafett med hangangde insigli er so vattar ord efttir ordde sem her segir. Hakon med guds miskun Noregs konungr sendr allum mannum j /Th/r/oe/nd/oe/imi q. gs. ok sina ver vilium at /th/er vitid at efttir /th/ui sem ver ritadom til ydr fyr meir hafum ver undirstadet at Swiar hafa /oe/ytt ok ivirgengett eina deild af Jemttalande ok /th/er kostgemdosz mikilega vid at standa j mot ok veria /Th/rond/oe/im ok buduzst at vinna /th/at afttar sem tapazt hafde af varo rikki huar firir er ver /th/akkum ydr einkanlega nu sem fyr ok vitid sanlega at ver vilium ydr /th/att met godo ambuna ok /th/ui skulu /th/er vitta at ver vilium eigi fleiri skip. en fim hafa hedan at sinni ok austar j ferd med oss ok fimttigi manna a hueriu skipi. /th/a af hangenom monnum ok mugamonnum sem herra Petter Andres sun ok herra S/oe/biorn Hellga sun gera rad firir med /th/ui likum kost af læidangrenom sem till h/oe/yrir ok biodom ver full komlega at /th/eir skyndi sinni ferd efttir oss sem akafligazst en aller adrer vilium ver at her duælizt eftir ok g/oe/yma /th/æssa lutta landzens ok fara vp j Jemttaland /th/egar f/oe/rd gefar till ok reinssa /th/at ok afttar vinna. æfttir /th/ui sem herra Petter Andres sun. herra Vni Petters sun. herra Sigurdr loghmadr ok herra Serkker a Austratt ok /th/eir addrer sem ver hafum skipat her formen gera rad firir ok biodom ver fulkomlega at /th/er væitid /th/eim alla lydni ok efttir lætte ok faret efttir /th/ui fram sem /th/eir segia ydr till svasem /th/a er wer værem sialfer j hia ok /th/ess venttom [109 aar1309] ver at aller se viliugir til at væria landet ok sialfra sinna frid ok freilsi ok gera sliktt a ovinum sem huar orkar. /th/etta bref var gortt i Biærgwin lugar dagen nesta efttir paskauiku. a tiunda are rikis vars. herra Akke kanzsler var insiglade Bardr Petters sun ritade. Ok (til) sanz vitnizs burdi at /th/etta er so satt sem fyr segir settum ver firir /th/etta bref vor insighli. er /th/at vor b/oe/nastadr at /th/er kozkefer ydr til at fylgia /th/essom vars herra bod skapt ok vara forsonk sem fyr nefner ydr til formanna einkanlægha at /th/er gerer vt leigdangar ydran med agefd ok sett aller albunir at Bottolfs vakku med /th/ilikum bunade sem herra Paall kan seiga ydr er nu eftir /th/ui gort sem /th/er badoz j vaar at frestat var ferddendne til /th/essa ok verdir nu /th/ui bettar vid vere gud med ydr nu ok alla tima. [So hofom ver ok til skipat med guds vilia at nefnder se .vi. tigi manna or huerri skipræidv ] .
Vidnesbyrd, optagne i Overvær af Eilif Erkebiskopsæmne, af Bisp Arne i Bergen, Hr. Finn, Provst ved Apostelkirken, Hr. Agmund Sigurdssön, Hr. Erling Amundasön, Hr. Hauk Erlendssön Lagmand og Sira Botolf Haakonssön, alle af Kongens Raad, om de tydske Vintersidderes Pligt at yde Tiende i Bergen.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 22. No. 2. Af de 7 Segl ere kun de to förste (Eilifs og Arnes) tilbage, begge noget beskadigede.
In nomine domini Amen. A /th/ui are er li/edd/it var fra bur/edd/ar ti/edd/ vars herra Jesu Christi /th/ushundra/edd/ vættra /th/riu hundra/edd/ vættra ok niu vætr, /th/orsdaghen nesta æftir krossm/oe/sso vm haustit ger/edd/e virdulegr fader Arne mæ/edd/ gu/edd/s miskunn biskup i Bergwin i sofn hærbyrgi virdulægs herra Eilifs me/edd/ gud/edd/s miskunn erkibiskups æfnis i Nidarose hanum sialfum archielecto hiauerande ok /th/æim flæirum dugandes mannum af ra/edd/e konongsens sæm sidarmæir næmnazt i brefenu, at han krafde /th/a æn a nyalæik tiund af /th/ydiskum vætrsetum, sialfum /th/æim /th/ydiskum er sua hæita loglega til kalladum, Vernik Jungmæistar, Ertmar, Hænza kaupunauta Kuanrade hiællt ok /th/æim flæirum sem /th/a varo i Bergwin ok vætrsætar haf/edd/u verit. Lysti herra biskup /th/ui fyrst, huasso han haf/edd/e a/edd/r latet gera /th/æim i hæilagre kirkiu loglægar aminningar ok adrar framfær/edd/ir æftir kirkiunnar rette ok landz laghum mote [110 aar1309] /th/æim haft, sakar margfalldrar /th/æirar /th/riotsko, let han ok læsa /th/ar tuau bref virdulægs herra Hakonar konongs sonar Magnusar konongs i huærium er konongren bydr allum vthlænskum mannum ok inlænskum i huærri stet sæm huær er at /th/æir gere hæilagre kirkiu. ok hænnar vmbo/edd/s mannum mæ/edd/ græi/edd/skap ok go/edd/uilia retta tiund ok alla adra /th/a lydskylldu sæm go/edd/er kristnir mænn æigu at gera hæilagre kirkiu æftir guds rette ok landz laghum ok fonnre si/edd/ueniu, /th/a suarade fyrnæmdr Vernikr /th/ydiski at /th/at var æn alldri si/edd/uenia i Bergwin at nokkorer /th/ydiskir mænn ger/edd/e tiund hæilagre kirkiu /th/ui at han ok br/oe//edd/r hans haf/edd/u verit bætr æn /th/riatighi vættra i Bergwin ok sag/edd/e han sik ne /th/a alldri æn nokkora tiund gort hafa, let /th/a /th/ægar herra biskup læsa /th/æira bref herra Petrs Gu/edd/læiks sunar ok Eiriks logmanz i Bergwin, ok Rydgæirs i Suæins gar/edd/e, Hænza gr/oe/ywa ok Hænza skradara i huæriu /th/æir samu mænn haf/edd/u borgat firir Giærwin ok Jon drotning i Læppenum firir Loduir ok Arnalld visa, Engelbrik ok Ti/edd/aman Lybik, Gæirar/edd/ blakmann, Kuanra/edd/ i Brattenum er bannf/oe/r/edd/r haf/edd/v verit firir /th/at at /th/æir villdu æigi gera tiund sina, borga/edd/e han herra Petr ok fyrnæmdir mænn firir /th/a at /th/æir skilldu luka tiund sina at nestre allra hæilagra m/oe/sso /th/ar æftir, sua sæm /th/at sama bref vaattar ok gort var anno domini. m o. cc o. nonogesimo sexto. En sidan /th/at bref var leset giæk fyrnæmdr Vernikr vi/edd/r er alldri kuazt a/edd/r nokkora tiund i Bergwin gort hafa at han lauk firir niu vættrom tiund i Bergwin ok sagde at herra Basse er /th/a var konongs vmbo/edd/s ma/edd/r i Bergwin /th/r/oe/ng/edd/e hanum /th/ar til mæ/edd/ kononglego vallde. Sagde hann /th/a æn ok aller hans kumpanar /th/æir er /th/ar varo /th/a /th/ydisku at /th/æir skildu æn alldrigin nokkora tiund luka fyr æn konongren naudga/edd/e /th/a /th/ar til /th/ui at /th/æir sag/edd/u /th/at alldri forna si/edd/ueniu verit hafa. En herra biskup suara/edd/e at /th/etta var forn si/edd/uenia ok vithna/edd/ ok suaren firir herra Narwa biskupi i Bergwin, hiauerandum herra Bassa konongs vmbo/edd/s manne ok marghum a/edd/rum go/edd/om mannum at vthlænsker sæm inlænsker giær/edd/u tiund sina ok adra lydskylldu hæilagre kirkiu i Bergwin ok /th/ui kuazt hann æi skylldugr vera at lata /th/etta oftar vithna. En /th/o sakar mæira vruglæika ok varyg/edd/ar let hann /th/ar fram ganga tua skilrika mænn sira Andres præst a Hausi ok sira Gu/edd/ifri/edd/ præst at Allra hæilagra kirkiu. ok ba/edd/ /th/a /th/at hær vm vithna sæm /th/æir vissi firir gu/edd/i sannast vera, ok spur/edd/i hina /th/ydisku æf /th/æir villdu nokkorn lut kasta mote /th/æssom vithnum, ok /th/æir sag/edd/u sik ængan lut mote /th/æim hafa kasta ok sto/edd/o /th/ægar vpp ok giængu brot aller /th/o at herra biskup firibydi /th/æim brot at ganga fyr æn boren være /th/æssor vithni. Si/edd/an giæk sira Symun præstr æftir bo/edd/e herra biskups ok stæmndi /th/æim aftr at vithni sira Jons præst Kallzhofu/edd/sunar [111 aar1309] ok Audunar klærks Pals sunar at h/oe/yra /th/ann vithnisbur/edd/ sæm /th/æir skildu /th/a bæra. En af /th/ui at /th/æir villdu æigi aftr koma /th/a let herra biskup mæ/edd/ god/edd/ra manna ra/edd/e /th/ar bæra fyrst stæfnu vithni mæ/edd/ suarnum æi/edd/um. Si/edd/an giæk fram sira Andres fyr næmdr ok flutti sua ok suor æftir at firir lidnum fimtighi vættra var han mæd vir/edd/ulegum herra Petre biskupi i Bergwin ok tok han /th/a saman alla tiund vm Bergwin mæ/edd/ sira Iware bolo vm /th/ria vætr samfasta. Sagde hann ok vndir æi/edd/ sinn at sua luku /th/a /th/ydiskir mænn tiund sina hæilagre kirkiu /th/æir sæm vætrsætar varo sæm inlændsker ok næmde hann /th/æssa /th/ria af /th/æim, Hærman skullt i Einars gar/edd/e, Albrikt digra i Suæins gar/edd/e ok Brun gamla a/edd/r æn hann ætte nokkorn gar/edd/ i Bergwin ok æigi lankt /th/ar æftir. Sag/edd/e han ok at /th/a varo faer vætrsætar i Bergwin, lagde han ok /th/at til æi/edd/s sins at hann haf/edd/e suaret /th/ænna sama vithnisbur/edd/ a/edd/r firir vir/edd/ulegum herra Narwa mæ/edd/ guds miskunn biskupi i Bergwin mæ/edd/ sira Erlingi at Mariu kirkiu. ok sira Gu/edd/ifri/edd/i, hiauerandum herra Bassa Gu/edd//th/orms syni er /th/a var syshlu ma/edd/r i Bergwin Nikulase loghmanne ok marghum flæirum go/edd/om mannum. En Gu/edd/ifri/edd/r flutti sua ok suor æftir fullan bokar æi/edd/ at hann var i hia ok h/oe/yr/edd/i at Arne Brynilldar sun i Einars gar/edd/e kiær/edd/e firir virdulegum herra Hakone kononge Hakonar syni at sira /Th/ordr patten er /th/a song at Petrs kirkiu i Bergwin villdi sætia vt af hæilagre kirkiu Herman skullt gardz mann hans firir /th/at at hann næittade at gera hæilagre kirkiu retta tiund. Suara/edd/e herra Hakon konongr til /th/æssa af /th/ui at /th/u Arne byggir hanum hus /th/in tolf manadr læighu sua sæm varom landz mannum ok tækr af hanum ællding ok lysing ok slika ly/edd/skylldu sæm adrum gar/edd/z mannum /th/inum inlændskum /th/a vilium ver at han se i slikri skylldu vi/edd/ gu/edd/ ok hæilaga kirkiu vm tiundar giær/edd/ sina ok a/edd/ra ly/edd/skylldu sæm varer landz mænn ero. Sua sag/edd/e hann ok a æi/edd/ sinn at i Hnausanum var sa ma/edd/r er het Hæinrækr skulltr ok la han /th/a siukr. En mæistare Suæin er /th/a song at Kross kirkiu villdi æigi olia han firir /th/at at han næitta/edd/e at gera retta tiund, ba/edd/ Hæinrækr /th/a fa/edd/ur sira Gu/edd/ifriz luka halfa mork vægna mæistara Suæini i tiund firir sik ok sua ger/edd/e hann ok sidan tok hann oll sacramenta. Albrict digri het ok æin /th/ydiskr ma/edd/r er var i Suæins gar/edd/e, lauk hann ok sua sina tiund sæm a/edd/rer inlændsker mænn sua hit sama Brun gamle a/edd/r langu æn han ætte nokkorn gard i Bergwin, ok sua Hærmadr kolnare i Ængla gar/edd/e sægir hann ok at /th/at myndi vera firir fim tighi vættra æ/edd/a bætr, /th/etta lag/edd/e hann ok til æi/edd/s sins at firir .viij. vættrom bar hann /th/ænna sama vithnis bur/edd/ mæ/edd/ suarnum æi/edd/i firir vir/edd/uleghum herra Narwa biskupi i Bergwin mæ/edd/ sira Erlingi pranda at Mariu kirkiu ok sira [112 aar1309] Andrese a Hausi hiauerandum herra Bassa Gu/edd//th/orms syni herra Nikulase loghmanne ok margum a/edd/rum go/edd/om mannum inlænskum ok vthlænskum, varo hia /th/æsse framfær/edd/ ok h/oe/yr/edd/u er /th/æsse vithni varo boren firir herra Arna biskupi, fyrnæmdr vir/edd/ulegr herra Eilifr mæ/edd/ gu/edd/s miskunn erkibiskups æfni i Nidarose ok /th/esser mænn af ra/edd/e mins herra konongsens herra Finnr profastr at Postola kirkiu herra Ogmundr Sigurdr sun, herra Erlingr Ammunda sun, herra Haukr logmadr Erlændz son ok sira Botolfr Hakonar sun er sin insigligi sættu firir /th/ætta bref er gort var i Bergwin a fyrnæmdum dægi ok are.
Om tionda gerdh garpanar med bryggiona.
Notits om at Biskop Arne af Bergen paalagde Fru Ragna ( Marteinsdatter) af Jastad, Hr. Thorolfs Efterladte af Eidza, som da var Munk i Lyse, inden Jul at aflægge Kydskhedslöfte. (jfr. No. 126.)
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 361 af en nu tabt Codex.
Memorandum quod anno domini m o. ccc o. ix o. vi. non. Oct. venerabilis pater dominus Arno dei gratia Bergensis episcopus ammonicionem fecit dominæ Ragnæ relictæ domini Thorulphi de Ei/edd/zu, tunc monachi apud Lysa existentis, ut dicta Ragna ante festum nativitatis domini coram dicto domino episcopo vel suo proprio parochiali sacerdote voveret et votum suum cum juramento firmaret, se omnibus diebus vitæ suæ castitatem observare. Facta fuit hæc admonicio apud Ullinswang in solario sacerdotis, presentibus discretis viris dominis Petro Bardonis et Paulo Bardonis, canonicis Bergensibus, et Thorgauto et Arnone de Agha, Simone presbitero et Bryniulpho Petri.
Chorsbrödrene i Oslo mageskifte til Sigurd Asgautssön Bonde paa Ullarval 12 gamle Öresbol i Lindarin i Oslo-Herred mod ligesaa meget i Holkaby i Bjerke Sogn i Vestthorp paa Raumarike.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 58. No. 9. Seglet afrevet.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta sea ædr hæyra. senda korsbr/oe/dr j Oslo Q. G. ok sina. Ver gerom allum kunnikt at uer gerom æighnarskipti vi/edd/r Sigurd bonda Asgauz son a Ullaruale fenghom ver honom allt /th/et er ver attom i Lyndaryn i Asloar herade .xii. aura boll at fornre læighu medr ollum lunnendum er til hafua leghet fra forno [113 aar1310] ok nyu. En Sigur/edd/r fek oss i motte allt /th/et er han atte i Holkaby a Raumariki i Bearka sokn a Uest/th/orpe .xii. aura boll at fornre læighu fyrst hælfningin i adrum gardenom .x. aura boll. ok .ii. aura boll i annare hælfdenne. medr ollum lunnendom er till hafua leghet fra forno ok nyu. Var /th/etta skillord a gort at ef annur huor iord uærdr ufrials firir adrum huarum annat huat at odalls men finniz till ellighar adru uiss. /th/a skall huar /th/eghar apter till sinnar iardar ganga friallsliga sem aldreghi væri skipt. Kan ok Sigurdi edr hans ærfuingium verda iorden foll /th/a skall han edr hans ærfuingiar fyrst oss kaup a bioda. æpter retto lands kaupi. Ok till sanz vitnisburdar at ver hafum /th/etta æignar skipti gort me/edd/r fyrra skillorde. /th/a settom uer firir /th/etta bref uart insighli. er gort uar i Oslo a are /th/ui er lidit uar fra burd uars herra Iesu Christi /th/ushundrad ok ccc. uættra ok ix vættr. ok ero tuinni brefuen gor. ok cirografus i medall. skall Sigur/edd/r annat hafua en annat ver til vitnisburdar.
.
Kong Haakon Magnussön ophæver den Jarleværdighed, hans Broder Kong Eirik uden Pavens Vidende og Bifald havde ladet Erkebiskop Jörund modtage, samt afskaffer for Fremtiden den Hyldingsed, Erkebispen som Fölge deraf havde svoret Kongen.
Efter Afskr. af Barth. IV (E) 317-318 efter en tabt bergensk Codex.
Omnibus presentes visuris literas vel eciam audituris Haquinus, Magni quarti regis filius, dei gracia rex Norwegie, ad perpetuam rei memoriam notum esse volumus presentibus et posteros non latere, quod licet inclite memorie germanus noster carissimus dominus Ericus, divina providencia Norvegie rex illustris, ad quorundam suorum consiliariorum induccionem et instinctum, reverendum in Christo patrem felicis recordacionis dominum Jerundum, divina gracia Nidrosiensem archiepiscopum, induci fecit ad faciendum eidem omagium absque scitu et licencia summi pontificis speciali, datis hinc inde literis patentibus, videlicet ab una parte sigillo regio ac ab altera dicti archiepiscopi et Nidrosiensis capituli sigillatis, super certis iuribus eidem archiepiscopo sub nomine comitis pro homagio deputatis. Nos tamen ad honorem dei et sancte matris ecclesie ac specialiter causa beate Marie virginis gloriose et beati Olavi consanguinei nostri, patroni et defensoris regni [114 aar1310] Norwegie specialis, factum domini archiepiscopi et Nidrosiensis capituli invalidum reputantes, formam obligacionis huius, justicia exigente, cassamus et in irritum revocamus, decernentes auctoritate regia per hanc publicam pragmaticam sanctionem, quod Nidrosiensis archiepiscopus, qui pro tempore fuerit, non tenetur amplius facere dignitati regie et corone, quam predecessores sui antea consueverint facere secumdum canones leges et consvetudines regni Norvegie approbatas a tempore, cuius memoria non existit. In cuius rei testimonium sigillum nostrum presentibus est appensum. Datum Asloie in ecclesia beate Marie virginis capelle regie anno nativitatis domini m o. ccc o. x o. in octavis epiphanie domini.
Vidnesbyrd om, at Fru Ragna Marteinsdatter af Jastad aflagde det (i No. 123) befalede Kydskhedslöfte for Bisp Arne af Bergen, og lovede at opholde sig i Nonneseter.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 361-362 efter en tabt Codex.
Anno domini m o. ccc o. decimo .xj. kal. Martii Bergis, in camera venerabilis patris domini Arnonis dei gratia Bergensis episcopi, presentibus testibus infrascriptis domina Ragna Martini de Jastadum, uxor condam Thorulphi de Eidzu, nunc autem monachi monasterii de Lysa ordinis sancti *Benedicti dyocesis Bergensis, presentis et ratum habentis immo per instantiam petentis, votum continentie in manus dicti episcopi hiis verbis expressit. Ek Ragna af Jasta/edd/um iattar gu/edd/i oc hæilagre kirkiu y/edd/r i hende min vir/edd/ulege herra Arne biskup af Bergwin me/edd/ gu/edd/s miskun, at upp af /th/essom deghi sua læingi sem gu/edd/ gefr mer lif, skal ek halda ræinlifi mit æfter mætte minum. oc /th/æirri miskun er gu/edd/ vill mer /th/ar til gefa. Skal ek oc at Nunnu sætre vera at hæimili hæ/edd/an af, æfter /th/ui sem fyrnæmf/edd/r min herra biskupenn gerer ra/edd/ firir, a sialfrar minnar koste. Hiis testibus presentibus, domino Ogmundo dicto danz barone, dominis Petro seniore, Nicolao, Frederico, Petro juniore, Johanne Haldori et Johanne Öywindi et Paulo canonicis Bergensibus, domino Botulpho thesaurario domini regis, et fratre Gunnaro de Lysa. Promisit etiam idem episcopus eidem mulieri nullam coactionem fieri pro suscipiendo habitu monialium, quamdiu caste viveret et honeste, et quamdiu nullam questionem dicto viro suo seu liberis communibus eorum de aliquibus bonis moveret.
Votum domine Ragne.
[115 aar1311] 
Kong Haakon V Magnussön paalægger Hr. Peter Andressön, Hr. Sigurd Lagmand og Ottar Lagmand at granske og afgjöre en Trætte mellem Kors brödrene i Nidaros og Hr. Serker og övrige Austraats - Mænd angaaende Værpet i Vilungenes.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 2 No. 6. Seglet afrevet.
Hakon medr guds miskun Noregs konongr son Magnus konongs sendir herra Petre Andres syni, herra Sighurdi loghmanne oc Ottare logmanne Q. G. oc sinæ. korsbr/oe/dr af Kristkirkiu varer hæimulegher klærkar tedo oss at herra Særkr oc adrer Austrattar mænn ganga jn j oc kalla ser værpi /th/au sem /th/æir æigha j Vilungæ nese j Værdalu vikum. Oc af /th/ui at /th/at er oss æi kunnict, /th/a biodom ver ydr fulkomligha, at /th/er prouet /th/etta oc ransaket sem jnvirdileghast huarom tuæggiæ hiaverandom eda logligha till kalladom, oc nidr sætit sua sem /th/er vilir suara firir gudi oc oss, sua at /th/etta /th/urfi æighi optare at kiærazst firir oss. Var /th/etta bref gort a Grytingi a Gregorii m/oe/sso dagh a tolfta are rikis vaars, herra Bjærne Audunar son insiglade, en Halluardr klærkr ritade.
Pave Clemens V befaler Norges Erkebisp og Biskopper, i hvis Stifter nogen af Kongens Kapeller findes, at forsyne Kapellernes Magister Finn, hans Eftermænd og Præster med hellig Olie, paa Opfordring atter indvie deres profanerede Kirker og Kirkegaarde, samt velsigne deres Altere og Billeder, med Tillæg, at Paven, hvis Bisperne vise sig uvillige, har overdraget til Abbederne af Lyse og Hovedö, til hvilke hans Brev i samme Anledning fölger, at tvinge dem dertil.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Clem. V. an. VI. ep. 318).
a. Clemens episcopus etc. Venerabilibus fratribus archiepiscopo et episcopis regni Norwegie,.in quorum ciuitatibus vel diocesibus aliqua vel alique de capellis carissimi in Christo filii nostri [ Haquini] regis Norwegie illustris consistunt.
Cum nos carissimum in Christo filium nostrum Haquinum regem Norwegie illustrem, eius inclitis exigentibus meritis, necnon ipsius obtentu personas cappellarum suarum paterna benivolentia prosequamur, fraternitati vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus dilecto filio [Finnoni] magistro dictarum capellarum et eius successoribus magistris earundem capellarum, qui pro tempore fuerint, seu vicariis eorundem, [116 aar1311] crisma et oleum sanctum pro cappellis ipsis in vestris civitatibus et diocesibus constitutis concedere, nec non cappellas easdem seu earum ecclesias et cimiteria reconciliare, ac earum altaria et ymagines benedicere quociens et quando fuerit oportunum, et ex parte magistri, successorum seu vicariorum predictorum fueritis requisiti, sine difficultate qualibet procuretis. Alioquin dilectis filiis [Gunnaro] de Lisa et [Alberto] de Hovodeyia monasteriorum abbatibus Bergensis et Hasloensis diocesis nostris damus litteris in mandatis, ut si vos forsan predicta facere recusaveritis vel distuleritis, aut vos in hiis difficiles reddideritis, ipsi vel alter eorum vel per se vel per alium seu alios vos ad premissa auctoritate nostra compellant. Datum Avinione .iiii. Idus Martii, anno sexto.
b. In eundem modum dilectis filiis [ Gunnaro] de Lisa et [ Al berto] de Hovodeyia monasteriorum abbatibus Bergensis et Hasloensis.
Cum nos etc. ut supra, verbis competenter mutatis, usque procurent. Quocirca discretioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus si dicti *archiepiscopi et episcopi forsan predicta facere recusaverint vel distulerint, aut se in hiis difficiles reddiderint, vos vel alter vestrum per vos vel alium sit indultum, quod interdicti, suspendi vel e excommunicari non possint per litteras apostolicas, non facientes etc. usque mentionem. Datum ut supra.
Pave Clemens V udvider den Kongens magister capellarum för tilstaaede Ret at bruge biskoppelig Skrud ved Kongens Nærværelse i Apostelkirken i Bergen, naar ingen Biskop var tilstede, til samme Ret paa de dobbelte Festdage, ved Kapellernes Visitation samt allevegne i Kongens Nærværelse.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. V. ann. VI. ep. 316.)
Clemens episcopus etc. Ad perpetuam rei memoriam.
Sincere devotionis affectus, quem carissimus in Christo filius noster Haquinus rex Norwegie illustris tamquam princeps christianissimus ad nos et Romanam ecclesiam exhibet, promeretur ut nos ipsum condignis gratiis honoremus. Cum itaque, sicut ex parte regis ipsius fuit propositum coram nobis, olim fuerit auctoritate apostolica statutum, quod dilectus filius magister capellarum regis prefati possit in una dictarum [117 aar1311] capellarum, que capella duodecim Apostolorum Bergensis vocatur, in presentia dicti regis et successorum suorum regum Norwegie, qui pro tempore fuerint, uti baculo pastorali mitra et anulo, ibique benedicere more pontificum, aliquo ibi antistite non presente, nos ob prelibati regis honorem huiusmodi statutum ampliare volentes, dicti regis supplicationibus inclinati eadem auctoritate statuimus, ut idem magister, qui nunc est et successores sui magistri dictarum capellarum, qui pro tempore fuerint, possint in singulis duplicibus festis et in visitatione dictarum cappellarum et ubicumque in ipsorum regis et successorum suorum presentia cum mitra baculo pastorali et anulo celebrare ac more predicto benedictionem huiusmodi etiam elargiri. Nulli etc. nostri statuti etc. Datum Avinione .iii. Idus Martii, anno sexto.
Thorer Haldorssön, Lagmand paa Oplandene, paalægger Omegnens Bönder at omlægge Rindarbro söndenfor Vingareim over en Agmund tilhörende Eng, samt gjöre forsvarligt Gjærde derom.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia ok h/oe/yra sæindir Thorer Halldors sun loghmadr a Upplandum Q. G. ok sina ydr gere ek kunnikt at a tolfta are rikis mins virduleghs herra Hakonar Noregs konongs varo /th/æir fir mer vidr Rindar bru j æinni hallfu b/oe/ndarner /th/æir er gera æigho Rindar bru firir sunnan Vingaræim ok annare hallfu Aghmundr er ænget a nest sunnan at brunni er /th/o annar forn bruar stadr /th/ar sem Aghmundr a æighi iordena undir ok firir saker /th/ars at mer ok Æirik . . vpp giærdare lauk ok margum godom mannum synttizt bættr brun liggia /th/ar sem b/oe/ndaner hafa koset /th/ann nya bruar staden upp a æng Aghmundr laghde ek /th/ann orskurd a at Aghmundr skal lidugr vera firir bruar giærdene firir sakar /th/ars at brun læghzt a æng Aghmundr ok væghren ivir skulu b/oe/ndarner /th/æir bruna æigho at gera, giærda garda fra bruar ændanom sinn huan væghen at /th/iod gatunni sua at hon se atta alna bræid ivir ænggena /th/ar til afptr k/oe/mr a fornan /th/iodvægh ok [gera] gilldan gard at Aghmundi værde æighi skade at a grase sinu æighi skal ok hoggua j utvægh Aghmundr till bruar giærdar uttan hans loghlegt lof till sanz vittnis burdr let ek mitt insighli firir /th/etta bref.
[118 aar1311] 
Kong Haakon stadfæster alle sine Gaver til Marie Kirken, hans Kapel i Oslo, uagtet han ellers har tilbagekaldt under Kongedömmet alle ældre Gaver.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 51. No. 7. Brudstykke af Seglet tilbage.
Hakon me/edd/ gu/edd/s miskun Noregs konongr sændir allum monnum /th/æim sæm /th/etta bref seia æ/edd/a h/oe/yra Q. G. oc sina. Ver vilium at /th/er viti/edd/, at /th/o, at ver hafum aftr kallat vndir oss, jarder oc garda mylnur oc oll annur lunnænde, saker imisra luta, /th/ar till er ver gæfuom /th/æim ny bref firir, er oss /th/ikkir /th/at skynsamlægha skyldat hafa, vi/edd/r oss, vilium ver at aller lutir stande /th/æir vbrigdulegher er ver hafum væit æda gæfuit Marie kirkiu cappello vare i Aslo, vttan allt aftrkall, huat sæm /th/at er j iardum æda gordum, adrum lunnændom æda lutum, oc till sanz vithnisbur/edd/r gafom ver Marie kirkiu, oc hænnar /th/ionost monnum firir sinum væitzslum. oc giofum /th/æim sæm /th/æir hafa oc halda af kirkiunnar halfuo, /th/etta vart bref er gort war j Tunsberghi. friadaghen næsta firir Marie m/oe/sso sidare, a /th/rættanda are rikis vars, herra Biarne Audunarson jnsighla/edd/e, en Eirikr Orms son rita/edd/e.
Stadfestu bref vm aller eignir Mariu kirkiu. ok aldræ hennar klærkæ.
Kong Haakon Magnussön lægger det Jordegods, han havde givet sin Datter Agnes i Medgift, da hun ægtede Hr. Hafthor Jonssön, atter under Kongedömmet, og giver dem i Stedet Gaarden Sorknes i Solöer, som skal gaa i Arv til hendes Börn; men lever ingen Börn efter hende, skal Gaarden falde tilbage til Kongen.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 51. No. 9. Kongens Segl vedhænger noget beskadiget.
Hakon me/edd/ gu/edd/s miskunn Noregs konongr son Magnus konongs. sændir allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra. Q. G. ok sina. ver vilium at /th/er vitir, /th/o at ver gæfuem /th/essar jar/edd/er hæiman me/edd/ Aghnæisi dottor vare, er ver giptum herra Haf/th/ore Jons syni, er sua hæita, j vestra gardenum j Smi/edd/z ru/edd/i, /th/riu sponn ok /oe/yre; j Fr/oe/yhofs sokn af Borgyn tuau sponn; j Vlloom vestra gardenom, fiughur sponn; j La/edd/u engi tuæir aurar; j /Th/riuksta/edd/um, halfan setta /oe/yre, j Lundz sokn af Vittale n/oe/rdre, halfuan /oe/yre; af sydra Vittale, halfan annan /oe/yre, j Hof sokn (af) Birkiflætj. tuaura; j Enda j Matlausa grænj atta /oe/rtogar; j Skia /th/uæit, fiughur sponn; j Eindri/edd/a rudi halfan /th/ridia [119 aar1312] /oe/yre; jtem j Siofuarlijd j Nes sokn. halft timbr skinna; j Au/edd/unar ru/edd/i /th/riu sponn ok halfr /th/ridi /oe/yrir; j Haugha lij/edd/ hæfsællda; j Læm. af Olstadum. /th/riu sponn; /th/a hafum ver /th/ær aftr tækit vndir konongdomen, til æfuenlegar æignar. En /th/æim herra Haf/th/ore ok Agnæisi dottor vare, hafum ver gefuet aftr j mot me/edd/ sama skilor/edd/e sæx marka bol j Surku nese j Sol/oe/yium; me/edd/ allum /th/æim lunnyndom sem till hennar liggia, e/edd/a leghet hafua at forno ok nyiu; me/edd/ /th/essom skilmala, at /th/au skulu /th/ersa ior/edd/ hafua frialslegha firir huærium manne, æ me/edd/an er hon lifuir, ok /th/æira loglegr arfue af henni ni/edd/rkomen, eftir hana, en ef /th/au æigu æi loglegan arfua sem nu er sagt, /th/a skal /th/erse jor/edd/ aftr vndir konongdomen falla; af /th/ui firirbio/edd/om ver huærium manne /th/ersa jor/edd/. e/edd/a /th/ær a/edd/rar sem ver hafum hæiman gefuet me/edd/ henni, hindra, e/edd/a talma. firir /th/æim, nema sa er /th/at gerer, vili sæta logleghom ræfsingum. Var /th/etta bref gort j Bjargvinn /th/rim nattom æftir /th/rettanda dagh jola, a /th/rettanda are rikis vars; herra Biarne Au/edd/unar son jnsigla/edd/e; en Thorgæir klærkr rita/edd/e.
bref vm Sarku næss j Soløyom.
a. Præsterne Orm, Haldor og Agmund vidne, at Sira Havard havde stævnt Sira Nikulas, Nikulas paa Hof og hans 4 Brödre, at höre hans Prov angaaende Markskjellet mellem Mo (Loms Præstegaard), Hof og Andvord; b. vedhængt Lap om hvem der vare tilstede ved Stævningerne.
Efter Orig. p. Perg., meget slidt, i norske Rigsarkiv; sammenheftet med Brev No. 140.
a. Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædr h/oe/yra sændr Ormr prestr Haldor prestr Augmundr prestr. q. g. ok sina. mer vilium ydr kunnict gera at sira Hauuordr læt bæra vitni at han hafdæ gort sira Nichulassæ ok Nichulasse a Hofe ok .iiii. adrum br/oe/drom hans er /th/a varo hæima j bulaghæ med modor sinni a Hofæ fimtær stæmfnu til Mosæns at h/oe/yra vitni ok skilriki /th/æt sæm han hafdæ firi gardæ /th/æim er han hafdæ vtf/oe/rdæ firi nordæn myklæ gæirdæ vidr Monn, sua ok til tæighæ skiptis ok vtvægha /th/æira sæm liggiæ til Mosæns ok Anduærdænna bæiggia ok æi fængest vitni til at skipt væri adr, var ok . . . /th/æssære framfærde stæmft Jostæini gauk er vmbod /th/ . . . . kryls hafdæ, /th/ær æptir krafde sira Hawordr a /th/æiri stæimfnu vmbods manz Gunnærs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . vildu /th/æir æi til koma er stæmft var, Sidæn næmfdæ sira Hauuordr .vi. men . . . ok adra . . . . . /th/æiri . . . at virdæ vitni ok skilriki /th/æt sæm sira Hauuordr [120 aar1312] hafdæ /th/ær lattet gangæ vm /th/æn a skilnæd sæm /th/æim skildi a vm sina vtvæghu, /th/ær æptir læt Hauuordr bæra .ii. mannæ vitni a margstæin stod firi nordr mykla gærde firi ouan fornæ /th/iodueghen sæm nest ok annær stod vppi stigx slæ. . , j /th/a stadæ gengo /th/æir badæ, atte /th/æt Moskirkia æinsomæn er /th/ær var firi jnnæn, en /th/æn ttæigh er /th/ær liggær næst æigu badr Anduærdur nordr j margstæinæn firi ouan /th/ioduæghn, /th/a a Moræn nordr j Brattæ svæl, /th/a æigu Anduærdur ok nordr j margstæinæn er stændr j Ranngri drogh, /th/a Moren nordr j om . . . /th/otto /th/æima bondom /th/æssor vitni skilrik [vera] vildu b/oe/ndr æigi skipta /th/o komo /th/æir æi til sialfir /th/ær sæm æi gængo vitni vm [at skipt var æn til sanz vitnisburdr sætto mer vor jnsigli firi /th/etta bref actum ante festum beati Botolui anno domini m o. iii o. xii o. b. At sira Nichulas var stemft till /th/æssa profs, bar vitni vm Jon j /Oe/y. Thorkiæl klærkær, en at /th/æim br/oe/drom a Hofæ var stæmft til /th/æssa profs, Nichulassæ, Juare, Æindrida, Arnfinni, Erlændæ, bar hær vm vitni Simon sutare Hæilgi skialghær en vm tæigha skipti bar Hærmundr /Th/orstæins son Vlfær men vætt.
Erling Amundssön, Arne i Grasgard og Eindride paa Leykvin (Lekve), Lagmand i Bergen, vidne, at Gudrun Köiukone solgte Orm Svarte Thoressön Bellegaard for 90 gamle Mark, hvilket hendes Mand Eirik siden stadfæstede hos Hr. Erling i Hildugaard.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1, 2 og 4 Segl vedhænge.
Allum gu/edd/s uinum ok sinum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a hæyra senda Erlingr Amunda son Arne j Grasgar/edd/i, Æin/edd/ri/edd/i a Læykuin. Q. G. ok sina. mer uilium y/edd/r kunnikt gera at mer uorum hia er /th/au kæyptuz me/edd/ Ormr suarti /Th/oress son ok Gu/edd/run Køijv kona. er hun selldi honum Bella gar/edd/ jnnra ueginn halfan, me/edd/ tuptum ok olgognum er til laghu, firir niutighi marka fornra, lauk Ormr henne /th/egar j hendr .vi. tighi marka fornra sua fego/edd/ar. v. dekra hu/edd/a jslenzkra, halfan /th/ri/edd/ia dekor islenzkra bvkskinna j norønum bukkskinnum halfan annan dekor ok /th/riv bukskinn, sex gæitskinn, halfan .v ta. dekor norrønna fillinga, fimm hundrat ua/edd/mala, halua mork brenda, /th/ria laupa smørs, fiora tighi alna j hamnarua/edd/malum, en er hann kømi af Islandi skilldi hann luka henni .xxx. marka. fimtan hundrat ua/edd/mala e/edd/a annan øyri jamfego/edd/an. Ok af /th/ui at Æirikr bondi Gu/edd/runar uar æigi hia /th/essu kaupi, komo /th/au /th/a oll saman annan tima jnn j lopti herra Erlings j Hilldugar/edd/i ok toko /th/au /th/a hondum saman Æirikr bondi Gu/edd/runar [ok] [121 aar1312] Halldora kona Orms, ok jatta/edd/i /th/a Æirikr solu Gu/edd/runar ok kaupi Orms ok at /th/etta skilldi sua fullt ok fast uera af hans halfu sem hennar skil/edd/i firir /th/esso handlagi Æindri/edd/i a Læykuin logma/edd/r j Berguin, hia ueranda herra Erlingi Amunda syni, Æinari frænda hans, Olaui suæini hans, A/edd/alizu gamla Bruns dottor, Arnliotu Boduars konu, var Gu/edd/run /th/ar /th/a me/edd/. Voro /th/esser menn hia fyr nemndri pæinga upp lykt, Erlingr Amunda son, Arne j Grasgar/edd/i, Æindri/edd/i a Læykuin, Jon bruni, Erlingr bræi/edd/r. Nu sem Ormr kom aptr til Berguiniar .ij. vetrum li/edd/num kom /th/ar Olafr Kæiv maghr umbods ma/edd/r Gu/edd/runar ok hæimti af Orme /th/essa .xxx. marka sem a/edd/r uar sagt j brefinu at eptir sto/edd/o, lauk Ormr honum /th/a me/edd/ ra/edd/i go/edd/ra manna, /th/rettan hundrat va/edd/mala. /Th/riar merkr pæinga, /th/riar . . . l/edd/er . hæyr/edd/u /th/esser menn jattan Olafs ok ui/edd/rgongu at hann tok af Orme sua marga pæinga. Erlingr Amunda son Arne j Grasgar/edd/e /th/rondr Halluar/edd/ar son Æindri/edd/i a Læykuin logma/edd/r j Berguin. ok til sannz uitnisbur/edd/ar at mer uorum her hæyrandi vattar at settum ver uar jnsigli firir /th/etta bref er gort var /th/rimr nattum eptir Botolfs uoku a .xiij. are rikis uir/edd/ulegs herra Hakonar Noregs konongs hins korona/edd/a, /th/a er li/edd/nir uoro fra bur/edd/ vars herra Jesu Christi /th/usundrat uetra. ccc. vetra. ok tolf vetr.
Bisp Arne af Bergen forbeholder sig et Aars Indtægt af alle i hans Stift nu og i de fölgende 5 Aar ledige geistlige Embeder til Dækkelse af Kirkens Udgifter ved hans lange Ophold ved Kirkemødet i Vienne samt til Domkirkens Istandsættelse.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 368 efter en tabt bergensk Codex.
In nomine domini amen. Cum nos Arno dei gratia episcopus Bergensis et ecclesia nostra propter vocationem et accessum nostrum ad concilium Viennense, ac propter diutinam moram nostram in eodem concilio, multiplici simus debitorum onere pregravati, et ipsa ecclesia pro reparatione sui expensis indigeat sumptuosis, nos primi anni fructus prebendarum et beneficiorum aliorum in civitate et dyocesi nostra iam vacantium et eorum quæ infra quinquennium vacare continget, ad relevationem predictorum debitorum et pro reparatione predicta, de consensu capituli nostri in hiis scriptis statuimus reservandos. Actum Bergis pridie Idus Septembris anno domini m o. ccc o. duodecimo, anno vero consecrationis nostræ septimo.
[122 aar1312] 
Den Samme erklærer Bergens Kapittels ældste Kannikers Fordring paa de ledige Præbender ugyldig, og forbeholder sig og Eftermænd Retten til at raade over disse.
Sammesteds, umiddelbart efter foregaaende Brev. 368-369.
Idem ad perpetuam rei memoriam. Cum quidam ex senioribus de capitulo nostro optionem prebendarum iam vacantium in ecclesia nostra sibi debere pretenderint et pretendant, non advertentes que consvetudo contra ipsam in ipsa ecclesia fuerit ad antiquo, et quotiens ab ipsa, si qua fuerat, moderno tempore sit recessum, dictam optionem nullam penitus reputantes, in presentia omnium canonicorum nostrorum nunc residentium et de consensu maioris partis eorum in hiis scriptis cassam in perpetuum et irritam nunciamus, dicimus et etiam declaramus, decernentes collationem prebendarum in ecclesia ipsa iam vacantium et earum que in futurum vacare contigerit in eadem, de consensu capituli nostri faciendam penes nos et successores nostros meram liberam et plenariam residere, nec respectum aliquem ad optantium vota deinceps habendum esse statuimus, set provisio de personis ad ipsas, ut premittitur, assumendis secundum personarum ipsarum merita solummodo dependeat de gratia conferentis. Actum ut supra.
Kong Haakon befaler Thorstein paa Stiklestad, Sigurd paa Lyng, Arne paa Vold, Agmund paa Brynjeseter, Ivar Skægg, Gunnar Sækk med 6 andre Mænd at opmaale, udskifte og sætte Mærkestene op paa den Del af Nordre Lyng, som nu var tildömt Fru Ingeborg Paalsdatter.
Efter Origin. p. Pergam. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 2. No. 7. Kongens almindelige amphisphragistiske Segl i gult Vox vedhænger endnu. Bagsidens Overskrift er: Secretum. Haquini. regis. Norwegie.
Hakon med guds miskun Noregs konungr sændir /Th/orstæini a Sticklastadum, Sigurdi a Lyngi, Arna a Vælli, Agmundi a Bryniasætre Jware skægg, Gunnare sækk, Hallwarde syni hans, Endrida skollt, Halle syni hans, Hida j By, Finni a Stæini, /Th/ore Rams syni Q. G. ok sina. Af /th/ui at nu var boret ok suoret fru Ingibiorgo Pals dottor /th/at xij. hælgdaland ok xx i n/oe/rdra gardenom j Lyngi, er hon hæfer længi a kært, æfter /th/ui sæm /th/er meger sea i brefom hennar er hon feck nu /th/ar firir, /th/a er /th/at bod vart ok sannr vili, at siau nattom æfter tuæggia postola messo dagh. Philippi et Jacobi, nu er kæmr, farer til fyrsagdar jardar Lyngs, ok mæ[te]r, skiptir ok marastæina nidr [123 aar1313] sætir, til æuenlegra sionar ok mærkingar, huat huar a, ok gerer /th/at æfter /th/ui sæm /th/er vilir andsuara firir gudi ok oss vitande. ef /th/er gerer adru vis, at oss mislikar. Var /th/etta bref gort j Nidarose annan dagh paska a fiurtanda are rikis vars, herra Biarne Andunar son jnsiglade, /Th/orgæir klærkr ritade.
bref vm Lyngh.
Reidar Starf sælger Gutte Koll et halvt Solds Bol i Helgerud i Fjælds Sogn paa Thoten.
Efter en Vidisse p. Perg. af 29 Jan. 1344 i norske Rigsarkiv.
Erkebiskop Eilifs og Biskopperne Helges, Ingjalds og Auduns Provincialstatut i Anledning af Pave Clemens V Befaling om en 6aarig Afgift til Pavestolen af alle geistlige Indtægter i Norge.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 31. No. 5. Af 4 Segl er kun No. 3 (Ingjalds) tilbage.
In nomine domini amen. Nouerint vniuersi quorum interest quod nos Elaws dei gracia archiepiscopus Nidrosiensis, Helgo Osloensis Jngelldus Hamarensis et Audoenus Holensis eadem gracia episcopi anno eiusdem m o. ccc o. xiij. octauo kal. Decembris Nidrosie in prouinciali concilio residentes mandatum sanctissimi in Christo patris ac domini nostri domini Clementis pape quinti super inposicione decime omnium ecclesiasticorum reddituum per Nidrosiensem prouinciam sicut [124 aar1313] per ceteras mundi partes usque ad sex annos persoluende reuerencia qua decuit recepimus et statim coram nobis fecimus sollempniter publicari, ac postmodum inter nos tractatu habito diligenti qualiter mandatum apostolicum posset per nos execucioni debite efficacius demandari, cum ipsius formam maxime quo ad aliquas dicte prouincie partes in toto obseruare ipsa inpossibilitas interdicit. Nos tamen formam ipsius mandati apostolici quanto vicinius possumus sequi fideliter et deuote cupientes communi deliberacione decreuimus in eodem taliter esse procedendum. In primis quod quilibet episcopus in sua dyocesi eligat duos discretos collectores pro decima reddituum episcopalium canonicorum et capituli colligenda. Item per plebanias et rura collectores ordinentur prout melius visum fuerit expedire qui decimas ipsas colligant et ad ciuitatem deducant in ipsarum rerum periculo et expensis. Item in qualibet ciuitate procuratores ordinentur qui nomine episcopi et capituli decimas a collectoribus per totam dyocesin collectas sub discreto computo recipant, ac deponant in tuta custodia conseruandas. Item singuli collectores seu procuratores sic assumpti litteras et instrumenta fieri faciant super omnibus et singulis collectis et receptis per eosdem, ut clare et lucide probari posset a quo quantum et quando, et pro quo tempore quolibet sit solutum. Item tam episcopi abbates et alij claustrales, quam canonici plebani ac alij ecclesiarum seu capellarum rectores de omnibus redditibus et prouentibus suis ecclesiasticis qui fiunt, vel obueniunt in illis rebus que seruando seruari non possunt decimas in sicca pecunia persoluant ad valorem et iustam estimacionem illius temporis quo eosdem redditus et prouentus contigerit euenire, Item vbicumque prelati vel alij clerici religiosi vel seculares redditus suos certo precio uendunt iusta decima de ipso precio integre persoluatur. Item vicarij canonicorum cathedralium ecclesiarum de vicarijs suis quas de ipsis canonicis percipiunt nullam decimam soluere teneantur, sed qui[libet] canonicus prebendam suam integre decimabit, sed vicarij plebanorum, quos plebani in suis tenent expensis, de vicarijs suis quas vltra expensas percipiunt decimam soluant, et tum in decimacione ipsius plebani deducatur. Item de funeribus et alijs incertis obuencionibus soluat quilibet secundum discretam estimacionem, et si collector noluerit contentari ad superiorem recurratur, et ipsius sentencia preualebit. Item testamenta pecuniaria que in rebus quibuscunque mobilibus sine onere vel condicione legantur decima persoluatur, de predijs vero et alijs immobilibus ac vaccis prouenientes fructus debent decimari. Item de agris et predijs que prelati claustrales seu clerici seculares propriis sumptibus excolunt, de censu ipsorum prediorum [125 aar1313] et agrorum, qui secundum iustam et communem estimacionem limitari debet et inponi, si prius inpositus non fuit decima persoluatur. Item in qualibet dyocesi tempora solucionis per dyocesanum ipsum prout possibile uiderit limitentur et prefigantur, ita tamen quod decima ipsa pro quolibet anno in kal. Octobris eiusdem anni integraliter sit soluta. In cuius rei testimonium sigilla nostra presentibus duximus apponenda. Datum kal. Decembris, loco et anno supradictis.
Inposicio decime omnium ecclesiasticorum reddituum per omnem prouinciam Nidrosiensem.
Thorer Haldorssön, Lagmand paa Oplandene, stadfæster i Bisp Ingjalds af Hamer Overvær, det 17 Juni 1312 provede Markesskjel mellem Mo, Hof og Andvord paa Lom.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 133.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia ok h/oe/yra sæindir Thorer Halldors son loghmadr a Upplandum Q. G. ok sina ydr gere ek kunnikt at /th/a er lidit var fra burdar tid vars herra Jesu Christi m o. vetr. ccc. vetr ok /th/rettan vetr varo /th/æir firir mer a Monom /th/a er virduleghr herra Ingiældr biscup var /th/ar j æinni halvu sira Havardr prestr ok af annare halvu sira Nikulas prestr a Vagha tede sira Havardr mer bref /th/at sem her fylghir minu brefe syndtizt mer sem /th/at bref vattar framfærd sira Havardr um /th/att mal loghlegh vera sua frammt sem æighi provazt o loghlegh vitnin /th/au sem /th/ar ero um boren saghde ek at /th/at skal standa um firir næfmnd æindi mæirki ok alla framfærd /th/ar um var /th/etta gort a /th/æim tima sem fyr sæighir.
Eilif, Erkebisp i Nidaros, vedgaar at have af Erling Vidkunsson modtaget alt det Jordegods, som Hr. Bjarne i Giska havde givet i sit Testamente til St. Olafs Kirke i Nidaros.
Efter Origin. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglet afrevet.
Allum gu/edd/rs vinum ok sinum /th/eim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra, sændir Eilifr mæ/edd/r gu/edd/rs miskunn ærkibiskup i Nidarose Q. G. ok sina. /Th/at see allum kunnigt at ver gangum /th/i vi/edd/r ok lysum openberlæga firir huerium manne vm /th/etta bref, at Erlingr Vikunnar son lauk oss, ok ser fullkomlæga afsiuia/edd/e, vndir sta/edd/ ok kirkiu hins hælga [126 aar1314] Olafs konungs iardar /th/ær allar sem herra Biarne i Gizska gaf firir saal sina /th/anigh. Tokom ver /th/ær mæ/edd/r /th/eim hætte allum ok grein sem vattar ok greinir i hans testamento. Ok til sannz vitnis bur/edd/ar sættom ver vaart insigli firir /th/etta bref, er gort var i Nidarose in festo beati Cuthberti episcopi anno domini m o. ccc o. xiiij.
Eirik Abbed i Halsnö, Broder Aslak, Ingeborg paa Skjalanes, Peter paa Sandvin, Gudleik i Huggul, Sigurd paa Thorsnes og Jon paa Norheim værdsætte det Gods, som Thorkel Bonde udbetalte sin Sönnekone Ingegerd. (jfr. No. 145.)
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De sex Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra sendda Eirikr abote j Haulsnu Brodr Aarshlakr Inggibiorg á Skiala nesi Petr á Sanddvin Gudleikr j Huggul Siugudr á /Th/orsnesi Jonn a Norhæimi Q. G. ok sina pater noster. Ver vilium ydr kunniktt gera at ver komum til /oe/ffra Biaar j Boorgunt á lauggar dagen j passka viku á fimttandda aare vaars virddulex herra Hakonar konx en korunada ok sam ok maatom /th/att goosz sem er /Th/orkel bondde greiddi Inggigerddi sunar kono sinni. Tuau kyrllaug ok sexstigu kyrllaga. /th/ui at so hafde hon heiman til Asskels ok /th/att .v. manadda mata bool ok tuttugu sem hon hafde or faudr gardde ok her ofan á sex merkkr guls j til giof sina ok /th/ar af gaf Ingigerddr tuer merkkr brenddar til æruis gerddar Asskels bondda sins en fiugurtan merkkr brenddar standda eptir ok liggia j siau manadda mata bole j jorddu /th/eirri sem Laufvik hetir ok /th/ar skal hon skyl af taka til /th/es hon er or l/oe/yst. skal henni segiast á haustar degi en enggi meiri brygd á berast /th/egar en af henni skal l/oe/ysast er /th/at /th/egar sem /Th/orkel bondde vil. Tokost /th/au j heddr /Th/orgautr ok /Th/orkel ok Ingigerddr at /th/essur virdhla ok skipan skal standa vbrigdulega ok til sans vitnhisburddar settum ver fyrnefddr vaar insigli firir /th/etta bref.
Kong Haakon V Magnussöns Forordning, at hvem Kongen sætter til Provst for Mariæ kongelige Kapel i Oslo, tillige skal være Kronens Kantsler med alle denne Værdigheds Rettigheder, og Indtægten af Næsodden som Lön, samt at en af Hirdpresterne skal være Vicekantsler, naar Kantsleren ei er hos Kongen, og derfor have Fjerdeparten af Seglsportlerne.
Efter en Vidisse af 1321 i Dipl, Arn. Magn. fasc. 51 No. 11, sammenlignet med Vidisse af 28 Aug. 1364 sammest. fasc. 55. No. 1. b, der kun afviger noget i Bogstaveringen. [127 aar1314] 
Sigrid paa Rifling skjænker sin Sön Björn, i Overvær af Mandens Sön Erling, to Markesbol i Ræyna i Romedal, halve Miklehage paa Romerige og Fjerdeparten af Ingeborgsrud.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. To Segl vedhænge.
Allum mannum /th/æim sem /th/ettæ bref sia ædr h/oe/yræ. sendir [128 aar1315] Sigrid a Riflingi q. guds ok sinæ. ek gere ydr kunnight at hiauerande Erlingi syni minum a friadaghæn j /th/ridiu viku langæfastu á xvi. are rikis mins herra Hakonar konongs. gaf ek Birni syni minum tuæggia marka bol iærdr j R/oe/ynu j Rumadale ok halfwæn Mikklæhagha a Raumæriki. ok fiordongen j Ingibiorghrudi. sua fek ek ok /th/a Birni mit fullt vmbod vm allær /th/ær akiærslor er Fridrekr kiærde a Alf Ref vm fadur arf sin er han fek æi ret af. a /th/ænn hat at hann skal æighæ minnæ lut ok mæira. er hann geter med laghum /th/ar a fenget. /th/æima mannum hiauerandom Asbirni a Dal austan Sunnulfi Klemetz syni ok Harallde klærk. ok marghum adrum godom mannum. ok til sanz vitnisburdr minni neruero sætti Ærlingr mit jnsigli firir /th/etta bref. er giort var a firirnæmdum tima.
Eirik, Abbed i Halsnö, Thorgaut i Aga, Arne i Aga og Thorkel i Öfrabö bevidne, hvorledes Thorkel skiftede forskjelligt Jordegods i Hardanger med Askels Döttre (jfr. No. 142).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv; meget slidt. Seglene mangle.
Ollum godom monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æda h/oe/yra. senda Eirikr med guds miskunn abote j Houlsnu, /Th/orgautr a Agha, Arne a Agha, /Th/orkell a /Oe/frab/oe/ Q. G. ok sina. mer vilium ydr kunnikt gera, at a .xvi. are vaars ens vyrdulægha herra Hakonar Noregs konongs ens koronada, reiknade /Th/orkell jarder /th/ær ær m/oe/yarnar erfdo eftir Askel fodur sinn .x. manadar mata bol j Niarduikum .vii. j /Th/ueitum. viij. j Hi/edd/sdale, halfs .vij. j Haugalande. halfs .viij. j Sæb/oe/, .iii. j Laufuikum, .iiij. j Vaghe halfs annars j Haughi. .ii. j Stufamo. skoghrenn a /Th/ueitum firir .iij. manadar mata bol. ær her /th/a reiknad jn j /th/at .ij. manadar mata bol ær /Th/orkæll k/oe/ypti m/oe/yiunum sidan ær fader /th/eirra anda/edd/ezst. skal ok /Th/orkæll /th/eirra g[oz]s jnn taka. vm .ij. arganga ok vera skylldugr at ka[upa m]/oe/yiunum [.iii.] manadar mata bol. . . . ko . . . gia .ij. merkr brendar j hueriu manadar mata bole. ok var /th/essi reiknan gor j Houlsnu a fyr soggdu aare. miduikudaghen nesta firir huitasunnu. hia verande Jngigerdi modor m/oe/yanna, Juare a Sundi, Ellænde j Rogdaberghi. Oghmundi brytia. Suæini Hollofs syni ok marght annarra godra manna. ok til sannzs vitnisburdar sætom ver var jnsigli firir /th/etta bref.
[129 aar1315] 
Arne i Grasgaard, Eindride Lagmand, Olaf Ivarssön, Orm Alfssön, Olaf Lang, Amund i Dronninggaard, Amund Kyl, Jon Falkener og Einar i Dronninggaard udstede Skiftebrev mellem Sæbjörn Erlendssön og hans Maag Jon angaaende Bellagaard i Bergen. (jfr. No. 150.)
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 8 Segl vedhænge mere eller mindre godt bevarede.
Ollvm monnom /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra. senda Anne i Garsgarde. Eindridi logmadr. Olaur Iuars son. Ormr Alfs son. Ollauer langr. Amundi i Drotningar garde. Amvndi kyll. Ion falkenæ. Einar i Drotningar garde q. g. ok sina. mer gærom ollvm monnom kvnnigt at mer varom i hia i stofvnni i Drotningar garde a .xvi. are vars virduleghs herra Hakonar Noreghs konongs a friadagen nesta eftir trinitatis m/oe/sso. Er /th/eir toko hondom saman. Sæbion Erlends son ok Ion magr hans ok sætost vm /th/an settong i gardenom er Sigrid systir Sæbiannar ok kona Ions laut eftir fodur sin. vm upp husan gardsens ok alla leigu /th/a sem af heuir geingit sidan /th/au syskin toko eftir fodur sin. ok sætost mæd /th/i skilorde at Ion. ok Sigrid kona hans skolu eiga /th/a stofvna er nest er siouar stofvnni i Bellagarde ytra vægin. ok /th/ær .ii. bvdinnar er /th/ar æro vndir nædan att ok rid till hvsanna skall sua standa sem at forno heuir verit. næma /th/eim semi annat badom. sua ok stofvna /th/a sem stendr iuir fordyrinv vid sæstofvna. ok settongin i ollgognom. ok /th/eim lutvm er /th/ar h/oe/yra till. ok settongin i sestofvnni ok i mat eldusinv sua sem i olgognom. var /th/etta skillord gort /th/eim till æuenlegrar sættar vm fodur arf Sigridar. ok till sanz vitinsburdar settom ver var insigli firir /th/etta bref er gort var a fyrnemdom deghi ok are sem fyr segir.
Bellægards bref.
Kantsler Ivar Olafssön, Björn Helgasön, Erling Amundssön, Bjarne Auduns sön, Thrond Halvardssön, Une Peterssön, Hauk Erlendssön og syv andre Mænd stadfæste Kongens Fehirderes, Einar Ambasöns og Eindride Simunssöns Konfiskation af 8 vestfalske Kjöbmænds uangivne, fordulgte og uden Anmeldelse aabnede Varer.
Efter en Afskrift i Cod. C. 16. 4to. p. Perg. i Stockholms kgl. Bibliothek, sammenl. med en Afskrift bag i en Perg. Cod. af nyere Landslov i Deichmanns Bibl. i Christiania, No. 11. 8vo.; derfra Varianterne. Originalen kjendes ikke.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra. senda Juar Olafs son kanceler. Biorn Hælgha son. Erlingr Amundar son. Biarne Audunar son. /Th/rondar Halluardz son. Vni Petrs son. Haukr [130 aar1316] Erllendz son Syghurdr /Th/oress son Ragnalldr Aslaks son Juar Ogmundar son. Bardr Petrs son. /Th/orfinnr Sighuallds son. Arne Giafwalldz son. Hellgi Juars son. q. g. ok sina. Ver gerum ydr kunnikt at daghen nesta firir Jons uoku a siautianda are rikis vars virduleghs herra Hakonar Noræghs konongs komo /th/eir firir oss i Jonsstofu i konungs garde i Biorghuin. herra Einar Ambason ok herra Eindridi Simunar son. fehyrdar i Biorghuin, af einni halfu. ok Arnaldr skarlat. Jon raudr munnr. Liodolfr af Gamlastad. G/oe/rfuin Thomas son. Geirardr rikr madr. Henrekr. Hynningr. Geirardr sumar af Uesfal af annare. Kerdo fyr nemfndir Vesfælingar. at fehyrdarner hof/edd/u upp tekit godz /th/eirra. lerept. vax klæde ok adra luti ranglegha. sem /th/eir soghdu. En fyr nefndir fehyrdar suarado. at /th/eir /th/ydesku hofdu firir gort godze sinu vid konongen firir /th/a skulld. at /th/eir hofdu l/oe/ynt morghum lutum af sinum kaup/oe/yri ok varningi. ok morghum pokum upp sleghit ok tekit margha luti ok ymisa ok lakt i l/oe/ynihus. ok i fylstnum g/oe/ymt ok felat. sua at konongs vmbods menn skilldu eigi a finna. æda nokoro kaupi a na. kononge till handa. ok huadozt engan uarning hafa meiran. en /th/eir hof/edd/u tet. en fehyrdarner varado /th/eim uid. ok soghdu at /th/at uar forn rettr konongsdomsens i Noreghi. at allt /th/at sem utlendzskir kaupmenn l/oe/yndi ok tede eighi konongs vmbods manne. /th/eghar /th/eir være at spurdir. huat /th/eir hefdi fallt. ok sleghe upp pokkum vttan orlofs. eda undanskyti. sua at konongs vmbods madr næde eighi kaupi a. a /th/eim lutum sem kononge være /th/arflegazt at hafa . Ok af /th/ui at sua profadezt firir oss. at /th/at var forn rettr konongsdomssens. at /th/eir lutir uaro uppt/oe/ker kononge till handa. sem l/oe/yndir være ok vndan skotner. ok upp sleghnir. vttan vilia vitendar ok orlofs fehyrdanna. /th/ers ok annars at sua prouadezt ok uitnadezt firir oss. at Arnalldr skulat ok aller fyr nemfndir Vestfælingar hans kumpannar hofdu l/oe/ynt ok vndan skotet /th/ui godzæ fehyrdarner hafdu upp tekit. ok neittado ok kuadozt ekki fallt hafa. /th/a er /th/eir varo spurdir af fehyrdunum. ok upp slegit pakkum sinvm orlofs laust. /Th/a d/oe/mdo ver gerd fehyrdanna loghligha vera i /th/uisa male. ok konongenom godz /th/at sem upp uar tekit. Ok settum fyr nemfndum Vesfælinggum /th/oghn vm fyr saght mal. vndir /th/eirri pinu sem loghbok vattar /th/eim monnum a hendr. sem r/oe/ra æda kæra mal ok doma loghsamda. Ok till sanz vitnisburdar settu ver var insighli firir /th/etta bref er gort var a deghi ok are sem fyr seghir.
[131 aar1316] 
Thrond Gulathings-Lagmand stadfæster en af Sighvat paa Leirholar (i Valdres) med Fl. fastsat og af Hauk Lagmand og Kong Haakon senere stadfæstet Ætleding efter Ivar Prest i Volubu, hvorved Arven efter ham tilfaldt hans to Sönner Haakon og Eirik.
Efter Orig. p. Perg. hos Kapt. G. Munthe paa Kroken. Alle 8 Segl mangle.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra sendir /Th/rondr Gula/th/ings loghma/edd/r Q. G. ok sina /th/æir Hakon son sira Jwars j Wolubu firir sik ok med fullu ok loghlegho wmbo/edd/e Eiriks brodor sins. En Besse Sighurdar son med fullu ok loglegho vmbode Jngibiarghar modor sinnar ok Groo modor systur sinnar waro a stæmpnu firir mer j Ionsstofo i konongsgarde j Berghwin laughardaghenn nesta æptir Nikulasmesso a /th/ui are er lidnir waro fra burdarti/edd/ wars herra Iesu /th/ushundra/th/ wettra /th/riu hundra/th/ wettra ok sexstan wettr kiærde Besse at /th/æir br/oe//edd/r Hakon ok Eirikr hofdu ok heldo ologhlegha arfe sira Juars j Wolubu fodurs sins /th/ær sem /th/æir waro eighi skillgettner. En Jngibiorgh ok Groa fodurssystir /th/æira Hakonar ok Eiriks samfædra ok skilgettnar mistu. Weitti Hakon /th/au andzsuor at /th/æir br/oe//edd/r waro loghlegha ættzleiddir æptir fodur sinn ok modor ok tede transcriptum af brefe herra Sighwaz a Leirolom. sira Gunnars j /Oe/yu ok Pals Einars sonar er firir sa ættzleidingenne sua vattande at /Th/or/edd/r fodurbro/edd/er /th/æira Hakonar ok Eiriks ok Andres a Hongdum modor fader /th/æira ok Sighri/edd/ huspr/oe/ia hans modor moder /th/æira er /th/a waro arfe nester æptir fodur ok modor /th/æira br/oe/dra er ættzleidingenn gerdizst iattado ættzleidingenne, /th/ær med tede Hakon transcriptum af brefe herra Hauks loghmanz sua wattande at han d/oe/mde /th/a ættzleiding loghlegha ok /th/ui ueitti herra Haukr ui/edd/rgongo, sua tede ok Hakon transcriptum af brefe mins uirduleghs herra Hakonar konongs sua wattande at han hafde stadfæsta fyrsagh/edd/a ættzleiding, gek ok Besse ui/edd/ firir mer at /th/æir Hakon ok Eirikr uaro æptir /th/ui ættzleiddir sem ættzleidingar brefet wattade. Enn Besse hafde /th/ænn mote bur/edd/ at /th/ui war ættzleidingenn onytt at /Th/or/edd/r fodurbro/edd/er /th/æira Hakonar ok Eiriks er ættzleidingenne jattade andadezst fyr en sira Juar bro/edd/er hans ok ærfden t/oe/mdezst. Syntizst mer ættzleidingenn rett ok loghlegh en moteburdr Bessa onytr ok ologhleghr. Ok af /th/ui at /Th/or/edd/r fodurbroder /th/æira Hakonar ok Eiriks sto/edd/ /th/a nestr till arfs sira Juars brodor sins er han iattade fyrsaghdre ættzleiding ok arfe vndan ser, hins annars at logh watta sua at ef sa ma/edd/r andazst er ættzleiding iattar /th/a tækr ættzleidingr slikan lutt af arfe sem sa sto/edd/ till er ættzleiding iattade. /Th/a see /th/ætt ollum monnum kunnigt gort at ek d/oe/mde med fullum lagha oskurd /th/æim [132 aar1317] Hakone ok Eiriki arf æptir sira Juar fo/edd/ur sinn hia uerandom ok sam/th/ykkiandom /th/essom minum dome ok oskurd herra Juare Olafs syni kanzeler. herra Sæbirni Hælgha syni. herra Erlingi Amunda syni. herra Ellingi Vikunnar syni. herra Hauki Ællendz syni. herra Aslake Olafs syni. ok herra Petre Petrs syni er till sanz vittnisburdar ok fullrar stadfesto med minu jnsighli setto sin jnsighli firir /th/etta bref er gort war j /th/æim sta/edd/ are ok deghi sem fyr seghir a atianda are rikiss mins uirduleghs herra Hakonar Noregs konongs sonar Magnusar konongs.
Andres Paalssön udsteder sit Vidnesbyrd om, hvorledes i hans Overvær Sigurd Tanne skiftede sit Gods i Ævanger med sine fire Börn, Bjarne og Gunhild efter hans förste Kone Gudrid, samt Thrond og Halgerd med hans nulevende Hustru Sigrid. Som Formyndere for de to förstnævnte vare Guttorm paa Bolstad og Haldor Erlingssön tilstede ved Arveskiftet.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnom /th/æim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra sendir Andres Pals son q. g. ok sina. Ek vil y/edd/r kunnight gera at a skiri/th/orsdagh ok a atianda are rikis mins vir/edd/ulighs herra Hakonar Noreghs konongs /th/a var ek /th/ar j hia a Dale er skift var arfe eftir Sigur/edd/ bonda tanna varo /th/ar til fiugur born æftir hann Biarne ok Gunnilldr ok varo /th/au ser vm mo/edd/or /th/a sem Gu/edd/ri/edd/ hæt ær Sigurdr haf/edd/e fyrr fengit. en /Th/rondr ok Hallgærdr atto /th/a mo/edd/or sem Sigri/edd/ hæitir er /th/a lif/edd/i er arfinum var skift ok vmbo/edd/ haf/edd/e ok Gud/th/ormr a Bolsto/edd/om ok Halldor Erllings son /Th/rondar ok Hallgærdar at skifta af /th/æirra halfu vi/edd/ Biarna ok Gunnilldi ok Stæingrim bonda hennar. lutu /th/au Biarne ok Gunnilldr j sinn luta jor/edd/um j næ/edd/ra tunni j Vælen siau mana/edd/ar mata bol j /oe/fra tuni j Vælen. fim mana/edd/ar mata bol j Farnanesse atta mana/edd/ar mata bol j Mæsto/edd/um /th/riggia mana/edd/ar mata bol j ytrum Biorgum halfs annars mana/edd/ar mata bol. j Tuft halfs annars mana/edd/ar mata bol ok spandz bol. æn /Th/rondr ok Hallgærdr lutu j Dale halfs tiunda mana/edd/ar mata bol j Biorgum innrum atta mana/edd/a mata bol j Nakka fim mana/edd/ar mata bol j Vpphæimi. /Th/riggia mana/edd/ar mata bol. En j mo/edd/or arf sin lutu /th/au Biarne ok Gunnilldr j Vpphæimi halfs .vi. mana/edd/ar mata bol j Hæronese fim mana/edd/ar mata bol. haf/edd/e ok Sigur/edd/r bonde gæfit hæiman me/edd/ Biarna syni synum i lausum /oe/yri fiugur kyrlog ok tutugu æn Gunnilldi tolf kyrlogh. En /th/at tiu mana/edd/ar mata bol jar/edd/ar er fa/edd/er /th/æirra haf/edd/e gæfit /th/æim hæiman ok mæira var en mo/edd/or arfe /th/æirra gængndi /th/a log/edd/u /th/au /th/at aftr til skiftis vi/edd/ syzkin sin. En firir /th/au fiugur kyrlog ok tutuggu er Biarne haf/edd/e hæiman i lausum /oe/yri ok [133 aar1317] Gunnilldr systir hans tolf kyrlog. /Th/a toko /th/au /Th/rondr ok Hallgærdr /th/ar j mote af vskiftum arfe tutugu kyrlog j bui. en ollu o/edd/ru sma ok storo /th/a skiftizt millum allra /th/æirra syzkina til iamna/edd/ar. Si/edd/an skiftu /th/au jor/edd/um sinn imillum Biarne ok Gunnilldr hiaverande Stæingrimi bonda Gunnilldar laut Biarne i Vpphæimi halfs .vi. mana/edd/ar mata bol j Vælenn j næ/edd/ra tuni siau mana/edd/ar mata bol j Farnanessi atta mana/edd/ar mata bol j Mæsto/edd/um /th/riggia mana/edd/ar mata bol j ytrum Biorgum halfs annars mana/edd/ar mata bol. En Gunnilldr laut j Hæronese fim mana/edd/ar mata bol j /oe/fra tuni j Vælæn fim mana/edd/ar mata bol j Tuft halfs annars mana/edd/ar mata bol ok spandz bol. skal /th/etta arfskiftti huarttuæggia standa millum allra fyrnæmfndra syzskina vm alldr ok vm æfe sua at /th/etta skal ængi ma/edd/r riufa ne rofs menn til fa. kann ok sua at ver/edd/a at jar/edd/irnar l/oe/ysazt vndan æinu huæriu /th/æirra /th/a skal /th/at sialft taka vi/edd/ aurum ok ra/edd/ firir gera ok kæra ækki /th/æirra syzskina a annat vm /th/etta. æn ef /th/at profazt at firir æina huæria jor/edd/ina se ækki loket /th/a skal /th/at vera allra /th/æirra ska/edd/e æftir fiarmagne. /Th/æssom flæirum monnom j hia verandom Hafarde glysbu/edd/. Hallbirni gæst Harallde hiallt. /th/orde /Th/orbiarnar syni Arna dalakoll /Th/orkælli j Suanga ok morgum odrum go/edd/om monnom. Ok til sandz vitnis burdar gaf ek mitt jnsigli firir /th/etta bref er gort var a fyrsagudum degi are ok tima.
Sæbjörn Helgessön, Erling Amundssön og Thorkel Ormssön Prest bevidne, hvad Sæbjörn Bonde i Bellagaard tilstod at skylde Svartes og Haldoras Börn, samt hvad han gav hende i Fæstegave. (jfr. No. 146.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1, 3 og 4 Segl i Behold.
Ollvm gv/edd/s vinvm ok sinvm /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a hæyra. senda Sæbiorn Helgha son, Erlingr Amvnda son, /Th/orkell prestr Orms son. Q. G. ok sina ver gervm /th/at ollvm monnvm kvnnikt at a .xviij. aare rikiss vir/edd/vlegs herra Hakonar Noregs konongs hins korona/edd/a. fiorom nattom eptir Seliv manna messo vorom ver hia ok hæyr/edd/om vi/edd/rgongv Sæbiarnar bonda j Bellagar/edd/e, at born Orms svarta, ok Halldorv er hann atte, atto sva margha pæinga j hans varvæizlv fyrst sex merkr gvllz j gripvm, halft annat hvndrat marka ok sex merkr j kaupæyri, jtem ser j laghe halva. iiij. mork ok .xx. er jnn fekkz af skulldvm Orms bonda, jtem tveggia mana/edd/ar mata læiga jar/edd/ar j Sogne j Fræysvik j Hialmvm, jtem Bellagar/edd/ betr en halvan jnnra veghenn, ok /th/ar til oll olgognen frials, a Halldora fyr nemnd j /th/essvm fyr sog/edd/vm pæingvm halft annat [134 aar1317] hvndrat marka æin vi/edd/ sig, en bornen Orms ok Halldoro /th/at sem mæira er, j gar/edd/e ok kaupæyri, gengr Sæbiorn ok me/edd/ firir oss j /th/esso sinv brefe at hann heuer gevet Halldoro j til giof sina til fim marka gvllz, hever hann sett henne ve/edd/ j Bellagar/edd/e ytra vegenn, ok j festar giof gaf hann henne mork brenda smi/edd/a/edd/a, ok til sannz vitnisbur/edd/ar her vm settvm ver var jnnsigli me/edd/ Sæbiarnar jnnsigli firir /th/etta bref er gort var a /th/vi aare ok /th/æim deghe sem fyrr seger.
Simon og Sölve Ivarssönner, Chorsbrödre i Bergen, med flere Prester og Lægmænd udstede Skiftebrev mellem Thorer Sigurdssön og Odd paa Röten samt hans Söster Ingeborg, hvorved de sidste paa Halles umyndige Sönners Vegne beholdt Rogn, og Thorer fik Almsaker i Akrafjord og Latran paa Voss, m. v.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 11 Segl ere kun 9, 10, 11 tilbage.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra gu/edd/s vinum ok sinum. senda Symun Juars son ok Saulfi Juars son korsbr/oe//edd/r at Cristkirkiu j Biorgwin. /Th/orer prestr a Æwongum. Amundi ok Ogmundr vicarii a Wange. Petr a Finnini, Ormr kafle, Suæinn Biarna son, Einar a /Oe/yrum, Sighur/edd/r bollenn ok Halldor dukr. q. g. ok sina. y/edd/r see kunnigt, at ver varom hia, h/oe/yr/edd/um skilor/edd/ ok s/aa/m handabond /Th/oress Sighur/edd/ar sonar af æinni halfuu. O/edd/z a R/oe/tene ok Jngibiarghar systur hans af annarre halfuu bro/edd/or sona siinna Halla a Roghne, so vattande sem her seghir, at Oddr ok Jngibiorgh, toko aftr vndir suæinana. jor/edd/ena. tuttughu mana/edd/a mata bol j Roghne, er Gu/edd/ri/edd/ Audfinnz dotter haf/edd/e a/edd/r /aa/tt ok fylgt firir /th/inga væ/edd/ sin ok a/edd/rar skulldir vi/edd/rgengnar, er af hennar go/edd/z varo loknar firir Halla, er vir/edd/ar ok ræikna/edd/ar haf/edd/u verit til fiugrtantighi marka at atta ærtogha sm/oe/re, ver/edd/r /th/a siau kyrloghen huært mana/edd/a mata bol j fyrnempndri jor/edd/, eftir /th/i sem j fyrra skilor/edd/z brefe v#aattar, lauk /th/a Oddr /Th/ore af halfuu suæinanna, tiu mana/edd/amata bol j Almsakre j Akrafyr/edd/i, er hann sagh/edd/e at huært mana/edd/armatar bol gælldr tuær mærkr brendar ok husar sik sialf ok flytr landsete iamnan tiu laupa sm/oe/rs til Biorgwiniar, /th/ar me/edd/ skal Oddr luka tiu kyr tiiddar ok t/oe/kar eftir /th/ui sem loghbok vattar at vaare at nærsto Hallwar/edd/z m/oe/sso, /Th/ore j hendr e/edd/r hans loghleghom vmbo/edd/s manne. En firir annan hælming Roghns, lauk Oddr af sinu go/edd/z atta mana/edd/amata bol j Latran j Berghe. er liggr j Wangs kirkiu sokn a Woss. fim kum ræiknat huært mana/edd/amata bol, /th/ar til skal hann luka at annarre Hallvar/edd/z m/oe/sso en nu kome, /th/riatighi kyrlagha a /th/ann [135 aar1317] h/aa/tt at tuæir lutir skulu lukazst j sm/oe/re korne ok kum, sex salld korns firir huæira ku, ok tiu mærkr j peningum at atta ærtogha sm/oe/re. En firir /th/at tuæggia mana/edd/amata bol sem /Th/ore brestr j landskylldar vpplykting j Roghne, /th/a skal Oddr luka honom tua laupa at hausti ok tua at o/edd/ru hausti af /th/æirri somu jor/edd/. Jatta/edd/e Oddr j fyrsogh/edd/u handabande, oss allum a siande, at /th/essar ba/edd/ar iar/edd/er Alms akr ok Latran skulu /Th/ore ok Gu/edd/ri/edd/i frialsar vera. En ef /th/ar kunnu nokorar akæror e/edd/a agongur a at koma, /th/a skulu /th/au vikia jnn j go/edd/z Odz jar/edd/er ok lausa fe, so mikit sem /th/æim brestr j fyrnempndom jor/edd/um, skulu synir Halla hafa abu/edd/ a Rogne ok aftr lausn af Odde fo/edd/ur bro/edd/or sinum eftir fyrra skilor/edd/z brefe sem vattar millum suæinanna ok Gu/edd/ri/edd/ar. Nu ef Oddr hefir æighi vpp loket fyrnempnd fioretighi kyrlagha j anempnda sala dagha, /th/a skal /Th/orer vikia j jar/edd/er hans eftir /th/i sem /th/ar rennr tala til. ok til sannz vitniss /th/essa kaups ok skilor/edd/z settum ver var jnsigli firir /th/etta bref er gort var a Wange daghenn nærsta eftir Jacobs voku /th/a er li/edd/it var fra bur/edd/ar tii/edd/ vars herra Jesu Christi, /th/ushundra/edd/ vetra /th/riu hundra/edd/ vetra ok siautian vetr, a atianda are rikiss vars vir/edd/uleghs herra Hakonar Noregs konongs.
Eilif Prest udsteder Vidnesbyrd om Forliget mellem Gunnar Sveinssön og Thormod paa Strand, der ifölge 12 Mænds Voldgiftsdom skulde betale 16 Mærker Guld i Mandebod for Gunnars Broder Nikulas.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/at se gu/edd/i kunnikt ok go/edd/om monnum. at af anno domini m o. ccc o. xvii o. a Nicholas messo æftan at Ryghinar kirkiu. varo /th/æsse sammæle millum Gunnars Suæins sonar ok Thormo/edd/z a Strond. firir aftak Nicholosar bro/edd/or Gunnars er Thormo/edd/r var/edd/ at ska/edd/a vfirirsynio. at Thormo/edd/r skulldi giællda. sæxtan mærkr gullz ok standa j Strond vm tolf vetr firir sæxtan laupa landzskylld a huærio are. /th/a skulldi son Nicholosar taka fa/edd/ur giolld sin en vti være tolf vetr i lausa fe sæm d/oe/mt var. tuær mærkr gullz vm var i korne ok j kuum. ok tuær vm haustit i sm/oe/ri ok voru. /th/ar til er loket være æptir /th/ui sæm sammæle varo. brysti nokot i /th/æsso. /th/a skulldi son Nicholosar o/edd/lazst sua mikit i Strond sæm brysti i fear vpplyktenne sæm sealfs sins fa/edd/ur læif. Nu en ser i laghe sæx mærkr gullz i atuistar b/oe/tr ok tolf manna æi/edd/r af /th/æim manne ær hæitir Saullfa Ru/edd/z suæin. fello /th/ær ni/edd/r af fiorar mærkr gullz firir fota brot /th/at ær Nicholas haf/edd/e væit Thormo/edd/e. en [136 aar1318] tuær skulldi vpp lukaz vm varet æptir ær d/oe/mt uar. ok /th/a ok vndan f/oe/rslan gangaz. en hon fellez /th/a felle til mærkr gullz oc lukaz a samu are er æi/edd/ren fellez. Oc til sandz vithnisbur/edd/ar sætti ek Eilifuer prestr mit insighli firir /th/etta bref er gort uar a fyrsag/edd/u are. at ek var i hia at /th/esser menn d/oe/mdo. Ormr Biarnar son. Grimar bro/edd/er hans. Fingar/edd/r a Ylin. ok Karll bro/edd/er hans. Neri/edd/r Biarnar son. ok Halluar/edd/r br/oe//edd/rongar hans. Ketill Veno son. Aulfuir a Sæliusto/edd/li. Olfuir i Grofuenne. ok Sunrir a Rinda. Æigill Sunris son. ok Dyri a Lonom. var ma/edd/ren tuigilldr d/oe/mdr /th/ui at han var drepenn a sealfs sins akre me/edd/an han serr ok miok illa at wnnit sæm gu/edd/i se kunnikt.
Paal Eirikssön Merkesmand, Hauk Erlendssön og Paal Einarssön, Lagmand i Oslo, dömme Jon Geilaugssön at være Ubodemand, og hans Gods under Kongedommen, fordi han ikke efter forudgaaen Dom vilde betale Arne Horn, hvad han var bleven dennes Svigerfader skyldig.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 59. No. 11. Af de tre Segl er Hauk Erlendssöns (en Hög med löftede Vinger) tilbage.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ætta bref sea æ/edd/a h/oe/yra, senda Pall Eiriks son merkisma/edd/r, Haukr Erlændz son ok Pall Einars son logma/edd/r j Oslo Q. G. ok sina, ver vilium y/edd/r kunnigt gera, at vm vettrin æftir jol komo /th/æir firir oss j Oslo a nitianda are rikis vars virdulegs herra Hakonar Noregs konungs, Arne horn af halfu sinni ok kono sinnar, af æinni halfu, ok Jon Gæilaugs son af annare, kær/edd/e /th/a enn Arne horn sæm oftar fyrmæir. at hann na/edd/e æigi retto af Jone vm giolld æftir fa/edd/ur kono sinnar, sem Jon haf/edd/e af tækit ok d/oe/md haf/edd/i verit firir margum vettrum, ok aller saladagar li/edd/nir, ok fyrnæfnd giolld varo oft hæimt ok sott, ok /th/o æcki af fengit, /th/a d/oe/mdom ver Jon Gæilaugs son vbota mann, ok allt hans goz laust ok fast vndir konungdomenn. Ok till sandz vitnisbur/edd/ar sættum ver var jnsigli firir /th/etta bref er gort var a dægi ok are sæm fyr sægir.
Eilif, Erkebiskop i Nidaros, giver Reins Nonnekloster Ret til paa visse Festdage at uddele 40 Dages Aflad.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sönderklippet og defect. Seglet mangler.
[Uniuersis Christi fidelibus] presentes litteras visuris vel audituris Elaws miseracione diuina Nidrosiensis ecclesie archiepiscopus salutem [137 aar1318] [in domino sempitern]am. quoniam vota Christi fidelium ad diuinj cultus ampliacionem, ac animarum remedium sunt piis [exhortacionibus et i]ndulgenciarum excitanda fauore. Jdcirco nos de omnipotentis dei gracia et beatorum Petri et [Pauli apostolorum et sanc]ti Olaui regis et martiris meritis et precibus confisi omnibus vere penitentibus et confessis qui [ecclesiam Sancti And]ree apostoli de Reini in festis infra scriptis, videlicet in festo beati Thome apostoli ante natale . . . . . . . . ste, sanctorum innocencium, beati Thome archiepiscopi Cantuariensis, dominica palmarum, die sancte pasce . . . . . . [sanc]te trinitatis, Petri et Pauli apostolorum, Marie Magdalene, Bartholomei, Katerine, jn con[versione beati Pau]li apostoli, in vtroque festo beati Benedicti abbatis, sancti Laurencij, beate Margarette, jn . . . . . . . . . . [Andr]ee apostoli, jn dedicacione ipsius ecclesie deuote ac uenerabiliter visitauerint .xl. dies de iniunctis [sibi penitenciis miseri]corditer in domino relaxamus. Datum Ræinj anno a natiuitate domini m o. ccc o. xviii o. . . . . . . . . . crucis. anno nostre consecracionis octauo.
Eirik Jökelssön og Jon Gest bevidne Eilif Skjalgs Kjöb af en Jordlod i Gaarden Fet i Sande-Sogn.
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ette bref sia oc h/oe/yra. sæn/edd/a Erikar Jokels sun. oc Jon gestær Q. G. oc sina. Mit villium y/edd/r kunnikt gera. at mit varom i hia i stofuonne i Jokels gar/edd/e. halfuum mana/edd/e firir Olafs vaku a .xix. are rikis vir/edd/ulegs herra Hakonnar Noregs konongs hins corona/edd/a. er Æilifuær skialgær k/oe/ypi. /oe/rtogar boll oc .x. aura i ior/edd/ /th/æiri er Fitt æitir. er liggær i San/edd/a sokn. af /th/æim manne er Halle a Fitt æitir. oc af Kistinni huspr/oe/yiu hans. oc af Gu/edd//th/orme. oc Saulfua sunum /th/æira. væitu /th/au /th/a vidr gangu at /th/au haf/edd/u huærn penning hæilan oc halfuan firir fyrsaga/edd/a ior/edd/. æftir /th/ui sem i kaup /th/æira kom. toko /th/au /th/a han/edd/um sama. oc varo /th/a allsat vm sat. oc til san/edd/z vitnis bur/edd/r sættum mit ockor insigli firir /th/ette bref er gort var a fyr næmfdum degi oc are.
bref vm Fitena j Sanda sokn.
[138 aar1319] 
Ivar Olafssön, Kantsler, Hafthorer Jonssön, Paal Eirikssön, Merkesmand, Bjarne Audunssön, Amund Borgarssön, Guttorm Kolbjörnssön, Guttorm Helgessön og Thorgeir Simonssön vedgaa, at de paa Helligdommene have tilsvoret Kong Haakon Magnussön ubrödelig at overholde og hævde dennes Bestemmelser om Kongearven og Rigsstyrelsen i Norge, m. v.
Efter en sildigere Afskrift i en norsk Lovcodex paa Perg. (C. 22. qv.) i kgl. Bibl. i Stockholm.
Ollum monnum etc. sænda Ifuar Olafsson kanceler, Hafthorer Jonsson, Paal Eiriksson merkismadr, Biarne Audunarson, Amundr Borgarson, Guttormr Kolbiornsson, Guttormr Helghason ok /Th/orgiær Simunarson q. gudis ok sina. Ver gerom kunnight y/edd/r at .xii. Cal. Maij a Tunsbergs husi i .xx. are rikis vars. vyrdulegs herra Hakonar Noregs konongs jattadom ver honom a vara kristilegra tru logdom hændr varar a hin hælga kros i huærium vart hold ok blodh vars herra Jesu Christi. ok a sialfs hans kros tre. /Th/ui er han var pindr a ok marger adrer hælgi domar ok sworom at /th/ui fullan eidh a gudz hælgu doma at ver skulum stadfastalegha ok obrygdalega halda ok halda lata alla /th/a skipann sem var vyrdaleghr herra Hakon Noregs konongr hefuer gort vm erfd Noregs konongs riki(s) ok vm Noregs konongs (ok) rikissins rad ok rikis stiorn ok laga g/oe/ymslu at halda ok at wer skulum aller satter ok samrader ok saman haldast rikinu til styrkiar ok rettom erfuingia rikissins ok einga vtlænska mæn indræga til at hafua huss syslur rada, ædr nokot ifuirbodh ifuir Noregs konongs /th/ægna huarke i vmægd erfuingia rikisens ædr sidan han er fultidhar. Gremdum ver gudh at os ef ver holdum ei fyrnemdæn eid. Ok til sandz vitnisburd(ar) settom veer uar insigli firir /th/etta bref er gort var i fyrnæmdom stadh deghi ok are sæm fyr sægir.
Vige Lagmand i Skien anholder om Kong Haakons Stadfæstelse paa en afsagt Dom, hvorved Herbrand tildömtes Stölen Melestöl.
Efter Prof. P. A. Munchs Afskrift af den nu tabte Orig. p. Perg., der bar Spor af særegen Sammenlægning og udvendig Forsegling.
Uyrdulegum herra sinum Hakone mæd guds miskun Noregs kononge hinum koronada syni Magnus konongs sændir Wigi logmadr Q. g. ok sina skylldulega ok audmiuka /th/ionosto, madr /th/æsse er bref mit hæfir ok Hærbrandr hæitir er /th/urfande guds miskunnar ok ydara hialpa er hans mal sua fallet at æk sagde hanum æin stadul er Mælestadull hæitir baro /th/ær ij skilrikir mænn vithni vm firir sira Nikulase [139 aar1319] preste i Sæliugerdi sæm æk hafde hanum vmbod til fænget at /th/æsser fyrnæmdr stadul hæfir leget vndir Hærbrande ok hans æthlæg .lx. vættra æda længr, standa /th/ar til verndar i mote ok vilia æigi minum orskurdi lita Stæinar ok Ashlakr ok Kiætil a /Th/uingalini ok æf ydr synist min laga orskurdr loglægr min herra sæm bref mit opet /th/ar vm gort vattar /th/a bid æk min herra at /th/er gefed hanum ydart stadfæstu bref gæymi ydar gud min herra nu ok æfenlega.
Anund Imbe, Brynjulf i Skarthælen, Olaf Lang i Sluppen og Gudulf paa Ullerval bevidne, at Arnald Jonssön kjöbte af Jon Gunnarssön 3 Öresbol i Birgisheim paa Follo. (jfr. No. 183.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 1ste Segl. De övrige 3 mangle.
Ollum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia eder h/oe/yra sendir Anunder imbæ. Brynulfuer j Skarthælenum Olafuer langer j Sluppenum ok Gudulfuer a Ulleruale Q. G. ok sinæ. mer vilium yder kunnikt gera. at Arnalder Ions sun k/oe/ypthi af Ione Gunnars syni .iii. auræ boll j Byrgisæimi j Asbygd a Follo vttæn gar/edd/z ok innans firir .viii. kyr gangande. ok viii spon sm/oe/rs. ok vii merker vægnæ pæningghæ. Væitthi Ion Gunnars sun vider ganghu. at han hafde fyrstu pæningh ok /oe/fsto ok alla /th/ær j meal firir /th/a iord. til sansz vitnis bursz sæitthum mer vor insigli firir /th/etta bref er gort var a sunnu daghen nest æiptir Martæins messo dagh. a fyrstu are rikirs vars vyrdulegsz herra Magnusar konongs. valete in domino Jesu Christo.
Orm Kafle, Svein paa Hvitheim og Haldor Duk höre 2 Vidners Prov om en Del af Gaarden Horveidsaa, som Peter paa Finnin havde kjöbt af Peter Romundssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 5 Segl vedhænge Orm Kafles og Haldor Duks.
Ollum monnom /th/æim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra senda Ormr kafle Suein a Huitæimi. Halldor dukr q. g. ok sina mer vilium ydr kunnikt gæra at /th/æir komo a stæimnu Petr a Finnini ok Bion Stæina son æptir /th/ui sem logmadr lagde rad a. let Petr bæra /th/ar vitni toko /th/æir so til bokar. Hauardr ok /Th/oraldr at /th/ar varo /th/æir j hia ok h/oe/yrdu a firir kirkiu budinni a Vange er Petr a Finnini lysti vm kaup [140 aar1320] stæimnu /th/æirra Petrs Romondar sonar ok Petr Romonda son gæk medr at Petr a Finnini hafde loket Petre Romondar syni alla aura ok fulla firir halfs anars manadamata bol j Horuæiz aa. /Th/at logdu /th/æir j æid sin at nu ero .ix. vetr sidan er /th/esse lysing ok vidr ganga var ok til sanz vittnisburdar setto mer var jnsigli firir /th/etta bref er gort var a fyrsta are riks vars virduleghs herra Magnvsar konongs.
Gaute Isakssön og Ingeborg Jonsdatter udstede Vidnesbyrd om, hvad de havde givet Reidar Dagfinnssön i Medgift med Jomfru Sigrid, hvoriblandt Hal langer i Ulvik Sogn i Hardanger.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Ilde tilredt af Slid og Væde. Huller efter 12 Segl, der alle mangle.
Ollum guds vinum ok sinum /th/eim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra. sendir Gaute Ysax sonn ok Ingibiorgh Jons dottir Q. G. ok sina. mer vilium y/edd/r kunnikt gera at ek firirsagh/edd/r Gaute gaf Reidare Daghfinz syni til kuænfanghs /th/a er Reidar trulofade ser jumfru Sighri/edd/e [mæd . . . guds loghum] ok landzsins rett fimtan manadar mattabol jardar j Hallangre j Har/edd/angre j Vlfuikar kirkiu sokn ok /th/ar mæd bud . . . . . . . godz er godir mænn soghdu jamgoda vera sextig[hom] marka mæd /th/uisa skilorde ef /th/au verda bornnom samanbunn/edd/in /th/a er sua gefit barnom . . . . . . . . . . . . en /th/a ef /th/au kunnu eighi born at eigha sin j millum /th/a skill ek /th/etta go/edd/z aptr vndir mik ok mina erfuinghia vndir /th/esso skilorde . . . . . . . . . . . . Ingibiorgh Jons dottir Reidare tuttughu manadar matta boll j /th/eirri samre jordo er fyr segir her j. skolom mitt aptr l/oe/ysa /th/æghar er . . . . . . . . . . allrar krofuu æda brigdhar mæd odrum jordom æda lausapeninghom fiorom kuum huært manadarmata bol. En firir algiof hennar . . . . . . . . . . . ek henne ve/edd/ j Breidaholltti j Vikenne firir sua mykit sem hans go/edd/z vinnr eighi til. Ok til sanz vitnisburdar settom mit ok[or insigli firir] /th/etta bref er gort var aa friadaghin j midfosto a fyrsta are rikis vars vyrduleghs herra Maghnnusar kononghs. /Th/æma godom monnum hiaverandum sira Geirmunde profast. sira Eiriki a Sundaleidi. sira /Th/orgylsi aa Fyrdi. sira Ifuar j /Th/rumu sira Rolfue gamle j Hiss. Jone ga . . . /Th/orghe . . . . . [Næ]fisdale. /Th/orllake br/oe/dr hans. /Th/ronde gest. Aslake prestsyni. Sueini prestsyni. Vlfe Rolfs syni ok morghum odrum godom monnum er . . . . . . . . . . . . . . . godz tua hundrod marka tir/oe//edd/.
[141 aar1320] 
Kong Magnus stadfæster Hr. Paal Eirikssöns Gave til Mariekirken i Oslo af 4 Markebol Jordegods og den Fjerdepart af Kantslerembedets Sportler i Elvesyssel, som Kong Haakon havde givet ham.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 51. No. 15. Paals Brev vedhænger ikke.
Magnnus med gu/edd/rs miskun Noregs Swyia ok Gota konongr sendir allum mannum /th/eim sæm /th/etta bref sea eda h/oe/yra Q. G. ok sina, ver saom opet bref vndir secreto vyrdulegs herra Hakonar konongs modor fadur vars hins kærazsta, /th/at sæm vtt var gefuit j Oslo, tyrsdagen nesta eftir Bartholomei mæsso, a seiautianda are rikis hans, ok vattar at hann hafde gefuit herra Pale Eriks syni fiordongen af aleighumalom allum, /th/egngilldum, brefuabrotom ok fridkaupum j Elfuarsyslu. /Th/ar med saom ver opet bref /th/at sæm hær fylgir varo brefue vndir insiglum herra Pals Eriks sonar, herra Sigurdar Orms sonar, herra Biarna Audunar sonar, herra Anun/edd/ar Borghars sonar, herra Gud/th/orms loghmanz j Tunsbergi, ok herra Hakonar Oghmun/edd/ar sonar, j hueriu er vattar at herra Pall hefuir gefuit Mariekirkiu j Oslo capellu vare, eftir /th/ui sæm sea ma j sealfuu brefueno, fiughura markkabol iar/edd/ar, /th/æn fiordong sæm modorfader var gaf herra Pale ok hanum lotnadezst sæm hann tede oss, af aleigumalom, /th/egngilldum, brefuabrotom ok fridkaupum sæm fyr segir. /Th/ui vilium ver at aller men viti at ver sta/edd/festom fyrsagda giof herra Pals, ok fulkomlega firirbiodom huerium manne hana at riufua eda rofsmen till at fa nema sa er /th/at gerer vili sæta vare obli/edd/u. Var /th/etta bref gort j Tunsbergi, odensdagen nesta eftir Quasi modo geniti a fyrsta are rikis vars ok insiglat oss sealfum hiauerandom Hakon notarius ritade.
Vm Kijl vpa Thiorn jadher.
Biskop Audfinn af Bergen stadfæster Joron Constantias Valg som Abbedisse for Cistercienserinderne i Nonneseter i Bergen.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 26 efter en tabt bergensk Codex.
In nomine sancte et individue trinitatis, patris filii et spiritus sancti. Sub anno eiusdem m o. ccc o. xx o. feria .vj. ante vigiliam beati Thome apostoli, h. e. quartodecimo Kal. Januar. nos Audfinnus dei gracia episcopus Bergensis viduitati cenobii sanctimonialium Bergis consulere cupientes, solum deum habentes pro oculis, spiritus sancti gracia implorata, ad honorem summe et individue trinitatis nec non ad vtilitatem [142 aar1321] cenobii memorati, provisionem per nos de vobis Joron Constancia sanctimonialis prius factam, cum eidem vt intelleximus consensistis, confirmamus auctoritate ordinaria ac firmam et ratam esse sentencialiter pronunciamus in hiis scriptis, ac vos prefatam dominam provisam predicto cenobio constituimus facimus et ordinamus in prelatam, administracionem tam in spiritualibus quam in temporalibus tenore presencium libere committentes, vobisque dominis Symon et Salvvo canonicis nostris precipimus, ut dominam provisam et electam memoratam in signum confirmacionis per nos facte auctoritate nostra in sede abbatisse ecclesie sanctimonialium predictarum intronizetis. Actum anno loco et die supradictis.
Installacio abbatisse in Nunnosetr.
Agmund Prest paa Throndenes og Ivar Lagmand paa Halogaland bevidne, at de i Oddshus i Vaagen saa Helge Hvasse betale Hr. Erling Vidkunssön et Spands Leie i Sandtorg.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De to Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra, sænda Ogmundr prestr a /Th/rondarnese ok Jwar loghma/edd/r a Haloghalande, Q. G. ok sina, y/edd/r se kunnikt. at vit varom /th/ar i hia i Oddzhusum i Vaghom a friadaghen nesta æptir kross messo vm varet anno domini millesimo, trescentesimo, vicesimo primo. er Hælgi huasse lauk herra Ellingi Vi/edd/kunnar syni me/edd/ handa t/oe/ke spannzlæighu iar/edd/ar i Sandtorghe j sakar/oe/yri /th/an sem Hælgi var honom skylldugr, frialsa ok væ/edd/eslausa firir huærium manne. Ok til sanz vitnisbur/edd/ar sættom vit okor insigli her firir.
Audfinn, Biskop af Bergen, og hans Kapittel, samt Einar Abbed i Munkeliv udstede Vidisse af Kong Haakons Forordning (ovenf. No. 143) om Kantslerembedets Forening med Marie Kirkens Provsti.
Efter Orig. p. Perg., skadet af Væde, i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 51. No. 11. Synes kun at have havt 2 Segl, der mangle.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra, gu/edd/s vinum ok sinum sender Au/edd/finnr me/edd/ gu/edd/s miskunn biskup j Biorghuin capitulum ok korsbr/oe//edd/r at /th/æim sama sta/edd/ ok Einar abote at Munklifi, Q. G. ok sina, y/edd/r see kunnight, at a /th/i are er li/edd/nir varo fra bur/edd/artii/edd/ vaars [143 aar1322] herra Jesu Christi /th/ushundra/edd/ vetra, /th/riu hundra/edd/ vetra, æinn vetr ok tuttughu, saam ver ok jnnuir/edd/legha ifir laasom bref vars vir/edd/uleghs herra Hakonar Magnuss sonar Noreghs konongs hins korona/edd/a, me/edd/ hæilu ok ospilltu jnsighli, so vaattande or/edd/ eftir or/edd/e sem her fylghir [Nu fölger Brev No. 143]. Ok til sannz vitnisbur/edd/ar at ver hafum ifir leset ok sko/edd/at fyrnempn/edd/t vpprunabref me/edd/ /th/i tæikni ok marke sem j sialfu brefeno teezt ok her er markat sem likazst æftir /th/a settum ver var jnsighli firir /th/etta vtskript er [gort var i] Biorghuin a Hallwar/edd/z m/oe/sso dagh a fyrnepndo are.
Item quod qui est prepositus osloensis debet=cancellarius.
honorabili viro domino priori Sixtano detur. Kongens Monogram ( No. 143) er aftegnet ved Siden af Bekræftelsen.
Sæbjörn Helgessön, Hauk Lagmand, Botolf Haakonssön og en fjerde Mand kundgjöre et Forlig om Gaarden Mokastad i Ullensvang mellem Einar Thorgilssön og Baard.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Et betydeligt Stykke af Brevet er fortæret af Væde. Det manglende er her nogenlunde suppleret dels efter Gisning, dels efter ældre Opgave om Brevets Udstedelsestid. Af de 4 Segl findes Stumper af de 2 sidste.
[Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra] senda Sæbiorn Hælga son Haukr loghma/edd/r Botolfr Hakonar son [ok . . . . . q. g. oc si]na mer[geru]m y/edd/r kunnict att a /th/osdaghenn nesta epter Gregorius messu dagh vm va[ret a /th/ridiu are rik]is vars virdulegs herra Magnusar konongs komo /th/eir firir oss Einar /th/orgyls so[n ok Bardr i . . . ]/oe/y kærde Bar/edd/r a Einar vm iord /th/a er Mokasta/edd/r heitir oc ligger i Vllingz vangs [sokn i Har/edd/an]gre spanne fat i tolf mamata boll. oc Suein broder Bar/edd/ar haf/edd/e vtt sætt h . . . . . . . /edd/a syni firir testamentum sit oc utfærd Oc af /th/ui at /th/eim var huarom tueggi[a . . . . . . ]uei margher peningar er i hof/edd/o veiret greidder jor/edd/ena /th/a fek Einar Ba[r/edd/e vi. mamat[a boll i fyr sagdre jordu a /th/ann hatt at Einar k/oe/ypti apter /th/at sama vi mam[atabol firir xii.] merkr brendar oc aa nu fyr nemdr Einar spanne fat i tolf mamata boll i Mokastodum oc .ii. merkr brendar i hueiriu mamata bole, skal Einar fylgia iordu fim væter En att fim vætrom lidnom skall Bar/edd/r seighia Einare firir ior/edd/u vm haustet at Mikials messo er han vil iord hafa l/oe/ysta vm varet epter me/edd/ sialfs sins peningom enn enkes annars Oc til sanzs vithnis bur/edd/ar at ver sam handa band /th/eirra oc h/oe/yr/edd/um [144 aar1322] vi/edd/er gango Bar/edd/ar at han hafde /th/a i hondom huen pening heilan oc halfan af fyr nemdom xii morkom brendom oc at /th/eir skildust /th/a alsatter vm satter vm fyrsag/edd/a iord sættom ver fyr nemdr menn var insigli firir /th/etta bref er gort var a fyrsag/edd/om deigi oc are.
Kong Magnus befaler Ivar Lagmand at indstævne for sig Svein paa Stein og Peter paa Sandvin og dömme dem mellem i en Trætte om to Nösttofter paa Sandvin.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Kong Magnus´s amphisphragistiske Segl vedhænger.
Magnus med gu/edd/s miskun Noregs Swya ok Gota konongr sændir Jware Arnna syni Gula/th/ings logmanne q. g. ok sina ver ok raad vart saam ok ifuirlasom vt scrift vndir jnsiglum sira Sumarlida prest at Allra hæilagra kirkiu Sigur/edd/r galta ok /th/ores Gauz sona /Oe/ystæins Bærdors sonar ok Ragnall/edd/r klærks /th/at sæm /th/eir hafua scrifua latet af profue /th/ui sæm herra Halkiæll Halkiæls son ok /th/eir skilrikir men med honom sæm j sialfuu brefueno næmfnazst hafua tekit vm tuær nausttuptir j Sandynnar b/oe/ vndir tolfsælldingi sæm /th/eir /th/rætta vm ok længi /th/ræt hafua Suæin a Stæini ok Petr a Sandyn. Nu af /th/ui at engin orskurdr ne alyctar dommr var a /th/etta maall lag/edd/r /th/a biodom ver huaromtueggi /th/eim med /th/esso varo brefue sæm /th/etta maall vardar at koma till /th/in j /th/a stæfmu sæm /th/u sætr /th/eim med fyrnæmfdu profue. Ok vilium at /th/u skoder /th/at prof ok lægh /th/an orskurd a /th/eira mellom vm /th/etta maall sæm /th/u seer at loglegr er eptir /th/ui sæm /th/u vilt suara firir gudi ok oss /th/ui at ver vilium /th/an orskurd stadfæsta med varo brefue ok jnsigli. War /th/etta bref gort j Aslo seau nattom eptir pasker a /th/ridia are rikis vars ok insiglat hia verande m/oe//edd/r vare hinni kærazste fru Jngibiorgo hertoghinni j Swyariki ok daglego rade varo Jwar klærkr ritade.
Jon, Prest i Jædradal, Ivar paa Helgeberg, Jon paa Kraakeböl, Ketil paa Lunde og Brynjulf i Haga bevidne, at Ingeborg Thorfinns Kone fik fuld Betaling af Eystein Skalde paa Forsset for 31/2 Öresbol i Kraakestad.
Efter Orig. p. Perg. paa Glömmen Gaard i Öjer Sogn i Gudbrandsdalen. De 5 Segl mangle.
Allum mannum /th/æim sem /th/ætta bref sea edr h/oe/yra sendr Jon prestr i Jædradalle. Iuar a Hælgubærhi. Jon a Krakob/oe/lle Kiætil a [145 aar1322] Lundi Bryniulfuer i Haga q. g. ok sina ydr gerom mer kunnict at a tysdaghen nesta eftir krossm/oe/sso um varæt. a .iij. are rikis vars vyrduleghs herra M[agnusar] Noreghs. Sya. ok Gota konongs varo mer i B/oe/ ok h/oe/yrdum a. er Ingibiorgh /Th/orfinz kona vidr gek at hon hafdi fyrsta peningh ok sidusta ok alla /th/a er /th/ær i millim er af Estæini skalda a Forssetom firir halft .iiij. /oe/yris boll i Karæstadum. /th/æt er hon atte medr Ollafue husbonda sinum ok till sanz vitnis burdr sættu mer vor insigli firir /th/ætta bref er gort var a time ok are sem fyr sæghir.
Fire Prester og syv andre Mænd melde Kong Magnus, at Jon Lagmand var paa Avaldsnes Lagthing bleven ved Skrig og Larm hindret fra at afsige lovlig Dom mellem Gyrid Oddsdatter og dennes Datter Gunvor mod Thorbjörn Olafssön angaaende Gaarden Aurdal, hvorfor Gyrids Ombudsmand henskjöd Sagen til Kongens höieste Raad.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 32. No. 5. Af Brevets 11 (el. 12) Segl ere 1. 2. 3. 4. 8. 10 tilovers i större og mindre Brudstykker.
Vyrdulæghom herra sinum, Magnuse med gu/edd/s miskunn Noregs, Syia, ok Gota, kononge, ok allu hans rade, senda Hallr ok Jon prestar a Awalznese, Eirikr prestr a Sundaleide, Sighur/edd/r prestr a Leiknese /th/orallde a Hamre Jon kollr, Gunnar sau/edd/r, Ormr suarte, ok Iuar sm/oe/rnæfr, Petar Ogmundar son, ok Sifuean armadr herra Gauta, q. g. ok sina skylldugha /th/ionosto, med sannre ly/edd/ne. /th/at gærom ver kunnickt, at /th/a en lidit var fra burdar ti/edd/ vars herra Jesu Christi /th/usshunndrat vætra, /th/riu hundrat vætra, ok .ij. vætr ok .xx., a Jons uoku dagh, varom ver a logh/th/ingeno a Awalsznese, ok h/oe/yrdum en Aslakr Bratz son vmbo/edd/s ma/edd/r Gyri/edd/ar O/edd/z dottor, ok Gunwor dotter hennar af einne halfuo, ok /Th/orbiorn Olafs son af annare halfuo fluttu malemfne sin firir Jone logmanne, ok allum loghrettesmonnum, vm jor/edd/ena Aurdal, ok af /th/ui at Aslakr fyrnefn/edd/r, /th/ottest /th/yng/edd/r af ymisom monnum saker fylghes vttan lagha, saker /th/æss at Gunwor Gyridar dotter bau/edd/ fram tueggia manna vitni, at Gyri/edd/ mo/edd/er hennar var falags kona i Aurdale, bau/edd/ hon ok tueggia manna vitni, at kasta mote vitnum /th/orbiarnar bæde sakar skylldu, ok sifskapa, sua et sama bau/edd/ hon tueggia manna vitni, at mo/edd/er hennar var gipt til Aurdals, rumt firir halfuom setta tigh vætra, ok at hon bau/edd/ sek vndir /th/au logh er /th/a gengo i landeno, ok fæk med engo mote, ok i engom lutt h/oe/yr/edd/est hon, saker ops ok fylg/edd/ar margra manna. skaut han male sinu vnder y/edd/r ok y/edd/art [146 aar1322] hæsta ra/edd/, ok firir bau/edd/ openbærlægha huerium manne at d/oe/ma nokot vm /th/etta m/aa/l, toko /th/a flester ok /oe/pto ok kloppa/edd/o, fyr en nokor loghmandz /oe/rskur/edd/r æ/edd/r nokor grein k/oe/me a /th/æira mal, ok setto /th/orbiorn in ieignena i Aurdal, ok raufst /th/æghar logh/th/inget i /th/ui sinni, ok til sandz vitnisburdar settum ver var insigli firir /th/etta bref er gort var a fyrsagh/edd/o are ok deghe.
Gudleik Endridssön i Knutsgaard i Oslo skjöder Bergsvein Sigurdssön sin Eiendom i Skodin.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sænder Gudlæikr Endrida son j Knutz garde j Oslo Q. G. ok sina. yder vill ek kunnikt gera at a fiorda are rikis mins vyr/edd/elags herra Maghnusar Noregs konongs Suia ok Gota. a laughar daghen næsta /oe/pter Nicolas m/oe/sso j Oslo. /th/a sældi ek Bærgsuæini Sighurdar syni jord mina j Skod/edd/ini /oe/rtoghar boll minna en .vii. aura boll d/oe/llskt. Alfue Finz syni till æighu. firir /th/riatighi marka. forngilder. j sm/oe/re ok j brændo syllfri. væitir ek Gudlæikr vidergango at ek hefer fyrsta pænigh ok /oe/fsta ok alla /th/er j millium firir fyr næfn/edd/a jor/edd/. /th/æssom monnum hia verandom /th/a er ek vider tok jar/edd/er vær/edd/ino. Pale puka. Oghmundi skolla. /Oe/ystæini ragga/edd/. Klæmætte j /Th/orælfuo gar/edd/e ok morghum o/edd/rum go/edd/om monnum. till sanz vitnisburder ok skillrikis sætto /th/æir sin jnsighli firir /th/etta bref med mino jnsighli. var /th/etta bref gort a /th/ui are dæghi ok tima sem fyr sæghir. g/oe/ymi yder gud nv ok jamnæn.
Stolf paa Hofland og Nikulas paa Daulin bevidne, at Halvard paa Holt solgte et halvt Markebol i Rakkastad til Thorgeir Prest paa Heggen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl mangle.
Ollum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra senda Stoluær a Hoflande ok Nikulas a Daulin Q. G. ok sinæ mit uilium y/edd/r kunict gera. at mit uarum i hia ok h/oe/yr/edd/um a. ui/edd/ær gangu Haluar/edd/r a Holtom. a /th/orsdaghen nest eptir asku o/edd/ens dagh a .iiij. are rikis uars vyr/edd/ulex herra Magnusa. konongs. at han haf/edd/i fyrsta penning ok /oe/fsta ok alla /th/er i millim. firir /th/et halfrar mærkr bol er /Th/orgæir prestr a Heggin k/oe/pti af hanum i Rakka sta/edd/um. /th/æima mannum hia uerandom [147 aar1323] Hallkælli klærk. Andres a Uikum. Olauær bro/edd/r hans. Olafr fiski suæin /Th/or/edd/r ottær. Halvar/edd/r Asu son Ion Hælgha son Anundr klærkr Petrs son Clemettr Brats son Herbiorn Herbiornar son. Haluar/edd/r prostar. Olauær stortr ok mart annara godra manna. ok til sans uitnis bur/edd/ar settu mit okor insigli firir /th/etta bref er gort uar a firi sag/edd/um dagh ok tima.
Fridrik Prest paa Vangen paa Voss, Orm Kafle, Björn Steinesön og Svein paa Graude bevidne, at Odd, Bonde paa Gerdaker, kjöbte 2 Maanedsbol i Saude af Havard Hallesön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl er No. 3 tilbage.
Allum gu/edd/s vinum oc sinum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a h/oe/yra sennda Fri/edd/ikr prestr a Vange a Wors Ormr kafle, Biornn Stæinæ son oc Suæinn a Grau/edd/um Q. G. oc sinæ, y/edd/r se kunnigt at a fior/edd/a are vars vir/edd/uleghs herra Magnusar konongs Eriks sonar, varom ver j hia er O/edd//edd/r bonnde a Gær/edd/ar akre k/oe/yfti tuæggiæ mana/edd/a mata bool jar/edd/ar j Sau/edd/i af Hawar/edd/e Halla syni firir fim kyrlogh huart mana/edd/ar mata bolet, vær/edd/r oc Hawar/edd/e mæira falt j fyrsag/edd/re jor/edd/, /th/a skal hann fyrst bio/edd/a Odde kaup a. Sua gekk /th/a oc Hauar/edd/r ui/edd/r at Od/edd/r haf/edd/e /th/a loket hanom atta kyrlogh korns, sex salld j huert kyrlagh oc tuær kyr gangande, oc at /th/æir varo /th/a alsatter vm /th/at tuæggia mana/edd/a mata bol. Somulei/edd/ geck hann /th/a oc ui/edd/r at firir /th/riggiæ mana/edd/a mata bool j fyrsag/edd/re jor/edd/ Saudi, haf/edd/e O/edd//edd/r loket hanom niu kyrlogh af vegna bro/edd/or sona sinna O/edd/z oc Suæins , ja/edd/e /th/a O/edd//edd/r Hauar/edd/e at /th/au sex kyrlogh er hanom brestr j /th/æirri aura lykt, skulu hanom vpplukazst at vare nesto er k/oe/mr. Skal Havar/edd/r oc hans br/oe//edd/r taka jor/edd/ sinæ aftr a huerium deigi sem /th/æir vilia sokna laust, vttan sægia Odde oc hans frenndom vm haustet firir er /th/æir vilia jor/edd/ l/oe/ysa vm varet. Oc til santz vithnis bur/edd/ar her vm settum ver vor jnnsigli firir /th/ettæ bref er gort var siau nattom æiftir Hallwar/edd/z messo a fyrrnæfndo are.
breff om Sowde.
[148 aar1323] 
Erkebiskop Eilif i Nidaros vedgaar, at Stavangers Biskop ( Eirik) har betalt 3 Aars Romerskat med 10 norske Mark aarlig.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 32 No. 8. Levning af Seglet.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra sændir Eilifr me/edd/ gu/edd/s miskunn ærkibiskup i Nidarose Q. G. ok sina. Wer vilium at /th/er viti/edd/ at ver tokom af herra biskupi i Stawangre Romaskatt firir [tu]tugh/edd/a aret ok annat ok /th/ri/edd/ia /th/ar næst, tiu mærkr norr/oe/nar firir huart aret, ok till sannz vitnisbur/edd/ar settum ver vart insigli firir /th/etta bref sem gort var i Tunsberghe a Mariu m/oe/sso aftan si/edd/ara, anno domini millesimo, ccc o. xxiij o.
Kong Magnus Eirikssön forbyder Haakon i Hvalöer og Thrond Krakasön at tage Ledingen paa Varne, da Kongen har henlagt denne til sit Kapel, Mariekirken i Oslo.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 51. No. 16. Seglet mangler.
Magnus med gudrs miskun Noregs Swyia oc Gotha konongr sendir Hakone j Hualum oc /Th/ronde Kraka syni Q. g. oc sina. /th/at er bod vart oc sanner vili at /th/it taker ekki læi/edd/angren a Varnnu /th/ui at ver vilium at Mariekirkia capella vor j Oslo oc hennar korsbrø/edd/r oc prester hafue frealslega /th/æn sama læi/edd/anger eftir /th/ui sæm hon oc /th/eir hafua fyr haft han. Ok till sanz vitnisburdar settom ver vart secretum firir /th/etta bref er gort var j Tunsbergi odensdagen nesta eftir veter neter a fimta are rikis vars. Hakon notarius rita/edd/e.
Sigurd Sveinssön, Thorer Prest i Hafslo, Sigurd paa Hvale og Eirik Arnesön indmelde til Kong Magnus det Forlig, som de efter hans Befaling have istandbragt mellem Presten og Bönderne i Dale (Lyster) og Karlshoved i Kaupanger samt övrige Eiere i Gaarden Otta om Brugen af Opdalen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 8 Segl ere kun 1 og 6 tilbage. Det paaberaabte Brev vedhænger ikke.
Vyrdvleghom herra sinum Maghnusi med gudrs miskunn Noreghs konongi hærtugh Eirix syni senda Sigurdr Suæins son /Th/orer prestr i Hafrslo Sigurdr prestr a Huale Eirikr Arna son q. g. ok sina /th/ionostu [149 aar1324] . ydr se kunnikt at æptir ydru brefe ok bodskap komo ver till Dals a laughardaghen nestæ æptir kross messo vm varett a fimta are ydars rikis sætozt /th/æir /th/a med hanzale firir oss sira Arne prestr a Dale af kirkiunnar halfu Bardr raudi firir sik Arnfinnr Arna son firir sik ok /Th/iostr brodor sin ok /th/esser /th/rir fyrnemfdr men firir alla /th/a er iarder æighu i Dale, en af annare halfu Karlshofud i Kaupangre firir iij. manadarmata bool ok .xx. i inrum Ottom Sigurdr Josæps son firir atta manadarmata boll ok iiij. manadarmata bool brodor sona sina Val/th/iufr firir. vi. #m. bol Æindridi Ions son .vi. manadarmata bool er Postola kirkia a en firir sialfan sik .iiij. ok .xx. i yttra lutanom i Ottom Andres bonde a Saghe firir sonar born sin .iiij. #m. boll ok xx. i samab/oe/ a /th/an hatt at vitni /th/au er barozt firir herra /Th/orfinni Sighualz syni ok /th/etta bref vattar er ver hafum vart bref vid fæst skulu orug vera ok æuenlegha standa. /th/ui iattado /th/æir ok med Otto menn at /th/æir skildu aldri hedan af bu sit hafa i Vppdall huarke a Marstackum ne Gæliu sætre vaar ne haust eda /th/ar i millum, en reka skulu Otto menn matt sinum vm Dals manna tæigha bæde vm Vpdal ok annanstad /th/ar sem /th/æir hafa fyr at forno farett medan /th/æir hafa bu sit a ladu ok a sama hatt ækiu vegh med h/oe/y sinu brott or dalenom sem /th/æir hafa fyr faret. æigha skulu ok Otto menn vid a tæighum sinum j Vpdal at gerda med vm tæigha sina ef /th/æim likar. skal /th/etta satmal millum Otta manna ok Dals manna æuenlegha standa sua at huer sem /th/at ryfr skall sliku firir suara sem hann riufi xii manna dom. /th/essom flæirum monnum hiauerandom /Th/orlake Biarnar syni Haluarde Ofmundr syni /th/orgylsi byttu fim Pale Biarnr syni. ok til sanz vitnis burdr sættum ver aller fyrnemfdr menn vor insighli firir /th/etta bref er gort var a fyrnemfdom dæghi ok are.
Harald skjenker Hr. Erling Vidkunssön et Spands Leie i Leiknes i Boknes Sogn i Lofoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra sendir Haralder Q. G. ok sina ek uil yder kunnikt gera at ek heuir geuit herra Erlingi Uikunnar syny spansz leigu iardar j Leik nesi j Lofot ok j Boknes sokt ok til sansz vitnis burdar setti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort uar siau natom firir Mikials messo a seta are rikis vars uirdulegs herra Magnus Noregs Swia ok Gota kungns.
om Legnessöö.
[150 aar1324] 
Gunnar Thomassön, Aslak Olafssön, Endride Simonssön, Thorbjörn Raadsmand i Bispegaarden og Helge Simonssön værdsætte for Hr. Erling Vidkunssön, Kongens Drotsete, hans Odelsgaard Stofrheim, som han vilde indlöse fra Arnfinn Skökja og Anund Imbe efter Fru Thorbjorg. (jfr. No. 177. 208).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 5 Segl vedhænge det 4de.)
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æ/edd/a h/oe/yra senda Gunnar Thomas son, Aslakr Olafs son Endri/edd/i Symonar son, /Th/orbiorn ra/edd/sma/edd/r j biskups gar/edd/e, ok Hælge Symonar son, Q. G. ok sina, sunnodagæn nesta æftir Michials messo, a setta are rikis vars vir/edd/ulægs herra Magnusar Norægs Suyia ok Gota konongs. ba/edd/ oss herra Ærlingr Vi/edd/kunnar son drotsete vars herra konongsens fyrnæmfdz mæ/edd/ sam/th/ykt Arnfinz sk/oe/kio ok Annondar imbu ærfingia fru /Th/orbiorgar. at ior/edd/ena Stofræimar, meta ok vyr/edd/a herra Ærlingi till aftrlaustnar ok hans o/edd/all ær, ok fyrnæmfndir Arnfinr ok Anondr hof/edd/o teket j arf æftir fru /Th/orbiorgo, ok mæ/edd/ sinum go/edd/om vilia, honom laustn a gafo, matum ver hæna firir fim merkr forngildar huert mana/edd/armataboll, j fulri abu/edd/ ok bygging. En æf fyrnæmfd ior/edd/ vir/edd/izt æigi j fulri bygging sakar husa, /th/a minki /th/at j auralykt æftir fyrsog/edd/o mate. ok till santz vitnisbur/edd/ar settom ver fyrnemfdir menn var insigli firir /th/etta bref ær gort var j Biorgvin a fyrsag/edd/an dag ok tima.
Arnbjörn Eilifssön og Anund Imba skjöde Hr. Erling Vidkunssön Stofrheim i Stofrheims Sogn i Fjordene. Kjöbesummen skal han ifölge Fru Thorbjorgs Testamente udbetale Barfodbrödrene i Bergen. (jfr. No. 176. 181. 208.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det 1ste Segl er i Behold.
Allum monnum /Th/æim sæm /th/ettæ bref sea eda h/oe/yra Senda Arnfinnr Elifs son, ok Anun/edd/r jmba Q. G. ok sina. Vit gerom y/edd/r kunnict, at vit selldum med ia ok handsale herra Erllingi Vikunnar syni drozseta okkars vyrdulegs herra Magnusar Noregs Swyia ok Gota konongs, æit manadamatabol ok tuttugu j Stofræimi er liggr j Stofræimskirkiu sokn j Fiordum med allum lunnyn/edd/um fornnom ok nyium firir /th/riatigi marka bren/edd/ra ok fim merkr brendar vegnar, er herra Erllingr skal luka Berf/oe/ta br/oe/drom j Biargwin j testamentum fru /Th/orbiargar. Er ok /th/æssor jor/edd/ j nokorom lutum æigi leiguf/oe/r /th/a skal sua mykit metazst ok faazst herra Erllingi sæm /th/ui gegnir in j iord okkra fyrnefn/edd/a /th/a sæm oselld ok frials er. Skal herra Erllingr alla firirsag/edd/a ior/edd/ æfuenlega eigha ok frialslega firir ra/edd/a ok hans erfuingiar. Ok till [151 aar1324] sanz vitnisburdar settom vit okkor insigli firir /th/etta bref er gort var j Biargwin manadaghen nesta eftir Michialsmæsso a setta are rikis okkars fyrnemfz herra Magnusar konongs.
breff vm Stoffreim i Fiordom.
Jon Botolfssön, Leieprest paa Vangen, Orm Kafle, Björn Steinesön, Svein paa Graude og Björn Jonssön bevidne, at Thorgeir paa Tvilde og hans Hustru Sigrid vedgik at have modtaget fuld Betaling for flere til Odd Oddsön solgte Eiendomme.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl ere 2 og 4 tilbage.
Allum monnom /th/æim sæm /th/ætta bref sia æda h/oe/yra sænda Jon Botolfs sun leiguprestr a Wange Ormr kafle Biorn Steina sun Suein a Graudum Biorn Jon sun Q. gu/edd/s ok sina. Ver vilium y/edd/r kunnikt gæra at mer varom jhia er /Th/orgæir a Tuildi ok Sigrid huspr/oe/ya hans gengo vid at Od/edd/r O/edd/s sun hafde loket honom fulla aura j sm/oe/re ok korne ok kuum næma tuær mærkr brændar firir fimtan manadamatta bool iardar. fim j Tuildi .iij. j Brækko /th/rigia j Mula fiugura j [Knia]/th/uæit er /th/at alt saman sæxtigi kyrlaga skal /Th/orgeir aptr l/oe/ysa ok hans born ekki minna en /th/riggia j sæn mæ/edd/ /th/uilikum aurum sem O/edd//edd/r lagde j buggia fyrstum /Th/orgeiri ok bornum hans æf /th/at hæl/edd/r skilum firir ok loglægre abuud sæm adrer vilia læikt hafa tokost /th/eir /th/ar /th/a j hæn/edd/r ok skildist /th/ar /th/a saattr vi/edd/ saattan /th/ar vm hiaværanda Garda a Huitheimi Siugurdi granæf Arna giig ok morgum odrum godom monnum ok til sans vitnis burdar sættom ver var jnsigli firir /th/ætta bref er gort var a sunnu dagen nesta eptir alra heilagra mæsso a setta are rikis vars vvirdulægs herra Magnusar Norægs Sya ok Gota konongs.
Guttorm Helgessöns, Sysselmands i Bergen, og Endride Simunssöns, Lagmands, Vidnesbyrd om en Kontrakt mellem Eystein Mugga paa sin Kones Vegne og Paal i Hvam paa sin Sösters Birgittes Börns Vegne, om disses Andel i Gaarden Lynggerde m. v. (jfr. No. 214.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl mangler.
Ollum gu/edd/z vinvm ok sinvm senda Gu/edd/ormr Helga son syslumadr j Biorgvin An/edd/ri/edd/r Simvnar son logma/edd/r Q. G. ok sina. y/edd/r se kunnikt ad /th/ar varom mit j hia ok h/oe/yr/edd/um a er /th/eir settost /Oe/stein mugga af vegna kono sinnar ok Pall i Huamme af vegna systvr barna [152 aar1325] Bigittar j Gravtenenvm med /th/vi skilor/edd/e a/edd/ /Oe/ystein skal luka Pale vmbo/edd/z manne fyr nefdra barna .vii. manada mata leigv i Liyngger/edd/i ok serilage .xiii. merkr ok .xx. i kle/edd/om ok an/edd/rum peningvm. ok ad /th/essarre lokenne skuld ero /th/eir sattir ok allsattir vm /th/a giof er Birgit gaf systvr baurnvm sinvm. ger/edd/v /th/eir /th/enna sattmala a Lafranz vaukudag ok til sanz vitnisbur/edd/ar settvm mit fyrnefdr okor insigli firir /th/etta bref er gor var a tysdagen nesta firir Magnus messu a .vi. are vir/edd/ulegs herra Magnus Noreks konungs Sya ok Gotta.
Guttorm Kolbjörnssön, Lagmand, tildömmer Reidar Dagfinnssön Hallanger i Ulvik Sogn, som Hr. Gaute Isakssön og Fru Ingeborg Jonsdatter havde givet ham, da han trolovedes med Jomfru Sigrid. (jfr. No. 160).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ætta bref sia edr h/oe/yra sendr Gud/th/ormr Kolbiærnar son loghmadr j konongs garde q. g. ok s[ina. ydr vilium ver kunnigt] gera att odensdaghen nesta firir trinitatis messo dagh a setta are rikis mins vyrdulighs herra Maghnusar med [guds miskun Noregs Svia] ok Gota kononghs varo /th/æir a stefnu firir mer j Ionstofuo j konongs garde j Biorghvin af æinni holfvo Æinar j Hill[dugarde en af annare] Ræidar Daghfinz son. kærde Ræidar at Æinar var handhafve att iord /th/æiri er herra Gauti Isaks son ok f[ru Ingibiorgh Jons dottir] hofdu gefuett honom till kuænfangs /th/a er han trulofua ser iumfru Sigridi Aslaks dottor att guds loghum tuttughu [manadamata boll] j Hallangre er liggr i Hardangre j Vlfuikr kirkiu sokn a friadaghen j midfostu a fyrsta are rikis mins v[yrdulighs herra] konongs fyr neftz ok tede /th/er till bref herra Gauta ok fru Ingibiargar vndir insiglum /th/æira godra manna sem /th/ar . . . . . . . . . . . fast vid /th/etta mitt bref, /th/er nest tede Æinar en bref herra Gauta ok fru Ingibiærghar er vattade at /th/au hof[du gefuet] honom fyr saghda iord a tysdaghen nesta firir Nikulas messo a adru are rikis mins herra Maghnusar konongs ok efttir /th/essor bref huaratueggia skodad var /th/etta min lagha orskurdr at ek d/oe/mde Ræidare fyr nefda iord Hallangr tuttugu manadamataboll, /th/ui at honom var fyr gefuen en hinum selld /th/es annars at engi ma annas æighn selia vtan med /th/es rade er a, nema fru Ingibiorgh edr Æinar hafue skilriki till att iorden se afttr l/oe/yst efttir /th/ui sem skillt var af Ræidare /th/a er hon var gefuen honom ok till sanz vitnisburdr mins orskurdr setti ek mit insighli firir /th/ætta bref er gortt var a fyr nefdo are ok deghi.
[153 aar1325] 
Kannikerne i Bergen Jon Arnessön og Arne Kolbjörnssön kvittere Drotseten Hr. Erling Vidkunssön for 25 Mark brændt for Gaarden Stofrheim, som Fru Thorbjörg havde testamenteret dem. (jfr. No. 176. 208.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 208. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra, senda Jon Arna son ok Arne Kolbiarnar son, korsbr/oe/dr at Kristkirkiu j Biorgwin Q. g. ok sina, vit gerom y/edd/r kunnict, at vit tokom af herra Erllingi Vidkunnar syni. drotzseta konongs j Norege, fim merkr brendar ok tuttugu, firir iordina Stofreim, æftir /th/ui sem bref Anfinz Eilifs sonar ok Anundar imbu vattar, /th/at sem greinir vm testamentum fru /Th/orbiargar. Ok till sanz vitnisburdar, settom vit okor insigli, firir /th/etta bref, er gort var j Biorgwin, /th/orsdaghen nesta firir Margrettar m/oe/sso, a setta are rikis okars vyrdulegs herra Magnusar Noregs Swia ok Gotha konongs.
Gudmund, Prest paa Skedsmo, Peter paa Freyhof og 4 Andre bevidne Sæbjörns Salg til Haakon Kusker af en Del af Gaarden lille Vanseim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra sen/edd/a Gu/edd/mun/edd/r prester a Skiæiszmo sira Peter a Fr/oe/yofue Hællæifuer a Tiollum Jon Ræppis sun Narfue a Olstadum Alfuer a Fraunu. Q. G. oc sina mer gerom ydr kuniktt at mer varom a Fyrri a tysdagæn nesta eftir vettra messo daghæn /th/a litditt var fra burdar tid varss herra Iesu Christi m o. ccc o. xx. v. j hia. oc som a at Sæbiorn oc Hakon kuskær toko handom soman fæk /th/a oc Sæbiorn Hakone mork brænda j hand. Væitti /th/a Hakon vi/edd/rganghu at han hafde /th/a fysta pæningh oc ofsta oc alla /th/ær j medall af Sæbirne firir /oe/rth. b. fatt j mærkær boll i lisla Vansæime iatæde han Sæbirne /th/æssa jorn til æighu oc alz odalz vttæn garz oc innan sem till hæfuer leghett at forno oc nyu oc alltt /th/ætt mæira hann ghiætæ frialsætt j sambre jord. /Th/a skulde Sæbiorn vera kaupære till. /th/æimæ monnum hia veran/edd/om Tofue a Brautu oc /Th/orgylss bro/edd/r hans Ællæn/edd/r a Fyrri /Th/ostæin fagrebosse Olafuer a Olstadum oc Saxe brodronghr hans Homstæin oc martt annara godræ manna oc till sanz vitnisbur/edd/r sættom ver vor insighli firir /th/etta bref er gortt var fyr nefda stud oc tima.
[154 aar1325] 
Fem Mænd bekræfte et Jordekjöb i Birgisheim (paa Follo) mellem Arnald Jonssön og Jon Gunnarssön (jfr. No. 158).
Efter Orig. p. Perg. hos Kapt. G. Munthe paa Kroken. Af de 5 Segl er No. 3 tilbage.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/r h/oe/yra sænda Anundr jmbæ. Gudlæikr Pals son Fridrekr maghr herra /Th/oruardz. Swæin soll/oe/ski ok Emun/edd/r smi/edd/r Q. G. ok sina. Wer gerom ydr kunnict. at a vij are rikiss vars vyrdulegs herra Magnusær me/edd/r guds miskunn Noregs Swia ok Gota konongs. varom ver j Digærbæinenom sydræ uægenn j gardenom j hussinu sira /Th/orstæins at Mariu kirkiu. a /th/orsdaghen fyrsta j vettre. hia /th/ui er Arnall/edd/r Jons sonn k/oe/ypti af Jonne Gunnærs syni /th/riggiæ aura boll jær/edd/r j Birgissæimi j framme garde akærolaust uttænn gardz ok innæn firir quarter ok vj alnær ok .xx. me/edd/r dammudyk. jtem hundræd me/edd/r islænzst vadmall. jtem mork vegna pænigha. ok vj rafue ok æina kuærnn firir mork. Ok /oe/ptir /th/etta toko /th/æir handum saman ok uæitti /th/a fyrnæmf/edd/r Jon Gunnærs son vi/edd/r gangu. at han hafde af Arnallde Jons syni fyrstæ pænigh ok /oe/fsta ok alla /th/er j millium. ok till sanz uitnisbur/edd/r sæittomm wer vor jnsigli firir /th/etta bref. er gort var a are dæighi ok tima sæm fyr sæighir.
Ragnvald Haakonssön mageskifter sin Eiendom i Thorp til Jon Prest ved Stein Kirke (i Bahus-Len) mod Kirkens Lod i Gaardene Krassekjær og Skaar.
Efter en Vidisse af Jan. 1387 p. Perg. fra Bahus-Len, i Rigsantiqvarius B. E. Hildebrands Værge. 1ste Segl mangler.
Jardaskipti mællom sira Jon j Stenkirkiv oc Ragwall Haconar#son.
Biskop Audfinn af Bergen stadfæster Ingeborg Cecilias Valg som Abbedisse for Cistercienserinderne i Nonneseter i Bergen.
Efter Afskr. af Barth. IV (E) 95, efter en tabt bergensk Codex.
In nomine sancte et individue trinitatis, patris filii et spiritus sancti amen. Anno eiusdem m o. ccc o. xxvj o. quarto Kal. Aprilis nos Audfinnus dei gracia episcopus Bergensis viduitati monasterii sanctimonialium Bergis consulere cupientes gracia sancti spiritus implorata ad honorem dei omnipotentis ac beate Marie virginis matris domini nostri Jesu Christi nec non et ad vtilitatem monasterii memorati, eleccionem ibidem a duabus partibus numero celebratam de te Ingiburga Cecilia sanctimoniali, cum sis triginta annorum et de legitimo thoro nata ac virginali floreas castitate ac aliis donis dei satis insignita, confirmamus ac ratam et firmam esse sentencialiter pronunciamus in hiis scriptis, ac vos prefatam dominam electam predicto monasterio preficimus constituimus et ordinamus in prelatam, administracionem tam in temporalibus quam in spiritualibus tenore presencium libere committentes, vobisque dominis Symoni et Salvoni canonicis Bergensibus in virtute sancte obedientie precipiendo mandamus, vt dominam electam confirmatam in signum confirmacionis per nos facte auctoritate nostra in sede abbatisse ecclesie sanctimonialium predictarum intronizetis. Acta sunt hec anno loco et die supradictis.
Litera confirmationis abbatisse.
Thorbjörn, Raadsmand i Biskopsgaarden, Eindride Peterssön, Thorer paa Onarheim, Eirik Hermundssön, Jon Josteinssön og Greip Throndsön vidne, at de vare paa Biskopsgaarden i Bergen, da Gudbrand Peterssön paa Finnin udlagde Gudrid Audfinnsdatter flere Gaarde som Vederlag for hendes Medgift med Orm Peterssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 7 Segl ere 1, 2, 3, 5, 6 og 7 i Behold.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra gu/edd/s vinum ok sinum senda Thorbiorn raa/edd/zma/edd/r a biskups gar/edd/e j Biorghwinn. [156 aar1326] Eindri/edd/i Petrs son Thorer a Onarhæimi. Eirikr Hærmundar son. Jon Jostæins son ok Græipr Throndar son q. g. ok sina. y/edd/r see kunnict at a /th/ui are er li/edd/it var fra bur/edd/artij/edd/ vaars herra Iesu Christi. /th/usshundrat vetra. ccc. tuttughu ok sex vetr a tysdaghen nærsta firir Halluar/edd/zm/oe/sso vm varet j stæinhærbyrghinu j biskups gar/edd/e j Biorghwinn varom ver hia ok saom a handat/oe/ke /th/eira Einars a /Oe/yrum er /th/a var vmbo/edd/s ma/edd/r Gu/edd/ri/edd/ar Au/edd/finz dottor af æinni halfo ok Gu/edd/bran/edd/z Petrs sonar a Finnini ok Eiriks Erlen/edd/z sonar af annare halfo, at Gu/edd/brandr lauk Gu/edd/ri/edd/i fyrsag/edd/re, aatta mana/edd/amatabol j jor/edd/ /th/eiri er Kialasswiik hæitir ok liggr j Niar/edd/hæims kirkiu sokn a Sunnhor/edd/ulande ok /th/ar mæ/edd/ tuæggia mana/edd/amatabol j Rumfsum er liggr j fyrnæmfndre sokn firir /th/at /th/rettan mana/edd/amatabol j Owaldasta/edd/um a Woss, er Ormr Petrs son haf/edd/e jlaght tilgiof Gu/edd/ri/edd/ar, atta mærkr gullz, er /th/at at ræikna til forns markatals fiorar mærkr ok sex tighir marka. So lauk ok Gu/edd/bran/edd/r Gu/edd/ri/edd/i mæ/edd/ sama handabande annat tuæggia mana/edd/amatabol j samre jor/edd/ Rumfzsum firir /th/ær tolf kyr er Gu/edd/rii/edd/ aatte j gar/edd/e Orms, lauk ok Gu/edd/brandr a/edd/rnæmfndr enn vndir samo handabande aatta mana/edd/amatabol j jor/edd/ /th/eiri er Flata hæitir ok liggr j Grindhæims kirkiu sokn firir /th/at fioretighi ok siau mærkr fornar, er nu brast j klæ/edd/auyr/edd/zslu hennar er Gu/edd/rii/edd/ aatte at hafa or gar/edd/e Gu/edd/bran/edd/z bro/edd/or Orms bonda siins. Sam/th/ykti ok Gu/edd/brandr ok sta/edd/fæsti mæ/edd/ sama handabande giof /th/a, er Ormr gaf Gu/edd/ri/edd/i j bana soott siinni tiu mana/edd/amatabol j jor/edd/ /th/eiri er B/oe/r hæitir ok liggr j Vangs kirkiu sokn a Woss. Skal Gu/edd/rii/edd/ ok hennar erfingiar æigha ok frealslegha firirraa/edd/a ok lann/edd/zskylld af taka af fyrsag/edd/um jor/edd/um allum, æ /th/ar til, er Gu/edd/brandr l/oe/ysir aftr firir so marghar mærkr forngilldar sem fyr seghir at j liggr fyrnæmfndom /th/rimmr jor/edd/um, Kialasswiik, Rumfzsum ok Flatum. En /th/at tiu mana/edd/amatabol j B/oe/ sem fyr næmfnir ok Ormr gaf Gu/edd/ri/edd/i, l/oe/ysi Gu/edd/brandr aftr sem skilrikir menn meta, at /th/at tiu mana/edd/amatabol see vært. Skal Gu/edd/brandr ok seghia Gu/edd/ri/edd/i æ/edd/r hennar vmbo/edd/smanne firir jol ef han vil aftrl/oe/ysa æina huæria æ/edd/r allar vm varet nærsta eftir ok hafe loket aurana j paschauiku so fego/edd/a sem fyr seghir. Var Eirikr Erlen/edd/z son j /th/esso handabande ok allre annare fyrnæmfndre sam/th/ykt ok siitt jnzsighli firirsætti /th/etta bref mæ/edd/ varom jnzsighlum er gort var j sta/edd/ deghi ok are sem fyr seghir.
[157 aar1326] 
Jon og Kolbein Vicarii paa Vangen (paa Voss), Sigurd Björnssön og Alf i Gerde vidne, at Haldor Duk forærede Gudbrand Peterssön paa Finnen et Sværd med Tilbehör, mod 3 Maanedsmatebol i Gaarden Hyllin.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 4 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra senda Ion ok Kolbein uicarii a Uange Siugudr Biarnar son Alfuir j Gerdi. q. g. ok sina ydr se kunigt. at a vii are rikis uars uirdulegs herra Magnusar Noregs kunungs Suia ok Gota in festo Primi et Feliciani uaro mer j hia j leiguprestaloptenu a Uange er Haldor dukr gaf Gudbrande Petrs syni a Finnini buit suerd /th/at sem Ormr broder hans hafde geuet Hadore j testamentum sit j bana sot sinni med /th/i skilorde at ef Gudbrandr ætte eigi eginnar kono barn eftir sik; /th/a skildi Haldor ok hans eruingiar eignats suerd en eingin annar. gaf /th/a Gudbrandr fyrnemdom Hadore .iii. manadamata bol j Hyllini /th/ar j mot so at oftnæmdr Haldor skildi /th/a /th/egar lanskyld af taka. ok alt /th/ar til er Gudbrandr heuir aftr l/oe/yst af honum medr korne ok smiorui ok kuum skal ok Gudbrandr segia Haldore um haustet med aminning ok utan krouu ef han uil l/oe/ysa um uaret /th/essom monnom hia uerandum fleirum Siugurdi kaupsueini. /Th/orgeiri Einars syni Gudrunu /Th/orbiarnar dotor. ok til sanenda her um setto mer fyr nemdir mem uor insigli firir /th/etta bref er gort uar a fyr nemdom degi ok are.
Ivar Styrlaugssön sælger til sin Frænde Krok paa Skedjof Markebol i i Sandvin Sogn i Anger (Sande i Jarlsberg), og afstaar Groa Simonsdatter et Markebol i Bolheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra sendir Jwar Styllaugs son q. g. (ok) sina ydr uil ek kunnight gera, at ek ui/edd/r gengar at ek seldi Kroke frænda a Skædiofe merkr boll iardr j B/oe/ er liggar j Sanduina sokn j Angre med allum lun/oe/ndom vttan gardz ok innan er til liggia ok til hafa leget fra forno ok nyiu firir tolf merkr forngildra ok tyttugu, verdar honom eigi fyrnemfd iord frials /th/a skall han eiga merkr boll j Bollæimum, verdar honom ok frialst merkr boll j B/oe/, /th/a skal Grua eiga merkr boll j Bollæimum /th/ui at Grua Symonar dotter atte B/oe/ ok hon gaf sitt ia til ok skillyrdi at Iuar heldi hennar iord var j hia /th/ui /Th/orgrimar Petars son ok /Th/ordr kinbæin ok Ion suæin [158 aar1327] hans ok Gisli hofman, væitti ok /th/au bæde vidrgangu firir oss kumpanom at /th/au hafdu hæilan pæningh ok halfan firir fyrnemfda iord eftir /th/ui sem j kaup /th/æira kom. Ok til sandz vitnisburdar setti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var a .viii. are rikis mins virdulægs herra Magnusar med guds miskun Noregs Swia ok Gota konongr a mana dagen nesta firir Botolfs vaku dagh.
bref vm B/oe/.
Thorald Brandssön (Lagmand), Guttorm Hafthoressön og Erlend Kusse vidne, at Joron, som var gift med Aslak paa Folberg, vedgik at hun brugte 6 Öresbol i Skjeldungeberg i Hofvin Sogn (Furnes) paa Hedemarken, tilhörende hendes Stivdatter Asbjörg.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl ere i Behold.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yræ sendæ Thoraldr Branzsson Gudthormr Hafthoresson Ælendr Kuzssi Q. G. ok sinæ. ydar gerom mer kunnikt at a tyrsdaghen nesta firir Mariu messo a niundæ are rikis vars vyrdulegs herra Magnuser med gu/edd/s miskun Noregs Svia ok Gota konungs. varom mer j /Th/ollaaghs garde j Osllo ok h/oe/yrdum at Joron er Asslakr aa Folberghum hafde aat vider gek at hon hefuer .vi. aura boll j Skialdunghæberghi er lighar a Hæidmork j Haufvini sokn /th/et er Asbiorgh stiufdotter henner aa. /th/ui at Aslakar fyr nemfder fader Asbiorgho k/oe/yfti /th/a jord af Gullæ a Nordby maghe Joronno ok af Sighridu systur henne ok /th/eghar er Asbiorgh hefuer after fyr neft .vi. aura boll ok .vii. aræ lanskyld med af Ioronno /th/a hefuer hon sin fulnad. helder Ioron frialsum /Th/ollaghs garde /th/a hefuer hon sin fiar fulnad allæn af Amonde Æighyllssyni ok Asbiorgho oft nemfdri firir allt /th/et goz er hun hafde j gard Aslaks oft nemfs ok till giof er han gaf henne. Ok till sannyndæ settum mer vor in sigli firir /th/etta bref er gor var stad ok dæighi sem fyr sæighir.
Ole Helgasön og Ragnhild Kolbeinsdatter skjöde til Drotseten Hr. Erling Vidkunssön Gaarden Bleike, 6 Markebol, i Asker Sogn.
Efter en samtidig Vidisse (No. 191) i norske Rigsarkiv.
Guttorm Kolbjörnssön, Guttorm Helgesön, Einar Helgesön og Haakon Ivarssön udstede Vidisse af det foregaaende Brev.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra senda Guthormr Kolbiarnar son Guthormr Hælga son Einar Hælga son ok Hakon Jwars son notarius Q. G. ok sina. ver gerum ydr kunnict at ver saam skodadum ok inuirdilega ifuirlasum opet bref vndir heilum ok vskoddum inzsiglum Ola Hælga sonar ok Ragnilldar Kolbeins dottor huspr/oe/yiu hans, sua vattande ord fra orde sem her segir. [ Nu fölger Brev No. 190 ]. Ok till sanz vitnisburdar settum ver vaar insigli firir /th/etta transcriptum er gort var j Biorghwin seaunattum æftir Marteinsm/oe/sso a niunda aare rikis vaars virdulegs herra Magnusar med guds miskun Noregs Swya ok Gota konongs. [160 aar1327] 
Herra Hakone Ogmundar syni ok herra Monane Baardar syni detur.
Eirik, Biskop af Stavanger, stævner Hr. Baard Peterssön at möde hos sig i Consistoriet Dagen efter, for at svare til Stavanger Kannikers Klage over, at han ei vilde efterleve Fru Magnild Ketilsdatters Testamente angaaende Gaarden Grannes.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 32. No. 19. Bispens Segl vedhænger i en Strimmel af Brevet.
Eirikr me/edd/ gu/edd/s miskunn biskup i Stawangre sendir herra Bar/edd/e Petrs syni Q. G. ok sina, af /th/ui at sira Eghill ok sira Ingimar korsbr/oe//edd/r varer, komo til vaar i vmbo/edd/e allra br/oe//edd/ranna i Stawangre, ok kær/edd/o firir os, at eptir sogn sumra manna ok vndirsta/edd/ing sealfra /th/æira, ætleszt /th/er ok vilir hindra ok talma testamentum fru Maghnilldar Ketills dottor vm ior/edd/ena Granness ok /th/a fleiri lute sem tækr fyrnæmf/edd/ capitulum, /th/a stæmfnom ver y/edd/r me/edd/ /th/esso varo brefue, at /th/er ser komfner i morghon eptir prim i vaart consistorium suarande /th/eim vm fyrsagh/edd/ar akæror, ok til san/edd/s vitnisbur/edd/ar sættom ver vartt insigli firir /th/etta bref, er gort var i Stawangre o/edd/ensdaghenn nesta eptir festum Andree a fimta /aa/re wars biskupsd/oe/mess.
Eirik, Biskop af Stavanger, tildömmer Chorsbrödrene der Gaarden Grannes, som Fru Magnild Ketilsdatter havde givet dem i sit Testamente, men Hr. Baard Peterssön ei vilde afstaa.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 32. No. 15. Brudstykker af Seglet vedhænger.
Ollum gu/edd/s vinum ok sinvm /th/æim er /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra sen/edd/r Eirikr me/edd/ gu/edd/s miskun biskup i Stafwangre Q. G. ok sina. Ver gerom y/edd/r kunnickt at /th/a er lidnir vaaro fra burdar tiid vaars herra Iesu Christi /th/ushundrat, ccc. vætra. vij. vætr, ok xx. tyrsdaghen næsta æptir Andres messo komo /th/æir firir oss, Eighill /Th/ordar son ok Ingimar Baardar son korsbr/oe//edd/r vaarer i fullo vmbode alla korsbr/oe//edd/ra i Stafwangre, ok kærdo a herra Baard Pætrs son, at han vill talma nædri husin a Grannæsi sem fru Magnil/edd/r Kætils dotter gaf firir saal sina ok fadur sinns, till æuenlæghs altidar haldz, æptir/th/ui sem sialfrar hænnar testamentum /th/ar vm gort, vaattar. /Th/ui stæmfdom ver honom at suara [161 aar1328] in consistorio vaaro fyrnæmfdom br/oe/drom, syna ok at tia me/edd/ fullu skilriki hui er /th/at testamentum matte æighi loglæght vera, kom herra Baar/edd/r i sættann stæmfno dagh, firir oss, ok uildi ængo till suara /th/i sem oss syndizst loglæght vera, sættom ver honom /th/a æindagh til, in festo Lucie virginis, æ/edd/r hans loglæghom vmbo/edd/s manne, at suara /th/æim ok rætt at gera vm firirnæmfda akæro. Komo vmbo/edd/s menn br/oe/dranna firir oss i sættan dagh, ok bidu logligha ok bæidduzst hans æ/edd/r hans vmbo/edd/s manzs, ok kom ængin. Sidan badu /th/æir at ver gærdim /th/æim rætt æptir loghum. Tokom ver sidann stæmfningar vittni, me/edd/ fullum bokar æidi, mæistara Olafs Sighurdar sonar, ok sira Botolfs persone at Mariu stukv, gængo sidann fram Astrid ok Botil/edd/r ok suoro fullan æi/edd/. En sira Ion persona at Krosstuku, ok Ingibiorgh Attla dotter, budu sik at sanna /th/ann sama æi/edd/, at honn var hæill at viti, /th/ann tima sem honn gærdi /th/at sitt testamentum. Suoro /th/æir ok sira Asbiorn Gudlæiks son korsbrodr uaar ok sira /Th/orgyls persona at Ionsstukv at /th/æir vaaro i hia en wpp var læsit, hænnar testamentum, at honn sam/th/ykti ok uidrgæk at /th/at var hænnar sannr uili, hænni hæiluitade. Ok at allu /th/isa loglægha skoda/edd/u d/oe/mdom ver firirnæfnda iord Grannes korsbrodrom i Stafwangre til ævænlæghrar æighnar, firirbiodande huærium manne vndir banz pinv /th/ærnann vaarn dom at riufwa æ/edd/r rofs menn till fa, vttann vaar virdulæghr herra erkibiskup i Nidarose ok /th/æir flæiri goder menn sem han kallar till ui/edd/r seer see annat sannare. Ok till sandz uitnisburdar sættom ver uaart insigli firir /th/etta bref en gort uar i Stafwangre are dæghi ok tima sem fyr sæghir.
vm iordena Grannes.
Biskop Audfinn af Bergen byder Kanniken Sigurd at paalægge Svein Bonde i Grisen under Bands-Straf at betale sin skyldige Gaarde-Tiende. (jfr. No. 195- 196.)
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 241-242, efter en tabt bergensk Codex.
Audfinnr med guds miskunn biskup i Biorghvin sendir sira Sighurdi prebendario at Pals altari i Kristkirkiu i Biorghvin q. g. ok siina. Af /th/vi at kors br/oe/dr varer ok sumir soknar prestar i Biorghvin hafa kært firir oss margha vetr at Svæinn bonde i Grisenom af blindadre samvitzsku næittar mote guds loghum ok heilaghrar kirkiu at luka retta tiund af gardum siinum /th/eim sem han a her i b/oe/nom sem han hæfir adr /th/raat vidrgenget firir oss morghum godom monnum hia verandom at han gærdi enn alldri fulla tiund af gardum siinum fyr [162 aar1328] saghdum /th/vi biodom ver /th/er undir m/oe/sso songs pinu at /th/u minnir han a i dagh er nærste sunnudaghr er æftir /th/rettanda dagh jola hoc est in festo Pauli primiheremite undir bannz pinu ok adra tva sunnudagha samfasta her æftir i soknar kirkiu sinni at han ret læidi sik vid gud ok hæilagha kirkiu um fyrsaghda tiundargerd, enn ef han stendr i /th/riotsko ok olydni mote /th/essom a minningum /th/a biodom ver /th/er undir fyr saghdre piinu at /th/u lysir han hafa fallet i bann. lidnum a nempndom sunnudaghum af fyrsagdre gudræskiu ok olydni, ok at /th/u hafer fullgort /th/etta vart bod /th/a biodom ver /th/er at /th/u setir /th/itt innsighli æftir vart firir /th/etta bref er gort var i Biorghvin. iiij o. idus Januarii anno domini m o. ccc o. xxviij o.
: Litera monitoria contra Svenonem de Grisenom.
Biskop Audfinn af Bergen byder Kanniken Sigurd at bandsætte Svein i Grisen, da han ei har lystret Advarslen. (jfr. forrige No.)
Sammesteds IV. (E.) 242-243.
Audfinnr med guds miskunn biskup i Biorghuin sendir sira Sighurdi prebendario at Pals alteri i Krist kirkiu i Biorghuin q. g. ok siina. Af /th/ui at korsbr/oe/dr varer ok sumir soknar prestar her i stadenom hafa /th/raat ok idulegha kært firir oss um nokora vetr at Svein bonde i Grisenom med blindadre samvitsku ok ofmikilli villu /th/oko næittar mote guds loghum ok heilagrar kirkiu rett at luka tiund af gardum sinum er han a her i b/oe/nom sem han hæfer oft ok tidum vidr genget firir oss i hia vero marghra dughande manna at han gerdi enn alldri tiund af gardum sinum. Nu af /th/ui at ver hafum længe med mikilli /th/olen m/oe/de um boret hans /th/riotzsko ok gort honom loghleghar minningar med brefe varo sem /th/ar um gort vaattar ok hught æ dagh fra dæghi at han mindi a bætri læid snuazst, seam ver nu /th/o at /th/æss er ængi von utan med hardare hænde verdi a honom tækit. gerom ver /th/at /th/o naudighir sem gudi er kunnight ok godom monnum ok af /th/ui at ver meghom æighi med hæilli samvitzsku længr /th/vi lika gudræskiu ok olydni um r/oe/do /th/ola /th/a biodom ver /th/er undir m/oe/sso songhs pinu at /th/u lysir han i bann hafa fallet guds ok hæilaghrar kirkiu af sialfs sins /th/riotzsko firirbiodande hværiom manne honom at sam n/oe/ytazst æ /th/ar til er han k/oe/mr til ifir bota ok rætlæidir sik vid gud ok heilagha kirkiu firir siin afbrot. Ok til sannz vitnis burdar her um settum ver vart jnnsighli firir /th/etta bref er gort var i Biorgvin. iiij. kal. Februarii anno domini m o. ccc o. xxviij o. [163 aar1328] 
: Sentencia excommunicationis fulminata contra eundem.
Biskop Audfinn af Bergen löser Svein i Grisen af Bandet, da han havde afbedet sin Trodsighed og lovet at betale Gaarde-Tiende, samt paalægger fire af Bergens Prester at oplæse denne Aflösning i deres Kirker.
Sammesteds IV (E) 244.
Allum monnum sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra guds vinum ok siinum sendir Audfinnr med guds miskunn biskup i Biorghvin Q. g. ok sina. Ydr see kunnight at Svein bonde i Grisenom, æftir langa villu /th/oko ok [mikla gudræskiu] er han hafde lenge i leghet ufirirsyniu mote guds loghum ok hæilagrar kirkiu reett um tiundar gerd af gardum sinum her i b/oe/nom hefer nu snarat sik a rettan vegh undir miskunnarskaut heilaghrar kirkiu ok genget til sannrar lydni vidr hana ok loket /th/eim i hændr er fullt umbod hafa af vare halfu saman taka garda tiund her i Biorghvin. ok af /th/vi at han beiddizst med fullri audmykt aflausn af oss firir siina /th/riotzko ok olydni er han hafde i fallet. hins ok annars at han er nu alsaattr vid gud ok hæilagha kirkiu ok oss um tiundar lykt siina sem her til hæfer verit, /th/vi vilium ver at aller menn viti at ver hafum l/oe/yst han af /th/i banne sem ver leetom lysa ifir han ok hafum aftr tækit han i sæætt vidr gud hæilagha kirkiu ok cristinna manna samn/oe/ytlu, biodande ydr sira Hakon at Mari alteri i Cristkirkiu i Biorghvin, Baarde at Mariu kirkiu, Martæini at Martæins kirkiu ok Ogmundi at Kroskirkiu, prestom at /th/er leset /th/etta bref i fyrnempndom kirkium lysande Svæin bonda adr nempndom or banni tekinn vera til sættar vid gud ok hæilagha kirkiu ok oss sem fyrr er saght. Ok til sans vitnis burdar her um settum ver vart innsighli firir /th/etta bref er gort var i Biorghvin sexto idus Februarii anno domini m o. ccc o.xxviij o.
: Forma absolutionis Svenonis de Grisenom.
Biskop Audfinn i Bergen irettesætter Almuen i Sogn for dens Ulydighed mod Presterne og Uvillie mod at staa Skrifte, samt melder, at han har givet Thor, Hovedprest paa Stedje, Fuldmagt til at excommunicere og bandsætte de Gjenstridige over hele Sogn.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 235-236 af en tabt bergensk Codex.
Audfinnr med gudz miskunn biskup i Biorghvinn sender allum monnum i Soghne /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra. Q. G. ok sina. [164 aar1328] Ver hafum undir stadet at ymisir men her med ydr.gera ok gort hafa gudi ok hæilaghre kirkiu mikla olydni i ymisum lifnadom ok vandom framfærdom ok vilia /th/o æighi scriptir a sik taka af /th/æim sem hæilaghrar kirkiu ok vaart valld hæfir af at l/oe/ysa j allum opinbærom stormælom sem er hafudprestrenn a Stædiu um allt Soghn. Ok /th/at at sumir men /oe/sa bondom ok firir bioda at s/oe/kia nokora profasta stæfnu edr kirkiunnar manna, ok af /th/vi at /th/ilik olydni mote hæilaghre kirkiu ma med ængo mote /th/olazst, /th/a gerom ver ydr kunnight at ver faam sira Thore i Stædiu vaart valld ok fullt um bod nidr at sætia oll /th/au mal sem her kunnu til at falla ok han /th/ikkizst ifir megha taka ok at piina /th/æim sem brotlegher verda med utsætnings piinu ut af hæilaghre kirkiu ok bann sætnings ef /th/æss /th/ikkir vidr /th/urfa æftir /th/vi sem han seer firir gudi a saal siina retleghazst vera æftir kirkiunnar loghum. Ok til sannz vitnis burdar sættum ver vaart jnsighli firir /th/etta bref er gort var i Biorghvin daghenn næzsta æftir Jacobs voku a /th/i are er lidit var fra burd vars herra Iesu Christi /th/us hundrat vetra /th/riu hundrat vetra tuttughu vetr ok atta vetr.
Gudleik Jonssön og Alf paa Rökven bevidne, at Sveinke Sigurdssön skjödede til Brynjolf Halsteinssön en Del af Gaarden Birkjar paa Voss. (jfr. No. 106.)
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De to Segl hænge ved.
Ollum monum /th/eim sem /th/etta bref sia eda hoyra senda Gudleikr Jons son Alfuir a R/oe/kkuen quediu guds ok sina mit vilium ydr kunigkt gera at /th/ar varo mit j hia ok h/oe/yrdum a. a laugardagen nesta eftir Katerinar messo dag a tiunda are rikis okkars virdulegs herra Magnusar Noregs Suia ok Gota kunugs a Birkkium er Sueinki Siugurdar sun lauk Bryniolfe Halzsteins syni manad#mata bool j Birkkium firir fim kyrlog skal fyrnefmdr Bryniolff jordu fylgia ok landskyd af taka æ til /th/es er fyrnæfmdr Sueinkki loysir /th/at manadamata bool af Bryniolfe firir fulgild fim kyrlog ok til sanz vitnisburdar setta mit fyrnefndir men okkor insigli firir /th/etta er gort var a fyr nefmdom degi ok are.
: Sueinka bref vm Birkia.
[165 aar1328] 
Lagmanden i Oslo Thorald Brandssön vidner, at Hedin paa Reykholt afstod til Hr. Paal Eirikssön 1/2 Markebol i Gaarden Reykholt i Dural (Eidsvold), hvis han ikke inden næstkommende Paaske betalte ham de 8 Mark, han efter Dom var skyldig. (jfr. No. 216. 217. 257.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 216. 4 Segl vedhænge.
Allum mannum /th/æim sem /th/ettæ bref sia edr h/oe/yræ. sendir /Th/oraldr Branz son logmadr j Aslo Q. G. ok sinæ ek gere ydr kunnikt at aa .x. aare rikis mins wirdulegs herræ Magnusar medr guds miskun Noregs Suiæ ok Gota konongs a friadagen nestæ firir Thomes m/oe/sso uaru /th/æir a stæmfnu firir mer j stofuuo herræ Paals Eiriks sonar j Aslo af æinni halfuu herra Paall Eiriks son en af annære Hæidin a R/oe/ykholte sam/th/ykti Hæidin /th/en sama stæmfnu dagh uidr han kiærdi herræ Paall a Hæidin wm dom /th/en sem domdr uar Aslake a Uiniu ok Kiætli br/oe/dr hans ok sua wm domæ /th/a sem d/oe/mdir uaru Haluarde syni /Th/ores grabæins ok Hoskolle a Hole af fyrnæmfdum Hæidne /th/er medr tede han mer bref /th/et sem uattær wm dom /th/en sem d/oe/mdr uar Aslake a Uiniu ok br/oe/dr hans j fioræ saldaga up at lukæ ok annæt bref /th/et sem uattær wm doom /th/en sem Hæidin a at lukæ Haluarde adrnæfdum hafdi Hæidin /th/er jmiis mote kost en ængi /th/au sem han giætti profuæt at han hefde fyrnæmfdæ domæ up loket loglega sua uidr gek ok Hæidin at han atti at lukæ Askolle a Hole dom firir æinæ ku er han hafdi tæikit firir honom wttæn dooms ok at ifuir uar lidit saldagæn eptir /th/ui likt prof skodat ok uidrgangu sagde ek medr laga orskurd at Hæidin optnæmfdr skall lukæ herræ Paale j sakær/oe/yri .iiii merkr firir huarn saldagæn j doom roof af fyrnæmfdum sæx saldagum ero /th/et .iiii. merkr ok .xx. gaf /th/a herræ Paal up uidr Hæidin .xvi. merkr af /th/æim sakar/oe/yri. eptir /th/et toko /th/æir handum saman medr /th/ui skilorde at Hæidin skall lukæ honom .viii. merkr peningæ j Aslo tysdagen eptir paskæ uiku nesto er k/oe/mmr. lykær Hæidin æigi /th/ær .viii. merkær j fyrnæmfdæn dagh /th/a skall herræ Paall optnæmfdr æigæ halfrær merkr boll j R/oe/ykholte j Durall fornt med allu afræde ok till sanz uitnisburdær sæitti ek mit insigli firir /th/ettæ bref er gort uar a /th/ui aare sem fyr sæigir.
: bref /Th/oralldar Branzsonar vm mall Hæidins a Ræikholte.
[166 aar1329] 
Baard Peterssön, Gulathings-Lagmand, Olaf Jonssön og Arnfinn Trinbrok bevidne, at Arnljot paa Spildar i Kongsgaarden i Bergen mod Lösningsret afstod en Del af Gaarden Spildar til Gudrid, Brynjolfs Moder.
Hr. Guttorm Kolbjörnssön, Lagmand i Kongsgaarden, og Thorfinn Throndssön, Lagmand i Tunsberg, tildömme Sigrid Aslaksdatter et Markebol i Gaarden Breidaholt, samt ubetalt Landskyld hos Gunnar i Vigilsrud og Olaf Klerks Kone Ragnhild.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det för vedheftede Brev mangler tilligemed Seglene.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia edr h/oe/yra sendir /Th/orfindr /Th/rondr son loghmadr j Tunsberghi q. g. ok sina ek gere ydr [167 aar1329] kunnikt at a odensdaghn j annare viku fastu a tiunnda are rikis mins vyrduleghs herra Magnusar med gudrs miskun Noreghs Swya ok Gota kononghs komo /th/au astæfnu firir herra Gud/th/orm Kolbiernar son loghman j kononghs garde ok firir mik j stæfno minni af enni halfuu Botolfuer Ogmundr son j vmbode Sighridr Aslaksdottor. En af annare halfuu Gvnnær j Vighils rudi ok Ragnildr kona Olafs klærks kiærde /th/a Botolfuer a Gunnær fyr næfdæn ok Raghnildu at /th/au hafdu mærkr boll jærdr j iord /th/æiri er Bræidaholtt hæitir ok Sigrid Aslaks dotter atte. En Gvnnær ok Ragnildr suarado ok saghdu næi j mote ok saghdu at Olafuer er fyr atte Ragnildi k/oe/ypti af fru Jngibiorgho Jons d/oe/ttr tede /th/a Botholfuer fyr næfdr fram bref Sighridær er her er fast vid /th/etta mit bref ok sua vattande at Sighridi var fyr næft mærkr boll adær vædsætt en Olafuer k/oe/ypti. eftir allu skodado ok profuado sem jnvyrdulegast at Sigrid hafde /th/et goz ekki fenghet er iorden var henne vædsætt firir /th/a saghde ek /Th/orfindr med laghaorskurdi ok sam/th/ykt herra Gud/th/orms fyr næfst Sigridi mærkr boll j fyr næfdri iord ok lanzskyldena med a sua marghum arom sem hon hæfuer mist sidæn Ræidr husbonde henner andadest ok til sanz vithnisburdr sætti med minu jnsigli herra Gud/th/ormr fyr næfdr sit jnsigli firir /th/etta bref er gort var a fyr næfdum deghi ok are.
Finn Ogmundssön giver Guttorm Jonssön Fuldmagt at sælge hans Jordegods paa Hordeland.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 24. No. 3. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia ædr høyra sendr Finnr Ogmundr son q. g. ok sina. ek gerer ydr kunnigt at ek hæfir fenget Gud/th/orme Jons syni fult ok logligt vmbod mit at sællia jarder minar a Hardu lande ok vte at sættia /th/æim sæm han getr sælt. skall ek /th/at alt halda ok hafua sæm han gerer af mina vegna her om. ok till sanz vitnisburdr sætti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort vuar a manadagen nestæ firir Mariu m/oe/sso j langa fastu a tiunda are rikis mins virduligs herra Magnusær med guds miskun Noregs Suiia ok Gotha konongs.
[168 aar1329] 
Nikolas Paus, Arne Hvas, Thord Syttra og Asvald Halvardssön vidne, at Aste Gunnarssön kjöbte af Björn Halvardssön 31/2 Markebol i Hjerdberg i Hauner Sogn i Land for 9 Öresbol i Vilnar paa Raumarike og forskjellige rede Penge.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl er 1 og 4 tilbage.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra sænda Nikulas paus Arne huas /Th/ordr syttra ok Asualldr Hallwardar son q. g. ok sina. ydr gerom mer kunnight at a manadagen nesta firir Mario m/oe/sso j langu fastu a .x. are rikis vars vyrdalegs herra Magnusar medr gudes miskun Noregs Suia ok Gota konongs varom mer j Valtara gardi j Oslo a sydra lutanum /th/a er Asti Gunnars son lauk Birni Halwardar syni fioratighi marka pæninga tuær mærkr brændar halfa xvij alen medr blamæingiat klæde ok /th/er medr nio aura boll j Vilnom j Sudræims kirkiu sokn a Raumariki sua got sem af gengr pund malz ok hæfsælde sm/oe/rs /th/rem markum huart /oe/yris boll frialst ok hæimolt firir huæiriom manne medr ollum lunyndum /th/æim sem till eigu at liggia vttan gardz ok innan, firir halft fiorda marka boll j n/oe/rsta b/oe/nom vndir Hiærdbærghi j Haunar kirkiu sokn a vestra Sinninom. var ok /th/et j skilmala /th/æira at huor skall iordan annare borga eptir iærdar magne. Toko /th/æir /th/a hondom saman Asti ok Biorn fyrnemfdir ok væitti Biorn vidrgangu at han hafde /th/a fyrsta pæningh ok /oe/fsta ok alla /th/er j millum firir fyrnemft halft iiij. marka boll vndir Hiærdbærghi. Ok till sanz vitnisburdar sætti Asti fyrnemfdr fyrst sit insigli medr varom insiglum firir /th/etta bref er gort var a dæghi ok are sem fyr sægir.
Jon af Lybek, Jon Sköring og Alf Ivarssön bevidne, at Ogmund Lang solgte til Drotseten Hr. Erling Vidkunssön Gaarden Höyniniar paa Syrstrand i i Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref siæ e/edd/ær h/oe/yra. sænda Jon af Lybyke. Jon sk/oe/ringær ok Alfuær Jwars son Q. G. ok sina. Ver gærom y/edd/ær kunnight. at a midwikudaghæn neestæ firir Bartholomei messo aa ellifta aræ rikis vars vyr/edd/ulæghs herra Magnusar me/edd/ guds miskun Noreghs. Swya. ok Gota konongs. varom ver hia j konongs gar/edd/e j Biorgwin ok h/oe/yrdum aa. er Oghmundær langær selldi herra Erlingi Vidkunnar syni. drozsæta vars herra konongsæns fyrnæfndz. tiu mana/edd/rmata bol j jor/edd/æni H/oe/ynynium. ær liggær a Systrond j Soghne. [169 aar1329] firir feorethighi marka forngilldra. me/edd/ ollum /th/æim lunnyndom sæm /th/ar eighu till at liggia fra forno ok nyu. vttan gar/edd/sz ok jnnan. till æwælæghrar eighnar. ok frials forræ/edd/æs. Ok till sanz vitnisbur/edd/ar /th/essa kaups. ok vaarar hiawero. setti firirnæmfdr Oghmundr langær. sit jnsighli me/edd/ varom jnsighlum firir /th/etta bref er gort var j fyrnæmfndum sta/edd/. deghi ok aræ.
bref vm H/oe/yniniar.
Andres paa Mare vedgaar for to Mænd, at Eystein Mugga kjöbte til sin Kone Jarthrud en Del af Gaarden Epplar.
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl er 1 og 3 tilbage.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia e/edd/a hæyra senda Paal j Huamme Narue /Th/ostæins son Q. G. ok sina mitt gærer y/edd/r kunnict at /th/ar uaro mitt j hia ok hæyr/edd/um a er Andres gek vi/edd/r a Mara att Æystæin mugga haf/edd/e kæypt Iar/edd/ru/edd/i kono sini halfs .iiii. matar boll iar/edd/ar j Æpplam me/edd/r hennar gozse firir .xvi. sal/edd/ korns huært mamatar boll. skildi ok Iar/edd/ru/edd/r luka j /th/a somu ior/edd/ /th/att sem hon mætest mæira en fyr var j loket. var /th/etta bref gert a kros messo æptan vm haustett a .xi. are rikis vir/edd/ulegs herra Magnus Noregs Syia ok Gota kononks /th/essom monnum hia veran/edd/om Haluar/edd/e syni Andres O/edd/e smi/edd/ Ione Kolbæins syni ok morghum o/edd/rum go/edd/om monnum ok (til) sanzs vitnis bur/edd/ar sætum mitt okor insigli firir /th/etta bref er gort var a fyri sag/edd/an dag me/edd/r Andres insigli.
Breff om Eplom.
En Optegnelse om Pavetiendens Belöb i Bergens Bispedömme, ifölge Anordning af Stiftets Biskop Audfinn.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 276-277, efter en tabt bergensk Codex.
Nota de subsidio papali per dyocesin Bergensem.
Inprimis de Nord Hordulandia aqvilonari plebanus de Hamar soluet pro se et ecclesia sua duodecim oras ponderate monete. En prester i /Oe/yvindarviik oc a Hause oc Fana tiu aura firir sik oc kirkiur sinar. En prester i Sæb/oe/ Lyghru oc Aalvidru oc adrum vidrlikum mork veghna firir sik oc kirkiur sinar. En prester a Geirastadum Hosangrum oc adrum vidrlikum kirkium halfa mork veghna med sama hætte. [170 aar1330] Item a Voss plebanus soluet pro se et ecclesia sua tres marcas. Item de Viniu i Uphæimi ok Æfvangum mork huær firir sik ok kirkiur sinar. Item a Hardangre af Kinnzarviik ok Ullissvange tolf aura veghna hvaar firir sik ok kirkiur sinar. Item af Vllfviik /Oe/ystusyn oc Granuin tiu aura firir sik ok kirkiur. huær prester. Enn af Jona dale Vik/oe/yium ok Odda halfa mork. Item a Sunhordulande, af Skala tolf aura firir sik ok kirkiu sina luki prester tolf aura. Item prester a Stodlu Framnese oc Moster tiu aura firir sik ok kirkiur siinar. Item prester i Olund Uppdale Akrafirdi oc Strandarbarme mork. Item prester a Tysnese oc allum adrum sma capellum luki hvær /th/eirra halfa mork veghna. Summa af Fyrdafylki pro subsidio. xxx marka med abota i Seliu. af Syghnafylki xxviij merker. af Nordhardulande xiij merker. af Voss oc Hardangre xi merker. af Sunnhardulande. xvij merker cum dimidia.
Svein Sigurdssön skjenker Drotseten Hr. Erling Vidkunssön Tredieparten af Hval i Sogn, en Del af Valaberg, Kvæg, Heste m. v. (jfr. No. 225.)
Efter Vidisse af Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. ( No. 224).
Biskop Audfinn af Bergen vidner, at han har seet Presterne Jon Arnasöns og Arne Kolbeinssöns Brev om Salget af Gaarden Stofrheim, samt at Drotseten Hr. Erling Vidkunssön har erlagt den hele Kjöbesum for denne Gaard. (jfr. No. 176. 177. 181.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 181. Seglet mangler.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra, gu/edd/s vinum ok sinum sender Au/edd/finnr me/edd/ gu/edd/s miskunn biskup j Biorghuin q. g. ok siina, y/edd/r see kunnight at a /th/i /aa/re er li/edd/it var fra bur/edd/artii/edd/ vars herra Jesu Christi /th/ushundra/edd/ vetra, /th/riu hundra/edd/ vetra, ok /th/riatighi vetra, ydibus Martij, s/aa/m ver bref sira Jons Arna sonar ok sira Arna Kolbæins sonar korsbr/oe//edd/ra v/aa/ra me/edd/ hangandom jnsighlum, er her me/edd/ fæst er so v/aa/ttar at /th/eir haf/edd/u tekit af herra Erllingi Vi/edd/kunnar syni drotseta konongs j Noreghe. fim merkr brendar ok tuttughu firir jor/edd/ena Stofræim. En nu tokom ver siau merkr brendar firir fyrsagh/edd/a jor/edd/ til Thorlaks alltaris j Krosskirkiu j Biorghuin, ok til sannenda at nu er allt loket, settum ver vart jnsighli firir /th/etta bref er gort var j Biorghuin a fyrnempndom dæghi ok /aa/re.
Thorbjörn, Vicarius, bevidner, at han paa Kalstad i Aas Sogn meddelte Gunnor Tholfs Kone den sidste Olje, og at hun da gav til Aas Kirke 1/2 Öresbol i Steinarsrud.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder h/oe/yræ sender /Th/orbiorn vicarius a Ase q. g. ok sinæ ek gere yder kunnikt, at /th/a er li/edd/nir varo fra burd vars herra Iesu Christi /th/ushundræ/edd/e vettra, iii hundræ/edd/e vettra vii ok xx, dæighi eftir Olafs vakudagh fyrræ [172 aar1330] var ek a Kalsta/edd/hum j Aas sokng ok olæ/edd/hæ ek Gunnoro /Th/olfs kono. gaf /th/a Gunnor kirkiunni a Ase halfhæyris boll j Stæinersru/edd/i frialst ok hæimholtt firir huærium manne hiaveran/edd/e Rolfue bon/edd/æ a Kalstadhum Borgildu kono hans, ok /Th/oral/edd/æ Narfuæ syni ok till sanz vittnisbur/edd/r setti ek mitt insigli firir /th/ettæ bref er gortt var in annunciacione beate Marie virginis, anno domini m o. ccc o. xxx o.
vm halfs /oe/yris bol j Steiners rudi.
Gudbrand Klerk, Peter Bondes Sön paa Finnin, skjöder Skemmolut (?) i Leie for 5 Kyrlag til Gudleik, Prest paa Vangen
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Andet Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æ/edd/a heyra. sendir Gu/edd/brandr klerkr sonn Petrs bonda a Finnini q. g. ok sina, ek vil y/edd/r kunnikt gera, at ek hefir sælt sira Gudeleyki presti a Wange a Woss. matar bol jardar j Skemmo luta i leygu firir .v. kyrlog ku gyl/edd/. hefir han nu lokit mer .iij. kyrlog en tuau standa mer heimma, er ek atte hanum, ok eitt spann. jtem [friallsadi ek Gudbrandr sira Gudleyki fyrsag/edd/a jor/edd/ [me/edd/ ollum lvnendom er til liggia waar i hia /th/ærso kaupi sira Gud/th/ormr leyghu prestr hans, ok Sigur/edd/r briti ok vitnis menn att ok til sanz vitnis burdar her vm setti ek Gudbrandr mit jnsigli firir /th/etta bref en sira Gud/th/ormr sitt, huert en gort var in festo Filippi et Iacobi vm varet a .xi. are rikis vars virdulegs herra Magnusar Noregs Syia ok Gota konongs. Vere gud me/edd/ y/edd/r.
Broder Johannes, Minoritternes Provincial i Dacia, melder Eirik, Biskop af Stavanger, at han paa Grund af dennes Yndest for Ordenen har i Provincialkapitlet befalet hver Prestemunk i Provindsen at holde en Messe for Biskoppens og hans Kirkes Vel.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Mag. i Kbhvn. fasc. 32. No. 17. Spor af udvendig Forsegling.
Venerabili in Christo patri ac domino. domino Erico dei gracia episcopo Stauagrensi. frater Johannes fratrum minorum provincie Dacie minister oraciones humiles cum salute. Exigente vestre sincere deuocionis affectu quem a uobis non solum in beneficiis sed fauoribus et [173 aar1331] proteccionibus generosis ordo noster pauperculus multipliciter est expertus. pro bono statu vestro ac prosperitate ecclesie vestre cure a Christo commisse unam missam a quolibet fratre sacerdote nostre provincie in nostro provinciali capitulo statui deuote in domino celebrandam. fratribus non sacerdotibus ad correspondentia suffragia similiter obligatis. vestram reuerendam personam conseruet altissimus.
Venerabili patri domino Erico dei gracia episcopo Stauangrensi detur.
Björn Olafssön, Lagmand i Skien, fælder Dom i en Arvesag mellem Hjarrande i Lid og dennes Broder Valthjof paa den ene Side og Olaf Thorleifssön paa den anden.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra, sænndir Biorn Olafs son loghma/edd/r j Ski/edd/u Q. G. ok sina, y/edd/r uill ek kunnigtt gera, at a skira/th/orsdagh a tolfta aare rikiss mins vir/edd/ulæghs herra Magnusar mæ/edd/ gu/edd/s miskunn Noreghs Swyia ok Gotha konongs, varo /th/æir a stæmfnu firir mer a B/oe/, af æinni halfu Hiarrande j Lii/edd/ ok Val/th/iofuer bro/edd/er hans, en af annare Olafuer /Th/orllæifs son, kiær/edd/o a/edd/rnæmfndir br/oe//edd/r a Olaf, at han haf/edd/e tækit arf æpptir /Th/orifuil bro/edd/or Marghrættar kono Olafs, ok at /Th/orifuill skilldi hafua mis/th/yrmt /th/æim br/oe//edd/rom, en Olafuer suara/edd/e /th/æim, ok kua/edd/z mæira hafua ut lokit æpptir /Th/orifuil hæll/edd/r in tæikit, ok æn sua profuazst, at Olafuer hæfuir sua mikit ut lokit sæm han tok æpptir /th/orifuil, /th/a sagh/edd/e ek Biorn, Olaf li/edd/ugann ok akiærolausann firir /th/æim br/oe//edd/rom ok allum a/edd/rum akiærom ok skulldahæimtingum æpptir /Th/orifuil, ok skal ræiknazst a Æikini /th/ar sæm arfrænn t/oe/mdezst huat han hæfuir in tæikit æ/edd/r utlokit, ok till sannz vithnissbur/edd/ar mins lagha orskur/edd/ar sætti ek mitt insighli firir /th/etta bref ær gortt uar a fyrnæmfndom tima ok aare.
Mathias Alfssön vidner, at Gisle paa Odenshof lovede aarlig at udrede et Pund godt Havremalt af hver Gaard paa Odenshof til Hr. Hafthor, istedenfor det Gilde, han hvert Aar var pligtig at yde Sysselmanden med 15 Mænd, 5 Drenge og 5 Hunde.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet (tre Roser) vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia ædr h/oe/yra sændir Matheos Alfs sun q. g. ok sina ydr gerer ek kunnikt at ek var jhia er [174 aar1331] Gisli a Odens hofue festi herra Haf/th/ore pund malz af huarom gardenom a Odens hofue ok f/oe/ra till Sudærhæims af godo hafra malte a hueriu are medan han hæfdi sysluna firir skyldar væislu /th/a er syslu madren a at hafua a hueriu are a Odens hofue. var su væisla sua fallen at hon skall væitaz mellom iola ok kyndiuls m/oe/sso syslu mannenom med xv. men ok .v. fanta ok fim mio hunda ok væita hanom iamd/oe/gres med allum koste sua at syslu manne /th//oe/tte ekki afat vera. skuldi han /th/essa væislu væita mællom jola ok kyndils m/oe/sso ællægar luka lausnena ok till sanz vitnisburdar sætti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort var a laugar daghen nesta /oe/ftir /th/ridia vaku a tolfta are rikis mins vyrdulegs herra Magnusar med gudæs miskun Noregs Swia ok Gotha konongs.
breff wm Odens hoff a Romerike.
Andres Haferssön, Sigurd Josefssön og Thorkel i Tang vidne, at Paal og hans Kone Ragnhild solgte 8 Maaneds Leie i Indre Hvam i Hafslo til Eystein Mugga. (jfr. No. 179.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia æda hæyra sænda Andress Hafuers son Sigurdr Ioseps son /Th/orkæll j Tang Q. G. ok sina mer vilium ydr kunnit gæra at /th/ar varo mer j hia j Huamme j lopteno friadaggen siidasta af vætre a xii are vars æns virdilega herra Magnusar mæd gudass miskun Noregs Sya ok Gota konongs ær Pall ok Ragnildr kona hans gængo vidd at /th/au hofdu sællt Æystæini muggu ok Iar/th/rudi kono hans .viii. mamatalæigu (j) inra gardenum er nu sitar han a firir v. kyrlog hæuria mamatalæigu æn /th/a æn niuddu mamatalæigu tok Iar/th/rud æptir modor sina gæg Pall vid /th/ui at han hafde huæin pænig af Æystæini .iiii. sald kors ok .iii. laupa smærs firir hæuria kyr ok ku firir sik. ok till sanz vitnisburdr sættu mer vor insigli firir /th/etta bref ok Pall sit insigli firir /th/etta iardar kaupp er gort var a fyr næfdum dæigi ok are.
Stig Haakonssön indberetter til Kong Magnus et optaget Prov angaaende Omstændighederne ved Eilif Audunssöns Drab paa Reidar Thorgilssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vyrdulæghom herra sinum Maghnusi med guds miskun Noreghs Suiæ ok Gota kunungg, sændir Stighr Hakonar son q. g. ok sinæ, ek [175 aar1332] uill ydr kunnikt gera at ek profuæde mall /th/esse manz er bref mit hefuer, ok Æilifuer Audunar son hæitir er /th/æim manne uard at skada ofirir syniu, er Ræidar /Th/orgyls son hett, uar /th/æt uphaf askilnadar /th/eirra, at /th/æir /th/rætto um /th/æn at uægh sinn, ok æftir /th/æt h/oe/fdoz /th/æir i iolom ok uar /th/æim /th/a æn at tala um /th/æn sama ut uægh, rykti /th/a Ræidar ut knif sinn, ok laghde till fyrnæmz Æilifs ok /th/ær af fek hann /th/riar akomor, a hondenæ, a. x. dagh iolæ, h/oe/fdozt /th/æir huitæsunnu dagh um uaret nest /th/ær æftir, slær /th/a Ræidar Æilif /oe/gshamars hogg a handena, sua at blanæde æftir, ok æftir /th/æt gekk Ræidar i hagha Æilifs, ok braut riss ok skaf, h/oe/fdoz /th/æir æn æftir um uaret, hio /th/a Æilifuer Ræi/edd/ar æit hog i hafuudit ok /th/ær af [fek] han bana, ok lifdi uidr viii. netær. væitti ok /Th/ostæin broder Æilifs, Ræidære æinæ skiæinu i haufuudit. baro /th/au /th/ettæ uitni med suornom æidi er sua hæitæ, Hakon, ok Halbiorgh at sua uar askilnader /th/æiræ ord æftir orde sæm her sæghir, baro /th/æir mæn uighlysingar uitni med suornom æidi, er sua hæitæ, Nikuloss ok Hakon, tok ek .ii. mannæ vitni um er sua suoro a bokk, ok sua hæitæ Haldor Kiætils son, ok Biænne /Th/orbiænnæ son, at /th/ettæ uærk uar vunnitt uttan hæimfrid ok alra gridastade, laghdu /th/æir ok /th/æt undir æidstaf sinn, at Æilifuer er sattr uidr sakarabera ok æruingia hins daudæ, ok huarom tuæggiæ loghleghæ firir stæfndum, er nu Æilifuer /th/urfuande guds miskunnar ok ydaræ nada, kunni ek æighi fa sannare prof a /th/esso male, ok till sanz uitnisburdr sætti ek mitt inzighli firir /th/ettæ bref er gort uar a Mann vikk, a friadaghen nest firir laupars mæsso a .xiii. are rikis ydarss.
Paal Einarssön, midlertidig Lagmand i Oslo, dömmer Hedin paa Reykholt at svare Hr. Paal Eirikssön Merkesmand Lod og Landnam af en halv Markebol i Reykholt, ifölge Lagmanden Thorald Brandssöns Dom (jfr. No. 199 og 217.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Sigillatorisk forbundet med No. 199.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edar h/oe/yra sænder Pall Einars son, er till ersættar af radenno att sæghia logh till /th/ærs er sa loghmadar k/oe/mar er vera skall, Q. G. ok sina. Ek vill ydar kunnikt gera at a /th/orsdaghen nesta firir pallm sunnudag, a /th/rettanda are rikis vars vyrdulegs herra Magnusar medar gudars miskun Noregs Swya ok Gotta konongs, kom a stæfnu firir mik j stæinhussinu j Biarnna garde j Oslo, Gudlæifuar Joars son, ok let /th/ar lessa oppet bref herra Palls Eiriks sonnar merkis mantz vndir hans jnsighli er sua vattade at han hafde [176 aar1332] fenget honom sit fult ok loghlegt vmbod, at s/oe/kkia Hæidin a R/oe/ykholtte firir /th/at at han hafde settet a hans halfrar mærkar bolle jardar a R/oe/ykholtte, æiftir /th/ui sem vattar bref /Th/oralldar Brantz sonnar loghmantz j Oslo godrar aminninghar, ok lestno brefue herra Palls, krafde Gudlæifuar Hæidins edar hans vmbodars mante ok var /th/ar huarghe, æiftir /th/at toko /th/æir till bokkar Gudthormar Eiriks son ok /Th/orkæll ok suorro fullan æi/edd/, at /th/ar kuadostz /th/æir j hia vera er oft nemdar Gudlæifuar, gerde Hæidne halfs manadar stæfnu till loghmantz j Oslo firir adar nemda sok, ok af /th/ui at /th/ar kom æighi Hæidin edar nokor hans vmbodars madar huatche at suarra firir sik edar nokora sina afsakkan at gera, /th/ui d/oe/mde ek /th/a oft nemdom herra Palle, loder ok lannam firir sua morg ar sem han hæifuir settet a o tæiknu oft nemdo halfrar merkar bolle j R/oe/ykholltte, sam/th/ykkiande /th/enna min dom /th/esser goder mem sem j hia mer varo Asbiorn klærkar Gauttulfuar Bendiz son ok Atsle Haluartz son, ok till sanynda her vm sæitti ek mit jnsighli medar /th/æira jnsighlum firir /th/etta bref sem gort var a dæighi ok are sem fyr sæighir.
doms bref /Th/oralldar Brantz sonnar ok Palls Einars sonnar vm R/oe/ykhollt.
Kong Magnus stadfæster to Lagmands-Domme over Hedin paa Reykholt i Anledning af hans Sag med Merkesmanden Hr. Paal Eirikssön. (jfr. No. 199 og 216.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Magnus med guds miskun Noregs Swya ok Gota konongr sender allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra Q. G. ok sina ver ok raad vaart saam skodadum ok inuirdilega ifuirlasum /edd/oms bref annat vndir insigli /Th/orall/edd/ar Brandz sonar er /th/a var loghma/edd/r j Oslo en annat vndir insigli Paals Einars sonar er /th/a sat j loghmanzsta/edd/ eptir frafall /Th/orallda, /th/au sem her ero vidrfest /th/etta vart bref ok vatta vm doma /th/a ok orskurdi sem /th/eir hafua a lagt mællim herra Paals Eiriks sonar merkismanz vars af einni halfuu ok af annare Hædens a R/oe/khollte. Ok af /th/ui at ver vilium /th/essa /th/eira doma ok orskurdi hallda ok halldazst lata vbrighdilega /th/a stadfestum ver /th/eim j allum sinum greinum ok articulis sua loghlega sem /th/eir ero a komner ok firirbiodum fulkomlega huerium manne fyrsagda doma at riufua ædr rofsmenn till at fa. Næma huer sem aat /th/ui vær/edd/r kunnr æ/edd/r sannr vili sliku firir suara sem loghbok vattar /th/eim a hendr er ryfuer loghsamda doma ok [177 aar1332] /th/a skipan er konongr stadfestir med sinu brefue ok a ofwan sæta vare sanre vblidu. War /th/etta bref gort j Oslo freadaghen j paskauiku a /th/rettanda are rikis vars. herra Paall Bardar son kanceler vaar insiglade Paall klærkr ritade.
Thrond Krakasön, Lagmand i Bergen, og Ivar Ome tildømme Philippus Er lendssön (paa Losne) Fjerdings- og Tiende-Gave efter sin Hustru Ingeborg, i Henhold til den ved Datteren Margretas Bryllup med Arnald gjorte Aftale.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv, hullet i Midten, men her udfyldt efter en Vidisse sammesteds. Intet Brev er nu vedheftet.
Odd Oddssön, Odd Hallasön og Gudleik Jonssön udstede Vidisse af Brev No. 200.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta breef sia æ/edd/a h/oe/yra gudss uinum ok sinum sen/edd/a O/edd/dr O/edd/z son O/edd//edd/r Halla son Gu/edd/leikr Jons [178 aar1332] son q. g. ok sina. y/edd/er se kunnikt at a .xiii. are rikiss uaars uirdulegs herra Magnusar medr gudss miskun Noregs Suia ok Gota konongs saam ueer breef undir godra manna jnsiglum sem her fylgir sidan j brefeno so uattande or/edd/ eptir or/edd/ j ollum sinum greinum osko/edd/dum jnsiglum ok lettre [ Her fölger Brev No. 200 .] Ok till sanz vitnis burdar at veer saam ok ifir lasom /th/etta firirsakt kaupmala breef settum veer var insigli firir /th/etta transkipt er gort uar a Olafs uoku efptan en sidarra a Uoss a fyr sogdu are.
Hauk Erlendssøn, Guttorm Helgasön, Ketil Thorlakssön, Henrik Einarssön, Kannik ved Apostelkirken, Bjarne Önundssön, Gulathings-Lagmand, Haakon Guttormssön og Ivar Oma udstede Skiftebrev mellem Herdis Thor valdsdatter og Sigrid Sveinsdatter med dennes 2 Sönner angaaende Arven efter Herdis´s Mand Svein Sigurdssön. (jfr. No. 207. 225).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 7 Segl mangler det 4de.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ætta bref sia æda h/oe/yra sænda Haukr Erlændz son Gud/th/ormr Hælgha son Kætill /Th/orlaks son Hænrækr Einars son korsbrodr at Postola kirkiu j Biorgwin Biarne Onundar son Gula/th/ings loghmadr Hakon Gud/th/orms son Juar oma Q. G. ok sina ver vilium ydr kunnikt gera at a friadaghen nesta firir kross mæsso vm haustit j Postola kirkiu husum j Biorgwin a .xiiij. are rikis vaars virdulægs hærra Magnusar med guds miskun Noregs Swia ok Gota konongs saam ver handaband /th/æira af einni halfuu Hærdis /Th/orwalls dotter ok /Th/rondr Kraka son vmbodes madr hænnar. en af annare halfuu Sigrid Swæins dotter Gudbrandr ok Suæin synir hænnar. Var /th/at vndir handabande /th/æira skillt at Hærdis adr næmfd skall hafua or garde Swins Siugurdar sonar er var husbonde hænnar jn primis mork gullz skæra /th/riar mærkr brændar gylltar ok gorfwar siau mærkr j brændv sylfri ok æin sylfwr bolla jtem j /th/at sæm æptir stændr hæimman fylghiu Hærdisar /th/rættantighi marka fornra ok hlafua ix mork jtem j till giof sina .xx. manadamata boll iardar j jordinni j Stadhæimi jtem af giofwum /th/æim sæm Suæin Siugurdar son gaf Hærdisi æpptir /th/æiri sam sætt sæm /th/ær, gærdu sin j millum med adr næmfdra manna tilloghu fyrst till giafuar væd sit /th/rættan manadamata boll j Stadhæimi ok v. manadamata boll j jordunni j Lodum till friallsar æignar jtem xx. kyrlogh or bunade Suæins skulu /th/au henne vpplukazt at Halluardz voku nesto er kæmr skall Hærdis hafua siallf nytin af fyr næmfdom kuum fra sumar nattom till vætr natta jtem skall Hærdis hafua landskyldna af Hæimmum ok sæx laupa [179 aar1333] ok xx af Husa b/oe/. /th/a sæm hærra Erlingr Wikunnar son lauk Suæini husbonda hænnar jtem lauk fyr næmfdr arfue Suæins Hærdisi j hænnar hæimna fylghiu x manadamata boll iardar j Lodum med fyr næmfdra manna sam/th/ykt ok minkar /th/at hænnar hæiman fylghia Hærdisar /th/at /th/rættighi marka ok halfua ix mork sæm fyr sæghir. En /th/at sæm /th/a vantar Hærdisi skall ærfwingi Suæins luka henne j godom ok gilldum fornom aura loghum skall ok Hærdis siolf hafua færskæppto /th/a sæm hon let gera ok gull næsti /th/at sæm hon hafde kæypt med /th/ui godze sæm Swæin gaf hænne af Hiatslande ok huitra skinna mottulls fodr. Gaf Hærdis vpp af giofuum /th/æim sæm Suæin hafde gæfuit henne x. manadamata boll j Lodum ok halfuan vij æyri gullz ok æit baldrkin. Skildizt /th/ar /th/a Hærdis ok arfue Swæins saat ok allsatt vm vitni ok æida ok allar tilltolur sæm j /th/æira millum hafua faret ok huær sæm /th/etta saat maall ryfui æda rofs mæn till fænget /th/a suare sliku firir sæm sa er ryfwr loghmanz orskurd æda sæx manna dom ok skall /th/o /th/æssir saatmall standa æptir /th/ui sæm adr er gor ok till sanz vitnis burdar sættom ver vaar jnsigli firir /th/ætta bref er gort var j stad dæghi ok are sæm fyr sæghir.
kaupha bref herra Sigurdar Haf/th/oressonar.
Kong Magnus forbyder Alle og Enhver, i Anledning af Nidaros Kanniker Klage for Kongens Raad, at befatte sig med Kirkens Gods og Embeder, som alene tilkommer Domkapitlet, og de, som efter Erkebisp Eilifs Frafald havde gjort dette, skulle inden en Maaned gjengive Kannikerne deres. Tilkommende.
Efter Orig p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 2. No. 12, med Brudstykke af Kongens Segl.
Magnus med guds miskun Noregs Swya ok Gota konongr sen/edd/er allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra q. g. ok sina. capitulum ok korsbr/oe//edd/r j Nidarose kær/edd/o firir ra/edd/e varo at ymsir menn sitia j vmbo/edd/um heilagrar Nidaros kirkiu s/oe/kea profastd/oe/me ok annur kirkiunar ingiolld vptaka sua sidan virdulegr herra Eilifuer godrar aminningar fordom erkibiskup /th/ar, fell j fra sem a/edd/r. Ok af /th/ui at heilagrar kirkiu logh vatta sua, at /th/ægar erkibiskup fællr j fra /th/a ber capitulo ok korsbr/oe//edd/rom allr kirkiunar rettr till. /th/ui firirbiodum ver fulkomlega huerium manne hædan af at luta sek j nokor vmbod kirkiunar æ/edd/r hennar go/edd/z vpp bera fyr en /th/eir fa /th/ar serdeilis hædan af vmbod till af capitulo ok korsbr/oe//edd/rom. En hinum er nokot hafua vppboret æ/edd/r sott [180 aar1333] her till biodum ver fulkomlega at /th/eir hafue /th/at allt aftr f/oe/rt capitulo ok korsbr/oe//edd/rom j hendr innan /th/ess mana/edd/ar sem /th/er hafuer set æ/edd/r h/oe/yrt /th/etta vart bref. sua framt sem /th/er vilir eigi suara oss atta /oe/rtoghum ok /th/rettan morkum j brefuabrot ok /th/o suara kirkiuni retto at sidar se. /Th/etta bref var gort j Nidarose freadaghen nesta firir kyndilsm/oe/sso a fiugurtanda are rikis vars. herra Paall Bar/edd/ar son kanceler vaar insigla/edd/e Paall klærkr rita/edd/e.
At konung Magnus styrkte korsbrødr med breefue sino at men skulde ei gøra oret kirkiunne mædhan biskops løst var.
Erling Steinarsön, Sigurd Josefssön, Torkel i Tang, Thorstein Vaggad, Gud brand Aslakssön og Erling Folkongssön vidne, at Paal i Hvam og hans Kone Ragnild solgte den endnu usolgte Del af Hvam til Eystein Mugga. (jfr. No. 214.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 6 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra sendir Ellingr Steinars son Sigurdr Josepps son /Th/orkell j Tang /Th/ostein vaggadr Gvdbrandr Aslaks son Ellingr Folkongs son Q. G. ok sina mer vilium ydr kunnigt gera at a odens dagen nesta eftir lovpars messo dag (a) fiogortanda are rikis vars virdulegs herra Magnus med gvds miskun Norex Syia Gota konongs varo mer j hia j Solvorn er /th/eir k/oe/yptuzt vid /Oe/ystein mvgga ok Paall j Hvamme ok Ragnildr kona Pals er /th/ov seldu med handsele beggia /th/eira /Oe/ysteini mvggv /th/at manadamata bol jardar j Hvame sem /Oe/ystein hafde ei k/oe/ypt adr af /th/eim firir fim kyrlogh fiogor sald firir kv ok /th/ria lavpa firir kv en kyr firir sig lysti fyr nefndr Paall ok Ragnildr firir oss ollum at vm /th/at atta manadamata bol j Hvamme sem /Oe/ystein mvgga hafde fyr af /th/eim k/oe/ypt at /th/ov hofdo tekit /th/ar firir hvern pening j engo odro en korne ok kum ok sm/oe/re figor sald firir hveria kv ok /th/ria lavpa firir kv ok kyr firir sik /th/at meira sem /th/ov hofdu vtt lagt vid adra men skildi /Oe/ystein aftr l/oe/ysa med fullum ovrum. skildi /Oe/ystein /th/essa jord eiga frialsa ok heimola ok /th/ov hion Jardrudr firir hverium manne /th/ar til sem Pall edr hans born l/oe/ysti aftr firir slika ovra sem /Oe/ystein lagde j ok einkis manz pæninga j legia vttan sina ok segia honom firir jordu firir nottena helgo ok til sanz vitnis bvrdar her vm setto mer fyr nefndir var insigli firir /th/etta [181 aar1333] bref er gort var a degi ok are sem fyr segir lysti ok Pall ok Ragnildr at /th/ov atto ekki /th/a j Hvame meira.
Hagbard i Hjelteberg kvitterer Thorstein Thöf for Kjöbesummen af den Jord, som hans Farfader Jon Hjelte havde eiet i Einarstad.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Brudstykker af Seglene.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra sændr Bryniulfuer Athle sun Evindr /Th/orb/oe/ro sun Juer a Hoolle Halldor a Skiærfum q. g. ok sine /th/et se ydr kunnict at mer varom /th/ær j hia er /th/æir helldo handom saman /Th/orstæin /th//oe/fuer ok Hagbardr j Hiælltæbærghe vndir /th/ui skillyrdi at Hagbardr væitti /th/ui vidr gangu at han hafdi /th/a fyrsta penigh ok sidusta ok alla adra /th/a er /th/ær j millim er af /Th/orstæini /th//oe/fue firir alla /th/a jord er Jon hiælltte fadur fader hans atte j Æinastadum ok till sanynda sættum mer vor insighli firir /th/etta bref er gort var a manedaghen nesta eftir Magnus mosso a .xiiii. are rikis vars vyrdyleghs herra M[agnus] Norex Suiæ ok Gota kononghs.
Guttorm Kolbjörnssön, Lagmand, Guttorm Eirikssön, Thorvid Throndssön udstede Vidisse af Svein Sigurdssöns Gavebrev til Hr. Erling Vidkunssön. (ovenf. No. 207.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/atta bref sia edr hæyra sænda Gud/th/ormr Kolbiarna son loghmadr Gud/th/ormr Eiriks son /Th/oruidr /Th/ronda son Q. G. ok sina ydr vilium ver kunnikt gera a tysdaghen nesta firir vetenatar j Tunsbæirghi a fiurtanda are rikis vars wyrdulegs herræ Maghnusar med guds miskun Norex Suia Gota konungs saam ver ok hæyrdum opet bref Suæins Sigurda sonar med hæilu ok vskauddu hans inzighli ok minu Gud/th/orms Kolbiarna sonar ok minu /Th/oruiz /Th/ronda sonar er sua vatar or/edd/ efter orde sem her sæigir vspiallat at aullu [ Her fölger Brev No. 207 ]. ok til sanz vitnisburdar sæittum ver var inzighli firir /th/atta transcriptum er gort var a fyr næifndum dæighi ok are.
bref vm Huall.
[182 aar1333] 
Thorer Fredrikssön, Prest paa Stedje, Jon Thoressön, Prest paa Hval, Thor stein Skolle, Narve Thorlakssön, Eyvind Olafssön, Jon Smjörslaga og Thor stein Sigmundssön bevidne, at Sigrid Sveinsdatter stadfæstede sin Faders Gavebrev til Hr. Erling Vidkunssön, mod Löfte om dennes og hans Börns Venskab for hende og hendes Börn. (jfr. No. 207. 220.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra sen/edd/a Thorer Friidiks son prestr a Ste/edd/iu Jon Thoress son prestr a Huaale Thostein skolle Narue Thorlaaks son /Oe/yuin/edd/r Olafs son Jon smiorslaga ok Thostein Sigmun/edd/ar son q. g. ok sina y/edd/r se kunnikt at a sunnudagen nesta eftir vetrnetr a fimtan/edd/a are rikis waars vyr/edd/uleghs herra Maghnusar me/edd/ gu/edd/s miskun Noreghs Sya ok Gota konunghs. warom ver hia a Huaale er herra Erlingr Wikunnar son tala/edd/e till Sighrii/edd/ar Sueins dottor vm giof /th/a sem Suein Sigur/edd/ar son fren/edd/e hans haf/edd/e gefit honom at han m/oe/tte fa hena me/edd/ go/edd/wilia. Suara/edd/e Sighrii/edd/ so till at hon mun/edd/i herra Erlinghs ok hans barna go/edd/rar vinatto ser ok sonom sinum framlei/edd/is /th/urfan/edd/e vera. afhendi /th/a Sighrii/edd/ Sueins /edd/otter me/edd/ han/edd/aban/edd/e vi/edd/r herra Erling honom j hen/edd/r /th/ri/edd/iungen j jordunni Hwaale ok alla /th/a giof sem Suein Sigur/edd/ar son haf/edd/e gefuit honom eftir /th/ui sem giafuar brefuet Sueins waattar ok till san/edd/z witnisbur/edd/ar setti Sighrii/edd/ Sueins dotter sitt jn/edd/zsighli me/edd/ warom jn/edd/zsighlum firir /th/etta bref er gort war j sta/edd/ deghi ok aare sem fyr seghir.
Fire Mænd bevidne, at Hr. Guttorm Kolbjörnssön kjöbte en Færge paa 8 Læster med Segl og Redskab af Orm Smörsvend.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmans Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra senda Asbiorn Andors sun Olafuar Grimars sun Narfue i Brattab/oe/nom ok Gunleikar Orms sun Q. G. ok sina ydr uilium mer kunnikt gera at a odensdagen nesta eptir Lucie uirginis i sestofuo i garde herra Gud/th/orms Kolbiarnar sunar i Tunsbergi a fimtande are rikis uars uyrdulegs herra Magnus medar gudas miskun Noregs Syia Gota konongs uoro mer hia ok som a er /th/eir heldo handum saman herra Gud/th/ormar Kolbiarnar sun ok Ormar sm/oe/rsuein medar /th/i skylyrdi at herra Gud/th/ormar k/oe/yfti af Orme sm/oe/rsueini atta lesta feiriu er Ormar hafde k/oe/yft af prestenom a Borgastadum medar segli ok /th/eim reida er herra Gud/th/ormar sa /th/a firir augum ser /th/er medar akiæro /th/a er Ormar hafde a Rolf a Sleduikum um siau linspund akkeiri ok um allan annan reidi [183 aar1334] ok arer er Ormar fek Rolfue fek herra Gud/th/ormar hanom /th/er firir /th/rettan /oe/rtogha boll iardar i Hualuikum er liggar i Bamblum halft /th/ridia /oe/rtogha boll i Rug/th/ueit i Bamblum ok halfs annars /oe/yris boll i Kristina rudi /th/æt sem Ormar sm/oe/rsuein hafde loket herra Gud/th/orme, uærdar ok Orme ufrialst i Hualuikum /th/a skall han eiga /th/rettan /oe/rtoga boll i Heidareimi i Bamblum medar /th/eim hætta at herra Gud/th/ormar skall eiga suor ok uorn firir Gunnare er hanom fek iordena ok lauk, ok till sandz uitnisburdr /th/eira kaups hansals ok skilorda settom mer uor insigli firir /th/etta bref er gort uar a fyrnæmdum deigi ok are.
bref Sm/oe/rs sueins.
Asle paa , Sigurd paa Skerven og Thord Skakalok optage Prov paa Thinge, om hvad der var forefaldet mellem Holm paa Fylingstad samt Harald Paalssön og Margreta Audunsdatter i Anledning af Salget af Medalheim i Vardal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levninger af 2 og 3 Segl.
Ollum mannum /th/eim sem /th/ettæ bref siia æder h/oe/ræ sændæ Assle a B/oe//oe/ j Vardale Sigurder a Skervemi /Th/order skakalokker Q. G. ok sinæ mer vilium yder kunnith gera at mer varom a Miolæstadum a stemnubynum tystdagen nest æftir passkæviku a .xv. are rikis vars virdulex herræ Magnuser Norex Suiæ ok Gota konogs. /th/a er Holmer a Fylingæstadum let gangæ .ii. mannæ vitni firir oss /th/er er sua baro me/edd/ boker take Sigrid ok Ragnilder at /th/ær varo /th/er i hia ok h/oe/yrdu a er Holmer a Fylinghæstadum stemdi Haralde Palssyni ok Petre vmbodes manne hans jnni j stauuni j medalgardenum. j Hun a friadagen nest firir midfastu a firnemdu are vp till Miolæstadæ at lidæ /th/er vitnum sinum a stydagen nest æftir paskæ viku horsæ han hafde k/oe/yft /oe/rys bool jerder j Medalemi j Vardale ok j æystræ gardenum ok nedræ. let ok /th/a opnemder Helmer gangæ .ii. vitni Ærlinger j Hagha ok Sigurder j Gulsnu at /th/eir varo /th/er j hia j Skartælænum a sunnudagen nest firir midfasstu a .xiiii. are /th/a er Margrætæ Auduner dotter kom /th/er gangende ok Holmer tallade til hener hansæl mer nu at mer nu at /th/et se villi /th/in at Haralder bode /th/in sæle mer jordena j Medalæimi /th/ii at nu kienner ek vitnin. Næii suarade Margretæ ek hansælde /th/er /th/et aden heimæ j gardenum ok /th/et fuller villi min er yker sæmer Haralde minum ok samstundis kom ok Haralder gangænde ok sældi /th/et /oe/yrys booll med ja ok hansale firir fiurgrtan sald friokorns virdi /th/esser fyrnem jord j Medalæmi æighi friols /th/a skildi Haralder /th/et j hansale at fyrnæder [184 aar1334] Holmer vikiæ jn j Hæriwlstader jord Harals i æit /oe/risbol baro /th/er ok /th/er vm vitni Sigrid ok Ragnilder at /th/er varo /th/er j hia j medalgardenum Hun a friadagen nest firir midfastu er Haralder Pals sun vider gek at han hafde fyrstæ pænigh ok /oe/fstæ ok allæ /th/er jmillum firir æyris bool j Medalæimi jtem let ok optnemder Holmer ganghæ /th/au .ii. mannæ vitni er baro med bokartake /Th/orkiel ok Diis at /th/au varo /th/er j hia j gardenum a Fylingstadum a drotensdagen nest æftir trinitates messo a fiugrtandæ are ok sam. at /th/eir toko handdum saman Holmer a Fylingæstadum ok Peter modor sun ok væti /th/a Peter vider ganghu at han hafde fimtan sald korns firir /oe/rys bool j Medalæmi /th/æmæ mannum hiaverande Æiriki a Miolæstadum Steinære a Grytum Sigurdi pertil Gudbrande a Medalæimi Gudrid a Miolæstadum /Th/orilys Gunæ syni G/oe/da a Miolæstadum Arnuluer Hauars syni. firir sannydæ saker sætom mer vor jnsigli firir /th/ettæ bref er giort var a fyrnædum dæighi.
Nikolas Silfestsön skjöder sin Gaard Vidheim til Ingeborg og hendes Sön Jon Erlendssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnvm /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/a heyra sender Nicholas Silfest son Q. G. ok sina, ek gerir y/edd/r kvnnikt at /th/at er min vi/edd/rganga at ek sellde ior/edd/ mina /th/a er Vi/edd/heimr heiter, .vi. mana/edd/amata bol i Gvnnars ior/edd/, Ingibyorghv er Kare atte, Gvnnars son, Erlendi blesa syni Kara til handa er vte la vnder valenkvnneghvm monnvm, ok keypti fyrr nefnd Ingibyorgh inn afttr i ætleggin, vnder Erlend son Kara ok beggia /th/eirra, /th/vi at engin fannzt /th/a akiæroma/edd/r annar n/oe/re en hann, lavk hon mer vpp a veghna Erlendz sonar sins i fyrr sag/edd/a iar/edd/ar avra .x. kyrlogh i korne, iiij. sald firir hveria kyr, ok tvttvghv kyrlogh i smyrfe, iii. lavpa firir hveria kyr, gengr ek ok vi/edd/ Nicholas, at ek hefir alla avra fvlla ok fasta firir fyrr sagt .vi. mana/edd/amata bol i Vi/edd/heimi i Gvnnars ior/edd/v, er /Th/orallde lag/edd/e vt firir Hvams ior/edd/, /th/essvm fleirvm go/edd/vm monnvm hia verande, Anfinni a Svllt, Erlingi a /Th/enrvm, An/edd/ore Hergeirs syni, Orme bonda a Belle, Erlingi syni hans, Hallvar/edd/e Arnfinz syni a Belle, ok morghvm o/edd/rvm go/edd/vm monnvm, ok til sannz vitnisbr/edd/ar her vm setto /th/eir fyrr nefnder menn Arnfinr ok Erlingr, sin innsigli me/edd/ minv innsigli firir /th/etta bref er gort var a manadaghin fyrsta af svmre a .xv. are rikis mins vir/edd/vleghs herra Maghvsar me/edd/r gv/edd/s miskvnn Noreghs Svya ok Gota konvngs.
[185 aar1334] 
Björn, Prest i Holmedal, Grim Klerk, og Loden Sigurdssön vidne, at Hr. Brynjulf Ogmundssön kjöbte 4 Maanedmatsbol i Noss af Randveig og hendes Sönner Sigurd og Ivar.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 3 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra senda Biorn prestr j Holmudal Grimr klerkr Lo/edd/en Sigur/edd/ar son Q. g. ok sina. Mer gerom /th/at kunikt at mer varom j hia a Haldisarbakka er herra Bryniolfr Ogmundar son k/oe/ypti iiii. mana/edd/amata bol j Noss af Ranveigu ok sonom hennar Siugur/edd/i ok Jvare firir fulla aura a /th/an haat at herra Bryniolfr skal hafa /th/essa jor/edd/ iii vetr ef eigi er aftr l/oe/yst innan iii vetra /th/a verdr su jord honom at allda odale ok til sanz vitnis burdar settu mer var insigli firir /th/etta bref er gort var a mi/edd/vikudagen nesta eftir Selia voku a xv are rikis vars virdulex herra Magnusar me/edd/ guds miskun Norex Sya ok Gota konongs.
Sigurd Prest i Eggedal og to Andre vidne, at Thorgeir paa Kvisler og hans Arvinger gave 1 Öresbol i Kvisler til Ny- Kirke paa Modheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 3 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edr h/oe/yra senda Sigurdr prestr i Eggiadale. Baardr a Rofshala ok Ommundr a Uerpi Q. G. ok sina. ydr gerom uer kunnikt. at a xvi are rikis uars wirlulax herra herra Magnuser Norex konogx a Katerine messo dagh a Skrautuale a Nyæ kirkiu skoge. veittu eruingiar /Th/orgeirs i Kuilslum uidr ganghu at /th/eir uaru allir /th/engat stemdr. at suara /th/er giof /th/eiri er /th/orgeir gaf till Nyæ kirkiu /oe/yris booll iardr i Kuisller saall sinni till b/oe/nahalz eiptir /th/et heldo /th/eir eruingiar /Th/orgeirs aller hondom sinum saman ok sam/th/yktu /th/a giof medr hansale at hon skildi sua uera sem hon veri bedi boren ok suaren undr kirkiune jtem heldo /th/eir hondom saman Sigurdr prestr a Nyæ kirkiu Haluardr a Fosæmum ok allir adrir eruingiar op nemz /Th/orgeirs. fek /th/a fyr nemdr Haluardr Nyæ kirkiu xv penigga bol ok /oe/yris bol undir Eikani i samu sokn en Sigurdr prestr fek Haluarde opt nemt /oe/yris bol i Kuisllum af kirkiuni uegna. skal /th/etta kaup obrigdile haldaz ef uirdulegar herra. herra Haluardr biscup i Hamri, uill medr sinum brefom stadfesta ellegar eigi skildi firir /th/esso kaupi Sigurdr prestr i Eggiadale vmbodes madr biskups i Hamri. hiauerande Aluer a Froy [186 aar1335] uollum /Th/orbiorn Helgha son /Th/orer kunin hetta ok Eiuindr lax. till sanz uitnisburdr uari hiauero. /th/a insigledom mer /th/etta bref er gort uar deghi ok are sem fyr segir.
Stig Haakonssön giver sin Kone Aasa Petersdatter Gaarden Manvik (paa Brunlanes) og 12 Öresbol i Öyer; blandt Vidnerne vare Viking Thor geirssön Prest paa Berg og Halvard Thorsteinssön paa Griflar.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1, 2, 3, 7, 8 og 9. Brevet er sigillatorisk forbundet med No. 232.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra, sænndir Stighr Hakonar son Q. G. ok sina. Ek vill y/edd/r kunnigtt gera, at a attanda dagh jola vm kuælldænn j suæfnstofuo minni a Manuik a sæxtanda aare rikiss mins wir/edd/ulæghs herra Magnusar mæ/edd/r gu/edd/s miskunn Noregs Swyia ok Gotha konongs, gaf ek Asso Petrs dottor, kono minni, Manuikar, ok tolf aura bol j /Oe/yiunum /th/at sæm fyr hæfuir till leghet fra forno, ok mæ/edd/r allum a/edd/rum lunnændom sæm till hafua leghet fra forno ok nyio innan gar/edd/z ok uttan, mæ/edd/r /th/æsso skilor/edd/e, æn hon lifuir minu lifwi længr, ok æighum mit /th/a ængin born saman, /th/a skal hon /th/æssa giof æigha ok hafua till allda o/edd/als ok /th/at ra/edd/ firir gera sæm henne likar, æ/edd/r ok hennar ærfwingiar æpptir hena, /th/æssom monnum hiaverandom at ek hæfuir /th/æssa giof gæfuet, sira Wikingi a Bærghi, Hallwar/edd/e a Griflum, Finni Vlfs syni, Sighur/edd/i Olafs syni, /Th/orallda klærk, Arndore a Gudthlandum, /Th/ore værppli ok Suæini skan orm, ok till sannz vithnissbur/edd/ar /th/æirar hiavero sættu /th/æir sin jnsighli mæ/edd/r minu jnsighli firir /th/etta bref ær gortt var a Manuik a niunda dagh jola a fyrnæmfndo aare sæm fyr sæghir.
Thorvid Throndssön, Lagmand i Skien, bevidner, at Stig Haakonssön i hans Paahör gav sin Kone Aasa Petersdatter Gaarden Manvik, overensstemmende med det vedheftede Brev. ( No. 231.)
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra, sændir /Th/orwi/edd/r /Th/ronndar son loghma/edd/r j Ski/edd/unni Q. G. ok sina. Ek vill y/edd/r kunnigtt gera, at a dagænn næsta firir Palsmesso æftan vm kuælldænn, a sæxtanda aare rikiss mins wir/edd/ulægs herra Magnusar mæ/edd/r gu/edd/s miskunn Noreghs Swyia ok Gotha konongs, var ek a Manuik j sætzstofuonne [187 aar1335]  ok h/oe/yr/edd/i ek a, at Stighr Hakonar son vi/edd/rgæk, at han haf/edd/e gefuet Asso Petrs dottor kono sinni, Manuikar mædr /th/æim lunnændom ok mædr /th/ui skilor/edd/e sæm bref hans vattar sialft vm sik /th/ar vm /th/at sæm hær ær vi/edd/rfæst ok till sannz vithnissbur/edd/ar hans vi/edd/rgangs ok minnar hiavero sætti ek mitt insighli firir /th/etta bref ær gortt uar a fyrnæmfndom tima ok aare.
Eindride Simonssöns Testamente, hvori han vælger sit Gravsted i Kristkirken i Bergen, hvor hans (Hustru) Helga ligger, eller i Öige (Eids) Kirke, hvis han döer i Fjordene, samt skjænker disse Kirker og nogle af sine Frænder forskjelligt Gods m. v. (jfr. No. 243.)
Efter Afskr. af Barth. IV (E) 432-434, efter en tabt bergensk Codex.
Gudi til lofs ok dyrdar ok varre fru sancte Marie ok allum guds hæiloghum monnum gerir ek Æindridi Symonarson. hæil aat viti ok krankr i likam /th/essa skipan ok testamentum mer til salohialpar. Fyrst at ek kys mer leghstad aat Kristkirkiu i Biorgvin n/oe/rdra veghen i kirkiunni, /th/ar sem Hælgha min liggr, gefr ek Kristkirkiu .x. manadamata boll iardar er Bior/oe/yar hæita a /th/ann haatt at /th/eir skolu gera wtfærd mina med fim pundum vags .iij. skillingha enska, ok halfre mork penningha til offrs, skolu /th/eir ok skra setia namfn miitt. En ef ek andazst i Fiordum /th/a kys ek mer læghstad i /Oe/yghis kirkiu framman firir sessonom /th/ar sem ek er vanr at sitia, gefr ek /Oe/yghis kirkiu til uphallz ij. manadamata bool jardar i Ara dal firir læghstad i kirkiunni. Item gefr ek prestom aat /Oe/yghis kirkiu skettings annars manadamatar læighu i Hafsaase a /th/ann haat at /th/eir skolu hallda aartiid mina a huærium .xij. manadom ok skra setia namfn miitt. Item gefr ek Elinu systur minni B/oe/tagard med allum husum tuftum ok lunnendom /th/eim sem til liggia edr leghet hefuer aat forno ok nyu. ok hennar erfuingium til æfuænleghrar æignar a /th/ann haatt at hon skal lata gera glerglugga /th/ann ydzta n/oe/rdraveghen i korenom i Mari kirkiu med Marie skript, ok skiolld min undir. Skal hon ok f/oe/da Joronno frendkono okra ef hon lifuir efter mik. Skal hon ok æigha fyrnemfndan gard /th/eghar ek andazst. Item gefr ek /Th/orstæini Roghnusyni frenda minum oll /th/au huss sem ek a, wti Mylnu dalenom med sion, ero /th/at .vi. budir ok so morgh huss uppi ifuir, ok /th/ar med kiallara ælldhus floor ok akr gefuer ek honom oll fyrnemfd huss med ollum tuftum ok lunnendum /th/eim sem [188 aar1335] til liggia eda leghit hefuer aat forno ok nyiu, a /th/ann haatt at han skal lata gera Christofori skrift med stæin ok skiolld min undir i Kristkirkiu i stæinboghanum /th/ar sem herra Ivar liggr vndir. Skall hann ok æiga fyrnæmfd huss /th/eghar ek er allr. Item gefr ek Arna frænda minum mylnu huss miitt /th/at nædra i Mylnudal med akre tuftum ok allum lunnendom /th/eim sem til liggia ædr leghitt hefuer aat forno ok nyu. Item gefr ek fat/oe/kom frendom minum .xx. kyrlogh i korne ok bui. Skolu /th/eir Olafr Æiriksson ok /Th/orstein frænde min /th/etta wt kræfuia ok af hondom græida. En huat brefom sem fram kunnu at koma um /th/essar fyrnæmfdar giafir. /th/a skal /th/essor min skipan standa en /th/au bref aat ængho hafua. Ok til sannenda her vm setti Anfinnr loghmadr ok Gudbrandr broder hans siin jnsighli firir /th/etta testamentum er gort var a tyrszdaghen neesta firir Lafranz voku a .xvij. aare rikis vaars virdulegs herra Magnusar med gudes miskun Noregs Swia ok Gota konongs.
Broder Asulf, Superior, og Predikebrödrene i Oslo sælge 2 Öresbol i Hvir vilberg i Lider til Joron Thorgeirsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl er det sidste tilbage.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra senda broder Asulfwer supperior ok aller adrer br/oe/der af predicara lifna/edd/ j Oslo Q. G. ok sina, mer gerom yder kunnight at .ii. daughum nesta firir Mariu m/oe/sso dagh sidare, a .xvij. are rikis vars vyrdalegs herra Magnuser med gudes miskun Noregs Swia ok Gota konongs hiauerandom Ragnalde bonda j Kynninghænum, ok Einare Ogmunda syni, seldum mer Joronno /Th/orgeirs dottor .ii. aura boll j Huyrwlberghum j Lidum firir halfa .vi. mork gangs peningha, er oss hafde gefuet Ræidun systir henner j testamentum sit, frialst ok hæimolt firir huerium manne med ollum lunnyndum sæm till hafua leghet af nyu ok fonno, jnnæn gars ok vttæn. Væitum mer fyrnemdir br/oe/der vidergonghu, at mer hafwm firir fyrnæmt .ii. aura boll fyrsta peningh ok /oe/fsta ok alla /th/ær j medall ok till sansz vitnisburder, settu fyrnemdir men. Ragnalder ok Einar sin jnsigli med varu conuentu jnsigli firir /th/etta bref er gort var deighi ok are sæm fyrseghir.
bref vm Huirvilberg.
[189 aar1336] 
Pave Benedikt XII stadfæster, paa Forestilling fra Erkebiskop i Nidaros Paal Bardarsön, den gamle Skik, at Indbyggere fra Angermanland, Helsing land og andre svenske Landskaber, som valfarte til St. Olafs Helligdom i Nidaros, betale en aarlig personlig Skat did, og forbyder alle Geistlige og Verdslige i Sverige at hindre dette.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Benedict. XII. ann. II. p. 2. ep. 646)
Benedictus episcopus etc.
Universis Christifidelibus presentes litteras inspecturis salutem. Romanus pontifex, prout tenetur ex apostolice debito servitutis, vigilanter intendit, ut christicolarum animas reddere valeat deo gratas, et cum illas a recto deviare conspicit, libenter eas dirigit ad rectitudinem veritatis, ut sic ille ad vocationem videlicet celestem patriam, ad quam vocate sunt, valeant liberius submotis erroribus quibuslibet pervenire. Dudum siquidem venerabilis frater noster Paulus archiepiscopus Nidrosiensis nobis insinuare curavit, quod comuniter Angermanlandie et Helsinglandie multarumque aliarum partium in regno Svetie constitutarum incole ab antiquo tam ex devotione, quam ad beatum Olauum regem martirem gloriosum, cuius corpus in ecclesia Nidrosiensi requiescit, gesserunt hactenus et gerunt, quam ex emissionibus votorum solverunt certum quid martiri et ecclesie predictis pro singulis capitibus annuatim, quidam videlicet ex illis innumerata pecunia, alii in pellibus, aliique in telis lineis ac rebus aliis, secundum diversarum provinciarum consuetudines dicti regni, quodque nonnulle persone tam ecclesiastice, quam seculares, invidie ac cupiditatis calore succense, per terrores et minas ac alias prohibitiones illicitas incolas ipsos, quominus modo solito huiusmodi vota et solutiones faciant martiri et ecclesie predictis, nequiter impedire presumunt in animarum suarum periculum dictique martiris et celestis curie contemptum, ac ecclesie predicte non modicum preiudicium et gravamen. Quare dictus archiepiscopus nobis humiliter supplicavit, ut providere super hiis de oportuno remedio misericorditer dignaremur. Nos igitur attente considerantes, quod dominum in sanctis eius laudare iubemur, cupientesque propterea ut ipsi martiri, cuius patrociniis devotus populus presertim illarum partium pie iuvari creditur, debitus honor impendatur, omnes et singulos, quos christiana regit professio, cuiuscumque gradus dignitatis status vel conditionis existant, rogamus monemus et hortamur in domino Iesu Christo, eis in virtute obedientie sancte districtius inhibentes, ne vota huiusmodi seu solutiones eorum, que dictis martiri aut ecclesie pro votis quisque undecumque portare [190 aar1336] aut solvere voluerit ad honorem dei et eiusdem martiris ac sedis apostolice reverentiam presumant aliquatenus impedire. Datum Avinione vi. Id. Januar. Anno secundo.
Sigurd, Prest paa Askheim, og 11 andre Mænd dömme Sölmund Styrlaugs sön i 8 Mærker Gulds Mandebod for Munan Reidarssöns Drab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sia edær h/oe/yræ sændæ siri Sigurdær a Askiæimi Arne a Hofe /Th/orer a Biænnæstadum Skorre j Asom Arne a Mysini Ammundær a /Th/orpe Sigurdær a Madru/th/uæit Æirikær a Blanduhole Sallmundær (a) Kruum /th/orer a Rakkæstadum /Th/orgardær j Fauski ok Suæin Hundolfs son Q. G. ok sinæ. mer vilium ydær kunnict gera at a manædaghen nestæ firir asku odensdag a xvii are rikis vars vyrdulixs herræ Magnusær medær gudærs miskun Norexs Suiæ ok Gotha konongs varom mer j Æidæreng a Æidi ok d/oe/mdom giold æiftir Munan Ræidærs son er Sallmundær Styllauxs son tok af vfirir syniu. var /th/et domær var æiftir fyrnæfdæn Munan. siau mærkær guls till vplyktær at Haluærdær messo /th/er nest æiftir tuær mærkær guls at Martæins messo /th/er nest æiftir mork guls at annære Martæins messo /th/er nest æiftir tuær mærkær guls at /th/ridiu Martæins messo /th/er nest æiftir tuær mærkær guls. ok till sansz vitnisburdær vars doms sætthom mer vor insigli firir /th/ettæ bref er gort var a are ok dæighi sæm fyr sæighir.
Biskop Halvard af Hammer anbefaler Arnfinn Jonssön og Alf Olafssön, tjenende Klerke ved Hammers Domkirke, til Bisp Haakon af Bergen, for af ham at prestevies, da de önske at tjene Provsten ved Apostelkirken i Bergen, Hr. Guttorm.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 453-454, efter en tabt bergensk Codex.
Venerabili in Christo fratri, domino Haquino, dei gratia episcopo Bergensi, Hallwardus eadem gratia episcopus Hamarensis fraternalem dilectionem cum salute. Qvia dilecti filii, Arnfinnus Johannis et Aluerus Olaui, clerici nostræ dyocesis, in acolitatus ordine constituti, nobis petitione porrecta cum instantia supplicabant, ut cum ipsi servitiis honorabilis viri, domini Gudthormi, præpositi capellæ regiæ duodecim [191 aar1336] apostolorum Bergis, desiderant inmorari, qvod liceret eis sub manu vestra ad omnes sacros ordines statutis temporibus promoveri, ex nostro beneplacito ac licentia speciali. Nos igitur ipsorum justis petitionibus annuentes, fraternitatem vestram nichilominus exorantes, qvatinus antedictos clericos ad omnes sacros ordines, ad titulum nostre ecclesie Hamarensis, dignemini ordinare, ad præsentationem domini Gudthormi, cum super hoc ex parte sua fueritis reqvisiti. In cujus rei testimonium sigillum nostrum præsentibus est appensum. Datum Hamariæ, septimo ydus Martii, anno domini m o. ccc o. xxxvj o.
Erkebiskop Paal i Nidaros tilskriver Biskop Eirik af Stavanger, at han er forhindret fra efter Aftale at möde ham i Tunsberg, og beder Biskoppen indmelde, naar han og Biskoppen af Bergen næste Gang ville indtræffe i denne Stad.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 33. No. 9. Sammenlagt i Brevform og Seglet paatrykt udvendig.
Paall med gu/edd/s miskunn erchibiskup i Nidarose sendir vyrduleghum herra ok andleghum br/oe/dr Eiriki med samre miskunn biskupe i Stawangre Q. g. ok sina kæra vinaatto /th/o at ver settim y/edd/r dagh neest til samtals j Tunsberghe, Seliumanna messo dagh j sumar er kæmr /th/a sæem ver /th/o gerna bæde sakar /th/ess at ydr vyrde rymre vm til heimfær/edd/ar aptr sumaret suo ok sakar sumra luta /th/eira sem mænn /th/yrftu braadlegha samtal vm hafua ok bæde vardade kirkiuna ok aalmughann hær j landeno suo framt at /th/at kann vpp bræsta sem meire voon er aat, at /th/er ok herra biskup af Bergwyn bader samt kæmer fyrr j fyrnæmfdann stad suo framt at ykkur foll bære ei mot, ok /th/ui vilium ver engann anæmfdan tima /th/ar a setia at /th/au ero oss eighi kunnigh vtan bidium at /th/er scrifuir oss sem fyrst aptr neer er /th/it bader samt megher fyrst lidughir vera /th/eghat at koma, suo at /th/er scrifuir til herra biskups /th/ar vm hvat ykkr kæmr badum a samt vm ok suo aptr til vaar vm /th/at sama, at ver ok /th/eir adrer sem her ero br/oe/dr vaarer meghem eptir /th/ui vaarum færdum hagha. G/oe/yme ydr gud. Scrifuat j Oslo a laughardaghen firir Tiburcij et Valeriani.
Vyrduleghum herra Eiriki med guds miskun biskup j Stawangre.
[192 aar1336] 
Sigurd Erlingssön, Kongens Ombudsmand, og Thorbjörn Sveinssön, Hr. Ivars Ombudsmand, kundgjöre Kong Magnus et Drabs- og Viglysnings-Prov om Jon Sigurdssön, der dræbte Borgar Vetledssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Andet Segl vedhænger.
Vyrduleghom herra sinom Magnusi me/edd/ gu/edd/s miskun Noregx. Swia ok Gota kononge. senda Sighur/edd/r Erlings son vmbo/edd/s ma/edd/r y/edd/ar ok /Th/orbiorn Suæins son vmbodz ma/edd/r herra Jwars Q. G. ok sina skyldulegha /th/ionosto. Mitt gerom y/edd/r kunnikt at a xvii. are y/edd/ars rikiss a /th/orsdaghen nesta firir Petrs vaku æftan tokom mitt prof Jons Sighur/edd/ar sonar er aftok Borghar Vætali/edd/a son wfirirsyniu. gengo /th/esser men fram fyrst /Th/orgæir kolspan. ok Sighur/edd/r linstakkr. er suoro a bok at /th/æir voro hia j Tunsbergi ok hæyrdu aa er Haluar/edd/r smi/edd/r stæmfdi Vætalida till Akærss j San/edd/zuærfui at hæyra fyrnæmft proof. Sidan gengo fram Hælghi kuggr ok Liif kraka er sua suoro a book at /th/au voro hia a Lundi ok hæyrdu a sunnudaghen nesta æfter Blasess messo dagh er Borghar Vætali/edd/a son væitti vi/edd/rgangu at han laghde fyrri Jon Sighur/edd/arson giamfnum armen me/edd/ knifui. ok sidan hio Jon Borghar .ii. hog ok /th/ær fek han bana af. /Th/ær nest gengo fram /Th/ora ok Gunbiorgh er sua suoro a bok at /th/ær voro hia a Blasess messo dagh ok hæyrdu a at Jon Sighur/edd/r son lysti samd/oe/ghærs a Liid nesta garde Lundi at alt /th/et sem Borghar Vætali/edd/a son hefuer af fenget /th/et gerde æingi ma/edd/r vttan ek. Var /th/etta viigh væitt vttan allæ gri/edd/asta/edd/a. Voro hia /th/esso profue siræ Alfuer a Ælftalæyti. siræ /Th/or/edd/r a Hædinstadum. Ormr a Biarknes. Olafuer j Æynni. Nicholas j Æynni. Olafuer a Hofue ok margher a/edd/rer go/edd/er men. Ok till sanz vithnisbur/edd/r sættum mitt okkor jnsighli firir /th/etta profs bref er gort var a fyrnæmfdum dæghi ok are.
Jon Sigur/edd/rson til landzuistær iii mærkær j /th/ænghn ok ii mærkær j fridkaup.
Ogmund Guttormssön, Hirdstjore i Viken, paalægger Sigurd Hafthoressön med tiltagne Meddomsmænd at afsige Dom over Eystein Gislesön, der ulovligen havde fisket i Aaen Löxaa, hvilket Fiskeri tilkom Hovedö Kloster. (jfr. Brev af 1 Sept. 1347.)
Efter Vidisse af 14 Septbr. 1347 p. Perg. i norske Rigsarkiv, hullet og ödelagt af Væde.
Kong Magnus skjenker sine Sysler i Margretedal, vestre Bergheim og Lome dal til sit Kapel Mariekirken i Oslo.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 52. No. 2. Seglet mangler.
Magnus mæd gu/edd/s miskun Noregs Swya ok Gota konongr sender allum verandum ok vidrkomandum guds vinum ok sinum /th/eim sem /th/etta bref sea æ/edd/r høyra Q. g. ok sina ver vilium at /th/er vitir at j tighn ok vyrdnigh vi/edd/r sealfvan gud, varn herra Jesum Christum, hina [194 aar1337] hælgo møyi Mariu modor hans ok alla guds hælga menn, oss sealfuum, ollum varom forællrum ok rettom æfterkomandum till salo hialpar hafuum ver stadfest Mariukirkiu capello vare j Oslo syslu vaara j Marghrettardale, væstra Bergheimi ok Lomadale med leidangre allum /th/eim sem ver eigum at taka till vars gardz /th/ar af ok sakarøyri, ok lausafe j aleigumalum landradasaker fridkaup ok /th/ægngilldi. /Th/ar mæd gæfuum ver ok læggium till fyrnæmdrar Mariukirkiu alla /th/a skoga ok almenninga sem ver ok konongdomrenn j Noreghi eigum /th/ar j a/edd/rnæm/edd/re syslu vttan /th/a sem ver hafuum a/edd/r gæfuit æ/edd/r veitt a/edd/rum monnum mæd varom brefom. Ero /th/esse endamerki till Marghrettardals allan almenningh mællim Græfsina mork ok Soghns mork, ok allt nor/edd/r till Sandunga vatna, ok votnen mæd, ok allt su/edd/r mote Dynienda ok oll annur vothn sem liggia j fyrsaghdum almenningh, at hallda vppi mæd lim ofne ok tiglomne kirkiu [till nytsæm/edd/ar ok /th/arfwynda, fulkomlega firirbiodande huerium manne huerrar stettar æ/edd/r tighundar sem huer er /th/etta at hindra æ/edd/r talma j nokorom lut firir Mariukirkiu æ/edd/r hennar formanne. Næma huer sem /th/at gerer vili sæta vare sanre vblidu ok suara oss fulla brefuabrote. /Th/eir menn ok aller sem fara j /th/essa skoga æ/edd/r votn vløyfuis kirkiunnar formanz ok vinna /th/ar j, æ/edd/r j hafua vunnit vloghlega skolo suara kirkiunni loghum ok dome, mæd fullu brefuabrote. Skal /th/etta stan/edd/a ok stadught vera allt /th/ar till er ver komum sealfuer till Osloar, ok ver mæd vara betzstra manna rade ok tilloghu gerum /th/a stadfastre skipan a. /Th/etta bref var gort j Stokholma Mariemøsso dagh øfra a atianda are rikis vars ok insiglat oss sealfuum hiauerandum. Paall Styrkarsson ritade.
Vm sysluna vestra Bergheimi Lomadale ok Marghrettadale ok vttuæigu till Marghrettadals.
Arne Haraldssön, Chorsbroder i Hammer og Oslo, mageskifter paa sin Broders Brynjulfs Vegne dennes Herberge i Hammer med Sira Ogmund Grimssön, Chorsbroder sammesteds.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea ædr h/oe/yræ sændr Arne Haralzsson korsbrodr j Hamre ok Oslo q. g. ok sinæ. Ek gerer ydr kunnight at ek j vmbode siræ Bryniulfs brodor mins korsbrodor j Hamre gerde /th/etta skipti vidr siræ Ogmund Grimsson korsbrodor j Hamre sambrodor min. fek ek honom till fulri æighu ok allz afrædes [195 aar1337] hærbirghi /th/au sem siræ Brynyulfuer brodr min ok siræ Æilifuer fordom korsbrodr j Hamre leet vpp gera ok med samu skillorde fek han mer j fyrnemfdo vmbode hærbirghi /th/au siræ Gud/th/ormr Paalsson korsbrodr j Hamre aatte ok hann hafde gefuet siræ Ogmundi fyrnemfdom. ok till sanz vitnisburdr sætti han sitt jnsigli med minu insighli firir /th/etta bref er gort var anno domini m o. ccc o. xxx o septimo. a friadaghen nestæ eptir Gregoress m/oe/sso.
vm hergbirgin sira Og.
Eindride Simonssöns Tillæg til sit ældre Testamente (jfr. No. 233), hvorved han giver Penge til Prædikebrödrene (ut til br/oe//edd/ra), Minoriterne (inn til br/oe//edd/ra), Nunneseter, Lille Kristkirke og Mariæ Kirke i Bergen, til flere Geistlige der, samt til Slægt, Venner og Tjenere.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 434-435, efter en tabt bergensk Codex.
In nomine domini Amen. Ek Æindridi Symunarson hæil aat viti /th/o at ek se krankr i likam leggr so mykitt til testamentum mins /th/ess sem ek hefir adr gort ok bref miitt med insighli liggr firir. Inprimis wt til br/oe/dra mork brenda, ok adra mork brenda in til br/oe/dra ok mork brænda upp til Nunnusetrs mer (til) skrasetninghar ok salo tiida. Item til litslu Kristkirkiu mork pæningha ok adra til Marie kirkiu, at prestanner syngi salom/oe/sso ok salo tiidir ok fae ek /th/eim til .iiij. merkr vags. Item sira /Th/orstæini haalfa mork pæningha til salom/oe/sna. Item sira Sighurdi aat litslu Kristkirkiu sylfrker er stendr vj. aura. Item systur Vigdisi mardskinna kapo mina ok .ix. aalnar af swartbrunadu klæde. Item Olafue systursyni minum surkott med mardskinnum. Item Olafue /Th/orstæinssyni .iiii. kyr. ok skolu upp lykazst hæima i Fiordum. Item svæini minum kapo mina twibyrda med kapruni. Item /Th/oro frændkono minni mork peningha. Item Ragnildi litslu halfa mork peningha. Item Oghmundi halmsko mork peningha. ok adra Sighurdi orra. Skolu /th/etta miitt testamentum wtluka Andress dottorson min ok Elin systir min. Item gefr ek firir leghstad i Kristkirkiu fiora manadamate ok xx. af skulld /th/eiri er min herra biscopen a at luka mer. ok til sannænda her um setti ek miitt insighli firir /th/etta bref er gort var in crastino Nerei ok Achillei a .xviij. are rikis mins virdulegs herra, herra Magnusar med guds miskun Noregs Swia ok Gota konongs.
[196 aar1337] 
Eindride Olafssön og hans Kone Ragnild Ormsdatter skjöde til Arne Jons sön 5 Maanedmatsbol i Gaarden Rogn, i Vangens Sogn paa Voss. (jfr. No. 151 og 251).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper tilbage af de 3 Segl.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra senda Eindridi Olafs son ok Ragnnildr Orms dotter kona hans Q. G. ok sina, ydr gerum vit kunnikt at vitt vidrgangum at vitt seldum Arnna Jons syni fim manadamataboll j jor/edd/ /th/æiri er Rongh hæitir, ok ek aa. er liggr j Vangs kirkiu sokn a Voss, frialst ok akærulaust firir huerium manne, me/edd/ allum /th/æim lunnyndum er till hennar liggia ok leghit hafwa fra fornnu ok nyio, firir sextan merkr forngildar. Vidrgongum vitt ok at vitt hofwm j hende af fyrnefndum Arnna Jons syni j ver/edd/ firir adrnefnda jord, tiu merkr forngildar. Skall ok Arnne luka okkr, tuau pund miols ok .xii. aura peningha /th/æira sem nu ganga /th/at fysta han getr, ok /th/riar kyr at hausti er vitt skulum vpp taka jn j Sognne a /th/æim b/oe/ er Forr hæitir. at /th/essu vploknnu skall fyrnefnt fim manadamataboll j Rongh Arnna opsnefns vera till æfwinlighrar eignnar honum ok hans erfwingium /th/at af gera sem honum likar. Ok till sanz ok mæirri stadfestu /th/essa hans kaups ok okkarra beggia hiona gerdar ok salu fyrsagh/edd/ar Ragnnildar ok mins Eindri/edd/a opsnefns hennar eignnar bonda /th/a settu /th/essir godir menn sem sua heita ok hia varu fyrnefndu kaupi. Gunnar samr ok Ingialdr Hakonar son sin insighli me/edd/ minu insighli firir /th/etta bref er gort var a friadaghin næsta eftir Seliu voku manna messu dagh a atianda are rikis mins vyrdulighs herra Magnusar me/edd/ gu/edd/s miskun Noregs Swia ok Gota konongs.
Björgulf Astasön, Hr. Ivar Ogmundssöns Ombudsmand ( No. 269), indmelder til Kong Magnus et Prov optaget over Audun og Thorer Jonssönner, samt deres Söskendebarn Sundre, hvilke havde dræbt Helge Geirmundssön.
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Kapt. G. Munthe paa Kroken.
Uyrduleghom herra sinum Magnusi med guds miskun Noregs Svyia ok Gota kononge sændir Biorghulfuer Asta sun a Mærdini vmbods madr herra Jfuars Ogmundar sunar q. g. ok sina skyldugha ok audmiuka /th/ionosto. ydr gerande kunnigt min herra, at a /th/orsdaghen nesta æftir Olafs vaku dagh hin /oe/fra, tok ek prof Audunar Jonssunar er aftok Hælgha Gæirmundarsun vfirirsyniu ok /Th/oress brodor hanss ok Sundræ br/oe/drongs /th/æira er atuistar men varo at drape fyrnæfndz Hælgha. [197 aar1337] Baro /th/esser men stæfningar vitni er sua hæita Æghill Hælgha sun ok Rolfuer Læidulfs sun at firir var stæfnt Gæirmundi fædr Hælgha at lyda /th/esso profue. var /th/æt vpphaf at askilnade /th/æira at Hælghi hafde tækit hest Næridz brodor Audunar ok /Th/oress vledan ok vbygdan, ok k/oe/yrdi vndir klyf tuær raster hæim ok brott. /Th/ar æftir komo /th/æir j væizlu Hælghi ok Næridr, bad /th/a Næridr Hælgha suara ser laghum firir hest takuna, en Hælghi vard ruæidr vidr ok bannade Næridi ok huar adrum. ok j /th/ui liopp Hælghi vpp ok læggr Nærid .iij. knifs logh var /th/etta vidr gangr Hælgha firir dome /th/a en ek giorde /th/æim satta vm adr næfnt mal. var /th/a ok d/oe/mdar Næridi tolf mærkr firir sarsauka sin. lauk Hælghi aldre æin pænig her af, læid sua sidan vt ifuir alla saldaghana. /Th/ar æftir kom Hælghi hæim till Næridz a manadaghen fyrsta j sumri a nitianda are rikis ydars ok bad Nærid ganga mæd ser j annan gard ok lata h/oe/yra adra men at /th/æir skuldi sættaz af nyghiu ok jamskiot sæm /th/æir komo firir vttan hæimili Næridz /th/a hiogge Hælghi til Næridz sua at af gek honden su h/oe/gre. var Næridr særdr middags tima ok andadez æftir non tima sæm nest. baro /th/æir /th/etta vithni mæd suornom æidi Kætill a Bakkanom ok Grundi Biærnarsun (vm) ord ok atfærd sæm fyr sæghir. fra /th/a Audun ok /Th/orer br/oe/dr Næridz ok Sundri fyrnæfndr at Næridr var særdr. liopo /th/æir /th/a ok skuldu fa honum præst. m/oe/tto /th/æir /th/a Hælgha j vegenom ok drapo han /th/ar a sama dagh vm kuældet sæm Hælghi hafde drepet Nærid. baro /th/æir viglysingar vithni mæd suornom æidi Stæinn a Hualeno ok Olafuer Borgharssun at Audun lysti vighinu a sik samstundis æftir sologladan. Var /th/etta værk wnnit vttan hæim frid ok alla gridastade. er nu opt næfndr Audun /Th/orer ok Sundri /th/urfuande guds miskunnar ok ydara nada min herra vm landzvistina. Ok till sandz vithnisburdar sætti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort var a dæghi tima ok are sæm fyr sæghir.
Hr. Ulf Saxessön giver Thord Narvessön to Öresbol i Söndre Kaarethorp i Deigaleims Sogn paa Furnes (Hedemarken).
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger. Brevet er sammenheftet med Brev No. 256.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra sændir Vlfuær Saxa son Q. G. ok sina, y/edd/r gerir ek kunnight, at ek hæfuir gefuet /Th/or/edd/e Narfua syni tuæggia aura boll j sydra Kara/th/orpe er liggr j Dæighalæims sokn a Furnæse me/edd/ allum lunnændom sæm till liggia ok leghet hafua at forno ok nyo vttan gardz ok innan frealst ok hæimollt firir huærium manne /th/æt sæm ek fek j sakar/oe/yri af Eilifui a Bællgh. [198 aar1337] Ok till sannynda sætti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var a tysdaghen nesta æftir Bartholomej a xix da are rikis mins virduleghs herra Magnusar me/edd/ gu/edd/s miskun Noreghs Swia ok Gota konongs.
Ivar Haraldssön vidner, at Nikolas paa Byrgen og hans Hustru Astrid afstode 1/2 Markebol i Valaug i Bjerke Sogn paa Romerike til Eirik Svar tekol, hvem det af Lagmanden var tildömt.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edær h/oe/yra. sendir Iuar Haralz svn. k. guds ok sina ek vil ydær kunnikt gera at ek var a stæmfnu a Skeuuylstadum a odensdaghen nesta firir kros messo a .xix. are rikis mins vyrdulex herra M[agnusar] med guds miskun Norex Suia ok Gota konongs h/oe/yrdi ek /th/a vidærgangu Niculosær a Byrgini at /th/a var hans fullær stæmfnu daghær til rett profs vm /th/et hafræ mærkær bol i Valaughum er fyrnæmfdær Niculos ok Azstrid kona hans fengo Eiriki suarta koll. veitti oftnæmfdær Niculos /th/a vidærgaungu at Botilda kona Olafs balta var skilgeten dotter Eirikx suarta kolz sagdi Niculos sik ekki frommare borgat haua firir /th/a iord hældan logmanz bref hans vattade. Leiddi /th/a Olafuær balti vm ij. manna vitni /th/au er sua heita Olauær tunnu langhr ok Haraldær a Hole at /th/eir varo hia /th/i a Biarku /th/a er Anstein broke var /th/er lænsmadær at Eirikær suarti kollær kiærdi /th/er at han fek ei reet af optnemdum Niculose vm /th/et hafræ mærkæ bol i Valughum er logmen hafdu hanum d/oe/mpt. nemdi /th/a Anstein broke vi men med sam/th/ykt beiggia /th/eira at h/oe/yra /th/eira skilriki d/oe/mdo /th/a /th/essæ men Eiriki fyrnæmdæ iord ok einæris lanzskyld. Gengo /th/a from opt næmdær Niculos ok Azstrid kona hans ok toko i hendr Eiriki suarta kolle med /th/i skilorde at /th/au borgadu hanum friast ok heimolt hafræ mærkæ bol i Valaughum firir huarium /th/eim manne er være f/oe/ddær i veroldenne skuldu /th/au hanum /th/a iord frialsæ gera huar er /th/et ryfi edær rofsmen til fenge /th/a skuldu suara fullu domrofe. baro /th/eir /th/etta vitni med fullum eidi ok viii men hanseldu sin vitnisburd sem /th/esse baro ord eptir ord. Var hia /th/esso profe sira /Th/ostein a Nannastadum Gudæleifær Ioars sun ok Saxe a Skineimanum. ok til sanynda settu /th/eir sin insigli med minu insigli firir /th/etta bref er gort var deighi ok are sem fyr seghir.
[199 aar1337] 
Sira Hauk, Thorstein Skolle og Erp Björnssön bevidne en Overenskomst imelem Ordrek paa egne og Broderbörns Vegne, og Endride Botolfssön paa egne og Farmoders Jarthruds Vegne, om Arv efter Eystein Isakssön i Gaardene Holsete, Drifdal og Lomheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 2 Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra sen/edd/r sira Haukr. /Th/ostæin skolle. Erpr Biarnarson Q. G. ok sina. ok kunnigt gerande. at /th/ar varom ver ihia sam ok h/oe/yrdum a i stofuni i Brasa gar/edd/e i Kaupangre. at /th/æir toko hondom saman Ordrekr af sinni halfu ok bro/edd/or barnna sinna. hia verande ok sam /th/ykiande /Th/oralda Arna syni. en af annare halfu Eindri/edd/i Botolfs son. firir sik ok Jard/th/rudhe fodur mo/edd/or sinnar. var /th/at kaup ok skilor/edd/ vm arf /Oe/ystæins Jsaks sonar. at fyr næfndr Ordrekr skal eiga .ix. manada mata boll j Holceto ok iiii. i Drifdal. en bro/edd/or born hans eptir sin fo/edd/ur .xiii. manada mata bol j Lomæimi med landskyldum. en /th/au Jard/th/ru/edd/r ok Eindridi skildu eigha buna/edd/ ok jar/edd/er ok alt lausa goz frialst ok agongu laust firir fyr næmndum ervingium. Var /th/etta bref ok kaup gort a /th/orsdaghen nesta eptir allra hæilagra m/oe/sso a .xix. are vars vyr/edd/ulgs herra Magnusar med gu/edd/s miskun Noreks Sya Gauta kunugs. ok til sannenda her vm settum ver var incigli firir /th/etta bref er gort var a fyr nemndum deghi ok are.
Biskop Haakon af Bergen tildömmer Helligaands- Klostret i Halsnö jus pa tronatus til Eids Kirke, i Anledning af en Biskoppen voldgiven Tvist mellem Klostret og Erlend, Prest paa Kaldrekstad (Husnes ?).
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 454-455) af en tabt bergensk Codex.
Universis Christi fidelibus præsentis scripti paginam visuris vel audituris Haquinus, dei gracia episcopus Bergensis, salutem in omnium salvatore. Universitati vestræ notum facimus per præsentes, qvod qvia religiosi viri, nobis dilecti filii, abbas et conventus monasterii sancti spiritus de Halsnu, ordinis sancti Augustini, sub anno domini m o. ccc o. xxxvij o. contra discretum virum, dominum Erlendum presbyterum, rectorem ecclesiæ de Caldreghstodum nostræ dyocesis, super cura animarum ecclesiæ de Eidi ad dictos fratres abbatem et conventum ex legittima collatione pertinentis, (qvam idem presbyter a venerabili patre bonæ memoriæ Audfinno dei gratia prædecessore nostro susceperat gubernandam) qverimoniam deponere intendebant; ipse vero presbyter [200 aar1338] attendens fore fata causarum, volensqve partium parcere laboribus et expensis, eidem curæ ad dictorum fratrum petitionem in nostras manus spontanea renunciavit voluntate. Nos igitur fratribus antedictis abbati et conventui curam eandem ac regimen animarum, modo qvo antiqvitus a tempore collationis ejusdem ecclesiæ habuerunt, cum omnibus ratione ejusdem officii sev regiminis percipiendis, præsentium auctoritate recommittendam duximus litterarum: ita videlicet, ut dominus abbas dicti loci, nobis ac nostris successoribus, qvotienscumqve et qvandocumqve aliqvem de suis fratribus ad idem officium peragendum instituere voluerit, religiosiorem, doctiorem ac magis ydoneum præsentabit; qvi de nobis vices recipiat dicti regiminis animarum. Acta sunt hæc anno qvo supra.
Karl paa Gemlestad sælger Simun Kolbjörnssön den Del af Gaarden Haaeim, som Hustru Gudrid havde givet sin Sönnedatter Gyrid, Karls Hustru.
Efter Orig. p. Perg i norske Rigsarkiv. 3dje Segl vedhænger.
Ollumm monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra sændir ek Kall a Gæmmlissto/edd/um Gunnars sonn q. gu/edd/rs ok sina. y/edd/r gerer ek kunnitt att a laugardaghenn nesta firir Brættifvu m/oe/sso dagh a nitiannda are rikis mins virdulæghs herra Magnuser mæ/edd/ gu/edd/rs miskunn Noreghs Swyia ok Gota konongs j Marteins gar/edd/e i Borghund sælldi ek Karll Simuni Kolbiarner syni tuæggia mana/edd/a mata læigu i Haæimi /th/a semm Gu/edd/ri/edd/ huspr/oe/yia gaf Gyri/edd/i sonar dottor sinni mæ/edd/ ollum lunnendum fornomm ok nyium friallsa ok akæro lausa firir huerium manne. Verdr Simuni æigi frials jor/edd/ j Haæimi /th/a skall hann ganga jnn j tuæggia mana/edd/a mata læigu i Rygg j Fior/edd/um. Var j /th/æsso handabande so Gyri/edd/ huspr/oe/yia min sem ek. Lauk Simun mer Karlle i iardar aura skippund mallz ok skippund miols tunnu biors ok .xii. allner klædes af gænsku klæ/edd/e. Ok till sandz vittnisburdar sættu mæ/edd/ minu jnsigli. Hakon Nikulas sonn. ok Olafver Jvars son sin insigli firir /th/etta bref er gortt varr a dæigi ok are sem fyr sæigir.
Arnfinn paa Dal, Baard Hjortaker og Erp Björnssön vidne, at Ragnild Orms datter kvitterede Arne Jonssön, og dennes Kone Sigrid for Kjöbesummen for Rogn paa Voss. (jfr. No. 244.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 3 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra senda Arfinnr a Dale Bardr Hiartakr ok Erpr Biarnar son Q. g. ok sinæ. mær wilium [201 aar1338] ydr kunnight gera at /th/ar varom mær j hia ok h/oe/yrdum aa at Ragnildr Orms dotter vidr gek /th/i at Arnæ Jons son ok Sigrid kona hans hafdæ lokit hænni ii skippund rughar ok eit linspund ok half l/oe/ypi sm/oe/rs ok halfvan annan /oe/yri peningha firir fim manada mata boll iardr er Rongh heitir ok liggr a Vangs kirkiu sokn a Wos ok /th/ar med vidr gek hon at hon hafdæ huen peningh hæilan ok halfwan firir adrnemda iord eptir /th/i sem vatar /th/æira kaupo bref. Ok till sans vithnis burdr settum mær vor insighli firir /th/etta bref er gort war a Ions voko eptan j siowar loptinu j Vikings garde j Biorghwini a nitiande are rikis wars virdulegs herra Magnusar med guds miskun Noregs Swia ok Gota konongs.
Biskop Haakon af Bergen forkaster Halsnö Augustineres Abbedvalg som ukanonisk, og vælger Broder Halvard, forhen Abbed i St. Johannes Kloster i Bergen, til Abbed i Halsnö.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 427-429, efter en tabt bergensk Codex
In nomine sanctæ et individuæ trinitatis, patris et filii et spiritus sancti, amen. Nos Haquinus dei gratia episcopus Bergensis notum facimus universis, qvod fratres et conventus cænobii sancti spiritus paracliti de Haulsnu, viduato qvondam monasterio eorumdem per obitum domini Arnaldi abbatis providere cupientes, certo die electionis præfixo, omnes in capitulo, qvi voluerunt et valuerunt commode interesse, convenerunt et per formam scrutinii processerunt, sicut in decreto sive decretis eorumdem electionis plenius innotescit; qvod decretum sive decreta, nobis præsentatum sive præsentata, diligenti examinationi subjcientes ac juri per omnia ut potuimus satisfacientes, discussione adhibita plenaria, non minus de ipsius electionis forma, qvam de meritis eligentium, ac collatione facta, numeri ad numerum, zeli ad zelum, meriti ad meritum, tam de electis qvam de eligentibus, invenimus eos discordes in eligendo, iuris formam non servasse, partemqve alteram electorum in numero a jure præfinito defecisse. Nos igitur, invocata sancti spiritus paracliti gratia, communicatoqve fratrum nostrorum consilio, negotio ipsius electionis ad nos ipso jure devoluto, et ex superhabundanti nihilominus compromissione omnium illorum concordi in nos facta de provisione futuri abbatis facienda, virum ydoneum, fratrem Haluardum, qvondam abbatem sancti Johannis Bergis, volentem et valentem jura ipsius cænobii defendere, nominavimus et providimus eisdem et eorum monasterio in patrem et abbatem, denunciatione prius facta [202 aar1338] de cura et sollicitudine abbatiæ beati Johannis Bergis, ac voluntati ipsius pure et simpliciter in hoc negotio nobis dimissa, ipsum in abbatem supradicti monasterii de Haulsnu confirmamus, et confirmatum pronunciamus in hiis scriptis: jurisdictionis et amministrationis exercitium tam in spiritualibus qvam in temporalibus sibi committentes; vobis fratribus de Haulsnu præcipientes, ut eidem reverentiam, qvam tenemini, exhibeatis et honorem. In signum vero hujus electionis et confirmationis nostræ volumus et mandamus, qvod canonici nostri cum, deo duce, Haulsnu pervenerint, ipsum intronizare debeant in abbatis ibidem sede, solempnitate adhibita competenti. Acta sunt hæc in sacristia ecclesiæ nostræ cathedralis Bergis, nobis pro tribunali sedentibus, anno gratiæ m o. ccc o. xxx o. viij o. qvarto Idus Julii.
Erling Vidkunssön i Bjarkö, Gudthorm Paalssön, Provst ved Apostelkirken og Fehirder i Bergen, Heinrek Einarssön, Chorsbroder ved samme Kirke, Ivar Andressön, Gulathings-Lagmand, og Thorgeir paa Stedje, Raadsmand i Bergen vidne, at Margreta Filippusdatter ætledede sin Sön Jon, som hun havde med Sira Haldor Jonssön, og gav ham Gaarden Teitsfjord i Ryfylke, samt at hendes Fader Filippus var tilstede og bifaldt dette.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Mag. i Kbhvn. fasc. 23. No. 8. Af de 6 Segl ere 4 og 5 tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/a h/oe/yra senda Erlingr Vikunnar son i Biarkr ay Gud/th/ormr Paals son profastr at Postola kirkiu, ok fehiurdir i Biorghwin Hæinrækr Einars son koorsbro/edd/r aat a/edd/rnefndre Postola kirkiu. Iuar Andres son Gula/th/inghs loghma/edd/r /Th/orgæir a Stæ/edd/iu. radisma/edd/r i Biorgvin q. gu/edd/s ok sina. Ver gærom y/edd/r kunnight at a friadagen nesta firir krossmesso vm hausti/edd/ mæ/edd/an sungu formessor i b/oe/nom a tyttugta are rikis vars virdulæghs herra Magnus me/edd/ gu/edd/s miskun Noreghs Syia ok Gota konongs komom ver aller saman till Nikulas kirkiu i Biorgvin kom ok /th/ar Margrett Filippus dotter ok Filippus fader hennar ok Jon son hennar sto/edd/o /th/essor oll /th/riu saman firir sudr durum at Nikulas kirkiu ok helldo oll saman a æinni book. ætlæiddi /th/a Margrett Jon son sin at lesnre loghbook vm ætlæidingh me/edd/ /th/æima or/edd/om, ek Margrett Filippus dotter ætlæidir /th/ennan man Jon son min ok sira Haldors Jons sonar till alz arfs mins ok fiar /th/ess ek gefuer honom ok till ærf/edd/a ok till o/edd/la till gialzs ok giafuar till sæss ok sætess ok till alzs /th/ess rettar er loghbook vattar ok ætlæidingr a at hafua at loghum gæfuer ek honom till vitnisbur/edd/ar /th/essarar æt [203 aar1338] læidingar æitt stettar kær vgyllt nu i hen/edd/r er sten/edd/r ærtogh ok fiortan aura ok fiortan manada mata boll i ior/edd/ /th/æirri er Tæizfiordr æitir ok liggr i Ryafylki i Tæizfiardar kirkiu sokn. jattade Filippus fader Margrettar a/edd/rnefndi er /th/a var hennar loghlægr ærfuingi Jone lisla syni Margrettar /th/essare ærflæidingh eftir ollu /th/i skilor/edd/e sem fyr sægir ok till allzs rettar /th/ess er loghbook vattar ok ætlæidingr a at hafua, lysti Margarett firir oss /th/ægar /th/essare ætlæidingh varom ver her nefndir vattar att ok æinsuordungum till kallader saam ver ok aller ok h/oe/yrdum /th/essa framfær/edd/ ok ætlæidingh swæinsens Jons, varo her ok i hia hæi/edd/rlægh fru fru Ælin /th/oresdotter kona herra Erlings Sizselia i Soppo dottar gar/edd/e ok Angunnar fo/edd/ur moder Jons opptnemfnds. ok marktt annara godra manna ok till sanzs vittnisburdar /th/essarar framfærdar ok ætlæidingar settom ver aller var insigli ok ek Filippus mitt insigli till vitnisburdar /th/essarar minar jattanar firir /th/etta bref er gortt var a dægi ok aare sem fyr sægir.
ætlæidingar bref Jons till mo/edd/or sinnar;
vm xiiij #mta boll i Tæitzfiordh i Ryghe fylke.
Erlend Karlshöfudssön mageskifter med sin Hustru Bergljot til Eirik paa Finnin 6 Maanedmatsbol i Spildar for 4 i Lön. (jfr. No. 200.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det förste Segl hænger ved.
/Th/at se ollum monnum kunnikt at Elli Ellender Kalzhouud son vidrgengr at vm jarda skipti /th/at sem mit gerdom Eirikiker a Finnini vm vi manada mata boll j Spildum /th/at ek atte ok L/oe/n fiugurra er Eiriker atte, at so toko mer hondom saman ek fyr nemder Ellender ok Berghliot husp/oe/ya min ok fyrnemder Eriker a Finnini, at ek frialsade honom ader nemt vii manada mata boll j Spildum, en Eiriker frialsade mer fiughura manada mata bol j L/oe/n frialst ok kalzadar firir huerium manne. So vidergenger ek ok Eilinder at ek hefuer huen penig heilan ok haluan af Eiriki /th/a sem han aatte mer firir /th/at vii manada mata boll sem fyr var nemft. var /th/etta bref gort a Vange a Voss tysdaghen fyrsta af vettre a xx are rikis vars virdulegs herra Magnusar me/edd/ gudes miskun Noreghs Syia ok Gota konongs /th/essom monnum hiauerandom sira Ione leigupreste Arna Arna syni er sin incigli setto med minu firir /th/etta bref er gort var are ok deghi sem fyr segir.
Spilda bref.
[204 aar1339] 
Baard Bjarnessön, Lensmand i östre Skibrede paa Follo, kundgjör forskjellige Prov angaaende en Trætte mellem Sæbjörn, Prest til Aas, og Og mund, Prest til Klemenskirken i Oslo, om Gaarden Sigurdsruds Hugst- og Havneret i Valsskoven.
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Kapt. G. Munthe paa Kroken. Remmer efter 6 Segl, der mangle.
0llum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yræ sendir Bar/edd/r Biærna sun lænsma/edd/r j /oe/ystræ skipræidunni a Follo Q. G. ok sina. Ek gerer ydr kunnikt at a manædaghen nestæ firir Paals messo at tyttugtæ are rikis mins vyrduleghs herra Magnusar med guds miskun Noreghs Swia ok Gota kononghs. var ek a Sigurdær rudi er liggr i Aas sokn a Follo ok tok ek /th/ær tuæggiæ mannæ vitni /th/au er sua æitæ. /Th/or/edd/r bligær ok Roar klærkr er /th/et suoro a bokær æid. at sira Sæbiorn prester a Ase hafde stæmpt sira Ogmundi preste aat Klemez kirkiu j Oslo fimtær stempnu till fyrnæmds Sigurdær rudsz, at h/oe/yra /th/ær ok lydæ bygdær profue ok skilriki /th/ui sæm fyrnæmdr sira Sæbiorn hafde firir fyrnemdu Sigurdærudi. at /th/et a ok aat hefuer frialsleghæ hogh ok homn j Vaals skoghe till bools botæ. kuadde /th/a ok krafde sira Sæbiorn fyrnæmdz sira Ogmundz edr hans loghleghen vmbodes man. læidi /th/a /Th/ordr klærker tuæggiæ mannæ vitni at han var vmbodes ma/edd/r sira Ogmundz. Ofter /th/et kuadde mik ok krafde sira Sæbiorn. at lydæ ok taka prof ok skilriki /th/et sem han hafde till firir optnemdu Sigurdærudi. En fyrnæmdz /Th/ordr klærkr bad sira Sæbiorn leggiæ till loghmanz vidr sik. En æfter tillaughu Jons Oszoræ sunar ok marghræ annære godræ mannæ /th/a nemdi ek sæx skilrikæ men. at profuæ skoda ok domæ /th/au vitni sæm oftnæmder sira Sæbiorn hafde till ok /th/a d/oe/mdo /th/æir /th/au vitni gild ok gengh. ofter /th/et tok ek fyrst /th/au tueggiæ mannæ vitni er sua æita. Aslaker hæidinghi ok Gunnor hupr/oe/y j Brekku er /th/et suoro med fullen æidstaf a bok at Sigurdær rud a ok aat hefuer frialsleghæ hogh ok homn j Vaals skoghe akiærslulaust. beter en sextighi veter. Siden tok ek annur tueggia mannæ vitni /th/au er sua æitæ. Sigbiorn kurtær ok Sigurder a Danskæmansrudi er /th/et suoro med fullan bokær æid. at oftnæmt Sigurdærud a ok aat hefuer frialsleghæ hogh ok homn j optnendum Vaalls skoghe till bools firir fimtighi vetrom. Siden tok ek /th/au /th/ridiu tueggiæ mannæ vitni er sua æita. Loden bonde loghskræppæ ok /Th/oraldr Narfuæ sun er /th/et suoro a bokær æid. at /th/æir h/oe/yrdu oftlegha vidrgonghu /Th/orstæins bondæ sem aatte Vaal ok langhen timæ bio a Vale. at oftnæmt Sigurdr rud atte frialsleghæ hogh ok homn j oftnemdum Vaals skoghe. Ok till sanyndæ ok rez vitnisburdær setto [205 aar1339] /th/esser goder men sin jnsigli med minu jnsigli Jon Ozoræ sun Æigill bonde a Vinaskale. /Th/orgarder karter Jon a Brota ok Jon gruti firir /th/etta bref er gort var /th/orsdaghen nestæ firir Paals messo a /th/ui sama are sem fyr seghir.
Thord Narvessön sælger til Eirik Bonde 2 Öresbol i Söndre Kaarethorp, som Hr. Ulf Saxessön havde givet ham for en Hest, samt et Öresbol i Nordre Medalbryn i Romedal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med Brev No. 246.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref siea ædr h/oe/yræ sender /Th/order Naruæ son Q. G. ok sinæ ek gerer ydr kunnigt at a manedagæn j dimbildaga viku a xx are rikis mins vyrdulex herræ Magnus mæd guds miskun Norex S. ok G. konongs var ek a Norbryn j Rudmudalle ok selde ek Eiriki bondæ tuegiæ auræ bol j sydræ Kare/th/orpe /th/et sæm herræ Vluer hafdi mik gieuet firir hest min ok oyrisbol j n/oe/rre gardinum a Medalbryn tok ek /th/a a sama deghi sæm fyr segir allæ værdaure firir adr næmpt /th/riggiæ auræ bol huart eftir /th/ui sæm oker samdj til sans vitnisburdr setti ek mit jnsigli firir /th/ettæ bref ok Sigurdr a Hornom sit jnsigli er /th/uisu caupe var neruerande ok gort var a are sæm fyr sægir.
Paal Eirikssön, Mærkesmand, skjenker Benedikt Haraldssön en halv Markebol i Reykholt i Duraal paa Romerike. (jfr. No. 199. 216. 217. 274. 279. 289.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger med Omskr. s. pauli. eirici.
Allum monnum /th/eim sem /th/ette bref sea eder h/oe/yre sender Paall Eiriks sun quediu guds ok sine. Ek vill yder kunnikt gera at ek hefue gefuet Bendikt Haraldz syni hallfre merka boll ierder j R/oe/ykhollte sem liger j Durall a Raumeriki /th/at sem ek fek j sakar /oe/yri friallst ok heimollt firir mer ok minom efter komandom med allum lunnyndom /th/eim sem till liggie at fonno ok nyghiu ok till sandz vitnis burdr setti ek mit in sighlli firir /th/ette bref er gort var in festo sancti Johannis ante portam latinam a xx are rikis mins wyrduleghs herre Magnusar med guds miskunn Noreghs Swye ok Gota kononghs.
[206 aar1339] 
Veterlid paa Langesetre vidner, at han var ved Skiftet (sjaund) efter Thor björn paa Hæreland, hvor det bevistes, at der havde været Fællesbo (helmingsfélag) mellem Sumarlid og Ragnhild.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl er tilbage.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref seia eder hæyra. sendir Veterlider a Langusætrom Q. G. ok sine ek vill yder kunnikt gera at ek var a Hærelandom a odensdaghen in festo corporis Christi a .xx. are rikis minzs virduleghs herra Magnuser med gudes miskun Noreghs Suiæ ok Gota kononghs j seiaund æiptir /Th/orbion a Hærelandom. tok ek /th/a vm .ii. manne vitni er sua æitæ Gud/th/ormer Andor son ok Guddrun kona hans. er sua suoro at bok at /th/au varo j hia j brullaupi /th/æira Raghnilder ok /Th/orbierner. at /Th/orbion vildi hafua hæylminzs kaup /th/æira j millium. en Raghnilda næitedæ. gaf /th/a /Th/orbion henne .ii. merker gulzs j till giof. æiptir /th/et tok ek .ii. vitni er sua æita /Th/orgæir /Th/ores son ok Arne Amonder son er sua suoro at bok at /th/æir varo j hia vm hausttet æiptir er Somalider var veghen. var /th/a mettet hæimmilit altt soman till /th/riatighi kua j kum ok j korne vtten anbod sua gott klæde sæm .iiii. nautt. tok hon af vskiptu. hafdu /th/æir ok j æidstaf sinum at hæilmnizs kaup var /th/æira j millium Somalida ok Raghnildu. æiptir /th/et tok ek vm æinzs manzs vitni er sva æitir. Barder gulsmider. at han var j hia j Valom a tysdaghen er /Th/orbion væitti viderganghu at Raghnilda atte. till. fimtan kua. /th/a er han j kom ok iiii. ok nautæ klæde vm fram. væitti ok /Th/orbion vider ganghu. at hælmnizs felagher skuldi veret hafuua /th/æira j millium. en /th/au ætte /th/au born sæm /th/æirra ærfuingher være. tok ek /th/a en vm .ii. manne vitni. Suæin /Th/orbierne son ok Arne j Læykini. at /th/æir varo j hia a Hauætum. er /Th/orbion væitti vider ganghu. at han hafde sælt Arne a Mysini halfre merker boll j Grænini /th/et sæm Raghnildæ atte ok hafde han allæ pæininghæ æiptir kaupi /th/æira. æiptir /th/et nemfdi ek .vi. men till mazs. att metta Raghnildu skuld sine æiptir /th/ui sæm vitnet var Vetterlider /Th/ostæinzs son ok Bergulfuer. broder hans. Gunnulfuer Gudbranzs son. Gunnulfuer a Randæimi. Ion. j Lid. ok Ion a Bernestodom. sua fram faret. ok marghum godom mannum j hia verandom. ok till sanzs vitnis burder sæittu /th/æir sin insighli med minu firir /th/etta bref er gort var a dæighi ok are sæm fyr sæighir.
[207 aar1339] 
Biskop Haakon af Bergen udvælger med sit Kapittels Samtykke Orm, Munk i St. Michaels Kloster (Munkeliv) i Bergen, til Abbed i Selje BenediktinerKloster, hvis Convent ikke havde iagttaget de kanoniske Forskrifter ved deres Abbedvalg.
Efter Afskr. af Barth. IV (E) 455-457, efter en tabt bergensk Codex.
In nomine sanctæ et individuæ trinitatis, patris et filii et spiritus sancti, amen. Anno ejusdem m o. ccc o. xxxix o. nos Haquinus dei gratia episcopus Bergensis in sacristia ecclesiæ nostræ cathedralis Bergis pro tribunali sedentes, in festo sancti Martini episcopi et confessoris, recepto prius decreto electionis fratrum et conventus sancti Albani de Selio, ordinis sancti Benedicti, ac matura deliberatione diligenter inspecto nec non ipsius electionis processu diligenti examinatione discusso, jurisperitorum communicato consilio, cunctisqve circumstantiis non minus eligentium qvam electorum ex officio nostro inqvisitis, juri per omnia satisfacientes, invenimus totum ipsius electionis processum in plerisqve a juris tramite deviasse; nec secundum sacros canones fore celebratum. Qvod et fratres memorati circumspectionis oculo advertentes, in nos ex superhabundanti compromiserunt super futuri abbatis electione sev provisione facienda; qvamvis ipso jure præsens negotium ad nos fuerit devolutum. Nos igitur ipsius cænobii viduitati consulere cupientes, deum præ oculis habentes, sancti spiritus paracliti gratia implorata, communicato fratrum nostrorum consilio, ad honorem summæ et individuæ trinitatis, sancti Albani et omnium sanctorum, et domus ipsius utilitatem, fratrem Ormerum, prius a conventu sancti Michaelis absolutum, morum honestate et scientia competenti decoratum, talemqve in omnibus, qvod velit et valeat jura ipsius cænobii defensare, in abbatem eorumdem elegimus, nominavimus et præfecimus; sicqve nominatum provisum et electum auctoritate ordinaria confirmamus, ipsumqve electum prædicto cænobio constituimus, facimus et ordinamus in patrem et prælatum: sibi jurisdictionis exercitium tam in spiritualibus qvam temporalibus tenore præsentium libere committentes. Unde vobis fratribus Erlendo et Anberno præcipimus, ut dominum electum memoratum, in signum confirmationis per nos factæ, in abbatis sede ecclesiæ vestræ collocetis. Acta et lecta fuit hæc nostræ confirmationis sententia die anno et loco supradictis. In cujus rei testimonium sigillum nostrum præsentibus est appensum.
[208 aar1339] 
Askel, Prest paa Vestby, Gunnar Gaar og Svein paa Mo bevidne, at Tho ron paa Tuneim afstod en Del af denne Gaard til Provsten Sira Eirik, Korsbroder i Oslo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edr h/oe/yra sænda Askiæll prestr a Væsby. Gunnar gaar ok Suæin a Mom q. g. ok sinæ ver gerom ydr kunnigt at /th/a er sira Æirikkar korsbroder ok profaste j Oslo var a Vesby ok visiterade /th/ar Clemedz m/oe/sso dagh kom /th/ær /Th/oron a Tunæimi j Vesbiar sokn stæmd firir sira Æirik profastæn ok sætedz /th/a vidr han vm /th/ær tilltalur sæm han hafde till hænne, fæisti hon /th/a vt ok afhæindi profastanom halfs /oe/yris boll j /oe/ystra gardenom j Tunæimi er liggr j Vesbiar sokn frialst ok hæimolt till allre æighu ok till sandz vitnisburdar sættu ver vor insigli firir /th/etta bref er gort var a Vesby a fyrnæimdum dæghi a fyrstæ are ok .xx. rikis vars virduleghs herra Magnusar med guds miskun Noreghs Swia ok Gota.kononghs.
bref vm Tuneim.
Thorbjörn, Prest paa Hennin, Amund Thorgardssön, Alf paa Kjos og Jon Audunssön udstede Vidisse af Brev ovenfor No. 189.
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl er 1 og 3 tilbage.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea eda hæyra, sæn/edd/a /Th/orbiorn prester aa Hænnini. Amun/edd/i /Th/orgardz sun Alfuer a Kios ok Jon Au/edd/unar sun Q. G. ok sina. ver uilium y/edd/r kunnight gera. at aa sunnudaghen nesta firir Thomes messo. a æino are ok .xx. rikis vars uyrdulegs herra Magnusar me/edd/ gu/edd/s miskun Noregs Swia ok Gota konongs. uarom mer a Draggunese a Raumariki ok soom ok hæyr/edd/um bref /Th/oraldr loghmanz. Gud/th/orms Haf/th/ores sunar. ok Ællændz kuthza. undir hangan/edd/a insiglom /th/æira. hæilom ok uskaddom sua uattande ord i fra or/edd/e sæm hær fylghir. [Nu fölger Brev No. 189.] Ok til sanyn/edd/a sættom mer vor insigli firir /th/etta transcriptum er gort uar a are stad ok dæghi sæm fyr sæghir.
bref wm Skioldungaberg j Hofwynæ sokn j Heydmarkenn.
[209 aar1339] 
Biskop Haakon af Bergen opfordrer Biskop Eirik af Stavanger at paalægge Hr. Ivar (Provst) paa Vanesyn, at han ophörer med at forurette det bergenske St. Michaels Kloster (Munkeliv) og dets Landbönder (paa Lister).
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 712, efter en tabt bergensk Codex mellem Breve af 1339.
Venerabili domino fratrique suo in Christo spirituali, domino Ericho dei gratia episcopo Stawangrensi, Haquinus eadem gratia episcopus Bergensis salutem cum fraternæ vinculo karitatis. Abbas et conventus coenobii sancti Michaelis Bergis ordinis sancti Benedicti sua nobis questione monstrarunt, quod vir honorabilis dominus Ivarus de Vanesyn multas eis injurias facit et fecit, prædia eorum diminuendo distrahendo et in usus suos contra deum et justitiam convertendo, nec istis contentus excessibus, qua fultus auctoritate ignoramus, contra eorum colonos seu procuratores sententias excommunicationis presumsit fulminare. Unde nos rogati vos rogamus, quatinus memoratum dominum Ivarum super ausibus tam temerariis quam illicitis velitis refrenare, prelibatis abbati et conventui justitiam facientes; ne nos tandem contra eundem auctoritate apostolica, qva fungimur in hac parte, procedere compellamus, sicut ex literis apostolicis nobis directis colligi potest evidenter.
Bisp Haakon af Bergen byder Aslak, Prest paa Selje, at stævne Broder Er. lend Josteinssön (Munk i St. Albani Kloster) og Hr. Orm, Electus, at möde i Bergen for Biskoppen i Anledning af Hr. Ivar Ogmundssöns gjentagne Klage over, at han ei kunde faa Regnskab af Broder Erlend.
Efter Afskr. i Barthol. IV (E) 460-461, efter en tabt bergensk Codex.
Hakon etc. sender sira Aslake i Seliu q. g. oc sina. Erliger herra, herra Ivar Oghmundarson tede oss oc oftlegha teet hefir at hann /th/ykkizst æighe fulla vissu ne reikningh fa eder fenghit hafva af brodor Erlende Josteins syni. umbod /th/at er hann hefir honom fenghit hvarke til fullnadar in tekiu eda wtgreitslu ne jarda kaupum eder /th/æim landskyldum er /th/ar hafa afgenghit oc heghat til hafva krosalteri tilh/oe/yrt i Krist kirkiu i Biorgvin, /th/vi er /th/at bod vaart oc sanner vili til /th/in, at /th/u krefir til herra Orm electum adernemfdom brodor Erlende at gera loghlegha halfsmanadar stemfnu med /th/esso vaaro brefe, til so at inna /th/ess halfs manadar neesta fra /th/æim deghi. er hann hefir h/oe/yrt eder yfirlesit /th/etta vaart (bref) med ollu sinu skilriki, profvi oc reikningh bædi [210 aar1340] sinni oc so sira Jons Kalla sonar, er hann hefer hia seer, oc ollu /th/vi, sem /th/i umbode vardar svarande /th/a firir oss herra Ivare adernemfdom eder hans loghleghom umbodsmanne. Nu ef herra electus firirnemzst /th/etta vaart bod at gera ellighar at hann er æighi hæima, /th/a vilium ver fulkomlegha biodande /th/er at /th/u so sem i fullu vaaro umbode oc loghleghu stemfnir fyrnemfdum brodor Erlende halfsmanadar stemfnu, æin tima annan tima oc /th/ridia tima med alyktar stemfnu til vaar a /th/ann haatt sem fyr er saght. oc at /th/u hafir /th/etta vaart bod med fullnade gort /th/a sent oss after /th/etta vaart bref insighlat med /th/inu insigli efter os. So ok tak opet bref vndir godra manna insighlum sem hia eru, sia oc h/oe/yra /th/ina framfærd i /th/esso ærende, oc til sannenda her um etc. er gort var i Biorghvin ix. naattom neestom efter kyndills m/oe/sso anno domini m o. ccc o. xl o.
Tre Mænd optage Thingsvidne om, at Orm Peterssön solgte til Björn Steinars sön Sæterboden Hvitting, der bestandig skulde ligge under Finnen Gaard og Gods paa Voss.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 3 Segl er No. 2 tilbage.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia ædha heyra senda Suerkuir Ormson Bryniolfuer Briniolfs son Askell Eisteins son q. g. ok sina mer villium ydr kunnit gera at aa friadaghen nesta firir lauppars messo aa einu are ok tyttughtta rikkis uars uirduleghs herra Magnussar mædh guds miskun Noreghs Suia ok Gotta kononghs komo /th/eir a stemfno firir oss Biorn Steina son ok Eiriker Erlens son let /th/a Eiriker bera uithni sin tok /th/a Besse /Th/oress son so till bokar mædh suornom eidhi at /th/ar uar han i hia aa Finnin er /th/eir stat festo mædh handa bondum sin i millium Biorn Steina son ok Ormer Peters son um sæter budh /th/a er Huittinger æittir ok ligger till Finnins at Biorn iattadde firir sik ok sina efttir komanda, at fyr nemfdr Ormer ok hans eftir komandar ok /th/eir er Finnin eigha, skullu hafua ok eigha frialsa buhofnen till æuelegrar eignar firir huorium manne ok /th/ar mædh vidh ok allan sæll fangha ok till Huittinga at fara /th/aghar f/oe/rtt uære af Heighia uadde ok uera i freilssi æ /th/ar till er fortt uære i Torfuodall uere ok eigi f/oe/rtt i Torfuo dall /th/a skall sittia i nadhom firir /th/eim er aa Geirastodhum bua /th/ar till er han vill brot fara, ok her att suoro /th/eir fullan bokar eidh mædh Bessa Jon Kara son ok Haldor at Eiolfuer Haldors son uithnade suo firir /th/eim ordh efttir ordh sem Besse ok fyr seighir [211 aar1340] ok /th/eir badr i hia uaro Besse ok Eiolfuer er /th/essir gerdh uar gordh a Finnin skæytti /th/ui Eiolfuer /th/essom uithnisburdi af ser at han uar siuker ok eigi till stemfno f/oe//oe/r ok till sans uitnisburdar stettom mer uort insigli firir /th/etta bref er gort uar a deighi ok are sem fyr seighir.
vm Huitingh.
Ogmund Saxessön, Lagmand paa Oplandene, tildömmer Asbjörg, Finkel Guttormsöns Kone, 6 Öresbol i Skeldungeberg i Hofvin Sogn paa Furnes. ( No. 189. 261.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æda h/oe/yræ sændir Ogmundær Saxsæ son logmadær a Vplandum Q. G. ok sinæ ydær gerer ek kunnigt at a oskuodensdagæn a fyrstu are ok .xx. rikis mins virdulegx herræ Magnusær Noregx Syiæ ok Gota konongx, komo a stæfnu firir mik j Hamre af æinni halfu Finkiæll Gud/th/orms son j vmbode Asbiorgo kono sinni, en af annære Kolbæin Arnulfs son j vmbode Siguaz brodors sins ok vidærgengo badir at /th/a var /th/æira stæfnudagær, kiærde /th/a Finkiæll æn sæm fyr at Kolbæin ok Siguatær broder hans haldæ ranglega firir Asbiorgo kono hans /th/ui sæx auræbole Skiældungæbærgi j Hofuinæ sokn a Furnesse er Finkiæll sagde Aslak fadur Asbiorgo hafua aat, en Kolbæin suarade at han fek nu æigi vitni /th/au er han hafde fyrmæir vænz firir mer vm oskurd /Th/oraldær Branz sonar vm /th/etta mall. Syndi /th/a Finkiæll mer bref /th/æira godræ mannæ sæm hær fylgir ok vattær j horso Ioron er kona Aslakx hafde veret, væitti uidærgongu at hon hafde /th/æt sæx auræboll j Skiældungæbærgi fyrnæmt er Aslakær husbonde henner hafde ki/oe/ypt af Gullæ a Nordby, kuadde /th/a Finkiæll mik laga vm /th/etta mall, ok af /th/ui at Kolbæin er ærfuingi ok ærftake var æftir Ioronno hafde æingæ loglega værd firir ser vm /th/etta mall, /th/æs ok annærs at /th/a skuldi alyktær domær fallæ a /th/etta mall, d/oe/mde ek /th/ui mæd laga oskurd Asbiorgo kono Finkiæls fyrnæmt sæx auræboll j Skiældungæbærgi af Kolbæini ok Siguate ok /th/ær mæd sua margær lanskyldir sæm Asbiorg hefuir mist af iordenne ok till sannyndæ sætti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort var a /th/ui are sæm fyr sægir.
vm Skeldunggabergh.
[212 aar1340] 
Kong Magnus forbyder udlandske Kjöbmand og Andre, som indlade Ved i Provstens ved Mariekirken i Oslo Hr. Erling Gullasöns Syssel Follo, at segle derfra med Ladning, förend de have betalt lovlig Told af Veden, da Kongen aldrig har fritaget Nogen derfor.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 52. No. 6. Seglet mangler.
Magnus mæ/edd/r guds miskun Noregs Swya ok Gota konongr sender allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra Q. G. ok sina. Herra Erllingr Gulla son profastr aat Mariu kirkiu capello vaare j Oslo hæfuer kiært firir oss at vtlendsker kaupmenn ok adrer /th/eir sem mæ/edd/r vidu lada a Follo j hans syslu ok profastdømessens vilia engan toll gera eftir /th/ui sem /th/eir eigu. ok segia oss hafua gæfuit /th/eim liduga /th/ar vm. Vilium ver at aller menn viti at ver hafuum /th/ess alldre hugh at minka j nokorum lut /th/at frealse sem Mariu kirkiu er ledt æ/edd/r gæfuit. Ok /th/ui firirbiodum ver allum mannum /th/eim er mæ/edd/r vidu lada j fyrnæmdre profastdømessens syslu at sigla nokorn stad brott. vttan orlof profastens fyr en /th/eir hafua retlega tollat firir sina vidu. Næma saa er aat adru værdr kunnr æ/edd/r sannr vili sliku firirsuara sem gamall rettr ok siduenia er till. /th/etta bref var gort j Oslo seaunattom æftir pasker a fyrsta aare ok tuttughta rikis vars. sira Paall Styrkarsson klærkr vaar insiglade ok ritade.
herra E. Gulla #son profaste. vm tollen a Follo.
Guttorm Paalssön, Provst ved Apostelkirken i Bergen, Eyvind Halsteinssön og Erling Folkongssön vidne, at Thorer Tandre mageskiftede Hvamm (jfr. No. 214) paa ytre Folke (Hafslo) til Endrid Botolfssön mod Drivdal i Gaupne.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 3 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra sendæ Gud/th/ormr Palls son profastr aat Postola kirkiunni j Biorghvin Eiuin/edd/r Halstæins son ok Erlinger Folkkonongns son Q. G. ok sinæ /th/et se ydr kunnigkt at ver varom j hia aller j sen loptstofuonne a strondenne j Solhuorn seau nattom firir kross messo vm varet a tyttughta ok æinu are rikis waars wirduleghs herræ Magnusar me/edd/r gu/edd/s miskun Noregs Swya ok Gota konongns er /th/æir heldo hondom somon /Th/orer tandre ok Endri/edd/r Botolfs son a /th/en haat at /Th/orer fek Endridi .iiii. manadamata boll j Huamme a yttræ Folke me/edd/r /th/ui mettyrdi sem hon er ader [213 aar1340] meten ok wyrd frealsæ firir huorium manne me/edd/r ollum lunnendom fornom ok nywm wtten gardz ok innen. En Endri/edd/r fek a/edd/rnempdom /Th/ore her aptr j mote fim manadamata boll j Drifdale j Gaupnæ me/edd/r fyrri skilorde skulu /th/o goder men /th/essæ jord meta. Mædz /th/etta fim manadamata boll æigi jæmpgot sem hit fiuguræ /th/a skal Endridr leggiæ /Th/ore till sua mykyt sem a vanter er hon ok bettre /th/a skall /Th/orer hanom /th/et till leggiæ. Værdr onnur huaar jorden æigi friols /th/a skall huaar vikiæ till sinner jærder. Ok till sandz vitnisburdr settum ver vor jnsigli firir /th/etta bref er gort var j stad degi ok are sem fyr seghir.
Botolf, Prest paa Evanger, Brynjulf Brynjulfssön, Lensmand paa Voss, og Jörund paa Berg kundgjöre et Prov angaaende Fiskeriet ved Vatsenden og Gryfie.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De tre Segl vedhænge.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædr h/oe/yra senda Botolfuer prestr a Æuongum Bryniolfuer Bryniolfs son lens madr a Voss ok Jorundr a Bærghe Q. G. ok sina Weer vilium ydr kunnikt gera at /th/ar varom veer hia a laughardaghenn neesta eftir Mariu messo sidarre j fiorunni millim Gryfiu ok Vazsenda a odru are ok tuttughta rikis vaars vyrduleghs herra Maghnusar med guds miskunn Noreghs Suia ok Gota kononghs ok h/oe/yrdum a er Biorn Stæina son leet bera vithni siinn. toko /th/æir so til bokar Grimr Aarna son ok Aarne Iogrims son at /th/ar varo /th/æir hia i stofodurunum a /oe/from Graudum a manadaghenn nesta firir fyrsaghda Mariu messo er adr nemfdr Biorn gerdi Hallstæini syni Orms kafla fimtar stemfnu ofan til Nidr aar millim Gryfiu ok Vazsenda i fullu vmbode Æiriks Ællends sonar ok af veghna sialfs sins med allu sinu profe ok skilriki /th/ui sem han hefdi til ok at lyda /th/ar profe ok skilriki sinu um fyrsaghda aa ok her aat suoro /th/æir fullan bokar æid eftir /th/at leet Biorn /th/ram onnur vithni toko /th/æir so til bokar Ion bræidhaus ok Hallbiorn gestr at Nidr aa a /th/at landet sem Ioronnar viik ligghr fra /th/ui sem hældr hæitir aa en vathn ofan til Gryfiu hafa haft aatt ok fylkt fyrsaghdir Biorn ok Æirikr ok /th/æirra firir menn til allrar fiski seghstighi vettra eftir /th/ui sem /th/æir muna ok adra seghstigbi vettra eftir soghn fædra sinna ok ekki æighu Ioronnar vikar menn mæira j /th/æirri fiski en tolf fa/edd/ma dorghar skot af Vazsendanum ok annat ofan af Gryfiu ok her aat suoro /th/æir fullan bokar æi/edd/ ok til sanzs vithnis burdar settum veer vaar insighli firir /th/etta bref er gort var a deghi ok are sem fyr seghir.
[214 aar1341] 
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia edda heyra senda Botolfuer prester aa Æuongom Briniolfuer Bryniolfs son lens madr a Uoss ok Jorun/edd/r a Berghe q. g. ok sina. ver villium ydr kunnit gera at /th/ar uarom veer i hia a laughardaghen nesta eftir Mariu mosso sidare j forunni millium Gryfiu ok Vazs enda a adru are ok tyttughtta rikis vaars virduleghs herra Magnussar med guds miskun Noreghs Suia ok Gotta kononghs ok h/oe/yrdum a er Biorn Stæina son lett bera vithni siin toko /th/eir so till bokar Grimer Arna son ok Are Iogrims son at /th/ar uaro /th/eir hia j stofodurunum a /oe/frum Graudum aa manadaghen nesta firir fyrsaghda Mariu messo er adr nemfdr Biorn gerdi Halsteini syni Orms kafla fimtar stemfno ofan till Ni/edd/r aar millim Gryfiu ok Vazs enda i fullu vmbode Æriks Erlensz sonar ok af vegna sialfs sins med ollu sinv profe ok skilriki /th/ui sem han hefdi till ok ad lyda /th/ar profe ok skilriki sinv vm fyrsagda aa ok her att suoro /th/eir fullan bokar æid. efttir /th/at lett Biorn /th/ram onnur vithni toko /th/eir so til bokar Jon breidhaus ok Halbiorn gester at Ni/edd/r aa a /th/at landet sem Joronnar viik liggher fra /th/ui sem heldr hæitir aa en vathn ofan till Gryfiu hafa haft aat ok fylkt fyrsaghdr Biorn ok Æiriker ok /th/eira firir men till allar fiski sextighi uettera eftir /th/ui sem /th/eir muna ok adra sextighi vettera efttir soghn fædra sinna ok eikki æighu Ioronnar vikar men meira i /th/æirri fiski en tolf fadma dorgar skott af Vazs endanom ok annat ofan af Gryfiv ok her aat suoro /th/eir fullan bokar eidh ok till sanzs vithnis burdar settom uer vor insigli firir /th/etta bref er gortt uar a deghi ok are sem fyr seigir.
Thord Thorgilssön, Lagmand i Skien, og Björgulf Astasön ( No. 245) melde Kong Magnus det optagne Prov over Tholf paa Eikin, som havde dræbt Olaf paa Strand.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Vyrdvleghom herra sinum Maghnusi med gu/edd/s misskun Noreghs Swia ok Skane kononge. sen/edd/a /Th/or//edd/r /th/orgylsar sun loghma/edd/r j Ski/edd/u ok Biarghulfuar Asta sun vmbo/edd/s ma/edd/r herra Juars Oghmun/edd/a sunar q. g. ok sina. y/edd/r gerom mit kunnikt at a tyrsdaghen odensdaghen ok /th/orsdaghen j annare viku fastu a a/edd/ru are ok tyttughta rikis y/edd/ars komo /th/æir a stæmfno firir okkr j Gestgardenom j Ski/edd/u /Th/or/edd/r Griotgar/edd/z sun firir sik. Biarne a Stron/edd/ ok Onon/edd/r broder hans firir fik æftir /th/iu sem /th/æir haf/edd/u laght vid Haluard /Th/or/edd/a sun lensman herra Iuars. let /th/a Haluar/edd/r ganga tuæggia manna vithni er sua hæita. Haluar/edd/r Griotgar/edd/z sun ok Kalen Læidulfs sun er sua suoro bokka/edd/an æi/edd/ at /th/æir varo /th/er j hia at Biarne a Stron/edd/ ok Anun/edd/r broder hans. /Th/olfuar a Æikini firir sik /Th/or/edd/r Griotgar/edd/z sun firir sik. lagh/edd/u vi/edd/r Haluar/edd/r /Th/or/edd/æ sun lensman herra Iuars me/edd/ handæbande. mall sit till profs till okkar j Ski/edd/u. huar me/edd/ sinu profue ok skilriki sem /th/æir haf/edd/u till sins mals vm aftak Olafs a Stron/edd/ bro/edd/or sunar Biarnar a [215 aar1341] Stron/edd/ ok /th/æira br/oe//edd/ra. ok /th/a var /th/æira stæmfno daghar. kom /th/a Biarne /Th/or/edd/r ok Anun/edd/r ok varo /th/er /th/ria dagha a stæmfno firir okkr. En /Th/olfuar a Æikini kom ækki ok ænghin hans vmbodsma/edd/r j a/edd/rnæmfdan laghudagh. let /th/a /Th/or/edd/r Griotgardz sun ganga æins manz vithni er sua hæitir. Gunnar Aulfuissun ok sua suor boka/edd/an æi/edd/ at /th/er var han j hia ok saa a j ængenne a Maghum a friadaghen nesta firir huitasunnu j fyrra vaar at /Th/olfuar a Æikini hiogge Olaf a Stron/edd/ æit hog mellom hær/edd/annæ tuihæn/edd/is me/edd/ bræid/oe/xsi.En /th/or/edd/r hiogge han æit hogh a foten. saghde Olafuar sua. sart er mer hog /th/et er /Th/or/edd/r hiogge mik a foten. en /th/o dæyr ek af /th/ii sem /Th/olfuar hiogge mik mellom hær/edd/annæ. tokom mit en tuæggia mannæ vithni /th/au er sua suoro a bok ok sua hæita Suæin smi/edd/r ok Biorn /Th/olfs sun at /th/er varo /th/æir j hia a huitasunnu æftan j fyrra var j batenom a Nonnsio firir ofuan Mikialsbærgh. at /Th/olfuar a Æikini tok vpp /oe/xsi sina ok sa j æggena ok saghde sua. ækki er hord æx /th/esser er Olafuar maghar min gaf mer j giar. ek hiogge han tuihæn/edd/is mellom hær/edd/annæ æit hogh ok æxsen rak vi/edd/r ok harka/edd/e j bryniunni ok gud vil/edd/i at han være nu dau/edd/r. Var /th/etta vigh wnnit vttan heimfri/edd/ ok alla gri/edd/asta/edd/e. Ok af /th/ui at mit fengom æi sannare prof a /th/æsso male /th/ui er han nu /th/urfuande gu/edd/s misskunnar ok y/edd/aræ na/edd/æ vm landzuistina. Ok till sanz vithnisbur/edd/r sættom mit okkor insighli firir /th/etta bref er giort var a dæghi ok are sem fyr sæghir.
fullr /th/ægn ok .x. i fridkaup .x. skillingar j brefa laustn.
Thord Lagmand i Skien tildömmer Olaf paa Roaldstad 7 Löbers Land og hans Broderbörn 5 Löbers Land i Gaarden Roaldstad i Tyrisdal.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ætta bref sia edr h/oe/yra sændir /Th/ordr logmadr j Skidu Q. G. ok sinæ, ydr vil ek kunnigt gera at a friadagen ok laugardagen nesta æftir hælga /th/orsdagh a adru are ok tyttugta rikis mins vyrdulegs herra Magnusar med guds miskun Noregs Svyia ok Gota konongs, kom a stæfnu firir mik j Gest gardenom j Skidu Olafr a Roalz stadum firir sik ok j fullu vmbode brodor barna sinna, krafde ok kuadde Gunlæiks Haluardz sunar edr hans vmbods manz æftir /th/ui sæm /th/æir hafdu lagt sit mal vndir mik /Th/ord, vm jordena j Roalstadum j Tyridale, let /th/a Olafur ganga tuæggia manna vithni er sua hæita Bærgulfr ok /Th/orbiorn Pals sun, er suoro a bok at /th/a var /th/æira [216 aar1341] logu dagr sæm adr sægir a fyrnæfnda daga, kom Gunlæikr æcki i mote honom ok ængi hans vmbods madr, læiddi /th/a Olafr /th/au annur tuæggia manna vithni er sua hæita Anundr Suæinka sun ok Aslaugh Salmundr dotter, ok suoro bokadan æid at /th/ar varo /th/au j hia tuæimr dagum æftir alhæilagra m/oe/sso firir /th/rimmr vætrum a Roalzstadum er Gunlæikr vidr gek /th/ui at Olafr hafde loket honom fyrsta pæning ok /oe/fsta ok alla /th/ar j millum, firir siau laupa land i Roalstadum, jtem hofdu /th/at ok fyrnæfnd vithni j æidi sinum at /th/ar varo /th/au j hia Haluardz m/oe/sso dag a nesta ar /th/ar æftir, ok h/oe/yrdu ord ok sagho handar band /th/æira Aslaks brodor Olafs, ok Gunlæiks, at Gunlæikr væitti fulla vidr gongu at Aslakr hafde loket honom fyrsta pæning ok /oe/fta ok alla /th/ar j millum firir fim laupa land i Roalstadum, ok /th/ar med gafo /th/æir honom bader br/oe/dr ifuir iærdar værdet sua got sæm fiorar kyr, en hofdu /th/au /th/at frammare j æidi sinum at fyrnæfndir br/oe/dr skulu æiga fyrnæfnda jord med husum innan gardz ok vttan med allum lunnyndum. æptir /th/essom vithnum suornom ok bornom, d/oe/mde ek /Th/ordr med laga orskurdi Olafue .vij. laupa land j Roalstadum, brodor barnum hans fim laupa land j samu jordu. Ok till sandz vithnisburdar sætti ek mit jnsigli firir /th/ætta bref er gort var a dæghi ok are sæm fyr sæghir.
Fire Mænd vidne, at Haakon Jonssön solgte Thord Kolbjörnssön Gaarden Nordthorp i Heggs Sogn i Valdres mod Gaarden Guden m. m.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia edar h/oe/yra senda Eirikar Haldors son Haræidar Olafs son Petar Palna son Iogrimar Olafs son ok /Th/ostæin Kætils son Q. G. ok sina ydar gerom mer kunnikt att mer varom j hiia j lopteno a Hilmini j norddra gardenom a manadaghen nesta eftir Mariiu m/oe/sso Magdalene a xx ta. ok adru are rikis vars virduleghs herra Magnusar med guds miskun Noreghs Syæ ok Skana konongs en /th/æir toko hondom saman /Th/ordar Kolbiarnar son ok Hakon Ions (son) med /th/ui skilorde att adar nemdar Hakon sældi /Th/orde halft atianda manadamataboll iord /th/æiri sem Nord/th/orp hæitir ok liggar j Heggia kirkiu sokn a Valdrese sem /Th/ordar ok Ingilæif huspr/oe/yia hans hafdu fenget Hakone firir sextan manadamataboll j Gudini frialsa ok hæimola firir ser ok huærium manne till æigu ok alz afrædes eftir /th/ui skillorde sem /Th/ordar ok Ingilæif hafdu fenget honom adar nemda iord j Nord/th/orpe firir fim kyr huart manadamatabolet ok /th/riiar kyr firir halft manadamatabolet lauk /th/a /Th/ordar Hakone xx kyrlogh firir iiii manadamataboll [217 aar1341] j Nord/th/orpe j neddra gardenom skall /Th/ordar taka landskyll af adar nemdo iiii manadamatabole j haust nest en kæmar /th/ar med skall /Th/ordar luka Hakone xx kyr siau nattom eftir Michiials m/oe/sso nesto en kæmar firir annat iiii manadamatabollet en huart haust eftir annat skall /Th/ordar luka Hakone tiiu kyr /th/ar till sem lokner ero aller verdaurar firir adar nemda iord j Nord/th/orpe en j sidasta saleno skall /Th/ordar luka Hakone sextan kyr ok skall /th/ar vera innan j /th/ær atta kyr sem /Th/ordr skyldi Hakone millum iardanna j Nord/th/orpe ok Gudin/oe/ skall /Th/ordar luka /th/essa verdaura j sjafs sins hæimili huart haust eftir annat siau nattom eftir Michiials m/oe/sso /th/ar till sem allt er loket skal /Th/ordar æigha kost att luka mæiri verdaura a huæriiu are en han hæifuir till ok æiga /th/ess mæira j iordenne ok till sanz vitnis burdar setti Hakon Ions son sit insigli med varom insiglum firir /th/etta bref en gort var a /th/ui are sem fyr sægir /th/essom godom mannum hiauerandom /Th/ormode Eiriks syni Æigili simd ok Hælga Ions syni.
Tre Mænd vidne, at Vigleik Thorgilssön solgte til Sigurd paa Gylmeim sin Lod i Laxefisket i Thistedalselven.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yræ senda Biorn skirmil. /Th/orgiæir a Bislingi ok Sigurdr /Th/oro son Q. G. ok sinæ. mer vilium ydr kunnight gera. at mer varom a Gylmæimum j Iddr sokn j Borgarsyslu a sunnudaghen nesta eftir Bardolomeus m/oe/sso a /th/ridiu are ok .xx. rikis vars virdulægs herra Magnusær med gudes miskun Noregs Suiæ ok Gota konongs. soom mer a. at /th/æir heldo handum saman Viglæikr /Th/orgiulsær son af æinni halfuu. ok af annære Sigurdr a Gylmæimum. vidr giek /th/a fyrnæfndr Viglæikr. at han hafde sælt Sigurdi adr nefndum sua mykin lut sem han atte j laxanne j /Th/æistæ. firir fim merker fornær. ok /th/æt vidr gek /th/a oftnefndr Viglæikr. at han hafde /th/ær fim merker vp tækit al/th/ingis. af Sigurdi firir adr nefndan arlut med allum sinum lunnendom til liggiændom fiærre ok ner. ok til sannydda sættum mer vor jnzsigli firir /th/ettæ bref er gort var dæghi ok are sem fyr sægir.
[218 aar1341] 
Bisp Haakon af Bergen udsteder Reisepas for sin Klerk Hr. Gisbrekt Erlends sön i Anledning af dennes Reise til Universitetet i Orleans (eller Paris.)
Efter en Afskrift med Arne Magnussens Haand i danske Geheimearkiv.
Universis Christi fidelibus præsens scriptum cernentibus Haqvinus dei gratia episcopus Bergensis salutem in auctore salutis Jesu Christo. Exhibitorem præsentium dilectum nobis in Christo dominum Gisbertum Erlendi, nostrum clericum specialem, qui causa studii Aurelianis est iturus, universitati vestræ in domino diligendæ recommendamus: affectuose rogantes, quatenus cum ipsum ad vos declinare contigerit, in eundo morando seu redeundo, precum nostrarum intuitu benigne recipiatis et honeste tractetis, eidem in persona seu rebus dampnum injuriam aut gravamen fieri minime permittentes: immo ad salvamentum et liberationem ipsius, si vel quando opus fuerit, liberaliter et efficaciter intendatis consiliis et auxiliis oportunis. In cuius rei testimonium sigillum nostrum præsentibus est appensum. Datum Bergis anno domini millesimo. ccc o. xl o. primo. iiii. kal. Septembris.
Sigurd Kyrauge skjenker Jon Thoresson en Del af Gaarden Reykholt i Duraal i Eidsvold. (jfr. No. 199. 216. 257. 279.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/æt se ollum godom monnum kunnikt. at ek Sighurdær kyraughæ kæinnizs /th/æss at ek gaf Jone /Th/oræssyni hæfsældæ boll jordær j R/oe/ykholte er liggær j Durale j Æidæsokn till aldre æighu ok alzs afrædis a Mikials mæsso dagh. a /th/ridiæ are ok .xx. mins wyrduleghs herra Magnusær med gudæs miskun Norex Swia ok Gota kononghs. ok till sanrær vidær kæinningh sæitti ek mit jnzighli firir /th/etta bref er gort var a dæighi ok are sæm fyr sæighir. hiauerandom Pall a Æik Kæitill a Yrpistadum Jakull skoltær Mathiæss /Th/orgylsson Jon klukare ok margher adrir goder mæn.
[219 aar1341] 
Fem Mænd bevidne en Overenskomst imellem Sira Jon Prest paa Kraak stad og Sigrid Halvards Kone og hendes Sön Jon angaaende forskjellige Jordlodder og Bygninger, som Kraakstad Kirke fik til Erstatning for 12 Öresbol i Gaarden Tomter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædr h/oe/yra. sænda Ion. ok Hauardr a Frezstadhum, Gunner a Aspum, Emundr smiddr ok Haraldr a Misæimi, Q. G. ok sina, ydr gerom mer kunnikt att a sunnadaghen .vii. natom eftir fyrsta vettrar dagh. lidnum fra burd vars herra Iesu Christi m o. ccc o. xl o. ok æin vetr, varom mer a Tomptom er liggia j Krakasta/edd/a sonkgh, soom ok h/oe/yrdhum a att sira Ion er /th/a song a Krakastadhum af æinni halfuu, en af annære halfuu Sigrid Haluar/edd/z kona ok Ion sun henner heldo handdum saman a /th/en haatt at firir /th/ett .iii. aura bool fornt, er /th/a aatte Krakastada kirkia j /th/æira .xii. aura bole j Tomptom, skal fyrnemd Krakasta/edd/a kirkia æigha frialst ok hæimholtt firir sunnan garstadhen er gengr oor syddra grasgar/edd/z bonnenum, ok austr eftir skæi/edd/inu j ingerdis gardhen, ok sudr j gardhen, er gengr j ænda mærkki me/edd/al Tomptta ok Herastadha ok [j bonninom vestr j ændamærkki, till æighu /th/æiri er Haluardr gamble gaf Skældulfui maghe sinum hæiman med Olofue d/oe/tr sinni, jtem skal kirkian æigha fiordhonggen j tuæim lutunum j Aar nesonum, jtem skal seerlestis liggia til kyrkiu lutarens /th/reuett yfuir fostouonne ok vndirbu/edd/en /th/en æystri vndir lofteno, jtem skal kirkian æigha j sezstouone. vuthusum ok ollum lunnyndum sem tala rennr til iii aura bols, jtem skal kirkian æigha frialsen bekken /th/æira lutt uttan garzs ok innan. demmæ stemmæ. diki grafua. ok mylnu j gera huartt sem gettr æina ædr flæiri, jtem skolu fyrne/edd/ m/oe/dgem Sigrid ok Ion hafua frialsen veghen vetr ok sumar eftir skæi/edd/inu, jtem skulu aller men hafua frialsen veghen ifuir /th/æira æighu. vetr ok sumar til mylnunni, jtem skulu optnemd Sigrid ok Ion hafua at læighu fyrnempt .iii. aura bool kirkiunni firir fulla skyld fyr en a/edd/rer men me/edd/an /th/au bua mædr laghum a, ok til sanz vitnisburder settom mer vor insigli firir /th/etta bref er gort var a are ok deghi sem fyr seghir, /th/æime monnum hia verandom Ione a Medalby. Ione klærk Gudlæiki smid ok marghum adrum go/edd/om monnum.
breff om Tompta.
[220 aar1341] 
Arne, Prest ved Martinskirken, Aslak Baardssön og Ogmund Havardssön afgive edeligt Vidnesbyrd om, hvad der var gjort og sagt, da Thorstein Ivarssön 24de Febr. 1340 fæstede Sigrid Baardsdatter til sin Hustru.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 23. No. 9. a. De 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æda h/oe/yra senda Arne prestr aat Marteins kirkiu, Aslakr Bardar son, ok Omundr Hauar/edd/s son Q. G. ok sina. Wer gærom ydr kunnikt at a /th/orsdaghen nesta firir Mathie appostoli a tyttugtha aare ok einu rikis wars virdulæghs herra Magnusar mædr gu/edd/s miskun Noregs Swia ok Gota konongs, varom ver i hia aller i sen i /oe/psta siofar loppteno ifir garzli/edd/inu innra uæghen i Dramsu/edd/ini i Biorgwin /th/a er /Th/ostein Iuars son festi ser Sigri/edd/i Bar/edd/ar dotor till eighinar huspr/oe/yiu. var /th/ar vm tala/edd/ ok till fulna/edd/ar gortt wm heimanfiulghiu tillgiof ok a/edd/ra kaupu koste /th/eira i millim epptir /th/wi sem bref /th/ar vm gortt watar. stod /th/a /Th/ostein vpp ok gæk ifir vm /th/uert golfett ok tok i hond Sigri/edd/ar en Omundr langr skildi firir mæ/edd/r /th/æima or/edd/om, gud se hansal /th/eira /Th/osteins Iuars sonar ok Sigri/edd/ar Bar/edd/ar dotor. /th/at skilzt ok flælzt vndir /th/eira hansale at /Th/ostein festir ser Sigri/edd/i till æighinar kono aat guds loghwm ok heilaghrar kirkiu se /th/ar gu/edd/ ifir vattr ok /th/eir aller go/edd/er men nemdir vattar, sem or/edd/ min h/oe/yra. Gaf /th/a /Th/ostein Sigri/edd/i opnemdri fingr gull ok kysti hana. Var ok aat allre vare æslan sion vitend ok vndirstadnigh jam go/edd/r vili Sigri/edd/ar till /th/essa kaups sem /Th/osteins. Varo her i hia moder hennar ok systir ok margher a/edd/rer kuastwegghia /th/eira frendr ok winir, ok iam gla/edd/a saam wer hana wtt gangha af /th/essare festar stefno sem hon in kom barom ver aller adrnemdir men ek Arne prestr a prest ord mitt en wid Aslakr ok Omundr mædr swornom bokar æi/edd/i serlægha kuer profadr a stefno i biskups gar/edd/e i Biorghwin firir sira Haldore Jons syni. kraf/edd/er ok framlæidir af Einare kuf vmbo/edd/s manne /Th/osteins fyrnem/edd/s hiauæran/edd/om Sigri/edd/i opnemdre ok Siugur/edd/i klerk /Th/or/edd/ar syni a manadaghen epptir Luce euangeliste a /th/ri/edd/ia aare ok tuttugtha rikis vars virdulæghs herra Magnusar konongs a/edd/arnem/edd/s /th/enna vitnisbur/edd/ or/edd/ epptir or/edd/e sem nu hofwm ver flutt ok till fullra sannenda her vm settom ver vaar insigli firir /th/ennan warn vitnisbur/edd/ en wer baarom a deghi ok aare sem her seghir.
Sigride Bærdedotter vm hennis hemanfolgiø.
[221 aar1342] 
Kong Magnus paalægger Provsten og Kapitlet ved det kongelige Kapel Ma riekirken i Oslo aarlig paa 18de Mai at höitideligholde den hellige Ei riks Konges og Martyrs Fest som totum duplex, og befaler Fehirderen i Oslo paa denne Festdag at afgive 3 Tönder godt Öl til Kapellets Commune.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 53. No. 2. Seglet mangler.
Magnus me/edd/ gu/edd/s na/edd/ Noregs Swyia ok Skane konongr sendir profastanum aat Marikirkiu capello sinni j Aslo korsbrø/edd/rom ok capitulo j sama stad. Q. g. ok sina. Saker /th/ess at ver kennum oss skyllduga vera me/edd/ allum vilia aat sea at gu/edd/s hæi/edd/r ok hans hæilagra manna aukizst j varum daghum me/edd/ hæilago embetti ok gudlægri /th/ionosto j hæilagre kirkiu. einkanlega j /th/æim hæilaghum stadum sem ver ok varer forællrar konongar j Noregi hafuum vppbygt gu/edd/i till hæi/edd/rs ok serlega ok hæimolagare oss sealfuum kannat sua sem j varum capellom. /Th/ui biodum ver y/edd/r fulkomlega at /th/er hallder ok hallda later a hueriu are æfuenlega he/edd/an af. hær me/edd/ y/edd/r j capello vare a atianda dagh Maii manadar. /th/at er a fimtanda kal. Junii hati/edd/ sem kallazst totum duplex af hinum hæilaga Eiriki kononge ok martire. sem hwilir j Vpsalakirkiu j Swyiariki. Ok af /th/ui at ver aukum y/edd/art ærfuæde ok mø/edd/o j /th/æim deghi. /th/a bio/edd/um ver /th/æim sem /th/a er fehirdir j Aslo ok krununnar go/edd/z hæfuir /th/a mællim handa hær. at fa j commun y/edd/art. /th/riar tunnur me/edd/ go/edd/om bior a hueriu are. /th/ann dagh sem /th/er hallder fyrsagda sanctæ Eiriks hati/edd/. Vilium ver at /th/essor var skipan halldezst obrig/edd/ilega me/edd/ vyrdulegre tighn sem fyr er sagt gudi till hæi/edd/rs ok hinum hæilaga Eiriki kononge. oss ok varo afspringi till farsælldar firirbiodande fullkomlega huerium manne hana at hindra. Næma huer sem /th/at gerir vili /th/at gort hafua j gu/edd/s forbode ok hæilagrar kirkiu ok sæte verdskylldugri hæmd af gudi ok hinum hæilaga Eiriki konongi. /Th/etta bref var gort j Kalmarnum seau nattom firir Paalsm/oe/sso a /th/ridia are ok tuttugta rikis vars. sira Arne Aslaksson klerkr var jnsiglade oss sealfuum hiauerandum. Hælge Ifuarsson ritade.
De festo sancti Erici celebrando et premio laboris.
[222 aar1342] 
Arne Halvardssön, Prest paa Haaböl, og tvende andre Mænd kundgjöre et edeligt Vidnesbyrd om, at Snare Reidarsson havde solgt et halvt Markebol i Knapstad i Kroer Sogn til Thjostulf Reidulfssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ette bref sea eda h/oe/yra sænda Arne Halwardz son prestr a Hob/oe/le. Halwar/edd/r Arnalz son. Halstæin j To. q. g. ok sina y/edd/r gerom mer kunnigt at mer varom a stæfnu a Knapstodum er liggær i Mosso dale a freadaghen nesta /oe/ptir Marce ewangeliste a /th/ridia are ok tyttukta rikiss vars virduleghs herra Magnuser med gu/edd/s miskun Noreghs Swia ok Gota kononghs ok h/oe/yrdum a. at /Th/iostolfuer Ræidulfs son læiddi fram tuæggia manna vitni /th/æira er swa hæita. Odzors. ok /Oe/ystæins. Ottærs synir. ok swa suoro. at /th/æir varo /th/ær j hia a /Th/orppe j Kroa sokn. er fyrnæmf/edd/r /Th/iostolfuer stæmfdi Snara Ræidærs syni fimtan natta stæmfnu till a/edd/rnæmfda Knapstada at lyda vattom sinum. at Snare hafde vi/edd/rgenghet. at han hafde sælt /Th/iostolfue halfrær mærkr boll j optnæmfdum Knapstadum. ok sua at lyda lyktær vattom sinum. hafdu ok fyrnæmfdir menn Odzuor ok Oystæin. /th/æt j æidi sinum. at Sigri/edd/ mo/edd/r Snara lagde vi/edd/r /Th/iostolf j fyrsagdæn stæmfnu dagh at lyda vattom /Th/iostolfs at honn hafde gefuet Snara syni sinum halfrær mærkr boll j Knapstadum. /Oe/ftir /th/ette læiddi en /Th/iostolfuer tuæggia manna vitni /th/æira er sua hæita Pall a Skula bærghi. ok /Th/ostæin krak. ok sua suoro at /th/æir varo /th/ær j hia a Knapstadum ok h/oe/yrdu vidrganghu Snara at han hafde sælt /Th/iostolfue halfrær mærkr boll j Knapstadum frialst ok hæimolt firir huæirium manne vttæn gardz ok innæn. ok fyrsta peningh ok /oe/fsta vpboret firir optnæmfda ior/edd/. ok en æina ku ifuir /th/æt sæm /Th/iostolfuer hafde skilt hanom. Læiddi en /Th/iostolfuer fram tuæighia manna vitni. Vidær a Holte ok Ion at /th/æir varo /th/ær j hia a Grænx/th/uæit ok h/oe/yrdu a. at Sigri/edd/ vi/edd/rgek at honn hafde gefuet Snara syni sinum halfrær mærkr boll j Knapstadum till æighu ok alz afrædæss. Ok till sandz vitnissbur/edd/r sæittum mer vor jnsigli firir /th/ette bref er gort var a are ok dæighi sæm fyr sæighir.
Tre Mænds Vidnesbyrd om, at Bjarne paa Reykholt havde vedgaaet, at han af Guttorm Eirikssön havde faaet fuld Betaling, for hvad han solgte ham i Reykholt. (jfr. No. 274. 289.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yræ sendæ Arne a Vinghænesse Amundær Asslæ son ok Paall tanghe Q. G. ok [223 aar1342] sinæ /th/ætt se yder kunnict at a freadaghen nest efter trinitates m/oe/sso dagh a /th/ridiu are ok xx rikis wars wyrdulægs herræ Magnus med guds miskun Noregs Suyæ ok Gota konongs varo mer j hia a Winghænesse ok hæyrdum wider gonghu Biærnæ a Ræykholte at han hafde allæ sinæ wærdauræ af Gudthorme Eiriks syni firir /th/a jord sæm han hafde sælt honom j Ræykholte efter /th/uy sæm j kaup /th/æiræ kom. wtæn /th/ætt sagde han sik dært hafua tækit klædet /th/ætt sæm honom var loket j haust. till sannyndæ sakar /th/a settum mer wor jn sigli firir /th/ætte bref er gort war a deghi ok are sæm fyr seghir hiaverande siri Orme j Winghæræimi Siugurde Jons syni Jngiælde Nikulas syni ok Narfuæ Thores syni ok morghum odrum godom monnum.
Ogmund Saxessön, Lagmand paa Oplandene, tildömmer Baard Olafssön Gaarden Ofstad i Vekeim i Ringebo, som Arne Özurssön uretmæssigen havde tilegnet sig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Allum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea ædær h/oe/yra sendir Omundær Saxæ son loghmadær a Wplandum Q. G. ok sinæ ydær gerer ek kunnict at a laughærdaghen nest eftir fæstum de korpore Christi a /th/ridiu are ok xx rikis mins wyrdulægs herræ Magnus mæd gudæs miskun Noregs Suyæ ok Gota konongs komo a stæmfnu firir mik j Hamre Bardær Olafs son a æinni halfw ok læidi fult prof ok skilriki firir mer at han hafde /th/a loghlighæ /th/enghet stæmft Arnæ Azoræ syni or hæimili sinu wm mærkæ booll jærdær j Ofstadum en af annære halfw Bardær Alfs son j fullu vmbode Arnæ fyrnæmzst sæm han tede mer /th/a mædær fullv skillriki kiærde /th/a Bardær Olafs son at Arne Azoræ son hældær ranghlighær firir honom /th/ui mærkæ bolle jærdær j Ofstadum j Vekiæmi j Ringhæbu sokn er Biorn /Th/rondær son hafde gefuet Barde Olafs syni j jæmnædær giof sæm sea ma huarso vittnæt er j brefve /th/ersso er hær fylghir. sua tok ek /th/a en fult prof vm at Arne væiti /th/uy vidærgonghu at han var handafue a /th/ui fyr næmdo mækæ bolle j Ofstadum hafde ok Bardær Alfs son jmis ansuor en enghen /th/au sæm mer /th/otte loghligh vera vm /th/ette mall d/oe/mde ek /th/ui mædær laga oskurd Barde Olafs syni till frialsære eighu ok allz afrædes firir fyrnæmz mærkæ boll j Ofstadum ok sua marghær landskyldir sæm Bardær Olafs son hefuir mist firir Arnæ. ok till sannyndæ sakar /th/a setti ek mit insigli firir /th/ette bref er gort var sæm fyr seghir.
[224 aar1342] 
Sytten Mænd melde Lagmanden i Bergen, at alle Bönder paa Voss stedse skiftevis have taget Del i Veiarbeidet.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 17 Segl mangle 2 og 4.
Wittrum manne ok vell r/oe/yndum Gula /th/inghs loghmanne j Berghuin senda Biorn Steina sun Siughurdr Biernar sun /Th/orsstein gesster Jonn bikar Josstein a Saudi Asskiel a Vinsande Jorundr a Berghe Siugurdr a Eidi /Th/orsstein katell Gudbrandr a Gellini Jorundr vadr Erlingr rottr Siughurdr /Th/orssteins sun Vlfuer a Lid Halstein diskr Anbiorn a Rykki ok Mat/th/eus Eindrida sun Q. G ok sina ydr viliu mer kunikt gera at /th/at hofuum mer heyrt at veghar bota skifti heuir veret till /th/essa vm alla almennenghs a Voss ok /th/at vitum mer at eptir /th/ui veghar bota skifsti haua huerir attonhgs b/oe/ndr vp haldet aat tillfangha ok vgier /th/egar /th/urft heuir at jamnade ok aldri deilu ne akero heyrdu mer fyr vm gorfua, haua ok aller Gull fiordonghs b/oe/ndr Bodubru vp haldet af Ronghs lande enn Viniar attonghs b/oe/ndr af Tuldis lande huarer af sinni holfuu bede med tillfangha ok vpgierd ok aldri Ronghs madr mera tillagt en adrer fyrsaghder Gulfiordonghs b/oe/ndr ok aldri nokor missette /th/ar a koma fyrri heldr en nu ok /th/etta vegar bota skifti till vpgierdar med tillfangha h/oe/rdu mer vara fedr ok atra goda gamla men segia firir oss ok eighi vitum mer annat sannare firir gudi vera ok till sans vitnis burdar settu mer vaar jnsighli firir /th/etta bref er gort var sunnudaghen nessta firir Barnabe apostoli. a tuttughta are ok /th/rida rikis vars virduleghs herra herra Magnusar med gudss miskun Noreghs Suia ok Skane kononghs.
Thorleif, Prest paa Balke, og Guttorm paa Romfstad (Rognstad) bevidne, at Ragnhild Haraldsdatter samtykkede i de Gaver, Thrond paa Forsheim og hans Hustru Borghild havde skjenket hinanden indbyrdes.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allum mannum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea edr h/oe/yræ sændæ /Th/orlæifuer prestr a Balkæ ok Gud/th/ormr a Romfuæstadum Q. G. ok sinæ ydr gerom mit kunnight at a fiordæ are ok tyttughtæ rikis okars vyrduleghs herræ Magnussær med guds miskun Noreghs Suyæ ok Skanæ kononghs a sunnudaghæn nest æftir kuindils m/oe/sso varum mit j hia a /oe/ystræ Balkæ a /Th/ohnte. somh ok h/oe/yrdum a at Ragnildr Haraldz dotter iattæde med ia ok handsale at kaupmalæ /th/en er /Th/rondr a Forsæimi hefuir skipat ok gort vidr Borghildu æghin kono sinæ ok sua vm giæfuær /th/ær er /th/au hafua gefuez sin a millum æftir /th/ui sæm vattær [225 aar1343] j brefue okro /th/ui sæm er vm gort /th/a skal hon alt haldæ ok huærghin riofuæ af sinni veghnæn. ok til sanz vithnis burdr hær vm sættum mit okor insigli firir /th/ettæ bref.
Fire Mænd vidne, at Aasa Lodensdatter eftergav Veterlid paa Langesætre alt sit Krav paa Ramstad, og solgte ham desuden et halvt Öresbol i Djulehole (?) for en Kappe.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea eda h/oe/yra sændæ /Th/ryrikr Bottolfz son /Th/orer /Th/ormosz son /Th/orstæin Sæbiornason ok Rolfuer Gudbranzson Q. G. ok sina mer gerom y/edd/r kunnikt at mer varom j hia ok h/oe/yrdum a j kirkiu gardenom a /Th/rykxstadum a Gregorsmesso dag a fiordæ are ok xx rikis vars virduleghs herra Magnusar med gu/edd/s nad Noreghs Suia ok Skana er /th/au heldo handum soman Vetrli/edd/r a Langusætrom ok Asa Lodensdotter med /th/i skylyrdi at hon gaf vp alla /th/a til tallu er hon hafde til Ramstadæ ok sæildi Vetrlidæ halfz /oe/yris bol j Diulæholæ frialst ok hæimolt firir huerium manne firir æin mattul ok /th/er afræidi han hene fyrnæfdan mattul j hen/edd/r ok /th/a kæindiz hon at /th/au varo /th/a alsat vm alla /th/a til tallu er hon hafde til hans ok amagha ok til sannyndæ sæittum mer vor insigli firir /th/etta bref er gort var a dæighi ok are sæm fyrsæighir.
Otte Mænd vidne, at Gunnar Erlendssön og hans Hustru Jarthrud Paalsdatter gave og afhændede til Hr. Sigurd Hafthorssön det Gods, Hr. Sigurd Erlendssön og Fru Gudrun Ivarsdatter eiede paa Raumarike, alt disses Gods paa Agder, og Laxefisket i Soknedalen, mod at Hr. Sigurd fraskrev sig al Fordring paa videre Arv efter Hr. Sigurd Erlendssön og Frue.
Efter en Vidisse af 12 Mai 1353 p. Perg. i danske Geheimearkiv.
vm gose /th/et sæm a Augdum liggr ok laxsa fiski sæm herræ Sygurdr Haf/th/ors son...
Benedikt, Prest til Korskirken i Veö, samt to Andre vidne, at Geirthrud Sigleifsdatter vedgik, at hendes Husbond Asbjörn Asbjörnssön havde solgt Gaarden Sodger i Romsdalen til Hr. Erling Vidkunssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De tre Segl hænge ved.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea edr h/oe/yra sænda Bendict prestr at Kross kirkiu j Ve/oe/y Juar Ottars son ok Arne Stefans son Q. G. ok sina. ver vilium ydr kunnikt gera, at fiorom nattom æftir Hallwardz mosso vm vaaret, aa fiorda are ok tuttughta rikis vaars virduleghs herra Magnusar med guds miskun Noreghs Swyia ok Skaane kononghs j Bernargarde j Ve/oe/y, varom ver j hia ok h/oe/yrdum aa, er Gæird/th/rud Siglæifs dotter kændizst ok vidrgek at Assbiorn Asbiarnar son husbonde hennar hafde sællt herra Erllingi Vidkunnar syni med hennar ja ok sam/th/ykt fimtan peninga bool ok sex aura bool j Sodgom i Raumsdall ok at /th/a hafdu /th/au hion hæilan peningh ok halfuan firir alla fyrnæfdajord. gerdi Gæird/th/rud /th/a fyrnæmfda jor/edd/ freallsa ok hæimholla firir [227 aar1343] huerium manne med husum ok tuftum, lutum ok lunnændum er til hænnar liggia ok leghet hafua fra forno ok nyv vtan gardz ok jnan j ændamerki vidr adra mænn. Ok til sanz vithnisburdar settu ver vaor jnsigli firir /th/etta bref er gortt var j fyrnæfdum stad, deghi ok aare sem fyr segir.
bref firir jord /th/eiri er Sodgger heitir.
Thord, Lagmand i Skien, udsteder Vidnesbyrd om Forliget mellem Thormod Thorkelssön og hans Broder Asmund samt Alf Halvardssön angaaende Brödrenes Odelsjord Haugaland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/ettæ bref sia e/edd/r h/oe/yra sæn/edd/ir /Th/or/edd/r loghma/edd/r j Skidu Q. G. ok sinæ ydr gerer ek kunnigt at a /th/orsdaghen friadaghen ok laughardagen a log/th/inge a fior/edd/a are ok .xx ta. rikis mins vyrdulegs herræ Magnusar med guds miskun Noregs Swyia ok Skana konongs kom a stæfnu firir mik j Gestgardenum j Skidu /Th/ormoder /Th/orkæls son af æinni halfu en af annare Asmundr broder hans ok Alfr Haluardz son vidr kendoz /th/eir /th/a [aller] at /th/a uar /th/eiræ stæfnu daghar, kærde /th/a /Th/ormo/edd/r a Asmund brodor sin at han hafde sælt Alfue Haluardz syni tuæggia kualand j odalsiord /th/eiræ br/oe/dra er Haugaland hæitir. suarade /th/a Asmun/edd/r firir sik at sira /Th/orgautr a Monom loghlaud fyrnæfnda jord /th/rimmer sinnum j kirkiu durum j hans fullu vmbode ok.anæfndi [/th/au vitni] er j hia varo. Amonde karlen Nikulas Haluardz son Hiarrandr ok Rolfr ok marger men adrer j kirkiunni. væitti /th/a ok Asmundr vidrgangu firir mer at han hafde sælt fyrnæfndum Alfue adrnæfnt tuæggia kualand ok alla værdaura firir tæ -kit æftir /th/ui sæm j kaup /th/eiræ kom, ok ef /th/at fulnaz at sua var iorden logloden /th/a ma Alfr halda kaupi sinu. ok till san/edd/z vithnisburdar sætti ek mit jnsigli firir /th/ettæ bref er gort var a are ok tima sæm fyr sægir.
Halvard, Biskop af Hammer, dömmer tilligemed Hr. Haakon Ogmundssön og Ogmund Saxessön, Lagmand paa Oplandene, Almuen paa Lom til efter gammel Skik at betale Sognepresten aarlig Redegift, da det bevistes, at Kong Eirik Magnussön havde paalagt denne Afgift.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 2 förste Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea eda h/oe/yræ sendir Halluar/edd/r med guds miskun biskup j Hamre Q. g. ok sinæ. /Th/et se y/edd/r [228 aar1343] kunigt at lidnum fra burdartiid vars herra Jesu Christi /th/ushundræd vættrom /th/riu hundræd fiorætighi ok /th/ræmmer vettrom a tyrsdaghen nestæ firir væterneter vaaro a stemfnu firir oss j Hamre siræ /Th/iostolfuer prester at Skedakers ok Hofs kirkium a Loom af æinni halfuu, ok Hakon j Daghsgarde ok /Th/orer j Giellu a sinæ veghnæ ok j vmbode bondænna, af annare, kiærde /th/a siræ /Th/iostolfuer at soknarb/oe/n/edd/r hans viliæ æighi lukæ honum med fulnæde ræidugift. tua mæle fullær bonde ok æin mæle æinyrki efter /th/ui sem forn vane er till ok iemfnæn hefuir loket veret nere vm sextighi aar, /th/æim prestom ollum huorium efter annæn sem /th/ær hafua sungit firir honum, ok sua seer vm niu aar sidæn han kom /th/ær vttæn allt motemælghi adr en /th/æir næittæde honum j fiord. Læiddi /th/a siræ /Th/iostolfuer j dome firir oss vithni er sua æitæ. Ragnill/edd/r /Th/oræs dotter ok Iærd/th/rud Gudmun/edd/r dotter at /th/æær vissu /th/æt sat vera at /th/a er siræ Gunnær grenimæidr songh at Skedakers ok Hofs kirkium nere firir sæxtighi vættrom /th/a luku aller soknarmen honum huar fullær bonde tua mæle ok æinyrki æin a huart aar j ræidugift sinæ. Sannædo /th/æær ok /th/at med æidi sinum at /th/æær sao ok h/oe/yrdu vpleset bref virduleghs herra ok godre aminningar Æiriks konongs sonar Magnusar konongs j Noreghe /th/æt sem han hafde gefuet siræ Gunnære grenimæid j huoriu han baud vndir aattæ /oe/rtogha ok /th/rettaan markæ sækt huorium follum bonda j Skedakers ok Hofs kirknæ soknom at lukæ siræ Gunnære a/edd/rnemfndum ok /th/æim prestom ollum sem efter han k/oe/me. tua mæle fullær bonde en æinyrkir huar mæle. huart aar j ræidugift. Suoor ok Baar/edd/r /Th/ores son æid med bokar take at /th/a er han var suæin siræ Gunnærs sem fyrnemfniz /th/a tok han saman j hans vmbode vm fim væter vm allæ sokn hans Skedakers ok Hofs kirknæ ræidugift sem b/oe/n/edd/r luku honum /th/a græidulegha. tua mæle ok æin vttæn allz motemælghis. /Th/eimæ vitnum h/oe/yrdum, teknum ok ollu /th/ui flæiru sem siræ /Th/iostolfuer hafde /th/a fram at tea till /th/æssæ sins maalls, sua ok anzsuorum /th/æira Hakonar j Daghsgarde ok /Th/ores j Giellu, er /th/æir tedo ok frambaro af sinæ veghnæ ok bondænnæ, funnum ver at optnemfn/edd/r siræ /th/iostolfuer hafde lioslegha profuæt at kirkiunnar a Skedakre ok Hofue vaaro j fulre hæfd ok frealsre æighu, haft hafua ok fyllght nere vm sextighi væter ok fiorer prestar firir honum sæm /th/ær hafua sungit at /th/æim kirkium samfl/oe/yt huar efter annæn hafua iemfnæn tekit huart aar j ræidugift sinæ tua mæle af huorium fullum bonda ok æin af æinyrkiæ. Ok af /th/ui at siræ /Th/iostolfuer bæi/edd//edd/izst af oss lagha orskur/edd/r a /th/esso maale ok ændæleghan doom, /th/a d/oe/mdom ver j gu/edd/s namfne optnemfndom kirkium Skredakre ok Hofue ok setium /th/æær after j med /th/esso vaaro brefue j sinæ [229 aar1344] frealsæ æighu ok /th/a hæfd sem /th/æær hafua sua lengi haft ok fylght at huar bonde j soknænne er skylldugher at lukæ /th/æim preste er aat /th/æim synger huart aar æuerdlegha tua mæle korns fullær bonde en æinyrkir huar mæle, med raade tilloghu ok sam/th/yct erleghræ mannæ herræ Hakonar Ogmun/edd/r sonar ok Ogmun/edd/r Saxæ sonar loghmanz a Vplondum sem ver kallædom till med oss at h/oe/yræ /th/ettæ maall ok siin inzsigli settu med vaaro inzsigli firir /th/ettæ bref er gort var j stad ok timæ sem fyr seghir.
breff vm reidhegift.
Olaf Baardssön og Steinar Thjostolfssön udstede Transskript af et Brev af 29de April 1313. (ovenfor No. 138).
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sea edr h/oe/yre senda Olafuer Baardr son ok Stæinær /Th/iostolfs son. Q. g. ok sinæ. /Th/et se ydr kunnigt at a /th/orsdaghen nestæ efter Paals m/oe/sso a fimtu are ok .xx. rikis okkars virduleghs herræ. herræ Magnusar med gu/edd/s miskun Noreghs Swyia ok Gota konongs varum mit j hia j Smidz garde j Oslo saom ok h/oe/yrdum bader saman opet bref ok vndir hangændom inzsighlum /th/æira Endri/edd/r j Mihs garde ok Stæingar/edd/r j Hjalpæræ garde sua vaattændæ ord fra orde sem her fylghir [ Nu fölger Brev ovenfor No. 138 ]. Ok till sanz vitnisbur/edd/r settum mit okkor inzsigli firir /th/ettæ transcriptum er gort var j stad ok tima sem fyr seghir.
Thrond Krakessön, Bergsvein Baardssön og Peter Lumbarde vidne, at Harald Lagmand paalagde Guttorm Eirikssön at forkynde Bjarne paa Reykholt, da han nu ikke havde mödt eller ladet möde, femte Stevning, og siden beholde Reykholt og det Kværnebrug ved Eidsvold, som Guttorm havde pantsat til Bjarne. (jfr. No. 279.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl vedhænger det sidste.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edær h/oe/yra sænda /Th/rondær Kraka son Bærghsuæin Bardar son ok Petær lumbarde Q. G. ok sina. mer gerom ydær kunnikt at a friædaghæn ok laughardaghæn nesta firir kyndulsm/oe/sso a fimta are ok tyttughta rikis wars wirduleghs hærra Magnusar medær gudæs miskun Noreghs Swia ok Gotha konongs. warom mer a stemfnu j Biærnagarde firir Harallde loghmanne er [230 aar1344] Gud/th/ormær Æiriks son kuadde ok krafde Biærnar a R/oe/ykollte bada doghana sem han hafde /th/eghet lata stæfna. kom /th/ær æi Biorn edær nokor hans loghleghær vmbodz madær. toko /th/æir /th/a bok j hand ok vitnado sua. Andres /Th/ollæifs son ok Rolfuær stutær at /th/æir waro /th/ær j hia ok withnado sua at /Th/ollæifuær hadær j fullu vmbode Gud/th/orms hafde stæmft fyrnemfdum Birni /th/enget till loghmanz æinn dagh ok halfsmanado stefnu ok /th/a war hans stefnu daghær. Syndi /th/a Gud/th/ormær bref sitt at han hafde k/oe/ypt af fyr nemfdum Birni /oe/rtogha booll ok tiu aura booll j R/oe/ykollte ok at han hafde sætt hanum wæd jn j kuærn hus sitt vidær Æidzwoll. d/oe/mde /th/a Haralldær loghmadær sua at Gud/th/ormær skall lata gera fimta stefnu fyr nemfdum Binni. hwott han getær frialsat hanum j R/oe/ykollte. en allt /th/ætt er han getær /th/a æi friallsat hanum /th/a skall Gud/th/ormær æigha j fyrnemfdu kuærnhusi eftir godra manna mate. till sannynda settom mer wor jnsighli firir /th/etta bref er gort war a deghi ok are sem fyr seghir.
Bymændene fra Nidaros, Bergen, Oslo og Tunsberg, og alle Bönder og Almue af Stjordals, Gauldals, Naumdals Fylker, Söndmöre, Söndhordeland, Gulathingsmænd og af Hordeland hylde Kong Haakon, Kong Magnus´s yngre Sön, hvem denne med Norges Riges Raads Samtykke har givet Kongenavn og Lod af Riget i Norge, samt fastsætter Arvegangen i Tilfælde af, at Haakon dör uden ægte Sön m. v.
Efter Origin. p. Perg. i det kgl. danske Geheimearkiv. De tunge Segl have udrevet Snittene i Pergamentet, saa Seglenes oprindelige Antal eller Plads nu ei kan angives. 7 store Segl ere tilovers, hvoribl. Nidaros´s, Bergens, Oslos, Stjordölernes, Övre-Naumdalens Bönders og Onareims Gildebrödres.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra. senda. aller stadarmenn. af Nidaros. Biorghwin. Aslo ok Tunsbergi. aller b/oe/ndr ok almughi. af Stjoradals fylki. Gauladals fylki. af øfre halfuu ok indri halfuu. Naumadals fylkis. af Sundmøre. af Sundhardu lande. Gula/th/ings men ok af Hordulande. Q. g. ok sina. Saker /th/ess at var virdulægr herra. Magnus med guds nad. Noregs Swya ok Skane konongr hæfuer med sam/th/ykt rikissæns radæs. af Norege gefuet varom hæidrlægum herra. Hakone kononge. sinum yngra syni. konongs namfn med einum luta landz j Norege med /th/ui skilorde sem vattar j brefuum /th/eim. sem /th/ar ero vm gorr. /Th/ui iattom ver aller soman. a vara tru. sannende ok hæidr. at ver skulum vera varom fyrnæmfdum herra Hakone kononge holler ok truir /th/ionostumenn. till alltz hæidrs. lydni ok æfterlætes. sem ver erom varom rettom Noregs kononge skyllduger. /th/egar han tækr sealfuer [231 aar1344] rikisstiornena j Norege. æfter skipan fadur sins sem hon vattar gøymdum ok oskaddum. till /th/ess tima. allum rett vallde ok ifuir bode vars fyrnæmfdz herra Magnusar konongs bæde ifuir land ok /th/ægna j Norege. Kann sua verda. at var fyrnæmfdr herra Hakon konongr fellr fra vttan skilgeten son. /th/a fare /th/at æfter rettre ok fornre kononga ærfd j Norege. En æf sua verdr at junkera Eirikr broder hans. sæm æfter skipan fadur sins ok alltz rikissens radæs j Swyariki. sam/th/ykt. skal /th/ar till konongs veliazst. æfter frafall fadur sins. vil ædr ætlazst /th/r/oe/ngia sik sua till Noregs rikis. mædan herra Hakon konongr lifuir ædr hans skilgeten son. /th/a skulu ver med allre varre magtt. sem oss stændr med varom hæi/edd/r oss mote honom sætia. Swa ok æf var optnæmfdr herra Hakon konongr. vil /th/røngiazst till Swyarikis. /th/a skulu ver honom alldre /th/ar till hialpa. Kan ok sua till bera. at bader /th/eir brødr. ædr annar /th/eira vil med vtlændskra manna hialp. /th/essa fadur /th/eira giærd ok skipan briota ok vilia sua /th/røngia sik. huar till annars rikis. mote fyrnæmfdre skipan /th/a skulu bæde rikin Noregh ok Swya riki huart adru hialpa sua opt sem /th/ess vidr /th/ærf. at /th/essor fadur /th/eira skipan halldezst obrigdilega. badum rikiunum till æfuenlegs fridar. Kann ok var optnæmfdr Magnus konongr flæiri barn æigande verda /th/a iattom ver sua sem fyr. at ver skulum allum /th/eim. ok huerium j sin stad hialpa med varre magtt at /th/au luthnizst ok fae bæde land ok lunnende huert æfter /th/ui sem logh ok landzsens rettr læida /th/eim till. ok æfter godre ok sam/th/yktri skipan ok sidueniu j badum rikiunum. /th/o sua at sa /th/eira brødra læggi mæira till sinna systkyna. sem mæira ok rikare land hæfuer. Ok till sannynda her vm /th/essa vara iattan. settom ver var stadar jnsigli ok bygdar jnsigli firir /th/etta bref. er gort var a Baghahus. laugardaghen nersta firir Margrettemøsso /th/a er lidit var fra burd vars herra Iesu Christi. /th/ushundrad vettra. /th/riu hnndrad vettra fioratigr vetr ok fiorer vetr. a fimta are ok tuttugta. rikis vars vyrdulægs herra Magnusar konongs optnæmfdz.
Gudthorm, Biskop i Stavanger, stadfæster et Jordeskifte mellem Ingjald, Prest paa Sygne, og Gunnar Döl samt dennes Maag Thjodgeir, hvorved Ingjald og Sygne Kirke fik Gaarden Fyr for Gaarden Midhus.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af Bispens Segl.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æ/edd/r h/oe/yra sender Gudthormr mæd gu/edd/s miskunn biskup j Stafuangre Q. gu/edd/s ok sina, ver gerom y/edd/r kunnigt at j preststofunne Syghnu, anno domini m o. [232 aar1345] ccc o. xl o. quarto manadaghen nesta efter festum Bartholomei, gerdi sira Jngialdr mæd varre sam/edd/ykt /th/etta jar/edd/rskipti vidr Gunnar d/oe/l ok /th/io/edd/geir maagh hans mæd ja ok handsale ok godum vilia, fæk sira Jngial/edd/r a/edd/rnefdum Gunnare ok /Th/io/edd/geiri, tolf manadamatabool jar/edd/ar j /th/eiri jor/edd/ er Midhuus heitir j Sygnu b/oe/, till æfuenleghrar frialsar eighu /th/eim ok /th/eira erfuingium, mædr allum tilllægium ok lunnendum vttan gar/edd/z ok jnnan, vndan tekni fiskinni, en fiskin i Hylinum mellum Fyris ok Aaros skolu /th/eir hafua, ok /th/ar mæd skal sira Jngialdr ok huer prestr efter annan lata till /th/ridiung notar j Hylin mæ/edd/an fiskin stæn/edd/r uitt, mæd sama hætte fengo /th/eir Gunnar d/oe/ll ok /Th/io/edd/geir maghr hans sira Jngialde ok kirkiunni tolf manadamatabool j /th/eirj jord/edd/ sem Fyri heitir ok /th/ar liggr j Sygnu sokn mæd allum lunnendum sem till jardarennar eigu at liggia fra fornu ok nyiu uttan gar/edd/z ok jnnan, /th/o sua at huer sem byr Fyri /th/a skal frealslegha vinna till sua mykiuls sem han /th/arf till husa, riis ok skafs j morkenne /th/eirj sem liggr till Mi/edd/husa, haf/edd/u /th/eir /th/at skilor/edd/ j handsale sinu, at sex menn skolu meta jardennar sem /th/eir nemfdu /th/a till fyrir oss ok till sua mykiuls sem tolf manada mata bol j Fyri mæzst minna, en j Midhusum /th/a skal mætazst j /th/riggia manadamata bool jnn j Greipsto/edd/um ok ef /th/a vinzst eighi till, /th/a skal sira Jngialdr gera honum vissu fyrir jor/edd/u æ/edd/r lausa goodz jnnan soknar till sua mykiuls sem aa vantar. Ok till sanz vitnisbur/edd/ar settu sira Eirikr prestr aa Ottronesi ok sira Gunnstein prestr aa Birkinesi sem j hia varu /th/erssu jardarskipti siin inzsigli mæd vaaro jnzsighli fyrir /th/etta bref er gort var j sta/edd/ deghi ok are sem fyr seighir.
Erkebiskop Paal ( Baardssön) undersöger en Klage af Hr. Jon Saltkarls Datter Gyrid, paa hendes Mands Halvards Arnulfssöns Vegne, over Sira Thorleif, Raadsmand i Bispegaarden i Oslo, og Kanniken Eyvind ved Nikulas-Alteret i Domkirken, som hver forholdt hende et Markebol i Stufnerud paa Follo, og paalægger dem inden Midsommer at bevise med hvad Ret de havde hævet Landskyld af denne hendes Gaard.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Spor af 2 Segl, der mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ættæ bref sea æda h/oe/yræ. sendir Paall me/edd/ gu/edd/es miskunn erkibiskup j Nidaros Q. G. ok sinæ. Skillrijk kona Gudrijd dotter herræ Jons salltkarls j vmbode Halluardar Onnulfs sonar bonda sijns sem hon tedhe os hans opet bref /th/ar vm, kærde ijdulega [233 aar1345] firir os vm vætren eptir jooll /th/a er ver saatom j biskups garde j Oslo vm tuæggia marka bool jærdar j Stuufnæ rudi a Follo. er fader hennar gaf henne j hæiman fylgiu. /th/a er han gipti hona fyrsogdum Hallwarde. eptir /th/ui sem hon tede os bref ok skillrijki /th/ar vm. at sira /Th/ollæifuer rædsma/edd/r j fyrsogdum biskups garde hellt firir henne odru merkr boleno j Stuufna rudi. so at bonde hennar Hallwar/edd/r ok hon fengo enga landskyld af. En odru merkr boleno hælt firir /th/æim sira Øywindr korsbroder at Hallwardz kirkiu j Oslo j vmbode Nikulas stuku j fyrsagdre kirkiu. Ok at ranzsakado ok profuado sem jnvyrdlæghazst skillrijki ok brefuom vm tilltalu Gudrijdar ok vm suor sira /Th/ollæifs. ledom ver honom dagh till Jons voku at han hafue profuat firir os ædr /th/æim sæm ver faam /th/ar seerligt vmbod vm /th/at motekast sem han veendizst at Gudrij/edd/ æ/edd/a æinhuær af hennar vægnæ skildi sællt hafua optnæmfda jord aptr vndir herræ Jon fadur sin æda Gydu fadurmodor sinæ. En landskylld af /th/i merkr bole su sæm olokenn er nu stande vndir iamnre hænde framan til Jons voku ok take /th/at /th/æira /th/a sem optsagt merkrbol d/oe/mezst. En annat mærkr boll j Stuufna rudi /th/at sem sira Øywin/edd/r hafde vmbod ifuir a Nikulas stuku vægna. d/oe/mdum wer optnæmfdre Gudrijde till frealsrar æignar ok fullra a forræda ok landskyllder allær /th/ar med /th/ær sem af hafua gengit /th/i mærkr bole sijdan sira Øywindr fek /th/ar valld ok vmbod ifuir. /th/ui at ver letom ijdulæghæ kallæ ok stæmfna sira Øywind till var at suara /th/esso maale so at sira Øywindr sendi æinhuærn vmbods mann af sinæ vægna till suara vm /th/ættæ maall ef han være æigi sialfuer f/oe/r ædr lidughr at koma ok /th/o at sira Ogmundr officialis j Oslo k/oe/me so sem j hans vmbode eptir /th/ui sem han sagde /th/a gat han æcki /th/at profuat ok æcki villdi han profua /th/at vtan foor fram me/edd/ oope ok ijmislegu sukke en engum laga værndum æda fram færdum. /th/ui at /th/eghar honom /th/otte nockot malet at ser vikiæ ædr aat sira /Oe/ywinde /th/a liop han brot mote varom viliæ ok bode. ok /th/o at ver leetom kallæ han aptr /th/a firirsmade han at komæ. Ledom ver /th/o dagh sira /Oe/yvinde af Nikulas stuku vægnæ till Jons vaku at profua /th/at mote kast firir os sem sira Ogmundr fyrnæmf/edd/r kastade mot Gudrijde optsagdre a vægna sira /Oe/ywindz at hon skildi sællt hafua æda sam/th/ykt at leta sælia opt sagt merkr bool j Stuufnæ rudi. Ok till sanz vithnisburdar settom ver vartt insigli firir /th/ættæ bref er gort var j Oslo a Paals m/oe/sso dagh vm vætrenn eptir jooll a /th/i are er lidnir varo fra burdar tijd vars herra Jesu Christi /th/ushundrad vættra. /th/riu hundrad fiorertighir ok fim vetr.
Stumfnarud a Follo.
[234 aar1345] 
Thord Eirikssön og 3 Andre vidne, at Olaf Sumarlidesön solgte til Ogmund Alfssön 1 Markebol i Nordre Vadestad i Vestby paa Follo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3, 4 og 5 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea /oe/der h/oe/yra. sænda /Th/order Eiriks son Amunder /Th/orgards son Barder Biærna son ok Suæin Biærna son Q. G. ok sina mær vilium yder kunnict gera at mer varom j hia j skytninghstofuone j Skaddenom j Oslo aa friadaghæn næsta æftir laupars m/oe/sso dagh aa sætta are ok xx rikis vars vyrdulegh herra Magnusær med gudes miskun Noregh Svya ok Skane konongh /th/a er /th/au hældo hondom saman af æinni haulfuu Olafuer Sumalede son ok Gunnor kona hans en af annære Ogmunder Alf syni. vider gek /th/a Olafuer fyr næmfder firir oss at han hafde sælt Ogmundi fyrnæmfdom mærkær boll iærdær j n/oe/rdra gardenom j Vadastodum er ligghær j Væstbiar sokn a Follo frialst ok hæimolt firir huerium manne vttæn gars ok innæn med ollum lynnyndom sæm till liggia ok till hafua leghæt fra forno ok nyu. kændes ok /th/a fyr næmfdær Olafuer ok Gunnor kona hans att /th/au hafdu /th/a fyrsta peningh ok /oe/fsta ok alla /th/ær j millium af Ogmundi oft næmdom firir opt næmpt mærkær boll j Vadastodum. ok till sannynda sætti ek mit insigli med /th/æira insiglum firir /th/etta bref er gort var deghi are ok tima sæm fyr seghir.
Pave Clemens VI tilstaar dem, der paa visse Dage bodfærdige besöge Kapellet paa Giska, som Hr. Erling Vidkunssöns Forfædre havde stiftet og doteret, 100 Dages Aflad.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. VI. ann. 4. p. II. p. 159.)
Clemens episcopus etc.
Universis Christi fidelibus presentes litteras inspecturis salutem etc. Splendor paterne glorie, que sua mundum illuminat ineffabili claritate, pia vota fidelium de clementissima ipsius maiestate sperantium tunc precipue benigno favore proseqvitur, cum devota ipsorum humilitas sanctorum precibus et meritis adiuvatur. Cupientes igitur ut capella Gizka, quam predecessores dilecti filii nobilis viri Erlingi Vithkunni militis Nidrosiensis diocesis sub honore et vocabulo beate Marie virginis, sanctorumque Johannis evangeliste et Nicolai confessoris fundasse et construxisse dicuntur pariter et dotasse, congruis honoribus frequentetur, et ut Christi fideles eo libentius causa devotionis confluant ad eandem, [235 aar1345] quo ibidem uberius dono celestis gratie conspexerint se refectos, de omnipotentis dei misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi, omnibus vere penitentibus et confessis, qui in singulis beate Marie virginis, domine nostre, et sanctorum Johannis evangeliste et Nicolai confessoris predictorum festivitatibus visitaverint annuatim, centum dies de iniunctis eis penitentiis, singulis videlicet festivitatum ipsarum diebus, quibus capellam ipsam visitaverint, ut prefertur, misericorditer relaxamus. Datum apud villam novam Avinionensis diocesis. iii. Idus Junii, anno quarto.
Thorer Thoressön, Prest paa Hole, Eirik Ormssön, Prest paa Sten, og 3 Andre kundgjöre en Overenskomst mellem Sira Brynjulf Haraldssön, Korsbroder i Hammer, og Sira Haakon Alfssön, hvorved denne overlod noget af sit faste og löse Gods til Sira Brynjulf, som forpligtede sig til at underholde ham alle hans Levedage med samme Kost m. v. som sin Vicarius paa Hof.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sia ædær h/oe/yræ sændæ /Th/orer /Th/ores sun præstær a Holom Æirikær præstær a Stæini Orms sun Ifuær Palls sun Alfuær Gunnærs sun ok Gud/th/ormær Kæittils sun Q. G. ok sinæ. ydr gerom mer kunnight at a sunnudaghen nestæ firir Margharettæ mæsso a vi are ok xx rikis vars vyrdulaghs herræ Maghnusær mæd gudæs miskun Noreghs Suiæ ok Skanæ kononghs, varom mer j hia j Æ/oe/yni byghdu a Ringhæriki saam ok h/oe/yrdum, a kaup /th/æt ok skylmalæ, ær /th/æir gerdo sin j millum mæd handlaghe siræ Bryniulfuær Haralz sun korsbroder j Hamre ok siræ Hakon Alfs sun. fæk han siræ Bryniulfui til fulz æighuu ok alz afrædes halft sett . . . . . . . . . boll j /th/æimæ alnæmfdom jordum, fiughurræ hæfzældæ boll j nædræ R/oe/ysi j Moldæstada songh a /Th/othne, ok halft annæt hæfzældæ boll j /Th/ordær rudi j Bærghs kirkiu songh a Næsse, mæd ollum lunnændom ok tilæghom sæm til æighw at liggiæ aat forno ok nyuu vttæn gardz ok innæn. ok /th/ær mæd alt annæt sit goz laust ok fast, ær honom hefuer mæd æinom huærium hætte afloghleghæ vndæn veret genghet. siræ Bryniulfuær Haralz sun skal vera skyldughær at f/oe/dæ siræ Hakon Alfs sun allæ hans lifs dagha, mæd slikum koste sæm sin vicarium a Hofue ok klæ[dæ] han aat ollum /th/arfleghom jgaungu klædom ok fa honum bæde sængh ok hærbyrghi. ok æin man /th/æn ær honom /th/ione /th/æim lutum ollum ær honom /th/arfuazst. /th/ær mæd skyldædæ siræ Hakon siræ Bryniulf at lukæ ok afhændæ Suæinunghi Oghmundæ syni ok Borghildu kono [236 aar1345] hans dottor siræ Hakonar, ær siræ Hakon hefuer arflæit sem opet bref vnder godræ mannæ jnsigli vattær /th/ær vm gort xx kyrlogh j bui smære korne klædom ok hæstom ok adrum forngildum æ/oe/yri, j /th/i mæst ær Suæinunghi /th/arfuazst hælzst. Var Suæinunghær hia /th/æsso kaupi ok skylmalæ siræ Bryniulfs ok siræ Hakonar ok allum adærnæmfdom lutum, iattædæ han ok sam/th/ykti af sinæ væghnæ ok Borghilduu kono sinni vnder hanzælle vidær siræ Bryniulf fyrnæmfdæn, æpter /th/æt iattædæ siræ Hakon sinæ færd viliæ byriæ a friadaghen nestæ /th/ær æpter vp a /Th/onht til hæimilis siræ Bryniulfs æfter næmfdom skylmalæ. sua at siræ Bryniulfuær skal faa honom til /th/æssæræ færdær hæst suæin ok kost /th/æimæ godom monnum hia verandom Gudrunu Vegha dottor ok /Th/orere /Th/orstæins syni ok til sanz vithnisburdær sættom mer vor insighli firir /th/ettæ bref ær gort var a /th/ui are sæm fyrsæighir.
Vidnesbyrd om, at Sigurd Rafnssön utvungen gav et Örtogsbol i Austby i Aas Sogn paa Follo til Aas Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra sendæ /Th/oral/edd/r a Askæmi ok /Th/orgyls skeggi lænsma/edd/r ifuir vestra skipræidenne a Follo Q. g. ok sina. Mitt gerom y/edd/r kunnigt att Sighur/edd/r Rafnsson a Austby vi/edd/r gek firir okkr hæill at samuidzku ok vnaudga/edd/r at kirkian aa Ase aa frialst ok hæimolt /oe/rtogha boll jar/edd/r j /oe/ystra gardenom j Austby er liggr j Ass sokn. till sanz vithnisbur/edd/r settum mitt okor jnsighli firir /th/etta bref er gort var a Mikials messo dagh aa .vij. are ok xx ta. rikis okars vyrdulaghs herra herra Magnusær me/edd/r gu/edd/s naad Noregs Swya ok Skane konongs.
vm /oe/rthogha boll j /oe/ystra gardenom j Austby.
Kong Magnus Eirikssöns Landsvistbrev for Haakon Aslessön, der havde taget Guttorm Thorleifssön af Dage.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Magnus mæd guds na/edd/ Noregs Swya ok Skane konongr sendir allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra Q. guds ok sina. Ver vilium at /th/er vitir at firir guds saker ok godramanna b/oe/nastadar [237 aar1346] ok æftir /th/ui profue sem her fylghir, /th/a hafuum ver gefuet Hakone Asla syni sem aftok Gud/th/orm /Th/orlæifs son landzuist mæd /th/eim hætte at han b/oe/te vider gud ok arfua hins dauda ok luke oss fullan /th/ægn ok atta merkr j fridkaup ok hafue loket innan tolfmanada dags fra /th/ui sem /th/etta bref var gort. Ellegar hæfuer han enga landzuist. Biodom ver arfuum hins dauda at taka sætter ok b/oe/tar æftir godramanna lagadomi /th/eira sem syslumadren næmfner till af huarretueggia halfunni. fulkomlega firirbiodande huarium manne vandræde at auka æda auka lata mæd han hedan af vm /th/etta maall. Nema huar sem /th/at gerer vili hafua firirgort fe ok fridi ok verdi aldre botama/edd/r sidan. /th/etta bref var gort j Aslo /th/ræmmr daghum firir Jonsmessu a seaunda aare ok tuttugta rikis vars. herra Arne Aslaksson canceler vaar insiglade.
Tre Mænd vidne, at Thorstein Eyvindssön og hans Kone Sigrid solgte Gaarden Kalvhage til Ingileif Thorsteinsdatter. (jfr. No. 301.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1 og 3.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia ædda hæyra ssenndda sira Siugurddr /Th/osteinss sonn pprestr i Hafssllo /Th/ostein Æyfwinddar ssonn. Halstein /Th/ostæinss sonn q. g. ok sina. mer willium yddr kunnict gera att /th/ar waro mer ihia ok samm ok hæyrdvmm a hannddabannd /th/eira /Th/osteinss Æyfwindar sonnar ok Inghiileifwar /Th/osteinss dotor ok Sigriddar kono hannss a /th/ann hatt at addr nemmddr /Th/ostein Æyfwinddar sonn ok Sigridd kona hannss sellddw addr nemddre Inghileifvv viiii mella leighw firir halft v kyrllagh fornghilldd i Kallfagha er Eindriddii skeghr atte i addr er lighr i Hafssllo kirkiv sognn till efleghara eghnar ok till sanendda hervmm settw mer war inchiglli firir /th/etta bref er gortt war middikudaghenn nesto firir wetrnattomm a viii are ok xx rikiss warss virduleghss herra Magnussar mæd gudus miskvnn Noreghss Sya ok Skane konongss.
Thorer, Biskoppens Official i Bergen, befaler Presterne Eindride paa Vangen og Eirik paa Ævanger at undersöge en Trætte mellem Havard Ulfssön og Sira Erling paa Vinje om Gaarden Skirvegg. (jfr. No. 304.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler. Brevet er sigillatorisk forbundet med Brev No. 304.
Officialis j Biorghwin sender sira Æindrida a Vange ok sira Æirika a Æuenghom Q. G. ok sina. madr sa kom firir oss sæm Haf [238 aar1346] uardr Vlfs son hæitir kerande at sira Ærlingr j Viniu hælldr firir honom .vii. manadamatabole j iordu /th/æiri er Skiruæggher hæitir er fyrsaghdar Hafuardr kallar fodur arf sin. Ok af /th/ui at oss er æi kunnight huat /th/ar er satt j /th/ui biodom ver ykker badom jamfnsaman a hæilagha lydni at /th/it taker prof ok skillriki med suornom æidom a fyrsoghdu maale ok taket hafuer manad æftir jooll nesto er k/oe/mr. Ok /th/i gorfuo sendet oss aftr ykkart profs bref vndir ykkru ok tuægghia annarra skillrikra manna jnsighlum. /Th/at frammazst en /th/it kunnir at fa a fyrsoghdu maale ok gerid sidan huaarretuægghia halfuunni lagha stemfnu firir oss at lyda alytar doom sins maalls. Ok till sandzs vitnisburdar settom ver gardsens insighli firir /th/etta bref er gort uar i Biorghwin in festo Edmundi anno domini m o. ccc o. xl o. sexto.
sira Æindrida a Vange ok sira Æriki a Æuenghom dd. dd.
Ingeborg, Hertuginde af Sverige, Halland og Samsö, skjænker Nikolas Plogpenning og hans Hustru Ingeborg Munansdatter, som længe og trofast havde tjent hende, sin Gaard i Bergen, som dog atter skulde tilfalde hende, hvis begge Ægtefolk döde för hende uden Afkom.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Ingeborgs velbevarede Segl i gult Vox vedhænger.
Ingiburgis dei gracia ducissa Swecie, Hallandie et Samsø, omnibus presens scriptum cernentibus eternam in domino salutem. Quoniam operarius fidelior mercede vberiori dignus esse dinoscitur, exhibitores presentis Nicholaum plougpenning et consortem suam Jngiburgem Monans doter qui nobis diutinum et fidelem impenderant obsequium, ea recompensacionis cupimus prosequi gracia que eorum necessitatibus fore conspicitur oportuna curiam nostram Bergis quam post Haquinum notarium mero iure possidemus, eisdem conferimus apropriamus tenore presencium et scotamus condicionibus infrascriptis possidendam, primo videlicet si ambos coniuges iam dictos mori sine prole contingat, nobis superuiuentibus, dicte curie possessio ad nos totaliter reuertatur. Si vero alterum coniugum deus uocauerit qui superuixerit prefate curie usu et possessione plenarie perfruatur, quam eciam graciam proli ab eisdem generande consimiliter elargimur. Concedimus jnsuper eisdem ac comuniter ipsorum proli vt memoratam curiam vendere ac in alia bona commutare libere valeant prout suis necessitatibus melius nouerint expedire. Hoc nichilominus prouiso quod bona loco sepedicte curie [239 aar1346] empta vbicumque locorum sita fuerint, nobis ipsis et ipsorum prole de medio subtractis jn remedium animarum nostrum omnium jn pios vsus prouide secundum consilium discretorum debeant ordinari. Jn cuius donacionis et scotacionis testimonium sigillum nostrum presentibus est appensum. Datum anno domini m o. ccc o. xl o. sexto dominica secunda aduentus domini, presentibus domino Andrea Hermanno blomare magistro Johanne ac aliis fidedignis.
bref. at hertugynnæ Jngeburg vntæ plagepenning. j gard j Bergen.
Andor Baardssön sælger Gaarden Ytre- Kalvhage paa Ytre-Folke (Hafslo) til Ingileif Thorsteinsdatter. (jfr. No. 298.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 2 Segl hænge ved.
Æk Andor Bardar sun viddr gængr /th/ui mæd /th/æsso minu brefæ at æk sældi Ingilæifuu /Th/orstæins dottor ii mæla læiggu j ytra Kalfaghanum a ytra Folkæ j Sognæ viddrgængr æk /th/ui at æk hæfu fyrstan pængh ok sidarst ok /th/ar j millim ok till sannænda hær vm sætti Gud/th/ormr Branolfs sun sit jnsiggli mæd minu jnsiggli firir /th/ætta bref ær gort var in ffesto Luciee aa viii aræ ok xx rikis okkars virdulæghs herra Magnusar mæd guddæs miskun Noræghs Suia ok Skanæ kononghs.
Ivar, Præst i Aal, melder Almuen i Gaulsvik Sogn, at Baard Bonde paa Roppom har paataget sig at bræde Kirken.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet vedhænger.
Allum monnum j Gaulswikar kirkiu sokn hæilsar ek Ifuar prestr j All med guds ok minni vinsemd kungerande at in festo sancte Lucie anno domini m o. ccc o. xl o. sexto, gerde ek /th/etta sattmal vi/edd/r B rd bonda a Roppom vm kirkiunnar goz her at hann skal vera skyldughr at bræda kirkiuna her att sumri er k/oe/mr, ok er /th/a kirkian honom skyldugh halfuan vj manada mat Ok til sannenda sætti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort var anno domini vt supra.
[240 aar1347] 
Bisp Salomon i Oslo, Ivar Ogmundssön, Arne Aslakssön, Kantsler, Ogmund Finnssön, Ulf Saxessön, Ole Helgessön, Bjarne Erlingssön, Eilif Eilifssön m. Fl. af Kongens Raad og to Lagmænd dömme, at Jon og Sigurd Hafthoressönner ingen Ret, paa Grund af Kong Haakons Forleningsbrev, have til Borgesyssel, da Forleningen alene kan ansees gjældende for Kongens Levetid.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Af Seglene ere No. 1, 3, 4, 6, 7, 8, 12, 13 tilbage.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra senda Salamon med guds nad biskup j Aslo Jfuar Øghmunda sun Arne Aslaks sun canceler Ogmundar Finz sun Vlfuer Saxa sun Ole Hælga sun Biærne Erlings sun Eilifuer Eilifs sun Ormer Esteins sun Gunnar /Th/oralda sun Olafuer Alfs sun Borgar Anunda sun /Th/ordr Eiriks sun Niculas paus logmadr j Aslo ok Haluardr Øgmunda sun loghmadr j Jæmtalande Q. guds ok sina. ver gerum ydr kunnict at a attanda aare ok tuttugta rikis vars vyrdulegs herra Magnusar med guds nad Noregs Swya ok Skane konongs a freadaghen nesta æftir /th/rettanda dagh jola j vættra hallenni j biskups garde j Aslo till krafdr af fyrnemdum vaarum hæidrlegum herra Magnusi konongh af einni halfuu en af annara sam/th/ykkiande herra Ione ok Siugurdi Haf/th/ores sunum at d/oe/ma huaart vyrdulegr herra Hakon konongr matte med lagum væita Borgasyslu længr en vm sina lifdagha sem vattada bref Hakonar konongs sem /th/æir br/oe/dr herra Ion ok Siugurdr hafdu firir ser vm fyrnemda Borgasyslu. settomzst ver /th/a aller saman ok skodadom einum skynsæmdum ok adrum. syntizst oss allum saman at Hakon konongr matte æi nokorn lut sua storan sins rikis lea æda væita længr en vm sina lifdaga. /th/ui at herra d/oe/mi ok ifuirbod ifuir /th/ægnna ok almuga a ok æftir laghum æignazst med allre annara rikis stiorn i Norege /th/an sem aat rettra ærfd er till Noregs konongs rikis komen. /th/ui d/oe/mdom ver sam/th/ykkilega fyrnemda br/oe/dr herra Jon ok Siugurd engan rett æda tilltalu æiga at hafua af /th/ui brefue Hakonar konongs til Borgasyslu. ok till sanz vitnisburdr settom ver vaar insigli firir /th/etta bref er gort var deghi ok aare sem fyr seghir.
Righens radz domsbreff aff Norghe at koningen ma ey forlæne læn j Nore langer en i hans leffuedaghe.
[241 aar1347] 
Eindride Peterssøn og Eirik Vikingssön, Prester paa Vang og Ævanger, sende Sira Thorer, Officialis i Bergen, Prov i Jordtrætten om Gaarden Skirvegg, mellem Sira Erling og Havard Ulfssön, hvem de have givet en Maaneds Varsel til at möde for Officialis i Bergen. (jfr. No. 299.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 299. Af de 4 Segl ere No. 3 tilbage.
Erlighom manne sira Thore officiali j Berghwinn. senda Eindri/edd/i Petrs son ok Eirikr Vikings son prestar a Vaange ok Æfangom q. g. ok sina. y/edd/r se kunnict, at /th/eir komo a stæmfnu firir okr ok margha a/edd/ra go/edd/a menn a Vaang a Voss. sira Erlingr j Viniu. ok Hafar/edd/r Vlfs son a tystzdaghin nærsta firir kyndillsm/oe/sso. anno domini millesimo ccc o. quadragesimo septimo. gek sira Erlingr /th/a vi/edd/r, at han var a /th/an dagh loghlegha /th/annigh kalla/edd/r me/edd/r ollu sinu profe ok skillriki at suara Hafar/edd/e fyrsag/edd/um vm akæro /th/a Hafar/edd/r hefir a sira Erling vm jor/edd/ena Skirfægg eftir /th/ui sem bref y/edd/art vaattar er her fylghir ok leset var vppi j Viniu firir sira Erlingi sem han gek vi/edd/r, kær/edd/e /th/a Hafar/edd/r Vlfs son a sira Erling a/edd/rnæmfndan, at han hællt ok Vaar/th/iofr bro/edd/er hans firir honom siau mana/edd/amata bol j Skirfægg /oe/fre ok ne/edd/re ok halldet haf/edd/e me/edd/an Hafar/edd/r var j omæg/edd/ ok sag/edd/e /th/a jor/edd/ vera siin fa/edd/urarf. En sira Erlingr kalla/edd/e bro/edd/orarf siinn. Læiddi /th/a Hafar/edd/r a/edd/rnæmfndr framm vaatta sina Jngibiorghu /Th/orstæins dottor ok Sigri/edd/i Erlendz dottor. toko /th/ær so til bokar ok suoro at /th/ær varo hia a Væstrhæimi er Vlfr fa/edd/er Hafar/edd/ar lauk me/edd/r handabande Onnolfe frenda sinum fim kyrlogh j go/edd/om /oe/yri j jar/edd/aura firir ne/edd/re Skirfægg. var Gy/edd/a mo/edd/er Onnolfs fyrsag/edd/s j /th/ui handabande. var /th/at /th/a er sira Brattr song a Æfangom firir sira Erlingi. eftir soghn /th/eira ok æi/edd/i. /th/ar me/edd/r læiddi framm Hafar/edd/r optsag/edd/r a/edd/ra tua vaatta. Gudlæik Orms son ok Asla Sighur/edd/ar son. toko /th/eir so til bokar ok suoro fullan æi/edd/ at /th/ar varo /th/eir hia a Væstrhæimi firir siautian vetrom eftir Mikkialsm/oe/sso vm haustit er Vlfr bukr kraf/edd/e af Onnolfe fyrnæmfndom siau laupa j lanndzskylld af jor/edd/enne a/edd/rnæmfndre Skirfægg. En Onnolfr sag/edd/e sik vanta af Vlfi siau kyrlogh j jar/edd/araura fyrsag/edd/a siitt kyrlagh j huært mana/edd/amatabol j Skirfægg. Krof/edd/um vit /th/a sira Erling siins skillrikiss er han hef/edd/i firir jor/edd/enne Skirfæg. en han villdi ekki firir okr tea ok ænnzskiss daghs bæiddizst til /th/ærss. Settum vit /th/a /th/eim ba/edd/om sira Erlingi ok Hafar/edd/e /th/rattsag/edd/um mana/edd/ar stæmfnu fyrir y/edd/r j Berghwinn sem /th/eir ba/edd/er bæidduzst saker forfalla. huarom me/edd/ sinu skillriki /th/i sem /th/eir hef/edd/i frammar til. Ok til sannz vitnissbur/edd/ar. settu Bryniolfr ok Arnbiornn konongs vmbo/edd/s menn a Voss siin jnnzsighli [242 aar1347] me/edd/ okrom firir /th/etta bref er gort var j sta/edd/. deghi ok are fyrnæmfndom.
Skirfuegsbref.
Ogmund Finnssön, Sysselmand i Ryfylke, giver Stavangers Domkapittel Gaarden Austreim for sin Faders Sjæl, mod at Kannikerne skulle holde dennes Aartid.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 34. No. 17. Levning af Seglet.
Allum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædr høyra sæindir Oghmundr Finzson syslumadr j Ryghiafyllki quædiu guds ok sina. kunnikt gerande. at ek hæfuer loket capitulo ok korsbrødrom j Stawangre till æfuænlæghrar æighnar j testamentum firir saall fodur mins, /th/a fi/oe/ghura mamata læighu sem ek aa j jordenne Austrhæimi sem liggr j Mallar kirkiu sokn. ok afganga tiiu vette kons j landskylld, med allum /th/æim lunnændom sem till lighia ok læghit hafua at forno ok nyiu. ok till kunnu falla hædan af. vndir /th/i skillorde. at /th/æir skulu hallda alltiid hans aa huærium tollf manadom. Ok till sannænda hær vm sætti ek mit jncighli firir /th/etta bref er gort var j Stawangre /th/orsdaghen nesta æftir festum sancte Agathe virginis aa attanda are ok tutughta rikis mins vyrdulæghs herra Maghnusar med guds nad Noreghs Swyia ok Skane konongs.
vm Austrhæim j Mallar kirkiu sokn.
Halvard, Biskop, og Arne Haraldssön, Korsbroder i Hammer, stadfæste den Dom, Paal Einarssön havde fældet og Kong Haakon bekræftet, om Sira Haakons og hans Farmoders Ragnhilds Arv efter Baard Tabard.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra. senda Hallwardr med gudes miskun biskup j Hamre. ok Arne Haralldzson korsbroder j somastad. Q. g. ok sina. /th/at se ydr kunnigt. at anno domini m o. ccc o. xl o. septimo tyrsdaghen nest eftir paskauiku j biskupsgarde j Hamre, varo /th/æir Endridr Jons son j vmbode /Th/orlæifs Hakonar sonar af æinni hallfuu. ok Arnulfuer j Birki j vmbode erwingia Ions Baardar sonar. af annære a dome firir oss ollum soman. sira Bryniulfui Haralldz syni korsbr/oe/dr j Hamre ok Ogmundi Saxæsyni loghmanne a Vpplond [243 aar1347] om. stemfdr med varo ofno brefue. eftir /th/ui sem /th/essor stemfnæ ok vmbod. varo /th/æir /th/a loghlegha profuæd firir os. Ok af /th/ui at wer gatom æi a /th/æim dæghi saker fiollskylldis /th/eira maall ænt. swa afsakado /th/æir sik ok sira Bryniulfuer ok Ogmundr fyrnemfdr. ok sagdo sik vm morghunæn nest /th/er eftir æi lidughæ vera at sitiæ ifuir /th/erso maalæmfni med okkr, /th/ar firir kom /th/a vm morghunæn firir okkr twa huartueggia halfuan, /Th/orlæifuer Hakonarson seallfuer ok tok sitt vmbo/edd/ aftr af Endridi Ions syni. sem han hafde honom fenget vm /th/etta sitt maall. ok kiærde at han nær æi reettyndom vm arf /th/an sem sira Hakon fader hans. ok Raghnilldr fodurmoder hans stodo till eftir sira Baard tabard. Vidrgek ok /th/a Arnulfuer a Birki. at han var j fullu vmbode arfuæ Ions Baardar sonar. ok suarade /th/a a /th/æira veghnæ. at /th/æir hafdo ækki mæiræ af /th/ui godze sem sira Baardr tabardr atte j sinom sidestæ dagom. æn iiii halfseldo booll ierdar kolloth j Brokkom. Tede /th/a /Th/orlæifuer fram j dome domsbref Paals Æinerssonar logmanz. er vattar vm dom. er han lagde a /th/æiræ medaall. sira Hakonar fadur /Th/orlæifs. ok Ions Baardarsonar. vm arf sira Baardar. ok okkar wirdulegr herra herra Hakon konongr godrar aminningar hefuir sitt stadfestu bref firir lagt. Tede ok /th/a fram Arnulfuer a Birki j vmbode sem fyr sæghir bref fyrnemfdz Paals logmanz ok /Th/orers logmanz. sua ok bref Andresar lensmanz. /th/ar med ok bref Ogmundar rostongs ok Kiætills gips. sem han læiddi in. ser till værndar. ok at skodadom sem inwirdulegazst med ollu gaumgiæfwe /th/æim ollum brefuom. sem huarotweggiæ halfuæn hafde firir ser. ok allre annære lagaframfærd hafdre. funnum mit at domr Paals logmanz ok stadfestæ herra Hakonar konongs. sem /Th/orlæifuer tede /th/ar fram firir ser hafdu fyrst loghlegha aa komet vm /th/enna sama arf. en /th/au oll domsbref ok annur sem Arnulfuer tede fram j sino vmbode. ok sidan varo gorr syntizst okkr j æinghom luth giæghnæ /th/esso male. /th/ui at /th/au vattæ vm serleghar giæfuer ok imisar adrar framfærder. æn ekki vm arf sira Baardar. Ok af /th/ui at hwarotweggiæ halfuæn bæiddizst hærr laga oskurd aa. ok ændæleghan doom /th/ui med rade tilloghu ok sam/th/ykt /th/æira godra mannæ sem hia okkr varo. af vallde ok vmbode okkars wirdulegs herra. herra Magnusar konongs. sem vattar hans bref sem /th/etta okkart er vidrfæst. d/oe/mom mit sam/th/ykkilegha. at sa domer halldezst eftir ollum sinom græinom ok aatvikum. sem fyrnemfdr Paall logmadr hafde a lagt vm /th/etta maall ok Hakon konongr stadfesti. Ok till sanz vithnisburdar settom mit okkor inzsigli firir /th/ettæ bref er gort var j stad aare ok dæghi sem sæghir.
[244 aar1347] 
Sigurd Hafthorssön, Lagmand i Oslo, Nikulas Sigurdssön, Olaf Jonssön og Arne Kampe, tildömme Klostret paa Hovedö og Nonneseter i Oslo Fisket i Aaen Löxaa og Vandet Folanger, og dömme Eystein Gislessön at godtgjöre det, han ulovligen havde fisket sammesteds. (jfr. No. 240.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med No. 309.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra senda Sigur/edd/r Haf/th/oressun logmadr j Oslo Nikulos Sigurdær sun Olafuer Jons sun ok Arne kampe Q. G. ok sinæ. Mer gerom y/edd/r kunnict at mer varom a stemfnu a bakka vi/edd/r anæ L/oe/xo a laughardaghen siau nattom firir Mariu messo /oe/fre a niundæ are ok xx rikis vars wyrdulaghs herra Magnusær med gu/edd/s nad Noreghs Swia ok Skanæ kononghs. kom /th/a /th/er herra Andor abote j Hofwd/oe/y [ok fru] Elin abbadiss at Nunnusettre j Oslo ok /th/æira vmbo/edd/s men kuaddu ok krafdu /Oe/ystæin Gislu sun at læidæ vitni [/th/æiræ mannæ er] han sjalfuer hafde vensz ok anæmpt firir herra Ogmundi Gud/th/orms syni hyrdstiore j Vikenne ok j hueriu er . . . . . . . . at standæ herra abotæ ok fru abbadisi ret vndir varom dome sæm hans bref vattær /th/er vm gort /th/et sem [her er vidr fæst] Læidi /th/a /Oe/ystæin /th/essæ vithni Gudbrand langh ok Æiuind a /Oe/yiakre er swa sworo at /th/æir vissu af . . . . . . . . . . angars gardr atto at fiskiæ j L/oe/xo at fyndænne en eighi vissu /th/æir huat /th/æir æighu nu . . . . . . . . . . krafdr /th/æiræ vithnæ opt sem han ventesz fyr firir herra Ogmundi ok fengosz /th/au einghi af honom flæiri . . . . . . . . . . tto er swa fluttu ord eftir orde sem Gudbrandr ok Æiuin/edd/r sworo en eighi frammaræ . . . . . . . . . . . . . . . ok Gudbrands langhs ok /th/æiræ flæire mannæ sem /th/et sialft seighir. D/oe/mdom mer . . . . . . . . . . . . . ar eighi herra abote firir stæmfdr ok eighi hans vmbo/edd/s ma/edd/r ok æi nemfdisz . . . j . . . . . . . . . . . . . vmbo/edd/s madr mins herra kononghs. eptir /th/et krafde herra abbote ok fru abbadiss oss doms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ok skodadom invirdulegha vithni af huaræ tueghia halfunni ok prof. Syntysz oss . . . . . . . . . . . . . . . ss hofdu læit firir herra Ogmundi skilrikaræ sakar /th/ess at /th/au nemfdu huorsso læinghi er [klau]stren . . . . . . fiskinni j L/oe/xo ok vathneno Folanghre. /th/ui var /th/et vaar domær at fyrnempd klaustr Howd/oe/y [ok Nunnusetr] skulu eighæ æfuerdlegha ok frialslegha fylghia alre fiskinni j L/oe/xo wp till Trogh hylia allere fiskinni . . . . . . . . . ok /th/er medr skall /Oe/ystæin aftr lægghia ok wp luka medr eidi sinum ok tuæir men sanne hans æid at han lyk[e eighi min]næ fiska aptr edr wærd firir /th/a er /th/æir varo værdir er han fiskti /th/er e/edd/r let fiskia /th/er j anne ok vatne ok landnamf a ofuan a huariu areno holfuu mæiræ en loghfæst er. Eptir [245 aar1347] /th/et krafde /Th/ollæifuer vmbo/edd/s ma/edd/r fru abbadisar Arnæ lensman /Th/orgylssær Smys sunar at nemfnæ /th/a men j æid medr /Oe/ystæini. næmdi han /th/er till Gudbrand langh ok /Th/ordh a Blakkæstodum. ok till sannynda settum mer vor jnsigli firir /th/etta vart doms bref er gort war a deighi ok are sæm fyr sæighir.
Pave Clemens VI tillader Eilif Eilifssön, som ikke uden pavelig Dispensation kunde finde en Hustru efter sin Stand i Norge, at ægte Gyrid Erlingsdatter, uagtet de vare beslægtede i 4de Led. (jfr. No. 79.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. VI. ann. VI. tom. 4. p. 2. pag. 129.)
Clemens episcopus etc. Dilecto filio nobili viro Elauo Elaui et dilecte in Christo filie nobili mulieri Guridi nate dilecti filii nobilis viri Erlingi Wikundi Osloensis et Bergensis diocesis. Salutem etc.
Sedis apostolice providentia circumspecta nonnunquam rigorem iustitie mansuetudine reparans, quod iuris auctoritas denegat de gratia benignitatis indulget, prout personarum locorum et temporum qualitate pensata id in deo conspicit salubriter expedire. Sane petitio pro parte vestra nobis nuper exhibita continebat, quod vos ex tractatu amicorum virorum communium desideratis ex certis causis nobis expositis invicem matrimonialiter copulari, sed quia quarto consanguinitatis gradu vos contingitis, matrimonium huiusmodi contrahere licite non potestis, dispensatione super hoc apostolica non obtenta. Quare pro parte vestra nobis extitit humiliter supplicatum, ut cum tu fili Elaue in regno Norweye iuxta tuorum decentiam natalium coniugem tibi parem in genere non invenias, cum qua possis sine dispensatione sedis apostolice matrimonium contrahere, providere vobis super hoc de oportune dispensationis beneficio de benignitate apostolica misericorditer dignaremur. Nos igitur, qui delectamur in statu prospero singulorum, carissimi in Christo filii nostri Magni regis Svetie illustris super hoc humiliter supplicantis ac vestris supplicationibus inclinati, vobiscum, ut impedimento, quod ex huiusmodi consanguinitate provenit, nequaquam obstante matrimonium huiusmodi invicem contrahere libere ac in eo, postquam contractum fuerit, remanere licite valeatis, auctoritate apostolica de speciali gratia dispensamus, prolem suscipiendam ex huiusmodi matrimonio legitimam decernentes. Nulli ergo etc. nostre dispensationis infringere etc. Datum Avinione .vi. Idus Septembris, anno sexto.
[246 aar1347] 
Sigurd Hafthorssön, Lagmand i Oslo, Nikulas Sigurdssön og Olaf Jonssön udstede Vidisse af Hr. Ogmund Guttormssöns Brev ovenf. No. 240.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, i Midten fortæret af Væde, sigillatorisk forbundet med No. 307.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edr h/oe/yra senda Sigurdr [Haf/th/ores] sun loghmadr j Oslo Nichulas Sigurdæ sun ok Olafuer Jonssun Q. G. ok sinæ ydr gerom mer kunnikt at mer saghom ok inuyrdulega [yfirlasom] bref herra Ogmundar Gudthorms sunar hyrdstioræ j Vikenne med hæilu hans insigli ok vspiltu j huariu vattadæ ord [eptir orde sem her seg]hir [ Nu fölger Brev No. 240 ]. Till sansz vitnisburdar settum mer vor insigli firir /th/etta transcriptum er gort var a krosmesso dagh vm haustit a niunda are ok xx rikis vars vyrdulaghs herra Manusar Noreghs Swia ok Skanæ konongs.
Kong Magnus byder alle Mænd i Tönsbergs Provstedömme inden 1 Maaned at betale Kirken dens Tilgodehavende.
Efter en Vidisse af 7 April 1349 i norske Rigsarkiv. (nedenf. No. 316.)
[247 aar1348] 
Nikolas Endridssön, Prest i Stavanger, og Endrid Jofreyrssön, Prest i Veikulfsdal, kundgjöre, at Sira Salmund Styrmessön, Korsbroder i Stavanger, paa Brödrenes Vegne forlangte Gaarden Vivilstad af Ivar paa Aas, mod at forsörge ham som andre hans Lige i Brödregaarden, hvilket Ivar afslog.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia ædr h/oe/yra senda Nikulas Endridarson persona j Stafangre ok Endride Jofr/oe/ysson prestr j Veikolfsdale Q. G. ok sina, kunnigt gerande at aa Suipthunsuauku æftan en sidare anno domini m o ccc o xl o. octauo voro mit j hia j midlofteno j Brattenom sem Ifuar a Ase laa j ok h/oe/yrdum a. er sira Salmundr Styrmisson korsbroder j Stafangre j fullu vmbode br/oe/dranna j /th/eim sama stad baud Ifuare vista tauku j miolfue ok smiorfue æftir /th/ui sem adrer goder men hafua tækiit af br/oe/dragharde ok biskups gharde adrer hans likar, en budaruaurd af steikara huse ok maldrykkiu af br/oe/drakellara sua sem einhuer br/oe/dranna æf /th/eir æte vti. Beiddizst ok sira Salmundr heimold a iordenne Viuilstaudum æftir /th/ui sem han hafde bodet /th/eim adr ok /th/riggia punda korns sem /th/eir laughdu til steinbruar mædan /th/eir hughduzst eigha, vildi /th/ennan kost Ifuar a Ase einghan hafua. Ok til sannenda her vm setto mit okor incighli firir /th/etta bref er gort var j Stafangre deghi ok are sem fyr seghir.
Harald Nikulassön, Helge Hvatssön, Prest i Skrauthvals-Herred, og Thor stein Jonssön vidne, at Nikulas Ivarssön paa Dyfrin overlod alt sit Gods, deri indbefattet Arven efter Söstersönnen Sira Eystein ved Andreskirken i Nidaros, til sin Sön Ivar, mod at denne skulde föde og klæde Faderen hans Livstid og bekoste hans sömmelige Ligfærd. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. 3 Segl, hvoraf 2 og 3 tilbage.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr høyra senda Haralldr Niculaasson Hælghi Huatzsson prestr j Skrauthuals hera/edd/e ok Thorstæinn Jons son Q. G. ok sina. Ver vilium ydr kunnigt gera at sunnudaghen nersta æftir decollacionem Johannis baptiste. /th/a er lidner varo fra bur/edd/ar thiid vars herra Jesu Christi /th/ushundrat vætra /th/riu hundrat vætra fiorertigir vætra ok atta vættr. varom ver /th/ui j hia Dyfrine er /th/eir hælldo hondum saman Niculaas Ifuars son af æinni halfuu, en af annare halfuu Ifuar son hans. mæ/edd/ /th/ui skillor/edd/e at adr [248 aar1348] næmfdr Niculaas gaf Ifuare syne sinum fyrnæmfdum ok afhende ser allt sitt godz laust ok fast /th/at sem /th/a atte hann ædr æighande wyrde hæ/edd/an af smatt ok stort ok enkanlega arf /th/ann sem hann atte at taka æftir sira Øysteinn systur son sinn er sangh at Andreskirkiu i Nidarose. Her j mot skillde adrnæmfdr Jfuar f Niculaase fødr sinom kost ok klø/edd/e mæ/edd/an er hann lif/edd/e ok gera vttferdh hans till høyrilega si/edd/an hann være anda/edd/r. oh erfwingiar Ifuars en hann kann fyrre andazst. ok till sannz vithnis her vm settom ver vor insigli firir /th/etta bref er gort var Valldrese /th/ui are sem fyrsegir.
Gudbrand i Gardlid, Eirik paa Berge, Eirik og Olaf Sigurdssönner vidne, at Nikulas Ivarssön, som nu lever i Valdres, og Sira Eysteins Moder Gyda vare ægte Södskende og Börn af Ivar paa Dyfrin, ligesom at ingen i Valdres er nærmere end hine to til Arven efter Sira Eystein (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. Af de 4 Segl er kun No. 3 tilbage.
Allum mannum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr høyra senda Gudbrandr j Gardhlii/edd/ Eirikr Berghe ok Eirikr ok Olafuer Sigur/edd/ar synir Q. G. og sina. kunnigt gerande at ver vitum /th/at sannynde vera æidh varn at Niculaas Ifuars son er nu lifuir Valldrese ok Gy/edd/a moder sira Øystæins er sangh at Andreskirkiu j Nidarose varo skilgætin syskin ok born Ifuars Dyfrine. ok enghin er skylldare Valldrese till arfs fyrnæmfdz sira Øystæins ok till sannz vithnisburdar her vm settom ver vor insigli firir /th/etta bref er gort var krossmøsso dagh vm haustet tiunda are ok tuttugta rikis vars vyr/edd/ulegs herra Magnusar mæ/edd/ guds nad Noregs Swya ok Skane konongs.
Erling Thorgilssön, Aarmand i Österdalen, kvitterer Sigrid Haldorsdatter for Lejermaalsböder, og hvad hun ellers havde forbrudt mot Kirken.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. Brevet er 133/4 Tommer langt og 2 Tommer bredt. Af de 4 Segl ere det tredie tilovers.
Allum mannum /th/æim sem /th/etta bref sia æder hæyra sænder Erlighnger /Th/orgylsson aarmader j Æystrudale. q. g. ok sina. kunniktgerande at Sighriid Haldoors dootter Arnna kona sættest vider mik a Klemetsmæsso æfttan a Brædæmni a /th/rituktta aare mins vyrdulæghs herra Maghnnusar mæder gudes naad Noræghs Sya ok Skane kononghs [249 aar1349] firir /th/at at hon var æighi hia bonda sinum fyr æn /th/au aatto getnad saman ok vm ol /th/au maall sem hon hafde /th/a brottet vider kirkiuna mæder /th/ui skilorde at sa æf /th/at saatmall ryfui æda hænni æder hennar asprighngi brighlade skal sliku firir suara sem sa mader a at suara sem gæghnger a trygd ok .xii. manna doom /th/æssom fleirum mannum hiauerandom Atsla preste j Æystrudalle Anfinni a Almme ok marghum odrum godom mannum sæm sa ok hæyrdu mit vmbodesbref mæder vskoddu insighli sira Haldoors Jonssonar till sanenda her vm sættum meer fyrnæmfder voor insighli firir /th/etta bref er gort var j fyrnæmdom tima ok aare.
Kong Magnus melder Almuen i Lom og Vaage, at han atter har lagt Fjeldvandene Lemun-Sö og Hjærdals-Vand i Kongens Alminding under Bygdens Mænd, hvem de ved Kongens ældre Brev vare fratagne.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglet mangler.
Magnus med guds nad Noregs Suia ok Skane konongr sendir allum monnom a Loom ok Vagha q. g. ok sina. mer gerom ydr kunnigt at /th/et hefuir kæært veret firir oss at votn /th/au Lemunsior ok Hiardalswotn er ligiæ j varom almennighom her med ydr hafua veret beden vndan varom almughæ med varom brefuom. ok sakar /th/ers at meer vilium at vaar almughi verdi sinnæ rettyndæ niotande /th/ui kallum ver aftr fyr sagd votn vndir bygdar menn[e]næ ok vere /th/eim till gagns eftir fornom siduana. /Th/etta bref var gort j Aslo sunnudaghen j fyrstæ viku langhæ fastu a .xxx ta. are rikis vars ok insiglat med varo secreto oss sialfvum hiauerandom.
Tunsbergs Lagmand og Raadmænd udstede Vidisse af Brev No. 310.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Tönsbergs Stads Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra sænda loghmadren j Thunsberghi ok aller radæssmæn /th/æssama stadar Q. G. ok sina kunnight gerande at mer saghom ok invyrdulegha ifuirlasom bref vars vyrdulegs herra Magnusar mæd gudes nad Noregs Swyia ok Skane konongs mæd hans hæilu hagande jnsigli sua vattande ord æftir orde sem her fylghir [ Nu fölger Brev No. 310 ]. Ok till sannynda her vm settom mer vart stadar jnsigli firir /th/etta transcriptum er gort var j Thunsberghi a thysdaghen nesta æftir palsunnu Anno domini m o. ccc o.xl o. nono.
[250 aar1349] 
Sex Mænd bestemme den Godtgjörelse, Ingebjörg Simonsdatter skulde betale Halstein Josteinssön for Bestyrelsen af Finnens Gods. (jfr. No. 321. 325.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhæng 1, 3 og 6.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra senda Haldor Olaafson Anfinnr Duksson Asskell /Oe/ysteinsson Wæmundr Siugurdarson Besse /Th/orersson ok Eilifr Siugurdarson (q. g. ok s.) Wer vilium ydr kunniktgera at a mid/th/ikudagen nestan eftir Ollafs woku sidare ok friadaghen /th/ar nestan a /th/ritughta are ok einu rikiss wars wirduleghs herra. herra Magnusar mæd gudes naad Noreghs Sya ok Skane konongs waro wer einuordum til nefdir at skoda goz a Finnini af einniholfu a wegna Halsteins Josteinssonar en af annarre holfu a wegna Ingibiargar Simunar dotter j wmbode barnssins halfr a huars wegna. toko /th/au Halstein ok Ingibiorgh fyrnemfd so hondom saman at /th/at skyldu /th/au halda ok haua er mer gerdum a /th/eirra wegna so til nefdr sem nu er saghst ok eftir /th/at er Halstein hafde af hafhent heftir /th/i sem /th/ar er bref firi gort ok war insighli firir hangha eftir /th/at skodadom wer inuirdulegha skada Halsteins Josteinssonar hwat han hafde faret a sinu gozze firi /th/at at han hafde Finnins gozs g/oe/ymt heftir /th/i sæm logmans bref vattar at Halstein skal hafa firi sina g/oe/ymslu ok firir gonghu firi /th/ess sakær at jord Halstæins /Th/osteinssonar la aud ok mer uissum at han hefdi saat fyr saghda jord Hornuin tolf manada mata bol, /th/ess j stad settum wer honom a Wozst en af akrenom a Seim halfs /th/rettanda manadamata bole er Finnini til h/oe/yrdi arlengess. Skyldi ok Halstæin aftr leggia tolf sald korn firi fræ fyrsagdar jardar er Seimr eitir. jtem firi adra jord optnef Halstein sæm han ok hans fadr hafa jamnan att ok abuid fimtaan manada mata boll sæm Sau/edd/r hæitir ok a /th/esso are aud la /th/ar firi settum wer opptnefdom Halsteini atta kyrlogh af Finninss gozze firi akren ein jtem firi starf siitt [ly]kt ok alla firi gonghu sem han hugdisz eigha atta kyrlogh ok ein ketil loghdum wer honom /th/ar til. jtem reiknade Halstein hwat han hafde /th/ramlas af sialfs sins godze vinnu monnum /th/eir waro /th/a miok torfengir. varo /th/at /th/rettan laupar. sam/th/yktum wer /th/at allr at Halstein skyldi /th/at aftr taka af Finnins godze. saam wer ei sannarre firi gudi ok monnum. gerdum wer ei /th/etta j hatrsemd wi/edd/r erfingia Eiriks bonda ok ei astsemdar sakær medr Halstein. Settum wer a /th/essa skuld /th/ria saladagha Halsteini at afhenda j landskyldar /oe/yri fyrstan dag at kross messo annan at Marsteins messo ok loket allt at jolom nestom er koma. ok til sanenda herwm settum mer fyrsagdr men war insighli firi /th/etta bref er gort war a deghi ok are sem fyr segir.
[251 aar1349] 
Pave Clemens VI tilstiller Erkebiskop Arne og hans Lydbiskopper Afskrift af sin 18 Januar 1343 udgivne Bulle Unigenitus om Jubelaar i Rom 1350, med Befaling atter at gjöre de norske Menigheder bekjendte dermed.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Clem. VI. ann. VII. ex iustrum. miscellan. 1349.)
Clemens episcopus, servus servorum dei Venerabilibus fratribus [Arnoni] archiepiscopo Nidrosiensi eiusque suffraganeis, salutem et apostolicam benedictionem.
Dudum de fratrum nostrorum consilio et plenitudine apostolice potestatis indulgentiam, quam felicis recordationis Bonifacius papa viii predecessor noster omnibus vere penitentibus et confessis, qui beatorum Petri et Pauli apostolorum basilicas de urbe in anno a nativitate domini millesimo trecentesimo, et extunc quolibet anno centesimo secuturo, certo modo visitaverint concessit, ad annum quinquagesimum duximus reducendam, statuendo quod quicumque voluerint indulgentiam huiusmodi assequi, basilicas predictas ac Lateranensem ecclesiam in anno a nativitate eiusdem millesimo trecentesimo quinquagesimo proxime secuturo, et extunc de quinquaginta in quinquaginta annos certo modo visitare deberent, prout continetur plenius in confectis super hoc nostris litteris, quarum tenor talis est. [ Nu fölger Bullen: Unigenitus .] Quocirca fraternitati vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus singuli vestrum in singulis vestris civitatibus et diocesibus predictas litteras nostras subditis vobis clero et populo publicetis et intelligibiliter exponatis, ut annuente domino ad promerendum huiusmodi indulgentiam se disponant. Ceterum quia presentes littere nequirent forsitan propter viarum discrimina vel alia impedimenta legitima singulis vestrum commode presentari, volumus, quod per te, frater archiepiscope, dictarum litterarum transumptum manu publica scriptum tuoque munitum sigillo vobis, fratres suffraganei, transmittatur, cui velut originalibus litteris adhiberi volumus plenam fidem. Datum Avinione .xv. kal. Septembris, pontificatus nostri anno octavo.
[252 aar1349] 
Tre Mænd vidne, at Sira Ogmund, Prest ved Hofs Kirke i Röyrdal (i Jarlsberg), i sin Datter Borghilds Gravöl gav Eids Mölle med Kværn og Redskab til Hofs Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i Arendals Museum. De 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia eder hoyra sænda Rane Æiuindæ son /Th/oralder a Ausby ok Ormer a Nordby j Hofs sokn j R/oe/yrdale a Væstfold Q. G. ok sina kunnikt gerande at mer varom a Brænne prestgardenom j samre sokn nokrom daughum firir allahæilagha manna messo a xi a. are ok xx ta. rikis vars wyrdulex herra Magnusar me/edd/r gudis naad Noregs Suya ok Skanæ konongs j æirui Borghildu dottor sira Ogmundar er /th/a atte Hofs kirkiu. hoyrdu a me/edd/r marghum adrum godom monnum at sira Ogmun/edd/r fyrnæmnder lysti firir oss at han hafde geuet Hof[s kirkiu] sua mykit sæm han atte j Æizmylnu me/edd/r kuæn ok ræi/edd/i sua sæm /th/a stod mylnan. ok till sannynda her vm sæittum mer voor insigli firir /th/etta bref er gort var a fyrnemndum timæ ok are.
Thorgeir Alfssön i Fola giver 12 Öresbol i Gaarden Ruga i Skygthveit Sogn til Aas Kirke paa Follo mod Sjælemesser aarlig for ham selv og hans Hustru Elin Ogmundsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea ædr h/oe/yra sendir /Th/orgeir Allfsson j Fola Q. g. ok sina. Ek gerer yder kunnight at a /th/orsdaghen nesta firir Tomessm/oe/sso lidnum fra burder tid vars herra Iesu Christi anno domini m o. ccc o. xl o. nono /th/a gaf ek ok afhende tollf aura boll iarder (i) Rughu er ligger j Skygh/th/ueita sokn a Vnnum till Ass kirkiu er ligger a Follo till prestekium Eilini Ogmunder dotter kono mini ok mer till b/oe/nahadz ok med /th/eim hætte at /th/en prester sem /th/er synger a Aase skall arlegha syngia salatidir ok salam/oe/sso firir okkra saalom j okarn artida dagh till sanynda at fyrnempnd Aass kirkia skall eigha adernepnda iord Rughu frealsa heimola ok akærslolausa firir huarium manne med allum lutum ok lunyndum sem till henner liggia æder leghet hafua fra forno ok nyu vttan gardz ok in innan sem fyr seghir sætto /th/esser goder men sira Gunner /Th/ordersson rædess mader j Nunnuklaustri j Oslo ok sira Eifuinder prester a Askeimi sin insigh(li) med minu insighli firir /th/etta bref er gort var a deghi ok are sem fyr seghir.
bref vm xii aura boll j Rufw.
[253 aar1350] 
Haldor Olafssön, Askel Eysteinssön, Vemund Sigurdssön, Anfinn Haldorssön, Besse Thoressön og Eilif Sigurdssön bestemme paa Halstein Josteinssöns og Ingeborg Simonsdatters Börns Vegne det Lösöre, som skulde tilfalde Eirik Bukks Arvinger paa Finnen. (jfr. No. 317. 325.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Af de 6 Segl ere 1, 5, 6 tilbage.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra senda Haldor Olafsson, Asskel /Oe/ysteins son, Vemundr Siugurdar son Anfinnr Haldorsson, Besse /Th/oresson, ok Eilifr Siwgurdar son Q. G. ok sina. mer wilium ydr kunnight gera, at a midvikudagen nestan eftir Olafs woku sidare, ok friadagen /th/ar nestan eftir, a /th/ritughta are ok æinu rikis wars wirduleghs herra. herra Magnusar mæd gudes naad Noreghs Swia Skane konongs, waro wer enuordom til nemdder af wegna Halsteins Josteinssonar halfir, en halfir af annarre holfu a wegnna Jngibiargar Simunar dottor j vmbode barns sins, /th/es er d/oe/mt var Eriks bokka a Finnini æruingi barna adrnefs Eriks bonda j bædium h/oe/gendum linlokkum ok sengiar klædom firir vi. kyrlogh jtem salun ok kogur firir ii kyrlogh jtem æin forfalsz brun firir halft kyrlagh jtem æin barnshwitil ok .j. slitath hanklæde firir ii laupa jtem syrkot ok kaprun firir iiij laupa jtem j palkledom ok paldynum firir halft iii kyrlagh jtem æin tre. a . . . . . . . . . a ok einar doppor firir .v. laupa, jtem iii horn, ok ij mattkrifar, ok einar wagar skalr mæd mætom firir halft fimta kyrlagh, jtem iiij kistur firir fiughur kyrlogh, jtem sex breid/oe/xar firir vi kyr, jtem vii spiott firir halft iij kyrlagh, jtem iiii swærd ok ein mækir ein skioldr /th/ar mædr firir iiii kyrlogh, jtem ein skioldr firir sik firir kyrlag, jtem skioldr ok æin buklare firir laup jtem æin plata forn firir ij laupa jtem iiii stolufur ok æin jarnhattr ok æin luktr hialmr firir vii laupa jtem sex bonda skildir ok æin buklaræ firir iii kyr jtem j .ij. loptom tiold firir x. kyrlogh jtem ii karlmansz sodlar ok æin kuænmansz sodull mædr beidslu ok ollum tygium firir halft iii kyrlagh jtem allr /oe/ykia ræidi ok iij snidlar firir halft annat kyrlaght jtem j nofrum /oe/gsum ok sigdum ok ollum smidiu tolom /th/eim ær bondom h/oe/va firir iii kyrlogh, jtem ii munlaugar ok ii waszkalar firir kyrlogh jtem ii pottar ok æin pundaræ firir kyrlagh jtem ii skippundarar firir halft annat kyrlagh jtem iii hæitukatlar firir atta kyrlogh, jtem diaasn /th/at ær stændr /th/rættaan aura gyllt, jtem sylgia ær stændr halfan annan /oe/yri jtem æitth fingrgul ær stændr fim peningha wegna, jtem twæn spenls ogyllt er standa fim ertoggar jtem æinar tolur firir halft kyrlaght jtem skurn buin ær stendr halfri ertogh fat i halfan /th/rættanda /oe/yri. war /th/a [254 aar1350] æn marg wmætet bede bu ok hæstar ok marght annat ok til sanynda her wm sættum mer fyrnemdr mæn war jnsigli firir /th/etta bref er gort war a dæghi ok aræ sæm fyrsægir.
Pave Clemens VI udvælger Olaf, Benediktinernes Abbed i St. Marie Kloster paa Holm (Nidarholm), til Erkebiskop i Nidaros efter Arne Vade.
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Clem. IV. ann. IX. tom. I. p. 8.)
Clemens episcopus etc. Dilecto filio Olauo electo Nidrosiensi salutem.
Divina disponente clementia, cuius inscrutabili altitudine ordinationem suscipiunt universa, in apostolice sedis specula licet immeriti presidentes, ad universas orbis ecclesias aciem nostre considerationis extendimus, et pro earum statu salubriter dirigendo apostolici favoris auxilium adhibemus, sed de illis propentius cogitare nos convenit, quas propriis carere pastoribus intuemus, ut eis iuxta cor nostrum pastores preficiantur ydonei, qui commissos sibi populos per suam circumspectionem providam salubriter dirigant et informent, ac bona ecclesiarum ipsarum non solum gubernent utiliter, sed etiam multimodis efferant incrementis. Olim siquidem bone memorie Arnone archiepiscopo Nidrosiensi ecclesie Nidrosiensis regimini presidente, nos cupientes ipsi ecclesie, cum eam quovis modo vacare contingeret, utilem et fructuosam per apostolice sedis providentiam preesse personam, provisionem eiusdem ecclesie dispositioni nostre ea vice duximus specialiter reservandam. Decernendo extunc irritum et inane, si secus super hoc per quoscumque quavis auctoritate scienter vel ignoranter contingeret attemptari. Postmodum vero dicta ecclesia per obitum ipsius Arnonis archiepiscopi, qui nuper in illis partibus diem clausit extremum, pastoris solatio destituta, nos vacatione huiusmodi ipsius ecclesie fidedignis relatibus intellecta, attendentes, quod nullus preter nos de ordinatione ipsius ecclesie se hac vice intromittere potest, reservatione et decreto huiusmodi obsistentibus, ac de ipsius provisione celeri et felici paternis et sollicitis studiis cogitantes, post deliberationem, quam de preficiendo ecclesie prefate virum talem, per quem possit circumspecte regi ac dirigi et etiam defensari, cum fratribus nostris habuimus diligentem, demum ad te abbatem monasterii sancte Marie de Holmis ordinis sancti Benedicti Nidrosiensis diocesis, quem vite ac morum honestate [255 aar1350] decorum, in spiritualibus providum et in temporalibus circumspectum, ac aliis multiplicium et grandium virtutum meritis, prout ex fidedignis relatibus percepimus, laudabiliter redimitum, direximus oculos nostre mentis, quibus omnibus debita meditatione pensatis, de persona tua nobis et eisdam fratribus nostris consideratione premissorum accepta, prefate Nidrosiensis ecclesie de fratrum ipsorum consilio auctoritate apostolica providemus, teque illi preficimus in archiepiscopum et pastorem, curam et administrationem illius tibi tam in spiritualibus quam in temporalibus plenarie committendo, firma ducti fiducia, quod tuos actus et opera illius, a quo universorum carismatum dona proveniunt, clementia dirigere, prefata ecclesia per tuam curiosam solertiam tuumque ministerium studiosum regetur utiliter et prospere dirigetur. Jugum igitur domini humeris tuis impositum susciperis reverenter, et suavi cius oneri humiliter colla submittens, ipsius ecclesie sollicitam curam geras, gregem dominicum in tue diligentie creditum doctrina verbi et operis informando. Ita quod eadem ecclesia gubernatori circumspecto et fructuoso administratori gaudeat se commissam, ac bone fame tue odor ex laudabilibus tuis actibus latius diffundatur, tuque proinde preter eterne retributionis premium, nostre benedictionis augmentum ac sedis prefate gratiam uberius consequaris. Datum Avinione .iii. nonas Novembris, anno nono.
Pave Clemens VI melder Nidaros DamkapittelDomkapittel[sic] , at han har valgt Abbed Olaf af Nidarholm til Erkebiskop i Nidaros. (Et Brev ligelydende hermed udstedtes samme Dag til Geistligheden i Nidaros By og Stift. Sammesteds.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regesten i Vatikanets Arkiv. (Clem. VI. ann. IX. tom. I. p. 9.)
Clemens episcopus etc. Dilectis filiis capitulo ecclesie Nidrosiensis salutem.
Divina disponente etc. ut in epistola precedenti usque dirigetur. Quocirca discretioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus eidem electo tamquam patri et pastori animarum vestrarum humiliter intendentes ac exhibentes ei obedientiam et reverentiam debitam et devotam, ipsius monita et mandata salubria curetis devote suscipere et efficaciter adimplere. Alioquin sententiam, quam idem electus rite tulerit in rebelles, ratam habebimus et faciemus, auctore domino, usque ad satisfactionem condignam inviolabiliter observari. Datum Avinione iii. nonas Novembris, anno nono. [256 aar1350]  In eundem modum dilectis filiis populo civitatis et diocesis Nidrosiensis usque adimplere. Ita quod ipse in vobis devotionis filios se recepisse letetur, vosque in eo patrem habeatis assidue gratiosum. Dat. ut supra. In eundem modum venerabilibus fratribus universis suffraganeis ecclesie Nidrosiensis usque dirigetur. Quocirca universitati vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus dicto electo tamquam membra capiti obsequentes exhibeatis ei obedientiam et reverentiam debitam et devotam, ita quod mutuo inter vos et ipsum gratia gratos sortiatur effectus et nos devotionem vestram possimus propterea in domino merito commendare. Datum ut supra.
Pave Clemens VI melder Kong Magnus samme Erkebisps Valg.
Clemens episcopus etc. Carissimo in Christo filio Magno regi Norwegie et Svetie illustri salutem .
Gratie divine premium et preconium humane laudis acquiritur, si per seculares principes ecclesiarum prelatis honor debitus impendatur. Olim siquidem etc. ut in epistola precedenti usque dirigetur. Quocirca serenitatem regiam rogamus et hortamur attente, quatinus eundem electum una cum ecclesia suo commissa regimini habens pro divina et apostolice sedis ac nostra reverentia propensius commendatos, eidem electo te exhibeas regio favore benivolum et in oportunitatibus gratiosum. Ita quod idem electus per auxilium gratie tue in commisso sibi prefate ecclesie regimine utilius proficere valeat, tuque proinde felicitatis eterne premia consequaris, ac nos etiam celsitudinem regiam possimus condignis in domino laudibus commendare. Datum Avinione .iii. non. Novembris, anno nono.
To Mænds Prov om, at Halstein Josteinssön havde stævnet Ingeborg Simonsdatter paa hendes Börns Vegne at möde ham for Lagmanden paa Gulathinget, og svare ham til hvad ifjor var ham tildömt af Finnens Gods for hans Udlæg og Arbeide. (jfr. No. 317. )
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æda h/oe/yra senda Erlingr rottr Haluardr Gudbransz son ok Siugur/edd/r Haluardson q. g. ok [257 aar1351] sina. Mer wilium y/edd/r kunnikt gera at a xii are ok tughtughta rikis wars wirduleghs Magnusar Noreghs Sya ok Skane konongns komo a stefnu firir oss Halstein Josteinsson ok Ingibiorghs Simunar dotter j wmbode barnssins. Leett /th/a Halstein ganga stefninga watta sina /th/a men er so eita /Th/orgeir Einarsson ok Swein Siugurdar son toko /th/eir so til bokar ok suoro /th/ar att fullan eid at /th/ar waro /th/eir j hia ok h/oe/yrdu a. a friadagen nestan helgha/th/orsdeghi eftir a Finnini a Voss j Vangssokn h/oe/yrdu /th/eir a er optnefdr Halstein stefdi fyrsagdre Ingibiorgu til log/th/ingis firir Gula/th/ings logman ok adra godamen at suara ser /th/ar logum ok rettendom firir dom /th/an er honom hafde d/oe/mdr verit j fjord ar af Finnins godze firir starf siitt ok firir gongu ok alla adra akero ok tiltolu er Halstein vildi /th/ar til hennar tala. Logdu /th/eir /th/at ok j eid sin at /th/raat nefdr Halstein gerdi allt j einni henne stefnu henne /th/eira a Wang ok lyda /th/ar loghmans stefingar vattom sinum friadagen firir huitasunnu ok til sanenda herwm settum ver var insigli firir /th/etta bref er gort var a degi ok are sem fyr segir.
Kolbein Thoressön skjöder 7 Maanedmatsbol i Gudö i Petri Sogn (Borgund) paa Sunnmöre til Hr. Erling Vidkunssön i Bjarkö, fordi denne havde overtaget hans Gjæld 22 Mark til Apostelkirkens Kapittel i Bergen. ( No. 338.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv; mölædt. 3die Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra sendir Kolbein /Th/oresson Q. G. ok sina ek gerer ydr kunnikt at ek er skylduer korsbr/oe/drum ok kapitulo at Posstola kirkiu j B/oe/rguin tuer merker ok tyttugu firir /th/eira vmbod en ek hefir hapt. nu af /th/i at ek var ei liduer at luka fyr nemda skuld /th/a hefir herra Erlinger Vikunnarson j Biark/oe/y tekit /th/a skuld till sin at luka firir mik ok gor mik /th/ar huittan vm a /th/ar /th/at at ek hefir feingit honum her j mot siau manadamata boll j Gud/oe/y er liger j Peter kirkiu sokn a Sunm/oe/re fralst ok heimult firir hu/oe/yrium manne med ollum /th/eim lutum ok lunnendum sem /th/ar hafa till leget fra fornu ok nyiu. verder ok nokkut minna fyr nemd iord eda ofr/oe/lst /th/a skal herra Erlinger Vikunnarson ganga in j adra mina jord till so mykit sem honum brestter. ok till sannynda her vm setti broder Teiter Teistson Kollbein Simunarson Otte Arnason sin insigli med minu insigli firir /th/etta bref er gort var laugardaen nessta epter Lafranst soku a /th/rettanda are ok tyttukta rikis varst vyrdulex herra Magnusar med gudes nad Norex Suia ok Skane kunsg.
/th/etta bref er vm . . manada mata boll j Gud/oe/y.
[258 aar1351] 
Bergens Domkapittel kundgjör, at det til de pavelige Collectorer har i Pa vetiende betalt 431 Mark, 5 Örer og 2 Örtoger (solidi) gangbar norsk Mynt, foruden forskjellige mindre Summer i andre Myntsorter, medens den store Dödelighed blandt Geistligheden har hindret Kapitlet fra nu at skaffe mere til Veie. (jfr. No. 328. 329. 332. 334.)
Indtaget i et Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
[259 aar1351] 
Prædikebrödrene Nikolaus og Jon, Eymund Ogmundssön og Thorleif Kannik i Stavanger kundgjöre, at de til de pavelige Collectorer, Abbed Arnulf og Broder Ingjald af Hovedö, have betalt Stavanger Stifts Pavetiende med 500 Mark Penge i gangbar Mynt. (jfr. No. 327. 329. 332. 334.)
Indtaget i et Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
Halvard Bjarnessön, Erkeprest i Oslo, Gyrd Aslessön og Jon Thorleifssön, Kanniker sammesteds, kundgjöre, at de paa Oslo Stifts Biskops og Geistligheds Vegne have betalt Pavetienden til Hr. Arnulf, Abbed i Hovedö, og Ingjald, Munk sammesteds, med 47571/2 Mark og 1 Öre gangbar norsk Mynt, og desuden i Peters-Penge 478 Mark 3 Örer og 2 Skilling. (jfr. No. 327. 328. 332-334.)
Indtaget i et Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
Tvende Mænd bevidne, at Gunnar Kolbeinssön vedgik at være stevnet for Gulathingets Lagmand af Halstein Josteinssön, paa Grund af dennes Fordring paa Finnens Gods. (jfr. No. 317. 321. 325.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Förste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra senda Erlingr rottr ok Besse /Th/oresson q. G. ok sina miit wilium y/edd/r kunnikt gera at a laugardagen nestan eftir corporis Christi komo (a) Wangen a Woss firir okker ok margha adra godamen Halstein J/oe/steinsson a sina holfu en Gunnar Kolbeinsson j wmbode kono sinar. Spurdi /th/a Halstein fyrsagdan Gunnar Kolbeinsson vidr gengr /th/u /th/i at ek kom j giaar til Finnnins ok krafde ek /th/ik skuldar minar ok kono /th/ina doms /th/ess er mer war d/oe/mdr ok reikningar /th/eira sem logmadr sagde a mik ifir Finins goz. th/i vidrgengr ek vist sagde Gunnar. vidrgengr /th/u at ek stefdi /th/er firir Gula/th/ings logman halfmanada stefnu a friadagen nestan /th/ema deghi nu en er ok hegat at lyda stefningar wattom minum j dagh at suara /th/ar mer logum ok rettendom firir allt /th/at sem ek hefir [261 aar1352] till /th/in at tala. /th/esso vidrgek fyrsagdr Gunnar ollu. ok til sanenda her vm settum mit okkor insigli firir /th/tta bref sem gort war a /th/eim degi sem adrsegir. /th/rettanda are ok xx rikiss okars wirduleghs herra Magnusar Noreghs Sya ok Skane konongns.
Biskop Gisbrikt af Bergen tilstaar de Bodfærdige, som paa visse Festdage besöge St. Albans Kapel paa Fimreite (i Sogn), 20 Dages Aflad.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglet afrevet.
Vniuersis Christi fidelibus presens scriptum cernentibus. Gisbertus dei gracia episcopus Bergensis salutem in domino sempiternam. Quoniam uota Christi fidelium ad diuini cultus ampliacionem sunt piis exhortacionibus ac indulgenciarum excitanda fauore. nos de omnipotentis dei misericordia et beatorum apostolorum eius Petri et Pauli meritis confidentes. omnibus vere penitentibus et confessis qui capellam beati Albani martiris de Fimreit. nostre dyocesis. in festiuitatibus infra scriptis videlicet in die natalis domini. circumcisionis. sepulture. resurreccionis. ascensionis et pentechostes. in quatuor festiuitatibus beate Marie virginis. in festo sanctorum .......... festo Olaui regis et martiris. in festo sancti Albani martiris. in festo Thome archiepiscopi et martiris. in festo omnium sanctorum nec non et in dedicacione ipsius capelle. deuote ac venerabiliter uisitauerint.viginti dies de iniunctis sibi penitenciis misericorditer in domino relaxamus. Datum Bergis pridie kalendas Julij. anno domini m o. ccc o. quinquagesimo. secundo.
Biskop Halvard af Hammer kundgjör, at han til de pavelige Subcollectorer Abbed Arnulf og Broder Ingjald af Hovedö, har betalt Hammers Stifts Pavetiende med 750 Mark i gangbar norsk Smaamynt, samt ikkun 15 Mark i Peters-Penge. (jfr. No. 327-329, 333. 334.)
Indtaget i et Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
Bergens Domkapittel samt Collectorerne Sigurd Ivarssön og Odgeir Thorsteinssön kundgjöre, at de, foruden hvad i forrige Aar var betalt i Pavetiende, paa Grund af den store Dödelighed blandt Geistligheden kun havde faaet ind 2501/2 Mark norsk gangbar Smaamynt, 11 Pund 5 Skilling Sterling, 1 Real, 3 lette Gylden og 2 Mark Sölv mindre end en Skilling (Örtog), samt i Peters-Penge 27 Mark gangbar norsk Smaamynt og 4 Skilling (solidi) 9 Penge (denarii) Sterling. (jfr. No. 327-329. 332. 334.)
Indtaget i Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
Erkebisp Olaf af Nidaros kundgjör, at han til de pavelige Subcollectorer Abbed Arnulf og Broder Ingjald af Hovedö har betalt Nidaros Stifts lovbestemte Pavetiende med 2100 Mark i gangbar norsk Smaamynt. (jfr. No. 327-329. 332. 333.)
Indtaget i et Notarialinstrument af 18 Juli 1353. Nedenfor No. 336.
Halvard Bjarnessön, Erkeprest, Simon Eirikssön og Ivar Gullessön, Korsbrödre i Oslo, udstede Transskript af Brev No. 284.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Alle 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra senda Halfuuardr Biarna son erkeprestr Symon Eiriks son ok Jvar Gulla son korsbr/oe/dr j Oslo Q. G. ok sina, kunnict gerande at ver saom ok ifuirlasom bref sira Audunar Kolbeins sonar Holta Gunnars sonar Jons Erlendz sonar, Gudmundar sl/oe/ghs Halfuuardr staura Sigurdar Fins sonar Bardz a Odhin ok Bardz a /Th/ozsini vndir /th/eirra hanghandom insiglum heilum ok vskaddum ord epptir orde sem her fylghir. [ Nu fölger Brev No. 284 .] Ok till sannynda her vm settom ver vor insigli firir /th/etta transcriptum er gort var j Oslo domino m o. ccc o. ltercio jn die sanctorum martirum Nerej et Acchillej.
Notarialinstrument angaaende det Regnskab for den oppebaarne og til Kong Magnus udbetalte Pavetiende, som de pavelige Subcollectorer Hr. Arnulf Abbed og Broder Ingjald Munk i Hovedö havde aflagt til den pavelige Nuntius Hr. Johannes Guilaberti. (jfr. No. 327-329. 332-334.)
Efter Marinis Afskr. af Orig.-Regest. i Vatikanets Arkiv. (Innoc. VI. ann. I.)
In nomine domini amen. Anno apostolice sedis nuncio specialiter deputato. Iste est computus #
Instrumentum computi et confessionis pecuniarum receptarum in regno Norwegie et provincia Nidrosiensi nomine Romane ecclesie et camere apostolice, assignatarum domino regi Svecie et Norwegie per dominum Arnolphum abbatem monasterii de Howode, commissarium ad levandum easdem pecunias per dictum dominum regem, que summa pecunie ascendit in universo, inclusis xix marchis antique monete reprobate Gunars prunger vulgariter nuncupate, ad decem millia xlvii. marchas, iii oras, i solidum, vi denarios.
[269 aar1353] 
Kong Magnus udsteder ved Drotseten Orm Eysteinssön Landsvistbrev for Gunne Tholfssön, som havde taget Svein Björgulfssön af Dage.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Magnus med gudes nad Noreghs Swyia ok Skanæ konongher sændir ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder hoyra Q. gudes ok sinæ. Ver vilium at /th/er vittir at j hæider vider gud ok sakkar godra mannæ b/oe/nnastadar ok æfter /th/ui profue sæm her fylghir /th/a hafuum ver gefuet Gunnæ /Th/olfs syni sæm af tok Swein Bergulzs son vfirirsynu lanszuist med /th/æim hette at han b/oe/tte vider gud ok erfuinghia hins dauda ok at Gunni luki oss sex marker j /th/enghn ok fioræ marker j fridkaupp ok hafue logket jnnan tolfmanædar daghs fra /th/ui sæm /th/etta bref var gort ællægher hefuer han engha lanszuist. Biodom ver erfuinghium hins dauda at taka sætter ok botter æfter bestræmanne lagha dome /th/eira sæm sysslumader nemfnir till af huarrætuegghiaa /th/eira halfuo. En firirbiodom ver fullkomlegha huarium manne vandræde auka æder auka latta vider han hedan af vm /th/etta mall. Næma huar sæm /th/et gerer villi hafua firir giort fe ok fridi ok værde aldre bottæmader sidan. /th/etta bref var gort j Tunsbergi a fiurtande are ok xx ta. rikis vars. herra Ormr /Oe/ystæins son drotzette var j Noreghe jnssiglade.
Kolbein Thoressön skjöder til Hr. Erling Vidkunssön endnu et Maanedmatsbol i Gudö foruden de 7, han tilforn havde afstaaet, paa Grund af Husenes slette Forfatning. (jfr. No. 326.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum /th/eim /th/etta bref sea edr heyra sender Kolbein /Th/oresson Q. G. ok sina ek gerir ydr kvnnikt at herra Erlinghr Vidkvnnar son teede mer at /th/at siav manada matabol er ek fek honom j Gvdey var eigi sva fieyrt at hvsvm sem vera skvllde /th/i vil ek at allir men vite at ek fiær fyr sogdum herra Erlinghe her firir eit manada matabol j fyr saghdri jordv. skolv mit /th/a alsattvm vm jord ok hvs ok allt annat fe sem /th/ar heyrir til. ok til sanninda her vm settv med minv jnsigli Svein Eirighsson ok Eirikr Olafsson sin jnsigli firir /th/etta bref er gort var j Gizska tveggia postola messv dagh Symonis et Ivde /th/ritughta re ok fimta rikis mins virdvlighs herra Magnusar med gvd nad Noreks Svia ok Skane konvngr.
[270 aar1354] 
Aste Björgulfssön erkjender Önund Olafssön fri for at have deltaget i at hænge Gunnar Öre, eller taget mere, end ham tilkom, af Arven efter Vermund paa Heimdal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra sendær Aste Biargulfssun Q. G. ok sina ek vill ydær kunnikt gera at ek var a /th/inginum i Nicidalle a frædaghen nesta eftir Bretifue m/oe/sso daghen a fimtande are ok xx ta. rikis mins wirdulegs Herra Magnusær mæd guds nad Noregs Swigia ok Skanæ konongs tok ek vndanf/oe/slo Ononda Olafs sunar at han var huarke radande edær valdande vm at hengia Gunnar /oe/ra ok sua er ok fyrnemfdær Onondær satær vidær mæk vm /th/at at (han) tok arfuen eftir Vermundr a Hæimdalle ok han var j at hengia Gunnar /oe/ra sor ok ofnemfdr Onondær bokadan æid at han tok æiki mæira gosz eftir Germund en sæx mærkr fongildær ok tuægia laupa land jardær ok /th/ui gefuær ek han kuitan ok al/th/ingis lidughan a mins herra konongsens vægna ok sua a mina vægna vm fyrnemfda vndanf/oe/slo ok sua vm goszet ok till sannynda setti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var a deghi ok are sem fyr segir.
Ravald Thorsteinssöns Gjeldsbrev til Fru Herdis Thorvaldsdatter for 30 Mark brændt i engelske Penge. (jfr. No. 220.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr høyra sænder Ræwalde /Th/orsteinson quædhio guds ok sina. Ek wel ydr kunnikt gæra at ek kænnez mer wæra skyldughan at luka heidhrleghre fru ok wælborne fru Hærdisæ /Th/orwalz dotter. /th/rætighe merker brender j redum ænskum pæningum firir opriso fru Hærdisar fyrnæmpdar or Øyio skulu /th/æsser pæningar alle lokner wæra fyr æn iardhaværdhett. Ok tel sannenda hær vm sætto /th/æsser mæn sin insigle sem j hia waro /th/a gort war mæd mino Thomas Symonason Hakon Eghnarsson ok Biorn Øwendason firir /th/etta bref er gort war j Papøy sancti Larencij dagh a sætta are ok /th/ritughta rikes mins wirduleghs herra Magnusar mæd guds nadh Noreghs Swea ok Skane kunungs.
[271 aar1354] 
Ivar Arnessön Aste Björgulfssöns Ombudsmand, indmelder til Kong Magnus det optagne Prov om et Drab, som Thorbjörn Andutssön havde begaaet paa Einar Steinarssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Sinum heiderlighum herra, herra Maghnusi med guds nad Noreghs Swia ok Skane kononge sendir Ifuar Arna son vmboders mader Asta Berghwlfs sonar æuerduligha heilsu med varom herra ok sina viliugha /th/enostu. ydr min herra gerer ek kunnight at a Bartholomeus m/oe/sso æftan i Skidu a fimta are ok /th/rettughta ydars rikis tok ek prof /Th/orbiorns Andutta sonar er af tok Einar Steinar son ofirir syniu hiauerande ok loghligha firirstefndum erfvingia hins dauda hafde /Th/orbiorn eingin vitni til /th/a at leida firir mik vm vider atto /th/a sem /th/eira i millum hafde veret Einars ok hans, vtan /Th/orbiorn saghde at /th/eir varo bader saman Einar ok han a einum by sem Berghar heitir er ligger i Medalheims sokn a tysdaghen nesta eftir Michials m/oe/sso dagh a samu are ydars rikis. ato /th/eir /th/ar ok drukku bader saman kendizst /th/a /Th/orbiorn firir mik at han hafde stunghett Einar eit knifslagh firir briostet ok /th/ar af do han. kendizst ok en /Th/orbiorn /th/a firir mik ok morghum audrum godom monnum at han gaf Einar al/th/inggis saklausan firir sik, tok ek /th/a en vighlysinga vitni /Th/orbiornar /th/au en so heita Gunni /Th/orbiorna son ok Geirlaugh Sueins dotter er so suoro a bok at /th/au varo /th/ar i hia aat Hakasteins kirkiu sem ligger till Gims/oe/yia klausters at /Th/orbiorn lysti vighi a sik samd/oe/ghres sem vighet var wnnit. war /th/etta vigh wnnit vtan heimfrid ok alla gridastade. er nu fyrnæfnder /Th/orbiorn min herra /th/urfuande guds ok ydara nada vm landz vistena. ok til sanz vitnisburdar at ek fek ei sannare prof a /th/esso male /th/a setti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort var a deighi ok are sem fyr seghir.
Baard Björnssön, Korsbroder i Nidaros og Hammer samt Provst i Thelemark, og Thore Thjostolfssön, Prest i Seljugjord, oplyse, hvad Gunhild Asledatter eiede, da hun kom til Guttorm Thorlaugssön, Prest paa Eidsborg.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. De 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra. senda Baarder Biærnar son korsbroder j Nidaros ok Hamre ok profaster a /Th/i [272 aar1354] lamork ok /Th/orer /Th/iostolfs son prester j Sæiliugerdi q. g. ok sina. /Th/at se yder kunnigt at aat lidnum fra burdar tid vaars herra Iesu Christi, m. ccc. l. ok fiorer vetter a Clemez messo dagh varom j Sæliugerdi hia ok h/oe/yrdum a er sira Gudthormer /Th/orlauks son prester a Æidzburgh vidergek /th/ui at Gunnilda Aslæ dotter atte sua mikitt godz /th/a er hon kom till hans tolf merker bugildar ok vmfram æina sengh aalbuna ok oll jgangu klæde sin. /th/ar till gaf han henne /th/a atta merker forngildar ok afhende ok till sannynda sætti sira Gudthormer fyrnæmfnder sitt jnsigli med okkrom jnsiglum firir /th/etta bref er gort var j stad a are ok deighi sem fyr seighir.
Eilif Thorfastsön kundgjör, at han har overladt til Hjörmund Arnessön den Part af Tilden i Öier Sogn i Valdres, som han fik i Arv efter Ogmund Karl.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
/Th/et se ollum godom monnum kunnikt at ek Æilifuar /Th/oruast son vidar kennest medar /th/esso minu breue at ek hefuer geuet Hiormundi Arnasyni sua mykla iord sem Ogmundar kall atte j Tildini j nesta gardenom ok synsta ok mer bar j erfd eptir han ok han getar vp spurt medar loghum frialsa ok hæimola firir mer ok huorium manne oddrum till æuelegare eighu honom ok hans erfuigium vttan gars ok innan sem till hefuer leghet at forno ok nyiu till retra enda merkia /th/riggia manadamataboll anemp ligghar fyrnempd iord j /Oe/yiar sokn a syddra luta a Valdrese ok till sannynda /th/a setti Sigurdar Palls son ok Biorn Æidrida son sin insigli medar minu insigli firir /th/etta bref en gort var a friadaahen nesta firir Andres messo a xvi are ok xx rikis vars wirduleghs herra Magnusar medar guds nad Norex Suia ok Skane kononghs.
Björn Oleifssön mageskifter Gaardene Bleiken og Raa i Brandabu (Hadeland) til Thorgeir Steinrödssön for 6 Öresbol i Aker i Ullaraal (paa Ringerike).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 3 Segl ere 2 og 3 tilbage.
Ollum monnum /th/æim (sem /th/etta bref) sea e/edd/r h/oe/yræ sendir Biorn Ollæifs son q. g. ok sinæ ek gerer y/edd/r kunnickt at ek var j stæfnu stofuonni a Fr/oe/ysofue a R/oe/ysi a drotensdaghen fyrstæ j fasto a xvi [273 aar1355] are ok xx rikis mins vyr/edd/uleghs herræ Magnus me/edd/ gu/edd/s na/edd/ Noreghs Swiæ ok Skane konongs. k/oe/yptom mit jar/edd/om. /Th/orgæir Stæinro/edd/r son me/edd/ ja ok hansale me/edd/ /th/æim hætti at ek fek hanom halfræ merkr boll j Blæikini syd/edd/ræ ok /th/o j n/oe/r/edd/ræ gar/edd/inom forn ok v aukit frialst ok hæimolt firir hvorium manne me/edd/ ollum /th/æim lutum ok lunnyndom /th/æim sem till liggiæ ok leghet haua at forno ok nyu. liggr fyr næmfd jor/edd/ j Kiosær sokn j Bran/edd/æ bui. /th/ær me/edd/ fek ek hanom tuæggiæ auræ boll j me/edd/all gar/edd/inom j Raii me/edd/ fyrræ skillhor/edd/e ok er liggr j Brandæ bui. en /th/orgæir fek mer aftr i mot fyr næmdom jar/edd/om vi auræ boll j Akkre er liggr j Vllærrale. frialst ok hæimolt firir huarium manne fornt ok v aukit me/edd/ ollum /th/æim lunnyn/edd/om sem till liggiæ at forno ok nyu vtttæn garz ok innæn. ok till sannyndæ setti /Th/orgæir /Th/orgylsær son ok /Th/orgæir Eivin/edd/r son sin jn sigli me/edd/ mino in sigli firir /th/ættæ bref er gort var deghi ok are sem fyr sehir.
Peter Haakonssön skjöder sin Gaard Eikenes i Dalsfjord til Hr. Jon Brynjulfsön, hvis Fader havde pantsat den til Hr. Endrid Simonssön. (jfr. No. 360.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segle vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr hæyra senndir Petr Hakonnar son q. g. ok sina. Ek vil ydr kunikt giora at ek hefuir aftr fæinghit herra Jone Bryniolfs syni jord /th/a er fadir hans setti herra Eindrida Simunar syni ok Eikines eitir ok liggr i Dals fyrdi fyrir suo margha aura sem j kaup okkartt kom kenumzst ek ok med /th/esso mino brefue at ek hefuir upp borit fyrsta penigh ok sidarsta j adr næfnda jardar aura ok /th/ui giorir ek honom fyr saghda jord frealsa ok lidugha med ollum lunendum sem til liggia ok leghit hafua fra fornno ok nyio fyrir mer ok minum eftir komandum. Ok til mæire sannynda settu /th/essir godir menn sin jnzsighli med mino jnzsighli fyrir /th/etta bref en suo eita herra Sighurd Haf/th/orsson B#aardr Óttars son /Th/iorstolfr Dyra son gortt i Bergwin a m#aana dagh nesta eftir Martøins messo aa /th/ritughta ok seaunda #aare rikis vaars virdolighs herra herra Maghnusar med guds naad Noreghs Swya ok Skane kononghs.
Breff om Eikiness. xi manadamata boll.
[274 aar1356] 
Sigurd Peterssön og Eirik Erlendssön vidne, at Sira Alf Paalssön solgte til Sigurd Paalssön en Del af Gaarden Bjænnerbö paa Lom.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 Bomærker hænge ved.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ætte bref sea æder h/oe/yre senda Sigurder Peterson ok Eiriker Erlingson q. gudz ok sine. /Th/et se yder kunnigt at mit varom a Monom a laugerdaghen neste efter kynddyll m/oe/sso a firste are herre Hakoner Norex konungr saam ok h/oe/yrdom a at /th/æir heldo hondom soma sire Alfuer Pallson ok Sigurder Pallson med /th/ui skilordde at sire Alfuer lysti /th/ui at han hafde selt fyr nefdom Sigurde /oe/yris boll jærder ok /th/riggiæ koalæigho j Bjænnerb/oe/ er liger a Lom frialse ok hæimmolle firir hueriom manne fornt ok vakkit med ollum lunnendom sem till /th/æirer jærder hefuer leget at fornno ok nyo ok firir tekit firste pening ok /oe/fste ok allæ /th/ær j millom sem Sigurder hafde honom fyr skilt firir sagde jord hia verandom Gud/th/ormme mage sire Alfs meddan han gerdde /th/esse lyssig. till sannynde her vm settom mit okker insigli firir /th/ætte bref er gort var a /th/ui are sem fyr segir.
Olaf Thorsteinssön mageskifter sine Gaarde Bligseter og Östre Sivesyn i Aas Sogn paa Thoten til Orm Thomassön for Nordre Hvam i Nes Sogn paa Hedemarken.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl vedhænge.
/Th/at se ollum monnum kunigt at mit Godene aa Balldrshole ok /Th/or Ogmundar son varom j Huamme aa Nese a Mariu m/oe/sso eftæn j langhafastu a fyrsta aare rikis okkars virduleghs herra herra Hakonar Noreghs kononghs saom ok h/oe/yrdum a att /th/eir gerdo /th/etta iærderskifti sin j millum med handzale Olafuer /Th/orstæins son ok Ormer Thomas son. fek Olafuer fyrnemfder Orme helfseldo booll iærder j Bliighsætre. ok tueggia helfseldo booll iærder j Siuisyn j austra gardenom er ligger j Aasæ sokn aa /Th/othne med ollum lunnændom ok tillæghiom sæm till æighu att liggia aat forno ok nyu. En Ormer fek Olafue after j mote med sama hætte fim helfseldo booll iærder j n/oe/r/edd/zsta gardenom ok /oe/fsta j Huamme a Nese. Skall ok huaar /th/eira vikia sinnar iærder till sua mykils sæm adrum huarom /th/eira verder ofrialst j ader saghdum iærdum. skulldi ok Olafuer lukæ Orme fim kyrlog at haustino nest /th/ar efter. [275 aar1356] Ok saker sannynda settom mit okkor inzsigli firir /th/etta bref er gort var dæghi stad ok are sæm fyr sægir.
Suisins bref ok Huam bref.
Josef Karlshovedssön sælger 12 Maanedsmatsbol i Gaarden Sunvin paa Voss til Thrond Gudbrandssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra sendr Josepper Kalldzhofwdz son q. G. ok sina ek vil ydr kunnight gera at ek selldi /Th/ronde Gudbrandz syni tolf manada mata bol j nedzta gardenom j Sunryn firir /th/riu kyrlogh huært manada mata bol. skilldi han luka j haust en war /th/ria fiordongha af psalltkathle firir halft elliftta kyrlagh en j sumar siau kyrlogh j sm/oe/re voru ok buu en aat sumrinu nest er k/oe/mer ix kyrlogh ok aat sumrinu nesta /th/ar eftir halft tiunda kyrlagh. kan mer nokkot at bresta j /th/essom saladoghum /th/a er min jorden so mykil sem oloket er j ok till sannenda her vm setti ek mit jnsighli firir /th/etta bref er gort war j Kaupangre tyrsdaghen j dimbildagha wiku aa xxx ta. ok siaunda are rikis mins wirduleghs herra Maghnusar med gudes naad Noreghs Syia ok Skane kononghs.
Audun Thorsteinssön og Ketil Thorlakssön, Drotseten Hr. Orm Eysteinssöns Ombudsmænd i Sandsverv, anmelde et Drabsforhör over Anund Ormssön.
Efter Prof. P. A. Munchs Afskr. af Orig. p. Perg. paa Gaarden Roaldstad.
Vyrdhulæghum sinum herra Magnvus med guds naad Norex Suia ok Skane konvngar sænda Auddun /Th/osstæins sun ok Kætil /Th/ollax sun vmbodæs men j Sandsuærfui herra Orm /Oe/ysstæynssunar droteta yd/th/rum i Noreghe Q. g. ok sinæ kunnict geranda at mit varom a Kaupmaanonese er liggar j samu herade a Nikulos messo æptan a atanda are ok /th/rea/th/ucta rikis ydrs ok tokom prof um aftaac Olaafs Auddunarsunar sæm Anvndr Orms(son) vard at skadha. var /th/etta vphaf /th/æiræ ok vid/th/ærata at Olauar kallada Anund f[urt]snackar suoro her um tuægemannauitni er sua æita Hælghi ok Haluarddr. eptær /th/et toko mit annurtuægemanna vitni er sua æita Gudrun ok Ragnilda ok sua suoro a book at Anundr kom til Ælptælæidis en Olavar var /th/er firir ok spurdi hui snackar /th/u her Anundr. en Ragnilda hafde /th/esso framara j æidi sinum at Olauar leep up ok frudi Anundi wt en han være heldr [276 aar1357] kono sun en mararenne ok hof vp /oe/xi sinæ ok bucklar sua sæm han skuldi hanga en Anundr leep j mote ok hio æit hog j briostet ok /th/er af do optnemdr Olauar. eptir /th/et toko mit viglysinga vitni er sua æita Aulir ok Kæitil ok sua suoro a book at Anundr opt nemdar Lysti vighi a hendr seer samd/oe/gres hiauerandom erfingium hins daudha ok loghlægha til stæmdum. var /th/etta viig væghet vttan alla gridhastadhe. stændr nu hans maal til guds ok ydar fengo mit æighi frammara prof a /th/esso male. til sannynda sætto mit okor incigli firir /th/etta prof er gort var a dæghi ok are sæm fyr sægir.
To Mænd bevidne, at Lodin Halkelssön, Hr Peters Lensmand paa Follo, lod læse et Brev, hvorved Kong Haakon stævnede Thrydrek paa Hof til at möde for ham paa Bahus.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
0llum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra sænda Bryniulfuer Halfwardsson ok /Th/oraldr Andorsson Q. g. ok sina mit gerom ydr kunnight at mit varom a Ase a Follo j iardstofuonne nordr j gardenom a miduiku daghen nesta /oe/yftir Batholomei m/oe/sso dagh anno domini m o. ccc o. l o. septimo ok saghom ok h/oe/yrdum at Loden Halkiællsson lensmadr herra Petærs a Follo leet lesa bref okkars virduleghs herra herra Hakonar mæd guds naad Norweghs konongs sem siallpter vm sik stæmpndi /Th/rydreke a Hofuom manada stæmpnu till Bagha huss firir okkan herra konongen. Ok till sanynda settom mit okkor insighli firir /th/etta bref er gort var a fyrnemfdum deghi ok are.
Haakon Jonssön, Prest i Gausdal, vidner med to Andre, at Arne Ivarssön solgte Gunnar Ivarssön et halvt Markebol i Brandsliden i Foldebo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eda h/oe/yra sænda Hakon Jonsson prestr j Gausdale Paall Hallwardzson ok Hakon Hællgason Q. G. ok sina. /Th/at se y/edd/r kunnigt, at aa sunnudagen nesta firir Andres mæsso aa /th/ridiu are rikis vars virduleghs herra herra Hakonar med gu/edd/s naad Noreghs konongs varom ver j hia j sætzstofuonne Paalls j B/oe/ j Folldabu h/oe/yrdum ok saom aa. at /th/eir hælldo hondom soman. Arne Ifuersson ok Gunner Ifuersson, vi/edd/rgæck /th/a Arne Ifuersson at [277 aar1358] han hafde sællt Gunnare Ifuerssyni halfrar merkr booll jær/edd/r j Branz lidænne j Folldabu friallst ok heimolt firir huarium manne till æfuerdlegrar æigu ok alltz afrædes med allum /th/eim lunnændom ok tillægiom sem /th/ar æiga till at liggia jnnæn gardz ok vttæn aat fornno ok nyu. eftir /th/at væitti /th/a ok Arne Ifuersson vi/edd/rgaungu firir oss med samu han/edd/abande at han hafde /th/a af Gunnare Ifuerssyni fyrsta penningha ok /oe/fsta ok alle /th/ar j millim firir fyrnæmft halfrar merkr booll jær/edd/r j Brans lidænne, æftir /th/ui sem j kaupp /th/eira komm. hiauerandom Hakone /Th/uridusyni Ogmundi a Hoole ok marghum adrum godom monnum ok till sanz vitnisbur/edd/r sættum ver vor jnzsiglli firir /th/etta bref er gort var dæighi ok aa are sem fyr sæghir.
Eirik Thordssön vidner, at han gav sin Frænde Gunnar Thorsteinssön 3 Mælebol i Kalvhage i Hafslo i Sogn. (jfr. No. 298. 301. 353.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/at se ollum godom monnum kunigt at ek Eirikr /Th/ordar son vidr gengr med /th/esso mino brefui at ek gaf Gunare /Th/osteins syni frenda minum /th/riggea mella bol iardar j Kalfvafua er liger j Hafrsslos kirkiu sokn a Folke j Sogne frialsa ok heimola firir hueriom mane ok til efuinligrar eignar at gera af huat sem han vill med ollum /th/eim lunendom sem till ligr ok legit hefuir fra forno ok nyio till rettra enda merkia. Ok till saninda her vm sete ek mitt insigle firir /th/etta bref er gertt var a Steidio j Sogna dalle j Sogne a mana dagin nesta eftir Brittifuo messo a /th/ridia are virduleghs herra herra H#konar Noregs konunghs.
Tvende Mænd vidne, at Thorer Fridrikssön strax efter Manddöden gav Gunnar Thorsteinssön en Del af Kalvhage i Hafslo i Sogn (jfr. No. 301. 352. 370. 371.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, vedheftet No. 370. Seglene vedhænge.
Ollum godom monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edr hæyra sendir Eirikr /Th/ordr son ok /Th/ostein Jomarsson q. g. ok sina mitt gerum ydr kunnigt at /th/ar varum mit j hia a Stendio i Sokna dall j Sogne en herra Gisbrikt biskup j Borgun vittiade heilagra kirkna j fyr nemdo Sogne [278 aar1358] nesta eptir man daudan en /th/eir heldo hondum saman sira /Th/orir Fridriks son af eine haolfuo en af anare Gunnar /Th/osteins son med /th/i skilorde at fyr nemdr sira /Th/orer gaf ader nemdum Gunare fiughura /th/rideilingna bol iardar j Kalfhagha en liger j Hafuersloar kirkiu sokn a Folke j Sogne frialsa ok heimula firir hueriom mane at gera af /th/at sem han vilde ok hans erfuingiar til efuinligrar eignar med ollum lunendum til liger ok legit hefuer fra forno ok nyio vttan gars ok inan til rettra eindi merkia. Ok til saninda hervm settum mit okor insigle firir /th/etta bref er gert var a Steidio manadagin nesta eftir Brittifuo messo a /th/ridio are rikis okars virduleghs herra herra H konar Noreghs.
Aslak Strut, Aslak Kolbeinssön og Ketil Peterssön vidne, at Fru Sigrid Jonsdatter, Abbedisse i Nonneklostret i Oslo, modtog 55 Mark af Hr. Svale Alfinssön(?), som Kjöbesum for Gaarden Birke i Frauns Sogn i Gauteid paa Romerike.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Alle 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edær h/oe/yra senda Aslakær strutær. Aslakær Kolbæinsson ok Kietil Petærsson q. g. ok sina. ydær gerom mer kunnikt at a tyrsdaghen nesta firir Paals m/oe/sso a /th/ridia are rikis vars vyrduleghs herra Hakonar med gudes naad Noreghs kononghs. varom mer i Nunnuklaustri i Oslo ok høyrdum a at fru Sigrid Ions dotter abbadis j adærnemfdu klaustri vidær kæindis med fullum ordom at hon hafde vppboret af herra Sualæ Alfinnusyni fim mærker ok fimtighi marka firir jord /th/a er hon seldi herra Sualæ fiughura marka boll j Birki er liggær j Frauna sokn a Gautæid a Raumariki. Eftir /th/et gaf fyrnemfd fru abbadis. adær nemfdan herra Sualæ kuittan ok allungis lidughæn firir fyrnæmft iærdær værd. Till sanynda settom mer vor insigli firir /th/etta bref er gort var j Oslo a deghi ok are sem fyrseghir.
Jon, Prest i Rollag, bevidner, at Amund Helgessön, der döde Manddöde-Vinteren, ligger begraven ved Mels Kirke i Tinn (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/et se ollum monnum kunnigt at ek Ion prestr a Rollaghe vidær gengær /th/i med /th/esso minu brefue at ek var j hia /th/a er An [279 aar1358] undær Hælghæson andædest firir attenda dagh iolæ a mandaudæ vettrenom ok han liggær at Mælsz kirkiu a Tinni /th/æimmæ monnum hiauerande Rangdidu Simonæ dotter ok Alualde Suænkæ syni ok morgum adrum godom monnum firir sannyndæ skyld sæitti ek mit insighli firir /th/ettæ bref er gort var a laugherdaghen nestæ eftir /th/ridiæ vaku a /th/ridiæ are rikis mins vyrdulex herræ Hakonar Norex konoghs.
Tre Mænds Vidnesbyrd om, hvad Besse Vikingssöns Hustru Sunnifa og dennes Datter Gunna havde tilgode hos ham i Gods, Fæ, Klæder og brændt Sölv, hvad han havde givet hende i Fæstegave og Morgengave, og hvad Pant han havde stillet for alt dette.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia ædar h/oe/yra senda Amundi Anbiannar son Siguatar Sumarlida son ok Asbiorn Gudliks son Q. G. ok sina. Ydar se kunnikt ad a sunnudaghen nesta epter krosmesso vm vared varom mer j hia a Vllinsuanghe ok h/oe/yrdum a en Bessi Vikings son lysti ok vidar gek firir oss ad Sunnilfua kona hans ok Gunna dotter hennar eigu j garde hans /th/rættan kyllogh bufiar en i klædom ok brendosylfri atta mærkar fongildar ok tuttughu jtem j kiotti kornne ok gognnum tolfkyllogh jtem j iordu halft attanda manadamata boll. Vidar gek en adarnæmdar Bessi ad han hafde gefuid Sunnifuu kono sinni fiorar mærkar gullsz j till giof sina ok tiiu mærkar forngilldar j hnekast fæstarfe ok morgongiof. eæro /th/essar adar næmdar giafuer tuær mærkar forngildar ok fiora tighi marka forngilt. lagde /th/rat næmdar Bessi /th/essar giafuer jn i halft niunda manadamata boll j yttra tuni j Dionnum ok /th/ar mædar gæfuar ek henne /th/æn /oe/fra aldengarden. ok till sanenda her vm setti Bessi /th/rat næmdar sitt jnsighli mædar varom jnsighlum firir /th/etta bref er giort var a Agha a tysdagen nesta epter trinitatis messo a /th/ridia are vars vyrduleks herra Hakonar mædar gudas miskun Noreks konongs.
Tre Mænd vidne, at Lif Helleiksdatter var ægtefödt og Broderdatter af Lidvord paa Sandbek, samt overlevede sin Fader og sin Moder i Manddödeaaret. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sea ædr hæyræ sendæ Roar /Th/orgæirsson Halluardr Olafsson ok Uighlæikr /Th/orgæirsson Q. G. [280 aar1358] ok sinæ mer gerom ydr kunit at aa tysdaghen nestæ æftir Jonsuaukw aa /th/ridhia are rikis vars vyrdhwleghs hærra Hakonar mæd gu/edd/s nadh Noreghs kononghs /th/a varo mer j hia aa Ramnassom er ligr j Suinæifinu sokn j Naumadale ok hæyrdhwm aa er Æystæin Kæitillsson læidi vitni sin /th/aw er sua hæita Narfe Anbiærnarson ok Gunlæikr Hællghæson ok sua suoro a bok at Lif Hællæikz doter skillgeten af fædr ok m/oe/dr ok /th/o brodor doter Lidhuordz a Sanbæk lifdi faudhur sin ok modor siawnattom firir kyndillsmesso a mandaudha aret. var ok Halluardr Hællghason firir stæmdr at lydha /th/æima vitnum till sanyndæ sæittum mer vor insighli firir /th/ettæ bref er gortt vor a dæighi ok are.
To Mænd kundgjöre et Vidnesbyrd om, at Lidvord paa Sandbek og Eystein Ketilssön vare sammödre Brödre. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det förste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/æim semm /th/ettæ bref sea ædr hæyræ sændæ Roar /Th/orgæirsson ok Viglæikr /Th/orgæirsson Q. G. ok sinæ mitt gerom ydr kunit at /th/esser men toko sua till bokar mæd suornom æidhi Gunualldr Hællghason ok Hæillghi Æinarsson at /th/æir varo samm/oe/der br/oe/dar skillgetner Lidhuordr aa Sanbæk ok Æystæin Kæitillsson. till sanyndæ sæittw mit okkor insighlli firir /th/ettæ bref er gort var aa tysdaghen nestæ æftir Jonssuaukw a /th/ridhia are rikis okkarss vyrdhwlleghs hærra Hakonar mæd gu/edd/s nadh Noreghs kononghs.
Arne, Prest paa Brunkeberg, og tre andre Mænd indmelde til Kong Haakon, hvorledes det tilgik, da Presten Guttorm Thorlaugssön tog Thorer Rolfssön af Dage. (jfr. No. 364.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene mangle.
Sinum hæiderlegom herra herra Hakone med guds naad Noregs kononge senda sira Aarne a Bruggabergum Viglæikr a Ha/th/ueit /Th/rondr Reidars son i umbode Bergs Hermunda sonar Suein i Akrenom æuerdelaga hæilsu med varom herra ok sina viliulega /th/ionosto. Yddr min herra gerom mer kunnikt at a miduikudagen nesta firir krosmesso vm haustit uoro mer a Eik i Laardale a fiorda are rikis ydars. tok ek prof sira Gudthorms /Th/orlaugs sonar er af tok /Th/orer Roofs son vfyrsiniu logliga firirstemdum æruingium hins er dauda. var /th/etta vphah ok vider [281 aar1358] atta /th/æira at a Olafs vaukudagen um aret adr komo gagande hæim til sira Gudthorms til Aar er liggr i Hæidalsmoos sokn /Th/orer Rools son ok fader hans ok Asmundr broder hans. baud /th/a sira Gudthormr /th/æim til matar ok drykkiar. talade /th/a Rooluer til sira Gudthorms ok bad geua ser æin lia ok sira Gudthormr gaf hanom. eiptir /th/et bad Roluer seilia ser æit alreip en sira Gudthormr suarade aldre er ek uan at selia reip en fyr geuer ek /th/er /th/et. eiptir /th/et kastade optnemdr sira Gudthormr i fanget a Rolue ok bad han eiga en Rolluer reidist ok tok up ein stæin er la a arnenom ok uildi slæigit haua presten. eiptir /th/et uar Rolluer tæikin ok halden en /th/a gek sira Gudthormr ut i fra hanom ok kom in aptr a goluet en Roluer læipr i mot hanom ok skyuir honom. skyf eikki mer sagde sira Gudthormr eikki uil ek /th/er skylua. eiptir /th/et gripr Roluer i hauudsmottena a sira Gudthorme en annare til hauudsins. eiptir /th/et tok up sira Gudthormr eit tre ok slo til Rolfs ok kom a handena a hanom er Roluer talade til sunar sinni ero /th/it nokot inni sagde Rolluer nu ero af mer badar handaner. eiptir /th/et lep up /Th/orer sun hans ok hiogge til sira Gudthorms firir briostet en annat a hondena en Asmundr broder hans slo han a hondena med æiksi sua ut stak blodet um armen a hanom ok sira Gudthormr ooks undan agugr up i pallen ok tok up æiksina ok hiogge til /Th/ores Rofs sonar eit hog i hauuudit ok /th/er af doo han. ok /th/er um tok ek tuæiggiamanna uittni er sua hæitta Neiridr Halstæinsson ok Liif Gunnars doter er sua soro a bok at sua uar ord eiptir orde sem fyr seigir. tok ek ok uiglysingar uitni sira Gudthorms er sua hæitta Asbiorg /Th/oresdoter ok Gunna Geirulfsdoter at sira Gudthormr lysty vigi a sik samd/oe/gars a nesta by sem uigit uar unnit er nu optnemdr sira Gudthormr /th/uruande guds ok ydara nada min herra um lansvistena. var /th/etta vig vunnit i hæimili sira Gudthorms ok /th/o uttan alla addra gridastade. ok til sans uitnisburdar at ek fek æigi sannare proof a /th/esso male /th/a seitti mer voor insigli firir /th/etta bref er gort var a tima ok are sem fyr seigir.
sex merkr j /th/æghn ok fiorar merkr j fridkaup.
Peter Haakonssön vedgaar, at Hr. Jon Brynjulfssön har gjenlöst af ham 7 Maanedsmatsbol i Eikenes. (jfr. No. 345).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/at se ollum godhom monnum kunnikt at ek Peter Hakonarson kænnist med /th/esso minu brefe at herra Jon Bryniolfsson l/oe/yssti [282 aar1358] aftr af mer vii mamata bool j jord /th/eiri er Eikkinæss eitir frilssa ok hæimola firir huerium manne honum ok hans erfvinghium med ollum /th/æim lunendum sem til hennar lighia eda leghet hafua fra forno ok nyu kænnist ek ok at ek hæfuir vpp boret hæillan peningh ok haluan firir sagda jord ok til sanenda her vm setti ek miit insighli firir /th/etta bref er gort var sunnudaghen nessta firir Michaels messo a fiorda are rikis miins vyrdulegs herra Hakonar med guds naad Noregs konungs.
Jon Nikulassön kundgjör en Aftale med sin Broder Brynjulf, at denne, medens Jon er borte, skal have et Öresbol i Baggar i Öyrisfjords Otting i Romsdal, mod en aarlig Afgift af en Vætt Mel; kommer Jon ikke tilbage, skal Eiendommen tilhöre Brynjulf.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia eda h/oe/yra sendr Ion Nikulasson Q. G. ok sina ek gerer ydr kunigt at a sunnudagen sidasta a sumri a fiorda are Hakonar Noregs konongs k/oe/ypti ek vid Bryniolf brodor min med fullu handa bande at han skal hafua /oe/yrisbol iardar er ek a i Boggum medan ek er burtu er ligr i /Oe/yrisfierdar attonge fir vet miols a hnart aret er han sitr a. sitr han eigi a /th/a skal han bygia sem sina iord. Var /th/at ok i kaupi ok okro at Bryniolfr Nikulasson adr nendr broder min skal fystra manna eiga laustn a fyrnemdri iord ok verdr meir fol ok k/oe/mr ek aftr. k/oe/mr ek eigi aftr /th/a skal han eiga adr nemt /oe/yrisbol frialst ok heimholt med ollum /th/eim lunnendum er til ligia ok til hafa lege fra forno ok nyiu til alda odals euelegrar eignar. kennist ek ok fyr nemdr Ion at ek seldi Bryniolfue tit nemdum teflings h/oe/gende ok at han lauk mer /th/at er han skildi mer fir /th/essom godom monnum hia verrande Arna blyfotr ok Eilifr Arna son ok Andres Heinsa son ok til sannynda herum settu /th/eir sin insigli fir /th/etta bref ok kaup er gort var i Blyfods garde i Viyi a degi ok are sem fyr segir.
Björn Jonssön skjöder til Erling Sigurdssön 11/2 Maanedmatsbol i Birkjar paa Voss. (jfr. No. 97-100.)
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edr heyra sendir Biorn Jonsson q. g.ok sina ek vill ydr kunikt gera at ek hefir sellt Ellinghe [283 aar1359] Siugurdar syne halfs annars mamata boll j Birkium er ligr j Vanghs kirkiu sokn aa Voss medr ollum /th/eim lutum ok lvnendum sem till ligghia eda leghit hafva fra forno ok nyio vtan gardz eda jnnan till efinleghrar eignar honum hans eptir komendum till frialls foredis hefvir ek huern peningh heilan ok halfvan fyrsta ok en sidazsta ok alla /th/ar j millim. ok till sannenda her vm setti ek mitt insigli fyrir /th/etta bref er giortt var a tysdaghin j fosto gangu a fiorda are rikis mins virduleghs herra Hakonar medr gud naad Noreghs konongs.
Sigrid Thorsteinsdatter förer Vidnesbyrd for Josef Karlshovedssön, Hr. Ogmund Finnssöns Ombudsmand, at en Græsmark (teigr) laa til Kalvhage i Sogn. (jfr. No. 353.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra senda Ærlender Olaafs son ok Olafuer Ærlendz son q. G. ok sina mit gerom yder kunnight at /th/ar warom mit j hia j Kalfhagha aa ytra Folke j Soghne aa Gregorius messo æftan aa fiorda aare rikis okkars wirduleghs herra Hakonar med gudes naad Noreghs kononghns ok h/oe/yrdum aa er Sighriid /Th/orstæins dotter j wmbode Botolfs Æindrida sonar leet ganga watta sina firir Josepp Kalldzhofwdz syni wmbodes manne herra Ogmundar Findz sonar /th/a er so heita Biorn Siughurdar son ok Styrkaar Æinars son. toko /th/æir so till bokar med suornom æidi at tæigh /th/an sem H/oe/ylghi Baardar son widergek at han hafde slæghit /th/a en han byggi aa Bædæimi at /th/an same tæigher laa till Kalfhagha ok aadernæfnder Botolfuer Æindrida son aa ok hans fader aatte firir honom ok till sannenda her vm settum mit okkor jnsighli firir /th/etta bref er gort war aa deghi ok aare sem fyr seghir.
Kalfhaga bref j Sogne.
Kong Haakon giver Sira Gudthorm Thorlaagssön, som havde dræbt Thorer Rolfssön, Landsvist til næste 15de Mai, samt paalægger sin Sysselmand at oplyse Omstændighederne ved Drabet. (jfr. No. 359.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet mangler.
Hakon med gudes nad Noreghs konongher sænder ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æder h/oe/yra Q. gudes ok sina ver vilium at /th/er vitir at ver hafuum gefuet sira Gud/th/orme /Th/orlaughs syni er af [284 aar1359] tok /Th/orer Rolfsson vfyrsyniiu grid ok frid fyrir oss ok allum varom monnum till Haluarz messo nu nesta er kæmer med /th/æim hætte at hann b/oe/tte vider gud ok æruingia hins daudha. biodom ver syslumonnum varom at profua hans mall jnuirdiligha. vphaf videratto gridhastade vighlysingh ok huorso lank er lidith j fra /th/ui er /th/etta vigh var wnnit hiauerandom æder logligha fyrir stæmfdum arfuum hins daudha ok ritir /th/et prof apter till var med ydru ofno brefue sæm sannaste faer /th/er a /th/esso malle. fulkomligha fyrir biodande huorium manne vandræde at auka æder auka lata vider hann j /th/essom varom gridum. nema huar sæm /th/et gerer vili hafua fyrir gort fe ok fridhi. /th/etta bref var gort j Aslo jn die sancti Dominici confessoris a fiordha are rikirs vars. herra Peter Æiriksson canceler var jnsiglade.
Abbed Benedikt og Conventet i St Olafs Kloster i Tunsberg mageskifte Gaarden Viken i Fones Sogn til Ivar Thordssön mod Gaarden Marken i Ramnes og 20 Mark Penge.
Efter Orig. p. Perg. hos Skolelærer Erland Oreröd i Sandeherred. Stykke af Conventets Segl (St. Olaf paa Thronen) vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea ædr h/oe/yra sænda broder Bændict abott at Olafs klaustri j Tunsbærghi ok aller hans conuæntes br/oe/dr j sama stad q. gudis ok sina. Mer gerom ydr kunnict at saker /th/æss at jord /th/æn en klaustrit atte j Fonnes soghn er Vikin hæitir vard firir myklum skada at husin gengo af firir ældi /th/a gerdom ver /th/etta jarda skifti vi/edd/r Juare /Th/ordesyni at mer fænghom honum firir næmfda jord tuæiggia marka frialst ok hæimolt med allum lynyndom till æuærdelighræ æighu en han oss j mote thiauræ bool i Morkenne er liggr j Rafnes soghn frialst ok hæimolt til æuærdelighræ æighu med allum lunyndom sæm till liggia vttan gardz ok innan ok ofwan a thighiu merker peninghæ. værder firir adrum huarum vfrialst /th/a gange huar æftir sinni æighu æftir samu skilorde. Ok til sannynder her vm sætti ek mitt insighli med conuænz jnsighli firir /th/etta bref er giord a sunnu daghæn sidæstæ af summre anno domini milessimo trecentessimo quinquagessimo sæxto.
[285 aar1359] 
Halvard Arnaldssön og Eilif Thorkelssön, Korsbrödre i Oslo, vidne, at Gunvor Kolbeinsdatter kvitterede Thorleif Haakonssön for Kjöbesummen for Gaarden Vang i Kraakstad Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra senda Halwarder Arnaldz ok Eilifuer /Th/orkiels korsbr/oe/der j Oslo Q. g. ok sinæ kunniktgerande at mit warom j Hiaalpara garde a n/oe/rdra lutanom j Oslo laugardaghen nesta firir Marthæins messo æftan a fimta are rikis okars wyrduligs herra Hakonar mæd gudes nad Noregs konongs saom ok h/oe/yrdum a at /th/au heldo handom soman Gunnor Kolbæins dotter ok /Th/orlæifuer Hakonar son wæitti /th/a fyr nemfd Gunnor vidergangu firir okor at hon hafde wpp boret xx merkr peninga af fyrnemfdom /Th/orlæifui j jardar werd firir jord /th/a er æitir Vanger er liger j Krakastada sokn a Follo ok till sannynda her um settom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er gort war j Oslo a deighi ok are sæm fyrsegir.
Haakon Einarssön sælger til Reidar Halvardssön 1/2 Markebol i Gaarden Kolbeinsrud paa Nes paa Hedemarken, og kvitterer for Betalingen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sender Hakon Einersson q. g. ok sina. /th/ett se yder kunnight att a /th/osdaghen /th/en nestæ firir midfastu a v are rikis mins wyrduleghs herra herra Hakon meder gu/edd/s naad Noreks kononghs var ek a Medalæimi a Furnesse ok kiændizst meder hansale vider Ræider Halluarzsson att ek hefuir sællt honom hallfre merker boll jærder j Kolbæins rudi sem liggher a Nesse font ok vaukett friallst ok hæimoltt firir huerium manne till æfuerddælegha eighu. ok mædr allum /th/eim lutum ok lunnendom sem till /th/æire jærdr a att ligghie att forno ok nyu vtten gardz ok innen. ok firir tækitt fyrstæ peningh ok /oe/fstæ ok allæ /th/er j millum firir /th/essæ ader nefda jord /th/a sem j kaupp okart kom. /th/æimæ monnum j hia verande Jone Pallssyni preste a Furnesse. ok Ræidere a Gudisase. till sannynda settu /th/æir sin jnsighlli mædr minu jnsighli firir /th/etta bref er gort var sem fyr seghir.
bref om Kolbeinsrud.
[286 aar1360] 
Helge Paalssön og Thorstein Narfessön, Lagrettesmænd paa Idd, bevidne, at Nikolas Thorleifssön og hans Kone Eilin Reidarsdatter solgte til Onund Thorgrimssön et Öresbol i Thorp paa Idd.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det 1ste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædr høyra senda Heilgi Paals son ok /Th/orstein Narfua son logretto men a Jdd Q. G. ok sina ydr gerom mit kunnigt at a sunnudagen nesta firir /th/ridia voku a fimta are rikis okars virdulegs herra Hakoner mæd guds nad Noreghs konongs varom mit j Jdda kirkiu saam ok høyrdum a at /th/au heldo hondum saman /th/er firir okar af einni halfuu Nikulos /Th/orleifs son ok Eilin Reiders dotter kona hans en af annere Anundr /Th/orgrims son mæd /th/ui skilorde at fyrnemdr Nikulos vidr gek firir okar at han hefuer selt adrnemdum Anunde mæd jayrdi adrnemdri Eilini kono sinni /oe/yris boll jarder j /Th/orpe j n/oe/rdra gardenom j Jddr sokn frialst ok heimolt firir huerium manne mæd ollum sinum lunnyndum sem till liggia ok leget hafua fra forno ok nyiu vttan gar/edd/z ok jnnan. ok j sama handr bande vidr kendiz optnemdr Nikulos firir okkr at han hefuer vp boret af adrnemdum Anunde fyrsta peningh ok øfsta ok alla /th/er j millum firir fyrnemt øyris boll eftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom. en /th/et halfs anners øyris boll er liggr j sydra gardenom j /Th/orpe er Beini hafde selt fyrnemdum Anunde ok Nikulos er nu erfuingi fyrnemz Beinæ /th/et skall Anundr hafua akiærslo laust firir Nikulose ok hans erfuingium til æuerdligre eigu ok till sanz vitnis burdar seittum mit okkkor jnsigli firir /th/etta bref er gort var a deigi ok are sem fyr seigir.
Tvende Mænd vidne, at Olaf Haakonssön og hans Kone Brynild Thoresdatter solgte til Sira Eirik, Prest ved Flugeberg Kirke i Land, 6 Öresbol i Ordnes i Land.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl vedhænge 2 og 3.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr hæyra sænda Biorn Haluardsson ok Gunnær Alfsson Q. G. ok sinæ mit vilium ydr kunnikt gera at mit varom i hia a Sadul/th/uæit sem liggar i Ignabakka sokn a Raumariki a manadagh/oe/n næsta firir Margareto mæsso a fimfta are rikis okkars virdulægs herra Hakonar med guds naad Noreghs konongs ok hæyrdhum a at /th/au væittu viddrgangghu firir okkar Olafuær Hakonarson ok Brynildæ /Th/or/oe/s dotter kona hans at /th/au hafdu sælt sira Æiriki sem synggar at Flughubærgsh kirkiu a Lande vi aurabooll [287 aar1361] fornt i Ordnese sem liggar i fyrnæmfdri sokn a Lande frialst ok hæimolt firir huærium manne vttan gardz ok innan med ollum /th/æim lutum ok lunnyndom sem til liggia ok l/oe/gh/oe/t hæfuir fra fornnho ok nyghiu. viddrgænggo ok fyrnæmfd hion Olafuær ok Brynildæ firir okkar at /th/au hafdu fyrsta p/oe/ninga ok /oe/fsta ok alla /th/ær i millum firir fyrnæmfda iordd af sira Æiriki æftir /th/ui sem i kaupp /th/æiræ kom ok till sannyndæ hær vm sætti Olafuær Hakonarson sit inzsigli med okkrom inzsiglum firir /th/etta bref er gort var dæighi ok are sem fyr sæighir.
Josef Karlshovedssön bevidner, at han har hört oplæse og edeligen bekræfte Eirik Thordssöns Gavebrev paa Kalvhage. (jfr. No. 352. 353. 371.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Tre Segl. Brevet er sigillatorisk forbundet med No. 353.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra sender Josseppr Kallzhofudzson q. g. ok sina kunnigt gerir at ek var a Stæ/edd/iu j Soghnar dall j Soghne manadaghen nesta eftir paska viku a vi. are rikis mins vir/edd/ulegs herra Hakonar med gu/edd/s naad Noregs konongs en /Th/ostæin Ketilsson leet lesa vpp bref Eiriks /Th/ordar sonar /th/at sem vattar vm fioghura /th/riddalinga bol jardar j Kalfagha j Hafuersloar kirkiu sokn ok her er med fest /th/etta mitt bref. eftir /th/at leddi /Th/ostein Ketilsson fram ein vaatt er /Th/ostein Jomarsson hæitir en suo sor aat fullan bokar eid at /th/ar varo /th/æir j hia Eirikr /Th/ordarson ok a/edd/rnefn/edd/r /Th/ostein Jomarsson a Stædiu j Soghna dall j Soghne er herra Gisbrikt biskup j Biorghwin vitiade hæilaghra kirkna j fyrnefndo Soghne nest eftir mandaudan en /th/eir hell/edd/o hondom saman sira Thorer Fridiksson af eini halfu en af annare Gunnar /Th/osteinsson med /th/i skillorde at fyrnefn/edd/r sira Thorer gaf a/edd/rnefndom Gunnare iiii /th/rideilinga bol jar/edd/ar j Kalfagha j Hafuersloar kirkiu sokn a Folke j Soghne frialst ok hæimolt firir huorium manne at gera af /th/at sem han vill/edd/i ok hans erfuingiar till æfuenleghrar eighnar med ollum lunnendum till liggr ok leghet hefuer at forno ok nyiu vtan gar/edd/z ok innan till rettra endamærkia. kendezst ok Oleifuer Vlfsson sysluma/edd/r j Soghne at han var j fullu vmbo/edd/e Karmanz sem aa Margrette dottor oftnefnz sira sira /Th/orers Fridikssonar. Ok till sannen/edd/a her vm setti a/edd/rnefn/edd/r Oleifuer sem hia mer var sitt insigli med minu insigli firir /th/etta bref sem gortt var a deghi ok are sem fyr seghir.
[288 aar1361] 
Audun, Prest paa Stedje, vidner, at Thorer Fridrekssön, Kannik ved Bergens Domkirke, det förste Aar Bisp Gisbrekt visiterede i Sogn (jfr. No. 353), gav sin Frænde Gunnar Thorsteinssön en Del af Gaarden Kalvhage. (jfr. No. 353. 370.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af Seglet.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra sender Au/edd/un prester a Stæ/edd/iu q. g. ok sina. ek gerir y/edd/r kunnigt at /th/ar var ek hia ok h/oe/yr/edd/i a a Stæ/edd/iu a /th/i fyrsta are er min herra Gisbrikt me/edd/ gu/edd/s naad biskup j Biorghwin visitera/edd/e Soghn at sira /Th/orer Fridiksson korsbroder aat Kristkirkiu j Biorghwin gaf Gunnare /Th/osteinssyni frenda sinum fioghura /th/ri/edd//edd/alinga bol jar/edd/ar j Kalfagha till efenleghrar æighnar me/edd/ ollum /th/eim lunnendum sem till liggia ok leghet hefuer fra forno ok nyiu frialst ok heimolt firir huorium manne. Ok till sannenda her vm setti ek mitt insighli firir /th/etta bref er gort var in festo Praxedis virginis a vj. are rikis mins virduleghs herra herra Hakonar me/edd/ gu/edd/s naa/edd/ Noreghs konongs.
Gudbrand Peterssön og Jon Thorgautssön vidne, at Broder Thorkell, Prior i Olafsklostret i Oslo, solgte 2 Öresbol i Övre Kjos paa Hadeland til Jon Radvardssön.
Efter Orig. p. Perg. i Hammers Samling i norske Vidensk. Selskabs Biblioth. i Throndhjem. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ættæ bref sea eder h/oe/yræ sendir Gudbrandr Petersson ok Ion /Th/orgautz son q. g. ok sinæ kunnigt gerande at mit varum j Olafs klaustri j Oslo freadaghen j fyrstæ viku fastu a vii are rikis okars wyrdilegs herræ Hakonar med guds naad Noregs konongs ok h/oe/yrdum a at broder /Th/orkiell prior j sama klaustri kiendys at han hafdi sælt Ione Raduardz syni tueggiæ auræ booll iærder j /oe/fræ gardinom j Kios a Hadalande fornt ok vaukit frealst ok heimolt firi huerium manne med ollum lutum ok lunnendum sem til /th/ess eighu at liggiæ ok leghet hafuaa at forno ok nyiu utten gardz ok innan ok allæ værdauræ firitekit fyrstæ pening ok /oe/fstæ ok allæ /th/er j millium eftir /th/i sem i kaup /th/eiræ kom. till sannyndæ settom mit okor insigli firi /th/ettæ bref er gort var a /th/i are sem fyr seghir.
[289 aar1362] 
Sigrid Anvidsdatter sælger til Besse Vikingssön et Maanedsmatsbol i YtreDjönne i Kinserviks Sogn i Hardanger mod rede Penge.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia ædar h/oe/yra senda Amundi Anbiannar son Ohmundar Siugurdar son ok Asbiorn Gudliks son q. G. ok sina mer villium ydar kunnikt gæra ad mer h/oe/yrdum a en Sigrid Anuidar dotter lysti /th/ui ok vidar gek firir oss ok morgum godom monnum fleirum ad hon hafde sælt Bæssa Vikings syni mannadamattaboll j Dionnum j ysta tuninu er lighar i Kinsaruikar kirkiu sokn j Hardangre firir fim kyllogh ok /th/a hafde hon huen peningh j hondom. ok till sanenda setto mer var insighli firir /th/etta bref er giort var a Agha a friadaghen nesta firir pallm sunnu a vii are rikis vars vyrduleks herra Hakonar med guda miskun Noreks konungs.
Kong Magnus tilstaar Svein Aslasön Landsvist for Drabet paa Ketil Ormssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Det för vedheftede Brev mangler nu tilligemed Seglet.
Magnus med gu/edd/s nad Noregs Swiia ok Skane konunghr sen/edd/r allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra Q. G. ok sina. ver vilium at /th/er vitir at firir gu/edd/s saker ok sale vyrdulegs herra Hakonar konungs modorfadurs vars godar aminninghar ok saker godra manna b/oe/nasta/edd/r ok epter /th/i profue sem her fylgir /th/a hafwm ver gefuet Suæini Aslasyni er aftok Kætiull Ormsson lanzsuist med /th/eim hætte at han b/oe/te vi/edd/r gud ok ærfuingia hins dauda ok luki oss tiiu merker j /th/æghn ok atta merker j fridkaup ok hafue loket innan /th/er tolfmana/edd/r daghs fra /th/i sem /th/etta var gort ellager hefuer han æingha lanzsuist. Biodom ver erwingium hins dauda at taka sætter ok b/oe/ter epter /th/æira bæzstra manna laghadome sem sysslumadren næfner till af huarthuæggia halfwnni. En firirbiodom ver huerium manne vandræde at auka e/edd/r auka lata vi/edd/r han hedan af vm /th/etta maall nema huer sem /th/et gerer vili hafua firirgort fee ok fridi ok verdi aldra botama/edd/r sidan. /Th/etta bref var gort a Tunsbergs hussi a /th/orsdaghen nesta epter Magnus m/oe/sso dagh a /th/ridia are ok fiortughta rikis vars. Rane Eiuin/edd/r insiglade ok ritade.
[290 aar1362] 
Gilbert Andressön, Prest i Vardal, sælger til Arne Halkelssön en Part i Söndre Fylkeshaug i Fjelds Sogn paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea eder h/oe/yræ sendir Gillibærctær Andres son prestr j Vardale Q. G. ok sinæ ek vil ydær kunnight gera at ek hefuir sælt Arnæ Halkiæls syni tueggiæ hæfsælddæ bool j sydræ Fylkishaughi er liggær j Fiæls soong a /Th/onhne friaalst ok hæimolt firir huerium manne til æighu ok alst afrædis med ollum lunnændum sem til /th/æire iærddær æighu at liggiæ at fornnu ok nyghiu ok allæ værdauræ firir tæikit eftir /th/ui sem j kaup okkort koom /th/æimæ godom monnum hiauerandom er ek selde honom /th/essæ minæ iord Esstæini Gudmundæ syni ok Grimi Raghnæ syni firir sanyndi skyld sette /th/æir siin insighli med minu insighli firir /th/ettæ bref er gort var a /Th/orisstadum prestgardenum j Vardale a Botolfs vaku æften a vii are rikis vaars vyrdulæghs hærræ Hakonær med gudis naad Noregh kononghs.
Kong Haakon Magnussön stadfæster to ældre Breve angaaende Gaarden Byre, og forbyder med sit Raad Alle at hindre Brödrene Björn paa Byre og Amund paa Aga Arnbjörnssönner i Gaardens lovlige Brug.
Efter Orig. p. Perg. hos Toldinspektör Schive i Stavanger. Seglet afrevet.
Hakon me/edd/ gu/edd/s naad Noregs ok Swyia konongr sendir ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyre Q. gu/edd/s ok sina, Biorn Anbiærnarson a Byri kom ok kier/edd/e firi os ok rade vaaro at jmisir men vna/edd/a han vm jordina Byri. ok vilia s/oe/kia hana af honum. Nu af /th/ui at han er leiglen/edd/ingger /th/eirrar jardar ok eighi eighande eptir /th/y sem bref herra Botolfs biskups j Stafuangre ok /th/eirra fleira godra manna sem /th/at hafua jnsiglat ber vitni vm, /th/ers ok annars at raa/edd/ vart saa ok jnuyrdulegha skoda/edd/e wtscriptir vn/edd/ir go/edd/ra manna jnsiglum af /th/eim brefum sem Anbiorn aa Byri fader /th/eirra Amundar ok Biærnar Anbiærnarsonar haf/edd/e latet gera firi adernæmfdre jor/edd/ Byri, ok /th/y meira godzse ær han ærf/edd/e eptir fadur sin ok mo/edd/or, firi xxx vetrom eptir /th/y sem /th/au lu/edd/a sealf, ok af /th/ui at os ok raa/edd/e vaaro synizst /th/au oll bref skilrik ok loglegh /th/a sta/edd/festum ver /th/au aal Amunda j Agha ok hans ærfuingiom me/edd/ jordinni Byri j ollum sinum greinum ok articulis sem /th/au vatta, fulkomlegha firibiodan/edd/e huerium manne [291 aar1363] huerrar stettar e/edd/r tighundar sem huer er fyrnæmfda br/oe/der at vnada hedan af vm /th/at maall vten firi os sealfum ok varo ra/edd/e. Nema huer sem /th/at gerir vili setta varre fulkomleghre rei/edd/i me/edd/ logleghum refsinggom. Var /th/etta bref gort j Biorghwin sunnudaghinn nesta firi Mariumesso sidare aa viii are rikis vars. herra Peter Eiriksson cancelær vaar jnsigla/edd/e.
Biskop Havard i Hammer paalægger Almuen i Skidaker, Bö, Geile og Nes Sogne at betale deres Prest Stein Peterssön Redegift. (jfr. No. 287.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Hafuardær med gudes nad biskup j Hamre sændær ollum monnum j Skidakærs sokn B/oe/ær sokn Giæilo sokn ok Næs sokn Q. gudes ok siæn. /th/et se ydær kunnigt at siræ Stæini Petærsson soknær prestær ydar hæfuer kiært firir oss at /th/er vilir æi lukæ honom ræidu gift eftir /th/ui sæm gamall siduane er till ok adrer prestær hafua haft firir honom ok doomsbref vaars virdulighs forfadurs herræ Haluardz med gudes nad fordom biskups j Hamre vaattær /th/ær vm gort. /th/ui bidium ver ydær ok biodum ollum jæmfnt soman ok huorium vm sik at /th/er luker honom sinæ skyldu eftir /th/ui sæm /th/er vithir at /th/er eror skyldughir ok firirbiodom ver /th/er siræ Stæini at gæfua nokorom /th/æim gudes likam aat paaskom sæm fyrnæmfndæ ræidugift firirnæmaz at lukæ. Ritat a Staungum aa Blasii mæsso dagh anno domini m o. ccc o. lx o. tercio.
Kong Haakon Magnussön tager Einar Halsteinssön, hans Kone, Börn, Jorder, Skove og andet Gods i Land og Lösöre i Guds og Kongens Vern, og byder hans Skyldnere inden 3 Uger at betale deres Gjæld.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Kongens Segl vedhænger i gult Vox (Kongen kronet, siddende paa Thronen med Scepter i höire, og et trekantet Vaabenskjold, hvori Löve med Öxe, i venstre Haand.)
Hakon me/edd/ gu/edd/s naa/edd/ Noregs ok Swyia konongr sendir ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra q. gu/edd/s ok sina. Ver vilium at /th/er vitir at ver hafum tekit Einar Halzsteinsson kono hans ok born me/edd/ jordum skoghum m/oe/lnum veidistodum fiskiuotnum ok alt annat godz /th/at sem /th/au eighu e/edd/r eighanda verda j lande e/edd/r lausum /oe/yri loglegha j gu/edd/s vald vara vernd ok konongleght traust till allra rettra maala, fulkomlegha firirbiodande huerium manne /th/eim at mis [292 aar1363] /th/yrma j nokorum lutt e/edd/r /th/eirra varnna/edd/e ok godz nokrar rangar agaungor at veita. Nema huer sem /th/at gerir vili setta varre fulkomleghre rei/edd/i ok a ofuan swara os atta markum j brefuabrot. En hinir sem till /th/eirra gera val ok vinatsamlegha skulu odlazst af os ast ok vinatto me/edd/ sannum kierleika, biodom ver ollum monnum einkanlegha syslomonnum varom loghmonnum handgænghnum monnum ok vmbods monnum varom at styrkia /th/au till lagha ok rettynda bæ/edd/e vm logleghar skuldahæimtingar /th/eirra ok a/edd/ra luti vi/edd/r huat manna sem /th/au hafua /th/at at skipta ok halde /th/au /th/ui ollu frammare at ver hafum gefuet /th/eim /th/eirra varna/edd/e ollum till styrks ok till verndar /th/etta vart varna/edd/ar bref. biodom ver ok ollum /th/eim monnum sem a/edd/rnæmfdom Einare eighu nokrar logleghar skuldir at luka at /th/at hafue hwar loket sem skyldughr er jnnan /th/eirra /th/riggia vikna sem /th/eir hafua set e/edd/r h/oe/yrt /th/etta vart bref, swa framt sem huar /th/eirra vili eigh swara os fiorom markum j brefuabrot ok luki /th/o honom sina skuld at sidare se. var /th/etta bref gort j Oslo odinsdaghin nesta firir lauparsmesso a attonda are rikis vars. herra Peter Eiriksson canceler vaar insiglade.
Tre Mænd bevidne, at Jon Eysteinssön solgte til Hr. Sigurd Hafthorssön 41/2 Maanedmatsleie i Kirkebyen paa Harhamer paa Söndmöre.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 380. Det 3die Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra senda Holte Gunnersson Alfuer Jonsson ok Anstein Wlfsson Q. G. ok sina meer gerom ydr kunnikt at mer varom j hia j Gidzska a /th/orsdaghen sidesta j vetre aa viii are rikis warss wyrdulegs herra Hakoner med gudes naad Noregs konongs. /th/a er /th/eir heldo hondom saman. heiderleghr herra. herra Sigurdr Hafthoresson af einni holfu. en af annæræ Jon /Oe/ysteinsson. kendizst Jon med /th/ii handerbande. at han hafde sælt a/edd/rnefdom herra Sigurdi. halfæ fimtu manadamataleighu j kirkiu bynum j Haramre frialsæ ok heimola firir huerium manne till frials afrædess ok æuerdleghre eighu. med ollum /th/eim lutum ok lunnyndum sem til liggiæ ok leghet haua fra forno ok nyu vtten gardz ok jnnen. kendizst ok /th/ratnef/edd/r Jon at han hafde wp boret af optnefdom herra Sigurde fyrstæ peningh ok sidesta ok allæ /th/er j millum eftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom. ok til sannyndæ settom meer voor jnsigli firir /th/etta bref er gort var deghi ok are sem fyr seghir.
breff pa Haramre.
[293 aar1363] 
Svein Eirikssön, Raadsmand i Giske, og Otte Arnessön vidne, at Erlend Guttormssön solgte Hr. Sigurd Hafthorssön 13 Maanedmatsbol i Harhamer paa Söndmöre (jfr. No. 379).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 379. 3die Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra senda Suein Eiriksson radzman j Gidzska ok Otte Arnæ son Q. G. ok sina kunnikt gerandæ a mit varom j hia j Gidzska saam ok h/oe/yrdum aa. er Erlen/edd/r Gudthormsson sældi heiderleghom herra herra Sigurde Hafthoressyni xiii manadamata bool jerder i Haramre er ligger a Sunm/oe/re frialsæ ok heimola firir huerium manne med ollum /th/eim lutum ok lunnyndum sem til liggiæ ok leghet fra forno ok nyu vtten gardz ok jnnen. ken/edd/ez /th/er ok j samstundis a/edd/r nemf/edd/r Erlen/edd/r Gudthormsson at han hafde wp boret af fyrnefdum herra Sigurde fyrstæ peningh ok sidesta eftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom. ok til sannyndæ settom mit okor jnsigli med Erlendz insigli firir /th/etta bref er gort var j Gidzska a sunnudaghen nesta eftir krosmesso vm haustet a ix are rikis okars wyrdælegs herra Hakoner med guds naad Noregs konongs.
kaupa bref firir Harhamre.
Tre Mænd vidne, at Andres Bessessön og Thone Gudleiksdatter solgte Hans i Krakken 3 Markebol i Vestre i Sandin Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1 og 4.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia edar h/oe/yra senda Æilifuar Ionssun Nichols a Grafdale ok /Th/orer Palssun Q. G. ok sinæ meer vilium ydar kunnikt gera at meer varom a Kaupmans næisis er lighar j Sansuærfi ok hæyrdum a vidar gang /th/æira Andresar Bæssa sunar ok /Th/oniar Gudlæighs dotor at /th/au vidar kendes firir oss at /th/au hafde sælt Hænsa j Krakkenom .iii. marka bool iardar j B/oe/ j væstra gardenom er lighar a Sandyna sonk frialst ok hæimholt med allum lunnendom sæm til lighia ok leghet hafua vttan gards ok innan fra forno ok nyu. kendes ok /th/a fyr næfdar Andres ok /Th/oni kona hans at /th/au hafde /th/a fysta penigh ok /oe/fsta ok alla /th/ær i millium firir fyr næfda iord. ok til sann/oe/nda settum meer voor insigli ok Andres oft næfdar sit insigli med varo firir /th/etta bref er giort var a /th/osdaghen nesta firir kyndyls m/oe/sso a ix are rikis vars virduleghs herra Hakonar med gudas nad Noreghs Suia konongs.
[294 aar1364] 
Biskop Halvard af Oslo tildömmer Eidsbergs Kirke et Markebol i Mödruthveit, som Gyrd paa Haug havde skjænket did, men Provsten uden Bispens Samtykke mageskiftet til Sigurd paa Skjole for et Markebol i Fjeld. (jfr. Brev af 18 Marts 1391).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edr h/oe/yra, sænder Halluardr medr gu/edd/s naad biskup j Oslo quæidiu guds ok sina, kunnightgerande at anno domini m o. ccc o. lx o. quarto. aa odensdagen j annare vikæ fastu komo firir os j garde varom j Oslo. sira /Th/orstæin prestr aa Æidzbærgi af æinni halfuu, en annare Sighurdr aa Skiole. Læiddi /th/a fram sira /Th/orstæin fyrnæmdr tuæghgia manna vithni sæm swa æita /Th/orkiæll Odzsson ok /Th/ormo/edd/r /Th/oresson, ok swa sworo aa bok medr fullum æidstaf at /th/a var /th/æira rettar stæmpnudagr. kiærde /th/a adrnæmdr sira /Th/orstæin a fyrnæmdan Sighurd at han hælt markarbole iar/edd/r j Mau/edd/ru/th/uæith j Æidzberghs sokn sæm kirkiunni /th/er gaf Gyrdr aa Haughi firir sin legharsta/edd/ jnni j kirkiunni ok till vphældiss henner. En Sighurdr kændizst al /th/essa giof. ok saghde sik hafua gort iardaskipti vidr Æidzsbærghs kirkiu. swa at han medr profuastens skipan sæm litit var kunnight af lunnynd /th/essara iarda, gaf markar boll j Fialle j Træighins borgar sokn. firir adrnæmt markar boll i Maudru/th/uæit. Nu af /th/ui at ver hafuum firir sannu firirstadet, at kirkian er storligan mishalden j /th/esso skipti, /th/es ok annars at profastren sæm /th/esso skipti sam/th/ykti hafde æinkki val/edd/ till /th/uilikra luta, vttan biskups serligt minni. /Th/ui dømdom ver fyrnæmt mærkar boll j Maudru/th/uæit Æidzbærghs kirkiu till æwærdeleghre æighu sæm at vphafue var gefuet. En optnæmdr Sighurdr viki aptr till sinnar iardr Fiælls, sæm han at anduardu atte. Ok till sannynda her vm sættom ver vart secretum firir /th/etta bref er gort var j Oslo dæighi ok are sæm fyr sæighir.
Jon Throndssön, Provst paa Vangen paa Voss, og tre Andre vidne, at Botolf Endridssön og hans Hustru Elin toge igjen den Del af Gaarden Spil -dar i Anger, som Steingrim paa Mo havde kjöbt af Elin i hendes umyndige Aar. (jfr. No. 254. 385).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segl mangle.
Allum monnum /th/æim sæm /th/etta bref séa ædr h/oe/yra senda Jon Throndarson profastr á Wangenom a Voss. Biorn Jonsson. Anfinnr Haldorsson. Ellingr Siugurdarson q. g. ok sina. Mer gerom ydr kunnight [295 aar1364] at /th/ar varom mer j hia á Finnin á Woss á manadaghen nesta æftir laup rsm/oe/sso a nivnda are rikiss v rs wyrdulæghs herra Hakonar med guds nad Noræghs konongs s m á ok h/oe/yrdom er /th/æir heldo hondom saman af einni halfu Botolfuer Endridason ok Elin kona hans. en af annare halfu Steingrimer á Moom. Skiladethz /th/et vnder /th/æira handabande. at Botolfuer tok aftr vid fiura manadamatabole j Spilldum er liggr j Angre. sem Steingrimer fyrnemfdr hafde k/oe/yppt vndan Eline medan hon var j vmæghd. skilade Steingrimer Botolfue /th/riu kyrlogh /th/ar ofuan. á /th/æim lokhnom ero /th/æir lsatter. Ok (til) sannynda her vm settom v r inscighli firir /th/etta er gort var deghi ok are sem fyr segir.
Guttorm Gudbrandssön, Lagmand i Oslo, og Thorer Gudleikssön udstede Transscript af Kong Haakons Forordning af 31 Aug. 1314 om Kantslerembedets Forening med Marie-Kirkens Provsti.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Mag. i Kbhvn. fasc. 55. No. 1. b. Begge Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim /th/etta bref sea æder h/oe/yra sænda Gudthormer Gudbrandzson logmader i Oslo ok /Th/orer Guleiksson q. g. ok sina kungerande yder at vir saom ok inwyrdeligha ifir lasom bref wyrduleghs herra agætar aminninghar Hakonar konongs med hans heilo hanghande insigli sua watande ord fra orde sem hær fylghir. [ Nu fölger Brev No. 143 ]. Ok till sannynda settom mit okkor insigli firir /th/etta transcriptum er gort var anno domini millesimo ccc o. lxiiij o. die sancti Agustini episcopi et confessoris.
Gisbrekt, Biskop i Bergen, udsteder i Fleres Overvær Skiftebrev mellem Eilif Brynjulfssön og hans Kone Ingeborg Simonsdatter paa den ene Side, og Botolf Endridssön og hans Kone Elin Vilhjalmsdatter paa den anden Side.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 9 Segl ere 1, 3, 4 og 7 tilbage.
Allum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr heyra. sendir Gisbrikt med guds miskunn biskup j Berghwin q. guds ok sina. kunnight gerande at /th/ui are er lidin v ro fra burd v rs herra Iesu Christi m. ara. ccc. lxv r. a odensdaghenn nerstann firir hvitasunno /th/a er ver uisiteradom a Vanghenum Worss. komu firir oss af einne halfuu Ei [296 aar1365] lifuer Bryniolfs son. ok Jnghibiorgh Symunar dotter kona hans. en af annarre halfuo Botolfuer Eindridar son ok ÆIin Vilialms dotter kona hans. loghdu /th/au /th/a til sættiss ok alsættis med fullu handabande. /th/essom godum monnum hia verandom ok sam/th/ykkiandum. sira Jone a Vanghe. Birni Arnbiærnar syne. Halldore duuk. ok Birni a Hakastodum. vm /th/at fearskipte sem for j millum Jnghibiarghar ok Elinar dottor hennar. med /th/eire grein sem her fylgher. at Botolfuer ok Ælin gafuo Jnghibiorghu til ævenleghrar eighnar ok frealss forrædess tiu manadamatabol i Spilldum er ligghr j Anghre. ok fiughurra manadamatabol er ligghr j Teighenom j Jonndals kirkiu sokn. ok epplagardenn a Hausa/th/ueit er ligghr j Vllinswanghs kirkiu sokn. En jordena Tolar sem ligghr j Uikeyiar kirkiu sokn j Hardanghre ledo /th/au Botolfuer ok Elin Eilifui ok Jnghibiorghu medan Jngibiorgh lifuer aa /th/ann h tt. at sidan falle aptr vndir Elini. ok skulu /th/au Eilifuer ok Jngibiorgh gera /th/ar leighuf/oe/r huus jnnan nerstra /th/rigghia vettra. ok skiliazt vidr /th/au leighu f/oe/r. kann /th/ar nokot j bresta. /th/a skal Elin aptr gangha j Spilldar til so mikils sem af t verdr j huusa botenne a Tolom. kann ok Botolfuer nokot vppspyria /th/at sem ulaglegha er vndanskotet Ælini. /th/a skal hann med loghum /th/at aptr megha s/oe/kia. Ok til sannenda her vm settu med uaro jnzsighli drnemfnder menn ok Eilifuer ok Botolfuer sin jnsighli firir /th/etta bref er gort var j stad. deghi ok re sem fyrr seghir.
Kong Haakon Magnussön melder Abbederne Matthias af Munkalif og Peter af Lyse, hvem Paven har indsat som Indsamlere af Pavetienden i Norge, at Kongen ei tillader, at denne Afgift kræves af hans Kapeller eller deres Prester. (jfr. No. 113. 120.)
Efter Afskr. i Barthol. IV (E). 496-497, efter en tabt bergensk Codex.
Hic prohibet rex ut decime papales non sunt exigende de suis capellis vel clericis.
Haquinus dei gracia Norvegie et Svecie rex reverendis patribus dominis Mathie de Munkaliwe et Petro de Lysa monasteriorum abbatibus Bergensis dyocesis ceterisque clericis et laycis quos nuncius domini nostri pape posuerat infra regnum nostrum Norvegie suo nomine collectores in domino salutem. Ad nostram noviter pervenibat noticiam, quod de capellis et ecclesiis per progenitores nostros reges scilicet Norvegie fundatis ac eciam dotatis nec non de clericis nostris et capellanis earundem scilicet capellarum et ecclesiarum rectoribus, decimas papales a retroactis temporibus impositas, ac forsan alia tributa et onera inconsueta [297 aar1365] exigere proponitis ex mandato vobis injuncto per nuncium supradictum, unde quia ipsarum ecclesiarum et capellarum, in quibus nobis jus competit patronatus ac eciam clericorum et rectorum earumdem responsalem nos esse recognoscimus et tutorem, admittere sev sustinere non volumus ullo modo, quod novis tributis sive aliquibus oneribus subjacere debeant inconsuetis; vobis ac vestrum singulis sub obtentu gracie nostre ac sub pena amissionis libertatum et privilegiorum vestrorum firmiter inhibemus, ne de ipsis capellis nostris sev ecclesiis aut ipsarum rectoribus ulla tributa sev decimas aliquas de cetero exigere attemptetis presertim quia constat prebendas huiusmodi capellarum solum per progenitores nostros et nullos alios esse factas. Et ideo eciam eas et earum rectores mera gaudere volumus libertate et ad nulla onera nostris temporibus nisi consensus noster ad id accesserit obligari, super quo eciam dictus nuncius in presencia nostra Tunsbergis constitutus reddidit se contentum, promittens tunc quod capellas nostras aut clericos ut prefertur super huiusmodi solucionibus amplius non gravaret, Datum Aleborgis anno domini m o. ccc o. lx o. quinto dominica trinitatis.
Tre Mænd bevidne, at Erling Helgessön levede mere end 8 Aar efter den store Manddöd, og at Nikulas Steinssön var hans Arving (jfr. No. 388).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge. Skrevet med samme Haand som No. 388.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder hæyra senda Anunder /Th/ordar sun Greotgarder Alfs sun ok Ormer /Th/oress sun Q. G. ok sina kunninkt gerande at Ellingar Helga sun ok dottor sun skilgeten af skilgetno komen Rana ok Ragnu a Bierknese /oe/fsta garde sem liggar i Eptaleitiss sonk i Sandzsuerui lifdi flæiri aar en atta aar uuth ifra mandau/th/anom /th/eim stora fulkomlega uitum mer ok /th/et fyrnefdir men Anunder Greotgarder ok Ormar at Niculos Stæins sun er rettar eigu mader at ollu /th/ui sem eptir stod us/oe/kt /th/a en Ellingar fyrnefdar andadess i hueriu sem huert spyrss ner æder fiarre ok undir Elling bar ok uans/oe/kt er i erfdum æder addru goze eptir /th/ui sem i satmala /th/eira kom /Th/oress /Th/olfs sunar ok Ragnu kono hans uider adernefdan Niculos. ok til sanz uitnisburdar eptir uara hiauero settum mer uor insigli firir /th/etta bref en gort uar a Mork syddra gardenom er liggar i Hæidinstada sonk i Sanzsuerui a /th/orsdagen fyrsta i uettre a siaunda are ok fiortukta rikiss uars uyrdulega herra Magnusar meder gudess nad Noregs ok Suiia rikiss konongs. [298 aar1366] 
/Th/et se godom monnum kunninkt at eptir /th/en stora mandau/th/an sagom mer optnefdir men Anundr Greotgarder ok Ormar opt ok idulega Elling lifuandess /th/en sama sem nefniz i /th/esso brefue en her er uider fæst ok till sanz uitnisburdar settum mer uor insigli firir /th/enna articulum /th/o at han stande uarla openbærlega ader i brefueno skrifuade.
Tre Mænd kundgjöre to edelige Vidnesbyrd angaaende Nikulas Sveinssöns Krav paa Arven efter Olaf Ormssön, samt hvad der i Sagen var foretaget. (jfr. No. 387).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de tre Segl vedhænger 1 og 3.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder hæyra senda Eilifuer Ionssun Anunder /Th/order sun ok Haralder /Th/ofls sun Q. G. ok sina kunninkt gerande at mer uarom i hia a Bierknese /oe/fsta gardenom en liggar i Eptaleitiss sonk i Sanzsuerui a manadagen nesta eptir Agata messo dag a siaunda are ok fiortukta rikiss uars uyrdulega herra Magnusar meder gudess nad Noregs ok Suiia rikiss konongs saom ok hæyrdum a at Niculoss Steins sun leiddi tueggia manna uitni /th/eira en sua eita Halle ok Roar a Sunby en sua suoro a bok at /th/eir uaro i hia a Neytanese i Reirdale a tysdagen nesta firir Pals messo dag nu nest en uar sago ok hæyrdu a at fyrnefdar Niculos fek meder ia ok hansale /Th/orlake Lafranz syni sith fult ok loglegt umbod at krefuia ok kuedia ok at setia Anundi Orms syni hafsmanade stefnu æder lengri till fyrnefdz Bierkness upp at luka arfua eptir Olaf Orms sun /th/oronno modor hans Rana a Bierknese ok Ragnu kono hans. eptir /th/etta gengo fram /Th/orgeir ok Finnar en sua suoro a bok at /th/æir uaro i hia hæima at Anunder a odensdaggen nesta firir fyrnefda Palsmesso sago ok hæyrdu a at adernefdar /Th/orlaker kom till Anunder krafde ok kuadde han a uegne Niculossar fyrnefda arfua ok setti honom fim nattom lengri en haflsmanade stefnu till optnefdz Bierkness after at f/oe/ra upp at luka optnefda arfua eptir logmans orskurdum ok at /th/a uar /th/en stefnu dagar. haufdu /th/æir ok /th/etta i eidi sinum at a Reinibergum sunnudagen nesta ader /th/a fek /Th/orlaker Niculosse meder ia ok hansale after umbod sith at fremia sialfuer mallefni sin uider Anund. tede /th/a fram Niculos bref Gauta Aslaks sunar logmans i Tunsbergi uar huert en uattar um arf Olafs ok annat bref Bærgs Hærmunda sunar logmans i fyrsagdum stad huert en uattar um arfua optnefda Rana ok Ragnu. krafde ok kuadde en Niculos /th/ria tima i ridinni ok sua i fyrstu a /th/eiri stefnu at Anunder skuldi honom upp luka optnefda arfua en Anunder firir nams ok kom ekki. [299 aar1366] ok till sanz uitnisburdar settom mer uor insigli firir /th/etta bref er gort uar a degi ok are sem fyr segir.
Item at Anunder uar stefdar till Bierkness ok krafder laga orskurdar.
Thorstein Einarssön, Chorsbroder i Oslo, giver Ragnhild Ölversdatter l00 Mark norske Penge, og afstaar Gaarden Brekke i Id til hendes Fæstemand Paal Sveinssön. (jfr. No. 422).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edr h/oe/yra sændir /Th/orstæin Einarsson korsbroder j Oslo quæidiu guds ok sina, ydr gerer ek kunnight at anno domini m o. ccc o. lx o. sexto aa tysdagen nesta æptir Olafs vaku sidare j hærbirghium minum j korsbrødra garde j Oslo. iattade ek Ragnildi Aulfuirsdotter kumpane minom henne till hæimanfylgiu hundrada marka tireth nørøna ganghs pæninga, swa at ek lyki /th/et j fasta godze sæm henne brysti j lausa godze æ /th/er till fyrnæmd summa fulnadezst. afhændi ek /th/a vpp Pale Swænkkasyni fæstamanne fyrnæmdre Ragnildi halft ællughta øyris boll j Brækko sæm liggr j Iddar sokn vi/edd/r Sundoma ness j Borghasyslu ok meer lothnadezst j fiarskipti vi/edd/r ærfuingia Ogmuns a Grimalandum for/edd/om maghs mins, frialst, hæimholt ok akiærslalaust firir huerium manne till æwærlegre æighu med ollum lutum ok lunnyndum sæm till fyrnæmpdre iar/edd/r liggia edr leghet hafua fra forno ok nyu vttan gards ok jnnan. Ok till sannynda hær vm sætti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var j sta/edd/, dæighi ok are sæm fyr sæighir.
Gunnar Vigleikssön sælger hele Gaarden Vister i Hereland Sogn i Borgesyssel til Önund Steinssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Andet Segl vedhænger.
/Th/ætt see gudi kunninkt ok ollum godom monnum. at ek Gunnær Vighlæiks sun vi/edd/r kænnisz /th/ætt med /th/æsso minu brefue. at ek hæifir afhent ok wpp anduardæt Aunundi Stæins syny allær Vistær er liggr j Hæralandæ sokn. vttæn ei /th/ætt halfs æyris boll sæm Hæralandæ kirkiæ a j. firir sua mykin lutburd sæm Sigridu kono Aunundær baar æftir brodor sun sin j Giællastaudum ok j Arkærudi sæm liggia j Bærghs sokn, borghadæ ek honum Vistær frialsær ok hæimolær firir huerium manne med ollum lvnnyndum sæm till liggia ok leget hafua fra forno ok nyu [300 aar1366] vttæn gardsz ok jnnæn: ok sua han mer frialsær Giællasta/edd/r ok Arkarud: sæm sialfs hans bref vattær vm sijk sem vm /th/ættæ kaup er giort ok ek hæifir. ok till sannyndæ her vm sætti ek mitt jnsigli firir /th/ættæ bref er giort var a tysdaghen nestæ æftir Mariu messo fyrru a viij. are ok xl tu rikiz vyrduleghs herra Magnusær kononghs. ok till sannyndæ sætti ok Eilifuer Ions sun sijt jnsigli firir /th/ættæ bref med minu sæm j hia var kaupinu.
bref vm Vister.
Fire Mænd kundgjöre, at Gunvor Kolbeinsdatter solgte Gaarden Vangar 3 Markebol i Kraakstad Sogn paa Follo til Thorleif Haakonssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 4de Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edr h/oe/yra sendæ Bærdor Grimsson ok Henikkar langar Værræ son ok Paal Ions son ok Ketill Æinærsson q. g. ok sinæ meer vilium ydar kunnikt gera at mer varom j Haralzgarde j Oslo j skynnigs stouene a Klem/oe/ssæ dagh a xii are rikis vars værdulex herra Hakonar med guds nad Noreghs ok Swia konnogghar saghom ok h/oe/yrdum a at /Th/ollæiuer Hakonarson ok Gonor Kolbæins dotter at /th/au heldo handum med /th/æim skilordom at hon hafde selt fyrnemdum /Th/ollæiui iiii marka booll iærder er ligghar a Follo j Krakastadæ sonk j iord /th/æiri er Vanggar æitir med ollum lutum ok lunnyndum sem til liggiæ ok leget haua fra forno ok nyi vttan garz ok innan, bridi /th/a /Th/ollæiuer opt nemdr iiii mærkkar peniggha ok afhændi hustru Gonore. sidan kendis /th/a opt nemd hustru Gonoor at hon hafde fyrstæ penigh ok /oe/fstæ ok allæ /th/eer j millium firir fyrnemdæ iord. till sannyndæ settom mer vor jnsigli firir /th/etta bref er giort dæighi ok are sem fyr sæighir.
bref om Wangh.
Biskop Halvard i Oslo tildömmer Thjöllings Kirke den halve Gaard Rud i Sande Sogn paa Vestfold, hvoraf Brugeren Ljotolf skulde betale aarlig Landskyld. (jfr. No. 396).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædr h/oe/yræ sændir Halluardr mæd guds naad biskupr j Oslo Q. g. ok sina. Ver gerom [301 aar1367] ydr kunnikt at aa /th/orsdaghen nesta /oe/ftir kyndiuls messo. anno domini m o. ccc o. lx o. septimo. komo /th/æir aa almænnilægha stæmfnu firir os j Saxa viik j /Th/iodalynghs sokn aa Vestfold. af æinni halfuu sira Asmundr Roaldzson prestr at /Th/iodalynghs kirkiu. en af annere Liotolfuer j Rudi. kærde /th/a fyrnæmfdr sira Asmundr till Liotolfs at fyrnæmfdr Liotolfuer hafde ok nytti ser jord /th/a sæm kirkia hans fyrnæmfd aa ok aat hefuer vm /th/riu aar sæm sidara mæir j brefueno ludhar. frialsa ok hæimholla. Suarade Liotolfuer sik /th/et vkunnikt vera. at hans kirkia nokot atte j /th/æiri jord. /Th/ui læiddi sira Asmundr oftnæmfdr /th/er fram firir os tuæigghia skilrikra manna vitni er sua æita /Th/ordr Stæinsrodz son ok Gudrun Kolbiorns dotter ok sua suoro mæd æidstaf aa bok. at /th/au varo j hia aa Austby j fyrnæmfdre sokn vm Halluardz vaku l/oe/ytit vm varet anno domini m o. ccc o. lx o. quarto. ok h/oe/yrdu aa er Haraldr Æilifsson lauk ok afhændi /Th/iodalynghs kirkiu sira Asmundi j hendr jord sina halft Rud j Sanda sokn a Væstfold mæd ollum lunnyndum sæm till liggia ok leghet hafua firir skada /th/en sæm vforsyniu fyrnæmfd kirkia fek af hans handauerkum /th/a er husen aa prestboleno /th/er brunnu vpp. En af /th/ui at oftnæmfd /Th/iodalynghs kirkia fek fyrnæmfda jord af /th/æim sæm rettr æighande jærdarennar var. /th/otte oss ok /th/æim godom monnum sæm hia oss varo kirkiuna hafua retlægha komezst at jordenne ok j hænnær rettre æighu vera. /Th/ui d/oe/mom ver mæd varom lagha orskurd. at oftnæmfdr Liotolfuer ædr huær anner sæm /oe/ftir han vill aa fyrnæmfdre jordu bua. take af prestenom aa /Th/iodalyngi retta ardamala sua sæm sannum landrotna jærdarennar. Ok luki hanom fulla landzskyld af fyrnæmfdre hælfd jærdarennar /oe/ftir /th/ui sæm /th/æir værda samer. Ok till sannynda her vm sættum ver vart jnsigli firir /th/etta bref er gort var aa fyrnæmfdom /th/orsdæghi aa /th/ui are sæm /th/er sæighir.
vm halft Rudh sæm ligir j Sanda sokn.
Thorleif Thorkelssön sælger Halle Dyrasön 3 Öresbol i norderste Grimstad paa Thorsnes, og Sigrid Hakonsdatter vedgaar, at hendes forrige Mand Berg Jonssön havde solgt Halle 11/2 Öresbol i samme Gaard.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra sender Gudmunder ok Loden /Th/ollæifs synir. Q. G. ok sinæ. Mit vilium yder kunnikt gera at mit varom j Sarppsborgh j stofuonne a præs gardenom ok a Petes m/oe/sso efthen ok a xii are rikis okkars vyrdulex herræ Hakonar meder gudz nadd Norex ok Suia konunger saghom ok h/oe/yrdum [302 aar1367] a at /th/æir hældo handum saman af eini halfu /Th/ollæifuer /Th/orkæils son en annare Hallæ Dyra son meder /th/ui skilorde at /Th/ollæifuer kæindiz fir okkor at han hafde sællt adernemdum Hallæ iii aura bol iærder j n/oe/rsta Grimstaudum sem liger a /Th/osnesse frælst ok hæimhollt fir huarium manne meder ollum lunyndum sem til hafua læget fra fornno ok nyiu vttan garz ok innan. kæindiz nu adernemder /Th/ollifuer at han hafde up boret af Halla fyrsta peningh ok ofsta ok alla /th/ær mellom efter /th/ui sem j kaupp /th/æiræ kom. h/oe/yrdum mit en oft nemder Gumunder ok Loden at Sigrid Hakonar d/oe/ter ok Hallæ Dyra son heldo handum saman meder /th/i skilorde at hon kænidz at Berger Ions son sem eigin bonde henner var hafde sælt oftnemdum Halla meder minu iayrdi halfs annnars /oe/yris boll j adernemdum Grimstaudum sem liger j /th/osnese meder ollum lunyndum frelst ok hæimholt fir huarium manne ok vp boret ok til sin tæikit fyrsta pæningh ok /oe/fsta ok halla /th/ær j mellom efter /th/ui sem j kaup okkart kom. ok til sanynde setum mit okkor insigli fir /th/etta bref er giort var efter deighi ok are sem fyr segir.
Philippus Gudbrandssön, Chorsbroder i Nidaros, og 5 andre Mænd vidne, at Holte Gunnarssön paa Hr. Sigurd Hafthorssöns og Fru Ingeborg Erlingsdat ters Vegne kjöbte af Arne Eirikssön Sjette-Parten i Senjen. (jfr. No. 395).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra senda Philippus Gudbrandzson korsbrodr j Nidarose. Ellendr Eiriksson. Siughurddr Gudlauksson Kolbæin Jonsson Jon Fiinz son ok Biarnarder Jons son Q. g. ok sina. mær vilium ydr kunnikt gæra. at /th/ar varom mer j hia j Biærkr/oe/y a /th/orsdaghen nesta firir palmsunnu. anno domini m o. ccc o. lx o. septimo. ok a tolfta are rikis vaars vyrdulighs herra Hakonar mæd guds naad Noreghs kononghs. saam ok h/oe/yrdum [ord ok ta]lu /th/æira. mæd fullu handabande. Holta Gunnars sonar af æinne halfuu j fullu vmbode herra Siughurddar [Haf]thors sonar. en annare halfuu [Ar]na Eiriks sonar. vndir /th/i skilorde. at fyrnemdr Holte k/oe/ypt[i af fyrsa]ghdum Arna herra Siughurdde [til] handa ok fru Jnghibiorghu Ellinghs dottor. /th/an sætta parten er [fyrn]emdr Arne atte j Seniu j samæighum mæd /th/ratnemdan herra Siughurd ok fru Jnghibiorghu. vndir /th/[a ok /th/]eira ærfuinghia til alders ok til odals til æfuelighrar æighnar vtan allrar aptr lausnar. vndan [ser ok] sinum ærfuinghium. huart /th/at er heldr j jarddum skoghom seluerium fiskiuothnum væidistodum ok [ollum] adrum lutum ok lunnendom smaam ædr storom. jnnan gardz ædr vttan. /th/at sem [303 aar1367] /th/æim part hefuer til h/oe/yrt fra forno ok nyiu. a /th/an maata. at Holte optnemdr skal luka /th/raat nemdom Arna tiu merker forngildar j /th/essom anemdom morkum jnprimis /th/riar kyr fulgorddar firir /th/riar merker. jtem /th/righgia markalagh j korne. atta skeppor korns firir huæria mork. ok fiorar merker j miole ok malte. ok hafue loket at krosm/oe/sso nesto komande. til sannenda her vm setto mer fyrnæmder men vaar jnzsighlli firir /th/etta bref er gort var j fyrnemdom stad a degi ok are sem fyr seghir.
kaupa bref um Seniu; og med Haand fra det 15 Aarhundrede:
kaupo bref vm Seniona sem herra Sigwrdr köpte af Arna.
Sex Mænd bevidne Arne Eirikssöns Tilstaaelse, at han havde modtaget fuld Betaling af Hr. Sigurd Hafthorssön for Sjette-Parten af Senjen. (jfr. No. 394, hvormed det har været sammenheftet).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollvm monnvm /th/eim sem /th/etta bref sea edr heyra senda Alfr /Th/orallda son Sighvrdr Moises Askel Oghmvndar son Sighvrdr /Th/ores son Tofve /Th/rondar son ok Kolbionn Ions son q. gvds ok sina mier vilivm ydr kvnikt gera ad mer vorvm j settstofvnne j Biarkr ey /aa/ Halogha lande s/aa/ghom a handar band /th/eira ok heydum ord /th/eira af eine halfv Holte Gvnars son en af annaare halfv Arne Eiriks son vnnder /th/vi skilorde ad Arne vidr kenndist ad Hollte hafde lokit honvm alla /th/a penigha sem han hafde skilt honom firir /th/ann setta part er han atte med herra Sighvrde ok frv Inghibiorghv j Senionne eftir /th/vi sem /th/etta kaupa bref vattar er her er med fest ok til sanenda her vm settv mier var insighle firir /th/etta bref er giort var j Biarkr ey tyrs daghen nesta eftir kross messo vm varet /aa/ tolfta are rikiss v/aa/rs virdvlighs herra Hakonar med gvds nad Noreghs konghs.
Biskop Halvard af Oslo udlægger Gaardene Saxevik og Lillevik til Preste gaard for Thjödling paa Vestfold, da den ældre Prestegaard var ubetydelig og lagt öde ved Vaadeild, samt da Kirken ei havde Gods nok til igjen at opbygge Prestegaarden. (jfr. No. 392).
Efter Orig. p. Perg. i Arendals Museum. Seglet vedhænger i gult Vox.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædr høyræ sændr Halluardr med guds naad biskupr j Oslo q. g. ok sinæ. Af /th/ui at /Th/iod [304 aar1367] alynghs kirkiæ aa Væstfold er j store vmæghd ok fatøkt. sua at hon orkar æighi med sinum godze presbolet /th/ær vpbyggia ædr aftr husa. sæm vforsyniu firir ældz vada vp gæk vttan prestæns skuld. ædr glømsku. sua ok sakar /th/ærs at fyrnæmft presboll var litit ok sua sændit at /th/ær vox sialdan korn aa eftir /th/ui sæm oss teet er. hafuum ver. med rade ok sam/th/ykt vars capituli. /th/æssa skipan aa gort at hedan j fra æuælægha skall Saxa vik ok litla Vik vera presboll till fyrnæmfdrar /Th/iodalynghs kirkiu. sua at fyrnæmfdar iardar skulu vera j allu /th/ui frialse sæm annur presboll her i varo biskupsdøme ero. ok fylghia ollum /th/æim siduana bæde vm tiunda giærdir ok annur vtbod. sem aa adrum prestbolom gøymizst. Ok till sannynda her vm sættum ver vart insigli firir /th/ettæ bref er gort var j Oslo odensdaghen nest øftir Mariu messo fyrra. anno domini m o. ccc o. lx o. septimo.
bref vm Saxaviik.
To Mænd vidne, at Jon Anundssön med sin Hustrus Thorons Samtykke solgte 3 Öresbol i Haneholmen i Sande Sogn paa Vestfold til Gunnald Anundssön for en Hest, en Oxe og et Pund Korn. (jfr. No. 401).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia ædær h/oe/yræ sændæ /Th/ordær Stæinrodærson ok Kolbiorn Olafsson q. g. ok sinæ kunnikt gerande at mit warom j hia j sætstofuonne a Bakkanom j Hæidæræims sokn a Mikiæls mæsso dagh a xiii aare rikis okars virdulæx herra Hakonar medær guds nad Norex ok Swiærikis konongs. saghom ok h/oe/yrdum a at Jon Anundærson vidær gek firir okkær at han hafde sælt Gunnalde Anundæsyni medær iaa ok handzale /Th/oronno kono sinni /th/riggiæ auræ boll j Hanæholme sæm liggær j Sandæ sokn a Vestfold medær ollum lynnyndum sæm til ligiæ ok leghet haua fra forno ok nyu wtan gards ok innan. kændiz /th/a fyr næmdær Jon at han hafde wp boret fystæ pæningh ok /oe/fstæ ok allæ /th/ær j mællium æftir /th/ui sæm j kaup /th/æiræ kom: ok til sannyndæ sættu mit okor insighli firir /th/etta bref er gort war a dæghi ok aare sæm fyr sæghir.
Lauk ok Gunnaldær /th/essæ anæmdæ verdauræ æit hors firir vi merkær wxæ firir v merkær ok /th/er till pund korn /th/er medær voro /th/æir sater ok alsater firir fyr nomdæ jord.
[305 aar1368] 
Sigurd Gyrdssön, Lagmand i Skien, og Orm Thorleifssön bevidne, at efter Overenskomst skulde Björn Thorleifssön have af Paal Sveinkessön, som Pant for sin Kone Ragnhilds Medgift, Gaarden Brekke ved Sundholmnes i Idde Sogn. (jfr. No. 405.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edha h/oe/yra sendha Siugurdr Gyrdz son logman j Skidhu ok Ormær /th/ollæifs son quediu gu/edd/s ok sina. mith gerom ydr kunnigt at mit varom a Klifwm sæm liggher j Saudha sokn a Gr/oe/nlande. a laugardaghen siau nattom nestæ firir kioth sunnudagh a xiii are rikis okkars vyrdulighs herræ herræ Hakonar med gudz naadh Noreghs ok Swia kononghs saghom ok h/oe/yr/edd/m a at /th/æir heldo hondhom soman af æinne halfw Biorn /Th/ollæifsson en af annære Paal Swe[in]ka son. kom /th/et vnder handhæ tæikiu /th/æiræ. at Biorn adr nemfdr skuldi hafuæ j paanth so myklæ jordh. sæm han atthe j Brekko er ligger vidr Swndholma neess j Jddha sokn. ok han fek j hæiman fylgiu med Ragnildu kono sinne. ok være æi jorden aftr l/oe/yst aat Jonsmesso nest er k/oe/me. /th/a skuldi Biorn opthnemfdr æighæ fyrsaghda jord frialsæ ok hæimolæ firir hwærium manne med allum lunnyn/edd/. vttan gardz ok jnnan æfter vi skynsamræ mannæ mathe. æfter /th/ui sæm hon vare wyrdh upp a . . . peningha sæm Paal fyrnemfdr var skyldugr adr saghd Birne. sam/th/ykte /th/ette Ragnilda æigin kona Pals med ja ok hande bandhe. til sannyndha sættum mith okkor jnsigli firir /th/etta bref er gorth vaar dæghi ok are sæm fyr sæghir.
Gudbrand Lodinssön sælger sin Kvern og sit Kvernhus i Tyrf til Andres Ogmundssön, Provst og Prest paa Hof paa Thoten.
Efter Origin. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Gudbrands Segl vedhænger.
/Th/et se allum monnum kunnigt at ek Gudbrandr Lodens son kiænniz /th/et med /th/esso minu brefue at ek hefuer fenget Andrese Ogmundarsyni preste a Hofue a /Th/otne ok profaste j samastad kuærner ok kuærnhus /th/et sem ek atte j Tyrf med allum lunnyndum sem /th/er æighu till at liggiæ aat forno ok nyiu vthæn garz ok innæn frialst ok hæimolt firir huarium manne. till sannyndæ her vm setti ek mit insigli firir /th/ettæ bref er gort var a /th/orsdaghen nestæ eftir /th/ridiu vaku a xiii are rikis mins wyrdulix herræ Hakonar Noreghx konongs.
[306 aar1368] 
Andres Ogmundssön, Prest paa Hof paa Thoten og Kannik i Hammer, skjænker sin Datter Gyrid en Del af Gaarden Lunder, og sælger til Margreta Kolbeinsdatter Gaarden Hattarböl paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/et se allum monnum kunnigt at ek Andres Ogmundar son prestr a Hofue a /Th/otne ok kanukkr j Hamre kiænniz /th/et med /th/esso minu brefue at ek hefuer gefuet Gyridu dottor minni /th/riggiæ mæle sm/oe/rs boll jærdr i Lundum i Kolabu a /Th/otne ok hæfzælldo boll jærdr i Hattarb/oe/le [j] Hoæims sokn a /Th/otne frialst ok hæimolt firir huarrium manne med allum lunnyndum sem /th/er æighu till at ligghiæ aat forno ok nyiu vtthæn garz ok innæn ok afhendi ek Margretto Kolbæinsdottor. till sannyndæ setthu /th/esser goder men sin insigli med minu insigli er sua æithæ Pall Suæins son ok Sighurdr Gunnærs son firir /th/ettæ bref er gort var a /th/orsdaghæn nestæ eftir /th/ridiu vaku a xiii are rikis mins wyrdulix herræ Hakonar Noreghx konongs.
To Mænd vidne, at Thord Nikulassön solgte til Gunnald Anundssön 1/2 Markebol i Haneholm i Sande Sogn paa Vestfold. (jfr. No. 397. 446.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædar h/oe/yra sendir Jon Gunnarsson ok Petar Næiridsz son Q. G. ok sina. mit vilium ydar kunnikt gera at mit varom j hia j sestouonne j Kambenonom a sunudaghen nesta firir Marci euangeliste a xiii are rikis okkars virdulils herra Hakonar med gudz naad Noreks ok Suiiarikis konunghr saghom ok h/oe/yrdum a at /th/æir heldo handum saman af æini halfu Gunnaldar Aunundason en af annare halfu /Th/ordar Nikolosson ok kona hans vidarkendisz /th/a fyrnemdar /Th/ordar firir okkar at hafde selt fyrnemdum Gunnalde halfua merka bool jardar j Hanaholme sem ligghar j Sanda sokn a Vestfold friast ok hæimholt firir huarium manne med ollum /th/æim lunnyndum sem til liggia ok leghet hafua fra forno ok nyiu vttan garsz ok innan kendisz /th/a optnemdar /Th/ordar at han hafde /th/a xvi stikkur klædes med /th/ri bræidu klæde æin hest sua godan sem iii kyr ok æina ku. kendisz /th/a ok optnemdar /Th/ordar at han hafde /th/a fyrsta peninghin ok ofsta ok alla /th/er j millum æftir /th/i sem j kaup /th/æira kom. ok til sannynda settum mit okkor insigli firir /th/etta bref er gort var a dæighi ok are sem fyr sæighir.
[307 aar1368] 
To Mænd vidne, at Valthjof Baardssön havde solgt sin Jord i Bolstad i Ævanger Sogn til Binning Romondssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1 og 3.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edr heyra sender Biorn Jonssun Anbiorn Gisla sun Q. guds ok sina mi/edd/ villium ydr kunnikt gera at /th/ar voro mi/edd/ j hia ok heyrdum a er Vall/th/iofr Bardar sun lyste /th/ui fyrir okkr at han hafde sellt Binninghe Romondar syne halfs spanz bol minna enn tueghia mamata boll j Bolstodum, j Evangha kirkiu sokn, friassa ok akero lausa fyrir huerium manne. kendizt ok Vall/th/iofur at han hafde huern peningh heilan ok halfan niu kyrlogh fyrir fyr sagda jor/edd/. kann Binninghe eighe jor/edd/ verda frials /th/a skal Vall/th/iofr lauka honum aptr slika aura e/edd/a hans erfvingiar. ok till sannenda her um sette Vall/th/iofr sitt jnsigli medr okkrum jnsiglum fyrir /th/etta bref er giort var a Vanginum a Voss sunnu daghin nesta eptir Kolumba messo dagh a fiortanda are rikis okars virduleghs herra Hakonar medr guds na/edd/ Noreghs konongs.
Gudbrand Aslaksön skjöder en Öresbol i Lunde i Horgin Sogn i Gran paa Hadeland til Eivind Gunnarssön for en Hest.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet afrevet.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sea æder høyræ sender Gudbrandher Aslakson Q. g. ok sina. Meer vilium yder kunnikt gera med minnu opnæ brefue at jek Gudbrander hawer selt Ewinder Gunner syni oyris bol jerdar [st]innt a Lundum er ligger j Horghinj sokn a Hadalandhæ med ollum /th/eim lunnindum sum lighat hawer til fra fornu ok nyghu med samthykt Brynildæ kono sinæ kennis ek ok /th/es at ek tok ein hest for fyrnems oyris bol for sannyndæ skuld setti ek mitt insigli for /th/ettæ bref er gort var a tysdaghen nest firir Brettiumøssu a fiurtandha are rikis mins herra Hakona med guds nad Norex Swia ok Skane konongr.
[308 aar1369] 
Forlig mellem Villialm, Biskop af Orknö og Hjaltland, og Haakon Jonssön, mæglet af 23 navngivne Geistlige og Verdslige paa Öerne, angaaende hvad Bispen skulde betale Haakon paa Kongens Vegne, om gjensidigt Venskab for Fremtiden, om Embedernes Besættelse med Öernes indfödte Mænd, m. v.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 100. No. 5 c. Af 13 Segl ere No. 4. 8. 10. 11 tilbage. Forligets to Exemplarer have været skrevne paa samme Pergament, og ere fraklippede i Zikzak, hvoraf Benævnelsen dentura.
In nomine domini amen. /Th/essre dentura ber vitni vm satmal jmillum virdulex herra ok andelex fadr herra Wilhialms me/edd/ gudz nad biscup j Orkneyum ok Hjatlan/edd/ af æin halfuo ok af annarre halfuo hei/edd/rlegr man ok vel boren Hakon Jonson. var /th/itta satmal giort j millum /th/eira godra mana vm /th/at sundr/th/yke sem j millum /th/eira var ok /th/eira manna j ymissum lutum /th/essre men firiruerande sira Willialmr af Bucchan erkindiakin j Orkneyum. sira Valter af Bucchan kanugkr j samasta/edd/. sira Jon proktur. sira Richard af Rollissey. sira Cristen af Teyn. sira Cristen af Sanday. sira Willialmr wod. Thomas arland. Fergus af Rosce. Henri Willialms. Jon af Orkneyum. Willialmr stormr. Jon af Boduel. Jon Robertson. Adam af Mekre . Gudbrand Andrsson. Sighurdr af Pappley. Jon sincler. Patrik kaldar. Dunkan af Karmkors. Bube skinner. Willialmr eruin. Jon af Dunray. Olaue skutt. att herra biscup aa sina vengna ok Hakon aa sina halfuo vn/edd/r loghdo sik likamleghom med/edd/ suornom æide att /th/eira skilde hafua ok vbryghdelegha halda /th/at ær /th/eir fyrnemd men saghdo /th/eir j millum. War /th/itta itt frista at herra biskup skild vp luga hundra tolfuo ret gull penninga ok æin ok tuttv ær noblis æita. ok sua mikit smior sem fyrsagdr herra biscup hafue kyr sett j hans geymslo varum herra koninghenum till handa. Var sua skipat /th/at herra biscup skilde af henda Hakone fyrsagda gull peninga ok han skilde /th/ar me/edd/ gera sem han vill suarra firir varum herra koninghenum. Ok sua vm /th/a men ok /th/eira godz sem herra biscup let takka ok in setia till ret ransakz vm /th/eira brot. /th/a men skide han vp gifua lidugha till Hakonar ok /th/eir godz. jam vel /th/at ær tekit var fra lerdum monnum sem leikum j Orkneyum ok Hiatlan/edd/ godz /th/at sem Hakon aate. vppa /th/an hatt at Hakone ok hans men skullu aptir gefua alt /th/at godz ær han ok hans men hafua tekit af herra biscup monnum lerdum ok leikum j Orkneyum ok Hiatlan/edd/. Ok sua var skipat ok sam/th/ykt /th/at herra biscup ok hin rikest men j Orkneyum ok Hiatlan/edd/ skullu frist ok fremst j ollum ra/edd/ vera hedan af. /th/at sem vardar koninghenum kyrkiune ok almughanum epptir loghum ok landzsidum. Ok herra biscup [309 aar1370] skall hafua goda men jnlenzka j Orkneyum ok Hiatlan/edd/ at /th/iona sik epptir /th/ui sem adrer biscupar halfua haft ok hafua j Norex konongx rike. Sua skall herra biscup ok hans vndr men frealslegha nita jurisdiccionem af heilagre kyrkiu ba/edd/e lerdr ok leikar fir vtan lette af Hakone æda hans manna. Ok sua fellir at nokkar biscup men verda brotleghar j mote Hakone monnum /th/a skullum /th/eira beta /th/eira brot epptir loghum ok landzsi/edd/ vspella/edd/ /th/eira satmal. Ok ef sua fellir at nokkrar Hakonar men vera brutlegha j mote herra biscup monnum /th/a skullu /th/eira beta /th/eira brut sem firir seghir vtan /th/eir badr vilia betr giort hafua sine j millum. Ok sua skall herra biscupen vera skadalaus klerkar leikmen ok landbular fir Hakone ok hans monnum vtan me/edd/ loghum. Sua skall Hakone hans men ok landbular vera skadalausar fir herra biscupe ok hans monnum vtan me/edd/ loghum. Ok var skipat ok sam/th/ykt i millum /th/eira herra biscup ok Hakone att huor /th/eira skall vera annars vin j ollum retum erendum. firir /th/eira liftima me/edd/ vbridilegha vinatu. En huor /th/eira sem rifuir æda rofsmen till fer. /th/a skall han luga hundra/edd/ pund ensk ok æin man till gamil Romsc. Ok till sanenda her vm herra biscup jnsigle er set till /th/is lu/edd/z in denture sem Hakon hefuir me/edd/ jnsigle fyrsagdra manna. ok jnsigle Hakonar er set till /th/is lutar sem herra biscup hefuir hia ser me/edd/ jnsiglu fyrsagdra manna. Er skriuad var j Kyrkiuvaghe jn festo sancti Vrbani pape. Anno domini m o. ccc o. lx mo. nono.
ij c nobele er Domkyrkin schyldugh Hakon Jonsson.
Sigurd Gyrdssön, Lagmand i Skien, og Olaf Thorsteinssön, Prest paa Solheim, kundgjöre, at Ragnhild, som havde været gift med Paal Sveinkessön, overlod til Björn Thorleifssön Gaarden Brekke ved Sundholmnes i Idde Sogn. (jfr. No. 398.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det 1ste Segl vedhænger.
Allum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sea edar h/oe/yra sendir Sigurdr Gyrdarsun loghmadar j Skidu ok Olafuar /Th/orstæinssun prestar a Sollæimum Q. G. ok sina ydar gerom mit kunikt at mit varom a Gærpini iiii nattom eftir Brettiua messo a xv are rikis okkar virdullax herra Hakonar med gudas nad Noregx ok Swia konongns som ok h/oe/yrdum er /th/au heldo handum saman af einni halfw Biorn /Th/orlæifssun en af annare Ragnildar kona hafde veret Paals Suænka sunar. kom [310 aar1370] /th/et vndir t/oe/k/oe/ /th/æira at Ragnildar adrnemfd anduardade vp fyr sagdum Birni sua mykla iord sæm hon atte j Brekko sæm liggar vidar Sundolma nese i Idda sokn fra sik ok sinum erfuingium ok vndir Biorn ok hans erfuingia med allum lutum ok lunnændum sæm til /th/æira iardar hæfuir leget fra forno ok nyiu sakar /th/ers anduardade hon vp iordena at hon gaat ekki loket Birni /th/a peingha sæm Paal husbonde henne var hanum skyldugar, til sannynda settom mit okkor insigli firir /th/etta bref.
Gunnar Thoressön mageskifter Kroken i Sande Sogn til Gunnar Alfssön mod Östre Skodin i Svarvstad Sogn, alt paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Det andet Segl vedhænger beskadiget.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sændæ /Th/order Stena sun ok /Th/orgæir Gunbierna sun quediu gudes ok sinæ mit vilium yder kunnight gera at mit varom aa nædre Laufuini er ligghar j /Th/iodelinghs sokn aa Vestfold aa freadaghen neste efter kyndulsmesso aa xv are rikis okars werduleghs herre herre Hakoner med gudes nad Noreghs ok Swia konongher, høyrdum vidergaunghu ok saghom handerband /th/eire j millium af æinni halfu Gunnar /th/ores sun en af annere Gunnar Alfs sun. byttu /th/æir jordum sin j milliun. hafhendi Gunnar /th/ores sun Gunnare Alf syni tollf aura boll jarder j Krokenom er liggher j Sanda sokn a Vestfold med ollum lutum ok lunnyndum sem till ligghia eder leghet hafua fra forno ok nyiu vttan gardz ok innan frealst hæmholt ok akerelaust firir hwarium manne. En anuardada Gunnar Alfs sun Gunnare /Th/ores syni after j mote merker boll iardarr j austestofuone j Skodini er liggher j Suarduastada sokn a Vestfold ok /th/er med skuldi han afuan a læigghia .vi. merker millium iardarenne afhendi /th/er hwar adrum /th/esse adernempder iarder frealsar hæimolar ok akerelausar firir hwarium manne med ollum lutum ok lunnyndum sem till ligghia eder leghet hafua fra forno ok nyiu vttan gardz ok innan. ok till sannynde settum mit okor insighli firir /th/etta bref er gort var a dæighi ok are sem fyr sæighir.
[311 aar1370] 
Kong Haakon Magnussön kundgjör, at han har befalet Marsken Hr. Eirik Ketilssön Ridder og Ulf Jonssön at gribe Svein Basse og hans Fölge, som havde fanget Kongens Tjenere. (jfr. No. 408.)
Efter Orig. p. Perg i danske Geheimarkiv. Seglet afrevet.
Hakon mæder gudh nad Noregs ok Suia rikis konungr sendir ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æda h/oe/yra q. g. ok sina. Wer gerom yder viterlegt at wer hafuum bodet heiderleghum riddara herra Eirik Ketils syni marsken ok Vlf Ions syni at hindra Suein Bassa ok hans fylghiara ok firir varn rett /th/eim at føra firir /th/et /th/eir hafva vara /th/enara fanghat ok bundit mote rikissens rett ok mot var bref ok bod vilium vii /th/eim her til [stod]a huat /th/eir her vpp gera. var /th/etta bref gort j Draxmark sunnu daghen nersta eftir Mikials messo. a sextanda are rikis vars ok insiglat oss siaulfuum hiauerandom.
um Swen Bassa son at konungen byudher at hindre hanom.
Kong Haakon Magnussön forbyder under Fredlösheds Straf Indbyggerne i Vermeland og paa Dal (i Dalsland) at huse eller hjælpe Svend Bas sasön. (jfr. No. 407.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. Seglet, der har hængt i en Strimmel af selve Brevet, er fraklippet.
Wi Haquon med gudz naad Noregs oc Swyia konunger forbyudom allom mannom som byggia ok boa j Wermeland ok a Dall. hardelica med thesso waro brefue, at nokor man dirfuas til at hysa, halda, eller førdra Swen Basseson hædan aff j nokro hando mato, for then sculd, han hafuer oss oc warom godom mannom, storan scadha giørt mote ræt ok laghom, oc thy hwilkin man, honom halder eller hysar, han scal biltugher vara oc han wiliom vi swa wæl fore warn fiænde halda som then sama Swen Basseson. Datum Draxmark anno domini millesimo ccclxx o. dominica proxima post Francisci.
eet konungs breff med huilket han forbyudher at huse eller halde Swen Bassesson.
Dronning Margreta melder Kong Haakon sin og sine Folks sörgelige Tilstand paa Akershus, beder ham om at gjöre Udvei til Levnetsmidler, samt fortæller forskjelligt Nyt.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 98. No. 5, sammenlagt i Brevform med Spor af udvendig Forsegling. [312 aar1370] 
Jdhir min aldrakærasta herra, helsar jak Margareta jnnerligha med gudh, kungør iak ider at jak ma væll gud late mik thet sama till ider spøria, vita skulin j thet min kære herra, at jak ok mine thiænara liidhum stora nøødh, vm mat oc dryk, swa at hwargæ iak ælla the fangom vara nøødthorfft. Oc thy bider iak ider min kære herra, at j finnin ther nokra vægha till at thet moge bættras, at the som med mik æra, ey skulu skylias vider mek fore hungers skuld ok bider iak ider at j scriuin till Væstfall at han mik moghe borgha thet sem iak kan honom tilsigia oc viderthorua, oc sighin honom at j vilin honom væll bytala thet sem han mik borghar. Oc vilin j honom tilscriua her vm, tha scriuin oc mik et breff j hwat mato sem j til hans scriuin framlædhis bider iak ider at j gyrin Hans myntara j swa mato til godo at han moghe bliua j idre thiænnist oc ey fra ider skylias thy at iak hawer thet understandit aff honom at han ær ider gerna till vilia thiænist, oc vardhen j ower eino med honom tha skipin swa med honom at han moghe mik borgha vm her konno skip koma, oc scriuin mik her vm æn swar. Jtem kungør iak ider min kære herra at jak fik Bartholomeus gulsmyds breff i swa mato at han badh mik gøra sina wrskuld fore ider vm thet han ey kom till ider swa som j honom scriuin fore then skuld at haffde han fart till idhar tha haffde skipit sighilt fra honom med thet goodz sem han skulde bytala j Flander, oc baad mik sigia ider at han hawer thænct med guds hiælp j geen koma fore vintrin oc hwat som han /th/a hawer ført ther sculin j vara biudande ower vm swa mykit ider byhaghar oc thy gørin væll fore gudz sculd oc mina bøn skuld oc varin honom ey obliidhe, oc ey Gota Eriksson fore at han ey gat før epter ider komit fore then skuld at han konde ey før rædho vardha gudh vare med ider min kære herra. Scriptum Akershws. die beati Luce evangeliste. Min kære herra (s)ænden Claws stowoswen raskligha fra ider, viter /th/et min kære herra at jak hawr vnt herra Henrik thæn thægn som j mik gawin aff Kætill aff Hofflandom oc giorde herra Henrik fore mina skuld oc fore mit betzta sculd oc giorde han mik fore thæn thægn swa mykit som mik vppa nøøgde. Oc hawer jak thet lowat herra Henrik at jak scall scriua till ider at j vilden thet gøra fore mina bøøn sculd oc ey giwa Kætill aff Hofflandom ellighis hans kompanom landzwist for æn herra Henrik kombor j geen aff Bergwin, ellighis oc at j vilden viisa budhit till herra Henrik til Bergwin epter the landzwist vm æn han vill ey biidha ther till herra Henrik kombor j geen, oc med minna ær herra Henrik ey forwarat vppa, oc thetta er miin bøøn till idhar vppa thet at [313 aar1371] jak moghe haalda miin oord som jak honom ther vm lowat hawer. Oc scriuin mik idhar vilia i geen her vm.
Domino suo carissimo domino Haquino dei gracia Norwegie et Swecie regi detur.
Broder Benedikt, Biskop i Bergen, forunder paa Kong Haakons Opfordring dennes Kapel Apostelkirken i Bergen og sammes Klerke forskjellige, senere ugyldiggjorte Friheder.
Efter Afskrift i Barthol. IV (E) 96-98 efter en tabt bergensk Codex.
Ollum monnum them som thetta breff see eder h/oe/yre sender broder Benedict biskup i Bergen q. g. oc sina. Ver vilium ath ther vitit ath aff thi vaar vyrdheliger herra Hakon konunger med guds nadh Noregs ok Sverikis konunger hever oss oc vaart capitulum bidhed ath veer skulom varan kærlek oc aast venda til hans capello Apostola kirkiu i Bergen oc hans clerka thar til, hvar oss skylde drage til saker therra privilegia sem kirkian i Bergen haver haft oc en haver aff krununne i Norreghi. tykker oss vi maghom honom ej synia skynsamlighan b/oe/nastad, thi havom vi tha skipan agort med samtykt vaart capitulis. Först ath than prest sem profasten oc capitulum ath Postola kirkiu tilnempner skal hava fulla curam animarum med allom them ret sem thar til bör aver aller alle the sem i konungsgardhenom er högha oc laghe oc aver alle konungs daglig tienere oc theris svena sem til Bergen kunna ath koma. en tho ath the se uttan konungs gardsens til herberghe oc aver alle the sem ære . . . . . . husom oc kirkionnar husom, tharnest profastens oc corsbr/oe/dra hion oc daghligha kirkianna tiænara, them alla tha tieniste veita oc skyldo aff ath hava sem rettom soknapreste bör bedhe veita oc hava at kirkianna laghom. Item havom vi gevit fullt vald profastenom i adernefnd Apostolo kirkio, oc them sem profasten seter thar til vices suas aff sinom korsbrödrom aff at löysa Corsbrödherna oc alla kirkionna thienstomen. oc them skrift at setia etter thi sem therra misgerder krefia i ollum malempnom sem ver meghom frammast löifa etter kirkionna loghom oc engom undanteknom. Havom veer oc skipat ath skolapiltar sem til skola vilia ganga Cristkirkiu eder Apostola kirkiu ath therra frender bidia them orloff tha skulo the hver fra odrom ganga til skola hvar sem hver vil. Forbiudhom vi hardligha hveriom manne tessa vara skipan hindra eder talma firer adernempdom Postola kirkio klerkom sem halldast skal oc obrigdiligha standa, oc til sannenda her um settom veer vart incigle firer [314 aar1371] thetta breff er gort var i Bergen anno domini 1371 o. fredaghen nest firer Mathie apostoli.
Prefuit predictus frater Benedictus ecclesie uno anno, privavit ecclesiam et capitulum suis privilegiis ut supra habetur . . . ejus facta esse irrita cassa et vana et contra ejus juramentum.
Tre Lagrettesmænd i Valders udstede Vidnesbyrd om forskjellige edelige Forklaringer, som Sira Björn lod afhöre om Eierne af Gaarden Askvik i Hofs Sogn i Fryal i Land för og efter den store Manddöd.
Efter Orig. p. Pergament i Deichmanns Bibl. i Christiania. Seglene afklippede.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder h/oe/yra sende Hauarder Eiriksson Peter Eriksson ok Gudmunder Lafransson laghreto men j Lande Q. G. ok sine. kunight gerande at mer uarom /th/ui j hia tysdaghen neste epter tueghia postola messo daghen Symonis et Iude a xvi are rikis uars uurduleghs herra Hakoner Noreghs kononghs saam ok h/oe/yrdum a at sire Biorn Gunnersson let ghangha tueghia manna uittni er sua eita Nikolos Euinderson ok /th/order Sigurder son er sua suoro a bok at Sigurder a Askuikum sydra er ligher j Hofssokn j Fryale j Lande atte fiughur hefselde bol j sydra Askuikum frialst ok heimolt firir huerium manne a sidusta daghum sinum ok Asa dotter hans . . . . . ok henne synir epter hona /Th/oruarder Eilifuer ok Sigurder. Item let fyrnempder sire Biorn gangha annur .ii. manna uittni er sua eita Peter a Holmrost ok Gudleiker /th/order ok sua suoro a bok at Asa dotter fyrnemps Sighurss a sydra Askuikum atte fyrnempt iiii hefselde boll akerelaust firir huerium manne firir /th/en store mandauden hafdu ok oll fyrnempd uittnj /th/et j sinum uittnis burd at Sigurder optnempder atte loptet ok stofuone /th/a sydru ok laudunu /th/a sydru ok fioset ok n/oe/rdra skemmone. jtem hafdu ok opt nempt uittni /th/et j sinum eidstap at Gudleiker broder optnempt Sigurghs atte annet .iiii. hefselde boll j adernempdom Askuikum ok Krake son hans ok hans syster epter sin fadur akere laust firir huerium manne a siduste daghum /th/eira syskyne. Item lett opt nempder sire Biorn gangha tueghia manna uitni Nicholas j Longhsdale ok /Th/order j Longhsdale er suaro a bok at /Th/order j Aghatenom ok fru Elin eiftter hans atte eit hefselde boll jarder j sydra Askuikum frialst ok heimolt firir huerium manne a sinum sidaste daghum. Ok till sannynde settum mer uor insighli firir /th/etta bref er gord uar deghi ok are sem fyr seghir.
[315 aar1371] 
Gunnar Jonssön, Chorsbroder i Hammer, og 5 andre Mænd vidne, at Sigurd Killing solgte til Andres Ogmundssön, Chorsbroder i Hammer, en Del af Gaarden Viker i Flugeberg Sogn i Land. (jfr. No. 415.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Hul efter et Segl.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yræ sendæ Gunner Jonsson korsbro/edd/r j Hamre Gildæbiærter An/edd/rs prester j Vardale. Grimer a /Th/yrkine Eiriker a Grytom ok Hafuar/edd/r a Heriufstadum q. g. ok sinæ /th/et se y/edd/r kunnigt at ver varom a Surtzsta/edd/m friadaghen nest eftir veterneter anno domini m o ccc o lxx o primo soom ok h/oe/yrdom a at /th/eir heldo hondom saman. hæiderligher man sira An/edd/rs Ogmundæson. korsbro/edd/r j Hamre. ok Sighur/edd/r killinger med /th/ui skilorde. at Sighur/edd/r a/edd/rsag/edd/r selde fyrnemdom sira Andrese iiii hæfzældæbooll j Vikum er liggr j Flughu berghs sokn j Lande. med ollum /th/eim lutum ok lunnændom sæm til /th/eiræ jær/edd/r hafua leghet fra forno ok nyiu vttan gardz ok jnnan. firir /th/rettan kyrlogh. Ok til sannynde hær vm settom mer vaar jnzsigli firir /th/etta bref er gort var. a deghi ok are sæm fyr seghir.
iiii hæfseldo bool j Vikum.
Trende Mænd bevidne, at Helge Thorbjörnssön og hans Kone Joron Roesdatter vedgik at have modtaget Böder efter Amund Thorlakssön, som Sölve Thorgeirssön havde taget af Dage.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden From i Sandherred. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim [sem /th/et]ta bref sea e/edd/r h/oe/yra senda Ræidar /Th/oraldarson . . . . . . . rdarson ok Olafuer son Gl/oe/destson q. gu/edd/s ok si[na. m]er willium y/edd/r kunnikt gera at a sunnudaghen nesta ef[tir Mart]æins messo a iii are ok fimtucta rikis wars wirduleghs herra Magnusar med gu/edd/s nad Norex ok Sw[ia]rikis kononghs warom mer j hia j pystasta gardenom j Mykinese sem liggr j Skæidogha sokn a Westfoll. saom ok h/oe/yrdum a at Helghi /Th/orbiarnarson ok Joron Roa dotter kona hans. kendist firir os at /th/au hafde wppboret ok vi/edd/r tæikit af Salfua /Th/orgæirssyni giold eftir Amund /Th/orlaghsson sem fyrnemf/edd/r Saulfui wart at skada wfirisyni. kendist ok /th/a fyrnefd hion Helghi ok Joron kona hans firir oss at /th/au hafde gefuet Amundi Audunasyni fiordongen j gioldonom eftir fyrnemfdan Amund /Th/orlaghs son. kendist ok /th/a oppnemfd hion Helghi ok Joron kona hans firir os att /th/au hafde [316 aar1371] wppboret ok wi/edd/rtæikit gioldum epptir fyrnefdan Amund eftir /th/ui sem xii men d/oe/mdo /th/eira jmilium af opppnemfdum Saulfua. waro /th/au /th/a saatt ok alsatt wm fyrnemfd giold ok alla /th/a tiltalu sem opppnemfd hion hafde till opppnemfd Saulfua at tala. laughdu /th/æir her wi/edd/r domrof at huar sem /th/etta ryfuer e/edd/r rofs men till fer skall hafua rofuet tollmanna dom ok l/,o/gmanst osskurd. Ok till sannynda her wm settum mer wor jnsigli firir /th/etta bref er gort war dæighi ok aræ sem fyr sæigir.
Salue Torgeirsson vm giold.
Pave Gregor XI tilstaar de Bodfærdige, som paa forskjellige navngivne Festdage besöge, og i Anledning af Kirkens forestaaende Istandsættelse understötte St. Olafs Domkirke i Nidaros, et Aars og 40 Dages Aflad, samt dem, som paa andre nævnte Dage gjorde det samme, 100 Dages Aflad, Alt i Tidsrum af 20 Aar.
Efter Marinis Afskr. af Orig. Reg. i Vatikanets Arkiv. (Greg. XI. ann. I. Indult. p. 93.)
Gregorius episcopus etc. Universis Christi fidelibus presentes literas inspecturis. Salutem .
Licet is, de cuius munere venit, ut sibi a suis fidelibus digne et laudabiliter serviatur de habundantia pietatis sue, que merita supplicum excedit, et vota beneservientibus ea multo maiora retribuat, quam valeant promereri, nichilominus tamen desiderantes populum domino reddere acceptabilem et bonorum operum sectatorem, fideles ipsos ad complacendum ei quasi quibusdam allectivis muneribus, indulgentiis videlicet et remissionibus invitamus, ut exinde reddantur divine gratie aptiores. Cum itaque, sicut accepimus, ecclesia Nidrosiensis, que ut asseritur in honorem et sub vocabulo sancti Olaui martiris ipsius ecclesie patroni, cuius corpus in eadem requiescit, ecclesia fundata existit, et ad quam devotionis causa concurrit gentium multitudo, reparatione indigeat non modicum sumptuosa, nos cupientes ut ecclesia ipsa condignis honoribus frequentetur et etiam reparetur, et Christi fideles eo libentius causa devotionis confluant ad eandem et manus ad hoc eo promptius porrigant adiutrices, quo ex hiis ibidem uberius dono celestis gratie conspexerint se refectos, de omnipotentis dei misericordia, et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius auctoritate confisi, omnibus vere penitentibus et confessis, qui in nativitatis, circumcisionis, epiphanie, resurrectionis, ascensionis, corporis domini nostri Jesu Christi, penthecostes, nec non nativitatis, annunciationis, purificationis et assumptionis [317 aar1371] beate Marie virginis, ac nativitatis beati Johannis baptiste, dictorum apostolorum, et eiusdem sancti Olaui, nec non dedicationis ipsius ecclesie festivitatibus, ac in celebritate omnium sanctorum, et per octavas ipsarum nativitatis, epiphanie, resurrectionis, ascensionis et corporis domini, nec non nativitatis et assumptionis beate Marie, ac nativitatis beati Johannis et apostolorum predictorum festivitatum, et per sex dies dictam festivitatem penthecostes immediate sequentes, prefatam ecclesiam devote visitando annuatim, ad reparationem huiusmodi manus porrexerint adiutrices, singulis videlicet festivitatum et celebritatum unum et quadraginta dies, ac octavarum ipsarum, et predictorum sex dierum, diebus quibus ecclesiam ipsam visitaverint, et manus adiutrices porrexerint, ut prefertur, centum dies de iniunctis eis penitentiis misericorditer relaxamus; presentibus post viginti annos minime valituris. Datum Avinione iii. Non. Decembris Anno primo.
Gunnar Jonssön, Chorsbroder i Hammer, og Eirik paa Grytar vidne, at Havard paa Herjulfstad solgte til Andres Ogmundssön Chorsbroder i Hammer, en Del af Gaarden Viker i Flugeberg i Land. (jfr. No. 412).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Förste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra .sendæ Gunner Jonsson. korsbro/edd/r j Hamre ok Eiriker a Grytom. q. g. ok sinæ /th/et se y/edd/r kunnigt at mit varom a /Th/oræsta/edd/m prestgardenum j Vardale anno domini m o. ccc o. lxx o. primo ok h/oe/yrdom a at Hafuar/edd/r a Heriufsta/edd/m væitte /th/ui vidergango at han hafde sælt hæiderlighom manne. sira Andrese Ogmundæsyni korsbrodor j Hamre iii hæfzældæboll j Vikum er ligger j Flughuberghs sokn j Lande. frialst ok hæimolt firir hverium manne med ollum /th/eim lutum ok lunnændom sæm till /th/eiræ jær/edd/r hafua leghet fra forno ok nyiu. vttan gardz ok jnnan ok firirtekit fyrstæ peningh ok /oe/fstæ ok allæ /th/ær j millum eftir /th/ui sæm j kaup /th/eiræ kom. ok til sannynde hær vm settom mit okkor jnzsigli firir /th/etta bref er gort var j stad ok timæ sæm fyrseghir.
Gaute Eirikssön giver Vedeke af Brunsvig Fuldmagt til at sælge Gaarden Undarheim i Sæms Sogn paa Vestfold. (jfr. No. 418. 423.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder h/oe/ira sender Gaute Eireksson q. g. ok sina. ek wil yder kunnight gera at ek hefuir fengit [318 aar1372] Wædeke Brunswiik med /th/esso mino brefue fult wald ok macht at sellia mina jordh Vndareim sem ligger j Sææms sokn a Westfoldene at iemfullo sem ek sielfuer være skal ek /th/et stadhucht halda sem han gerer her vm a mina vegna ok til sannynda her vm /th/a sette ek mit insighle firir /th/etta bref er gort war j Oslo daghin nestaa eftir Brettifua messo a seauteanda ara rikis mins vyrdalaghs herra Hakonar med gudes nad Noreghs ok Swia konongs.
Kong Magnus Eirikssön giver Landsvist til Thof Gunnarssön, som havde dræbt Olaf Olafssön. (jfr. No. 420.)
Efter Orig. paa Perg. i Deichmanns Bibl. i Christiania. Seglet mangler, og derved er No. 420 skilt fra Kongebrevet.
Magnus med gudis nad Noregs ok Suia konunger sænder ollum monnum /th/eim sem /th/ætta bref sea eder høyra Q. G. ok sina ver villiom at /th/er vitir at j heidir vider gud ok sakar godra manna bønestader ok efter /th/y profui sem hær følgher /th/a hafum ver gifuit /Th/ofue Gunnarssyni sem aftok Olaf Olafson vfirsyniu landzuist med /th/eim hætte at han bøte vider gud ok erfuingia hins dauda. ok luki os tyu merker j /th/ægn ok atta merker j fridkaup. jnnan /th/æssa tolf manadar ellagher hæfuer han ænga landzuist. biodom ver erfuingiom hins dauda at taka sætter ok bøter af honom efter bæzstra manna lagha dome sem syslumader var /th/er til næfnir af hwarie tuæggia halfunni. En fulkomlika firbiodom ver hueriom manne vandreydi at auka eder auka lata vider han hædan j fra vm /th/ætta maal nema hwar sem /th/et gerer vili hafua firgort fe ok fridi ok vardi aldrigh botamader sidan. Var /th/ætta bref gort j Oslo a laupars møsso dagh a iij are ok fimtukta rikis vars Noregs ok jncighlat os sealfum hiauerandom.
Kong Haakon skjenker Gaarden Undarheim i Sæms Sogn paa Vestfold til Gaute Eirikssön. (jfr. No. 416. 423.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Brudstykke af Kongens Segl.
Hakon med gu/edd/s nadh Noreghs ok Swia konongr sender ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder høira Q. g. ok sina ver willium at /th/er witir at ver hafwm gefuet warom trom ok hollom /th/eønara Gauta Eirekssyni godhz wart er Wnnareym eitir sem undir kronona fiell firir /th/et vbotamall sem Simon Niclisson j kom ok ligger j Sææms sokn a Westfoldene, frealst ok heimholt firir huerium manne, honom ok hans [319 aar1372] erfuingium til æwerdlegha eigho swa at han æder /th/eir megho /th/et frealslegha sellia gefua ok giælda huerium sem /th/eim likar, eftir /th/ui sem war bref /th/er vm gordh watta, sem ver honom vm /th/et sama godhz gefuet hafwm fyrmer /th/ui firirbiodom ver hwerium manne hweriar stettar æder tighundar sem hwer er, fyrnæmfnt godz firir honom æder nokrom /th/eim sem hona af honom jordena ok godhzet [kauper] mote warom brefwm at hindra ne talma, nema hwer sem /th/et gerer wili setta ware sannre [vblidu]. /th/etta bref war gort j Oslo a freadaghen nesta eftir laupars messo a xvii are rikis wars Noreghs, ok jnsighlat os sielfwm hiauerandom.
Berger Hermundssön, Lagmand i Tunsberg, og Askel Thorsteinssön vidne, at de vare tilstede i Gautagaard i Tunsberg, da Andres Paalssön paa sit Yderste gav Gaarden Sappen sammesteds for sin Sjæl til Marie Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra sender Bergher Hermunderson loghmadher j Tunsbergh ok Askell /Th/orsteinsson q. g. ok sina, kunnight gerande at mit warom j sethstofuonne j Gaudagardhe j Tunsberghi a /th/ridhea dagh paska a samu are sem Andress Paalsson var j hell sleghin wfirisinniu høyrdum ok saghom a fyrnempder Andress Palsson saghde til Bergher loghmader /th/er hafuer haft mit fult oc loghleikt vmboth ifuir Sappan som tw hefuer mik regnyng af gort, oc sigir tw at hafue fult alt j #fs#d gardh efter thui som mik sielfuer burt hafdhe, hafdhe jek heme væreth alt nider fran the storæ steynæ weder /Th/irgils /Th/orleifssonar hws ligge ok nider till kelleren som ær .xv. faghne lankt, af thi ath ek wenter mik ey nw til lifs, /th/a kennes ek /th/et firi yder husfru Astrida ok ollum /th/eim ghodom monnum som her ero jnni at ek gefuer til Marie kirkiu j Tunsberghi #fs#d tupt med kelleren .xv. faghne langæ som fyr sighir ok afhender ek hennæ samstundis #fs#d Marie kirkiu til vpbigningher mer oc myne foreldræ til saale hielpper fran mik ok minom erfuingom ok vnder op#d kirkiu til ewirdelighe æghe aldz afredhes frels ok hemhold oc akærelaus firir hwerium manne innen gardz oc vttæn ok til sannynde hær wm settom mith okor jnsigli firir /th/etta bref som gort war a odensdaghen nestæ eftær huitha sunnudaghen a /th/ridiu are ok fimtughta rikis okars virdulex herra herra, Magnussar med gudz nadh Noreghs ok Swyghia konunghs.
bref vm Sappæn. - bref vm Sappan j Tunsbergi.
[320 aar1372] 
Thorgjuls Thorbjörnssön, Björn Thorleifssöns Ombudsmand i Skidesyssel, indmelder til Kong Haakon, hvorledes det var tilgaaet ved Thov Gunnarssöns Drab paa Olaf Olafssön. (jfr. No. 416417[sic]. )
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet afklippet.
Vyrduleghum herra herra Hakone med guds nad Noregks ok Sviæ konongge sendir /Th/orgiuls /Th/orbiornnæsun vmbodes mader Biorns /Th/ollæifssunar j Skidu suslu Q. G. ok sina skyldulegha ok odmiukligha /th/enesto kungerer ek yder min herra at ek var a /Th/uæit j Nissædalæ sonk a /Th/elamorkke a oddensdaghen haluum manæde nest fyri Botolfs m/oe/sso a .xvii. are rikis ydars min herra. tok ek prof /Th/ofs Gunnæsunar sem af tok Olaf Olafssun vfyrisyni. tok ek ii mannæ vitni er sua æita Biorn Gunnarnssun ok Aslaug Grundæ dotter er sua suoro a bok med fullum æid vm vp haf videratto /th/æiræ at Olauer fyrnemder slo /Th/of æit hogh j houu/th/et sua at /th/eghar lep blod juir allen han. jtem tok ii mannæ vitni er sua æita /Th/orgæir Gunnalssun ok Alslaug Grundæ dotter ok sua suoro a bok vm viglysingh at /Th/ouer lysti fyri /th/æim sandores er /th/etta vigh var wnnit at han hafde hoggit Olaf æit hog j baken huat honom verder /th/er af bot eder bane /th/a var /th/et /oe/ggen radenda edæ valdendæ vttan ek eruinggium hins dau/th/a /th/a logliga fyri stemdum. tok ek /th/etta prof æftir yduru bode ok breue min herra kunni ek æighi sannæræ finna j /th/esso male. var /th/etta vigh wnnit fyri vttan allæ gridastade. stender hans mal til guds nad ok ydare misskun min herra vm hans lansuist. ok til sannyndæ setti ek mik mit jnsigli fyri /th/etta bref er giort var deghi ok are sem fyr seghir.
Tiu merker j /th/ænghn ok atta merker j fridkaupp.
Gunnar Brynjulfssön og Simon Ivarssön bevidne, at Sunniva Havardsdatter solgte til Eivind Haakonssön 6 Öresbol i Djupedal i Redal i Ringsaker.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/at se ollum monnum kunnigt at mit Gunnar Bryniulfsson prestr a Faghaberghi. ok Symon Ifuarsson. varom a /Oe/yre. Brettiue m/oe/sso æftan anno domini millesimo ccc o. lxx o. tercio. saom ok h/oe/yrdom a at /th/au heldo hondom saman Eiuindr Hakonar son ok Sunnifuæ Hauardz dotter vndir /th/eim skylmale at hon kendizst hafua sælt fyr [321 aar1373] nemdom Eiuinde. sex aura booll j Diupædalle er liggr (j) Redale j Ringisakrs sokn. frialst ok hæimolt firir huerium manne med ollum lutum ok lunnendom. sæm til /th/eiræ jær/edd/r hafua leghet fra forno ok nyiu vttan gardz ok jnnan. ok firirtekit fyrstæ peningh ok /oe/fsta ok allæ /th/ar j millum eftir /th/ui sæm j kaup /th/eiræ kom. gaf hon ok honum j sama han/edd/rbande. /th/an sama ret sæm hon a en nokor hefuir orethligha ifuir fyrnemdæ jord faret e/edd/r ologhligha vi/edd/rbuit. Ok til sannynde hær vm settom mit okkor jnzsigli firir /th/etta bref er gort var sæm fyrseghir.
Björn Thorleifssön giver Peter Andressön sin Fuldmagt med Hensyn til Gaarden Brekke i Enningdalen. (jfr. No. 389.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra sender Biorn /Th/ollæifsson q. g. ok sina ek vil yder kunnukt gera at hefuir fengit Petre Andres syni mit fult ok loglit umbod vm iord mina j Brækko sem liger j Annidedale skal [han] s/oe/kia alla /th/a men sem nokon uret hafua giort a /th/æiri samu iord j allu iamfullu sem ek sialfuer ok til sanynde sethi ek mit insigli firir /th/etta bref er giort (var) a Blases m/oe/sso dagh a iiii are ok fimtughtha rikis mins vyrdulix herra Magnuser med guds nad Noregs ok Suia konongs.
Gaute Eirikssön giver Vædike van Brunsvik Fuldmagt at sælge hans Gaard Undarheim i Sæm, som Kong Haakon havde givet ham. (jfr. No. 416. 418.)
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle tilligemed det för vedheftede Brev.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sendir Gauti Eiriks son Q. gu/edd/s ok sina, yder gerer ek kunnikt at ek hæfuir fenghet Vædiki fan Brunsuik fulla maght vald ok vmbod a mina væghna at sællia jordenna Vndræim /th/eim sem honum likar sem ligger j Sæms sokn a Væstfold sem min herra konongh Hakon gaf mik ok hans bref ludar; ok Simon Nikulos son /th/ærsa jord vtfæsti /th/i at han hafde forbrottet bade lif ok godz vi/edd/r min herra konongh Hakon sem flæstom godom monnom er /th/et kunnikt: j iamfullu vmbode /th/ærsa jord at sællia sem ek sialfuer gerer hær vm /th/ersa jord, ok æptir /th/ui sem mitt bref vattar /th/et sem ek hafde fyrri vtgefuet ok hær er vider fest frialst hæimolt ok akiæro laust firir huarium manne firir mik ok minum erfuinghium han ok hans erfuinghia /th/en sem /th/ersa jord kaupir vbrigdulegha. hær vm med ollum lunnyndom sem till liggia eder leghet hafua fra forno ok nyiu jnnan gardz ok vttan. Ok till sannyn/edd/a hær vm ok fuldri [322 aar1373] stadfæstu /th/ærsa minar giærdar /th/a setti Amunder Gauta son ok Arne Biorns son sem jhia var ok vp a h/oe/yrdi /th/ærsa jær/edd/a kaupi sin jnsigli med minu firir /th/etta bref er gort var j Tunsberghi a /th/ridia dagh paska a fior/edd/a are ok fimtughta rikis vars virduleghs herra Magnusar med gu/edd/s naad Noreghs ok Swyia kononghs.
Tvende Mænd bevidne et Mageskifte mellem Andres Ogmundssön, Chorsbroder i Hammer, ok Margreta Dalesdatter, som fik 6 Öresbol i Hage i Aamot mod 1 Markebol i Riser i Lein paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edder h/oe/yre sender /Th/ronder Stæineson ok Hafver Hafson q. g. ok sinæ. /th/et se ydder kunnight at mith varom a Hofve a Thone odesdaghen nestæ eftir paskæviku a xviii are herre Hakoner Noreghs ok Suiærikis kononghs sam ok h/oe/yrdom at /th/au g/oe/rde iærder skipti sinæmillum sire Andres Ogmunzson korbroder j Hamre ok Margretæ Dala dotter med /th/ui skylorde at sire Andres fyrnomder fek adern/oe/mdre Margreto viauræbool iærder j Hagha er ligger j Amote med ollum lunnendom sem till /th/æiræ iærder lighiæ ok leghiæ hafva fra forno ok nygio vtten garz ok innen, en Margretæ fek honom j mote mærkærbool iærder j Rissum er ligger a Læin aa Thone med samu skylorde skal ok huar iordhen borghæ anneræ frialsre en nokkoth kan finnæzst vfrialst j annære hvare væiti ok addern/oe/md Margretæ /th/ui vidder gangu at hon hafde vpboret af Konrad garp i hest vm sæx kyrlogh ok ii hefcældor sm/oe/rs j iærdær værd firir fyrsagdær Rissær. ok sakar sannyndi skuld settom mit okkor inzsighli firir /th/ettæ bref er giorth var deghi ok are sem fyr seghir.
bref vm Rissa.
Tre Mænd vidne, at Thorstein Jonssön og hans Kone Ronnog solgte til Paal Hermanssön 12 Öresbol i Aaser i Askheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Andet Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sia eder h/oe/yra sendæ /Th/ronder Ogmundarson Ogmunder Simonnson ok Suænki Gudbransson q. g. ok sina. mer vilium yder kunnikt gera at mer varom a Æidszbærghi. a sunnudaghæn nest /oe/ptir vetter neter a .xix. are rikis vars vyrdulaghs herra herra Hakonar med guds nad Noreghs kononghs ok Swiarikis. er /th/au hældho handhom soman. af æinu halfuu /Th/ostæin Jonson ok Ronogh kona hans. en af adru halfuu Pall Hermonson. vider kændiz /th/a fyrnæmd hionn /Th/ostæin ok Ronogh firir oss at /th/au hafdhu [323 aar1374] sælt Pale adernæmdhom xii aura boll iærder j synsta Asom sæm liggher j Askæims sokn frialst ok hæimholt firir huarium manne vttan gars ok innan meder ollum /th/eim lunnyndhom sæm till ligghia ok leghett heuir fra forno ok niy. hafdu /th/au ok /th/et j vider ganghu sinni /Th/ostæin ok Ronogh optnæmd at /th/au hafdhu fyrsta penigha ok /oe/psta ok alla /th/er mildhom af Pale optnæmdhom firir fyrnæmft xii aura boll iærder j Asom. ok till sanz vitnisburdar sættom mer vor insigli firir /th/etta bref er gort var dæghi ok are sæm fyr sæghir.
Sigurd Anundssön, Prest paa Hjalmeland, Nikulas Olafssön og Thorstein Egder udstede Vidnesbyrd om de gjensidige Gaver, som Ægtefolkene Jorund Arnessön og Gyrid Halbjörnsdatter bestemte for hinanden, i fast Gods ( Ringheim paa Voss og Onarheim paa Sunnhordland) og Lösöre, tilligemed Fjerdings- og Tiende-Gave.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge hele.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æder h/oe/yra senda Sighurder Anondarson prester a Hialmalande Nikulas Olafsson ok /Th/orstæin æghder q. g. ok sina kunight gerande at a elliufta dagh jula a fimta are ok fimtughta rikis vars virdulighs herra Maghnusar med gudus nad Noreghs kononghs, varom mer a Forse j Hialmalanz kirkiu sokn saam ok h/oe/yrdum a er /th/au toko hondum saman Jorunder Arnason ok Gyrid Halbiarnar dotter kona hans, med /th/i skilorde at /th/au gafwozst jafnadar giofwm, gaf fyrst Jorunder Gyride .xxx. lauppa bool j jordinne j /oe/fra gardenom a Ringhæime er liggher a Woss, ok hundrad marka j lausa gozze, jtem gaf Gyrid Jorunde /th/esso j geghn .xxx. lauppa booll j jordinne Onaræime er ligghr a Sunhordalande ok hundrat marka j lausa gozze. Sidan gafwo /th/au huart odru fiordunghs giof ok tiundar giof bæde j lande ok lausum /oe/yre sem /th/a atto /th/au æder æigande vyrde. Skilde /th/at /th/æira sem lengher lifde /th/essa alla peningha efter annat vpp bæra til ævenlighrar æignar ok frials forrædes ok /th/es eftirkomandar. Ok til sanz vitnisburdar settom mer vor jnsighli firir /th/etta bref er gort var j fyrnemdom stad a deghi ok are sem fyr seghir.
Sigurd Sondulfssön kvitterer Eirik Ivarssön, Chorsbroder i Stavanger, for 9 Mærker Guld som Medgift med dennes Frændkone Ingerid, og stiller hende Pant derfor i forskjellige Gaarde paa Agder.
Erlend Eirikssön, Prest paa Ryggiof, og Eindride Reidarssön vidne, at Ragnhild Thorlaksdatter solgte en Lod i Gaarden Vold paa Odensö til Anund Halvardssön.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. Selene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædder h/oe/yra senda Ærlendr Æiriks son prester a Ryggiofue ok Ændridr Reidar son q. g. ok sina mit vilium yder kunnikt gera at mit varom j prestgardhenom a Ryggiofue er ligger j yttræ lutanom j Borghasyslu h/oe/yrdum a at Ragnilde /Th/ollaks dotter vidr giæk firir okkr at hon hafdhe selt Arnundi Haluards syni halfs øyris boll jardar j /oe/fre Velli øystæstæ gardhenom /th/o synsta er ligger j Odhens /oe/y. frealst ok heimolt firir huarium manne. vidr giæk ok fyrnæfd Ragnild firir okker at hon hafdhe fyrstæ pæining ok /oe/fsta af Anundi sem j kaup j /th/æira kom ok till sannynda setti mit okor jnsigli firir /th/etta bref er gort var a fimta are ok fimtughta rikis okars vyrdulæghs herra Magnusar Noræx ok Swiia rikis konogs.
Erkebisp Thrond i Nidaros giver alle Bodfærdige, som paa visse Festdage række St Laurentii Kirke i Tunsberg en hjælpende Haand, 40 Dages Aflad, og dem 10 Dages Aflad, som der bede for de i Kirken Begravne.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet afrevet.
Vniuersis Christi fidelibus presentes literas inspecturis Throndo miseracione diuina archiepiscopus Nidarosiensis salutem in domino sempiternam. [325 aar1374] Sanctorum meritis inclita gaudia fideles Christi assequi minime dubitamus qui eorum patrocinia per.condigne retribucionis obsequia promerentur illumque venerantur in ipsis quorum gloria ipse est et retribucio meritorum. Nos igitur ad consequenda predicta gaudia causam dare fidelibus cupientes omnibus vere penitentibus et confessis qui ecclesiam beati Laurencii martyris Tunsbergis. dyocesis Asloensis. jn festis infrascriptis videlicet in die natiuitatis domini circumsicionis et epiphanie. jn die sancto pasce. ascencionis et pentecostes. in quatuor festiuitatibus beate Marie virginis. in festo sancti Michaelis archangeli. in festo sancti Johannis baptiste. in singulis festis apostolorum omnium. in festis sanctorum Laurencij. Olaui. Haluardi atque Edmundi martyrum. in vtroque festo sancte crucis. jn festis sanctorum Nicholai et Martini confessorum. jn festo sancte Marie Magdalene. jn festis sanctarum virginum. Katerine. Margarete. Sunniue atque Barbare. jn festo omnium sanctorum. causa deuocionis visitauerint vel qui eidem ecclesie manus porrexerint adiutrices. quadraginta dies. jllis vero qui predictam ecclesiam [intro]ierint et pro animabus fidelium. quorum corpora in ipsa ecclesia et eius cimiterio, sepultur requiescunt, Pater noster et Ave Maria deuote dixerint quocienscunque fecerint decem dies de iniunctis sibi penitencijs misericorditer in domino relaxamus. Jn cuius rei testimonium sigillum nostrum presentibus est appensum. Datum Tunsbergis anno domini m o. ccc o. lxx o. quarto. jn die sancti Dyonisij martyris.
Amund Thorbjörnssön sælger et Maanedmatsbol i Hofland i Ullensvang til Ketil Nikulassön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Det förste Segl vedhænger.
Ek Amundi /Th/orbiarnar son kennizst med /th/esso minu brefe at ek hefir selt Kassle Niculaas syni eit manadamataboll j Hoflande sem liggher j Vllinsuanghs kirkiu sokn j Hardanghre firir .x. laupa lykt til frials forrædes honum ok hans eftir komandum kennizst ek ok adr nefdr Amundi at ek hefir vpp boret heilan penningh ok halfan af fyr soghdum Kasslee firir fyr saght manadamataboll. ok til sanemfda her vm setti ek mitt jnsighli ok Andrees Loddens son prester a Vllinsuanghe sijt jnsighli med minu jnsighli firir /th/etta bref er gort var a Vllinsuanghe a manadaghen nesta eftir festum Scolasti[ce vir]ginis a xx are rikis mins virduleghs herra herra Hakonar med guds naad Noreghs ok Sya kunghs.
[326 aar1375] 
To Mænd vidne, at Anund Aslakssön solgte til Thjostolf Ketilssön 6 Öresbol i Nordre Buder i Velley i Sande paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder heyra sendæ Ollafuer Eilifs son ok Hakon Ogmundeson quediu gudes ok sinæ. mit vilium yder kunnight gera at mit varom j kirkiugardenom a Sondum er liggher a Vestfold a xx ta are rikis okars verduleghs herre herre Hakoner med gudes nad Noreghs ok Swia kononghs, høyrdum vidergonghu /th/eira millium. af æinni halfuu Anunder Aslaks son en af annere halfuu /Th/iostolfuer Kæitiuls son. kæindizs /th/a fyrnemder Anunder firir okkor at han hafde selt /Th/iostolfue sæx aura booll iarder j nørdre Budum er liggher j Vellõyni j samre sokn. frialst ok hæimholt firir hwarium manne med ollum lutum ok lunnyndum sem till ligghie eder leghet hafua vttan gardz ok innan. vider kæindizs ok /th/a optnempder Anunder firir okkar at han hafde vp boret fyrste pæiningh ok øfste ok alle /th/er j millium af optnempdom /Th/iostolfue eftir /th/ui sem j kaup /th/eire kom. ok till sannynde settum mit okor insighli firir /th/etta bref er gort var in die Marie Maghdalene a samu are sem fyr sæighir.
Atle Prest i Jostredal og Eindrid paa Ottar optage Prov om, at Gudrun Narves Kone havde lagt Næper i den Smörlöb, hun ydede Kongen i Landskyld, og taget Korn fra en Bonde, samt for disse Misgjerninger betalt Böder til Sysselmanden. Ligesaa provedes, at Josef paa Myrland gav sin Datterdatter Valgerd Gaarden Ottar og forskjelligt Lösöre.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia æda hæyra senda Atle prestr j Iostrudale Æindridr a Oottom q. g. ok siina. mit gerum /th/at kunnikt at /th/ar vaaro mit i hia j stofuonne a Aalmme a .xx. aare rikis vyrdulegs herra Hakonar kononghs at /th/æir tooko sua till bookar Aanbiorn j Tælghæy ok Hoghinn a Hamre. at /th/at hæyrdu /th/æir sakt at Gudrun Naruakona lagde næpor j smiorlaup /th/an sem hon lauk kononghenom j landskyld ok /th/ar firir b/oe/tte hon sytllumanne: a /th/æim sama dæghi toko /th/æir sua till bookar med suornum æidi Juar Bukz son. ok Oottsur at /th/at hæyrdu /th/æir at Gudruun Naruakona gæk vidr. at hon hafde tækit korn Iosæfps a Myrlande tiint ok vtiint /th/ar firir b/oe/tte hon sytzllumanne halft annat kyrlagh Ioseppe hiauerande ok gaf han æigha sok aa sua at /th/æir hæyrdi. a /th/æim sama dæghi suoor Bootildr j Krok [327 aar1375] gilium okr fyrnæmfdom hiauerandom. at hon var /th/ar j hia at Iosepper gaf Vallgerdi doottordoottor siinni .viii. manada mata bool iardar j Oottom ok syluerkær sylfuerspoon. buit bælti pallklæde hæitu kætill ok bord ok kuu. a /th/æim sama dæighi suoro /th/æir Asbiorn a Krunu ok Hærmundr son hans at /th/æir varo j hia a Myrlande at Iosepper a Myrlande lysti /th/ui. at han hafde gæfuet fyrnemdre Vaallgerdi sua mikkla iord sem [han aa]tte j Fridiks husum /th/essom flæirum monnum hiauarandom /Th/ostæini skolla j Kaupanghre. /Th/oralde a Aalmme Æiriki flæin. till sanz vitnisburdar sættum mit okor insighli firir /th/etta bref er gort var a fyrnæmfdom dæghi ok aare.
Dagfinn Erlendssön, Chorsbroder ved Christkirken i Bergen, sælger til Steine Peterssön, Prest paa Mo, Gaarden Nedre Helgestad paa Lom. (jfr. No. 437.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta sea eder heyra sendir Dagfinner Ærlændzson korsbroder at Kristkirkiu j Biorgvin. q. g. ok sina yder gerer ek kunnigt at ek hefuir sælt sira Steina Peters syni preste a Monom iord mina allar nedra Hælgustader sem liggia a Loom firir tuau sex aura kyrlogh ok fimtigi frealsa ok heimola firir huerium manne honum ok hans eftir kommandom meder allum /th/eim luttum ok lunnendom sem til /th/essarar iardar ligger eder leget hefuir fra forno ok nyu vttan gardz ok innan skulu lukadzt xx kyrlogh at Lafrandz vaku nesta er kæmmer en sextan kyrlogh at annare Lafrandz vaku /th/ar nesta eftir ok en sextan k/oe/yrlogh at /th/eiri /th/ridiu Lafrandz vaku /th/ar nest eftir kommande ok alt gald vi. a kyrlogh j /th/erssom værdaurum buu sm/oe/re vadmale xxx alna j kyrlagh halfr ii lauper sm/oe/rs firir kyrlagh iii hudir j kyrlagh sex bukskin j k. ok xii. geitskin j k. ok xii gild graskinn firir hud en fiora skildinga j enskom penighom firir kyrlagh ok j brændo sylfri eftir /th/ui sem /th/ar til kæmmer. ok till sannynda her vm at Baarder /Th/rondason ok Oleifuer Vlfsson varo ner /th/essare mini gærd ok sira Steina kaupi /th/a sætto /th/eir sin insigli meder minu insigli firir /th/etta bref er gort var j Biorgvin in festo Leodegarii anno domini m o ccc olxx o. quinto a einu are ok xx rikis mins vyrdulegs herra Hakonar meder guds naad Noregs ok Suyiarikis konungs.
[328 aar1376] 
Tre Mænd kundgjöre et Eiendomsskifte mellem Paal Gjurdssön og hans Stifsön Nikulas paa Joron Paals Kones Vegne, der var rette Arving efter Hustru Margreta paa Brynla, paa den ene Side, og sidstnævntes Enkemand Nikulas Galle paa den anden Side.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Meget slidt. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder hæyra senda Olafer Halvardzsun prester a Tuneimi Audvn Labbasun ok Helghi Ionssun Q. G. ok sina mer uilivm yder kunnikt gera at mer varom j hia a Brynla svnnv daghen nesta firir Pals messo dagh a einv are ok xx rikis vars vyrdulix herra Hakonar med gudh naad Norex konongs saghom ok hæydum a er /th/eir heldo hondom saman af einni holfv Pal Givrtsun ok Niculos stivksvn hans j fvllv vmbode Ioronno kono Pals sem retter ervingi var eftir husfrv Margretto a Brynla kono Nicvlos galla. en af annare holfvu Niculos galle er /th/eir skiptv iordum sinvm sem vskiptar varo eftir Margreto kono Nicolos galla. lavt /th/a Niculos /th/essar jarder er sva hæita Sioghar ok Halla fos ok Hoflanz idre sva mykit sem fyr hafde l[eghet ti]l Brynnla ok /Th/æitar sem liggr j Kvodals songh sva mykit j hverri iordenne sem Margretta atte medan hon lifdi med allvm lvtvm ok lvnnyndum fornom ok nygivm vttan gars ok innan [ef hon]om ok hans ervingivm verda eighi fyrnemdar iarder frelsar /th/a skal [fyr] nemder Galle æder hans ervingiar . . . . . . . after i adrar sva godar iarder sem Pall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a fyrnemdom . . . . . . . . ok till sannynda æder mæira vissv /th/a se . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . er giorth . . . . . . . deghi ok are sem fyr seghir.
bref vm jdduna sem hustro Margret fulgde.
Tre Mænd vidne, at Alf Ugestssön solgte til Eivind Jonssön 6 Öresbol i Kofstad i Frauner Sogn i Lider.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edær h/oe/yra sændæ Gunnar Ketiuls son /Th/orlæifuær /Th/orstæins son Odær /Th/ores son Q. G. ok sina. mer willium ydr kunnikt gera, at mer warom j hia j Ranfvika stofuo a fiorda dagh paska a einu are ok xx ta rikis wars wyrdulæghs herra Hakonar med gudes miskun Noreghs ok Swya kononghs saam ok h/oe/yrdum aa, at Allfuær Wgestzson wæiti widr ganghu med handar bande, at han hafde sæælt, Eiuindi Ions syni, vi auræ boll j Kofstodum [329 aar1376] sæm lighær j Frauna sokn j Lidum, frialst ok hæimolt til als odals firir huorium manne wttan gardsz ok jnnan med ollum lutum ok lunnyndum /th/æt sæm lighær edær leghet hefuer fra forno ok nyu. wæiti ok fyrnæmfdær Alfuær widær ganghu firir oss at han hafde vpboret af Eiuindi adrnæmfdum fyrsta pænnigh ok /oe/fsta ok alla /th/ær j millium firir adær næmft vi auræ boll j Kofstodum ok til sannynda settom mer war jnsigli firir /th/etta bref er gort war a deghi ok are sæm fyr sæghir.
bref vm Kofstade.
Kong Haakon Magnussön skjænker, paa Grund af Halsteins troe Tjeneste, den Del af Gaarden Gyltan, som Halstein Baardssön havde eiet, til Thurid Halsteinsdatters Börn; dog skulde Jon Stagge först deraf tage sig betalt for Halsteins Gjæld til ham.
Efter en Vidisse af 23 Oktbr. 1382 i norske Rigsarkiv.
Dagfinn Erlendssön, Official og Chorsbroder i Bergen, kvitterer Sira Stein, Prest paa Mo, for fuld Betaling for Gaarden Helgestad i Lom. (jfr. No. 433.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
/Th/et se ollum monnum kunnigt. at ek Dagfinner Erlændzson officialis ok korsbroder aat Kristkirkiu j Bærgwin kiænnizst /th/et ok fullæ [330 aar1376] vidergongu væitir at siræ Stæini prester a Monum hefuer loket mer uel ok græiduligæ tyttughu sex auræ kyrlog j bu ok sm/oe/re j jærder værd firir allær nædræ Hælgustader er ligger a Loom j n/oe/rdræ luta Gudbrandz dala sem ek hefuer sællt honum frealsæ ok hæimolæ firir huærium manne med ollum luttum ok lunnændum vttæn gardz ok jnnæn. /Th/ui gerer ek han kuittæn ok ollungis lidughæn med /th/æsso mino brefue vm adernæmfdæ peninghæ. kan ok nokot vfreallst æder vhæimollt værdæ firir siræ Stæinæ j adernæmfdre jord Hælghustodum. /th/a vndir bindi ek mik ok minæ ærfwingiæ at lukæ siræ Stæinæ æder ærfwingium hans. sua marghæ peningæ ok sua godæ sem han lyker mer j adernæmft jærderværd vttæn lagha sokner /th/eghar ek værder krafder. ok till sannyndæ settu /th/æsser goder mæn sem hia varo /th/æssære mini vidergongu siræ Sigurder prester a Dale ok Gud/th/ormer Aalfsson logretteman siin jnzsigli med minu jnzsigli firir /th/ettæ bref er gort var a Monum a odensdagen nestæ æfter Bartholomei m/oe/sso. anno domini m o. ccc o.lxx o.vi o.
Vidnesbyrd om at Thorvid Astessön solgte til Andres Ogmundssön, Prest paa Hof, 2 Öresbol i lille Gran i Lein paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædær h/oe/yræ sændir Halwardær Gudmundær son vicarius a Hofwæ ok Hafuær Hafs son q. g. ok sinæ mit vilium ydær kunnigt giora at mit varum a Gron a Læin a /Th/otni a manadaghæn nestæ æftir crosmesso um haustet a ii ari ok xx. rikis okars wyrdulix herræ Hakon med gudis nad Noræx konongr. saam ok h/oe/yrdum a at /Th/oruidær Asthæ son sældi Andræsæ Ogmundæ syni præsti a Hofuæ ii auru bool iærdær j lislæ Gron a Læin a /Th/otni firir h/oe/y lod ok kornlod sem siræ Andræs atti a adærnæmfdæ Gron. hafdi han /th/a up boræt alla værdauræ. borgædæ fyrnæfdær /Th/oruidær oftnæfdum sira Andresæ iordænæ frialsæ firir huarium manni uttan garz ok innæn ok til sannyndi sættum mit okor insigli firir /th/etta bref er gort var deghi ok ari sem fyr seghir.
twege øra bool i lidzla Gran.
Eivind Haakonssön sælger til Thorleif Amundssön 6 Öresbol i Djupedal i Redal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. [331 aar1376] 
/Th/et se ollum godom monnum kunnight at ek Æiuindr Hakonarson kæinidz /th/ess med mino brefue at ek hafuer sælt /Th/ollæifue Amunda syni sex aura booll j Diupadale er liggr j Redale frialt ok hæimolt firir hueriom manne med ollum lonnyndom keinnidz ek ok at ek hafuer vpboret af fyrnempdom /Th/ollæifue fyrst pening ok /oe/fsta eptir /th/ui sem j kaupp okart kom firir fyrsagda jord. ok til sannynda her vm setti ek mit inzsigli firir /th/etta bref med /th/essra godra manna inzsigli /Th/ollæifuer Arnason Nikulas Giurdzsson er giort var a Rolidom a vættradaghum a odro are ok xx ta rikis vars vyrdulix herra Hakonar med guds nad Noregs ok Swya konongs.
Tvende Mænd kundgjöre et Mageskifte, hvorved Thorkel Klemenssön gav Audun Audunssön 1/2 Markebol i Haraldstad i Vaale Sogn paa Vestfold mod 1/2 Markebol i Nedre Borge sammesteds, samt solgte Audun en Del af Haraldstad og Visestad, ligeledes i Vaale.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yrræ sendæ Assuluer Ormsson ok Æiuindæ Gunnersson q. g. ok sinæ mit vilium yder kunnikt gera at mit varum j hia saghom ok h/oe/yrdum a a /th/osdaghen nestæ firir Martæinsm/oe/sso a adduru are ok xx rikis okkaars vyr herra herra Hakonnar med guds naad Noregks konnogks er /th/æir heldo handum saman /Th/orkel Klemens son ok Audun Audunæson med /th/ui skilorde at /th/æir k/oe/yfttu iardum. gaf /Th/orkel fyrnemder Audunæ adder nemdum halua merkar bool j Haralz stadum j Valæ sonk a Vesfollenne en Audun Audunæson gaf /Th/orkiolle j moot haluæ merkar bool iader j næddæræ Borghom j fyrnemdri Valæ sonk huaræ tuæggiæ med ollum lutum ok lunnyndum vider kendis ok /Th/orkel opt nemder at han hafde selt Audunæ adder nemdum tuægiæ auræbool iarder j Haralstadum ok halft iii oyris bool j Visistadu en j fyrnemdri sonk ok Vesfollenne med ollum lutum ok lunnyndum er til liggiæ ok leget haua fra forno ok nyiu vttan garz ok innen. Jtem vider kendiz ok /Th/orkel at han hafde fyrstæ penigkh ok /oe/fstæ ok allæ /th/ær j millium firir fyrnemder iarder æftir /th/ui sem j kaup /th/æiræ kom ok til sannyndæ settum mit okkoor jusigli firir /th/etta bref er giort var dæighi ok are sem.
[332 aar1376] 
Erlend Abbed i Munkeliv, Markus Ormssön, Chorsbroder i Nidaros, Thomas Audunssön og Ivar Eirikssön vidne, at Konrad Eggertssön solgte til Hr. Thrond, Erkebiskop i Nidaros, Gaarden Risar paa Lein i Hofs Sogn paa Thoten, samt alle sine Kjör og udestaaende Penge paa Oplandene.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea æ/edd/r heyra senda broder Erlendr med guds /th/olinmødhi aboti at Munklifui Markus Ormsson korsbro/edd/er j Nidaros Thomas Audunarson ok Jfuar Eiriksson Q. guds ok sina kunnight gerande at wer waarom j hia aa erkibiskups gardinum j huiteradha loptino j Berghuin jn festo sancte Barbare wirginis anno domini m o. ccc o. lxx o. sexto ok saam aa handaband waars wirduleghs herra ok andaleghs fadors herra /Th/rondz med guds naad erkibiskups j Nidaros af æinne halfuu en af annare Konrads Eggierdz sonar. at suo firirskildo at Konradh seldi waarom wirduleghom herra erkibiskupenum jord sina Risar sæm ligger aa Læine j Hofssokn aa /Th/otne frialsa ok hæimola firir huerium manne med ollum /th/eim lutum ok lunnendum sæm till /th/eirre jardar liggia e/edd/r leghit hafua fra forno. waarom herra erkibiskupenom till æfuerdleghre æignar ok hans ærfuingium med ollum afrædhum ok ændimarkum sæm /th/eire jordu hefuir till heyrt fra forno ok nyo. skyldi waar herra erkibiskupenn gefua adrsaghdum Konradhe skynsamleght werd firir jordena. suo framt sæm hann fæingi hona frialsa ok hæimola firir huerium manne. suo hit sama heyrdom wer wpp aa j a/edd/rsaghdum stadh. at fyrnæfndr Konradh wnti ok skipadi waarom herra erkibiskupenom suo margar kyr med læighum sæm hann atti aa Wpplondum. ok allar a/edd/rar sinar loghleghar skulda hæimtingar sæm hann atti /th/ar. lysti ok Konradh firir os at hann haf/edd/i wnt ok latidh warom herra erkibiskupenom aa concilio sæm næst war j Berghuin optnæfnda jord Riisar godom monnum hiawerandom. Ok till sanninda her wm settum wer waar inzsighli firir /th/etta bref er gort war j stadh deghi ok aare sæm fyr seghir.
Helge Thoressön og Vigleik Dyressön kundgjöre, at Olbjörn Sigurdsön og Groa Ozzarsdatter solgte, hvad de eiede i Övre Skodin og Ormsrud i Svarvstad Sogn til Gunnar Thoressön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. i Christiania. 1ste Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder høyra sendir Helghe /Th/oressun ok Vighlæiker Dyræsun quediu gudes ok sinæ. Mit vilium yder kunnight gera at mit varom firir saunghgusdurunum j [333 aar1377] Swarduastada kirkiu garde a paskadaghen aa adru are ok xx ta rikis okars werduleghs herre herre Hakone med gudes nad Noreghs ok Swia konongher. høyrdum videratto ok saghom handerband /th/eire millium at Olbiorn Sigurder sun vider gek firir okkar ok Grua Ozzar dotter æighin kona hans at /th/au hafdu sælt Gunnare /Th/ores syni halfra merka booll j Skodini j østre stofuone ok swa ok /th/en /th/ridiungen sem /th/au atto j Orms rudi er ligghia j Swarduastadæ sokghn a Vestfold, frealst hæimholt ok akerelaust firir hwarium manne med ollum lutum ok lunnyndum sem till ligghiæ eder leghet hafua fra forno ok nyiu vttan gardz ok innan vider kæinduzs ok Olbiorn ok Grua firir okkar at /th/au hafdu vpboret første pæinnight ok øfste ok alle /th/er j millium af adernempdom Gunnare firir adernempder iarder epter /th/ui sem j kaup /th/eire kom ok till sannynde settom mit okor insighli firir /th/etta bref er gort var a dæighi tima ok are sem fyr sæighir.
To Mænd vidne, at Thorun Halvardsdatter gav Torfinn Skjoldulfssön 41/2 Öresbol i Viderve (?) i Tomter Sogn i Mossedal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sendir Asgauter Afwarsson ok /Th/olfwer Neriderson Q. G. ok sina mit wilium yder kunnikt gera at mit warom a Weggium sum ligger j Tompta sokn j Mossodale a manædaghen nesta eftir pasker (a) oddru are ok xx ta rikis wars wyrduleghes herra Hakonar med guds nad Noreghes kononghs viderkendis /th/a /Th/oron Halwars dotter firir oss med ja ok handerban at hon hafde gefwet /Th/orfinde Skiolduls syni mage sinum halft fimt /oe/yris bol jarder j Videruæ sum ligger j fyrnæmde Tompta sokn frials ok hæimolt med ollum /th/eim lutum ok lunnyndum sum till hefwet legget fra fonno ok nyw vtan garsz ok jnnan sum optnæmde /Th/oron erde eftir Helgo systur sino. til sannynda /th/a settom mit okkor jnsighli firir /th/etta bref er giort war a deghi ok are sem fyr seghir.
Helge Alfssön, Prest paa Holden, og Amund Olafssön vidne, at Gudrun Olafsdatter solgte til Eilif Helgessön et Markebol i Lund i Vadlebö i Romenes Sogn paa Grönland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edar høyra sendir siri Helghi Alfs son prester a Hallini ok Amonder Olafsson q. g. ok sina [334 aar1377] mitt vilivm ydar kvnnikt gera at mit varom j stovonne vti Bø krossmessodagen vm varet a ii are ok xx rikis okars vyrdleks herra Hakonar med guds nad Noreks ok Svia kononks saom ok høyrdvm a handarband /th/eira af eini halfv Gudrun Olafs doter en af annare Eilifver Hælga son at Gvdrvn haf/th/e seltt fyrnemdom Eilivi merk boll iardar j Lvndi j Vadlabø er liggar i Romanes sonk a Grølande med allvm /th/eim lvtvm ok lvnnindvm sem till hafa leget fra forno ok nyiv frialst ok heimolt firir hvarivm manne kendes /th/a optnemd Gvdrvn at hon haf/th/e vpboret fryssta pening ok øfssta ok alla /th/err j millvm sem j kavp /th/eira kom till sans vitnis burdar settom mit okor insigli firir /th/etta bref er gort var a degi ok are sem fyr segir.
Erlend Arnessön og hans Kone Thurid skjöde til Jörund Arnessön Gaarden Store Ringheim i Vangens Sogn paa Voss. (jfr. No. 100. )
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
/Th/at se ollum godhvm monnvm kvnnikt at ek Ellendr Arnason ok /Th/vrid kona min kenumst med /th/essv okrv brefhe at mid hafhvm vnt ok gefhid Jorvnde Arna syni jord /th/a sem Halstein Bardhar son atte ok Ringhheimv mikle heiter. tiv lavpa bol fri ok frias firir okvr ok okrvm erfinghium med ollvm /th/eim lvtvm ok lvnnendvm sem til fyr nemdrar jardar hefher leghid fra fornv ok nyv ok lighur aa Voss j Wangs kirkiv son fri ok frials hvnvm ok hans erfhingium firir hverivm mane. Ok til meirv sannenda her vm sette ek Sivghvrdhvr Aasolfs son mitt jnsigle med hans jnsigle firir /th/etta bref er giort var j Biorghvin Margrettar messv aftan aa avdru ok tutughta rikiss okkars vyrdhvligx herra Hakonar med gvds nad Noregx konvngs.
To Mænd bevidne, at Thorer Thorbjörnssön og Thord Gunnaldssön byttede Huse paa Haneholm i Sande Sogn paa Vestfold. (jfr. No. 397. 401.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder høyra sendir Thorgeir Helgha sun ok Halwarder Niculos sun quediu gudes ok sinæ. Mit wilium yder kunnight gera at mit varom j stofuone a Hanaholme thossdaghen neste eftir kirkmessone a Sondom. hørdum aa. at /th/eir bytti husum sin j millium /Th/orer /Th/orbiorne sun ok /Th/order Gunnaldzs [335 aar1377] sun. /th/æim sem /th/a waro aa Hanaholme er liggher i Sande sokn a Westfold. till euerdeligha æighnar. skall /Th/order Gunnaldzs æigha tuualutini j stofuone. sydre budene æin klefua iamlangher stofuone aller vester laudune æinæ fiostupst æin staller æinæ wegh laudu wider østre laudune. bada øfre miylnæstadana. ok tualutinæ j østre fioseno medan /th/et stænder. en kan /th/et nider falla /th/a a /Th/orer fiotufstene. Var /th/etta /th/eire euerdelighe skipti ok till sannynde settom mit okor in sighli firir /th/etta bref er gort war a dæighi sem fyr sæighir ok a iii are ok xx ta rikis okars werduleghs herre herre Hakoner med gudes nad Noreghs ok Swia kononghr.
Halkel Sigurdssön skjöder til Baard Throndssön 2 Kjörs Leie i Holsarv paa Hofstranden i Lom.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Andet Segl i Behold.
/Th/et se ollum godom monnum kunnigt at ek Halkiæl Siugurdar son hefuir fenget ok afhent medr /th/ersso minu brefue Baarde /Th/ronda syni tueggia kua leigu iardar j Hols arfue er ligger a Hofsstrondenne a Loom til æværdleghre eingnar ok allz afrædes honom ok hans erfvingium medr ollum lunnendom fornom ok nyium vttan gardz ok innan. til sannynda her vm setti ek mit insigli firir /th/etta bref er gort uar a Kili /th/orsdaghen nesta firir Marteins m/oe/sso a iii are ok xx rikis mins vyrdulegs herra Hakonar medr guds naad Noregs og Syia konongs.
Sigurd Hafthorssön skjenker paa egne, sin Sön Haakons og sin Datter Agnes´s Vegne Gaardene Aslevold, Kinzudal Krok og Hval med tilhörende Skove til Erling Einarssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/at se ollum godhom monnum kunnikt at ek Sighwrdir Hafthorsson kænizt /th/at med /th/esso mino opno brefe. at ek hefver vnt Ællinghe Æinars syne. a mina wæghna. ok Hakonar sonar mins ok Aghneasar dottor minnar wæghna [A]sla wallir. Kinzudal ok Krok. Hwala ok alla adrha skogha sem til [/th/]æs hafva leighit fra forno ok nyio med /th/y samma skilorde sem fy . . . d bref watta vm . . or . . . fyrb [336 aar1378] . . . . . ok allom minom vmbodis monnum fyrnæmda s[kipan] ædha iardir at hindra ædha talma fyrir adhir nemdom Ellengi. Ok til sanninde her vm sætte ek mit insighli fyrir /th/etta bref er gort war j Bærghuin a miduiko daghen næsta eftir hvita sunno dagh a xx ta iii are rikis mins wyrdelighs herra Hakonar med gudz nad Norix ok Suyia konongs.
To Mænd vidne, at Olaf Thorivelssön og Nikulas Nikulassön kvitterede Reidar Thordssön for Arven efter Thora Tholfsdatter, Reidars Kone.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sea æder h/oe/yra senda Garder Alfs sun ok Ræidulfuer /Th/oræs sun q. g. ok sinæ mit vilium yder kunnikt gera at mit varom a frædahen næsta firir Jons vaku aa Hazlæ j sinsta gardænom sem liger j Sanzswærfui j Ælpftal/oe/ytis sokn a iii are ok xx ta rikis okars vyrdulæghs herra Hakonar med guds naad Noræghs ok Swia kononghs saom mit ok h/oe/yrdum a at Olafuer /Th/oræiuilz sun gaf kuittan Ræidar /Th/ordssun ok liduan bædæ firir laus ok fast med fullu handar bandæ. firir arf /th/en sem han bar vpp æftir /th/oro /Th/olfs dottor kono Ræidars fyrnæms ok Niculos Niculosar sun j fullu vmbodæ suna Olafs a Sodæimi gaf ok kuittan ok liduan Ræidar firir sama arf. ok toko at sik /th/æssar jarder. Tæighin nædra allan ok /th/ær med swa Fiosrudh sem liggia j Hæidinstada sokn j Sanzswærfui. kændiz /th/a fyrnæfder mæn Olafuær ok Niculos at /th/æir hafdu fyrsta peninghn ok /oe/fsta badæ j lausu ok fastu æftir /th/ui sem j samsæt /th/eira kom af optnæmdom Ræidare. till sannynda her vm sættom mit okor jnsigli fir /th/ettæ bref ær giort var a dæigi ok are sem fyrsæighir.
To Mænd vidne, at Sigrid Thorsteinsdatter solgte til Odd Olafssön 10 Öresbol i Vestre Brautastad i Thynne Sogn i Duraal paa Romerike.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder h/oe/ra senda Æghill Arnason ok Ogmunder Amundason q. g. ok sina kunnikt gor [337 aar1378] rande at a Jons vaku dagh aa /th/ridhia are ok xx ta rikis okars vyrdulighs herra Hakona med gudhes naad Noreghs ok Swia kononghs varom mit j Oslo j Kisanom saghom ok hørdhum aa at /th/au heldo hondum saman Sighurder /Th/orsteinsson af ænni halfw en af annare Sighriid Ascora doter. kendis /th/a Sighriid fyrnemd at hon hafde sælt Odde Olafssyni x aura booll iardar j væstra gardenom j Brautastadhum sem ligger j /Th/ynnyssokn j Durale a Raumariki friælst ok hæimolt firir hwarium manne med ollum lunnyndum. kendiz ok Sighriid oftnemd at hon hafde vpboret af Orme fyrnemdum. swa ok af Sighurdi oftnemdum /th/et sem vloket var af ader nemdu jardhar verdi /th/a sem Ormer dø/th/e fyrsta pæningh ok øfsta ok alla /th/er j mellom æftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom firir adernemda jord. Ok till sannynda sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref sem gort var aa dæghi ok are sem fyr sæghir.
Brautastad j Durale x aura b.
Kong Haakon udsteder Landsvistbrev for Aslak Neridssön, der havde dræbt Sölve Bjarnessön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Hakon meder gudes naad Noregs oc Suyia konunger, sendir ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æder høyra Q. guds ok sina. Ver viliom at /th/er vitir at wer hafuum j heidir vider gudh oc sakar godra manna bønastadar gefuit Aslake Næridzsyni som Saulfua Biærnasyni vard at skada vfirersyniu, gridh ok fridh firer os oc ollum varom monnum til kynduls møsso nu nest er kømr, meder /th/æim hætte at han bøte vider gudh oc erfuingia /th/es dauda. Byudom wer syslumanne varom /Th/æim som aleighumaal vaar hefuer at profua maal hans oll vphaf. vidratto gridastadi vighlysing, oc huosso langt lidhit er fra /th/ui at /th/etta vigh var wnnit hiauerandom æder loghligha firerstemdom erfuingiom /th/es dauda oc huat vissu han gerer os firer /th/egn ok bootom ef han profuatz at botamanne. Oc riter /th/etta prof after til vaar at /th/ui sannasta som fetz at /th/esso maale. En fulkomligha firerbyudom wer hueriom manne vandræde at auka æder auka laata vider han jnnan /th/essom varom gridhom. nema huer som /th/et gere vili hafua firer gort fe oc fridhi. Var /th/etta bref gort j Tunsberghi Olafs vaku dagh a xxiij. are rikis vars Noregs oss sealfuom hiauerandom
[338 aar1378] 
Eirik Ketilssön og Thord Bonde afstaa til Kong Haakon 3 Markebol i Alstorp. (jfr. No. 453.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv, vedheftet No. 453.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sendir Eirik Kætilsson riddare oc /Th/ordh bonde q. g. ok sina kungerom ver /th/et ollum monnum at ver hafuum latet warom wyrdhelighom herra herra Hakone med gudhes nadh Noregs ok Swya konunge /th/riggia marka boll jardhar som ver eighum j Alstorpe med ollum /th/eim lutum ok lunnendom som /th/er til ligger oc leigit hefuir fra forno ok nyghiu honom ok hans eptirkomandom til ewerdheliga eighu til hans gard Anaros ok afhendom ver honom /th/et fra oss ok warom erfwingium med /th/esso waro brefue, er gort war i Kniaam i Tuneims sokn manadagin nesta firir Marteins messo a fiordha are ok xx ta rikis wars fyrnempdz wyrdheligs herra herra Hakonar med gudz nadh Noregs ok Swya konunghs.
Kong Haakon kundgjör, at han har henlagt de 4 Markebol Jord i Alstorp, som han havde faaet af Hr. Eirik Ketilssön, Thord Bonde og Halvard Stall, til sin Brydegaard Alnaros.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Kongens Segl forbinder Brevet med No. 452.
Hakon med gudes nadh Noregs ok Swya konungr. sendir ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra Q. g. ok sina, ver wilium at /th/er witir at ver hafuum laght til warn brytia gardh Alnaros /th/et /th/riggia marka boll jardhar som ver fingom af herra Eirike Kætilssyni ok /Th/orde bonda eptir /th/y som /th/eira bref ludhar som her med /th/esso waro brefue fæst er, ok ligger j Alstorpe. swa leggium ver ok /th/et marka bolet jardhar til Alnaros som ver fingum af Haluarde stall som ok ligger i Alstorpe, fulkomliga firir biodhom ver hueriom manne sik /th/er nokot med bewara, vttan war bryti i Alnaros ella /th/eim som han /th/et bygger a wara wægna, nema huær sem /th/et gerer wili sætta warre sannre vblidhu, war /th/etta bref gort widr Næsini kirkiu sunnodagin nesta eptir Martens messo a xxiiij are rikis wars Noregs ok insighlat oss sielfwm hiauerandom.
[339 aar1379] 
Tre Mænd kundgjöre, at Anund Björnssön mageskiftede til Ulf Thorsteinssön Östre Reppeskaal i Heidarheim mod 1/4 af Nordre Ingeldstad i Svarvstad Sogn paa Vestfold.
Efter Orig.p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1 og 3.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder høyra sende Swein /Th/orgeirsson Kaupman Orms ok Wiuill /Th/orgeirs son quediu gudes ok sinæ. Mer wilium yder kunnight gera. at mer warom aa prestgardenom Kweldi er ligghar j Kweldz sohkn aa Westfold aa sunnudaghen neste firir Mathios messo aa iiii are ok xx ta rikis wars werduleghs herre herre Hakone med gudes nad Noreghs ok Swia konongher. hørdum ord ok saghom handerband /th/eire millium. af æinni halfuu Wlfuer /Th/osteins son. en af annere Anunder Biornsson. med /th/ui skilorde at adernempder Anunder widergek firir os at han hafde selt adernempdom Wlfui Reippeskale allan østregarden sem ligghar j Heidareims sohkn aa Westfold med ollum lutum ok lunnyndum sem till liggia eder leghet hafua fra forno ok nyiu wttan gardz ok innan till als afrædes. en Wlfuer honom Anunde after j mote fiordonghen j nørdre Ingelstodum er liggar j Swarduasta sohkn med ollum lutum ok lunnyndum sem ader er skilt. ok /th/er med iiii kyr gangande. keinduz /th/eir /th/a bader Wlfuer ok Anunder firir os med ja ok handerbande at /th/eir waro saatter ok all satter wm adernempde jardebytingh. efter /th/ui sem j kaup /th/eire kom ok till sannynde settom mer wor insighli firir /th/etta bref er gort war a deighi ok are sem fyr seighir.
bref vm Reppiskals gard øystra.
To Mænd kundgjöre, at Munan Thorleifssön og hans Kone Gudrid Anundsdatter havde givet Andres Vetledsön 12 Öresbol i Ramstad i Hærelands Sogn mod en Oxe og et Pund Korn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æder h/oe/yre senda: Smidder /Th/orgiulssæ son ok Biorn /Th/orgrimsson Q. G. ok sina. mit wilium yder kunnich gera at mit warom a Berghi som ligger ij Folghkensborghe sokn a /th/orsdaghen ij paskæ viku aa xxiiii rikis okars wyrdulighs herra herra Hakoner med guds nad Noreghs ok Swiæ kononghs soom ok h/oe/yrdum at /th/au heldo handum soman Munan /Th/orlæifsson ok Gudrid Anunde dotter æighin kona hans af æinni halfw: en af annere halfw Andres Vetæliddeson ij /th/ui handert/oe/ke viderkendusz fyrnemfd [340 aar1379] hion Munan ok Gudrid at /th/au hafdu gefvet adernemfdum Andresse tolf auræ boll ij Ramstadum som ligger ij Hærælanddæ sokn ok hans erfvinghum eftir han frialst ok hæimolt firir huarium manne med ollum lutum ok lunnyndum som til liggiæ æder leghet fra forno ok nyiu vtten gars ok innen ok viderkendusz ok optnemfd hion Munan ok Gudrid at Andres optnemfder hafde geflaunet /th/æim ij mote iardene æinnæ yxn ok pud korns til sannynde her vm settum mit okor insigli firir /th/etta bref er giort var dæighi ok are sem fyr sæighir.
Thorleif Throndssön sælger med sin Hustru Ingeborgs Samtykke 2 Öresbol i Vestre Kofrastad i Hofs Sogn paa Thoten til Sira Andres Ogmundssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl mangle.
/Th/æt sæ ollum monnum kunnigt, at æk /Th/orl[æifær] /Th/rondær son uidærkiænnizs /th/ærs mæd /th/ærsso minu brefæ ok mæd sam/th/ykt Ingibiorgu æignær kono minni at mit hafwm sælt siræ Andræsæ Ogmundær syni ii auræ bool iærdær j uæstri gardinom j Kofræstodum ok /th/o j æfræ stofunni sæm ligghær j Hofs sokn a /Th/otni frialst ok hæimolt firir huarium manni uttan garzs ok innæn fornt ok uaukit mæd ollum lunnændom ok up borit allæ uærdaura æftir /th/i sæm j kaup vart kom. ok til sannyndi sætthi /th/ærssir godir mæn sin insigli mæd minu æftir okkræ uidærkiænnig Haluardær Gudmundær son uicarius a Hofuæ ok Styrlaughær Asli son firir /th/ættæ bref ær giort uar a Hofwæ a /Th/otni a /th/ysdaghæn næstæ firir Botolfs soko a iiii ari ok xx rikis wars wyrdulix herræ Hakon mæd gudis naad Noræx ok Suiæ konongs.
Steine Peterssön, Prest paa Mo (Lom), Guttorm Alfssön og Gudbrand Haa konssön vidne, at Andres Kolbeinssön paa Markstein og hans Hustru Gudrun solgte en Del af Bjarnebö i Lom til ærlig Mand Halvard Alfssön paa Sundbu.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea æder h/oe/yræ. sendæ Stæini Petersson præster aa Monum. Gud/th/ormer Aalfsson ok Gudbrandr Hakonærson logrettamæn. Q. g. ok sinæ. /Th/æt se yder kunnigt. at mer varom a Margstæinum a Loom aa tysdaghen nestæ firir Botolfs voku aa fiordæ aare ok xx ta rikis vaars wyrduligs herræ herræ Hakonær med [341 aar1379] gu/edd/s naad Noregs konongs. saam ok h/oe/yrdum aa att Andres Kolbæinsson aa Margstæinum ok Gudrun hans æiighiin kona. hældo j hand æærligs manz Haluardz Aalfssonar j Sunbu ok vidergengo at /th/au hafdu sællt honom æinæ kyrlæighu jærdr j Biærnærb/oe//oe/. er ligger aa Loom till æuerdligre æiighu ok allz afræ/edd/s freallsæ ok hæimolæ firir huarium manne med ollum luttum ok lunnændum fornom ok nyum vttæn gardz ok jnnæn. /Th/æræftir kiændozst ok Andres ok Gudrun fyrnæmfd. att adrnæmfder Haluarder Aalfsson hafde /th/æim vææll. med fulnæde loket allæ værdaura firir fyrsagdæ kyrlæigu jærder j Biærnærb/oe//oe/ æftir /th/i sem j kaupp /th/æiræ kom. Till sanyndæ settum mer voor jnzsigli firir /th/ettæ bref er gort var a Monum. manædaghen nestæ æftir Sæliu mannæ m/oe/sso ok aa aare sem fyr sæghir.
Henrik Sinclair (de sancto Claro), Jarl af Orknö, udsteder Gjældsbrev til Haakon Jonssön for 200 Gylden, som han forpligter sig at betale til næste Aar i 2 Terminer.
Efter et Transskript i Dipl. Arn. Magn. fasc. 100. No. 9. b. af 9 Septbr. 1380, nedenfor No. 465.
[342 aar1379] 
Haakon Valdjufssön, Chorsbroder i Stavanger og Prest paa Thvet, og Asulf Thoraldssön, Lagrettesmand paa Gulathing, udstede Vidisse af Brev No. 427.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædr hæyra senda Hakon Waldiufssun korsbroder j Stafangre ok prestr a /Th/uæit er liggr a Austerogdum Asulfuar /Th/oralda sun logretto madr a Gula/th/ingi Q. G. ok sina. mid vilium ydr kunnigt gera at a /th/ui are er lidit var fra burdar tiid vars herra Iesu Christi /th/ushundrat ara /th/riu hundrat ara seautigir ok niu aar varom mid at /Th/uæitar kirkiu er liggr a fyrsagdum Austerogdum a /th/osdaghn næsta firir Mikkials messo ok hæyrdom ok ifuirlasom opit bref Siugurdar Sondolfs sunar sua vattande ord æftir orde her segir med heilum vskoddum ok hangandum insiglum. [ Nu fölger Brev No. 427 .]
To Mænd vidne, at Gudbrand Erlingssön gav Guttorm Alfssön Fuldmagt til at oppebære hans Tilgodehavende i Haddingdal, og at den sidste derefter kvitterede Helge Baardssön for 5 Löbersbol i Gaulsvik.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper tilbage af 2det Segl.
/Th/et gerom ollum godom monnum kunikt Gunnar Haluarsson Biorn /Th/orbiarnarson at mid saam ok h/oe/rdom bref Gudbrans Ellingssonar at han hafde fænget sit fult vmbod Gud/th/orme Alfssyni at bæra wp alla /th/a peningha sem han atthe j Haddingiadale sina iardar aura ok annat /th/æt han atthæ af æinom ædr odrum ok /th/æim kuittha gæra sem hanum af an vidar kendest ok fyrnemdar Gud/th/ormar firir okkar at han hafde vpboret af Helgha Barda syni fyrsta penigh ok /oe/fsta ok alla /th/ar j millum eptir /th/ui sem j kaup /th/æira kom firir v laupabol j Gaulsvik ok gaf han kuitthan ok allunges lidughan firir sik ok sinom husbonda ok til sannenda her vm setthom mid okkor insigle firir /th/etta bref en gort var j Gaulsuik miduikudaghen nesta firir midfastu ok a v are ok xx rikis okkars vyrdulex herra Hakonar med guds nad Noregs ok Suyarikis konongs.
[343 aar1380] 
Havard Erlingssön sælger til Finkel Arnkelssön og hans Kone Aasa Olafsdatter 3 Löbersbol i Gaarden övre Hof, i Rogns Kirkesogn i Valdres.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/at se ollum godom monnom kunnikt at ek Hafuarda Ælligs son vider kennist med /th/esso mino brefue at ek h/oe/fuir sæt Finkæl Ankæls syni ok Asso Olafs dottor kono hans /th/rigia laupa bol jarder j /oe/fra Hofue ok j /oe/fra gardenom sem ligher j Rongs kirkiu sokn a sydra luta a Valdresse vider kennist ek fyr nemfder Hafuarda at ek hæfuir vpboret fysta penigh ok æfsta ok alla /th/ær j millum æftir /th/ui sem j kaup okkart kom borgar ek optnemfder Hafuarda ader nemfdum hiunum frialsa fyr nemfda jord ok akærolausa firir mer ok mina ærfinga ok huærium manne med ollum /th/eim luttum ok lunendum sem til /th/æira jarder liger ok leget hefuir at forno ok nyiu uttan gards ok jnnan ok til sanynda setti Assle Siugurdason ok /Th/orer /Th/ordason sin jnsigli med minu jnsigli firir /th/etta bref er gort var a tysdaghen nesta firir litla gangdeghi a fimta are ok xx ta rikkis okkar virdulegs herra herra Hakonna med guds nad Noregs ok Syia konongs.
Andfinn Haldorssön og Odd Ogmundssön vidne, at de i den store Manddöd saa Botolf Endridssöns og Elin Vilhelmsdatters Sönner Endrid og Samson levende og friske paa Finnen, efterat deres Moder Elin var död.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. De to Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea eda heyra sender Andfinnr Halldors son Oddr Oghmundarson q. g. ok sina mid vilium ydr kunikt gera ath mid uorum i hia a Finneni j mandaudanum /th/eim er Elin Vilialms dotter andadizt j s/aa/ mid fyr nefnder menn tua syni Botholfs Endrida sonar ok Elinar Vilialms dottor /th//aa/ en so heita Endridr ok Samson s/aa/ mit /th//aa/ adr nefnder men heila ok osiuka ok lifuandis sidan Elin Vilialms dotter var andat kona adr nemz Botholfs. Ok til sannenda her vm settum mid ockr jnzsighli fyrir /th/etta bref er gert var a Uanghenom a Uoss a fimta ari ok tuttughta rikis ockars virduleghs herra Hakonar Noreghs ok Suia konongr.
[344 aar1380] 
Erling Einarssön opregner det Jordegods, han giver sin Datter Ingeborg i Medgift.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Förste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sender Ellingher Einnarsson quediu guds ok sina. kunnikt gerande att ek hefuer gefuit Jngibiorgho dottur minne j heiman fylghiu sinne till ewerdulighrar eighu ok alls odals hennar ok hennar loghleghum erfuinghium /th/essar iarder sem her nemfnast. fyrst j Soghne j Saudh fioritighi laupa bool. jtem j Reuereitrum sex laupa bool. Jtem j øfra Bø /th/righia laupa bool. j K . . . dali tolf laupa bool. j Atleuollum tiu laupa bool. j Ornese atta laupa bool tolfret hundrad. Jtem suo marghar jarder j Fiordum j Hallinghsbakka tyttugho laupa bool. j Kleppa nese ytre seau laupa bool j Kleppa nese jnre en seau laupa bool. jtem i Eikinise seau laupa bool. jtem j Noss seau laupa bool. Ok till sannynda her wm sette jon Aslaksson ok Siughurder skyrpare sin jnsighli med minu jnsighli firir /th/etta bref er giort uar j Berghwine jn festo sanctorum Marcellini et Marci martirum a fimta are ok xx rikis vars wirdulighs herra Hakonar med guds naad Noreghs ok Swyia kononghs.
Ellingher Einarsson gaf Jngeborgho dottor sinne j heiman fylghe.
Knut Algutssön, Ridder, og 11 andre Mænd vidne, at Thorgrim Fugl opgav ærlig Mand Jon Marteinssön (Römer) sit Gods i Astnaby i Holm Sogn og Kolanger i Ör Sogn i Norddalsherred til Erstatning for de to Hingste, han havde berövet ham.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thæt se allom godhom mannom viterlikit swa them som æfter coma som them som nu æræ at vi Knut Alguzson riddare. Jæppe Pætærsson. Andres j Byrstadha prouast. Hæmming j Øør. Haquon j Grimstadha. Jæcop j Frændæfors. kirkio præstæ. Anund Sighneson. Thorgriim j Frøstensbynom. Redhar j Brunena. Stenar j Markene. Olaf Stenuarson. ok Thorgeer skak. nær varom. hørdhom ok saghom a thingene j Holm j Nordhdalshærædh aret æfter guz byrdh thusanda arom thry hundradha ok attatighi arom a sancte Margarete dagh at Thorgriim fughel galt hedherlikom manne ok ærlikom Jon Martensson sit goz Asnabyn j Holm sokn. ok Kolanger j Øør sokn j Nordhdalshærædh mædh allom them lunnom som thær til liggia ok lighat haua af al[der [345 aar1380] utt]an gardhz ok jnnan. j vato ok thørre. engo vndan takno fore the twa hinghista som han . . . . . . . af fornæmda Jon Martensson heem til Thorsteen kunung. ok fore annor brut som han lag . . . . . . . . fældær var. han siæluær kændis. ok alt Dal viterlikit ær. Læt tha thæn fornæmde Thorgriim fughel Thordh j Rudho laghlika fast fara mædh skaft ok skæl thæt fornæmda goz fra sik ok siina aruua .vnder Jon Martensson ok hans arua til æuærdhelika ægho. ok siælf Thorgriim hiølt a farningene. ok hans brodher Skælduluer. ok vii alle fornæmde allo hæradheno næruarande. Til meer stadhfæstelse ok vitnesbyrdh hængiom vi fornæmde vaar jnsighle for thætta bref som scriuat var a sama stadh ok dagh. are ok tiima som før ær sacht.
thætta bref ær vm Asnabyn ok Kolanger.
Vm Asnabyn ok Kolanger.
Kannikerne ved Bergens Domkirke og Apostelkirke udstede Transscript af Hr. Henriks de Sancto Claro (Sinclairs), Orknöjarls, Gjældsbrev til Haakon Jonssön. (ovenf. No. 458.)
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 100. No. 9. b. Seglene mangle.
Uniuersis presentes literas inspecturis capitulum canonici cathedralis ecclesie Bergis et capitulum canonici ecclesie duodecim Apostolorum capelle regie ciuitatis eiusdem salutem in eo qui neminem wlt perire. Nouerint vniuersi quorum interest vel interesse poterit in futurum nos literas nobilis ac illustris domini domini Henrici de sancto Claro comitis Orchadensis non rasas non abolitas non cancellatas nec in aliqua parte sui viciatas sub eius saluo pendenti sigillo munitas vidisse et diligenter perlegisse tenore qui sequitur de verbo ad verbum pleniter continentes [Nu fölger Brev No. 458.] In cuius rei testimonium sigilla capitulorum nostrorum presenti transscripto sunt appensa. Scriptum Bergis dominica infra octauas natiuitatis beate virginis anno domini millesimo ccc o. octogesimo.
Fire Mænds Vidnesbyrd om et Forlig mellem Eirik Eirikssön og Thorgjuls Sveinssön angaaende Arven efter den sidstes Söster Ingeborg Sveinsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene bortklippede.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia æder h/oe/yra senda Loden Æiriks son Aslle Siughurda son Arnkæl Jons son Biorn Æyfuinda [346 aar1381] son Q. g. ok sina. Mer villium yder kunnikt gera at mer varom a Berghi j Skrutuals kirkiu sokn a sydra lutta a Valdresse a Tomes messodagh a vi are ok xx rikkis vars virduleghs herra herra Hakonna med guds nad Noreghs ok Syia kononghs ok saam a handaband /th/æira af æinni halfuo Æiriker Æiriks son en af annare halfuo /Th/orghiuls Suæins son med /th/i skilorde at fyrnemfder Æiriker sættist med ader nemfden /Th/orghiuls vm arf æftir Ingibiorgu Suæins dotter syster fyrnemfds /Th/orghiulsa ok var /th/et /th/æira satmalle at opt nemfder Æiriker lauk ok afhende samstundist opt nemfdum /Th/orghiulsi xx kyrlogh j /th/essom penighum atta kyr ganghande ok sex kyrlogh j kornne ok æin mottul sua godan sem sex kyrlogh ok /th/er med æinna sengh. Vider kendist /th/a opt nemfder /Th/orghiuls at /th/a var han satter med opt nemfden Æirik bæde vm arf ok ol sin vider skifti ok borghade honom fulla sæt ok alla firir ser ok sinna ærfvingia ok huærium manne. ok til sanynda setti mer vor jnsigli firir /th/etta bref er ghort var a /th/i are sem fyrseghir.
To Mænd vidne, at Haakon Eyvindssön og hans Kone Sigrid Jonsdatter solgte Kol Ogmundssön 21/2 Öresbol i Nedre Aulastad i Jaderdal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sia æder hæyra sænder /Th/orer /Th/orgylsson ok Andres /Th/oresson q. g. ok sina mit villium yder kunnikt gæra at varom j kirkiu gardenom a Faghabæirghi a palmsunnudagh anno domini m occc o lxxx primo sam mit ok h/oe/yrdum aa ord ok hander band /th/æira Kolsz Ogmundar sonar ok Hakonar Æiuindarsonar ok Sighrit Ions dotter æighin kona hans med /th/eim skilordom at /th/au bæde hion Hakon ok Sighrit væitu /th/i vider gangho at /th/au hafdu sælt Kolle halft iii æyris boll iarder i mædal Aulastadum ok j nædra gardenom sæm ligher j Iadradale frialst ok hæimholt firir huarium manne med ollum lunnyndum sæm /th/ær hæfuir till læght j fra forno ok nyghiu vttan gars ok innan ok /th/ær hafdu /th/au bæde hion Hakon ok Sighrit vpboret af Kolle huarn pæningh æftir kaupi /th/æira ok till sanynda hær vm /th/a sættom mit okor insighli firir /th/etta bref sæm gort var a dæighi ok are sæm fyr sæighir.
[347 aar1381] 
Tre Mænd bevidne et Mageskifte mellem Bergthor Ivarssön og Ivar Biörnssön af Gaardene Uppsal og Nordre Birke i Vingerheim (i Faaberg.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. To Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æder hæyra sænder Audum Sindresun Hakon /Th/orgæirssun Andres /Th/oressun q. g. ok sina. mær vilium yder kunnikt gera at mær varom a Hafuini sæm ligher j Aall j Faghabærghs sokn a annan dagh passka anno domini m occc o lxxx primo sam mær ok hæyrdum a ær /th/æir hældo hondum saman Bærdor Jfuærssun ok Jfuær Biornssun mæd /th/æim skilordom at /th/æir gærdo jardær skipti sin j millum. fæk Bærdor Jfuære xii aura j Upsalum sæm ligher j Vingharæimi æn Jfuær fæk Bærdore /th/ær j motte xiiii aura bol iardær j n/oe/rdre Birki j Vingharæimi ok fæk /th/æssær huar /th/æira adrum frialsar ok hæimhollær firir huarium manne mæd ollum lunnyndum sæm till /th/æira hafua læght j fra forno ok nyghiu vttan gars ok innan ok skall huar /th/æssær jord annere friassa borgha æn j annere huare iordenne værder nokot vfrialst ok saghde /th/a Jfuær sæk vp hafua boræt af Bærdore huarn pænnigh æftir kaupi /th/æira sæm han hafde skilt honom j millum jardanne. ok till sanynda hær vm sættom mær vor insigli firir /th/etta bref sæm gort var a dæighi ok are sæm fyr sæighir.
Norges Rigsraad melder de tydske Stæders i Skaane forsamlede Udsendinger, at det har givet höibaarne Fru Margareta, Dronning til Norge og Sverige, Fuldmagt at dagthinge med Stæderne om Fred og Privilegier, til Kong Olaf bliver myndig.
Efter en samtidig Afskrift i Recessus Hansæ vol. I. i Wismars Arkiv.
Recommendacione sincera cum jntima et amicabili salutacione in domino premissa. Acbaren herren vnde leven vrunden wetet, dat wy hebben ouer een ghedraghen mit der hogheboornen vorstinnen vnde vrowen vrowen Margareten koninginnen to Noerweghen vnde to Zweden, vnde wy hebben vnses heren vnde des rikes werf eren gnaden bevolen to ju, al so wes ze mit ju deghedingehet vmme vrede vnde vmme priuilegia, de ghy hebben van vnses heren koning Olaues weghen vnde sine olden, des is ze vns müchtich vnd js vnse wille also lange dat vnse here koning Olaf tot sinen mvndeghen jare kompt, oft hem god des leuendes gan. In domino uiuite et valete, nos ad vestra beneplacita secure requirentes. Scriptum passagio dicto Honborssund in profesto sancti Johannis decollationis baptiste sub sigillo domini episcopi [348 aar1382] Osloensis necnon Agmundi Finns/son/. regni Norwegie dapiferi et Haquini Joens/son/. armigeri. Hec nos Johannes dei gracia episcopus ecclesie Osloensis, Agmundus Finn/son/. domini regis Norwegie dapifer, Winoldus prepositus ecclesie xii apostolornm Bergis necnon magister capellarum regis Norwegie, Henricus prepositus ecclesie beate virginis Asleye et domini regis et regni Norwegie cancellarius, Haquinus Joens/son/., Gauto Ericks/son/., Benedictus Nickels/son/., Henricus Myckelsdorp, Adolfus Haralds/son/., Johannes Mortens/son/., Johannes Darre, necnon Agmundus Bolt vestri humiles feruntur.
Kong Olaf tillader Almuen i Slagens og Vaale Skibrede at bygge sig et 20 Alen langt Skib til Landeværn og at benytte det gamle Skib Borrabranden som Materiale hertil, samt paabyder dem at have det færdigt inden 3 Aar.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. i Christiania. Levning af Kongens Segl.
Olafuer med gud naad Noregs Dana ok Gota konongr sender ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra q. g. ok sina. ver vilium at /th/er vitir at wer hafuum med ra/edd/e ok sam/th/ykt droszeta vars herra Ogmunda Findzsonar /th/esser naader agort med almugha warum j Slagnss skipræi/edd/u ok Vala skipræi/edd/u. sakar /th/æirra fatøkt ok famenne vm land wærnd /th/æirra. at /th/æir skulu mugha byggia seer landwærnda skip swa stoort at /th/et see tyttughu alna langt at kiolenum. ok hafua seer /th/et firir landwærnd sina. till /th/es dags at gud gefuer os till vara logligha ara at koma. ok os ok raa/edd/e varo synitzt /th/a adra skipan aa gøra. skulu /th/æir ok mugha brenna /th/et gambla skip Borrabranden til saums /th/es adra skipsens. ok skulum ver eder varer vmbodzmen enga skuld. a gefua bondomen firir /th/et at /th/æir /th/et gambla skip brenna. Sculu /th/æir ok /th/etta nya skip til ræi/edd/u hafua med ollum /th/æim ræidskap sæm /th/er til høyrir jnnan /th/riggia ara fra /th/essum deghi. en kan os ok rikeno nokor naudsyn til dregha til landzsens værnd jnnan /th/enna tima. /th/a skulu /th/æir mugha læighia sik swa stoort skip eder kaupa sæm ader er sakt ok skula /th/æir /th/er med mugha halda /th/æirra landværnd /th/er med vppi. swa at wer a rikesens vegna ok /th/er sealfuer seen /th/er af forwara/edd/e. Var /th/etta bref gort j Tunsbergi a midwiku daghen fyrsta i sumbre a fyrsto are rikis vars Noregs. vnder varo ok drotzeta vars jnciglum.
[349 aar1382] 
To Mænd kundgjöre, at Aude Jonssön solgte til Thorer Thorsteinssön 12 Öresbol i Sudreng i Haabygd i Eidsberg Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æder h/oe/yræ senda. Ogmundr Simuneson ok Swein Ionsson Q. G. ok sina. mit vilium yder kunnich gera at mit varom j Æiszberghs kirkiu garde dominica trinitatis a fyrstu are rikis vyrdulighs herra Olafs med guds nad Noreghs Dana ok Gota kononghs saghom ok h/oe/yrdum a at /th/au heldo handum saman /Th/orer /Th/orsteinsson af enni halfw en af annere halfw Auddi Ionsson. j /th/ui hand/son/er t/oe/ke viderkendis fyrnemfder Audi at han hafde selt adernemfdum /Th/orere xii aura boll j Sudrengh som ligger j Haes bygdh j Æiszberghs sokn frialst ok heimolt fir huarium manne med ollum lutum ok lunnyndum som til liggiæ æder leghet hafua fra forno ok nyiu innen gars ok vtten: ok vpboret fyrste peningh ok /oe/fste ok allæ /th/er j millum eftir /th/ui som j kaup /th/æiræ kom. til sannynde her vm settum mit okor insigli fir /th/etta bref er giort var dæigi ok are sem sæighir.
bref vm Sudrengh som ligger i Eidzberg.
Einar Kolbeinssön og Sigurd Nikulassön vidne, at Peter Sigurdssön og hans Kone Randid gav 2 Kjörsleie i Rossestad til Kirken i Mo (Lom).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
/Th/et se ollum monnum kunnigt at mit Æinær Kolbæinsson ok Sighur/edd/r Nikulasson logrettomæn vitum /th/et firir gudi satt vera at mit varom /th/ær hia j prestgardenum aa Monum a Lafranz voku æftæn aa ii are rikis ockors wyrduligs herræ herræ Olaafs mæd gu/edd/s naad Noregs Dana ok Gota konongs. saam ok h/oe/yrdum a at Petær Sighurdzson ok Rangdiid /Th/oresdotter hans æighin kona hælldo j hand siræ Stæinæ Petærssonar prestz a Monum ok gafuo ok afhændo gudi till hæiders sancte Marie gu/edd/s modor sancto Johanni baptiste sancto Olawo ok ollum gu/edd/s hællgom monnum till lofs ok wyrdingar. ok sinum salom. fæddræ /th/æiræ ok m/oe/dræ frændæ ok forælldris mannæ till syndæ aflausnær ok salæ hialpæ tuæggiæ kualæigu jær/edd/r j Rossæstodum kirkiunni a Monum till fullre æighu ok allz afræ/edd/s mæd /th/eim skylmalæ. at adræ kyrlæigu jær/edd/r j a/edd/rnæmfdum Rossæstodum skall æiighæ kirkiæn a Monum seer till vpphælldis. æn adræ kyrlæigu prestræn seer til bordhælldis freallsær ok hæimolær firir huarium manne mæd ollum lutum ok lunnændum [350 aar1382] fornom ok nyum vttæn gardz ok jnnæn. till sannyndæ settom mit ockor inzsigli firir /th/ettæ bref er gort var a Monum a are sem fyrsæghir.
breff vm Rosthadhe.
Kong Olaf udsteder Landsvistbrev til Eivind Lodinssön, som havde taget Peter Thorsteinssön af Dage.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet og Provsbrevet mangle.
Olafuer med gudz naad Noregs Dana oc Gota konongr sender ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æ/edd/a høyra Q. g. oc sina. Wer vilium at /th/eer vitir at wer hafuum j heider vider gud oc sakar godra manna bønastadar oc eftir /th/y profue som her fylghir gefuet Eiuinde Lo/edd/enssyni er Pettre /Th/orsteinssyni vard at skada vfirirsyniu landzwist med /th/æim hætte at han bøte vider gud oc erfwingia hins dau/edd/a oc luke os /th/ri/edd/iungs /th/egn oc /th/ri/edd/iungs fridkaup. oc hafwe loket jnnan tolf manada fra /th/essum deghi ellagher hefuer han enga landzwist. bio/edd/om wer erfwingium hins dau/edd/a at taka sætter oc bøter af honom eftir /th/æira bætztra manna laghar dome som syslumadaren næmfner til af hwaratweggia halfwnne. en fulkomligha firirbio/edd/om wer huorium manne vandræ/edd/e at auka æda auka lata vider han hedan af vm /th/etta maal. nema huor som /th/etta gerer vili hafua firirgort fee oc fri/edd/i. oc werde aldre botamader sidan. Var /th/etta bref gort j Oslo midwikudaghen nesta firir Marimesso fyrro. a adro are rikis vars Noregs oc jnciglat ossealfuum hiauerandom.
Kong Olaf udsteder Landsvistbrev til Thormod Alfssön, der havde taget Gunne Eivindssön af Dage.
Efter Orig. p. Perg. i det Norske Vidensk. Selskabs Samling i Throndhjem. Seglet og det vedheftede Provsbrev mangle.
Olafuer med gudz naad Noregs Dana oc Gota konongr sender ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æda høyra Q. g. ok sina. Wer vilium at /th/eer vitir at wer hafuum j hæider vider gud oc sakar godra manna bønastadar oc eftir /th/y profue som her fylghir gefuet /Th/ormo/edd/e Alfssyni som Gunna Eiuindasyni vard at skada. vfirirsyniu. landzwist med /th/æim hætte at han bøte vider gud oc ærfuingia hins dau/edd/a oc luke os halfwan /th/egn oc halft fridkaup oc haue loket jnnan tolf mana/edd/a fra /th/essom deghi ellagher hefuer han enga landzwist. bio/edd/om [351 aar1382] wer ærfuingium hins dau/edd/a at taka sætter oc bøter af /th/æim eftir /th/eira bætzstra manna laghardome som sysluma/edd/aren næmfner til af hwara tweggia halfwnne. En fylkomligha firirbio/edd/om wer huorium manne. vandræ/edd/e at auka æda auka lata vider han hedan af vm /th/etta maal. nema huer /th/etta gerer vili hafwa firirgort fe oc fri/edd/e oc verde aldre botamader si/edd/an. Var /th/etta bref gort j Oslo midwiku daghen nesta firir Mari messo fyrra. a adro are rikis vars Noregs oc inciglat ossealfwm hiauerandom.
Vinald Henrikssön, Provst ved Apostelkirken i Bergen, og Oleif Ulfssön udstede Vidisse af Kong Haakons Brev af 1376 (ovenfor Nr. 436).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 2det Segl.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædha høyra sænda Winalder Henriksson profwast at Postola kirkiu j Berghwin ok Oleifer Vlfsson quedio gudes ok sina. Wer wiliom ider kunnit gera at wer saghom ok ifwir laasom bref ockars wyrdelix herra Hakonar meder gudes nadh Noreghs ok Swyia konongr medr hans heilo hangande jnsighli swa wattande ord eftir orde sæm seighir. [ Nu fölger Brev No. 436 .] Oc til sanninda her vm sættom mit okor jinsighle firir /th/etta transcriptum er giort war j Berghwin a /th/orsdaghin j annare wikunne næst firir alla hælghona møsso dagh; aa adhro are rikis ockars wyrdelix herra Olafs meder gudes nadh Noreghs ok Dana kononghs.
Havard Sigurdssön, Lagmand i Ryfylke, dömmer Thorer Bergsveinssön i Böder, fordi han var udebleven fra en af Asulf Bjarnessön mod ham lovlig paastævnt Sag.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æ/edd/r høyra sændir Hawar/edd/r Siugurdarson logma/edd/r a Rygiafylki q. g. ok sina kunnigt gerande a laugardaghen næstan æftir laupars møsso. a odro are rikis mins wyrdulegs herra herra Olafs med gu/edd/s naadh Noregs Dana og Gota konungs, kom a stæmfno firir mik j sæsstofwnne j Stæins garde j Stawangre Osulfuer Biarnason. hwar en stæmft hafde /Th/ore Bergsueinssyni firir anæmfdar sakar, ok /th/a var /th/æira rætter stæmfno dager ok kom huarke. Krafde /th/a fyrnæmfdr Osulfver mik laga vm /th/etta maall; næmfde ek vtt sex skilrika mænn at gæra /th/ratnæmfdom Osolfue firir [352 aar1383] kost ok møde. huerir vtt gængo ok jnafter komo hofdo dømtt fiora laupa j ein faldann kostnat. ok jnan /th/ers halfs mana/edd/ sæm han hæfuir seett ok heyrt /th/etta mit bref i /th/erssom manz monnom. /Th/orleifer Rikartzson ok Salmun/edd/r /Th/orkiælsson, lagde ek til abokarennar vægna adra fiora laupa i sama saldogom ok manz monnom. Ok til sannynda her vm sætti ek mit jnsigli firir /th/etta bref er gort var. stadh tima ok are sæm fyrsæiger.
Steinar Thorgjulssön, Prest paa Vaale, forliges med Thjostolf Tholfssön og hans Stedsön Gunnar, at disse til bestemte Tider skulle opbygge eller istandsætte Fjöset, Laden og en Bod paa Anundarud paa Vestfold. (jfr. No. 527.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. Seglene afrevne.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia æder hæyra senda Arne /Th/orkielsson Dyri Saulason ok Eiuinder Amundason q. g. ok sina kunnikt geranda at mer varom a Anundarudi en ligar j Undræimsdale a Vestfold a manadagen sidasta j vettre a addru are rikis vars wyrdeliks herra Olafs med guds naat Norex Dana ok Gota konongs saom ok hæyrdom a at /th/æir heldo hondom saman Stæinar /Th/orgiulsson prester a Valom a Vestfolddenne ok /Th/iostolfuer /Th/olfsson ok Gunnar stiuxson hans. Var /th/et /th/a /th/æira sææt ok semia at ader nemdir /Th/iostolfuer ok Gunnar skuldu hafua /th/akt fioset /th/et brast a innan halfs manadar en laduna skildi /th/æir vp taka ok gera a tuaug vmhuerfe eder /th/riu ok sidan rausta sperra tr/oe/da /th/ekkia ok alt sua vm v/oe/la at vel vere ok loglikt ok budina medal stofuonne ok fiosens en samulæidana byggia ok vm v/oe/la sem laduna en laduna nu at /th/ridia vaku nesta en kemer en budina at vetanattom en nu nestom eder at sumarnattom /th/er nestom en stofuona skildi /th/æir torfuala vinskæida ok b/oe/ta vm /th/aket ok ræisa nordan ok austan um sua at vel se vm v/oe/lt allan /th/en /th/ækiulin ok gefua ader nemdum preste æit pund maltz firir iol nu nesta en koma. en verder ei sua gort ok fultkomat sem nu er saakt /th/a skildi optnemder Stæinar prester a Valom æigha /th/et halfua merka bol iardar sem adernemder /Th/iostolfuer a j fyrnemdo Anundarudi. Ok til sannynda her vm settom mer vor jnsigli firir /th/etta bref en gort var a degi ok are sem fyr segir.
bref vm Anonda rudh.
[353 aar1383] 
Tre Mænd vidne, at Thorkel Lafranssön og hans Kone Margrete Haraldsdatter gave Skegge Lafranssön 13 Öresbol i Haneholmen i Sande Sogn, som denne samstundes solgte til Thord Gunnalssön. (jfr. No. 397. 446.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Med Levninger af de 3 Segl.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædar h/oe/yra senda Hakon Amundason Suæin /Th/orgæirsson ok Olafuer Æilifsson Q. G. ok sina. mer vilium ydar kunnikt gera at mer varom a Saurb/oe/ sem liggar j Sanda sokn a Vestfold laughardaghen nesta æfter hælghalikama dagh a ii are rikis wars wirdulighs herra herra Olafs med gudz nad Noreghs ok Danmarkar kononghs. saghom ok h/oe/yrdum a at /Th/orkel Lafranzson ok Marghret Haraldz dotter fæstar kona hans vidarkenduz at /th/au hafdu gefuet ok afhent Skægge Lafranz syni xiij aura bol iardar j Hanaholmenom j Sanda sokn til gialz gefuar ok alz afrædes med allum lutum ok ludnyndum sem til liggia ædar leghet hafua fra forno ok nyghu vttan gardz ok jnnan. Samstundis /th/er æfter adærnemdar Skæggar ok Ingibiorgh fæstar kona hans luku ok afhendu med handarbande /Th/orde Gunnalzsyni fyrnemt xiii aura bol j Hanaholmenom til æuardalighu æighu med allum lunnyndum ok skilmalæ sem fyr seghir j brefueno. til sannynda sættum mer vor jnsighli firir /th/etta bref er giort var a deghi ok are sem fyr seghir.
Herleif Jonssön, Gunulf Helgessön og Steinar Thordssön, Chorsbrödre i Oslo, kundgjöre, at 4 Markebol i Medalby i Nannestad Sogn solgtes til Andres Ogmundssön, Chorsbroder i Oslo og Hammer.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af de 2 sidste Segl.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra. sænda Hærlæifuer Ionsson Gunnulfer Hælgason Stæinar /Th/ordason korsbr/oe/der j Oslo ok Aslaker Gudmunda son. radman /th/essama stadar. Q. g. ok sina. ver gerom yder kunnikt. at crastino Laurencii sub anno domini m o ccc o lxxx. tercio. varom ver j hia j koorsbr/oe/dra garde j Oslo saom ok h/oe/yrdom aa. er /th/au hælldo hondom saman. af einni halfw sira Andres Ogmunda son. korsbr/oe/der vaar j Oslo ok Hamre. en af annare. Asbyorgh Ændrida dotter Gudbrander Joarsson magher hænnar ok Ragnilda Eystæins dotter dotter hænnar vndir /th/y skillor/edd/e at /th/au oll saman kændozst firir os hafua sællt sira Andrese adernæmpndom fyghura marka booll jærder. suamykit sæm /th/au atto j Mædalby. sæm ligger j Nannasta/edd/ [354 aar1383] sokn a Raumarikj. frialst ok hæimollt ok akæru laust firir huorium manne med ollum lunnyndom sem /th/ar tilliggia æ/edd/a leghit hafua fra forno ok nyu jnnan gar/edd/z ok vttan. /th/er med kændozst /th/au Asbyorgh. Gudbrander ok Ragnilda j samu handarban/edd/e. at /th/au oll saman hafdu vppborit af sira Andrese adersagdom. fyrsta pæninga ok øfsta ok alla /th/ar j millom æftir /th/ui sæm j kaup /th/æira kom firir fyrnempt fyghura marka boll j Mædalby. Ok till sanz vithnisbur/edd/ar settom ver vaar jnsigli firir /th/etta bref er gort a dæighi ok are fra vars herra Iesu Christi burdartiid sem fyr segir. ok aa adru are rikis wars wyrdulix herra Olafs med gu/edd/z naa/edd/ Noreghs Dana ok Gota kononghs.
To Mænd vidne, at Eigil Kolbeinssön sikrede sin Hustru Gunbjörg 6 Öresbol i Gulberg i Eidsberg Sogn for 3 Mark Guld, hun havde udbetalt for ham.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea edær h/oe/yrræ sendæ Smiddær /Th/orgiulsson ok Ion Ormsson Q. G. ok sina. mit vilium ydær kunnikt gera at mit varum j Gl/oe//th/orudi a friadaghen nest æftir Mikialssm/oe/sso a /th/ridia are rikis okkars vyrdulegks herra herra Olafs med guds nad Noregks kononghs saghum ok h/oe/yrdum a er /th/æir heldo handum saman sira Gud/th/ormer Simunæson prester a Houe en af annære Æighil Kolbæinsson med /th/ui skilorde at sira Gud/th/ormer spurdi Æighiul huat vissu settær Jon Gunbiorugho systær minni firir /th/æær /th/riar merkar gulz er huun lauk j giold firir /th/iik, en Æighil suarade ek kennis /th/et at Gunbiorugh Simunæ dotter min æighina kona lauk vt firir mik /th/riar merkar gulz j giold af sinum æignum peninggum ok /th/ær firir settær ek Gunbiorugho Simunæ d/oe/ttær henner ok henner æruingium til æuærdæligha æighu sex auræ bool iærdær j Gulberghum j Æidzbersson j /oe/ffrælutanum j Borghasylsslu med min godan viliæ med ollum lutum ok lunnyndum ok til sannynda settum mit okkoor jn sigli firir /th/etta bref er giort var deghi ok are sem fyr seghir.
Erling Haldorssön og Magnus Halsteinssön vidne, at Botolf Endridssön paa Finnen kjöbte Gaarden Gyltan i Bergen af Jon Eirikssön og hans Kone Thurid Halsteinsdatter. (jfr. No. 436. 483.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenhft. med No. 483. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia edr heyra sender Ellingr Halldors son ok Magnus Hallsteins son q. g. ok sina. kunnikt [355 aar1383] gerandi at /th/ar worum mitt j hia j sæzstofuni a Finnini a Uos a /th/ridia ari rikis mins wirduligs herra herra Olafs med guds nad Noreghs Dana ok Gota konongs a manadaghin nesta eftir Mikialls messu er /th/æir hældu hondum samman af einni holfu Botolfr Endridason ok af annari hollfu Jon Eiriksson ok /Th/urit Hallsteins dotter kona hans. skilldizst /th/ætt vndir handa band /th/æira at /th/au kenduzst bedi hiun Jon ok /Th/urid kona hans adr nemd at /th/au hofdu sællt adr nemfdum Botollfi Endridasyni halfua Gylltuna sem liggr j Peturs kirkiu sokn j Berghuin friallsa ok heimola firir huerium manni honum ok hans erfuinghium til efuinlighrar eighnar firir nitian kyrlogh. kendizst ok fyr nemdr Jon ok /Th/urid kona hans med fullu handa bandi at /th/au hofdu wpp borid sextan kyrlogh j adr nefmd gardzswerd. Ok til sannenda her um setti ek Jon Eiriks son mitt inzsighli med fyrnemdra manna inzsighlum Ellinghs ok Magnus firir /th/etta bref er gert war ari ok dæghi sem fyr segir.
Tholf Grimarssön og Ketil Kolbeinssön sælge Steinulf Sumarlidssön 6 Markebol i Bjaarland i Brunkeberg Sogn i Moggudal (Övre Thelemarken.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. 1ste Segl vedhænger.
Ollum monnom /th/eim sem /th/etta bref sia eder hueyra sender Audi Gunnulfst son Gunnuluer Auda son q. g. ok sina yder gero mit kunnit ad mit hueyrdum vider gongo /Th/olfst Grimars sonar at hann ok Ketil Kolbeinstson hofdu selt Steinului Sumarlida syni vi marka bol j Biarlande er liggar i Bruggaberga sokt i Moggudale meder ollum lutum ok lunnendom sem tilliggar fra forno ok nyiu. viderkennost mit at mit hofwm vp boret huen peneng fyrsta ok sidasta ok alla /th/er imillum firir adar nemda iord af adar memdom Katle. Til sannenda her vm setto mit okkor insigli firir /th/etta bref er giort var a Biarna /th/aueit j Solheimma sokt a annan dag vetrar a iii are rikis okars vyrdulex herra Olafst medar gudas nad Morex Dana ok Gota kunst.
Kong Olaf stadfæster med Drotsetens Hr. Ogmund Finnssöns Raad og Samtykke Botolf Endridssön i Besiddelsen af Gaarden Gyltan i Bergen, som han havde kjöbt af Jon Eirikssön og Hustru. (jfr. No. 481.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheft. med No. 481. Drotsetens Segl vedhænger.
Olafuer meder gudes naad Noregs Dana oc Gota konongr sender ollom monnom /th/æm sem /th/etta bref sea æder høyra. Q. gudes oc [356 aar1384] sina. Ver wiliom at /th/er viter at wer hafwm meder radhe oc sam/th/ykt drozeta vars hins kerasta. herra Agmunda Findzsonar, stadfest Botolfue Endridhessyni /th/en halfuan gard j Gyltonne som ligger j Peters kirkiu sokn j Bergwin, oc han høypt hefuer af Jone Eirikssyni oc /Th/oridho Halzsteins dottor kono hans. eftir /th/y som /th/eirra kaupa bref vattar som her er meder fest. /th/y forbyudhom wer fulkomlighe hueriom manne. adernemdan gard at hindra æder vnadha fire adernemdom Botolfue eder hans erfuingiom. Nema huer som /th/et gere vili sæta vare sanre oblidhu. Var /th/etta bref gort j Bergwin vnder varo oc adernemdz drozete varom jnzighlom. fredaghin nesta fore apostolorum Symonis et Jude. a /th/ridia are rikis wars Noregs.
Halvard Thoressön og Vigleik Dyressön vidne, at Thorleif Anundssön kjöbte af Olaf Bjarnessön 10 Öresbol i Helleiksrud i Svarvstad Sogn paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Halwarder /Th/ores sun ok Wighlæiker Dyresun quediu gudes ok sine. Mit wilium yder kunnight gera at mit warom j kirkiu gardenom aa Swarduastadom er ligghar aa Westfoll. aa xiii dagh jolaa aa iii are rikis okars werduleghs herre herre Olafs meder gudes naad Noreghs Dana ok Gota kononghs, ok høyrdum aa at /Th/olleifuer Anunder sun køypti .x. aura booll iarder j Helleiks rudi ok /th/et er half iorden sem ligghar j Swarduastada sokhn a Westfold af Olafue Bianne syni meder ollum lutum ok lundnyndum sem till lighghia eder leghet hafua fra forno ok nyiu wttan gardzs ok innan frealst hæimholt ok akerelaust firir hwarium manne. Wider kæindis ok en /th/a adernempder Olafuer firir okker at hann hafde wp boret fyrste pænigh ok øfste ok alle /th/er j millium af adernempdom /Th/olleifui firir alt halft Helleiksrud efter /th/ui sem j kaup /th/eire kom ok till sannynde settom mit okoor in sighli firir /th/etta bref er gort war a deighi ok are sem fyr seighir.
To Mænd bevidne, at Jon Gjulssön gav hæderlig Mand Jon Marteinssön 3 Öresbol i Gaarden Vilner i Sudreims Sogn i Skaun paa Raumarike.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1 og 2.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sia æder høyra sendæ Gud/th/ormer /Th/osteinsson prester aa Sudreimi ok Østein Amundæson Q. G. [357 aar1384] ok sina. kunnikt gerande at mit varom aa Sudreimi sem ligger j øystræ Skaun aa Raumariki manædaghen nestæ eftir Gregorsmesso aa /th/ridia are rikis okkars wyrdhulegs herræ Olafs med gudz naad Noregs Dana ok Gota konongs. saom ok høyrdom aa at Jon Giulsson gaf ok afhendi med handæbandi heiderlighum manne. Jone Marteinssyni /th/riggia aura bool jarder j medhal gardhenum j Vylnum sem ligger j fyrnemdri Sudreims sokn. til æfuærdligri eighu. honum ok hans erfuingium frialst ok heimholt firir huarium manne. med ollum lutum ok lunnyndum sem til /th/eirra jarder liggia æder leghet hafua fra forno ok nyo vttan gardz ok innan. ok til sannyndæ her vm setti Jon Giulsson fyrnemder sit jnzsighli med okkrom jnzighlum firir /th/ettæ bref er giort var aa deghi ok are sem fyr seghir.
Fem Mænd vidne, at Gulle Jonssön betalte hæderlig Mand Jon Marteinssön den Sagöre, han var ham skyldig, med Gaarden Lunde i vestre Skaun paa Raumarike.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea eder høyræ sendæ Gu/th/ormer /Th/orstæinsson prester a Sudhremi Øystein Amundzson /Th/orgeir Arnulfsson /Th/ormodher Siughwrzsson ok Haf/th/orer /Oe/ysteinsson Q. G. ok sinæ kunnight gerande at meer varom a L/oe/yrini j /oe/ystra Skauni a Raumariki ok a rettom /th/ingby, saghom handarband ærligs manzs Jons Marteinssonar ok Gullæ Jonssonar med /th/wi skilordhe at fyrnæmdher Jon gaf vp vider fyrnemdæn Gulla allæn /th/en sakar/oe/yri sem o[ftnem]dom Jone var d/oe//oe/mth af oft[nemdo]m Gullæ fi . . . . . . . . ligger j væstræ Skaunj j /th/[ui] sama handarbande afhende Gulli Jonsson Jone Marteinssyni [iiii mar]ka bool j fyrnemdre iord Lundom til æwærdholigho eighu friælst ok heimolt ok firir huorium manne akerolawst vttan garzs ok innan ok alt /th/et sem til /th/eiræ jardher ligger ok leghet hefwer fra forno ok (nyo). skal ok Gulli afhendæ Ione Marteinssyni /th/et brefweth sem han fek af herre Siughwrdhæ sem ligger firir Lundum ok til sannynda setti Gulli oftnemdær siht insigli med varom insiglum firir /th/etta bref er giort var a L/oe/yrini a laughardagen nesta eftir Mariu messo j langæfastu a iii are rikis vars wyrdhælighs herra herra Olafs med guzs naadh Norigs Dana ok Gota konongs.
vm iiii mark bol j Lunda.
[358 aar1384] 
Halvard Gudleifssön, Chorsbroder i Oslo og Provst i Edsbergs Provsti, ansætter Eivind Thormodssön som Viflastads Kirkes Værge.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet afrevet.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra sendir Haluarder Gudlæifs son korsbroder j Oslo ok profaster j Eidzberghs profastd/oe/me Q. gu/edd/s ok sina. Y/edd/r see kunnikt at ek hefuir skipat Eifuinde /Th/ormodzssyni fullt ok logleght vmbo/edd/. ifuir allu /th/ui go/edd/ze ok jærdom. sem liggia till Viflasta/edd/a kirkiu vpbyggingar ok lysingar. scall hann /th/et henna væn/edd/a till nytsæmdar vndir fullre græin ok ræikning a hwariu are. Swa scall hann ok søkia kræfuia ok vpbæra vndir samre græin, allar hennar skuldar hæimtingar nyaar ok forner. hwarre sæm hann geter /th/eim vppe spurt. /th/ui byder ek aa mins herra biskupsens veghna allum /th/eim monnum sem adernempndre kirkiu æigha luka fullan lut tiundar firir fior/edd/ aar ok halfuan j aar ok swa hennar landzskylder. at /th/eir luke /th/et Eifuinde fyrsagdom. en ængom adrom. En ef /th/eir /th/ryotzskatz mote /th/esso loghliga amyntir /th/a firirby/edd/r ek sira Oghmunde /th/eirra soknar preste /th/eim nokot æmbets at væita. /th/ui bi/edd/r ek alla go/edd/a menn at styrkia optsaghdan Eifuind till lagha ok rettynda j /th/esso hæilagre vmbode. sem fast er med ni/edd/rfalle ok illæ handla/edd/ af sinom pæningom. Till sannyn/edd/a saker setti ek mitt jnsigli firir /th/etta bref er gort var a prestgardinum a Skip/th/uæit. manedaghen nesta efter kærsslosunnu anno domini m. o ccc o octogesimo quarto.
Lagrettesmændene Eindrid Erlendssön og Guttorm Brandalfssön kundgjöre, at Botolf Eindridssön er ret Odelsmand til Indre Hvamm paa Yttre-Folke i Hafslo i Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Andet Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia eda h/oe/yra sendr Eindridr Erllensson ok Gud/th/ormer Brandalfson q. gudes ok sina loghretto men badr kunnikt gerande at /th/at vitu mit til sannenda at Botolfuer Eindridar son er fuller ok aller odals madr ti inra tunssens j Huamme a ytra Folke j Soghne j Havers loar kirkiu sogh ok ei vitu mit annat sannare ok til sannenda her vm settu mit okor jnsigli firir /th/etta bref er gort var j Huamme a adernemdo Folke a tysdaghen er nesta eftir Mori messo j langha fostu a iii are okars wyrdulex herra herra Olaf Norex Skane ok Dana kunungs.
[359 aar1384] 
Fru Ingeborg Sigurdsdatter og Hustru Sunniva Erlingsdatter afstaa hele nordre Del af Jonsgaard i Tunsberg til Strange Klaussön og hans Kone Sigrid Gunnarsdatter, mod at Strange skal give Mariæ Kirke der et halvt Stykke vernest Klæde, inden et Aar gjöre en Pilegrimsfærd til Vorfrue i Takn for Ivar Lodvikssöns Sjæl, samt kvittere for de 60 Mark, Ivar havde givet Sigrid i Udstyr.
[360 aar1384] 
Tunsbergs Lagmand og Raadmænd udstede Transscript af Fru Ingeborg Sigurdsdatters og Hustru Sunniva Erlingsdatters Skjöde til Strange Klaussön og Sigrid Gunnarsdatter. ( No. 489.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglet afrevet.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høra senda logman ok radesmen j Tunsbergi quediu gudes ok sina kunight gerandhe at veer sagom hoyrdom ok inuyrdaliga juirlasom bref godra manna vndir/th/eira heilom vskadom ok hangandom jnsiglom swa uatandhe ordh epter ordhe sem heer segir. [ Nu fölger Brev No. 489 ]. Ok till sannyndi her vm settom veer stadzens jincigli firir /th/etta transcriptum er gorth vaar j Tunsbergi aa gauks messo æptan aa /th/ridia are rikis vaars vyrdoligs herra herra Olafs med gudhes nadh Noreghs Dana ok Gota kononghs.
Kong Olaf stadfæster et Domsbrev af Berger Lagmand i Tunsberg og et dermed forenet Gavebrev, samt forbyder Jörund Tholfssön at befatte sig med Ogmund Gautessöns Gaard Haathveit.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet tilligemed Domsbrevet mangler.
Olafuer meder gudes naad Noregs Dana oc Gota konongr sender ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sæa æder høyra Q. gudes oc sina. wer vilium at /th/eer vitir at wer oc raa/edd/ vaart saom oc inwyrdulegha ifuirlasom oskurdarbref Bergs logmanz oc swa giafuar bref /th/att sem /th/ætta vaart bref er meder fæst. Nu af /th/y at os oc raade varo synytz /th/en oskurder logligher wera /th/a stadfæstum wer han j ollum sinom greinom oc articulis swa logliga som han er aa komen meder /th/esso varo brefue, fulkomliga firirbiodande hworiom manne hworar stettar æder tighundar som hwor er /th/enna adernæmfndan doom at riofua æder roofs men til at fa j nokkrom lutt aflogliga, nema hwor som /th/etta gerer wili sæta af os reide refsinghom oc hardom ofuerkostum. oc aa ofwan swara os atta ørtoghom oc /th/rettan morkum j brefuabrot oc honom fullrette sitt æfter lagar doome, halfw aukit sakar /th/essa vaars brefs. Swa biodum wer oc /th/ik Jorunder /Th/olfsson stærkliga vider vaart hylle oc naader. at /th/u later wera jordh Ogmunda Gautasonar er Haa/th/weit æitir ohindrada otalmada oc orørda firir /th/ik oc /th/inom warnadhe. nema /th/y at eins at /th/u wilir oss swa mykklo brefuabrote firir swara som ader er saght vitande til sandz at hwor som /th/etta wart bodh æder bref bryter j nokkrom lutt at wer skulum [361 aar1385] swa æfter sæa lata at odrom skal till wider sionar werda. war /th/etta bref gort j Tunsbergi manadaghen nesta firir Bartholomei messo a fiorda are rikis vaars Noregs. profasten at Mari kirkiu j Oslo herra Henrek Henrekson canceler woor incigladhe.
To Mænd kundgjöre, at Amund Gautessön og hans Kone Brynhild Skeggsdatter solgte til Helge Thorgautssön 5 Örtugsbol i Unneberg i Sande Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene mangle 1 og 3.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea e/edd/r h/oe/yra sen/edd/a Hakon Amun/edd/r son ok Hælghi Arna Q. gu/edd/s ok sina. mitt gerom y/edd/r kunnikt at a /th/orsdaghen nesta æfter Brettiuo messo dagh a fior/edd/a are rikis okkars vyrduleghs herra herra Olafs med gu/edd/s naad Noreghs Dana ok Gotta kononghs varom mitt j hia j sæzstofuone j sydra Gautagarde j Tunsberghi, saghom ok h/oe/yrdum a er /th/au hældo handum saman,af æini halfuu Amun/edd/r Gauta son ok Brynil/edd/a Skiæghs dotter hans æighin kona, en af annare halfuu Hælghi /Th/orgaudz son. med /th/eima skyllordom at fyrnæmd hion sæl/edd/o fyrnæm/edd/om Hælgha tiu ertogha boll jær/edd/r j Vnnaberghi nest /th/eim vestazste gardenom sem ligger j Sanda sokn a Væstfold; frialst hæimolt ok akiærolaust firir huarium manne; med ollum luttum ok lunnyndom sem till ligghia e/edd/r leghet hafua fra forno ok nyiu jnnan gardz ok vttan; vi/edd/rgengo /th/a fyrnæmd hion /th/ær firir okker at /th/au haf/edd/u af a/edd/rnæfm/edd/om Hælgha huarn pæningh fyrsta ok /oe/fsta ok alla /th/ær j millom allt æfter /th/ui sem j kaup /th/eira kom firir a/edd/rnæfmt tiu ertogha land j Vnnaberghi. Ok till sannynda hær vm, setti Amun/edd/r Gauta sitt jnsigli med okkrom jnsiglum firir /th/etta bref er gort var a fyrnæmdom dæighi ok are.
bref vm x ertoga bool j Vnnabergi.
Ogmund Finnssön, Kongens og Rigets Drotsete i Norge, skjænker sin Frue Katarina Knutsdatter sine Gaarde Eidsa og Tolga til fri Eiendom, som Erstatning for de 100 lödige Mark Sölv, hun havde bragt Hr. Ogmund i Medgift.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. 2det (Ogmunds) og 4de (Kapitlets) Segl tilovers.
Ollom monnom /th/æm sem /th/etta bref sea ædr h/oe/yra. sendr Ogmunder Findzson riddare, konongens oc rikens drozete i Norighe Q. [362 aar1385] guds oc sina. Kungerer ek /th/et allom monnom at aa tisdaghin j fasto jgang j joola hallonne j biskups gardenom j Stawangre. hiauerande heiderligs herre herre Olafs medr guds naadh biskups j samastadar, oc fleirom adrom godom monnom. /th/a gaf jach minne kære husfrøy.Katerine Knwtz dottor. twær jardær miner, er Æidzo oc Tolgho eita.medr. ollom /th/æm lutum oc lunnyndom som till /th/eirræ liggie eder læghet hefuer fra forno oc nyio. engo vndanskildo, henner til æwerdelighre eighu. vm hon lifuer mino lifui længer. vttan alt motemæle erfuingie minne, mædhan gudh vill os engin baarn vnna at eigha saman. medr /th/esso skilorde. at fyrnemd husfrøy min Katerin. hefuer mich oc minne erfuingiæ. aa henner veghnæ oc henner erfuingie veghnæ.øllungis kwitta oc lidhugha laatet, fire /th/a hundrada lødhugha mark sylfs, fimtan skillinga enska fire hueria lødhugha mark. som hon hafde till mer j heiman fylghio sinne, vndan taknom /th/æm /th/rimmer hundradom lødhugha markom. som min herre konong Hakon gudh hans saal hawi, gaf os badhom hionom eftir /th/ui sem hans bref /th/ær vm gord vatta. Oc til meira sannynda her vm setti adrnemder heiderlighin herre biskup Olaf sit jnzighli oc hans capitulum, oc serdeilis erlighe men Jorunder. Arneson oc Ifuar Sweinsson loghmader j Ryafylki, sin jnzighli medr beggies varom hionom jnzighlom fire /th/etta bref er gort var j adrnemdom stadh oc deghi a /th/y aare er lidhit var fra burdar tiidh vars herre Iesu Christi, /th/ushundrada aar. /th/ryu hundrada. attatighi ok fim aar, en a fyorda aare rikis mins wyrdulegs herre herre Olafs medr guds naad Noregs Dana oc Gota konongs.
Thrond Jonsson sælger til Svein Nikulassön de to Öresbol, han eier i östre Haldorsrud i Kjölbergs Sogn i Odensö, med Forbehold af Kjölbergs Kirkes Ret til det övrige i Gaarden.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Alle 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/ettæ bref sea æder høyræ sendæ /Th/ronder Jons son Arne Sweins son ok Haralder Hakon son Q. G. ok sina. ydr gerom meer kunikt at meer warom j Solbrekko j Odensøy j Kolbergh sokn. a manædaghen nestæ efter paskæ viku a fiordæ are rikis wars virduleghs herra herra Olafs med gudes nadz Noreghs Dana ok Gota konunghs. saghom ok høyrdom a ær /th/eir heldo hondom saman af eine halfuo fyr nemder /Th/ronder Jonsson /Th/orer Audunæson æn af annare halfvo Suein Nikulos son med /th/i skilorde at /Th/ronder Jons son. [363 aar1385] wider keindis /th/ær firir okkær at han hafde selt fyr nemdom Sueini tueigiæ auræ boll jærdr j Haldors rudi /th/o j øystræ gardenom som liger j samre sokn frialst ok heimholt firir huorium manne med ollum /th/eim lutum ok lunændom sæm til hafua leghet fra forno ok nyghu vttæn gars ok jnæn. virdi hanom ok nokot vfrialst j /th/esso ii auræ bolenom. ok /th/o med laughom af sot /th/a skuldi Suein komas at peiningom vel at vsotom. kenis ok /Th/ronder /th/ær at han hafde vp boret fyrstu peining ok øfstæ (ok) allæ /th/ær j miliom af Sueine firir fyr nemdæ jord eftir /th/i sæm j kaup /th/eræ kom. /Th/et sama keindis ok fyr næmdr /Th/orere at han hafde selt oft nemdom Sueine sua myklæ jord sæm han ate j fyr nemdo Haldors rudi firir vtæn sua mikis sæm kirkin a Kolberghe tel j fiarlsæ ok heimhollæ firir huoriom manne med ollum /th/eim lutom ok lunendom sæm til ligiæ fra forno ok nyghio vttæn gars ok jnnæn. Virdi ok nokot Sueine /th/ær af sot med laughom /th/a skal Suein kom at peiningom sinom at vsotom ok vel at komas. Til sanynde setti weer wer jnsigli firir /th/etta bref ær giort var a deighi ok are sæm fyr seighir.
Borgar Svenkessön og Hustru Gudrun Folkesdatter sælge Grunde Staalessön hvad Gudrun eiede i Gravarbö i Thveit Sogn i Nissedal, med Fradrag af hvad Thveit Kirke eiede i samme Gaard.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibl. Seglene fraskaarne.
/Th/et se ollum godom monnom kunnikt at ek Borghar Suænkason kennes /th/es med mino brefue ok med ia ok godom vila Gudrunu Folka d/oe/tter æighin kono minnar at mit fralsom Grunda Stala syni sua mykitt sem Gudrun atte j storo stofonne j Grafuar b/oe/ er lighar j /Th/uæitar songh j Nissidale [firir ottan halft mærker bool er /Th/uæitar kirkia a j j fyr næfdri songh. er hon took j arf æifter fadur siin fralsa ok hæimholla firir huarium manne ok lutum ok lunn/oe/ndom er til lighia eder leghet hafua fra forno ok nyu vttan gardzs ok innan. luku /Th/orbion Suæinsson ok Valiouar /Th/orbiannason /th/essa fyr nefda iord Grunda j giold firir sik fralsade ok Borghar ok Gudrun firir ser ok sinom arfum /th/essa fyr næfda iord Grunda oft næfdom til æuerlegha æighu: til sann/oe/nda setti ek mit insigli firir /th/etta bref er giort var. a sunnudaghen nesta firir Barnabe apostoli. a iiij are rikis mins virduleghs herra Olafs med gudas naad Noreghs Danmarkar ok Gota kononghs.
[364 aar1385] 
Otte Römer, Sysselmand paa Halogaland, stadfæster Drotsetens Brev angaaende Thormod Andressöns Eiendele i Nordland, og sikrer dennes Datter Ingerid Besiddelsen af Hognesvaag, Sidreyver, Helganes og Skroven.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sænder Otte R/oe/mar sysloman aa Halgolande k. gudes oc sina kunnikt gerande att efter /th/y ek drozatans bref sa oc h/oe/yrde læsit oc forstod hans wilia. wm /th/et godz /Th/ormoder Andresson atte j Nordlandom. /th/a kiennizst ek med /th/esso mino brefue at ek hefuer /th/et stadfæst a mina wegna. oc vnth oc gifuit Jngeride dottor /Th/ormodz /th/et han atte i Hognesuagom Sidr/oe/yuæri oc j Helganæsi ok j Skrofom. med allom /th/em ret ek /th/er til hafde. sua bider ek oc alla goda mæn er fyrnæmpdom /Th/ormode nokra skulle atte luka. at /th/eer lukit fyrnempdre Jngeride dottor hans. /th/et sama bider ek mina vmbodz men. at /th/eer styrker hana til retta. oc warit hielpeliger bade wm sina skulde at hæmpta oc sua til adra rettra mala. hon kan med /th/orfua. oc til saninda her wm sette ek mit incigle fyrir /th/etta bref er giort war i Wagom a sancti Bartolomei aftan a fimta are rikis mins werduligs herra Olafs med gudz nad Noregs Dana oc Gota konongs.
To Mænd kundgjöre, at Jon Halvardssön solgte Ogmund Björnssön Gaarden Thrælenes i Brönnö Sogn paa Halogaland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3dje Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr heyra senda Joar Oghmundzson Paall Helgason kuedhiu guds ok sina kunnight gerande ath aa tyrsdagh nesta fyrir kyndils messo a v ta aare rikis ockars virdhulighz herra Olafs med guds naad Noreghs Dana ok Gota konongs vorum vid j hia j Gryflu fyrdhe heyrdhum ok saam aa handaband /th/eira Oghmundz Biornssonar af annare halfu en af annarre Jon Hawardzson, fallz /th/at vnder handaband /th/eira ath adr nefndr Jon lauk Oghmunde jord /th/a er /Th/rælanes eitir nest sunnan ath Ratar dale er ligghr j Brunneyier kirkiu sookn øfra gardhen tuegghia spanna leighu med lutum ok lunnendum sem til ligghr ok leghit hefuer fraa fornv ok nyiu vndan ser ok sinom erfuinghiom ok vnder adr nefndan Oghmund ok hans erfuinghea frealsa ok heimola ok akiæru lausa firir huerium manne med landskylldum ok sooknom sidhan er adr nefndr Jon /th/ar [365 aar1386] var, fyrir /th/ann reikninghskap er Jon vard skylldughr Gudbrande Eyvindz syne ok adr nefndr Oghmundr hafdhe fullt ok loghligt vmbod yfuir ok til meire stadfestu her vm setta ek mitt jnzighle firir /th/etta bref med /th/eira jnzighlum er giort var j saghdum stad deghe ok aare sem fyr segher.
bref vm goz aa Halgolande.
To Mænd kundgjöre, at Ronnog Sigurdsdatter solgte til Sira Andres Og mundssön, Prest paa Hof, 2 Hafseldebol i Markestad i Fjelds Sogn paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af andet Segl.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra sænder Gudmunder Gudmunsson ok Gunnar Halwarsson Q. g. ok sina. kunnikt gerande ad mit varum a Kofrastodum j Hofs sokn a /Th/otne, manadagin næst æfter Bartholomeus dagh a setto are rikis okars vyrdelix herra herra Olafs med guds nadh Norix konungs, sagom ok hørdom aa at Ronnogh Sigurs dotter kændiz /th/er fyri okir at hon hafde sælt ok afhænt sire Andrese Ogmunssyni preste a Hofwe ij hefsællo boll jerder j Morkastadum j væstra gardenom j Fiæls sokn a /Th/otne, frælst ok hemolt ok allingis akæro loust fyri hworiom manne med ollum lutum ok lunnendum forno ok nyo vttan garz ok innan sem /th/er af aller till legith hefwir. kændis ok /th/a fyrnæmpn Ronnogh at hon hafde vp buridh fyrsta pæningh ok æfsta ok alla /th/er j mællom sem j koup /th/eira kom fyri ædernæmpda jerdh, till sanindu her vm sættom mitt oker insigle fyri /th/etta bref er gort var dægi ok are sem fyr sægir.
Fire Mænd kundgjöre, at Brynjulf Thoressön gav hæderlig Mand Jon Mar teinssön 1/2 Mandslod i Fiskeriet Mikelsvarp i Laagen (?) i Gudbrandsdalen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea ædar h/oe/yra sænda Simon Nikulosson prestar aa Æidzwelli Eirikar Hælghason Arne Arnason ok Svein Birgirsson Q. G. ok sina kunnikt gerande at mer varom j Læighinom j Gvdbrandsdalwm aa miduikudaghen nesta firir Mikialsmæsso aa vi are rikis vars vyrdulex herra herra Olafs med gudz naadh Noreghs Dana ok Gota kononghs saghom ok h/oe/yrdvm aa at /th/eir heldo [366 aar1386] handum saman af æinni halfw hæidarlegar man Jon Marteinsson æn af annare halfw Brynivlfvar /Th/oresson, kændist /th/a fyrnæmfdar Brynjvlfvar j sama handarbande at han gaf ok afhænde med godom vilia fyrnæmfdom Jone halfwan manzlwth j Mikials varpe j Læghinom er han ærfde æftir fadur siin ok modor frialst ok hæimholt firir hvariom manne ok /th/er med /th/a tiltalv er han hafde med laghvm in j fyrnæmft Mikials vaarp fra sik ok sinom ærfwingiom ok vndir han ok hans ærfvingia. ok til sannynda sættom mer vor insighli firir /th/etta bref er gort var aa dæghi ok are ok tima sæm fyr sæghir.
vm half manzlut j Michels- varpe a Hedmarken.
Jon Thorsteinssön paa Helgeland skjöder til Svein Ivarssön paa Graude 1/2 Spandsbol i Bolstad i Ævanger Sogn paa Voss.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref se edr hæyra sender Jon /Th/osteinsson a Hellgalande q. g. ok sina ek will ydr kvnnikt gera at ek vidr gengvr ok med kenizst at ek hefvir sellt Sveine Jvars syne a Gravdum eitt halft spanz bol j Bollstodum er liggr j Eefvanga kirkio sokn a Vors frialst ok heimollt ok akero lavst firir hveriom manne honom ok hans erfvingiom til evirduligrar eignar med teigom ok til loghum med fiske ok fygle ok ollum /th/eim lvnendom sem til liggr fyr nemdz halfsspans bol ok kennest ek /th/ess fyrnemdr Ion at ek hefver af adr nemdom Sveine a Gravdum fyrsta pening ok efzsta ok alla /th/er j millum sem j kavp ockart kom. Ok til sanenda her vm setti ek mit inzsigle firir /th/etta bref er gert var a Vanginom a Vors a lavgardagin nestan eftir Mikials messv a setta are rikis mins virduligs herra herra Olafs med gvds nad Noregs Dana konongs.
Jon Nikulassön, Kannik ved Apostelkirken i Bergen, og Lagmand Arnulf Gunnarssön udstede samtidig Vidisse af Drotseten Ogmund Finnssöns Brev, hvori denne i Kongens Navn tildömmer Hr. Jon og Hr. Sigurd Hafthorssönner og deres Börn Godset paa Hetland efter Fru Herdis, hvilket Malis Sperra uretmæssigen havde tilegnet sig.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 100. No. 5. b. 2 Segl, der mangle.
Ollom mannom /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra. senda Jon Nikolasson kanuncker at Postola kirkiu j Biærghwyn ok Arnulfuer [367 aar1386] Gunnarsson logmader j Biærghvyn quediu gudes ok sina. kunnikt gerande at wer saghom ok ifuir lasom opet bref heidrlegx herra. herra Ogmundar Findzsonar kononghsens ok rikissens drodzeta j Norighe vndir hans heilo ok vskoddo jnsighle swa vattande ordh fra ordhe sem her seighir. Ollom mannum sem byggia ok bwa j Hietlande sender Agmunder Findzson kononghsens ok rikissens drozete j Norighe. quediu gu/edd/es ok sina. yder see nogho kunnikt /th/an vndan draat sem Malis Sperra heifuir vndan dræghet wæl bornom mannum. herra Jone Haf/th/orsyni. herra Syghur/edd/e Haf/th/orssyni ok /th/eira bornom /th/ær a landeno. sem er vm godz /th/at sem frw Herdis atte ok /th/eir /th/at godz fylgh/edd/o efter hana dau/edd/a alt til /th/an dagh at Malis adernempder ser /th/at kanna/edd/e. ok heifuir sina vmbo/edd/es mæn /th/ær j sæt. Nw af /th/i at adernempder Malis heifuir til sin tækit adernempt godz vttan doms ok lagha. ok adernempdom wæl bornom mannom eder /th/eira barnom eighe firir kalladom eder nærwærandom. /th/a heifuir med raadhe ok sam/th/ykt /th/eira go/edd/ra manna af mins herra kononghsens raa/edd/e sem nw waro j Bierghwyn. aater saght /th/ratnempdom wæl bornom mannom. herra Jone Haf/th/orssyni. herra Syghur/edd/e Haf/th/orssyni ok /th/eira barnom. adernempt frw Herdisar godz. efter /th/i sem /th/eir hafua /th/at ader fylght ee til /th/es dagx at /th/at verder af /th/eim d/oe/mpt efter loghum. /th/o /th/eim loghlegha firir stemdom. eder /th/eira loghleghom vmbodesmannom. /th/i byder ek a mins herra kononghsens wæghnæ allom /th/eim lan/edd/bolom sem a adernempdom jor/edd/om sitia. at /th/eir luka eingom /th/ær lan/edd/skylder af vttan /th/ratnempdom wælbornom mannom eder /th/eira vmbodz mannom. swa framt sem /th/er vilir eighe swara /th/eim swa myket /th/er vm sem logh vatta. vm /th/a men sem lan/edd/skylder luka odrom mannom en /th/eim sem jordh aa. Ok til sannyndo her vm sette ek mit jnsighle firir /th/etta bref. sem gort war j Bierghwyn. manadaghen nesta firir veter neter a setta aare rikis mins wyr/edd/olegx herra Olafs med gu/edd/es nadh Norighis Dana ok Gota kononghs. Ok til sannyndo her vm settom mit vaar jnsighle firir /th/etta transscriptum. sem gort war j sta/edd/ deghi ok aare sem fyr seighir.
Andres Arnaldssön, Prest i Tunsberg, Halvard Bjærnasön og Gunnulf Thor geirssön, Prester paa Stokke og Thjödling, fastsætte Sira Botolfs Aabod paa Sande Prestegaard i Sandherred. (jfr. No. 506.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Remmer efter 7 Segl, hvoraf det midterste har henhört til Brev No. 506 nedenfor.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædar h/oe/yra senda Andres Arnaldzson prestar at Petars kirkiu j Tunsbærghi Haluardar Bi [368 aar1386] ærnason prestar a Stokkom Gunnulfuar /Th/orgæirsson prestar a /Th/iodlingi Arne /Th/orbiarna son Roaldar /Th/ores son ok Gunnulfuar /Th/ores son q. g. ok sina mer vilium ydar kunnikt gera at mer varom a prestgardenom Sanda kirkiu a Vestfoldene skodadom abud /th/a er siri Botolfuar prestar /th/er sama stad let /th/ar gera /th/ekiulen firir vesten sestofuona ok æit stæikara hus ok krafde os /th/er at maat ok jfuirsion. var /th/et var sam/th/ykt ok sattalikt mæt .xii. mærker ok tolfret hundrada marka til sanynda settu mer var jnsighli firir /th/etta bref er giort var manadaghen nesta firir vetanetar a vi are rikis wars wirdulighs herra herra Olafs med gudz nad Noreghs Danmarkar ok Gota kononghs.
bref vm Gaukstader ok vm abudh sira Botolfs,
oc vj aura bol ij Lundabö.
Sigurd Atlessön skjenker Gunnar, Chorsbroder i Hammer, 1 Öresbol i Nedre og 11/2 Öresbol i Övre Skumsrud paa Birid. (jfr. No. 504.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/at se ollum monnum kunnigt at ek Sighur/edd/r Atleson kennizst /th/ers med /th/esso mina ophno brefue at ek hefuir vnt hæi/edd/rlighom manne siræ Gunnære Bryniulfssyni korsbr/oe/der j Hamre till æighu oc altz afrædes /oe/yris booll jær/edd/r j Skwmsrudj oc j nedre aat /th/ . . n halft annet /oe/yris booll j /oe/fro Skwmsrudj er liggiæ a Biridj oc æit halft engh er /th/ar ligger hia er ek laut j arf efter Ogmundh Athlæson frændæ min. frialst oc hæimolt firir huærium manne med ollum lutum oc lunnændom sæm till /th/eiræ jær/edd/r hafua leghet fra forno oc nyiu vttan gardz oc jnnæn. Ok till sannynde hær vm sette ek mit jnzsigli firir /th/etta bref er gort var j prestgardenum a Faghaberghi /th/orsdaghen nest firir tweggiæ postolæ messo vm haustet a vj are rikis mins virduleghs herra herra Olafs med gu/edd/s nadh Noreghs Dana ok Gota konongs.
Gunnar Brynjulfssön, Chorsbroder i Hammer, sælger til Toke Aslakssön sin Eiendom i Skumsrud paa Birid paa Hedemarken. (jfr. No. 503.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/et se ollum monnum kunnigt at ek Gunner Bryniulfsson korsbro/edd/r j Hamre kennizst /th/ers med /th/esso mino ophno brefue at ek hefuir sælt Tokæ Aslakssyni sua mykit sæm ek aa j nedræ Skumsrudj ok /oe/fræ [369 aar1386] ok /th/et halfuæ ænget er /th/er er hia. er liggia a Biride a Hæidmarkanne frialst ok hæimolt firir huærium manne med ollum lutum ok lunnændom. eftir /th/ui sæm /th/etta bref ludar er /th/etta mit bref er vi/edd/rfæst, ok firirtekit allæ peningæ eftir /th/ui sæm j kaup ockort kom. Ok till sannynde hær vm sette ek mit jnzsigli firir /th/etta bref er gort var j R/oe/yne sunnodaghen nest eftir tweggiæ postolæ m/oe/sso vm haustet a vj are rikis mins virduleghs herra herra Olafs med gu/edd/s nadh Noregs Dana ok Gota konongs.
Tre Mænd kundgjöre, at Hedin Ogmundssön overdrog Sigurd Thorsteinssön Gaarden Brautastad i Duraal (paa Romerike.) (jfr. No. 450.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sea eder heyræ. sændæ Oghmunder Gunnærs son /Th/olleifuer /Th/orgeirs son ok Gud/th/hormer Andres son q. g. ok sinæ. kunnightgerandi at mer warom a Upstodum er ligger j Odali a rettom stemfno by manedaghin nestæ firir Clemetz messo aa setto are rikis wars wirduleghs herræ Olafs med gudz naad Noreghs Dana ok Gota konongs. saghom ok heyrdum a at /th/eir heldo hondum saman af einni holfuo Andres Gudbrandz son j vmbode Sighurdar /Th/osteins sonar. æn af annære Hedhin Oghmundz son med /th/i skilorde at Hedin fyrnæmfder sam/th/ykti ok afhendi adersaghdum Andresi jord /th/a er Brautastadir eitir ok j vestræ gardinom er ligger j Durall. suo mykin lut som bar Ranghdido kono hans, ok eftir /th/eim satmalæ som fyr er gor vm adersaghdæ jord Brautastadir. frialsæ ok heimolæ firir huerium manne med ollum lutum ok lunnyndum som till lighiæ eder leghiæt hefuir fra forno ok nyghiu vttæn gardz ok jnnæn. Ok till sannyndi hær vm /th/a settom mer vor jncighli firir /th/ettæ bref er gort var aa degi ok are som fyr seghir.
Biskop Eystein af Oslo giver Botolf Halvardssön, Prest paa Sande, Prestbordets Gaarde Lundebö og Gaukstad som Betaling for Aabod og Bygning paa Sande Prestegaard. (jfr. No. 502. 509.)
Efter. Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler, og derved er Brevet skilt fra No. 502.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder h/oe/yra sender /Oe/ystein mæder guds naad biskup j Oslo Q. G. ok sina. kunnikt gerande [370 aar1387] at /th/a er ver varom aa Sandum a Vestfold saghom ver abuud ok huus /th/au sem sira Botolfuer Haluardzson hefuer giort a prestgardenum. sua saghom ver ok sidhan bref vnder godhra manna insighlum /th/et sem her er vider fest /th/etta vart bref. ok vattar huosso /th/au huus meten varo. Nu af /th/ui at ver vitum kirkiuna fat/oe/ka vera ok mykit /th/urfuande sik till vmbota sua at hon geter ei fyrnemdum sira Botolfue nokot bitalat æder loket af sinu vppheldis godze. firir /th/au huus. /th/ui gafuom ver honom af /th/eim jardhum sem lagho till prestbordzens. sex aura booll j Lundab/oe/ ok tueggia aura booll j Gaukstadhum j /oe/fra gardhenum sem liggia j fyrnemdre Sanda sokn. frialsar ok heimolar firir huorium manne mæder ollum lunnyndum honom ok hans æruingium till æuerdhligre eighu. Ok /th/er mædhær gafuom ver honom tuær kyr af /th/eim sem lagho till prestbordzens /th/o mæder /th/ui skillordhe at han skall sydha loptet /th/et sem han lett vpp gera vestan firir gaflenom. ok /th/ui gordho skall han vera kuitter vider kirkiuna ok kirkian vider han vm /th/au huus. Ok till sannynda her vm settom ver vart secretum firir /th/etta bref er giort var a Stokkom manædaghen nest firir Nicolos messo anno domini m o ccc o lxxx o sexto.
Tre Mænd vidne, at Margreta Sveinsdatter gav Ragnhild Thoresdatter 1/2 Löbsbol i Ulvaldstad i Vangens Sogn paa Voss. (jfr. No. 186. 512.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia edr heyra sender Gisli Anbiarnar son ok Gudbrandr /Th/orfinz son ok /Th/orkel Odz son q. g. ok sina. mer viliom ydr kvnnikt gera at /th/er vorum mer j hia a Vllvallda stodom er Margretta Sveins dotter gaf Ragnilldo /Th/oris dottor Eilifs sonar halfleypo bol j fyr nemdri jord Wllvallda stodom er liggur j Gvllfiordongs attongi a Vanginom a Vors frialst ok heimolt ok akero laust firir hveriom manne henne ok hennar erfvingiom ok /th/eim ok /th/eira erfvingiom til frials forredis heil ok osiwk at allri sinne samvizsko j efzsta tunino a Walldastodom j Doflings lvta ok afvendi /th/egar giofina eftir a /th/i sama arino /Th/ori Eilifs syni fodr fyrnemdrar meyiar Ragnilldo ok fyllgdi /th/rat nemdr /th/orir fyr nemdo halfleypo boli ellifvo vetur medan Margretta war a lifvi ok lengi sidan. Ok til sannenda her wm settum mer fyr nemdir men v[or] inzsigli firir /th/etta bref er gert war a svnno dagin j midfosto a Vanginom a Vors a setta ari rikis vars wirduligs herra herra Olafs med gvds nad Noreks ok Dana konongs.
Erkebiskop Vinald af Nidaros kvitterer Dronning Margreta og det danske Rigs raad for de Böger, Klenodier m. v., som hans Formand Nikolaus, kaldet Ruser, havde fört til Danmark, og lover at skaffe sit Kapittels Kvittering senere.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. Af Seglene mangle No. 6 og 7.
In godes namen amen. Wy Wynold van der gnade godes. arkebisscop to Druntheym. bekennen vnde betughen apenbare in dossem jeghenwordighen breue dat wy hebben vntfangen. van deme ghode dat vnse voruare her Nigheles arkebisscop to Druntheym de dar was gheheten Ruser deme god gnedich sy. to Denemarken vorede. dat heft vns gheantwordet de erbarne man her Jons Rut riddare. de vnser vrouwen der koninkinnen vrouwen Marghareten ammentman was vnde is vppe deme slote to Werdingeburch. dat sulue ghut heft vns de vorbenomde her Jons gheantwordet van vnser vrouwen der koninkinnen weghene vorbenomet vnde van des ghemenen rykes weghene. alsodane ghut also hir na ghescreuen steyt. To deme ersten male ene kyste dar weren jnne hundert walcene dryer myn klene vnde grot vnde en missebok in twen delen. en scrin dar weren breue inne en deker permint vnde beuergheile. vortmer ene andere kiste. dar weren inne twe bolsane. en verdebok. ene bibele. en bok de proprietatibus rerum. en decretal. en formularius. en passional. en norris rechtbok. twe rekenboke. twe registere van der kerkensculde. en scrin dar was inne en grot ghulden vingerne sunder sten. twe suluerne kruse mit suluerne keden vnde breue. In der suluen kisten: twe suluerne bekkene dar men water mede ghist. en suluerne almozen vat. en suluerne kop de hermen het. dre gripenklawen mit suluere beslaghen. en suluerne krude vat. twelf suluerne schalen. en suluerne schalen mit eme hoghen vote mit euer dekke. en laken dar men op set de drinke vate. ver suluerne bekere. enen suluernen nap mit eme ghekke sunder dekke. enen klenen suluerne nap mit ener dekke. enen suluernen stop en suluerne soltuat. vor ghult mit ener draken tungen. enen edelen sten vnde ene kristalle mit sulueren keden. eluen suluerne lepele. twe vmme hank van koghelere. en syden kussen ene kortine van sindale. vnde kortinen van ghuldenen stucken. ene grone zydene kolte. Vortmer antworde ik ene kisten, dar was jnne en lank scrin. In deme scrine weren vif suluerne schalen. [372 aar1387] twe par wech schalen. en jaghethorn van waltene mit eme sidenen borden vnde beslaghen mit suluer. Vortmer en kleine scrin dar was jnne en budel jn deme budele was en grot jnghezeghel vnde en secreit. en ghulden vingerin mit eme soffire. en grot ghulden vingerin mit eme edelen stene ghewiret werk. en grot ghulden vingerin mit eme groten sophire. en ghulden vingerin mit finenparlen. vnde in der suluen kisten weren veir knif doke. dre tauellakene. ene hantdwele. en jordebuk. vortmer antworde ik eme ene bisscopes kronen. en grot suluerne cruse. en klene collecten bok. twe bankpole. vnde ene armborstwinde. vor wilk ghut alse hir vor ghescreuen steit. So late wy vorbenomde her Wynolt. de vorbenomden koninkinnen vrowe Margreten vnde dat mene rike to Denemarken. mit ghudem beradenen mode vnde mit vnsem ghuden willen. quit vnde vrigledich vnde los. vnde en scolen van vns eder van vnsen nakomelingen dar nummer mer vmme ghemanet werden. vortmer so binde wy vorbenomde bisscop Wynold vns dar to. dat wy scolen vnde willen. antworden. vnses capitels quitebref van Druntheim vppe dit vorbenomde ghut. alse et hir vor ghescreuen steit. der vorscreuenen vorstinnen vrouwen Margreten vnde deme vorbenomden ryke to Denemarken. quit ledich vnde los vnde nummermer dar vp to sakende. wy vorbenomde Wynold. vnse nakomelinge eder ok nemant van vnses capitels weghe. dossen vorbenomde bref vnses capitels to Druntheim. den scole wy vorbenomde her Wynold. der vorbenomden koninkinnen Marghareten antworden quit vnde vrig. also drade alse kumpt mit vns to Norweghene. er se vte deme lande stedet. were auer dat sake. dat vnse vrouwe de koninkinne nicht en queme mit vns to Norweghene so biude wy vorscreuene bisscop Wynold vns dar to. dat wy scolen antworden den vorscreuenen quitebref vnses capitels to Druntheim bynnen Zelande. deme houetmanne. de dar is vppe deme slote to Werdingeborgh. van vnser vrouwen weghene der koninkinnen eder ok we dar is. van des menen rykes weghene dar eder to Kaldingeborgh vppe den twen sloten en. bynnen jar vnde daghe. alle dosse vorscreuenne stucke loue wy vorbenomde bysscop Wynold stede vnde vast to holdende. sunder jenegher leyge argh. To ener hoghern bekantnisse alle dosser vorscreuenen artikele. so hebben wy vorbenomde her Wynolt vnse jnghezeghel mit willen vnde mit ja ghehenget vor dossen bref. de gheuen vnde screuen is to Werdingeborch na godes bort drutteinhundert jar in deme seuen vnde achtentesteghen jare jn deme daghe vnser leuen vrouwen alse ghe boren wart. To ener hogheren bewaringe so hebben dosse erbarlude ere inghezeghel to tughe ghehengt evor dossen bref myd vns dar wy se vmme ghebeden heb [373 aar1387] ben alse her Mikkel Rut riddere. her Hans kerkhere to Werdingeborch. Hinric Schalim. Jacop Knop byuoghet to Werdingeborch. Zweder borghermester dar sulues Detmarus
Erchebisp Wynold aff Throndhem quittebreff om thet gots han lot i Worthingburgh annamme eftir erchebisp Niels rusere døth.
Tre Mænd kundgjöre, at Helge Halvardssön og hans Kone Ragnild Thorgeirs datter solgte til Sira Botolf Halvardssön deres Del af Gaarden Gaukstad i Sandeherred. (jfr. No. 506.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænger det 3die.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder h/oe/yra senda Wlfuer /Th/orsteins son Hakon Amunda son ok Arne /Th/iorbiærnason quediu g. ok sina kunnikt gerande at mer varom j sætzstofuonne a /oe/fsta Gaukstadhum er ligger j Sanda sokn a /th/orsdaghen nesta æftir Marteins mæsso a /th/ui fyrsta are er vaar wyrduligh fru drotnæng Margareta var tækin till rikisins stiorn j Norighi. saghom ok h/oe/yrdum aa er /th/augh hældo handum saman af einni halfuu heiderlighin man sira Botolfuer Haluardsson en af annare Hælghi Haluardsson ok Ragnilda /Th/orgeirs dotter æghin kona hans ok j samu handarbande kændust fyrnæmfd hiun Hælghi ok Ragnilda. at /th/augh hafdu sælt sira Botolfue huus ok husa tyfti ok tyni. sua mykit sem /th/augh atto ok aat hafdu j /oe/fsta Gaukstodhum ok /th/o synzsta er ligger j Sanda sokn. sua kændust ok adernæmfd hiun Hælghi ok Ragnilda at /th/augh hafdu wp bored af adernæmfdum sira Botolfui fyrsta penig ok /oe/fsta ok alla /th/er j millium firir fyrnæmfd huus. husatyfti ok tyni j /oe/fsta Gaukstadhum ok synzsta er ligger j adernæmfdri Sanda sokn æftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom. Ok till sanynda her vm settu mer vaar jnsigli firir /th/etta bref er giort var a deighi ok aare sem fyr seighir.
Biskop Eystein og Chorsbrödrene i Oslo kundgjöre, at Dronning Margareta skjenkede 100 lödige Mark til et Alters Opbyggelse i Halvards Kirke i Oslo og til Indtægt for den Prest, som skulde ansættes herved, og forbeholde hende Ret til at vælge denne, dog altid en indenlandsk Mand.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænder Øystein med guds nad biskupr j Oslo ok capitulum korsbrødr /th/ærs [374 aar1388] sama stadar Q. g. oc sina kunnictgerande at vaar vyrdulegh fru, fru Margareta med gudz nad Noreghes oc Swerikis drotneng. oc Danmarks sannær arfwingia oc /th/ærs fyrstinna hefwir gefuet til kirkiu hins hælgha Haluardz j Oslo hundrada lødugha merker. swa at eit altare byggiz /th/er j kirkiunne med /th/eim pæningom. messoklæde oc altaræ reidhi kaupiz ok jærdr oc annat fasta gooz. sæm preste /th/eim sæm /th/er skal med gudz vilia til skipaz see till vidrlifwis oc altareno til lysis. Oc hæfuir hoon /th/er firir sæt kirkiunne Lidhir oc Nioterøy sæm bref /th/er wm gort vaattar. oc /th/a er prester ær /th/er til skipadr. skall hann skyldugr væra, messo sægia ædr lata sægia af sancto Johanne baptista huærn dag. æftir /th/et sæm vpp er haldet at vaarre frumesso. æller vm hatidis dagha af /th/eim hælghom manne sæm kirkian synger /th/a af, oc collectam de sancto Johanne baptista j messonne æuerdeliga til doma dags, oc jattom ver fyrnæmdri vaarre fru drotningenne, at hon ok hænner æftirkomander presentere /th/æn til /th/ærs altares sæm hænner likar. /th/o inlænzskan man oc inbornan, sæm os oc warom æftirkomandom gere retta oc fulla lydhni sæm adrer prestar j biskupsdøme, varo, oc gange til koors oc tidha swa sæm adrer prebendati j kirkiunne. ok ver Øystein oc vaarer æftirkomander skulum /th/et altare gefua med fullum rette /th/eim sæm hon logligha presenterar. Ok skyldum ver til huærn æptir annen /th/et altare fæær at eigha, at han /th/ær messor vppi halde. ok abyrgiom hanom oc hans saalo ... sua frammaliga sæm kirkiu loghen /th/et vilia. Till sannynda her vm settom ver Øystein vaart jncigli. oc ver koorsbrødr vaars capituli incigli firir /th/etta bref er gort var j Oslo frædagen nesta firir midfastu sunnudag. Anno dominj m occc o.lxxx o octauo.
Dronning Margareta forlæner Benedikt Nikulassön med Eiker, Modheim og Tverdalene samt Koparvik ved Drammen med Skibstolden, alt paa Livstid, som Lön for hans troe Tjeneste mod Kongerne Haakon og Olaf.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. 1. 2. 4. 5 og 7 Segl tilbage.
Margareta med gudz naadh Noreghs ok Swyia drothneng ok Danmarks rettar ærfuingæ ok /th/æs fyrstinna sændir ollum monnum /th/æm sæm /th/etta bref sea æder hoyra Q. g. ok sina. Ver vilium at /th/eer vitir at sakar holræ /th/æneste sæm erlighen man Benedikt Nikulosson hæfuir varom kæra herra ok husbonda konong Hakone varom kæra son konong Olafue gudh bæggias /th/irra saal hafue swa oc oss væit ok han en framlæidhis vatta skal swa oc varom æftirkomandum, /th/a hafuum ver honom leet vnt oc væit med raadhæ oc sam/th/ykt varra ok rikissens j Noreghe raadgiafuara, vm alla hans liifdagha Æikiar Modhæim ok /Th/wær [375 aar1389] dala med ollum kronunnar vissum jngioldum med ollum sakarøyra størra oc smærra med /th/ægngildum ok fridkaupum ok med ollum kunghlighum ret ængo vndanskildo vttan orbotamalum af huoriu han skal /th/o tyttugha merkar hafua swa opta sæm /th/au falla kunna. /th/er med hafuom ver oc honom leet oc vnt Kopar vikona j Dramfn med skipatollenom ok konongs kaupum sæm /th/er falla kunno seer till nytsæmdar sialfuum alla /th/æssa luti vm alla hans liifdagha. framlæidis æfter hans liifdagha skula hans husfrw ok hans barn fylghia Æikium Modhæimj /Th/wærdalum ok Koparvikenne sæm adr er sakt ok hafua j pant bædhæ firir /th/a peninga sæm ader næmfder vaar kæræ herræ ok husbondæ var honom skyldugher swa ok firir /th/a peninga sæm honom bresta nu at han æighi vpboret hæfuir [af alla syslu till /th/æs dags at ver æder varer æftirkomanda hafuum /th/æim loket twau hundradha lødhugha mark ok ænkti af sla af /th/y /th/au vpbera vttan kronunnar vissu jngiold ader en /th/æim ero vploknar adernæmfd twau hundradha lødhugha mark. Ok /th/y setto wyrdoligher herrar herræ Vinalder med gudz naadh erkibiskupr j Nidharos herræ Øystein j Oslo herra Olafuer j Stafwangre herræ Sighurder j Hamræ med samræ naadh biskupar Hakon Jonsson Gaute Eiriksson ok Joon Marteinsson siin jncighli med varo firir /th/ettæ bref er gort var a Akershuse a freadaghen nest firir midhfastu sunnodagh a fyrsto aare sæm ver varom tæknar till Noregs rikis stiorn.
Erling Haldorssön paa Gerdishval og Gudbrand Thorfinnssön paa Ulvaldsstad vidne, at Thorgaut Ketilssön paa Leykvin mageskiftede til sig Gaarden Brekke fra Steingrim Haakonssön paa Flogar for Gaarden Bolstad, alt paa Voss. (jfr. No. 402. 507.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2de Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr heyra sender Ellingr Halldors son a Gerdis hvale ok Gudbrandr /Th/orfinz son /aa/ Wllvaldastodum q. g. ok sina kunnikt gerandi at /th/er voru mid j hia a Wanginom a Wors a miduikudagin j paska vikv ok sam /aa/ handa band /th/eira ok hæyrdum a ordredo /th/eira /Th/orgavzt Ketills sonar j Leykuin ok Steingrims Hakonar sonar a Flogum. skildizst /th/ett vndir handa band /th/eira ok kavp mala at /th/eir gerdo jarda skifti sin j millom med sam/th/ykt ok iayrdi beggia kuenna sinna att Steingrimr fyr nemdr feck adr nemdom /Th/orgavti sex laupa boll iardar j Breckom j Haurda lwtanom ok lagdi honom /th/er til /th/riu kyrlog er liggur j Gvllfiordongs attongi j Wangs kirkio sokn a Vors med teigom ok tillogum ok med ollum /th/eim lutum ok lunnendum sem til fyr nemdz sex manadamata bolls liggr til frialls [376 aar1389] forrædis. honom ok hans erfvingiom till evirdligrar eignar. en /Th/orgavtr fyr nemdr feck adr nemdom Steingrimi fim laupa boll j Bollstodum j efra tuniino er liggr j Efvanga kirkio sokn a Vors med fiski ok fygli med teigum ok tillogum ok med ollum /th/eim lvtum ok lvnnendom sem til fyr nemdrar iardar liggr. Skall /th/etta iardar skifti standa /th/eira j millum til frialls forrædis /th/eim ok /th/eira erfuingiom til euirduligrar eignar. skall ok hvar sinne iordu fyllgia hedan j fra eftir /th/essvm kavpmala. Ok til sannenda her vm settom mid fyr nemder men ockr inzsigli firir /th/etta bref er gert war a Vanginom a Vors a /th/orstagin j paska viko anno domini m o ccc o lxxx nono .
Aslak Gudmundssön, Raadmand i Oslo, og Jon Lodenssön kundgjöre, at Halvard Eilifssön oplod Björn Alfssön alt sit Gods paa Raumarike for uforsætligt Drab paa et Barn, hvis han ikke ved sin Tilbagekomst fra Rom kunde bringe et andet Forlig istand.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Andet Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ætta bref sea æder h/oe/yra sænda Aslakr Gudmundzsson radman j Oslo ok Jon Lodensson loghrettoman j samasta/edd/. kuediu guds ok sina. kunnikt geranda at aa sunnadaghen nesta æfter Haluardzmesso a fyrsto aare rikis okars vyrdulegs herra Eiriks med guds nad Noregs konongs varum mit j Haluardz kirkiugardi j Oslo saom ok h/oe/yrdum aa at /th/eir helldo hondom saman af æinni halfuu Biorn Alfsson æn af annare Haluardr Æilifsson mæder /th/ui skillorde at Haluardr fyrnæmder sætti ok vtfæsti vælbornom manne Jone Martæinssyni ok fyrnæmdom Biorne Alfssyni alt /th/et godz j lausu ok j fastu sæm han æighir aa Raumariki firir swa h/oe/gh giolld sæm tolf skillrikir mæn /th/æim d/oe/ma firir /th/et barn er Haluarder optnæmder vard at skada oforsyniu. sagdi /th/a ok sama Haluarder at /th/ætta skilldi stadught væra. nema han kunne adra sæmiu æder saatmala /th/er aa gera mæder Jone ok Biorne fyrnæmdom /th/a han after af Room k/oe/me. Ok till sannyndom her vm settom mit okar insigli firir /th/ætta bref er gort var dæighi are ok stad (sem) fyr sæighir.
[377 aar1389] 
To Mænd vidne, at Olaf Gunnarssön og Holrod Halsteinssön gave Asa Havardsdatter et Vidnesbyrd om Gaarden Spildar. (jfr. No. 254. 383. 385.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Andor Dax son ok Anliotor Narfuason logretmen j Agre q. g. ok sina mit vilium yder kunnikt gera at /th/ar varum mit j hia sam ok høyrdum a hnada band /th/eira af eini huolfu Asa Hauardar doter ok annare Olauer Gunnarsson ok Holrodo Halsteinson at /th/eir festu henne vitniburd vm iord /th/a en Spildum heita j neddar tune fiugura laupa bol sem Gunnar ok Ingibiorg kona hans seldu sem Elin Viliams doter ate (i) hennar vmegd a Finnini ok til sannenda her vm setu mid okor insigli firir /th/etta bref en gor uar a Finnini a helga /th/orsdag a audru are rikis minar fru Margretu en til rikis stiorna er tekin.
Brynhild Josefsdatter skjænker sit Frændbarn Ragna Botolfsdatter et Löbsbol i Kalvhage (jfr. No. 370) i Hafslo i Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/at se ollom godom monnom kunnikt at ec Brynilde Joseps doter kennest meder /th/esso mino breue at ek heuir geuet Rognu Botolfs dotor fren barne mino ok af hent eit laups bol i iord /th/eri en Kalf hage heiter er liger i Hauerslo kirkio sokn i Sogne a inra Folke til æuenlegrar eignar firir mik ok minom eftir komandom ok til sannenda herum sete ek mit insigli firir /th/etta bref er gort uar miduikadage nesta eftir Seli uoku a odru are rikis minar uirdulegar fru fru Magretar meder guds na Norex Sya ok Danmarkar drotneng.
Arnulf Gunnarssön, Bergens og Gulathings-Lagmand, frikjender Asa Havardsdatter og hendes Börn fra Bryniolf Eilifssöns Tiltale paa Gaardene Tolar, Spildar, Teigar og Græsgaarden i Hausathveit, hvorefter begge Parter i Fleres Overvær indgik endeligt Forlig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 7 Segl ere 5 og 6 tilovers. Det paaberaabte Provsbrev vedhænger ikke.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edir he/oe/yra sendir Arnulfwer Gunnarsson Gula /th/ings oc Bergwinar loghmann quedio gudz [378 aar1389] ok sina kunikt giorandhi at tyrs daghin nesta eftir Jons woko dagh anno domini m o ccc o lxxx o nono komo firir mik oc fleiræ adra godamen j hallenne jn at bre/oe/dra j fyrnemfdhom stadh af einne halfwo erlighin kuinna Asa Hauardzs dotter j fullo oc loghligho wmbodi barna sinna en af annare Bryniollfwer Eilifsson; kærdhi /th/a fyrnemfder Bryniolfwer wpp aa Aso fyrnemfda wm jarder sem swo eitta Tolar fim mamata booll oc tuttugho sem ligger j Wike/oe/yia kirkio sokn tio laupa bool j Spildhom sem liggir j Gronuiniar kirkio sokn oc fiogura mamata bool j Teighum sem ligger j Jonadaals kirkio sokn oc gras gardin j Hausa /th/uæitt sem ligghr j Wlliswangs kirkio sokn oc Asa fyrnemfdh jnne hafdi a barna sinna weghna oc Bryniolfwer fyrnemfder saghdi sik ologhliga wndan gengit; kendoz /th/au /th/a badhi saman loghligha firir komen eftir bodi oc brefue minar wirdholighrar froo drottningh Marghrettar Noregs rikis stioornaare oc Dann markar retter erfwingi. /Th/ui var /th/at min fuller doomer oc laga oskurdir eftir /th/ui prouue ok skillriki sem hær er med fest oc firir mik koom at ek de/oe/mdi Aso Hauardz dottor adirnemfdha allungis kuitta oc akerolausa oc hennar born oc /th/eira erfwingia oc alla /th/eira eftir komandha fyrir fyrsagdar jarder frealsar oc hæimolar fyrir Bryniolfwi Eilifssyni fyrnemfdhom hans erfwinghiom oc allom hans eftir komandom; /th/ar eftir aat toko /th/au hondom saman af einne halfwo Asa tittnemfdh oc Halvarder p#. Botholfsson son hennar enn anare Bryniolfwer Eilifsson tittnemfder. skildizst /th/at j handa bandi /th/eira at /th/au woro satt oc all satt hedan af wm allt /th/at sem /th/eira j millom foor oc farit hefwir fra forno oc nyio oc /th/essa dags /th/essom godhommonnom hia werandom oc sam/th/ykkiandhi /th/enna min doom oc sattmala oc sidar mæir nemfnazst j /th/esso brefue; hwer sem /th/enna min doom oc sattmala ryfwir edir rofss men til fer hafwi rofit sem trygdir oc tolfmana dom oc loghmans oskurdh oc were gridnidinghr. Oc til meire wisso oc sanendha her wm setto /th/essir godir mænn sin jnzigli med mino jnzigli sem hia mik woro oc sam/th/ykto /th/enna min fyrsagdan dom oc sattmala erlighin mann Henrikir Williallmsson Gunnar Biornsson Erengisll Eilifsson rad#m j adirnemfdhom stadh Siugurder Asolfsson Eilifwer Petrsson Rolfwer Alfsson firir /th/etta bref er giortt war j stad deghi oc are sem fyr segir.
bref wm Tole.
[379 aar1389] 
To Mænd vidne, at Sigrid Atlesdatter solgte 2 Maanedsmatsbol i Bolstad i Ævanger Sogn til Ivar Ivarssön. (jfr. No. 500).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl mangler.
Ollum godum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder heyra senda Olafr Sygurdarson ok /Th/orkell Odz son Q. gudz ok sina kunekt gerande at /th/ar uorum mit j hia saum ok heyrdum a handa band /th/eira af eine halfu Iuar Iuarsson af annare Sigrid Atla dotter. skildiz /th/at under /th/eira handa band at Sigrid Atla dotter sellde fyrnemdum Iuare ii mamata bol iardar er ligr i Bolstaudum j Æuangrs kirkiu sokn a Uoss med aullum /th/eim l/oe/tum ok lunendum sem til ligr ok leget hefer fra fornu oc nyiu undan fyrnempde Sigrid ok henar eruingium ok under Iuar ok hans eruingia til euenlegar eignar. ok til sanynda her um settum mit okr inzigle firer /th/etta bref er gort uar a Vangenum a U/oe/ss a sunnudagen nesta efter Mikials messu anno domini m o ccc o lxxx o nono.
Hinze Ræv og Jon Lödvardssön vidne, at Hr. Svale ( Römer)og Otte Römer efter ham eiede Söhusene i Galgen (Gaard i Bergen).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia hædr h/oe/yra sændir Hinzsi ræfuær ok Joon Lødwardsson q. gudis ok sinæ mit vilium ydr kunnight gera /th/æt os er /th/æt vitærlikt at herre Swale atte siogarhusin j Galghanom ok Otte Rømr fylgdhi /th/æim æptir honom. ok til sanindæ her vm sætti mit var insigli firir /th/etta bref ær gort var i Bærgwini siaunattom æptir vintærnattæ. anno domini m o ccc o lxxx. o nono.
breff om Galgen i Bergen.
To Lagretsmænd paa Hadeland vidne, at Thorgard Eirikssön forligtes med sin Sön Eirik om dennes Mödrenearv og Udstyr til hans Giftermaal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/et se ollum monnum kunnigt at mit Gud/th/ormer /Th/rydiksson ok Ogmunder Eiriksson loghretto men a Hadalande uarom a R/oe/ydisæimi j /Th/ingilstada sokn a odensdaghen nestæ eftir alræ hæilaga m/oe/sso dagh a fyrstæ are rikis vyrdulegs iunghherræ Æiriks med guds naad Noregs konungs. saghum ok h/oe/yrdum a ok /th/æir heldo hondom soman [380 aar1389] /Th/orgarder Æiriksson ok Æiriker son hans med /th/i skilorde at /th/a uaro /th/æir saatter ok alsatter vm modor arf Æiriks ok vm sua marghæ peninghæ sem /Th/orgarder hafde gefuet honom til giftingæ ok til sannyndæ setti Helgi Æistæinsson sit inzsigli med okkrom inzsiglum firir /th/ettæ bref er gort uar a sama are sem fyr segir.
Thorer Thorgilssön sælger med sin Hustru Helgas Samtykke sin Eiendom i Övre- Buder i Os Bygd i Skaun (Rakkestad) til Thorstein Jonssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 1ste Segl.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref siea eder h/oe/yra sendir /Th/orer /Th/orgiuls son q. g. ok sina ek vil yder kunnith gera at ek heuir med ia ok sam/th/ykt Helgu minni eigin kono selt /Th/orsteini Ions syni sua mykla iord sem mit attom ii /Oe/frabudum er ligger ii Osse bygd ii Skaun frialst ok hemholt firir huarium manne med ollum lunnyndum sem til liggia eder leget haua fra forno ok nyu uttan gardz ok innan. kiennis ek ok at ek heuir vpboret fyrsta pening ok /oe/fsta eftir /th/ui sem ii kaup okart kom ok til sannynda her vm (setto) Kolbein /Th/ores son ok Aslaker Olafs son sin insigli med minu firir /th/etta bref er giort var a Martæins m/oe/sso eftan a fyrsta are rikis vars virduleghs herra Eiriks med guds nad Noreghs ok Suia konongr.
Jon Ogmundssön, Prest paa Fron, udsteder Reisepas for Endrid Halvardssön paa hans Pilegrimsfærd til Vadstena Kloster og andre hellige Steder.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglet mangler.
Vniuersis Christi fidelibus presentes literas visuris vel audituris Johannes Ogmundi presbiter rector ecclesie de Froon dyocesis Hamarensis prouincie Noricane salutem in nomine saluatoris. Quoniam omnino conveniens est ac ad opus bonum magis profluum vt quiuis Christi fidelis proximo suo piis consiliis . . . . et auxiliis in suis necessitatibus benigne . . condescendat. latorem presencium Endridum Haluardi parochianum meum. qui pro suorum remissione peccatorum limina beate Brigide jn Vadsten ac aliorum pia sanctorum loca jam in presencia visitare proponit. caritati vestre ad quos ipsum in eundo commorando vel ad propria redeundo deuenire contigerit in Christo commendo obnixius supplicans pro eodem. quatenus amoris dei et mee peticionis interuentu iam predicto Endrido cum ipsi opus fuerit in vie et vite necessariis dignemini subuenire. non sinentes eum in tam salubri negocio laborantem a quibusquam sinistrorsum molestari. ab eo qui est omnium [381 aar1390] retributor et remunerator premia recepturi. Actum et datum in presbiterali curia parochie prelibate in profesto purificacionis beate Mariæ virginis gloriose meo sub sigillo. Anno domini millesimo ccc nonagessimo.
Forlig mellem Ogmund Björnssön og Baard Halsteinssön angaaende en Arv efter Ogmund Jonssön, hvormed Baard Halsteinssön sad inde.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia edr høyra sendir sira Elinghr Jonsson prestr aa Hialmalande ok Hælge Haluardhs son ok Iodgeir Jons son Ketil Ingemars son kuedio guds ok sina kunight gerande at a fyrsta are rikis vars virdulighs hera Eiriks med guds nad Noreghs kunghs [vorom mer] j Øyio j Hjalmalandhs kirkio sokn er ligr j Ryafylke a friadagen nestan eftir kyndils meso, saum ok høyrdum a er Ogmundr Biorns son kærde vp a Bard Halsteinsson sem /th/a sat j arfe eftir Ogmund Jons son kærde /th/a Ogmundr Biornson eftir tilgiof /th/eire sem adr nemdr Ogmundr Jonsson hafde gefuit Herborgo Jfars doter sine dande kono voro /th/at viii mekr guls, var ok /th/rat nemdr Ogmundr Biornsson loglegr j vmbode a vegna Jfars Siurdhs son ok sonar adrnemdar Herborgar ok j siino vmbode, skildist /th/at vndir /th/eira satmala ad /th/rat nemdr Ogmundr Biorn son skilde eiga so mykit sem Ogmundr Jons son ate j øfru husunum j Hile j Sianar kirko sokn ok Kuiks hofda j Fists kirkio sokn ok alar adrar jarder hans ok lausa godhs kuar han kan /th/at vpe ad spyria nordr edr sudr vndan [/th/rat] nemdum Barde ok hans efingium en vndir /th/rat nemdan Ogmund ok hans erfingia til frials [foræ]dis hanum ok hans eftir komandum. skilde ok adr nemdr Bardr luka Ogmunde Biornsyni /th/r . . . . merkr forn gildar skildo /th/eir /th/a vera satir ok alsatir vm ad nemda tilgiof ok til [sann]ynda her um seto mer var jnsigle firir /th/eta bref sem giort var a dege ok are se[m fyr se]iir.
Peter Thorlakssön kvitterer Sigurd Helgessön for Böder efter Thorlak Thor leifssön, da han fremförte Vidner paa, at de vare betalte.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 2 og 3.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edar høra sendir Loden Haf/th/orson prester a Skeidi Anunder Peterson Martein Aflatason q. g. ok sina. varom meer j Moos kyrkiu a Lauranzsmesodag ok hørdum meer /th/et at Peter /Th/ollaksson spurdi Siugurd Helga son øptir gioldum /th/eim sem dømd varo øptir /Th/ollak /Th/olleifsson, /th/a gek fram [382 aar1390] Siugurder med fiorvm skilrika vatom og budu sig til eida j godra manna a høsl /th/egat sem honum fyr nempdar Peter /th/øtto vyrdaligast vera. ok /th/essa vinni nempdozs /Th/orkel Sveinsson /Th/orer Siugurderson Ormer Nicolosson /Th/orbørg /Th/øfsdoter. /th/essa samu vinni vildv sveria at /th/er var loket /th/av giold sem dømmd varo øptir fyr nemd /Th/ollak /Th/olleifsson fyrsta pening og sidast ok alla /th/er j milliv og heldar ivir loket en nokot vantada a. /th/a hørdi fyrnemder Peter at /th/et var hvaart ord sat sem /th/essa vinni vildi vm at sveria hørdom mer og /th/et at Peter vildi ei meir optir /th/eim gioldvm at spyria. /th/a hørdum meer /th/et at opt nepmder Peter gaf kvittan Sivgvder Helgason firir /th/etta sama maal firir seer og allum øptir komandvm satan og alsatan bade firir konvng ok kalle firir /th/etta bref gaf Siugvder iii merkar forgildar honvm opt nempder Peter iuir /th/et hans fader hafde gevet og skyldvz /th/er med sater svasvm brøder. til sannan vinnisbvrd /th/a settom meer voor incigli firir /th/etta bref eer giort var a Gerixstadvm freadagen nesta firir dominicam letare anno domini m o ccc o lxxxx.
Sex Mænd kundgjöre, at Jon Darre, Sysselmand paa Tunsberghus, som Ogmund Bolts Fuldmægtig mödte for Lagmanden med Nikolas Reidarssön i en Sag om Gaarden Rodsnes i Ryggiof Sogn i Borgesyssel.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædder h/oe/ræ sænda Amunde Gauteson. Ormer Hauordzsson. Birghir Hælghason. Rualdher Jonsson. Ghardher Ghardsson ok Bratter Andresson Q. G. ok syna. ydder gherom mer kunnicht at a laughurdaghen nesta eftir /th/ridia waku a furstu are rikis wardzs virdulexzs herra Erikzs medder gudzs naddh Norexzs konongher warom mer a almenilegha stemfno j sedzsstofuone Smoxzsgharde Tundzsberghi ok morghum fleyrum ghodum monnum hiauerandum saghom ok h/oe/rdum a at Jon darre syzslumaghdder a Tunzsberghzs husi thede fram vmbodzs bref erlighxzs mans Ofmunde boldhs ok lett lesa firir loghmanenum ok os /th/ær /th/a at Jon darre skuldi wera fuller vmbodes maddher latandhe ok gherande sem sialfuer Ofmunde boltte were vm merka bol jardder j n/oe/rddre ghardhenum Rodzsnezs sem j Rygghiofssonkt ligger yttralutanum Borghgha syslu. laghde /th/a Ion darre ok Nicolas [Reyda son] medder ja ok handdarbande vm fyrsaghdt merka bol j Rodzsnes /th/ær /th/a firir oozs ok loghmanenum j Tundzsberghi medder huares twegghia proue ok heymollo vndir eyn endeleghen dom. tedhe /th/a Jon darre ok Nicolas Reyda son ozs bref a huara tweggia haldw vm /th/etta mall ok breuonom iuirlesnum a huara [383 aar1390] tueggia halw ok invirdulegha ad hughdum war /th/et /th/a war domer ok sam/th/ycht at /th/etta mal skuldi vera after firir os . . e sykna dagha nesta eftir Mychialzs messo nu nest er kommer j Tundsberghi medder allu huares twegghia skilriki ok heymollo vndir endeleghen dom. ok Nicolos Reydarsson kom a fyr saghdda dagha quaddhe ok krafde profs skilrikis ok heymollo ok fek eighi eftir /th/ij sem d/oe/mt var. ok til sannundha her vm settom mer wor insighli firir /th/etta bref er ghort war a deighi ok are sem fyr seghir.
Brand Gunnarssön, Lagmand i Tunsberg, og Orm Amundssön kundgjöre et Jordekjöb mellem Thorer Halvardssön og Gunnar Halvardssön, hvorved Gunnar skulde have 15 Öresbol i Lindthveit i Elftalöts Sogn, men Thorer 3 Markebol i östre Brunsstad i Hedinstad Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seea æder h/oe/yra sendir Brander Gunnars sun logh mader j Tunsberghi ok Ormer Amondzsun Q. G. ok sina. mit villium yder kunnikt gera at logurdaghen nesta firir palmsunnu dagh anno domini m o ccc o nonagesimo warom mit j Olafs klaustri j stofune /th/eire nest stender steinhusinu vider raustit nædaste soghom ok h/oe/yrdum aa at /th/eir heldu handum saman med jaa ok handarbande af æini halfw /Th/orer Haluardzsun af annare Gunnar Haluardz sun med /th/ui skilorde at /th/eir k/oe/yptis vider jordum siin j millium vppa swa matta at Gunnar adernemder skall æigha heimmolla xv aura boll jarda j Lind/th/euæit at forno sem ligger (i) Æfttelytte sokn. en /Th/orer adernemder skall æigha hæimolla /th/riggia marka boll jardar j austaste Brunstadum ok /th/o /th/eim synsta sem ligger j Hæidinstade sokn ok med samu jaa ok handarbande borgade huar odrum adernemdar jarder frialsser ok heimmolla firir huorium manne med ollum luttum ok lunnindum sem till liggia æder leget hafua fra forno ok nyu. ok samu jaa ok handarbande sagde sek optnemder Gunnar wæra sek saattan vider tit nemdan /Th/orer vm alla lutti j smom ok storom sem /th/eira millum hafde faret ok till sanninde her vm settum mit okor inciglii firir /th/etta bref giort var aa deghi ok aa are sem fyr seghir.
To Mænd kundgjöre, at Narve Aslessön med sin Kone Ingeborg Jonsdatters Samtykke gav sine ægtefödte Sönner Sæbjörn og Halvard Gaarden Övre Stokker i Masheimherred i Ringsaker.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ættæ breef see eddær hæyræ sændær [384 aar1390] Kætiil Siguatzsun ok Guttormær Siiurdz sun q. g. ok sinæ. miit viliium yddær kunnut gera at miit varom /th/ær j hia visst firir fimttan aarom saam mit ok hæyrdom at /th/aw hældo ol hondom saman a æinæ haluo Narue Aslæ sun ok Jngiebiorg Jonsdottær æigin kona hans æn af annæræ Sæbiorn ok Haluorddær med /th/ui skylorddæ at fyrnæmddær Narue gaf adær nomdom brødrom Sæbiornæ ok Haluardde skylgiænnom sunwm sinom med ja ok sam/th/ykt Jngiæbiorgo modor /th/æiræ alt /oe/fræ Stokkær ær liggær j Massæim heradæ j Ringgæssakærs sokn halft huarom /th/æiræ fyr sagdom brødrom Sebiorne ok Haluorddæ til æigo ok alz afrædæs med ollom /th/æim lutwm ok lunnændom sæm til /th/æiræ jærddær haua legett fra forno ok nyio vtæn gads ok innæn. til sans vitnæs bwrddær sættom miit okaart inziglæ firir /th/ættæ bref ær giort var a /th/ossdagæn j fyrstæ vicw fasto aa fyrsto aræ rikis vaars vyrdoligs hærræ hærræ Eriks med gudæs naad Noregs konogær.
Tre Mænd vidne, at Hustru Gudrun Anundsdatter paa sit Yderste stadfæstede Gaven af Askethingsgaard i Bergen, som Ingeborg Halvardsdatter havde givet sin Mand Saxe Andressön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edir heoyra senda Petir Nichulasson syslu man j Rygia fylki Jwar Siugurdarson Hiarandir Benteinsson radmen j Bergvin Q. gudis ok sina. kunnigt gerande aat aa sancte Iacobs aftan j Lybiku anno domini m o ccc o lxxxx o varom meer j hia saghom ok heoyrdom aa er hustru Gudrun Anundar dotter heil at sinne samwidzsko /th/o at hon var krank j sinom likama stadfesti /th/a giof er Ingibiorgh Hallwardz dotter eigin kona Saxsa Andressonar gaf honom sem er gardir /th/an er Aska /th/ings gardir eitir ok liggir j Mari kirkiu sokn j Bergvin med ollum /th/eim lutom ok lunnendom sem til hans liggir ok legit hefuir fra forno ok nyo vtan gardz ok jnnan med keldu ok ollu saman eingu vndan skildu sma edir storo j minna lut edir meira eftir /th/i sem Ingibiorgh hefuir honom vnt ok gefuit friallslega firir henne ok hennar erfingium ok ollum hennar eftir komandum Saxsa Adressyni frialst, til ewenligrar eignar honom ok hans erfingium ok ollum /th/eira eftir komandom. Ok til sannynda her vm settom meer vaar incigli firir /th/etta bref er giort var j Bergvin a tysdagen nestan eftir vetir netir sub anno domini m o ccc o lxxxx o.
breff vm Ask tings gaarthen y Berghen.
[385 aar1390] 
Dronning Margareta forlæner, saalænge hendes Naade tilsiger, sin Tjener Andres Guldklepp med hvad hun eier i Gaarden Thyvekil i Lykke Sogn (ved Konghelle), som han alt under Kong Haakon havde havt.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Seglet mangler.
Margareta med gudz naadh Noriges ok Swerikis drotning ok retter ærfuinge ok førstinnæ rikisins i Danmark sender ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia æder høyra q. g. ok sinæ. kunnikt gerande at we hafuum wnt ok lent warom /th/ienaræ Andrese gulklæp swa mykkla jordh sæm wer eighum j /Th/yuwakil j Lykkio sokn ok war kere herre godhre aminninger konung Hakon honom fyr hafdhæ lent swa lengi sæm warer nadher tel seghiæ fulkomligha firirbiodhande hweriom manne han her i at hindra nema hwær sæm /th/et gerer wili sætæ waræ sanne wreidhe. Datum Æluesborgh anno domini mccc o nonagesimo feria quinta infra octavas beati Martini episcopi et confessoris nostro sub secreto.
Kong Erik giver Thorleif Anundssön Landsvist for Drabet paa Olaf Anundssön, og byder den Dödes Arvinger at modtage Böder efter de Mænds Dom, som Sysselmanden opnævner.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler tilligemed det paaberaabte Provsbrev.
Eriker mæd gudz naadh Noregs konungr ok Swerikis rettar ærfuingæ sændir ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra q. g. ok sina. Veer vilium at /th/eer vitir at veer hafuum j hæider vider gudh ok sakar godra manna bønastadhar ok æftir /th/y profue sæm hær fylghir gefuet /Th/ollæifue Anundasyni sæm Olafue Anundasyni vard at skada vfirirsyniu landzuist mæd /th/æim hættæ at han bøtæ vider gudh ok ærfuingia hins daudha ok luke oss halfuan /th/ægn ok halft fridkaup ok hafue loket jnnan tolf manadha fra /th/æssom dæghi ælleghar hæfuir han ænga landzuist. Byodom ver ærfuingium hins daudha at taka sættir ok bøter af honom æftir /th/eirra bætzstra manna laghadome sæm syslumadren tilnæmfnir a hwarræ twæggia halfuunne. En fulko(m)ligha firirbyodom veer hworium manne vandræ/edd/æ at auka æder auka lata vider han hedhan af vm /th/etta maal. Nema hwor sæm /th/et gerer vili hafua firirgort fee ok fridj ok værde aldre botamader sidhan. Var /th/etta bref gort j Oslo a sunnodaghen nest æftir laupaars mæsso dagh a adru are rikis vaars Noregs. Profasten at Marj kirkiu j Oslo herræ Arne Sighurdzson canceler vaar jncighlade.
[386 aar1391] 
Thord Sveinungssön, Prest paa Vestby, og 5 andre Mænd vidne, at Gunnar Sigurdssön Skjole afstod i Bisp Eysteins Overvær 2 Öresbol i Modru thveit til Eidsbergs Kirke, samt lovede at betale Presten, Kirken og Bispen forskjelligt Kvæg m. v. i Böder, fordi han i 3 Aar havde tiltaget sig Brugen af Kirkens Lod i samme Gaard. (jfr. No. 382.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim som /th/etta bref sea æder høyra sænda /Th/order Sweinungason prester a Vestby. Eriker Olafsson. /Th/order Jonsson. /Th/orstein Haraldzson Rolfuer Lodensson ok /Th/orer /Th/ordason q. gudes ok sina. kunnikt gerande. at aa palm sunnu eftan. a adru are rikis vars vyrduligs herra herra Eiriks med gudz naad Noregs konungs. varom meer a Hobøle j Mossardale. saghom ok høyrdum aa. er Gunner Sighurdarson er kallatz skiole. helt i hond vars vyrduligs herra herra Øysteins med gudz naad byscops j Oslo. ok feste vtt. lauk ok afhende Eidzbergs kirkiu til æuerdalighu æighu ok altz afrædes. tweggia aura bool j Modru /th/ueit j sydragardenom. j Æidzbærgs sokn. fræalst ok hæimolt med ollum lutum ok lunnyndom. firir /th/et at han hefuer med yfuirveldi tekit af fyrnæmfdre kirkiu. merker bool j fyrnæmfdre jord. ok seer nyyt vm /th/riu aar. swa at annat øyris boolet liggi til prestbordet. ok annat til kirkiunar vpbyggingar som /th/et merker boolet ok ligger fyr. ok /th/er med skal han gefua prestenom ku ok pund maltz ok kirkiunne jamnmykit, en herra byscopi sex naut. ok luke alt at haustinu nu nest kømer. Ok til sannynda her vm settom meer voor jncigli firir /th/etta bref er gort var deghi ok are som fyr seghir.
vm twæggiæ auræ booll j Modru/th/uæit sæm ligger j Æidzbærs sokn.
To Lagrettesmænd paa Hadeland vidne, at Knut Jonssön solgte 1 Öresbol i Nedre Hvalaby i Horgin Sogn (i Aal) til Thorstein Andressön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/et se ollum monnum kunigt at mit /Th/orgrimer Oghmundæson ok Arne Oghmundæson logretto men a Hadalande uarom a Lundum j Aal a tyrsdaghen nestæ eftir Tiburti et Ualeriani a adru are rikis okkars vyrdulegs iungh herræ Æiriks med guds naad Noregs konongs. saghum ok h/oe/yrdum a. at Hnutær Jonsson kendizst med handerbande at han hafde sælt /Th/orstæini Andressyni /oe/yris boll j nedræ Hualaby j Horginæ sokn j fyrnæmfdo Aal frialst ok hæimmolt ok med [387 aar1391] ollum lunnyndum sem /th/er til ligger ok firir tekit fyrstæ peningh ok /oe/fstæ ok allæ /th/er j millium efter /th/i sem j kaup okkart kom firir fyrnæmfdæ iord ok til sannyndæ settum mit okkor inzsigli firir /th/ettæ bref er gort uar a sama are sem fyr segir.
Vinald, Erkebisp af Nidaros og pavelig Legat, giver sin Vert i Tunsberg Peter Stint og Kone Gesa Wedichesdatter paa Livstid en Tomt der, Baldsgaard m. m., som för store Manddöden tilhörte vor Frue Kirke sammesteds, mod aarlig Afgift.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Vinalder meder gudz misskun erkebiskup i Nidros oc pafweligs sætis legatus, heilsom alla /th/a /th/e sem /th/etta bref sea ellar høyra meder gudz quediu oc ware andelighri blazzan. kunnykt gørande at wer hafuum vnt oc lænt warom hollom oc godhom wert Pethe stint oc Gesa Wediches dotter eeghen kona hans tupt /th/en sem kallaz Baldzgard med bronne oc /th/em /th/ueim hwsum sem kallaz stegherhuus oc hedaskaal sem ligger mellom Bratten nordre oc steynkiallaren j Sappen sua lange fran weggen sem bronnen stander vp til. oc til weyden sem gengher mellom Sappen oc Baldzgard oc till hørdhe war frua kirkiu j Tunsbergh fore storæ mandaudhen. oc skulu firnemde hion hafue vpnemd bron tumpt oc hws wm sina dagha /th/o med skilordom sua at /th/au gøra Marie kirkiu siolf ligha a huarrium #xii manadom meder legha ellar annare godhuilgha. Gøra /th/au ey thet mathan /th/au lifua batha ellar eit thera efter annat /th/a skal Marie kirkia frælsaligha æyghia oc fylgæ sua mikla tumpt oc hws j nordre Bratten sem /th/er nest liggiar efter /th/ui sem firnemde hion oss louit oc meder ja oc handerbande sakt hafua. Men ey skulu /th/au opnemd bron tumpt ellar hws gifuæ gialda ellar noggrum manne sælghe moghe ne pantsetta. en ef eyt /th/eira /th/etta gørar /th/a se /th/anna war gerdh oc gothuilgha at enga. oc falla /th/egar samstundes fria oc frælsa vnder Marie kirkiu sem /th/et til hørda meder /th/eim firordom sem firi sigher sua at kirkian fongher ligha firi leghen fran firsta oc til sidarsta. Till sannynda hær wm oc bettra kirkiunne forwaringh settom wer wart secretum firi /th/etta bref sem giort war j Tunsbergh j stora stofunæ i Bratten anno domini m o ccc o lxxx o primo jn vigilia beati Jacobi apostoli.
[388 aar1391] 
To Lagrettemænd i Odal vidne, at Paal Joarssön betalte Joar Guttormssön en Hest, en Ko og hvad han eiede i Haukaas i Bergs Sogn i Solöer som Joars Fædrene- og Mödrene-Arv, samt desuden 11/2 Mark Guld, som han skyldte Joars Fader.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/ettæ bref seæ ædher høyræ sendæ /Th/olleifwer Geilaughsson oc Ellingher Ysachsson logretto mæn quediu guds oc sinæ kunnikt giørande ath mit warom a Straume j Odhal /th/osdaghen nestæ æpter helghonæmesso a iij are rikis okkars wyrduligs herræ herræ Eriks mædh guds nadh Norigx konongs saghom oc høyrdom a ath /th/eir heldo hondom saman af einæ halfuo Paal Jogharsson æn af annare halfuo Joghar Guttormsson medh /th/ui skilordhe ath fyrnembdr Paal lauk adhernembdom Joghare ein hest oc einæ ku oc swa mykit som han athe j Haukase sæm ligger j Bærgha sokn j Soløyom j fadhur arf oc modhor arf Joghars sæm han hafde læingie jnne haft friælst oc akærælausth firir hworium manne mædh ollum lutum oc lunnindum, oc særdelis half adhræ mork guls sæm han hafde vpborit j gioldh æpter fadhur Joghars oc ther mædh waro their sather oc aalsather vm al /th/eiræ fearskipti. Til sannindæ sættom mit okkar jncigle firir /th/ettæ bref ær giort war a deghi oc are sæm fyr sæghir.
Brand Gunnarssön, Lagmand i Tunsberg, kundgjör, at ærlig Mand Gaute Eirikssön förte for ham forskjellige Vidner mod Orm Haavardssön angaaende Arven efter Elsebe Arnaldsdatter. Det oplystes, at Elsebe havde arvet sin Sön Arnald og denne Hinze Fors, og den hele Arv efter denne tildömtes Gaute Eirikssön, ligesom og hvad Gjurd Leidulfssön og Borgni Kolbjörnsdatter havde inde af Elsebes Arvemidler. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædder h/oe/ra sænder Brandher Gunnarssun loghmader j Tundsberghi q. g. ok syne ydder gherer ek kunicht at a Nicolos messo eftan a /th/ridiiu are rikis mins wirdulexzs herra herra Erixzs medder guds nadd Norexzs konungs komo firir mek j sestofuone (i) Smoxzsghardhe (i) Tundzsberghi a allmenilegha stemfno ok morghum ghodum monnum hiauerandum af j halw erlighe man Gauti Erixzssun en annare halw Ormer Hauordzssun. spurdi /th/a Gauti Erixzsun Ormf Hauordzsun en han wildi kennas /th/a taksettningh er ek hafde taksett /th/ich hicht firir Brand loghman vm /th/æn [389 aar1391] arf sem ek eighar eftir Elzsebe Arnals dottor. ney sagdhe Ormer. leyddi /th/a Ghauti Erixzsun tweghia manna vittni /th/eira er swa heyta Jon Amundesun /Th/orbion /Th/ordesun ok a boch sworo medder fullum eidstaf at aadernemfder dagher war /th/eira retter ok loghleghe taksettningher dagher vm fyrsaghden arf. jtem leyddi ok Ghauti Erixzsun twau skilrigh vittni firir mik /th/eira er swa heyta Ghudrun Lodhens dotter ok Asa /Th/olleifzs dotter ok a boch sworo medder fullum eidstaf at Borni ok Helgha Colbiorns dotter varo badhar samfedar ok samfm/oe/dar syzster ok skilghetnum vt komnar ok swa vidder kendis ok Ormer Hawordzsun at Elzsebe Arnals dotter war frillu dotter Helgho moder sinna. eftir /th/æsso male fram forno at hughdu. /th/a war /th/at minn ok laghar orskurdher at fyr skuldi taka Borni modor systeren skilgheten arf eftir Elzsebe Arnalzs dottor en t/oe/ke Helgha moder Elzsebe arf eftir Elzsebe frillu dottor sina ok af /th/ij d/oe/mde ek medder lagha orskurdi Gauti Erixzsyni alt /th/et ghods laust ok fast er Borni Colbiornsdotter ok Ghiurder Lidulfsun erfdi eftir Elzsebe Arnals dottor ok Elzsebe erfdi loghlegha eftir Arnald sun sinn skilgheten ok Arnalder erfdi loghlega eftir Hinzsa forzs at reikhnade erfdene til Hinsa fors erfd /th/a war /th/at myn domer ok laghar orskurder at Gauti Erixzsun schal nu haua ok eigha allt /th/at ghodzs er Hinsa fors atte ok eftir han war bade laust ok fast j minna lucht ok meira ok Ormfe Hauordsyni vt at leghia medder eidhi sinum ok ij skilrikir men sanne eidh hans. ok til sannunde setti ek micht insighli firir /th/etta bref er ghort war a deighi ok are sem fyr seghir.
Brand Gunnarssön, Lagmand i Tönsberg, og tre Andre kundgjöre, at Gjurd Leidulfssön og hans Hustru Borgni Kolbjörnsdatter afstode til ærlig Mand Gaute Eirikssön al sin lovlige Arv efter Elsebe Arnaldsdatter, som hun havde arvet efter sin Sön Arnald. (jfr. foreg. No. )
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædder h/oe/ra sænda. Brandhe Ghunnarssun Amunde Ghautesun Ruallder Jonssun ok /Th/orghiiullzs /Th/orgheirssun q. g. ok sina. ydder gherom mer kunicht. at a Nicolos messo eftan. a /th/ridiu are rikis wardzs wirdulæxzs herra. herra Erixzs medder gudzs nadd Norexzs konungs. warom mer j sezsstofuone (i) Smoxzsghardhe j Tundzsberghi. saghom ok h/oe/rdum a. at /th/auu heldho handum saman. af i halw Gauti Erixzsun. en af annare Ghiurdder Lidulfzssun ok Borni Colbiornzs dotter eghin kona hans. medder /th/æima skilordom. [390 aar1391] at fyrnemfd hion. ghauo ok afhendo. erlighom manne Gauta Erixsyni. medder fullu ja ok handarbande. allen /th/æn arf badhe laust ok fast. er fyrnemdum Ghiurdi ok Borni kono hans. bar j erfd loghleghe eftir Elzsebe Arnalzs dotter, ok Ælzsebe hafdhe erfdt loghleghe j erfd eftir Arnaldh sun sinn. ok til sannunda her vm settom mer wor insighli firir /th/etta bref er ghort war a dheighi ok are sem fyr seghir.
Broder Aslak, Barfodbrödrenes Custos i Norge, Brand Gunnarssön, Lagmand, og 3 Raadmænd i Tönsberg vidne, at Orm Haavardssön afstod til Gaute Eirikssön 3 Markebol i i Sande Sogn, 2 Markebol i midtre Fresjar i Sæms Sogn, og 1 Markebol i Kerafisket i Styrvolds Sogn i Lagerdal, tilligemed alle Hinse Fors´s udestaaende Fordringer og hvad ham med Urette var frakommet. Desuden skulde Orm levere Gaute et Sölvbæger og denne hin en Tönde Lax. (jfr. No. 535. 541.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3de og 4de Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædder h/oe/ra sænda brodher Aslaker custos juir grabrodra claustra j Noreghe Brander Gunnarssun loghmader j Tundzsberghi Birghir Helghasun Ruallder Jonssun ok Neyridhe Biornzssun radhes men j samastadh q. g. ok sina. ydder gherom mer kunit at a /th/odzsdaghen nesta eftir Luciie messo a /th/ridiiu are rikis warzs wirdulexzs herra herra Erixzs medder gudzs nadh Norexzs konungs warom mer j neddra Peterzs ghardhe j Tundzsberghi j malstofuone Hermans laupare saghom ok h/oe/rdum aa at /th/æir heldo handum saman af j halw Ghauti Erixzsun en af annare Ormer Hawordzssun medder /th/æima skilordom ok [sat]mala at Ormer Hawordzssun fek ok afhendi Ghauta Erixzsyni medder fullu ja ok handarbande /th/righgia marka bool jardder j B/oe//oe/ sem ligher j Sonndina sonnkt tweghia marka bol jardder j mydgardenum i Fresi[um] sem ligher j Semfzssonnkt ok merka bol jardder j Kerafiskinum j Laghardale (j) Styriua[lla] sonnkt ok aller /th/ær skuldir er Hinzssa forzs atte at taka ok alt /th/at ghodzs er med[der] vrett war teikit af honum ok swa sakfelli medder huerra /th/at funnis medder laghum .... a skul(d)ir /th/ær er Ormer Hawordzssun hafde vp boret til /th/ænna dagh ok allt annat [godz]s er Hinzssa forzs atte bade j lauzsu ok j fastu. ok j samu handarbande kendis [Ghau]ti Erixzssun ok Ormer Hawordzssun wera satter vbridelegha vm Hinzsa forzs ghodzs [bad]e j lausu ok j fastu vttan /th/at eyna at Ormer Hawordzsun schal fa Gauta Erixzsyni .... sylfuer bikar ok Ghauti Erixzssun schal fa Orme Hawordzssyni eyna tunnu laxz at [391 aar1391] [haus]tinum nu nest er kommer. ok hwer sem /th/ænna satmala ryfi schal hawa rofuit logh[mans] orskurd ok tolfmanna dom. ok til sannunda her vm settom mer wor insighli firir /th/etta bref er ghort war a deighi ok are sem fyr seghir.
Haakon Sigurdssön opregner de Gaver, han til forskjellige Tider har skjænket sin Hustru Sigrid Erlendsdatter, og hvad hun havde givet ham.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 24. No. 16. Seglet mangler.
Ek Hakon Siugurdarsson kiænnizst med /th/esso mino brefue at /th/a er lidit var fra burd vars herra Iesu Christi *melisimo ccc o octogesimo octauo. a attanda dag jola j Sogne a Slindhum, /th/a gaf ek oc af hende morgom godum monnom hiauerandom mijnne eigne hustru hustru Sigridhe Erllens dottor., ein gull krannz, ok annat huert stykket med storom perlom, oc veger gullet fiora nobola. Annat aret eftir gaf ek henna eina gull brazu som veger halfuan annan øyre. Item a /th/ridhia aret manadagen nest eftir Magnus messo /th/a hon laa, a barns sengh med minne dottor Ingeborge, sem hennar fyrsta barn, /th/a gaf ek henne annan kranzs med gul sem veger fim aura ok fim huita peninga; ein saltara gull lagdan sem moder min atte, oc beitlosten med fiorum spenzslom. Item a fiorda are /th/a vi satom j Losno med fadur hennar. a attande dag jola, /th/a gaf ek henne ein spenslz forgylt som veger /th/rettan aura. skal hon /th/essa peninga eiga frialsa, oc lijduga hedan j fra, firir mik oc minom eruingiom, til euerligare eygnar. Item hefuer min hustru Sigrid firnemd gefuit mik eina stora sylfuer skal som fader hennar gaf henne, oc ein sylfuer bikar, ok til meire sannenda her vm sette ek mit jncigle. firir /th/etta bref er skrifuat var j Bergvin a fiorda are sidare en fyr seger.
/th/etta bref vardar vm /th/ær gyafwær som Hakon Sigurdæson gaf hustru Sigride Erlandz dotter.
To Mænd vidne, at velb. Mand Jon Marteinssön (Römer) kjöbte 12 Öresbol i Hvalheim i Ullenshof Sogn paa Raumarike af Björn Alfssön og Ingerid Ormsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ætta bref sea æder høra sændæ Tididkt Æilifson ok Peter Ionson q. g. ok sina kunnikt gerandæ at [392 aar1392] mit varom j Digraskytninggenum j Oslo a miduikædaghin j fyrstæ viku fastu a /th/ridhia are rikis vars vyrduligs herra herra Æiriks mæd gudes naad Nories konungs saghom ok høyrdum a at /th/æir hældo hondum saman ærlig man ok vælboren Jon Martæinsson af ænnj halfuu æn af annære halfuu Biorn Alfsson mæd ja ok sam/th/ykth Ingiridhiu Ormsdotter æghin kona hans mæd skilorde at Biorn sælde Jone fyrnæmdum tolf auræ booll jardær j Hualæimi j Vllinssofs sokn a Raumariki kiændis /th/a Biorn at han hafdi vppboret af Jone fyrstæ pænning ok øfstæ ok allæ /th/ær j mællum æfter /th/ui swm j kaup /th/æira kom firi fyrnæmt tolf auræ booll ok til sannindæ sættum mit okor insigli firi /th/ættæ bref er gort var a deghi ok are sæm fyr seghir.
Hwaleim j Vllenssof[sogen a Romerige som her Joen Morttenssen køptte.
Kong Erik stadfæster Dronning Margaretas Brev (ovenf. No. 511), hvorved hun forlæner velbaaren Mand Benedikt Nikulassön med Eikjar, Modheim og Tverdalene.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv, sammenheftet ved Kongens beskadigede Segl med No. 511.
Erikr med gudz naadh Noregs konongr oc Swerikis retter ærfuingæ sændir ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra q. g. oc sina. veer oc raadh vaart saom oc jnwyrdoligher ifuirlasom opet bref varra kæræ frw oc modhor drothnengh Margharete vndir hennæ oc hæiderlighra manna rikessens raadz hæilum oc vskaddum jncighlum hwilkit hon hæfuir vnt vælbornom manne sinom ok varom hollom /th/ænare Benedikt Niklessyni oc vattar vm Æikiar /Th/wærdala oc Modhæim. Nu af /th/y at veer vilium /th/æssæ henne gærd oc skipan giærna stadhugha halda /th/y med vaars rikis raadz sam/th/ykt, stadfæstom veer hona j ollum sinom græinum oc articulis æfter /th/y sæm siælft brefuet vm sik giort vattar hworiu hænne brefue /th/etta vaart bref er med fæst, fulkomlighæ firirbyodandæ hworium manne fyrnæfdan Benedikt Niklesson at hindra æder vnadha a mote fyrnæmfdre varæ kæræ frw oc modhor drothnengh Margarete brefue æder /th/æsso varo stadfæsto brefue. Nema hwar sæm /th/æt gerer vili /th/yliko firir swara sæm /th/æn er ryfuer konongs stadfæsto oc ofuan a sæta varra sanne vblidhe. Var /th/etta bref giort j Oslo a /th/ridhia dagh paska a /th/ridiu are rikis vaars Noregs.
[393 aar1392] 
Amund Thorgardssön og Eivind Ivarssön vidne, at det er dem bekjendt, at Aslak Fadde og Ronnog vare Haaskolds paa Grönen ægte Börn, at Aslaks Sön var Guttorm Fadde, og Ronnogs Sön Eirik, der döde paa Romerfærd for 2 Aar siden , og med Sigrid Jonsdatter havde Sönnen Jon.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene itu.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra. senda Amunder /Th/orgardzson ok Eifuinder Ifuersson q. g. ok sina. yder gerom mit kunnikt, ok /th/es berom mit vitni vm med /th/esso okkro brefue, at mit vitom firir sannyndom. at Aslaker fadde, ok Ronnogh varo born Haskolls a Gr/oe/inini bade sammø/edd/ ok samfæ/edd/ skillgeten. af Aslake kom Gud/th/ormer fadde. sem /th/etta okart bref hæfuer, ok af Ronnogho kom son sem Æiriker heet, fader Joons varo oll skilgeten sem Sigrido Ions dotter atte er andadez j Romafær/edd/. firir twæimer arom. Ok till sanz vitnisbur/edd/ar her vm settom mitt okor jnsigli firir /th/etta bref er gort var, a hællga likam dagh. a /th/ridia are rikis okars wyrdulix herra, Eiriks. med gu/edd/s naad Noreghs kononghs.
Orm Haavardssön, Raadmand i Tönsberg, kvitterer ærlig Mand Gaute Eirikssön for en Tönde Lax, hvorved deres Mellemværende var opgjort, (jfr. No. 536.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3die og 4de Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea edr høyra sender Ormer Hafwardzson radhmader j Tunsbærgi q. g. ok sina kunnigt gerande att ek kænnizst medr /th/esso mino opno brefue att ærlighin man Gauti Eirikxson hefwer loket mer æina tunno lax sæm han mer skylduger war, ok /th/ær medr erom mit Gauti fyrnæmder ok ek satter ok allsatter vm fyrnæmda tunno lax. ok till sannynda her vm sættu Hallader Skioldulfsson Roalder Jonsson ok Asgauter Nikulosson radhmæn /th/ærs sama stadar sin jncigli medr mino firir /th/etta bref er gort war j Tunsbærgi freadagen nesta firir Gregors messo aa fiorda are rikis mins wyrdulægs herra herra Æirikx medr gudes nadh Noregs konungs.
[394 aar1393] 
Brand Gunnarssön, Lagmand i Tönsberg, og 5 Andre udstede Skiftebrev mellem Alf Audunssön med Hustru Ingeborg Thordsdatter og Arne Thorbjörnssön, hvilke to Parter hver fik 10 Öresbol i begge Gaarde Fraun og i Stange i Sandeherred, som Arv efter (Arnes Hustru) Ingerid Alfsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 6 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæa ædder h/oe/ra senda Brander Gunarsson loghmadder j Tundsberghi Vlfwer /Th/osteinsson Ghardder Gardsson Jon Peterson /Th/ostein Gautsson ok Swein /Th/ordeson q. g. ok sina ydder (gerom) mer kunicht at a manadaghen nesta eftir Tiburthi et Valeriani ok a fiorda are rikis wars wirdulexs herra herra Erixs medder guds nadh Norexs kononxs waro mer jhia j *a /oe/dstre ghardenum j Fraun ok saghom ok h/oe/rdum aa at Hakon Amundeson j fullu ok loghleghe vmbode Alfs Auduneson ok Ingibiorgh /Th/ordædotter ok Arne /Th/orbiornneson at /th/au skiptu ok sundderbuthtu godsse /th/ij er /th/au atte bade saman hiun Arne /Th/orbiorneson ok Ingiridh Allfs dotter ok hon hafde leyft eftir sin d/oe/de. laut /th/a Hakon ok Ingibiorgh fyrnemfd j sicht skipti x aura boll jardder j /th/eim jarddum er swa heytti j Fraunum ghardum badum ok j Stanghu /th/ær j hia sem lighia j Sande sonkt ok annat x aura boll jardder laucht Arne /Th/orbiorneson j sin lucht j fyrnefdum jorddum ok sua kendis och fyrnemfd folk firir os at /th/au hafdu bycht allu laussa ghodse sem millum /th/æira for ahwar halfw ok baud sik /th/a Arne /Th/orbiorneson til eidhar ok ij skilrikir men er wildi sanna ok sweria medder honum at allt godzsset war /th/a til skiptis laght ok sacht. ghafuo /th/a vp Hakon ok Inghibiorgh ofnemdh eidhen vidder Arna ofnemfdan. kendis ok Hakon ok Inghibiorgh fyrsaghd medder ja ok handsale at /th/au waro sat ok allsattht vm fyrnemft skipti ok arf ok j samu ja ok handarbande borghade Hakon Amundeson ok Inghibiorgh /Th/ordadotter Arna /Th/orbiorneson kuittan ok frialssan firir huerium manne vm fyrnefdan arf ok skipti. ok til sannynda her vm settom mer wor insighli firir /th/etta bref er ghort war a deio ok are sem fyr seghir.
Thorgrim Ogmundssön afstaar til Biskop Sigurd af Hammer den Öresbol i Frodegaarden i Lunder i Horgin Sogn paa Hadeland, som han fik af Haakon Skart.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Kun Spor af et Segl, som vedhænger.
/Th/at se ollum monnum kunnikt att ek /Th/orgrimær Ogmundærson kiennetz /th/ers ok fullo vider gongho veittiir med /th/ersso mino brefue [395 aar1394] att ek hefuer gefuet ok afhænt med handerbandi minom vyrdulighom herræ ok andælighom fæder herræ Sigurde med gudes miskun biskupe j Hamre /oe/yris booll iærder j Frodæ gardenom j Lundum er ligger j Horgine kirkio sokn a Hadalandi sæm ek fek af Hakone skart frialst ok heimmolt firir huorium manne med ollum lunnyndum ok tillægium. till æuerdærlighræ eigho ok altz afrædis hiauerandum /th/ersseræ minnæ giærdh /Th/oorde Æinærssyni ok Sigurde Aslaakssyni Aslæ /Th/orsteinssyni ok Gud/th/orme /Th/rondærsyni logrettomonnum sæm siin inzciglle sætto med mino inzciglle firir /th/ettæ bref er gort var a Stufstodum Tomes møsso dagh. a fimtæ aare rikis mins vyrduligs herræ. herræ Eiriks med gudes naad Noregs konongs.
øyris bol j Lunnom j Horgenæ sokn a Hadalande.
Ulf Asleifssön, Korsbroder i Oslo og Prest paa Eidsvold, Erling Haraldssön, Prest paa Ullenshof, Harald Kolbjörnssön, Lagmand i Oslo, og Björn Helleifssön kundgjöre en Overenskomst mellem Biskop Eystein af Oslo og Harald Jonssön, hvorefter denne skal eie Kvernen Laakefors, som ligger midt i Kraakefossen i Fors Sogn i Nordlæm paa Raumarike.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/ettæ bref sia æder h/oe/yræ sendæ Ulfuer Asleifsson korsbroder j Oslo ok prester a Eidzuelli Erlinger Haraldzson prester /aa/ Vllinshofue Haralder Kolbiornsson logmader j Oslo ok Biorn Helleifsson q. g. ok sinæ, kunnikt gerande at mer varom j malstofuonne j biskups garde j Oslo. odhensdaghen nestæ eftir Palsmesso. aa v ta are rikis vars vyrdulegs herræ Eiriks meder gudz nad Noregs konungs. saom ok h/oe/yrdom aa at /th/eir heldo hondom soman. var vyrduligin herræ herræ /Oe/ystein biskuper meder gudz nad biskuper j Oslo ok andælighæ fader. af einni halfu, en af annare halfu Haralder Jonsson sem stemnder var til logmanz firir fors /th/en sem Kraku fors eitir meder /th/eimæ skilmalæ at Haralder fyrnemder ok hans erfuingier, skulu frialsligha fylgia ok eigæ kuern st/oe/de /th/æt sem mit er j fossenum ok Laku fors kallaz ok frialsen veghen till kuennærenne. af Æssæters lande sem ligger j Fors sokn j Nordlæm aa Raumariki. En landbolæraner /th/eir sem byggiæ aa Æssætrom fyrnemdom. skulu frialsligha byggia ser kuern hus eit æder tuau j /th/eim forsenom sem nest renner Essæters lande en /th/eim /th/arfuaz. /th/o sua at huarghin [396 aar1394] veiti vatn af odrum til nokorn skadha; til sannyndæ her vm settom mer vor jnzsigli firir /th/ettæ bref er giort var a deghi ok are sem fyr seghir.
Biskop Eystein af Oslo kundgjör, at han paa sin Visitats paa Vinger tog 4 gamle Mænds Vidnesbyrd, at der i deres Ungdom stod et stort Kors ved Eidsskogs Kirke til St. Olafs Ære, da han havde hvilet der. Bispen befaler derfor, at Korset skal vedligeholdes og et lidet Bönnehus for Pilegrime bygges derved, hvilket Kirken skal holde vedlige mod at tage det der faldende Offer.
Efter samtidig Protokollering i Eysteins Jordebog (den röde Bog) fol. 83. b - 84 a.
Memorandum at anno domini m o. ccc o. nonagesimo quarto odens daghen nest eftir dominicam lxx e. /th/a veer Øystæin medher gudhs naadh biskup j Oslo varom a Vingri visiterande tokom veer fiughur manna vitni sæm flæst all varo vppa seautighio ædher attatighio aara. er /th/et suoro at /th/a /th/au vngh varo. stoodh æin kross stoor væstan at Æidzskoogh kirkiu a aeuangenom. ok var offrat til. at han skuldi vppi haldazst ok leto pelegrimar mæssor seghia /th/er. ok suoro /th/eir at /th/æir(a) forældre /th/æim sagde. at /th/en kross var /th/er fyrsto sætter j sancti Olafs hæider /th/ui at han /th/er huiltizst. /th/ui letom veer nu at /th/en kross vppi haldezst. ok at /th/er gerez litit bøna huus j sancti Olafs hæider medher altara ok durum vttan laas. sua at /th/et stande iamfnan opet. at pelegrimom se /th/er ræidt mæsso hafua j varo lofue. /th/a /th/æir koma æi in j kirkiuna. ok offer sæm sokna mæn jatta. ædher gefua /th/iit æighi alt kirkian siolf. til bygginger; sidhan /th/et bøna huus er vp bygt; en alt offer. sæm fæller j stokka a krossenom. ædher i bøna husino vændezst halft kirkiunne til bygginger. en halft krossenom ok bøna husino til vphældezst.
To Prester i Nordfjord og Arne Jonssön vidne, at Isak Ivarssön den 15 August gav sin Hustru Ingeborg, hvis hun overlevede ham, 10 Maanedsmatsbol i Gaarden Hjalle i Opstrjons Skibrede i Nordfjord, og hun i samme Tilfælde ham sin Medgift, Bænkegave ( bekkjargjöf) og andre Gaver.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle og en Del af Brevet er bortædt.
Ollvm godvm monnvm sem /th/etta bref sea edr heyra senda Havkr prestr . . . . Karsson prestr j Nordfiordvm ok Arni Jonsson q. [397 aar1394] g. ok sina kvnnight ge[rande] ad /th/ar vorvm vid j hia ok heyrdvm Mariv messo dagh enn fyra /aa/ s . . . . . are rikis virdvlighs herra jvnkera Eireks Noregs konongs a Kirkiveide s[em liggr] j Nidstrionv skipreidv j Nordfiordvm ad Jsakr Jvarsson ok Jngibiorgh eigen k[ona] hans tokv hondvm saman enn /th/at skildiz vnder handabande /th/eirra ad /aa/dr nemdr Jsakr gaf /aa/dr nemdre Jngibiorgv tiv mamata bol jardar j Hialla sem liggr j Vppstrionv skipreidv i Nordfiordvm ef hon lifde han til aldrs ok . . . . . evenleghrar eignar henni ok hennar erfingivm medr tvnvm ok to[ptvm ok] ollvm /th/eim hlvnendvm sem /th/eire javrdv fylgia ok serlegha af oskiptv l . . . . . vna ok klæfann vnder einv /th/ake hvortveggia ok sidan j hvsvm ep . . . . tolv her j mote gaf Jngibiorg /th/ratt nemdvm Jsake ef han life ha . . . . medgiof sina obæckiar giof sina ok allar fyr sagdar giafer frialsar [ok] heimlar fyrir hverivm manni til evenlegrar eignar honvm ok hans erfingivm ok til mere stadfestvm her vm sette ek Jsakr mit jnsigli medr /th/eirra jnsiglum fyrir /th/etta bref skrifad a Hialla lavgardaghinn nesta eptir Mariv messo sidarre a aree sem fyr seger.
Brand Gunnarssön (Lagmand i Tönsberg) melder Rollaug Lensmand, at Opmund Salvessöns Drab paa Hannes Tidikssön ikke bevislig eller efter Loven var begaaet paa fredhelligt Sted ( i gri/edd/astö/edd/um).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Æk Brander Gunnarsson seghir /th/ik firir sannyda Rollaugher lensmanne at /th/et vigh sem Oppmunder Salluason van a Hanes Thidighsson var alldre suoret at /th/et vigh var vunnit j gri/edd/asta/edd/um ok æinghin loghbok skyri /th/et at /th/et vigh var vunnit j gri/edd/asta/edd/e ok /th/ui mattu firir sannynda Rollauger jnsighla Oppmuns profs bref eftir /th/ui sem prouet gek firir segh: firir /th/ui at /th/et var alldre suoret at Oppmunder va j gri/edd/asta/edd/um /th/et vigh. Ok till sannyn/edd/a her vm sette æk mit jnsighli firir /th/etta bref ær gort var a /th/osdaghen nesta firir Calixti pape ok a setta are rikis mins vyr/edd/ulexzs herra herra Æirixzs me/edd/ gu/edd/z na/edd/h Norexzs konungs.
[398 aar1395] 
Landsvistbrev, udstedt i Kong Erik´ s Navn af Provsten ved Mariæ Kirke i Oslo og Kongens Kantsler Hr. Arne Sigurdssön, for Dyre Thorgeirssön, som var tilstede, da Thorgeir Björnssön ihjelslog Paal Niklassön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet bortklippet.
Eiriker med gudz naadh Noregs kununger ok Suerikes retter ærfuinge sænder ollom monnom sæm /th/etta bref sea æder høyra q. g. ok sina. Weer viliom at /th/eer viter at veer hafuom j heder vider gudh ok sakar godra manna bønastadha gefuit Dyra /Th/orgeirsson sæm at uistasak ær [gefuin] om aftak Pals Niclassonar sæm /Th/orgeir Biornsson vard at skadha grid ok fridh fi[rir os ok ] ollom varom monnom til Mariomæsso sidarmer nu kømber [i h]aust med /th/æim hættæ at [han b]øte vider gudh ok ærfuingia hins daudha. Byodom ver syslomanne varom ok /th/æim sæm alæighumaal vart hafuer at profua maal hans oll vphof vidheratto gridhæstade viiglysning ok huosso langt lidhet er fra /th/y er /th/etta viigh [var] wnnit hiauarandom æder logliga firirstæmdom ærfuingiom hins daudha ok hwat visso han gerer oss firir /th/ægn ok botum ef han profuatz at botamanne ok ritta /th/etta prof after til vaar at /th/y sannatzstæ sæm fætz a /th/esso male. En fulkomligæ forbiodhom ver huorium manne vandræ(d)hæ at auka æder auka lata vider han jnnan /th/æsso varum gridhum nema hwar sæm /th/et gerer vili hafua firirgort fæ ok fridhi. Var /th/etta bref gort i Oslo a friadaghen næst æfter helga licamadagh a siætta are rikis vars Noregs. profasten (at) Mariekirkiu i Oslo herra A[rne Si]gurdsson canceleer vaar incigladhe.
Thorbjörn Oleifssön og Björn Jonssön vidne, at Haakon Gunnarssön og hans Moder Ragndid tilgave deres Söster og Datter Sigrid, hvad hun havde forbrudt mod dem, og gave hende til Gifting hele Gaarden söndre Hafvik (i Ringsaker.)
Efter en Vidisse af 15 April 1426 i norske Rigsarkiv.
Harald Haakonssön, Lagmand i Skien, og tre Andre kundgjöre, at Olaf Ölverssön solgte 1 Markebol i Gaarden Hægseter i Gerpens Sogn paa Hofund til hæderlig Mand Gaute Eirikssön for 2 Mærker Guld, som han var ham skyldig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder høyra sænda Haraldar Hakonsson loghmadhar j Skidho Gardhar Gunnaldson /Th/orer Bendickdzson ok Holmar Sighurdhason q. g. ok sina kunnickt gerande at a sunnodaghin nesta firir Thomas messo a vij da are rikis wars wyrdhuligs herra herra Erikx medar gudz nadh Norigis konungz ok Suerikis rætta ærfuinggia warom meer j austargardzstofuonne j Gymsøynne saghom ok høyrdhom a ær /th/æir hældo handom saman af æinne holfuo hedharlighin man Gaute Erikxson en af annarre halfuo Olafuar Olfuirsson medar /th/y skilordhe at fyrnemdar Olafuar lauk ok afhende adharnemdom Gauta mærka booll jardhar j Hæghsætre sem liggar j Gerpina sokn a Hofuund firir twær markar guldz sem han var skyldughar Gauta medar ollum lutum ok lunnyndom sem /th/er til liggar ædar leghiet hafua fra forno ok nyghie vttan gardz ok jnnan frialst hæimholt ok akiæralaust firir huorium manne fra sik ok sinom ærfuinggiom Gauta til æfuardhaligha æigho honom ok hans ærfuinggiom, kiendidz ok optnemdar Olafuar vp boret hafua af fyrnemdom Gauta fyrsto pening ok øfsta ok alla /th/er j mellom epter /th/y sem j kaup /th/eira kom firir fyrsaghdha jordh Hæghsætar. Ok til sannynda her vm /th/a settom meer vaar jnciggli firir /th/etta bref ær giort var deghi ok are sem fyr seghir.
bref vm mark bool i Giærpen sokn.
[400 aar1396] 
To Mænd kundgjöre, at Arne Drengssön betalte Cecilia Thordsdatter Kjöbesummen for 2 Öresbol i Gaarden Smörbrekke i Sande Sogn paa Vestfold, som hun solgte ham med Löfte, at han i Tilfælde af nyt Salg först skulde byde hende Gaarden tilkjöbs. (jfr. No. 554.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/ira senda Oswalder Ogmunda son ok /Th/order Gunwaldzson q. g. ok sina kunnikt gærande at mit warom a Bergunum sæm liggir j Sanda sokn a Vestfoldinne a laugardaghin næista firir Margretto messo a vii are rikis okars wyrdulex herra herra Eiriks meder gudes naad Noregs konongs saom ok h/oe/irdum a at /th/au heldo handom samman af einne halfw Arne Drængsson en af annare halfw Cicelia /Th/orda dotter meder /th/y skilorde at hon hefde sælt fyrnemfdum Arna ii aura bool iardar j Sm/oe/rbrækku sæm liggar j fyrnemfdi Sanda sokn meder luttum ok lunnindom sæm til liggia æder legget hafva fra forno ok nyio vttan gardzs ok innan friælst ok heimholt firir hwariom manne ok vpboret fysta peningh ok øfsta ok alla /th/ær j millom æptir /th/ui sæm j kaup /th/æira kom ok war /th/æt j skilorde /th/æira at vm Arna worde fallt adernemft ii aura bol j Sm/oe/rbrækku /th/a skuldi byoda Cicelio ader nokrom odrom ok til sanninda her vm sattum mit okor insigli firir /th/etta bref er gort war a dæghi ok j are sæm fyr sægir.
Harald Haakonssön, Lagmand i Skien, kundgjör, at Eivind Steinarssön for ham og Gaute Eirikssöns Ombudsmand i Tinn Olaf Thorkellssön med 12 Mænds Ed fralagde sig Sigtelsen for, at han havde været delagtig i Olaf Jonssöns Drab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning av 2det Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/ettæ bref siæ æder høyræ sendir Haraldær Hakon son logmadær ij Skidu syslu quediu gudes ok sinæ yder gerer ek kunnikt at a Matheus messo eftæn vm hausten a atænde are rikis mins wirduleghs herra herra Eirikx meder gudes nadh Norex konungær ok Swiarikis retær erfwinge komo a stepno firir mik ij Skidu af eine halfw Olafuær /Th/orkiæls son vmboz mader Gautæ Eiriks sonars a Tinni ok sagde sik hafua stempt Eiuinde Steinærs syni /th/it til laga firir /th/a sakar gift sæm hanom waro gefnær /th/et han skuldi hafua woret ij radom meder /th/eim monnum sæm Olafue Jonssyni wrdu at skadha at han skuldi /th/ær gangæ sin dull firir laghom ok af /th/i at /th/a war hans [401 aar1396] retær duladagh ok anners /th/ers at /th/a war ok firir stemdær loglighær erfwindæ /th/ers daudhæ /th/i gek adernemder Eiuindær tylftæ suøre /th/ær firir laughom /th/et han war huarske radænde æder waldænde Olafs daudzæ ij sinæ daghæ. till sanyndo setti ader nemder Olafuær sæm /th/essæ dul tok sit jnsigli meder mino jnsigli firir /th/ettæ bref ær giort war a deighi ok are sæm fyr seighir.
Halbjörn Björnssön, Chorsbroder i Oslo og Provst paa Vestfold, Presterne paa Stokke og Njoterö samt Thord Andorssön bevidne en Overenskomst mellem Eirik Kolbjörnssön, Prest i Sande, og Fru Margreta Eilifsdatters Ombudsmand Thorbjörn Thoressön angaaende Jordstykket Merdstöd.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene 2. 4. 6 vedhænge, tildels i Stykker.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra senda Halbiorn Biornson koorsbroder j Oslo ok profaster a Vestfoldh Haluarder Biarnason prester a Stokkom Hakon Gud/th/ormsson prester j Nioterø ok /Th/order Andorsson q. g. ok sina kunnikt gerande at meer varom vider Merdhstøde sem ligger millum prestgardssens a Sondom ok Pukastada sagom ok høyrdom a at /th/æir heldo hondom saman. af æinne holfuo sira Eiriker Kolbiornason prester a Sandom en af annare holfuo /Th/orbiorn /Th/oreson vmbodsz mader fru Margareto Eilifdottor. med /th/ui skilorde at /th/æir gerdo sin a millum at half fimta kuartel skal væra fra jordenne Damskidher j fyrnæmdo Merdhstøde med sam/th/ykt granna mannanna bæde firir ofuan ok vttan med vare tillogu ok sam/th/ykt sua at /th/et skal frialsliga standa hædan j fra æfter fyrnæmdo skilordhe. Til sanynda her vm sætto /th/esser goder men sira Eireker Kolbiornason ok /Th/orbiorn /Th/oreson fyrnæmdir sin jnsigli med varom firir /th/etta bref er giort var a laugurdagen nesta firir Dionisi anno domini m o. ccc o. nonagesimo sexto.
Bref vm Merdhstøde millum Sanda ok Pukastada a.
To Mænd kundgjöre, at Gunnar Peterssön og hans Hustru Ingerid Aslaksdatter solgte 2 Öresbol i Smörbrekke ved Loftrud i Sande Sogn paa Vestfold til Arne Drengssön (jfr. No. 551).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2de Segl mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea eder h/oe/yra senda Wlfuer /Th/orstæinson (ok) /Th/orbiorn /Th/oresson q. g. ok sina, kunnikt [402 aar1396] gærande at myt warom aa B/oe/ j Sanda sokn a Vestfold, aa sunnodaghin næsta firir Martæins messo a viij are rikis okkars wyrdulex herra herra Eiriks med guds naadh Noregs konongs, soom ok h/oe/irdom aa at /th/augh heldo handom samman, af einne halfw Arne Drængson, en af annare halfw Gunnar Pæterson ok Ingerid Aslaks doter eighin kona hans, kændust /th/augh /th/a at /th/augh hafdu sælt adernemfdom Arna ii aura boll jardar j Sm/oe/rbrækku sæm liggir vid Loft rudh j fyrnemfde Sanda sokn, med luttum ok lunnindum sæm till liggia eder leget hafua fra forno ok nyio vttan gards ok innan, friælst ok heimholt firir hwariom manne, ok vp boret fysta pæning [ok /oe/]fsta ok alla /th/ær j millom æftir /th/ui sæm j kaup /th/æira kom, ok til sannynda her vm settom mit okkor insigli firir /th/etta bref er giort war a dæigi ok are sæm fyr sæigir.
To Lagrettemænd paa Vos kundgjöre, at Kongens Ombudsmand Alfinn Bryniulfssön paa Aasa Haavardsdatters (jfr. No. 514. 516.) Forlangende afhörte 2 Vidner om, at Haldor Endridssön paa sin Sotteseng havde lagt en Ager i Ulvaldestad (jfr. No. 186. 507.) under Aasas Lod i Gaarden, samt at 6 Mænd before Aastedet, men ei vilde dömme i Sagen, förend Lagmanden havde afgjort, om Haldors sidste Udsagn skulde tages til Fölge eller ikke.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sia ædher høyra sender Gudbrandher /Th/orfinsson ok /Th/orgauther Ketilsson logretto men aa Wos q. g. ok sine kunikt gerande at mer varom j prestogonne a Vanghe tysdaghen neste firir Magnus messo firir jol /th/a er lidhner varo fra burd vars herra m o ccc o xc o sexto sagum ok hørdhom aa at Asa Hafuardhe dotter ok Hollolfver Sigurdheson komo a stemfno firir Alfin Bryniulfsson konungs vmbodz man a Vos med logdom deghi swa at /th/au badhe kændestz vm /th/et malemfne sem /th/au hofdho sin j millom. hafdhe ok /th/a fyrnemfdh Asa Hafuardhe dotter twau vitne /th/au er swa hetto Gunnildher Salmundhe dotter ok Gyrydh Jons dotter frealser konor ok fultidher. ok hafdho /th/essor vitne bok j hendhe sworo ok swa sagdho at /th/ær varom mith ner a fyrnemfdhom Vangh a Clemez messo deghi saghom ok hørdhom a at Haldor Ændridheson sem lagh j sinne bana sooth ad hæilo sino samwithi /th/o at han var krankker til sin likamæ. vitnadhe med fullom æide ok handherbandhe optnemfdhe Aso Hafuardhe dottor æin aker færa vnder arinzluthan j Vualdastadhom ok vndhen Hollolfs Sigurdesons akre sem han hafdhe fyylkt ok hugdez æigha. ok [403 aar1397] firir /th/eim æide /th/a vilde han swara badhe j heime ok hælio huar sem han swore æpter hans dagha at han visse ænkte annadh sannare firir gudi vm fyrnemfdhan akerfæra at han hafde leget til fyrnemfdhan arinzlutha fra forno æpter /th/wi sem marksteiner til sægiæ. ok æpter fyrnemfdom Haldors vitinzburd /th/a sworo adhernemfdh vitne med fullom boker æidhe æpter hans ordhom. Ok ad framførdhom /th/essom vitnizburdh /th/a nemfde Alfinner Bryniulfsson konongs vmbods man a Vos sex logretto men til at skoda ok døma /th/æire j millom ok /th/æir gengho ok skodade aker ok marksteine ok syntes /th/eim swa at optnemfdher akerfære hafde leget til arinzluthan æpter /th/wi sem marksteiner til sagdho at forno fare. ok vildo /th/o æi døma fyr æn /th/æir hafdo høyrt logmans orskurd vm opt nemfdhan Haldors vitinzburd hwar han matte haldaz firir fwlth ælliges æighe sem han vitnadhe j sinne bana sooth at hæilo sino samwithe. Ok til mere sannindhe ok stadfesto /th/a setthe ek Alfinner Bryniulfsson konongs vmbods man a Vos mith jnsigle med /th/essere godhra mannæ jnsiglom firir /th/ettæ bref er gort var a Vangenom a Vos are ok deghi sem fyr seghir.
Ketil Eilifssön, Prest i Öjer, og Berdor Ivarssön kundgjöre, at Gunnar Sigurdssön solgte 2 Markebol i Skygeberg i Musedal i Staf Thinglag i Öjer i Gudbrandsdalen til Helga Assorsdatters Værfader Orm Erlendssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædhær h/oe/yræ sændhær Ketil Æilifson prester j /Oe/yæ ok Berdor Jwerson quediu gudæs ok sinæ mit wilium ydær kunnikt gera att mit warum a Hofwine ær liggær j All j Faghabergx sonkt j Gudbranzdalum a tysdaghin j /th/ridiuviku fastu a attundhæ are rikis wyrdulix herræ herræ Eirix medær gudz nad Norex konongx saghom ok h/oe/yrdom a ord ok handærband /th/æiræ Gunnær Sigursson ok Hælgho Assor dottor kændiz ok /th/a Gunnær fyrnefmdær att han hafde sæld Orme Ærlænzsyny verfæder fyrnæmdær Hælgo tueghiæ markæ boll jærdær j Skygheberghe sæm ligghær j Musædale j Staf/th/ingha medær lutum ok lunnyndum fra forno ok nyiu vtæn gars ok jnnen frialzt ok hæimolt firi honum ok hans ærvinghium eftir komandum. kændiz ok /th/ratnæmdær Gunnær att han hafde vpboret fyrstæ peningh ok /oe/fstæ ok allæ /th/ær j millum sæm j kaupt /th/æiræ kom sacar sannyndhæ skuld sættum mit okkar jnzciglle firi /th/ettæ bref ær gord var a dæighi ok are sæm fyr sæyghir.
[404 aar1397] 
To Lagrettemænd kundgjöre, at Hafthor Finkelssön gav 6 Öresbol i Skjold ungeberg i Hofvin Sogn paa Furnes (Hedemarken) til hæderlig Mand Jon Marteinssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
/Th/et se ollom godom monnom kunigt att mit Biorn Ifuærsson ok Æiuindær Hakonsson. logrettæ men varom j kirkiu a Am sæm ligger j Swadabu freadaghen nestæ firir Marie møsso j langæfosto a viij aare rikis okkars vyrdoligs herræ herræ Æiriks medær guds naad Noregs konongs /th/ui j hia saom ok høyrdom a. att Hafthoor Finkælsson helt j hond hæidærlighom manne Joone Martæinssyni ok gaf honom sex auræboll jærdær j Skioldungæberge sem ligger j Hofwinæ kirkiu sokn a Furnese medær ollom lunnindom ok tillægiom fornom ok nyiom vttængardz ok innæn. till æuærdæligre eigo ok altz afrædes medær ollom /th/æim rette sæm han kan /th/er af fa. till sannyndæ hær vm settom mit okkor inzsigle firir /th/ettæ bref er gort var a /th/æim timæ sæm fyr segir.
breff wm Skeldungæberge a Hedmarken.
Biskop Eystein i Oslo sælger Thorald Benediktssön 5 Löbsland i Elgestad i Stokke Sogn paa Vestfold for 12 Mark Penge.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden From i Sandeherred. Seglet mangler tilligemed det ved Remmen tilheftede Hjemmelsbrev.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea æder høyra sænder /Oe/ystæin med guds naad biskuper j Oslo q. g. ok sina kunnikt gerande at wer hafuum sælt /Th/oralde Bændiktzsyni fim laupa land j Ælgha stadj j Stokka sokn aa Væstfold firir xij mærker peningha ok vppboræt /th/ær xij mærker. /th/ui gefuir wer han /th/ær vm allungis kuittan. ok anduardj honom brefuit huesso sira Styr os /th/a jord lauk. ok festom /th/etta vart bref /th/ær jn j. Var /th/etta bref gort j Thæigum daghen nest efter Haluardz vaku dagh anno domini m o ccc o nonagesimo septimo. vndir vaaro secreto.
bref vm Ælghistadha.
[405 aar1397] 
Jon Karlssön, Lagmand i Tönsberg, tildömmer Eirik Kolbjörnssön, Prest paa Sande, 40 Mark af Asgeir Peterssön, i Anledning af Veien over Ketilsberg i Sandeherred.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af Seglet vedhænger.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sendir Jon Karlsson logman j Tunsbergi q. gudes ok sina kunikt gerande at a laugurdagen nesta firir væter neter a niunda are rikis mins vyrduligs herra herra Eriks meder guds nadh Noreks konongs. komo firir mik a almenneliga stemno j sezstouonne j nørdra lutanom j Jonsgarde j Tunsbergi ok morgom godom monnom hiauærandom af æinni holfuo hæiderligin mader sira Eirikar Kolbiornason prester a Sondom en af annare holfuo *Asgæirs Peters son. Tede /th/a sira Æirikar fyrnæmder fram bref vnder godra manna insiglom sua vattanda at fyrnæmder dager var /th/en sidarste stemnodager æfter /th/ui sæm vaar vyrduliger herra ok andaligin fader herra Østæin meder gudz nadh biskuper j Oslo hafde /th/æim sæt. til profastans ok min vndir æin ændiligan dom. huarium meder sino profue ok skilrike. vm vægh ifuir Kiætiulsberg ok vm vj manna dom sæm honom var dømt vm rettafar af Veruikom. Fansz mer ok flæirom godom monnom. æi sannare j /th/ui male, vttan at fyrnæmder Asgæir a at luka /th/en døm, en vm vægen ifuir Kæitiulbergh sagde Asgæir æi vilia suæria firir hundrada merker, en sira Eirikar bæidiz af honom feritigi merker ok væra /th/er meder kuitter vm alla ifuir færdh en Asgæir sagde vilia æi fe festa æder æidh vinna. /th/otte mer /th/a at han sannade /th/a skuldh a hendr ser. fanz meer /th/a æi sannare j meder /th/æira godra manna sam/th/ykt sæm hia mer varo, en adernæmder Asgæir a at luka fyrnæmdom sira Eirike /th/ær fioretigio merker sæm fyrnæmder sira Æirikar bæiddiz. ok til sanynda her vm sætti ek mit insigli firir /th/etta bref er giort var dæigi ok are sæm fyr sæigir.
breff om Kætelsbergh.
Magnus Assurssön, Hr. Thoralds Ombudsmand i Hardanger, kundgjör et edeligt Vidnesbyrd om, at Rallaug Asmundssön solgte Steinar Nikulassön en Del af Gaarden Tholliotsvik i Jondals Kirkesogn.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref se æder høyra sænder Magnus Aszorason konongs ok /Th/oraldz wmbodzman j Hardangre q. g. [406 aar1398] ok sina kunnukt gerande at ek tok twæggia manna vitne sem sworo fullan bokar eid at /th/eir varo at /th/ar j hia sagho ok h/oe/yrdo a(t) Rallouger Osmundason sælde Stenare Niculasson mæd ja ok handarbande Gyloughu /Th/orkels dottor halfs spans boll fat j /th/riggi mamata boll j /Th/ollioz vik j Jonadals kirkiu sokn j Hardhangre mæd ollom /th/eim lutom ok lunendom sem til ligger æder legat hefwer fra forno ok nygiu vttan gardz ok jnnan frialst ok akæroloust firir huarium manne kændes /th/a ok adder næmder Rallouger at hann hafde fysta pænigh ok æfstan ok alla /th/ar j millom æftir /th/y sem j koup /th/eira kom ok til sanninda sætte Vikenger Ereksson sit jnsigli mæd mino jnsigli firir /th/etta bref ær gort var (j) Vik a manodaghen næst firir Clæmedz messo anno domini m o ccc o nonogesimo vii o.
To Mænd kundgjöre, at Thorgils Gunleikssön paa sin Faders Gunleiks Vegne kvitterede Arne Thorbjörnssön for det Skifte, han havde gjort med Alf Audunssön efter sin Hustru Ingerid Alfsdatter.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden From i Sandeherred, sammenholdt med en Vidisse af 1411 paa Gaarden Oreröd sammesteds. Seglene vedhænge. Varianterne ere af Vidissen.
Bref vm satmala millum Arna ok /Th/orgiulssar vm arf æfter Jngerido Alfs dottor.
Arnald Make og Hans Mælbæk, tydske Kjöbmænd i Bergen, udstede med Byfogden Jens Beinktssön Forklaring om Magnus Haakonssöns Strid med Svein Arnessön paa Marie-Kirkegaard, og et Slagsmaal mellem dem paa Skræddergaden udenfor Samson-Gaard i Bergen.
[408 aar1398] 
To Lagrettemænd vidne, at de vare paa Holar paa Strand, da Herborg Guttormsdatter med sin Husbondes Eirik Einarssöns Samtykke gav sin Frænke Hustru Aasa Haavardsdatter (jfr. No. 555) 1/2 Löbsbol i Flagaa paa Voss, som denne og Arvinger skulde beholde, hvis hun overlevede Herborg; ellers skulde det ved Aasas Död atter tilfalde Herborg, som af Aasa fik en Ko og to Koleier.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene afklippede.
0llum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea edr heyra sender Jostein Olafs son ok /Th/orkell Odz son suorner logrettu men q. g. ok sina kunnikt gerandi at /th/er vorum mid j hia a Holum a Strond sam ok heyrdum /aa/ er Herborg Gvtt/th/orms dotter gaf heil ok vsiwk hustru Aso Hafuardar dottur frendkonu sinne medr sam/th/yckt ok jayrdi Eirikx Einars sonar eigin bondi Herborgar halfleypo boll j Flag/aa/ */aa/ medr /th/i skillordi en Herborg fyr nemfd lifuer efter hustru Asu ok hennar syne /th//aa/ skall Herborg eiga aftur frialsliga /th/ett halfleypo bol j Flag /aa/ en /th//aa/ en hustru Asa lifuer efter Herborgu /th//aa/ skall hustru Asa eiga friallsliga /th/ett halfleypo boll ok hennar synir efter hana ok /th/eira erfuingiar till euerduligrar eignar gaf hustru Asa Herborgu eina ku en hon atti j hia Herborgu ok /th/er medr tuer kyrleigur. Ok til sannenda her vm settu mid fyr nemfdir men ockur inzsigle firir /th/etta bref er skrifuat var /aa/ Lyduum a tyrsdagin j fyrstu viku sumars a ix are rikis ockars virduligx herra herra Eirikx medr guds nad Noregx Suerikis ok Danmarkx konungs.
Olaf Peterssön, Sysselmand paa Sunnmöre, Ulf Lafranssön og Audun Joarssön, Raadmænd i Oslo, kundgjöre, at Lagmand Harald Kolbjörnssön i Erkebisp Vinalds Paahör afhörte to Vidner angaaende noget anden Mand tilhörende Fæ, som Raadsmanden i Hamar Sira Reidulf Audulfssön havde fört til Grefsheim (paa Hedemarken) og der indsat.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædher h/oe/yra sænda Olafuer Pætersson sysloman a Sunmøyrom Wlfuer Lafransson ok Audon Joersson raadmen j Oslo q. g. ok sina kunnikt gerande at meer varom j swarte br/oe/dhre claustre j Oslo a logurdagen nest firir Haluardz voku a ix are rikis vaars vyrduligs herra herra Eriks meder gudz naadh Noregs konongs. saam ok h/oe/yrdom a at Harallder Kolbiornsson loghman j Oslo tok twau skilriik vitne varom vyrdeligom herra ok ande [409 aar1398] lighom fadher herra Vinalde meder gudz naadh erchebiskuper j Nedhroos nerverandom, /th/au vitne er swa eite ok swa sworo a book meder fullum eidzstafue, Erlinger Sigwatzson ok Biorn Androderson. En /th/et hafde Erlinger j eide sinom at sira Reidhulfuer Audulsson sæm /th/a var raadzman i Hamre kom heim til hans ok hafde bufe meder sik ok badh han at han skulde lene honum hws en Ellinger swarade swa til ok sagde ek lener /th/ik ey hws ok ey syn ek /th/ik /th/et. En nokrom swa daghom /th/er efter aat /th/a kom Andres a Hillestadum gangende heim til Biorns fyrnemftz ok sagdes eighe fyrnemft fe. En Biorn hafde /th/et j eidhe sinom at swa var at Andres adernemfder kom gangande heim til honum ok badh han gange meder sik til Grefsseims sæm feet var jnne ok mit gengom /th/iit badher ok sa ek /th/er /th/a bufe jnne stande. En Andres sagdes eighe [fyrnempt fe meder] Erike a Hillestadum. Hafdo ok /th/æir /th/et badher Ellinger ok Biorn ofnemfde j eidhe sinom at /th/æir h/oe/yrdo ok vistæ /th/et at einghen anner kærde efter oftnemft fee vtten Andres ok Eriker fyrnemfdhæ. Till sanynde her vm sættom meer voor jncigle firir /th/ettæ bref er gort var j Oslo a deghi ok are sæm fyr sæighir.
Thorgiuls Eilifssön optager paa Forlangende af Simon Prest paa Haaböl Prov paa Kirkens Vegne om, at Presten för den store Manddöd havde bortbygslet Skidestad og Skidestads Skov hver for sig, og tog hver 4de Tylft Bordved, som virkedes, i Landskyld.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 1ste Segl.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ættæ bref sea ædær høyræ sendir /Th/orgiuls Elifson q. g. ok sinæ konikt gerande at ek war a Hobølø sunædaghen nest øftyr hælghunæ møssonæ a x are rikis mins vyrdæligis hærræ Eriks mædær ghudz naad Noriks konungær krafde mik /th/a siræ Simon prestær a Hobølø at taka vi(t)nis burd sin a kirkiunæ vægnæ. læidhi æins manz vitni er swa æitir Gud/th/ormer H . . . son ok swa sor a book at prestæn a Hobølø bygdhi firir /th/æn storæ mandhaudæn serdelis Skidæstadhæ ok serdelis Skidhæstade skhog. tok /th/a presten fiordæ huaræ tylft bordvidhu j læighunæ sæm j war vunit skhogen ok /th/et visti han at fader hans tok talet af fyrnæmdæ vidu a prestens vegnæ æigin byghdi /th/a skoghen vttæn prestæn /th/æt han viste, lysty Gudlaugær Seliæson at han hørdi aldræ fadur sin annet at sæighiæ ok æi ek hælder at Hobøløs kirkiæ ate Skidæstadhe skhog ok aldre at [410 aar1398] nokor kiærde in j han fyr æn nv. kæindiz ok /Th/ostæin a /Th/ynnyrudi at han var /th/er firir stæmdær at lydæ hans vitnom. Til sanindi sæiti Gudlaugær Seliæ son sit incigli øftyr herming sini firir /th/ættæ bref er gort war dæghi ok are sæm fyr sæghir.
Item vm Skidhestada skogh.
Eystein, Biskop i Oslo, stadfæster et Mageskifte mellem Eirik Prest paa Sande og Kaupmand Ormssön, hvorved Gaarden Hysestad (Hesestad) bliver Sande Præstebols for hvad det eiede i söndre Firikstad.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sendir Øystæin med gudz nadh biskuper j Oslo q. g. ok sina kunnikt gerande at var kiære sun sira Æiriker prester a Sondom ok Kaupmader Ormssun gerdo j varo neruero /th/etta jarda skipti sin j mellom sëm sex men hofdo /th/æirra mellom fyr lakt ok jamnat æfter varo bode ok sam/th/ykt sæm bref /th/er vm giort vater sua at sira Æirikar fæk Kaupmanne xiiij aura boll i Firikstodom j sydra gardenom en Kaupmader fæk sira Eirikj /th/er j mote .v. aura boll j Hysistodom er liggia i Sanda sokn. Ok hæfuir Kaupmader til lakt sira Æirike xx mærker peninga j godom peningom firir /th/et vj aura boll j Firikstodom. Ok fyrnæmder xx mærker hæfuir sira Æiriker vt gewet Sææms kirkiu. firir halfra merka boll j adernæmdom Hysistodom /th/et sæm Sææms kirkia /th/er j atte. sua at Sanda kirkia til prestbordsens aa nu frialsliga niu aura boll j Hæsistodom after firir fyrnæmt xiiij aura boll i Firikstodom. Jattade huar adrom /th/essa jarder frialssar ok hæimhollar med lutum ok lunnyndom vttan gardz ok jnnan. Kan ok sua værda at fyrnæmt fim aura boll j Hæsistodom værder vfrialst Sanda kirkiu til prestbordssens. /th/a vædsætte fyrnæmder Kaupmader kirkiunne .v. aura boll j nædræ gardenom aa Firikstodom sæm han siter aa. Var /th/etta kaup ok skipti gort ner uærande ok sam/th/ykkiande /Th/ollæifue Ogmundzsyni. Ok til sanynda sætto vare kiære synir sira Halbiorn profaster at Lafranskirkiu j Tunsbergi ok sira Hakon prester i Nioterøy sin insigli med secreto varo firir /th/etta bref er gort var aa Sæme /th/or(s)dagen nest firir Tomasmesso anno domini M o. ccc o. xc o. octauo.
bref vm ix aura bool j Hysistadom er kirkian fæk firir xiiij aura boll j Firikstadom.
[411 aar1399] 
Thormod Björnssön, Korsbroder i Hammer, og tre Lagrettemænd kundgjöre, at Valthiof Gyrdssön og Asbjörn Tokessön havde solgt hele söndre Kaarethorp i Deigelheims Sogn paa Hedemarken til Ogmund Godenssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene skadede.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea æder høyra sænde /Th/ormoder Biornsson koorsbroder j Hamre Ormær /Th/orlæifsson Saxe Hawardsson ok Clemettær Arnesson logretto mæn q. g. ok sine kunigt gerande at mer warum a Friæiubærghi odensdaghen neste efter Marie messo j langefostu a x are rikis waars vyrdulegs herræ herræ Eriks meder guds naadh Noregs Swia ok Skanæ konungs saam ok høyrdum a at /th/æir hældo hondum saman af æinnæ halfw Waldiugær Gyrdsson ok Asbiorn Tokesson en af annære halfw Ogmunder Godænsson meder /th/yi skilorde at Waldiugær ok Asbiorn adernæmpder væitto /th/i vidergongu at /th/æir hofdu sælth fyrnæmfdom Ogmunde alth sydre Kare /th/orp er liggær j Dæigulæims sokn a Furnæse a Hæidmarkænne frialst ok hæimolt firir hworium manne fornt ok vaukit meder ollum tillægum sæm til /th/æire jærder æigæ liggiæ æder lægit hafua fra forno ok nyu wttæn gardz ok jnnæn ok firir tekit fyrstu pæningh ok øfste ok allæ /th/ær j millum sæm j kaupp /th/æire kom wm fyrnæmpth Kare/th/orph. Till sannynde her wm sætti mer waar inzsigli firir /th/ettæ bref er gort war a dæghi ok are sæm fyr sægir.
Gaute Erikssön, Ridder og Foged i Skiens Syssel, kvitterer paa Kong Eriks og Dronningens Vegne Thord Olafssön og Th . . . Olafssön for Thegn og Fredkjöb.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet og det vedhængte Domsbrev mangle. De sidste 4 - 6 Bogstaver til höire af Brevet ere bortskaarne.
/Th/et se ollom godhom monnom kunnickt at ek Gaute Erikxson riddærre ok foghotte j Skidho[syslo] kiennidz /th/es med /th/esso mino opno brefue at ek hefuer giefuet /Th/ordh Olafsson ok /Th/. . . . Olafs syni quitta ok allongges lidhugha firir /th/ëghn ok fridhkaup epter /th/y sem /th/æira [opet] bref ludhar sem hær (ær) vidhar fæst /th/etta mit bref a minz herra konongssens ok minne fru [drot]nunggine væghne. Ok til sannynda hær vm /th/a settj ek mit incigli firir /th/etta bref ær [gort] var ij Gyms øynne a laghurdaghin nesta firir quasi modo geniti a ix da are rikis [vars] vyrdhuligs herra konongs Erikx.
[412 aar1399] 
Thorstein Skjoldulfssön, Kongens Ombudsmand paa Thoten, afhörer paa Ogmund Paalssöns Forlangende to Vidner, som havde været tilstede for 9 Aar siden, da Paal Thordssön gav sin Sön Ogmund en Del af Gaarden Jerpstad paa Lein i Hofs Sogn paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge noget skadede.
/Th/et se ollum monnum kunigt at ek /Th/orstein Skioldulfsson konungs vmbodz man a /Th/otne var a Hofs vangenum j klukkæræ stofuunnæ a /Th/otne a /th/orsdaghen nest firi litllæ gangdaghen a x are rikis mins vyrdeligs herra herra Eiriks med gudz nad Noregs konungs, tok ek /th/er tueggiæ mannæ vitni er Ogmunder Paalson leet ganga som sua eitæ /Th/orgiuls Einerson ok /Th/oralder Gudbrandzson ok sua suoro a bok med fullum eidstaf at /th/eir waro /th/er j hia j sydræ gardenum a Kisæ er liggher j Aluæstadæ sokn a /Th/otne freadaghen nest firi kyndyls messo nu firi niu arum at kyndils messo nu nest var, sao ok høyrdu a at Paal /Th/ordæson gaf ok afhende Ogmunde syni sinum med handerbande til eigho ok altz afrædis halft /th/ridiæ hæfsældæbooll j medalgardenum a Ierpstodum er liggher a Lein j Hofs sokn a /Th/otne, med ollum lutum ok lunnyndum sem /th/eire jordu hefuer leget fra forno ok nyo, vttan gardz ok innan, sua hofdu /th/eir ok /th/et j eide sinum fyrnemfd vitni at Ogmunder fyrnemfder hafde fylgde ok saade adernemfdæ jord Jerpstader vm iii aar samfløyt, /th/er nest efter siden hans giof war a komen fyr en han for norder j landet neruerandum Olafue Einersyni sæm byr a oftnemfdo Ierpstodum medan /th/etta prof gek ok vndirstemfdum efter /th/y sem han sialfuer /th/a kendiz at lydæ /th/esso sama profue, ok sakar sannyndæ her vm setto /th/esser goder men sire Gunner Bryniulfsson koorsbroder j Hamre ok prester a Hofue a /Th/otne /Th/orkiæl /Th/ordæson ok Paall Erlendzson som hia waro medan ek tok /th/etta prof sin incigli ok ek mit incigli firi /th/etta bref er giort war a deghi ok are sæm fyr segir.
Fru Kristin Nikulasdatter pantsætter Gaardene Nesheim i Grenvins (Gravens) Sogn samt Eik og Vang i Kvindherred til Herman van Minden, Kjöbmand i Bergen, for 90 Mark 5 Öre svensk, som hun skyldte Gerwen van Alen, og inden Paaske næste Aar skal betale.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/es kiænnist ek Kristiin Nikulas dotter sem fordom var herra Jenis Hiarna husfrv med /th/esso mino brefue at ek er skyldugh erlegvm manne Hærman fan Minden kaupmanne j Bergen niutighi swænska mar [413 aar1400] ker ok fim aura j /th/a skuld sem ek var skyldugh Gerwen fan Alen. Skal ek honom /th/essa skuld lokit hafua at paskom nestan efter /th/essar paskar nu er kombmer. Hær firir hefuer ek honom sett til pant minar jardar er so eita fyrst Nessheim xxx manadamata booll sem af ganga fim laupar ok ligger j Grenvinar kirkiu sokn j Hardangre. jtem Eik iiij manadamata booll ok xx sem af [ganga] fim laupar. jtem Vang x laupa bool. ok han skal henne byggia efter /th/y bedzsta sem han kan ok liggia j Biorku kirkiu sokn j Kwinherade. Skal ok fyrnempder Herman eder hans vmbodz man af sla j sina skuld so myket sem han vp bær af minom jordom ef skulden verder loken att fyrsagdom deghi ok tima sem fyr sægir. Verder ok ey skulden loken j adernempdan dag /th/a skal Herman eder hans erfuingiar eder vmbodz man følgia fyrsagdom jordom meder ollum /th/eim lutom sem af /th/eim kan af falla sem mek til bør frie(l)slegha ok akerolaus firir huariom manne ok ekki afsla firir sin fiar[/th/a]rnat til /th/ess dagh. ek løser /th/eim eder miner erfuingiar eder min vmbodz man firir so margha pæningha ek er honom skyldugh [j skal] Herman eder hans vmbodz man eder erfuingiar so godar jarder minar ok hws after faa sem han nu meder teker. Ok til meira sannenda her vm sætto /th/esse gode mæn er so eita Arnulfuer Gunnarsson Gula/th/ings ok Berguinar loghman. Ketil Jonsson Einar Endridasson ok Asbiorn Halwardsson radmen j sama stad. siin incigle meder mino incigle firir /th/etta bref er gort var j Bergen a fredagen nestan firir fasto lauent anno domini m o. cd o.
To Mænd kundgjöre, at Jon Eirikssön solgte 5 Maanedsmatsbol i Gaarden övre Straum i Stafnes Sogn i Vosse-Fylke til Ivar Ivarssön. (jfr. No. 573. 582.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædher h/oe/yra sændher Bardher Ifuarsson ok Anfinner Amundeson q. g. ok sinæ kunnikt gerandhe at mith varum j biskups hwsum j Bergvin a midfasto sunnudæghi /th/a ær lidith var fra burd vars herra /th/usundh ar ok fiogur hundredh ar, sagum ok h/oe/yrdhom aa at Jon Æiriksson sælde Ifuare Ifuarssyni med ja ok handher bandhe /Th/uridho Halsteins dottor sinne eighin kono, fim manadarmatabol jærdher j øfre tune j Straume ær ligger j Stafnes kirkio sokn j Vosse fylki frealstz ok akæro laust firir sik *a sinom ærfwingiom ok huerium manne med allom /th/æim luthum ok lunnændhom sæm til /th/æiræ jærdher hafua legith vtthen garz ok jnnen [414 aar1400] fra forno ok nyo. Item kændist ok /th/a adher næmfd hion Jon Eiriksson ok /Th/uridh Halsteins dotter at /th/au hafdo vpboret af adher næmfdom Ifuare Ifuarssyne fyrste pæningh ok øfsthæ ok allæ /th/ær j millom som j /th/æire kaup hafde kometh, ok til meire sanninde ok stadfæsto /th/a sætthi fyrnæmfder Jon Eiriksson sit jnsigle med varum jnsiglom firir /th/ettæ bref er giort var j Berguin are ok dæghi sæm fyr sæghir.
Arnbjörn Sunulfssön, Provst ved Apostelkirken i Bergen, sælger til ærlig Kvinde, Hustru Aasa Haavardsdatter paa Finnen den Del af Gaarden övre Ulvaldestad (jfr. No. 507.), som han havde taget i Sagöre af Ivar Kufer.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet helt.
/Th/æt skal allum godum mannum viterliget væræ at jæk Anbiorn Sunulfsson profaster ath apostole kirkiæ j Bergene kænnizt /th/ærs mæder /th/æsso mino opno brefue at ek hafuer sælt ærlige kuinno. hustrv Aso Hafworder dotter a Finnene. tuægiæ manedemate bole jærder j ofste tuni j Vlualdestodum som Ifuer kufuer mik lauk fore sin abrot. frilse ok hæimole fore huarium manne mæder ollum /th/æim lutum ok lunnendum som til fyrnæmfde jord liggiæ ok leget hafua fra forno ok nyo vtten gardz ok innen. hafuer hun ok mik loket fyrste pæningh. ok /oe/fste. ok alle /th/ær j mællem fore fyrnæmfde jordh. æfter /th/y som j kaup okart kom. ok fore sanninde skuld setti ek mit jnsigli fore /th/ettæ bref er giort var a Bolstadum a Vos tysdagen nest fore dominicam passionis domini anno domini m o. ccc o.
Ivar Ivarssön sælger 3 Löbsbol i Bolstad i Ævanger Sogn til Jon Eirikssön mod 3 Kyrlag for hvert Löbsbol. (jfr. No. 517. 571. 582.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
/Th/at kennest ek Juar Juarsson med /th/esso mine breue ad ek seldi Jon Erix#son /th/rigia laupa bol i Bolstadum frialst ok akærolaust firi kuerium manne honom ok hans eftir komanda firi /th/riu kyrlog kuart laups bol kunna /th/ar nokora akæror til /th/essarar jardar ad koma /th/a skal ek edor miner erfuingir luka honom edor hans eftir komand fulla aura ok alla aftor so marga sem her j stand fyrre nemder /th/riu kyrlog firi kuart laupsbol kennest ek ok /th/es ad ek heuir vpboret kuarn peneng [415 aar1400] sem j kaup okart kom firir fyrnemda iord Bolstader ok til sannenda her um sætor ek fyrnemdor Juar Juarsson mit jnsigli firi /th/etta mit opet bref en gort var a Straumini sunnudagen nestan eftir Knutz vok a xi are rikis vars en virddulega herra herra Erix med gvs nad Norex Suiia ok Dana Gota Vende konog ok hertoge *ofxver Pomoren.
Audun Halvardssön sælger Erling Gudbrandssön 4 Öresbol i söndre Kraakeböl i Jadradal i Gausdals Sogn (Gudbrandsdalen).
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden Kraakböl i Gausdal. Seglene mangle.
Ollom /th/æim godhom monnom som /th/ettæ breff see eller h/oe/yra kwng/oe/rer jek Audun Halwardson ath jek hafwer selth Ellinger Gwdbransson iiii øyras bool jærdher i synstæ Krakæb/oe/le som ligger i Jadradalin i Gawsdal sokn, som min konæ attæ, frielsth ok homolth firi huarium mannom med allum lutum ok lunindum som /th/ær til ligger eller legeth hafuer fra forno ok nyo vttan gardz ok innæn fra mik ok mina erffwingia ok wnder Ellingger firnempdh ok hans erfwingia til æwerdeliigæ egæ ok alz afradis ok firi tekith firstæ peninggh ok siiderstæ ok alla /th/er i millom epter /th/y som i kaup okkorth kom. Ok til mera saningh /th/a sættia /th/esser goder men sin incigle med mino incigle fore /th/ettæ breff som swa heitæ Anund Ormsson ok Finner Arneson scrifweth war i sama sokn anno domini mcd.
Gaute Eirikssön, Ridder, erklærer alle de ældre Breve magteslöse, som han havde af Kongerne Magnus og Haakon, lydende paa Læn, Penge, Sysler, Gjæld eller deslige, og kvitterer Kong Erik og Dronning Margareta derfor, saa at kun de to nylig af de sidstnævnte erholdte Breve paa Nordmöre skulle staa ved Magt.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. 1ste Segl mangler.
Jæch Gaute Ericsson ridderæ kiænnæs thet medh thættæ mit opnæ breff vm allæ the breff e hwat helder the luda wpæ lææn penningæ eller sysleer eller giæld ellr scyld eller huræ wpa the helst ludæ som jæk her til hafur haft eller hafur af mine herræ konung Magnus oc konung Hakon hwes siælæ gwdh hafuæ e hworæ the helst lude the breff medh allæ theræ artiklæ oc e huræ ellr hwor wpa the helst ludæ mælær jæk dødhæ oc gantze maktløsæ e hworæ the æræ eller finnæs swa at the her æftær engin macht hafuæ oc engin til scadhæ kommæ [416 aar1401] sculæ oc later jæk for #de minæ herræ konung Magnus oc konung Hakon oc min herræ konung Erik oc min fruæ drotning Margareta oc theræs for #de mine herres oc min frues arwinge oc æftærkommeræ quittæ oc orsaghæ fir all breff giæld oc scyld oc for all stykæ thy at mich ær for alt swo fult giort oc scheet at mic fullelicæ oc wæl atnøgher. Men the tw breff som jæk nw fik aff for #de min herræ konung Eric oc min fruæ drotning Margareta oc the breff som the hafuæ aff mich j ghen som ludæ wpa Northmør the sculæ blifuæ widh theræ fullæ macht, wpa bodhæ sidher æftær thy som the ludæ elligis alt annit scal wære qwiit, wpa minæ oc minæ arwingas wegnæ som foræ ær sacht. Oc til meræ beuaring allæ thissæ forscriffnæ stykkæs tha hafur jæch mit jnciglæ mædh wilghæ oc witscap latit hengæs for thettæ breff oc til witnisbyrdh her Jæcop Fastelsens oc her Giorts jnciglæ. Datum Oslo anno domini millesimo quadringentesimo primo profesto beate Ghertrudis virginis et martiris.
Björn Thorgeirssön, Cecilia Hallgrimsdatter og Aslaug Sunresdatter sælge Gaarden Brekke i Hyllestad Sogn i Sætersdalen til Thorgils Roarssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. 1ste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea ædher høyra senda Juar Ormsson ok /Th/iodoluer /Th/ordhason quedio gudz ok sina kunnikt gerande, at mit høyrdhom vidhergango Biorns /Th/orgeirssonar ok Sciselio Halgrims dottor ok Aslaughe Sunris dottor egin kono Biorns, at /th/augh hofdhu selt /Th/orgylsse Ruarssyni jordh sina sæm Brekka heitir fiughra marka bool sæm ligger j Sætesdal j Hylistadhasokn firir fiora mærker gulz ein laup ok sex mærker j huari mork gulz, mædher ollum /th/eim lutum ok lunnændom sæm tiil fyrnæmda jardha ligger ædher leget hæuer fra fonno ok nyio vttan gardz ok jnnan frialssa heimhollo ok akærolausa firi ser ok h(u)ariom manne tiil æuærdhaleghra eighnar fyrnæmdom /Th/orgylsse ok hans eftirkomandom. Widherkænnomst meer fyrnæmd Biorn Ciselia ok Aslaugh vpboret haua fyrsta saal ok øfsta ok oll /th/ær j mællom sua at os wæl at nøghdhe. Ok tiil sannænda her vm settom mit okor jnsighli firi /th/etta bref sæm giort war /aa/ Røyrghom j Øyiafials sokn /aa//Th/ilskunne freiadagen nesta eftir sancti Bartholomei dagh anno domini m o. quadringentesimo primo.
[417 aar1401] 
Eystein, Biskop i Oslo, befaler Almuen i Sande Sogn (Sandeherred) paa Vestfold at bidrage med Sognepresten til Veiens Vedligehold mellem Kirken og Prestegaarden, (jfr. No. 593. 595.) samt til Opbyggelse af et Stentaarn eller Klokkehus ved Kirken.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Weer Øystein meder gudz naadh biskup j Oslo hæilsom ollum monnum j Sanda sokn meder gudz kuediu ok vare. funnom ver nu nest er ver hia yder varom at missæmia var millium sokna prest ydars ok ydar vm /th/en spærro væg sem ligger millium prestgardzens ok kirkiunne. endadom ver /th/ett sua. at vm /th/eer vilir /th/en vææg hafua. /th/a skulu /th/eer han føran gera meder prestenom meder paala. bar stein ok gamalt liim. huaro /th/eer vilir /th/ett æi gera allir. /th/a vilium ver æingalæidis at /th/er verder æikin spærra æder skatuidha. /th/ui at /th/ett ma koma kirkiunne ok prestgardenom til nider faldz sem gudh firir biudhe. framleidis vitir at ver hafuum talat vider kirkiunne vmbodz men her, at /th/æir skullu vp byggia steinstopulin ællighi æit kluknohuuss meder storom stolpom. kunno /th/æir /th/ett æi fram koma vttan meder almughans hiælp, /th/ui bidium ver yder radhom ok biodhom. at /th/eer styrkir /th/eim /th/er til meder føringh a treuidunna ok rydhir steinen wt af stopplinom ok leggir /th/en sigh sem til mwrgerninger er, en annen stein ok limæth fører wt j væghin sem iordhen er fallen framlæidis firir /th/ui at blyyt skiæghs. /th/a er klukkunna ringiasz /th/er sem nu hangha /th/æær. budhum ver vmbodz monnum nider at sethia klukkunna til /th/ess /th/æir geter /th/æim hænkt /th/er sem kirkiunne er skadhalaust. Vere gud meder yder allum, gerer vm /th/etta ok alt annet sem ydar kirkiu maa. at gaghnæ væra. sua at gud hafue /th/er æro af, ok /th/eer sialfuer saala hiælp ok væraldzhæider. ællighi mughu /th/eer rædadzst ræfst af gudi. ok sua peningha laat j /th/æim sakar øyre sem oss bær af yder at søkia /th/er firir. /th/etta bref var gort a Stokkom daghen nest efter Nikulossmesso anno domini m o. quatringentesimo primo vndir varo secreto. Ok af /th/ui at fanytsamligha gefss retten wt. vm /th/en er æi sem honom fram fylgyr biodom ver /th/ik vaar kiære son sire Æirike preste a Sondini. at /th/u less /th/etta bref firir /th/inom sokna monnum sua ofta sem vider /th/ærf.
En om sperrewegen offuer prestegarden oc kirke gerdh.
[418 aar1401] 
Biskop Eystein melder Almuen i Thjödling, at han er bleven saa forligt med de fleste af dem, at det af Billedmesteren istandsatte vor Frues Billede i deres Kirke skal löses med 1 Öre Penge af hver Bonde, som har deltaget i Kirkegaardens Bygning, og med 2 Örer Penge af de övrige, samt at Kirkegaarden skal være færdig inden Botolfsdag, alt under 6 Örers Bod til Bispen af hver forsömmelig. Tillige paalægges Almuen at sörge for Ansættelse af en Klokker ved Kirken.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Weer Øystein meder gudz naa/edd/ biskup j Oslo. helsom ollum monnum j /Th/iodhlinghs sokn meder gudz kuediu ok vare. sakar /th/ess at vare fru bilæth j ydrar sokna kirkiu er nider lakt neer bilæthamestarenom sem /th/ett skal bætra ok skal han hafua /th/er firir xxij (merker?) geter /th/ett kirkian æingalæidis løyst meder sino jngiælde. /th/ui wordhom ver sua ifwir æino meder sumlighum af yder. at /th/eer skulur hiælpa /th/ui bilæte til lausner meder æin øyre peninga huar bonde. /th/æir sem gort hafua kirkiu gardhen, en /th/æir sem vgort hafua meder ij aura peninga ok hafua loket at midhfastu ok afhænt /Th/orsteine a Valdby ok Arnæ a Hoslu medr vithorde soknaprestens. ok hafua allir gort ok fulkomat kirkiugar/edd/ ydarn at Botolfs uoku nu nest er kømer. sem ydar æinskorader stæmfnodagher skal væra til kirkiugardzsens bygginger. En huar sem ei gefuer til biliatens laustner. sem fyr seghir. æder æi gerer kirkiugardhen. skal giælda oss sæx aura sækt. sem j kristnomrette viderligger kirkiugardz niderfall. en /th/æir sem bilateno hiælpa skulu vera kuittir vm varn sakarøyre at /th/etta sinne. ok gerer /th/o kirkiugardhen sem fyr seghir. være gud meder yder allom saman ok skipir sua at ver /th/urfuum huarket søkia yder vm /th/ett æder nokot annett. Framlæidis radhom ver yder ok biodhom at /th/eer skipir sua at klukkare vere j kirkiunne sem vatn ok æld ma bæra prestenom. /th/ui at /th/et geter han æi sialfuer gort. Gerer vm /th/etta ok alt anneth sem ydra kirkiu ma at gagne væra. sua at gud hafue /th/er æro af. ok /th/eer sialfuer saalahiælp ok væraldz hæider, ællighi mughu /th/eer rædazst ræfst af gudi ok sua penningha laat j /th/æim sakar øyre sem oss ber af yder at sokia /th/er firir. /th/etta bref war gort a Stokkom. daghen nest eftir Nikuloss messo anno domini m o. quatringentesimo primo vndir varo secreto. Ok af /th/ui at fanythsamligha gefs retten wt. vm /th/en er æi sem honom fram fylghir. biodhom veer /th/ik vaar kiære son sira Skiældulfue preste a /Th/iodlinghe at /th/u less /th/etta bref firir /th/inom sokna monnum swa ofta sem vider /th/ærf.
bref vm vgordan kirkiugard.
[419 aar1402] 
Skeldulf Thorfinnssön, Prest paa Thjödling, og Thord Gunnaldssön kundgjöre, at Signe Thorsteinsdatter skjænkede til Presten i Sandeherred Eirik Kol björnssön 2 Öresbol i Unneberg for sin og sin Husbondes Helge ( Thorgauts söns) Sjæl, samt solgte ham andre 2 Öresbol i samme Gaard for Vox og Offer ved hendes Död, hvorimod han gav hende en ny Klædes Kjortel og lovede en brothvitiul (Borddug?) (jfr. No. 492. 583. 586. 587. 596.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea ædher høyra sænda Skeldulfuer /Th/orfinzson prester aa /Th/iodlingi ok /Th/order Gunnalsson quædiu guds ok sina kunnikt gerande at mit varom a Kaupangre j fyrnæmfdre sokn a manadaghen nest firir Valentini martiris a xiii aare rikis okkars vyrdaligs herræ herræ Eriks meder gudz naad Noregs konongs saghom ok høyrdum aa at Signi /Th/orstæins dotter helt j hond sira Eriks Kolbiornasonar preste a Sandom ok afhende /th/er firir okker tuæggia aura boll j Vnnabærghi firir Hælgha husbonda siins saal ok sina j /th/eiræ sama jord sæm kirkian atte fyr j Sander. ok annen tuæggia aura bol sældi hon sira Eriki fyrnæmfdom en j sama jord j swa mata at sira Eriker /th/ratnæmfder skall halda Signi fyrnæmfdre vax ok offer j henna ytarsta tima ok /th/er meder lauk han henna æin nyghian klædes kiurtill ok /th/er meder lofuade han henna æin brothuitiull, er /th/etta fyrnæmft halft merka bol j /th/ui Vnnabærghi er Hælghi ok Signi fyrnæmd budi vppa, lysti ok /th/ratnæmd Signi at /th/aa hon kom till Vnnabærgs varo vlokner ix kyyr j iærdauerdet a Vnnabærghi. ok till sannynda sætto mit okor jncigli firir /th/etta bref er gort var aa aare ok dæghi sæm fyrsæghir.
Erling Jonssön, Sogneprest i Hjalmeland, kundgjör, at Jorund Arnessön gav Brödrene Haavard og Odd Botolfssönner deres rette Odelsgaard Rogn i Vangs Sogn paa Voss. (jfr. No. 251.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/ed kennez ek sera Ellingur Jonsson soknar prestor a Hialmalande medh /th/esso mino opno brefue ad /th/ar var ek hia ok høyrdhi a en Jorundur Arnason gaf /th/eim brødrunum Hafuardhi Botolfsyni ok Odde Botolfsyni /th/a jord sem æitir Rogn, sem ligur i Vanx kirkiu sokn a Vos til æuenlegra æignar sagdhe han ad /th/ad var /th/æira odals jord [420 aar1402] var /th/a Jorundur Arnason heil at ollu sino samvitte /th/odh han være siukur at likamenum ok til sannendha her vm setti ek mit insigli firir /th/etta bref en giort var a Mari messo dag j langga fostu a xiii are rikis mi(n)s vyrdul(e)x hærra hærre Erikx medh guds nad Norekx Suia Dana konunx.
To Mænd kundgjöre, at Thorstein Gunnasön, Lensmand i Sandin (Sande) Sogn paa Vestfold, hörte 2 Mænds Prov om, hvor Delet var mellem Gaardene Foss, midtre og nordre Leirheim, samt hvad Ret Foss havde i Leirheims Skov og Havn for at holde Foss-Broen istand.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra. sænder Gunleker Gudulfsson ok /Th/orstein Finsson q. g. ok sina kunikt gerande at mit varom vidher Foos broo vider øistra ændan som ligger i Sandinne sokn /th/a er sire Hinze prester a Sandinne ok Glører /Th/orgilsson lætho ganga dælis ganga mellom Foos ok midgarzs vældhe Leeyreem. gengo /th/a thwer skilrikir men er sua heita Rolfuer Sigmundasson ok Haluarder Biornsson or fyrnemdom braar ænda ok øfra asenom ok swa op mæder vægenom ok swa auster ifuer hædena efter /th/ui sem dælis stenana liggia ok swa auster j wadzs rosena sem skil nørdsta Leyrems welde ok fyrnempdt Fooss, ok ein steen ligger j nørdsta Leyrems veldhe, ok sworo /th/er at boker eidh mæder fullum eidstafwm at /th/et wiste /th/eir firi gudhi saat at vara at /th/et er ræt dele mellom Foss ok midhgars welde Leyrem ok enkte a nørdsta garden Leyrem j /th/eire kuisslene som vth renner or mæghin aanne huarke fiske æder kuærnastødhe æder nakor annor weel. vtan /th/et ligger alt til fyrnempdt midgarzs Leyrem ok aa Fooss vppe halda dælis garden or vpnempdom braar ænda ok j fyrnempdom sten sem ligger vider wadz rosena ok sua vp efter wadzs rosene j eino or som er hoggen j en kros. en nørdsta Leirem aa at gerdha or fyrnempder or och swa j grindaledith som vægrin er mellom Leirems ok Fooss ok sua or grindaledhino ok vp til væghin som er mellom vp nempt Leyrem ok Eikebergs. Item hafdho fyrnempdh vitne /th/et j eidhe sinom at opnempt Foss aa firi brar gerdene hugh ok hamdn j Leyrems mark ok halfs manada beyte j Leyrems heemhagha. Thorsten Gunnasson lensmanin tok fyrnempdan vitnis burdh. ok vara /th/a flere landzs æghandhe at Fosse loklica firi kompne. Til sannindæ her vm settom mit okor jncigli firi thetta bref er gort var a manadagin næst efter krossmesso vm varin anno domini m o cccc o secundo.
breff mellom Ffoos bru oc med Lereim.
[421 aar1402] 
To Mænd bekræfte, at Jon Eirikssön og Thurid Halsteinsdatter havde solgt Aasa Haavardsdatter 3 Löbsbol i Bolstad mod 3 Kyrlag for hvert Bol. (jfr. No. 573.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sia eddor høra sender Alfinnor Bryniolfsson (ok) /Th/orger Hauarddason q. g. ok sina mid vilium ydor kunnit gera ad /th/ar varo mid j hia sam ok hørdom a fult handa band ok viddor gonggo ok so flytiande ad Jon Erix son ok /Th/urid Halsteins doter kendost ad /th/au haufdu selt Aso Hauarda dotor iii laupa bol j Bolstodom firi iii kyrlag kuart laufs bol frialst ok akæro laust firir kuerium manne en køme /th/ar nokor akera a /th/a skilde fyrnemd hustru Asa Hauardar doter ok hennar *erfuingair ganga in aftor j Straum j /th/at fim sem fyr nemdor Jon Erixson ok /Th/urid Halsteins doter kona hans ate ok Juar fek af oft nemdon Jone firi fyrnemda jord j Bolstaudum kendest ok oft nemd hion Jon ok /Th/urid ad /th/au haufdu kuan peneg heilan ok haluan sem j kaup /th/eira kom ok til sanenda her vm settu mid okor jnsigli fyri /th/etta bref en gort var a Finnini a tys dagen nest firi ii postola messo vm hausten anno domini *a m o quadringentesimo secundo.
To Mænd kundgjöre, at Presten i Sandherred Sira Eirik Kolbjörnssön for dem förte 2 Vidner om, at Helge paa Unneberg i sin yderste Time havde vedgaaet Halvningsfelag med sin Hustru Signe Thorsteinsdatter, som han anbefalede til sine Sönner. (jfr. No. 579. 586. 587.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Hakon Amundason ok Arne Drængsson q. g. ok sina kunnikt gerandæ at mit varom j sæzstouonne a Sondum a Martæins messo dagh anno domini m o. cccc o. ij o. sagom ok høyrdom a at hæidrligin man sira Æirikar Kolbiornason prester a Sondum læidi tuau skælligh vitni er sua æita Haluardar Æiuindzson ok Suæin vimper, ok a bok soro meder fulum æidzstaf. at /th/æir varo j hia /th/a er sira Æirikar æmbættade Hælga a Vndiberge ok han la j sin ytarsta tidh /th/a spurde sira Æirikar han en hælfnings fælagh war millum hans ok Signi /Th/ostæins dottor æigin kono hans, en Hælgi suarade ok sagde ja ok badh syni sina at /th/æir skuldo gera vææl vider hona ok til sanynda her vm sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sæigir.
[422 aar1402] 
Einar Endridssön, Gulathings og Bergens Lagmand, Thorstein Helgessön og Olaf Thoressön, Raadmænd i Bergen, udstede Transskript af Brevet ovenfor No. 562.
Efter den tildels fortærede Original p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3die Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref se eder høyra senda Einar Eindridhason Gula/th/ings ok Bergwina logman /Th/orstein Helghason ok Olafuer /Th/oresson radhmen j sama stadh. q. guds ok sina kunikt gerandi at mær sagom ok inuirduligha ifuerlasom vpit bref med heilum ok oskaddom insiglum so latande ord efter ordhæ sem her sighir. [ Nu fölger Brev No. 562. ] Ok till sannenda her vm setto mær vaar insiglæ firir /th/etta transcriptum er gort var j Bergwin manadaghen nesta eftir Katrinamesso anno domini m o. cd o. secundo.
To Lagrettemænd i Setersdalen vidne, at Eivind Roarssön solgte Thorleif Nikulassön to Vand, Drougan og Stoksvand.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene bortskaarne.
Ollum monnum /th/em som thetta breff sia eder høra bekennes midz Byørnd Tiostolff son oc Bienne Tolleff son sworner lagretis men i Robøgiieloghom meder tesso woro opne brefue thet midh sogom ja oc handar band at Øwend Roar son selde Tolleff Nikolas son ij wanthz som Drougan oc Stoks wathz hetther meder fiske oc gomol lunnendom som ther til liger oc leghet hauer at fforno oc nyuio oc i fra fornemde Øwend Roar son oc alla hans erwingia oc atter wnder Tolleff Nikolos son oc hans erwingia til ewerdoliko egho oc alth afredes oc weder kedist Øwind i ty sama handar band haua vp boreth fysta peningha oc øwersta som i kop okerth kom som fornemde Øwend wel ad nøger oc skil var til yter mera sannighen ta hengiwm wij wor in sigle nedan for thetta bref som giorth war a Quites eidz anno domini mcd ii.
Halbjörn Björnssön, Korsbroder i Oslo og Provst ved Lafranskirken i Tönsberg, og Lagmand Jon Karlssön tildömme Erik Kolbjörnssön, Prest paa Sande, fra Arnfinn og Borgar Helgessönner 1/2 Markebol i Unneberg, hvoraf 2 Öresbol vare givne Sande Kirke i Testament og de 2 andre kjöbte. (jfr. No. 579. 583. 596. 617.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Sigillatorisk forenet med næste No. [423 aar1403] 
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høra sænda Halbiorn Biornsson koorsbroder j Oslo ok profaster at Lafranz kirkiu j Tunsberge ok Jon Karlsson lo(g)man j sama stadh q. g. ok sina kunnikt gerande at a laugurdagen nesta firir Gregorius messo anno domini m o cccc o iij o komo a almenneliga stemno firir oker j nørdra lutanom j Jonsgarde j Tunsberge margom godom monnom hia værandom af æinni halfuo hæiderligin man sira Æirikr Kolbiornason prester a Sondom en af annare halfuo Anfinner ok Borgar Hælga synir ok kænduz /th/a at /th/a var /th/æira retter stemnodager vm halft merkr bool j Vnno bergi er ligger j Sanda sokn ok fadr /th/æira bioggi a, tede /th/a sira Æiriker bref undir godra manna jnsigli sua vatanda at /th/uiæggia aura bool var gefuet j testamentum til Sanda kirkiu prestenom til vidrlifuis en annat ij aura bool køypti sira Æiriker firir sina peninga. af /th/ui at fyrnæmdir brøder hafdo æingin logligin mote suar /th/a dømdom meer fyrnæmpt kaup væra gilt. æ til /th/es er annat finz sannare a /th/esso male. Ok til sanynda her vm sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sæigir.
Dooms bref wm Vnnaberg profastens sira Halbions ok logmanz Joon Kaarl#son.
De Samme kundgjöre et af dem mæglet Forlig mellem de Samme angaaende Sira Eiriks Fordring paa 5 Aars Landskyld af 2 Öresbol i Unneberg, som Brödrene Arnfinn og Borgar lovede at betale med 10 Örer i Landskylds-Öre for hine 5 Aar og desuden l0 Hundreder (dvs 1200) Sperrer. (jfr. No. 587586[sic]. 596. 597. 617.)
Efter Orig. p. Perg. sammesteds, sigillat. forenet med foreg. No. m. fl.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Halbiorn Biornsson koorsbroder j Oslo ok profaster at Lafranz kirkiu j Tunsbergi ok Jon Karlsson logman j Tunsbergi q. g. ok sina kunikt geranda at a laugurdagen nesta firir Gregorius messo anno domini m o cccc o iij o komo a almenneliga *stænno firir oker j nørdra lutanom j Jonsgarde i Tunsbergi, margom godom monnom hia værandom af æinni halfuo hæidrligin man sira Æiriker Kolbiornsson prester a Sondom en af annare halfuo Anfinner ok Borgar Hælgasynir ok kenduz /th/a at /th/a war /th/æira retter stemnudager, vm tuæiggia aura boll j Vnnabergi sæm fader /th/æira biogge a ok sira Æiriker a kærde a San [424 aar1403] dakirkiu vægna ok /th/æir hafdo hindrat ok æi landskyldh af loket j fim aar. af /th/ui at fyrnemdir brøder hafdo æigi logligh skilriki æder motekast vm /th/et ij aura bool. /th/a gerdo /th/æir æina samsæt meder okro rade ok flæire *ædra goda manna sæm a stemnune varo, j /th/en mata at /th/æir leto vp meder ja ok handrbande firir sik ok sinom æruingium fyrnæmt ij aura bool frialst ok hæimholt, ok /th/er meder at luka .x. aura j landskyldar øyri /th/æim sæm sira Æiriker firir sæigir firir /th/au .v. ar. ok x. c. sperra sira Æirike ok lokner at Botolfsuako ok /th/er meder skulu /th/æir vara satter vm fyrnemt maal ok huar /th/et ryfuer hafue rofuet sæm logmanz oskurdh ok godra manna dom. Ok til sanynda her vm sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er giort var dæigi ok are sæm fyr sæigir.
En wm Unnaberg domer profastens ok logmanzsens.
Biskop Eystein af Oslo overdrager hæderlig og velbaaren Frue Adalis, Hr. Thorald Sigurdssöns Enke, Hjalmsenge under Viksgaarden i Thjödling, som Hr. Thorald i nogle Aar havde brugt, mod at hun til Hösten eller næste Vinter for Provsten beviser sin Ret til disse Enge eller atter afstaar dem til Thjödlings Kirke.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wer Øystein meder gudz naad biskuper j Oslo kennoms meder /th/esso vaaro opno brefue at wer hafuum heiderlighe fru ok vælborne kuinno fru Adaliz sæm herre /Th/oralder Sigurdzson atte fordom. gud hans saall hafui. laatet nu arlængis ængiar /th/æær sæm Hialms ængiar kallatz swa marghar sæm herra /Th/oralder fylgdi j nokor aar ok liggia till Vikagardha j /Th/iodalyngs sokn a Væstfold ok /Th/iodhalyngs kirkia aa nu swa at hon æder hænner landbolar sæm hon /th/eim skipat hefuer fylghi ok nyti sik /th/æær ængiar frialslægha nw arlængis sæm fyr sæghir. en j haust æder j væter nu nest kømer /th/a te fyrnæmd fru Adaliz firir profaste vaarom huat reet hon hefuer till /th/æira ængia æder huesso /th/æær fra /Th/iodalyngs kirkiu komo. Ok ef /th/et finz /th/a at /th/æær ængiar hafua logligha fra kirkiunne komet /th/a fylgi herra /Th/oraldz arfuar /th/eim æingiom æuæligha her vt af. en ef enkti prof finz at /th/æær æingiar hafua logligha komet fra kirkiunne /th/a hafue kirkian sinar ængiar frialsligha after vttan nokot hinder æder mote mæle fru Adalidz æder herra /Th/oraldz arfua. /th/etta bref var gort j Teighum jn crastino corporis Christi anno domini m o. cccc o. tercio nostro sub secreto presentibus apposito in pendenti.
[425 aar1403] 
Tre Mænd kundgjöre, at Magnus Erlingssön intet havde at indvende mod det Domsbrev, hvorved Husaviks Gods (paa Sandö blandt Færöerne) blev ham fradömt, samt erklærede, at Thrond Dagfinnssön intet havde forsömt som hans Ombudsmand. (jfr. No. 590-592. 605.)
Sigurd Birgerssön og Dagfinn Nikulassön kundgjöre Ingerid Eivindsdatters Prov om Arnbjörn Gudleikssöns Hustrues Gudrun Sigurdsdatters Gods, hvoriblandt hele Fingaarden, der bestod af 15 Huse og 68 Stuer, en Del af Bratten (begge i Bergen), 3 Gaarde paa Rossalandsstrand (Ladufall, Myre og Leite), 10 Löber i Ryfylke, og 46 Skillings aarlig Landskyld af Hjaltland, foruden meget opregnet Lösöre. (jfr. No. 589. 591. 592.)
Jon Einarssön Prest og Jon Nikulassön kundgjöre Arnora Arnbjörnsdatters edelige Vidnesbyrd om Gudrun Sigurdsdatters Gods, hvoriblandt hele Fingaarden, halve Bratten (paa Bryggen i Bergen) og forskjellige kostbare Klædningsstykker og Sölv, samt Landskyld af Hjaltland. (jfr. No. 589 ff.)
Brynjulf Thorbergssön, Prest i Sandö (blandt Færöerne), Jon Olafssön og Svein Magnussön, Lagrettemænd sammesteds, vidne, at Arnbjörn Gudleikssön eiede Husavik og underliggende Gaarde i Dal, Skalavik, Skarfanes og Sande, samt at hans ægte Sön Sigurd arvede Godset efter ham, hvilket ved Sigurds Död tilfaldt dennes Söster, og efter hende Moderen, Sigurd Hjalts Datter Gudrun. (jfr. No. 589 ff.)
[428 aar1404] 
Eystein Biskop i Oslo tilskriver Almuen i Sande Sogn (Sandherred, Vestfold), at Trætten mellem Sognepresten Sira Eirik og Almuen er ham meget imod, og at han ved næste Visitats vil faa den endt. Imidlertid skal Ingen öve Vold mod Prestegaardens Gjærder eller Grimer, saalænge Presten holder Veien aaben for Almuen til Kirken og Stranden. (jfr. No. 577. 595.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Bispens Segl er frarevet; men paa Bagsiden er Levning af Skeldulf Prests paatrykte Segl.
Veer /Oe/ystein meder gudz naad biskuper j Oslo. hæilsom yder sokna mannom allom j Sanda sokn meder gudz kuædiu ok vaare blæzan. fire oss er komet at missæmia er millom sokna prest ydharn sira Eriks ok yder vpuaxen huat oss læit er af hiarta ok maattom weer /th/ær got raad aa læggia /th/a vildum weer /th/et gerna gera. ok vilium weer at ydhar sokna prester gøre yder æingin vræt. æi moghum weer ok /th/ola. at /th/eer gører honom nokon vræt æder vliika. /th/ui biodhum weer at all stykki a prestgardzens væghna. stande swa sæm nw ero /th/au standande till /th/es er gud gefuer at weer komum /th/ær visiterande æder /th/es ærændes. at ænda /th/etta maal. ok /th/ui firebiodum weer nokrom manne a /th/ui prestbole vphogga gardha æder grinder moot prestens vilia æder ifuer hans ængiar æder akra fara mædhan han bydher sik till væghn vppi halda swa at allom se ført at fara till kirkiu æder strandar. æder adra sina færder swa vidha sæm honom ber meder loghum /th/et gera ok fornum siduana. En huar sæm nokot vlogligha gører vp a prestbolet /th/a ma han vænta sik fire ban ok gudz vræidhi. swa framligha sæm kirkiu rætten viisar. En af /th/ui at fanytzsamligha gefs reetten vt ef /th/en er æi sæm honom framfølgher biodum weer /th/ik vaar kære son sira Skældulfuer prester a /Th/iodling at læsa /th/etta vaart bref j Sanda kirkiu a Jons voku dagh er nest kømer. ok till sanninder at swa er gort skrifua /th/et a ryg brefsens ok sæt meder vaaro secreto /th/it insigli fire /th/etta bref er gort var j Teighum a fredaghen nest efter Botolfs voku dagh anno domini m o. cccc. quarto.
Las ek Skeldulfuer /Th/orfinzson prester aa /Th/iodlinge /th/etta mins herra biscupsens bref j Sanda kirkiu a Jons woku dagh ok till sanynda at ek swa gerde scrifuade ek /th/etta a rygh brefsens ok setti ek mit jncigli fire.
[429 aar1404] 
To Mænd kundgjöre, at Rolf og Amund Greipssönner skiftede deres Fædrenegods imellem sig, saa at Amund fik övre Skerfheim, Haugan, Flaatten, Rofa, Nordby, Gl/ oe/ nne, Veseterud, Hjargunes og nogle Fossefald ved Skerfheim, og Rolf: söndre Skerfheim, Karlsrud, söndre Haavardsthveit og nogle Fossefald, alt i Lagerdal og Sandsverv.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Af de 2 Segl er 1ste itu.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/ira sænda /Th/orbiorn Olw/oe/rsson ok /Th/orleifuer /Th/orgeirsson q. g. ok sina kunnikt giørendæ at mit warom a Skærfwæim a /oe/fsta gardenom j Hems sokn j Laghardal a Vestfold a almenneligre bygdha stemfno a Pæters waku aftan a xv are rikis okkors wyrdulegs herra herra Eiriks meder guds nadh Noregs konongs ok marghom godhom monnom hiaværandom sam ok h/oe/irdom a at /th/æir heldo handom samman Rolfwær ok Amunder Græipssynir meder /th/ui skilorde at /th/æir skifto jordom siin j millum. lout /th/a adernefder Amunder Græipsson j sin lut /th/æssar jardir er sua æita j Hems sokn Skærfæim /oe/fsta gardhin ok Houghana sua mykit sæm fadir /th/æira ate fim aura boll j Flatttinne jtem j Rofvo sua mykit sæm fadir /th/æira atte jtem ij Nordby synstu ii garda jtem alt Glæinnu i Tuftha ssokn j Sandzwerf jtem half marka boll j Væsættorudhe jtem half marka boll j Hiærghunæsse j Æftal/oe/ithe sokn jtem sua mangha forsa sæm fadir /th/æira atte j Skærfæima aa firir ofvan /th/ioduegs wadhit som liggar nest firir vttan Kals rudh skal ok oftnemfder Amunder miolno bygia ok hws at sættia a hwart land honom /th/ikkir bætter falla dæmmo dam friælsan at bygia a bædhe land ok væghin frelsan ok heimhollan bædhe till ok fra. Skyl ændamærkin /th/æira j millum fyrnemfda brodra or Skitna h/oe/il ok vp æftir bækkinom j Flattar gardhin fra Flatar eighonne ok oustar meder Skærfæima gattom j fiællit. jtem laut oftnemfder Rolfwer *j Græipson /th/æssar jarder er sua æita j Hæms sokn ii Skærfæima garda syndsto jtem halft Kalsrudh ok Hawardzs/th/uæit j syndra gardenom sua mykit sæm /th/æira fader atte jtem sua manga forssa sæm Rolfuer lout æftir fadir /th/æira atte firir vttan Kalsrudhs wadh j fyrnemfde aa. jtem æiga bader jamfult hogh ok hamn till markar okænduzt oftnefder br/oe/der Rolfwer Græipson ok Amunder Græipson meder ja ok handarbande at sua war /th/æira skipti till æwærdeligha eigho. ok till sannynda her vm sættum mit okkor inscigli firir /th/etta bref er gort war a dæghe sæm fyr sægir.
[430 aar1404] 
Biskop Eystein af Oslo afgjör som valgt Dommer den lange Trætte mellem Presten Erik Kolbjörnssön paa Sande og en Del af Almuen angaaende Veien vest fra Kirken og til Verviks- eller Bugaards-Broensaaledes, at Veien skal være aaben Sommer og Vinter, dog ei for Tömmerkjörsel, som skal foregaa ad den dybe Vei vest om Kirken til Stranden. Presten skal holde Veien med Grinder, men Bönderne i Verviks-Grænden og andre, som befare Veien, hjælpe til at holde den i Stand. (jfr. No. 577. 593.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea æder høyra sændir Øystein meder gudz naad biskuper j Oslo q. g. ok sina. kunnikt gerande at a /th/orsdaghen nest eftir Mari messo fyrre. anno domini m o. cd o. quarto ok a xv da. aare rikis vars vyrdelighs herra herra Eriks meder gudz naad Noreghs konongs vaarom wer a Sandom prestgardenom j Skaun a Væstfold ok hældum almenneligha stæfnu vm missæmiu /th/a sæm a var komen millum sokna prestens /th/er /th/a, vars kæra sonar sira Eriks Kolbiornssonar ok imisa bonda af Væruika græn, /th/er ner prestboleno vm æin vægh væster fra kirkiunne till Væruika sæm Bugardhen kallaz nw. Væghenom skodhadom ordhum vithnænna høyrdhum sæm /th/ottoz af vita huesso firir storan mandaudhan ok efter var vm /th/en vægh. j tima sira Olafs. sira Borghars. sira Aslaks. sira /Th/oraldz ok sira /Th/rondz. fordhum presta a adernæmfdum Sandum. lagdu /th/eir aller. vndir oss. bædhe sira Eiriker a sinna kirkiu væghna. ok bønder a sina væghna. namlegha meder handerbande. Hakon Ogmundason. Arne Drængsson. Borghar Ulfsson ok Aswalder Oghmundason. fleirom bondum a siandum ok sam/th/ykkianda. at alt /th/et wer gerdum /th/eira j millum nw her vm. skuldu /th/eir allir halda ok hafua vm alder ok æuæ hædhan af. Gordhum wer /th/a swa meder godra manna raadhe sæm j hia oss vaaro ok sidharmæir næmfnaz j brefueno, fyrst at alt /th/et sæm /th/eira millum hafde faret ordz æder værks til /th/æssa dags. swa mykit sæm rørde fyrnæmfda missæmiu vm adernæmfdan vægh ok /th/au ord sæm /th/er vt af komo skal vera saat ok niderlagt sæm /th/et aldri hafde verit talat. Sidhan sagdum wer at /th/æn vægher fra Veruika bru. sæm nw kallaz Bugardz brun. ok auster till kirkiunna skal hædhan af vera frialz at fara af Veruika græn meder likum ridha. gangha ok . . . . swa væl vm somar sæm vm væter. swa /th/o at /th/eir fari /th/et sæm væghren er vpkastadher af aldre. ok syniz en opinbarligha. en ængulæidiz vt j æng prestens ok æi nider af /th/æim vægh till strandar. nema huer sæm /th/et gerer vili swara lagum firir ok /th/et sem logbook vtuisar. Ok logfestom wer nw prests æghn alla kring vm garden ofualigha [fra s . . . . [431 aar1404] engn ok nidaligha [i stranden ok serligha kring vm /th/en vægh, firirbiodande huerium manne anners fara ifuer prestens æighn en nw er saght. Presten a Sandum huer efter annan haldi /th/er vppi grindum swa marghum sæm honom /th/arfuaz a /th/æim vægh. en bønder af /th/eire græn hialpi prestenom /th/a han /th/æim bider vinligha. rydia /th/en vægh ok føran gera, ok /th/et sama /th/eire fleiri sæm /th/an vægh fara vilia. En sperror æder skatuidhu ifuer /th/en vægh føra firirbiodum wer allungis huerium manne. Framleidiz raadum wer ok tillæggium a gudz væghna ok kirkiunna at aller bønder vttan sokner ok innan sæm fara æder fara lata meder sperrum ok skatuidu /th/en diupa væghen væstan at kirkiunne nider til strandar, hialpe til. /th/a prester a Sandum /th/æim tilsegher meder kærleika ok goduilia at /th/eir hogge /th/ær j riis ok kaste jord ifuer sæm vittrasta monnum synez. skynsamlighasta ok raadelighasta vera ælliger er vaade at kirkian tæker storan skadha /th/er af i bradhan tima bædhe j sinum mur ok swa kirkiu gardzsens murenom. Ok till saninda at swa var laght ok [fra]mfaret sætto meder vaaro secreto sin incigli vaar vin Guttormer Rolfsson. vaare kæro synir sira [Halbiorn] Biornsson profaster at Laurens kirkiu j Tunsbergi Nicholas /Th/orbiornsson korsbrøder vaarer j Oslo . . . . . . . . raadman j Tunsbergi sira Hakon prester j Nioterøy ok sira Skældulfuer /Th/orfinsson prester a/Th/iodalyngi firir /th/etta bref er gort var a dæghi ok aare sæm fyr segher.
bref vm væghen væster ifuir gærdhit fra Sanda kirkiu ok till Bugardz brunna;
ok then væg sem bøndherne a ouan aat rodhene som haua lact nidher juir vestra Braka oc swa nidher juir kirkio gærdhe med masth ok sperro oc ridha then vægh for biudhum meir jdher at fara lokfestum ver vndher logbokkena.
Halbjörn Björnssön, Korsbroder i Oslo og Provst ved Lafranskirken i Tönsberg, samt 6 Mænd kundgjöre et Forlig mellem Erik Kolbjörnssön, Prest i Sandherred, og Arnfinn Helgessön paa egne og sin Broders Borgars Vegne, hvorefter Erik skulde have 2 Öresbol i Unneberg mod 2 Kjör eller 2 Kjörs Værd. (jfr. No. 579.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forenet med No. 586. 587. 597 og 617. Seglene i Behold.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea ædher høyra senda Halbiorn Biornsson koorsbroder j Oslo ok profaster at Lafranz kirkiu [432 aar1405] j Tunsbærghi Hakon Amundason Arne Drængsson Borghar Wlfsson Arne /Th/orbiornason /Th/order Gunnalzson ok Ræider Ifuersson q. g. ok sina kunnikt gerande at meer vaarom a Sandom a laurdaghen næst æfter Martæins messo a xvi aare rikis vaars vyrdaligs herræ herræ Eriks meder gudz naadh Noregs konongs varom meer /th/aa saman kallader at gera sææt ok sæmiu wm /th/æt sæm faret hafde mellom sira Eriks Kolbiornasonar af æinni halfu en af annera halfu Anfinner Hælghason a sina vægna ok Borghare broder siins vægna. kiærde /th/aa sira Eriker fyrnæmfder vppa Anfin ok a Borghar brodor hans at /th/æir hafdo æi haldet /th/æn oorskurd sæm profasten ok logmannen hafde gort ok aa lagh(t) wm jordena Vnnabærgh. æfter /th/ui sæm bref /th/ær vm gord vatta ok /th/æir hafdo sætit fim aar a jordena ok vloket landskyldena ok Anfinner kændizst /th/ær firir oss at sua var æfter /th/æt sæm oorskurdin war ifuir gengin. En brefuonom skodadom ok ifuirlæsnom a bade halfum giordom meer /th/aa æin satmala /th/æira mellom meder bæggiazst /th/æira sam/th/ykt. swa at sira Eriker skuldi æigha /th/æt ij aura bol sæm fyrnæmfder brøder hafdo aat j Vnnabærghi ok sira Eiriker skuldi læggia Anfinni ok Borghare ii kyyr ædher kørvyrdi after j moote. Ok æfter /th/æt /th/aa afhendi Anfinner sira Erike /th/au jorda bref sæm han hafde firir jordena Vnnabærghi ok mintuzst huar vider anners mun ok /th/ær meder varo /th/æir satter ok aalsatter vm alt /th/æt /th/æira mellom hafde faret till /th/essa dags. En huar sæm /th/etta ryfuer ædher rofsmen till fæær hafue rofuet sæm xii manna doom ok logmanz oorskurd. Ok till sannynda settom meer wor jncigli firir /th/etta bref er gort var a are ok dæghi sæm fyrsægir.
bref wm sæmiu mellom sira Erikz ok Anfinz ok Borgar vm Vnnaberg.
Tre Mænd kundgjöre, at Borgar Helgessön samtykkede det Forlig, som hans Broder Arnfinn havde indgaaet med Erik Kolbjörnssön Prest paa Sande, samt eftergav denne den ene Koes Værd (kyrvyr/edd/i), som han var ham skyldig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillat. forbundet med No. 586. 587. 596 og 617. 3die Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea ædher høyra sænda Hakon Amundason Arne Drængsson ok Borghar Wlfsson quædiu gudz ok sina kunnikt gerande at a kynduls messo dagh a xvi aare rikis vaars vyrdaligs herræ. herræ Eriks meder gudz naadh Noregs konongs saom [433 aar1405] ok høyrdum aa at Borghar Hælghæson sam/th/ykti meder ja ok handerbande /th/aa sæmiu sæm Anfinner broder hans hafde gort meder sira Erki, æfter /th/ui sæm /th/etta bref vatter sæm /th/etta vart bref er j fæst, ok j sama handerbande gaf Borghar fyrnæmder sira *Erika kuittan ok lidughan wm /th/et kørvyrdi sæm han var honom skyldugher æfter sæmiunæ j iærdauærdet. Ok till sannynda setto meer wor jncigli firir /th/etta bref er gort var aa are ok dæghi sæm fyr sægir j Sanda kirkiu.
bref vm sama sam/th/ykt. (jfr. foreg. No.)
Halbjörn Björnssön, Kannik i Oslo og Provst ved Laurentii Kirke i Tönsberg, og Jon Karlssön Lagmand der, tildömme Erik Kolbjörnssön, Prest i Sande, 2 Markebol i söndre Strand, som Halvard Thorgeirssön havde solgt ham, men givet til Olafsklostret i Tönsberg, hvis Abbed Olaf Salmundssön derfor gjorde Paastand paa Gaarden. (jfr. No. 599 ff.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenheftet med No. 599 og 601. Brudstykker af Lagmandens Segl tilovers.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra. sænda Halbiorn Biornsson korsbroder j Oslo ok profaster at Lafrenskirkiu i Tunsberghi ok Jon Karlsson loghman j Tunsberghi q. g. ok sina kunnikt gerande at a odensdaghen nest firir palmsunno dagh anno domini m o. cd o. quinto ok a xvj. aare rikis okars vyrdhelighs herra herra Eriks med gudz nadh. Noregs. Swia ok Dana konongs komo a stæmfnu firir oker j Tunsberghi af æinni halfuu heiderlighen man herra Olafer Salmundason med gudz nadh. abbote j Olafs klaustri j Tunsberghi. en af annare halfuu sira Eriker Kolbiornason prester a Sandom. Leidde /th/a sira Eriker fyrnemder ij manna vitni er swa æita Peter Haneson ok Gudleiker Gudleiksson er a bok sworo at sira Eriker fyrnemder hafde stæmft Haluarde /Th/orgeirssyni vm /th/et jardher kaup. er /th/eir hafdo viderkøyptz. sira Eriker ok Haluarder fyrnemdir sæm er vm twæggia marka booll j sydra Strond er ligger j Sanda sokn a Væzstfold. En herra abbote Olafer fyrnemdir sagdez /th/er vera a Haluardz fyrnæmdz væghna ok sagde at adernæmder Haluarder hafde gefuet adernæmda jord vnder Olafs klauster adernæmft. Teedho /th/eir oker /th/a bref af bæggia halfuonne. Ok bæggiaz /th/æira brefuum jfuerlæsnom ok efter /th/ui sæm vaar herra biskupen hafde /th/æim dagh /th/iit sæt a fyrnæmdan dagh. /th/a. *fannomss mit firir logh ok reet at sira Eriker fyrnemder aa at fylghia sino kaupi adernæmfdo twæggia marka booli [434 aar1405] efter /th/ui sæm hans bref ludhir ok till sanninder her vm sættom mit okor incigli firir /th/etta bref er gort var a dæghi ok aare sæm fyr segher.
Vm /th/en dagh sæm biskupen setti herra abotenom Olafue ok sira Eriki firir profasten ok logmannen. Bref vm Strondh sydra j Sanda hærade ij marka bool.
Halbjörn Björnssön, Provst, og Jon Karlssön Lagmand, erklære, at Abbed Olaf Salmundssön ikke paa det almindelige Stævne i Tönsberg kunde före flere Vidner mod Presten Erik Kolbjörnssön angaaende Gaarden Strand, men kun oplyste, at denne skyldte 2 Halvstykker Klæde paa Handelen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. Brevet er sammenheftet med og skrevet med samme Haand som No. 598 og 601.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Halbiorn Biornsson korsbroder j Oslo ok profaster j Tunsberge ok Jon Karlsson logman j sama stadh q. g. ok sina kunnikt gerande a at Botolfuako æftan a xvj are rikis okars wyrduliks herra herra Eriks med gudz nadh Noreks Dana ok Guta konongs. komo a almenneliga stemno firir okar. herra Endrid Erlendzson ok margom adrom godom mannom hia værandom j nørdra lutanom j Jons garde j Tunsbergi af æinni halfuo herra Olauer Salmundason med gudz nadh aboter j Olafs klaustre en af annare halfuo sira Eirikar Kolbiornason prester a Sondom. æfter /th/æire stenno sæm /th/æim war badom sæt after firir logen vm /th/et prof sæm herra abote ventade sik vm ij marka bool j Strond. Tede herra abote /th/er æinti prof frammare en fyr hafde han tet firir lagom. vttan ij halfstykki klædez sæm sira Eriker var skylduger j jardaruerd firir fyrnemt ij marka bool j Strondh. tok herra abote til sin /th/er /th/a a stemnonne. Ok til sanynda her vm sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sægir.
bref vm /th/et sama.
Olaf (Salmundssön), Abbed i Olafsklostret i Tönsberg, stadfæster Halvard Thorgeirssöns Salg til Erik Kolbjörnssön, Prest i Sande, af 2 Markbol i Strand, som tilhörte Klostret, da Halvard og hans Kone havde givet sig med alt deres Gods ind i samme. (jfr. No. 601.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sændir Olauer med gudz nadh abote j Olafsklaustre j Tunsbergi q. g. ok sina [435 aar1405] kunnikt gerande at ek hæfuir sam/th/ykt med /th/esso mino opno brefue a Olafsklausters vægna /th/et jardarkaup sæm sira Æirikar Kolbiornason prester a Sondum hafde k/oe/ypt af Haluarde /Th/orgæirssyni ij marka bool j sydra Strandh er ligger j Sanda sokn a Væstfoldh æfter /th/ui sæm jngifta bref vattar at Haluarder ok hans kona gafuo sik jn j sancte Olafsklauster med allu /th/ui sem /th/au atto bæde j lauso ok fasto. serdæilis kenniz ek ok at ek hafuer vpboret af fyrnæmdom sira Æirike ij half stykki klædes sæm æfter stodo af jardar verdino ok ofuan a /th/et gaf han mik ok afhende a klaustrens vægna .j. half stykki j ifuir giof firir fyrnæmda jordh. Ok til sanynda her vm sætto /th/esser goder men er sua æita ok ner waro fyrnemdo giærdh ok sam/th/ykt sira Halbiorn Biornsson profaster j Tunsbergi. sira Hakon Gud/th/ormsson prester j Nioterøy sin insigli med mino firir /th/etta bref er giort war j Raudenom j Tunsbergi a Botolf vaku æftan anno domini m o cccc o v o ok a xvj are rikis wars wyrduliks herra herra Eriks med gudz nadh Noreks Dana ok Guta konongs.
Abbed Olaf Salmundssön anerkjender Halvard Thorgeirssöns Salg af Gaarden Strand til Presten Erik Kolbjörnssön i Sande, og erholder de tilbagestaaende 2 Halvstykker Klæde samt endnu et Halvstykke i Tilgift for Gaarden.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. Brevet er sammenheftet med No. 598 og 599.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Halbiorn Biornsson koorsbroder j Oslo ok profaster j Tunsbergj ok Hakon Gud/th/ormusson prester j Nioterøy q. g. ok sina kunnikt gerande at mit varom j Raudenom j Tunsbergi a Botolfs vaku æftan anno domini m o cccc o v o ok a xvj are rikis okars wyrduliks herra herra Eriks med gudz nadh Noreks Dana ok Guta konongs sagom ok høyrdom a at /th/æir heldo hondom saman af æinni halfuo hæiderligin man herra Olauer med gudz nadh aboter j Olafs klaust(r)i j Tunsbergi, en af annare halfuo ærligin man sira Erikar prester a Sandom. med /th/ui skilørde at herra abote sam/th/ykte med ja ok handarbande /th/et jardarkaup sæm Haluarder /Th/orgæirsson hafde giort med sira Erike Kolbiornasyni vm jordena alla sydra Strandh er ligger j Sanda sokn aa Vestfoldh æfter /th/ui sæm bref /th/er vm giort *varter, at Haluarder ok hans kona hafdo sik jn gefuet j sancte Olafs klauster med allu /th/ui sæm [436 aar1405] /th/au ato bade j la(u)so ok fastu. æfter /th/et lauk sira Æiriker herra abotanom ij half stykki klædes sæm æfter stodo af iardaruerdeno sæm fyrnæmder Haluarder hafde æikki vp boret fyr han jn gafs j klaustret ok ofuan af /th/et gaf sira Eiriker oftnemder /th/ratnemdom herra Olaue abota til sancte Olafs klausters .j. half stykki klædez j ifuir giof firir fyrnemda jordh. ok til sanynda her vm sættom mit okor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sæigir.
Hiauerandom profastenom sira Halbirne ok sira Hakone. vm ij. half stykki ok æit half stykki j ifuirgiof . . . kaupi j Strond sam/th/ykkiande herræ abotenom.
Fem Mænd kundgjöre, at Ingeborg Sigurdsdatter i Provstegaarden i Bergen solgte til Hr. Otte Römer de Huse, hun eiede i Gaarden Galgen (jfr. No. 518.) med Tomter og Brygger i Marie Sogn i Bergen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom thæim sæm thetta bref sæ ædr høyra sendr Sandr sassæ Gødichi Gødichsson Agmundr Øysteinsson Kallæ Jonsson ok Simon Kalsson q. g. ok sina kunnict giorandæ thet mer varom ther ner j profasta gardenom en Ingibiorgh Siwgurda dotter widr kendis med handrbandæ firir os ok margom fleirom godom monnom thet erlighin man herra Ottæ Rømer ridere hafdæ lokæt hennæ ok giort swa sæm hennæ vel a nøgdæ firir swa morgh hws sæm hon ate j Galganom ok hon erft hafde efter sin fadhr ok modhr adr nefdom herra Otta til æuerdeligha eigho ok hans erfingiom ok efterkomandom med tuftum ok brygiom ok ollom lunændom sæm til hefir legit fra forno ok nyiu til adr nefndz gardz ok hws sem liger j Bergin j Mario kirkiu sokn. til sannynda settom mer war jnzigli firir thetta bref ær giort fredaghin nestan efter Jons woku anno domini m o. c(d). quinto.
Erkebiskop Eskil af Nidaros vedgaar, at han og hans Kirke har faaet velb. Mands Haakon Sigurdssöns Jordegods i Senjen og Tromsö Sogn til Pant for 14 Læster Skreid, som Erkebispen skal inden 3 Aar betale til Tideke Sæm, mod at beholde Godset saalænge, til han deraf har faaet fuld Erstatning for den forstrakte Fisk med Omkostninger. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Veer Eskill meder gudes naad erchibiskuper j Nidaros kungerom allom mannom /th/æim sem /th/etta bref sea eda høyra at /th/et var [437 aar1405] skilordh j kaupmaala vaarom ok velborens manz Hac[onar Sigurdz] sonar vm æighner /th/ær sem han hefuer os ok vaare kirkiu pansæt j Sennione ok j Trumpsar kirkiu sokn [firir] fiortaan læster skræidar til gilldz huoriar ver hafuum os ok vaara epterkomanda vnderbundit meder vaaro opno brefue at luca Titeke sæmm eda hans erfuingiom. jnnan /th/riu aar her epter a Haconar Sigurdzsonar væghna. at sidan ver ok vaar kirkia eda efterkomanda hafuum med fulnade. jam marghar læster fisk til gildz oc kostnadh varn mæder apter vpboret af hans Haconar æignom fyrnemdom. /th/a scula /th/ær sama æighner allar. vera firir os oc vaare kirkiu. eda varom efterkomandom .quittar oc lydughar ok allungis aakiæralausar. en Hacone eder hans erfuingiom. frealsar oc heimhollar. til alz afrædes. sosom bref hans vaattar sæm ver hafuum vm fyrsagdan kaupmaala. Til meire vissu her vm. sættom ver vaart secretum firir /th/etta bref ær gort war j Berguin vigilia beati Bartholomei apostoli. anno domini millesimo. quadringentesimo quinto.
bref wm Senyone i Nordlanden.
Haakon Sigurdssön pantsætter med sine Venners Raad til Erkebiskop Eskil og Nidaros Kirke alt sit Gods i Senjen og Tromsö Sogn for 14 Læster Skreid i god og gild haleygsk Fisk, som Erkebispen skal udrede til Tideke Sæm mod at hæve Indtægterne af Godset saalænge, til han har sit Udlæg med Omkostninger godtgjort. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 1ste og 2det Segl.
Allum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sea eder heyra. sender Hacon Sigurdarson quediu gudes oc sina kunnikt gerande. at ek ær giældhskyldugher andalighom fæder oc vyrduligom herra. herra Eskille meder guds miskun erchibiscupi j Nidarose ok hans kirkiu fiortaan læster skræidar. j godom oc gildom haløyskom fisk, ok hær firir hefuer ek medh godhre forhuxsan oc medh minna vina raade oc tillæidhingh pansæt hanom oc hans kirkiu. alt /th/et ær ek æigher frealsligha a minna væghna j Senione ok j Trumpsar kirkiu sokn j minre lut ok mæira. til /th/es dags ær fyrsagd sculd er medher fulnade vploken. frealst ok hæimholt firir hueriom manne. sua at herra ærchibiscuper fyrnemder. ok hans epterkomanda fylghi frealsliga. fyrnemdom minom eignom sosom eighanda man. medh allum rettastadhum. ok bere vp frealsliga firir mik ok minom ærfuingiom. huat /th/ar kan af falla a huerio aare. vndi retta reikningh. alt til /th/es dags. ær han hefuer sin sculd. aamælalaust væl apter lokna. firir /th/ær fiortan læster fisk til gilldz. sem [438 aar1405] herre erchibiscuper fyrnemder hefer sik ok sina epterkomanda vnderbundit at luca Titeke sæmma. eder hans erfuingiom firir mik ok mina erfuingia. Skall skynsamlighen kostnadher af ræiknas. firir /th/a mæn sem saman taka /th/æssor jngiolld aa huerio aare. medhan /th/esse kaupmaale scal standa. En sidan fyrnemdar fiortaan læster skræidar medh sinom kostnade ero apter loknar. herra ærchibiscupi oc hans kirkiu medh fulnadhe. hafue ek eder miner erfuingiar after fyrnæmdar allar pansættar æighner frealsar ok aakiæralausar. till alls afrædhes. firir herra ærchibiscupi ok hans efterkomandom. Kan ok nokot af fyrnemdom æighnom værda her efter ofrealst ok medh laghum fra mik dæilt /th/a fylghi herra ærchibiskuper ok hans efterkomanda liika væll /th/ui sæm epter kan væra. /th/ui længer til /th/es dags. at han ok hans kirkia hafua sina sculd ok kostnadh medh fulnadhe sem fyr seghir /th/o efter rette reikningh. Till mæire vissu her vm. sætto Erlender Philippusson ok Einar Eindridzson Gula/th/ings ok Berguinar laghman. sin jncighli medh mino. firir /th/etta bref er gort var i Berghuin aa Bartholomej messo dagh, fra burdh vaars herra Iesu Christi. aa /th/ushundradho. fiorda hundrado ok fimta aare. en aa sextanda aare rikis mins vyrduligs herra herra Eiriks medh guds naadh Noreghs konongs.
Bref Hakons Sigurdarssonar wm Senio goodzit.
Jon Nikulassön og Dufnald Haraldssön, kundgjöre, at Ragnhild Haavardsdatter paa Seter paa Hjaltland gav sin Sön Magnus sit Ombud angaaende Arven efter Hustru Gudrun Sigurdsdatter i Husavik (paa Færö), samt at hun nu for Thrond Dagfinssön erklærede sig tilfreds med det Forlig, Magnus paa hendes Vegne havde indgaaet med ham om samme Arv og Gods. (jfr. No. 589 og fölg. 606.)
Efter Vidisse nedenfor No. 611. Trykt i Saml. t. Norges Historie VI. 516.
Gudbrand Magnussön, Sogneprest i Jala paa Hjaltland, Svein Markussön, Lagmand sammesteds og Jon Haraldssön Lagrettemand vidne, at Ragnhild Haavardsdatter selv var sit Gods raadig, da Thrond Dagfinnsön kom til Vindaas. (jfr. No. 589. 605.)
Efter Vidisse nedenfor No. 611. Trykt i Saml. t. Norges Historie VI. 516.
Andres Gjurdssön stadfæster sin Moders Jordeskifte med Hr. Germund Thorgerssön, som fik 13 Öresbol i nordre og 12 i midtre Skardeberg i Thjödling Sogn. (jfr. No. 669.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med No. 669.
Thet see allom godom mannom kunnict at ek Andres Giurdsson kennes thet medh tessæ mynæ obnæ brefue ath ek stadfester thet jordæ skiptæ thet som moder myn giordæ vedh her Germund Torgeirsson om einæ jord som j øystæ Skiardeberg heter i Tiødelings sokn a Vestfolden xiii øræbol j nørstæ gardenom oc xii øresbol i meedstøuen j fornemdæ Skardæberge medh luttom oc lundinnom som til ligger oc [440 aar1406] legiat haffuir fra forne oc nye vttæn gardz oc jnnæn frelst oc akæreløst fore hueriom manne hannom oc hans arfuingom. Verder oc jorden æfter fal for penningæ tha skal Andresæ først til kops standæ hannom oc hans arfuingie om theræ kaupæ om their viliæ. Villæ their æy kaupæ tha seliæ hwøm han wil. Til sannindæ oc meræ stadfestæ tha setther tessæ godæ mæn Jon Nielsson oc Anders Eleefsson suorne logrettes (men) oc setto theræ (insigli) fore thettæ breff som giort var j Owlin sunedagen nest eftir trettendæ dag jwle anno domini m (c) d vj o.
To Lagrettemænd i Thelemarken vidne, at Hjarrand Olafssön modtog Drabs böder af Thorgeir Halvardssön, som havde taget Herleik Olafssön af Dage, samt af Folke Thorleifssön og to Andre, der havde Del deri.
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Sogneprest S. O. Wolff i Saude. De 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra. sænda Berghulfuer Læidulfsson Biorn Olfuirson ok /Th/orbion /Th/orbiornesson loghrette men aa /Th/ælamark. kuædiu guds ok sina kunnikt gerande at a trinitatis messo dagh varo meer a Grafua bøø er ligger j Nissedale sokn a /Th/ælamark aa xvii are rikis vars verduligx herra herra Erikx med gudzs naadh Noregx konongx. saghom ok h/oe/yrdom a. at Hiarrander Olafsson kendis med iaa ok handerbande. at han hafde vpboret af /Th/orgeire Haluardssyni. sem at skada vard Helleike Olafsyni vforsynio ok af Fokke /Th/olleifssyni sem atvistæ madher var med fyrnemdom /Th/orgeire af at taka fyrnemdan Helleik al giold fyrsta pæninga ok /oe/fsta ok alla /th/er j mellom sua at honom væl at n/oe/ghde. gaf /th/a fyrnemder Hiarrander adhernemfda /Th/orgæir ok Fookka. kuitta ok sua /Th/olleifui Lidhuordsson ok /Th/olleifue Helgasson sem med varo j atlaupine allungis lidhugha firir seer ok sinom erfuingiom. /th/æim ok alla /th/eira erfuingia. Ok ownd ok ilsko sem han hafde til /th/eire haft vm /th/raatnemt aftak Helleiks Olafssonar gudh hans saal hafue. Til sannynda her vm settom meer vaar incigli firir /th/etta bref er gort var dægi ok aare sem fyr sægir.
[441 aar1406] 
To Lagrettemænd vidne, at de for vel 6 Aar siden vare paa Birid Prestegaard, da Sira Eirik Leikssön gav Sunniva Olefsdatter hele övre og 7 Öresbol i nedre Sæheim i Birid for hendes Tjeneste.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden Sæm i Birid. Seglene mangle.
/Th/et se ollom godom monnom kunigt at mit Eiuinder Paalssun ok Ommunder /Th/ordersun suarner logrete menn warom j prestgardenom a Birride wm wetternatæ leitet viist firir sex arrom sagom ok h/oe/rdom a ordh ok handerband /th/eire sire Eirigs Leikssunar ok Swnnifue Olefsdotor er fyrnæmder sir Eiriker gaf ok hafhende tiil friallser eigo ok als afrædes fyrnæmdre Swnnifue allen /oe/fre garden ok siaurebool j nedre gardennom j Seeeime er liger a Birride firir sinne /th/enest. tiil sanindh hær wm sætium mit okkor insigle firir /th/ette bref er gort waar a sunnedagh neest efter hælge likamme dagh a xvij are rikis okkars wyrdholiges herre Eirigs meder gudz nadh Noriges konongs.
Haakon Amundssön og Arne Drengssön kundgjöre, at de have solgt Eilif og Alf Olafssönner 1 Markebol i Lundeby i Sande Sogn i Sæheim Bygd, för tilhörende Sande Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea ædher høyra sænda Hakon Amundason ok Arne Drængsson quædiu gudz ok sina kunnikt gerande at mit hafuum sælt Ælifui ok Alfue Olafssonom mærka bool j Lundaby sæm ligger j Sanda sokn j Sææms bygd sæm Sanda kirkiæ atte till vpbygninga mædh ollom lutum ok lunnyndom sæm till liggia ædher leghet (hafua) fra forno ok nyghiu jnnan gardz ok vttan frialst ok hæimholt ok akiæralaust firir huariom manne. kænnomzst mit at mit hafuum vpboret af fyrnæmfdom brødrom fyrsta pening ok øfsta ok alla /th/er j mellom æfter /th/ui sæm j kaup vart kom sua at okker væl atnøgde. Ok till sannynda settom mit okor incigli firir /th/etta bref er gort var a Berghom j Sanda sokn a Blasius messo dagh a xviii aare okkars vyrdaligs herræ herræ Eriks mædh guds naadh Noregs konongs.
vm mærka bol j Lundaby j Sanda sokn ok skuldi vera til stadfesta bref biskups.
[442 aar1407] 
Halfdan Eirikssön, Prest, Thormod Andressön, Sysselmand i Syderö (blandt Færöerne), Albrikt Simonssön og Simon Albriktssön udstede Transskript af 6 Breve angaaende Gudrun Sigurdsdatters efterladte Formue og Arvetvisten derom.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 100. No. 1a. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref se ædur heyra senda Halfdan prestur Æiriksson /Th/ormodr Anndræsson sy(s)lu mann j Sudræy Albrikt Simunar son Simun Albriksson q. g. ok sina kunnigt gierandi at wær saghum ok jnuirduligha yfuir lasum segs opin bref med hæilum ok oskodum hanganda jnsiglum so liodande ord fyr ordd sæm her segir [Nu fölge Brevene No. 589. 590. 591. 592. 605 og 606.] Ok til sanenda hær vm settum ver fyr nefndir men var insigli fyr /th/etta /th/ranskrifta bref er gort var j /Th/ors hafn sunnu daghin nest eftir Svituns voku dag anno domini m o cd o septimo.
Tre Mænd vidne, at Halvard paa Sennestad solgte 12 Öresbol i Mellem Ulven i Velong i Skapaals Fjerding i Ringsaker til Ingileif Eiriksdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl mangler.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea ædher høyræ sender Bryniulfwer /Th/orrodzson Gudthormær Hawordzson ok Erikær Eriksson q. gudz ok sinæ. meer wilium yder kunnikt gera at meer warom a Aulfwene ær ligger j Skapaals fiordongonom j Ringesakers sokn wm hausthet firir wæthenethenæ a xix are rikis waars wyrdeliks herræ herræ Eriks med gudz nadh Norigx konugx. saam ok høyrdhum a at /th/au heldho hondhom saman af æinnæ halfwo Ingelæif Eriksdotter, en af annære ha(l)fwo Halwordær a Sænnæstodhum med /th/wi skylyrdhæ at Haluordær kendezt ok fullo widærgongo wæithæ at han hafdhe selth fyrnemdre Ingelæifwe xii auræ bool jærdher j mædhalgardenom j Aulfwænæ ær liggær a Welongiæ ok j Ringesakers sokn frialst ok hæimolth firi hwarium manne med allum lunnendhum ok firi tekith allæ wærdauræ æpter /th/wi som j kaup /th/æiræ kom. Til sannindha her wm setthum meer woor jnsiglæ firi /th/ettæ bref ær giorth war a deghi ok are som fyr seghir.
[443 aar1407] 
Halvard Gudleifssön, Erkeprest i Oslo, giver sin tro Tjener Ogmund Eivindssön 5 Öresbol i norderste Vatsthveit, kaldet Röysegjorde, i Spydebergs Sogn paa Vime i Övre-Borgesyssel.
Efter Orig. p. Perg. hos Hr. Registrator Knudsen i Kbhvn. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea, æder h/oe/yra, sendir Haluarder Gudlæifsson ærkiprester j Oslo, q. g. ok sina kunnikt gerande, at saker hollre, ok trure /th/ionist, er Oghmunder Euindason, hefuir mik gort, */oe/k læingi /th/ionat, /th/a hefuir ek gefuet honom, ok gefuir nu af ny ok afhendir fim aura booll j nørdzsta gardenom, j Watz/th/uæit, sæm R/oe/ysi gorde eiter stæint, ok ræint vm sik, sæm ligger i Spiotaberghs sokn, a Vymom, j øffra luta Borgha syslo, honom ok hans æruingiom til æueligha eighu, med allum lunnum ok lunnyndom, sæm /th/ær till liggia, jnnan gardz ok vttan, æder leghet hafua fra forno ok nyo, frialst ok hæimolt, firi huorium manne, ok till sanninda her vm satte ek mit jnsigle, firi /th/etta bref, er gort var a Sialfuirki prestegardenom, aa /Th/rikstadum a freadaghen nest æftir Luce euangeliste, anno domini m o cccc o septimo, ok a atianda are rikis virduligs herra, herra Eriks med gudz nadh Noreghs kononghs.
var byt med biskups raade øyre bool oor Arnahrudi vti stora L/oe/ykene, oc thet meire j Arnahrud som j registro stendr, æghr nw prestbolet alt stora Løykene . . . ttz . . . teker Wale kirkian.
Eirik Gunnarssön, Lagmand i Ryfylke, kundgjör, at Gard Thoressön paa sin Hustru Ramborg Knutsdatters Vegne anmeldte Fru Katarina Knutsdatters (jfr. No. 493) Död, hvorpaa Eirik erklærede Ramborgs Börn, Fru Katarinas ægtefödte Söstersönner, for dennes rette Arvinger, indtil nærmere Slægt meldte sig. (jfr. No. 619. 640.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. 1ste og 8de Segl mangle; de övrige ere tildels itu.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea ædher høyra sendr Eirikar Gunnarsson loghman j Ryafylki. q. g. ok sina kunnikt gerande at a friadaghen nestan fore Paals møsso dagh a xviij are rikis mins virdhuligs herra herra Eiriks medher gudz nadh Noregs konongs kom fore mik j litlastofwo j biscopsgardhe j Stafwangre Gardher /Th/oresson j fullu ok loghligha vmbodhe Ramborgho Knutz dottor kono sinnar ok barna sinna ok sagdhe fore mik at fru Katrin K(n)utz dotter var døødh [444 aar1408] gudh hennar sæ[æ]l hafe ok krafde mik lagha oskurdar huar som hennar logligher æruinge skal væra æftir rettom landzens loghum, dømde ek /th/a medher radhe ok sam/th/ykt vyrduligs herra herra Hakonar, medher gudz nadh biscops j Stafwangre ok hans capituli ok morghum fleirom godhom monnom neerværandom medher fullum lagha oskurdhi eftir /th/i som staar j almannaligho ærfdhatale /th/re systursyni skylgetna frw Katrina Knutz dottor af samfædrom systrum komner, barn Ramborghar Knutz dottor loghligha ærwinghia badhe j lausu ok fostu gozze eftir optnemda fru Katrinæ Knutzs dottor æ til /th/es en annat prouazt sannare, ok til meire stadfesto ok sannindæ her vm setto /th/esser godher men siin jnsigli medher mino jnsigli sem so eitha Suein /Th/orgylsson Asulwar /Th/orkelsson Anundar Hærleiksson Hakon Joonsson koorsbrødher j Stafwangre, Jæsse Krabbe foghute vyrdhuligs herra herra Jacobs medher gudz nadh biscops j Osloo. Halwardhar Olafsson ok Bryniulfuar Olafsson fore /th/etta bref er giort var deghi ok are sem fyr seghir anno domini m o. cd o. viij o.
Helge Thordssön, Hr. Diderik Vistenakers Lensmand, tager 3 Mænds Vidne om Thof Gunnasöns Forlig paa Kongens Vegne med Gunnulf paa Lunde paa Thaulaug Bergulfsdatters Vegne, ifölge hvilket Helge kvitterer hende og Arvinger for al Kongens Tiltale.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Helgi /Th/ordeson lensman herra Tideriks Vystaks kuædiu guds ok sinæ kunnikt gerande at ek kennizs meder /th/esso mino oftno brefue at ek took /th/riggia manna vitni. er sua æitta Rolleifuer Anbionneson. Fokke /Th/olleifsson ok Geirmunder Olafsson ok a book suoro meder fullom æidzstaf at /Th/ofuer Gunneson samde vider Gunnulfue a Lunde a vegna /Th/aulaugo Berghulfs dottor j i suartan hest ok tuæggia marka spiot firir alla /th/a tiltalo. sem han hafde til henni aa mins herræ konongsens vegna. /th/ui gefuer ek hona ok *hemni erfuingia kuitta ok allungis lidugha a mins herra konongsens (vegna) vm fyrnemda tiltalo. Til sannynda her vm ok meire sannynde setti /Th/orgeir /Th/orbionneson loghretto mader sit incigli meder mino firir /th/etta bref er gort var j Nissedal manedaghen nest firir laupars messo a xix are rikis okars virdulegx herra herra Eirikx meder gudsz naadh Noregx konongx.
[445 aar1408] 
Fire Mænd optage 2 Mænds Prov om en efter Paastævning af Thord Thorleifssön, Hr. Sigurd Bolts Ombudsmand i Marker, foretagen Delesgang mellem Gaardene Nordgaard og Sydgaard, Vestgaard og Nordgaard, samt Halvardsrud og Nordgaard, alle i Öyemark Sogn (i Borgesyssel), hvorefter 12 Mænd stævne Brödrene Simon, Thomas og Ketil Eivindssön ner for Oslo Lagmand i Anledning af ulovlig Hugst i Naboskovene og Gjærdernes Flytning.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim som /th/etta bref seia edher høyra senda Smidær /Th/orgeirsson Ingimundær /Th/oresson Simon /Th/orgeirsson ok Siggurdær Halsteinsson q. guds oc sinæ kunnught gørandæ at meer varom j Nordagardæ som liggar j Øyamarka sokn a kros møsso eftan vm varet a xix are rikis vaars vyrdulegs herre Eiriks meddær guds nad Noregs konongs varom a retta stenfno er Siggurdær /Th/ostensson leidæ ii skilrik vitni er sua eita Bardær Swenungsson oc Jorundar Neridzsson oc a boc sworo meddær fullum eidstaf at /th/eir waro opa a midfasto /th/ingi er nu war er /Th/ordar /Th/olleifsson vmbodzs man herre Siggurdzs Bolt a Morkom stenfdæ Øylyræ /Th/ostensyni Simone Tomassæ oc Ketli Eiuindzsynir til reet endamerki oc retta deilis gongo miliom Nordagardzs oc Sudagardzs, oc swa miliom Vestagardzs oc Nordagardzs oc swa miliom Halfwardzsrud oc Nordagardzs, liggia /th/essæ jardær alla saman j Øygiamorka sokn oc /th/a vaar /th/eira rettar stenfno dagar. leidæ /th/a fir nemdar Siggurdær iii skilrik vitni er swa eita Stillaugar Halfuardzsson Øylir /Th/ostensson oc Rognogh Gunnars dotter oc a boc suoro meddær fullum eidstaf at swa er reet endamerki oc deili, oor vatnenom Øygia oc vp eftir bekkenom nordan at Oollvik oc swa vestar j fiallet oc /th/o sunnarstæ j fiallæno som [lig]gar j mellom Vestagardzs oc Nordagards oc nordar eftir fialleno oc swa vp i røysyna oc . . . . . . oc swa nordar medder bergino vestan firir oc swa vp j vfsina, oc Norda garder eigar gau[t]u legæ fram meddær vpsinæ, oor vfsinna oc swa nordar som anæ komo saman oc swa vestan medder anæ westdan firir som nest oc swa vestar j eit bergh som eit kwerna stødæ er som liggar til vppi gardzs, oc swa nordar oc austar j ein dioupan dal firir nordan kwerna stødet som liggar til Nordagards oc swa nordar eftir endalongom dalenom, oc nordar j berget som vardar standa oc swa nordar vm vega skillet som saman koma iii endamerki, nemdæ /th/a fir nemdar /Th/ordar til tolf men at skoda hwat skada /th/eir brødar hafdæ giort jn j Norda gards skogh, en fir nemdar Keitil hafdæ hogget timber oc gardafongh jn j Nordagardzs skogh en Simon førdæ bort [446 aar1408] gautu garden sin oc lagdæ alla gautuna til sin oc sik nyttæ som Norda garder oc Suda garder attæ vegalege vestar j fiallet j Vesta gardzs gautulegæ, en Tomas settæ ii /th/wergardæ ifuir fir nemda gautu. Vaar /th/et /th/a tolf manna dom at /th/eir brødar Simon Tomas oc Keitil, oc Siggurdær firnemdar skulu vera j Oslo firir logmannenom /th/a iii sykna dagæ nest eftir Jons woku nu kømbar vndir hans dom, til sannindæ setto mer war jnsigli firi /th/etta bref som giort war deigi oc are som fir seigir.
Haakon Baardssön, Husfoged paa Tönsberghus, og tre Andre kundgjöre, at Eirik Kolbjörnssön, Prest paa Sande, gav Arnfinn Helgessön en Ko i Venskab for det Öresbol i Unneberg, som han havde faaet af ham. (jfr. No. 586. 587. 596. 597.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forenet med ovennævnte No. 2det og 4de Segl tilovers.
Ollum monnum /th/eim sæm /th/etta bref sea ædher høyra sænda Hakon Bardzsson huusfouuth a Tunsbergs husi Arne Drengsson Borghar Vlfsson ok Ræidar Olafsson quædiu guds ok sina kunniktgerande at meer vaarom aa Sandom /th/orsdaghen nest æfter Bartholomei apostoli a xix aare rikis vaars vyrdaligs herræ herræ Eriks meder gudz naad Noregs konongs saom ok høyrdum aa at /th/eir heldo handum saman af æinni halfuu sira Eriker Kolbiornason prester aa Sandum en af annera Anfinner Hælghason meder /th/ui skilorde at sira Eriker fyrnæmfder gaf Anfini adernæmfdom æina ku j vinskap firir /th/æt øyris bol j Vnnaberghi sæm han hafde fyr fengit af honom ok her wtvisar j /th/æima brefuom sæm /th/etta vart bref er vider fæst meder ollum lutum ok lunnyndum sæm till liggia ok leghit hafua fra forno ok nyu vttan gars ok jnnan till æuerdalegra æighu ok alz afrædiz fra sik ok sinom æfterkomande ok vndir sira Erika fyrnæmfdan. En huar /th/æima satmala ryfuer hafue rofuitt sæom logmanzsens oorskurd. xii. manna doom ok vere sanner nidgridinger ok risi aldra oftare a /th/esso male. Ok till sannynda settom meer woor incigli firir /th/etta bref er gort vaar a are ok dæghi sæm fyr sæghir.
Olaf Thorgardssön kundgjör, at han solgte til Ivar Jonssön en Öresleie i Grislid i Thydal i Sælbo Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Vidensk. Selskabs Samling i Throndhjem. Seglene mangle. [447 aar1409] 
Thet kænnis *iæl Olaff Thorgardsson med thesse mino opna breffue at iæk haffuer solt beskedheligom manne Iwar Ioonsson eina /oe/iris leigha i Griisliidh liggandhe i Thidal i Sælbo sokn friith oc frælst fore hwariom manne fraa mæk oc minom ærwinghom oc vndher Iwar oc hans ærwingha til æwerdheligha *æiigh haffwer oc forscriffuin Iwar bethalat mæk minstha pæningh oc mæsta som i waar kaup kom. Thil ither meira beuisnigh oc witnisburdh heingha thesse æpther scriffna godha mæn sin incigle med mino fore thetta breff ær swa eitha Amundh /Oe/steinsson Eingilbrich Ioonsson som scriffwat war aarom æpther gudz byrdh thusændhe fyre hundra[dh] vppa thet nyendhe laugurdaghin nææst fyre Paalsm/oe/sso æpthr iolom.
Gardar Thoressön paa Gauta-Tolga kundgjör som Ombudsmand for Fru Kata rina Knutsdatters Arvinger, at han godvillig til Kong Eirik, Dronning Margareta og Kongedömmet i Norge har afstaaet Hestbö Gaard og al anden Arv, som var falden efter Fru Katarina Knutsdatter, Hr. Ogmund Finnssöns Enke, da Kongedömmet havde Fordring derpaa. (jfr. No. 614. 640.)
[449 aar1409] 
Jakob, Biskop i Oslo, Hans Kröpelin, Anund Lang og Jes Jakobssön kundgjöre, at Dronning Margareta paa Baholm gav Gardar Thoressön af Gauta Tolga i Ryfylke Valg mellem Rettergang og venligt Forlig angaaende Arven efter Hr. Ogmund Finnssöns Enke Fru Katarina Knutsdatter, og at han valgte det sidste, hvorefter de udstede Vidisse af hans derom udstedte Brev. (jfr. No. 614. 619.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. 3 Segl tilovers, hvoriblandt Biskop Jakobs, som förer Familien Jernskjægs Vaaben.
Wij Jacop meth gudz nadhe biscop j Aslo Hans Krøppeliin Anwnd lang oc Jes Jecopsson gøre witerlicht meth thettæ wort opne breff at wij æfter war herres føthelsses aar thusende firæhundrethe vpa thet niænde aar then tiisdagh næst fore pingzdaghe vpa Baholm wten fore Bahws hørthe oc saghe oc ther nær oc ower ware at høyghboren førstynne war nadughe frue drotning Margretæ loot koret til en som heder Gardher Thoresson boande j Gauto Tolgho j Ryefylke oc frue Katherines arfuinge her Amund Finssons æfterleues huat hælder han oc the wilde dele oc wt sta landzlagh meth fornempde war nadhughe frue oc konungedømet æller vm han oc the wilde haue thet ændt oc vndtræt meth een wenlich deythingen oc mynne mællom forscrefne war nadhughe frue oc konungedømet vpa then enæ sidhe oc fornempde Gardher oc frue Katherines her Amund Finssons æfterleues arfuinge vpa then annen sidhe, vm all arff oc rætticheet, som æfter forscrefne frue Katherine fallen ær æller falle kunne oc tha wtwaldæ then fornempde Gardher Thoresson oc wither togh meth gothwilghe at blifue hælder with een wenlich deythingen som fore er sacht mæthen han oc the hafthe koret vm thenne forscrefne arff oc all stycke æfter thy som hans breff ther vm wtwiser oc ther meth vm thettæ forscrefne gaf han wnøder oc wthrængder meth ja oc gothwilghe forscrefne war nadhughe frue drotning Margretæ eet opet jnciglet breff vnder sit oc andre flere gothe mæns incigle ordh fran ordh ludende som her æfter følghr. [ Nu fölger Brev No. 619. ] Thettæ forscrefne som wy hørthe oc saghe oc nær oc ower ware at swa skethe oc giorthes j alle made som forscreuit star thet witnæ wy fore alle oc gøre witerlicht meth thettæ wort opnæ breff. oc til mere wissen her vm haue wy ladet woræ jncigle hænges fore thettæ breff. Datum Bahws anno die et loco supradictis.
[450 aar1409] 
Einar Endridssön, Gulathings og Bergens Lagmand, paadömmer en Arvesag mellem Hr. Alf Haraldssön og Hustru Sigrid Erlendsdatter om Arven efter hendes afdöde Mand Haakon Sigurdssön, som tildömmes Hr. Alf som Ombudsmand for Hr. Jon Martenssöns Börn Fru Katharina, Jomfru Ingeborg og Sigurd Jonssön. (jfr. No. 671. 677. 683.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum theim sem thetta bref sea eder høyra sendir Einar Endridasson Gulathings oc Bergwinar logman q. g. oc sina kunigt gørande at aa manadagen nøstan efter vare fru messo fyrri anno domini m o cd o nono kom firir røtten firir høidirlega men herra Jacob med gudz naad sem biscup var j Bergwin herra Anbiorn Sunnolfsson prouast (at) apostola kirkiu herra Otte Rømar Peter Olafsson føhyrder oc sysloman j adirsogdum stad Swali Rømar Gun[na]r Kana firir mik radmen oc fløire addra godha men erlegin man oc welboren herra Alf Haraldzson riddare af einne halfuo en af annare erlegin kwinna hustru Sigrid Erlendz dotter k[en]dozst thau bade saman loglega vera firir komen a badær sidor. kørde tha fyrnemfnder herra Alfuer vp a hustru Sigridu efter theim arf oc godze sem efter Hakon Siugurdzson er fallet husbonda hennar var sørlega efter thi godze jordom oc landzskyldom sem fru Katrin jumfru Jngibiorgh oc Siugurder Jonsson oc oll sydzskin erfdo efter fador sin oc modor. spyrdi tha herra Alfuer hustru Sigrido ef hon visse nokor ærfingia annan en fyrnemfnd sydzskin en hon sagde nei firir. krafde herra Alfuer mik doms her vm. domde ek adernemfndan herra Alf Haraldzson fullan oc loglegan vmbodz man fyrnemda sydzskina Siugurd Jonsson røttan erfingia efter Hakon Siugurdzson vm alt that godz sem efter Hakon her fallet haffuer vm fram that godz sydzskin eigo at skipta fyrnemfnd efter fador sin oc modor herra Jon Marteinsson oc fru Agneise efter thi som firir mik kom til thers er annat finzst sannare. Til sannynda her vm setti ek mit jncigle firir thetta bref er gort var j stad a degi oc are sem fyr segir.
To Mænd vidne, at Thjostolf Olafssön og hans Hustru Gunhild Thorleifs datter paa Hærland i Svarvstad Sogn i Lagerdal lovede Gunnar Tho ressön fri Vei ovenfra Brönden og ned til hans Kværn, saa og en anden Vei til Gaarden Skodin, samt Ret til at hugge hvad han til Kværnen behövede omkring i Bakkerne.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek. Stumper af Seglene tilovers. [451 aar1409] 
Ollum monnum /th/æm sem /th/etta bref sea edar høra sender /Th/osstein Helghason oc Gløder Olafsson q. g. oc sina mith vilium ydar kunnith gera at mith varom a Hæralande j midgardenom oc inne j setstonne j Suaruastada sonk j Lagardale a Uesfollenne a *suenudagen nesstom firir Marie messo sidare saghom mith oc hørdom a handarbandh Gunnars /Th/oressonar medar /th/i skilorde at /th/augh heldo handom samman /Th/iostoluar Olafsson oc Gunildar /Th/olleifs dotter egin kona hans oc Gunnar j sua matha at /th/augh lofuade Gunnare frialssan uegh oc heimollan firir huariom manne til euerdelæga eigw hanom oc hans epter komande. ofuan fra brunne sem liggar firir fyr nemdom garde oc nidar til kuernenne Gunnars sem ligar j samma eighu oc sua oc annan uegen til Skadyna j samma matha. iuir sina eigu. skal oc Gunnar opth nemdar haugga allan til fanga til kuernenne vm krin j bakkunum huat han uidar /th/arf oc hans epter komande. uar /th/etta bref gior(t) a fyrnemdom garde a xx are rikis okars virdulex herra herra Eriks medar guds nad Noreges konungs. Oc til sannynda her vm settom mith okor jnsigli firir /th/etta bref er giort var deghi oc are sem segir.
To Mænd vidne, at Thorgiuls Vigleikssön, Kongens Ombudsmand i Heggen, optog flere Prov om, at Treginborg Kirkes Lod i Gaarden Thiliastior(?) i Heggen fordum havde strakt sig længere end nu.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Levning af 3die Segl.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea ædher h/oe/yra senda Smidher /Th/orgiulsson ok /Th/orgiuls Smidsson q. g. ok sina kunnikt gerande at mit varom a /Th/iliastiore a /th/osdagin nesta firir Matheos *messos sem liger i Hegini a eino are ok xx ta okkars vyrdulix herra Eriks med gudz nadh Noregs kononger. tok /th/a /Th/orgiuls Vigleiksson konongs vmbods man i Hegini tuegia manna vitne er sua æita Igemunder Steinnulfsson ok Joron egin kona hans ok a bok suoro at /th/au visto at /th/et /th/rigia aura bol jarder sem Treginborg kirkia aa atte x alna nidher j engena lengre en noo er gert ok fylde frialsliga no firir /th/remmer arom minne en xxx ok halua tolfta mæla stongh breit. tok en /Th/orgiuls Vigleiksson eins mans vitne er sua eiter Ragnilla Porsa dotter ok a bok suor at hon viste at fyrnemht /th/rigiæ aura bol fylde frialsliga sua langh sem Igemunder ok Joron suoro no firir tueim arom minne en xxx. kendesz ok Sebiorn /Th/osteinsson firir os ok morgom odrum god [452 aar1409] hum monnum at han hafde gert /th/et vt af /th/y /th/rigia aura bole ok at han var /th/a logliga firir stemfder at lyda /th/y proue. ok til sannynda her vm sette /Th/orgiuls Vigleiksson sit jnsigli med okkrom firir /th/etta bref er gort var degi ok are sem fyr segir.
bref vm /Th/iliastior.
Hemming Gyrdssön Vicarius paa Hof paa Thoten, Olaf Jakobssön, Hr. Og mund Bolts Ombudsmand, og Sigurd Ottessön vidne, at Nikulas Peters sön paa Hofvin paa Helgö og Hustru Sigrid solgte til Guttorm, Kannik i Hammer og Sogneprest paa Hof, en Del af Gaardene Hjalpesten og nedre Fylkeshaug i Fjælds Sogn paa Thoten for en graa Hest.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl affaldne.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea eder høyræ sendæ Hæimminger Gyrdzsson vicarius a Hofwe a /Th/ootne Olafwer Iacobsson vmbodz man herræ Ogmundz Boolz ok Sighurder Ottæson logretto man a /Th/ootne q. g. ok s. kunnikt gerande. at meer varum a Hofwine j øynne helgho j zestofwnnæ neer Nikulos Peterssyni a freadaghen nest efter Martæins messo a æino aræ ok xx #te rikis wars virdulegs herræ herræ Erikx med gudz naadh Noregs konongns /th/ui j hia. soom ok høyrdum a at Nikulos Petersson ok Sigrid værmoder hans heldo j hond siræ Gud/th/orms koorsbroders j Hamre ok preste a Hofwe a /Th/ootne ok kendudz at /th/au hofdu sælt siræ Gudthorme a Hofwe halft /th/ridhiæ hæfzeldæ bool iærder j Hialpeer stæine ok mæles smørs bool j nedræ gardenum j Fylkyshaughe er liggiæ j Fiælstz sokn a /Th/otne med ollum lunnyndum fornum ok nyghium wtten gardz ok innen fralst ok hæimolt firir hworium manne firir æin graan hest sæm siræ Gudthormer fyrnæmfder hafde fengit /th/æim ok lokeet j /th/et sama iærder værd. Til sannyndæ her vm settom wer wor insigli firir /th/ettæ bref er gort j stad a deghi ok are sæm fyr seghir.
bref vm Hialpestein.
Vidnesbyrd om, at Ulfhedin Peterssön, Prest paa Fagaberg, og Andres Ei vindssön enedes om at lade deres Tvist om Redegift (jfr. No. 287) af Gaarden Öyre, om Tofelid og andet afgjöres ved 4 Mænds Dom, to valgte af hver Part.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle, og en Del af Brevet er afrevet. [453 aar1410] 
[Ollum] monnum /th/eim sæm /th/ettæ bref se æder høre s . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . /Th/order Aslæson ok Haluarder valibrander q. g. ok . . . . . . . . . . . . . . . . j prestgardhenom a Faghabergie in dominica sex[agesima . . . . . . . . . rikis vars virdolix herræ herræ Eiriks meder gudzs n[aad Noregs konongs sag]om ok hørdom a at /th/eir heldo hondom saman af eine halfuo Vlfuedhen Petersson en a[f a]dræ Anders Eiuinderson meder /th/eim skilmalæ at vm /th/a /th/rettho er /th/eir hofdo sina millom vm reidægifth af Øyre ok so vm Tofualidh ok oll onnor /th/eiræ fiarskipthe er siræ Vlfuedhen /th/otthezs vera mishalden af fyrnemfdom Andrese: /th/a logdo /th/eir vnder twa men huar /th/eiræ /th/essæ alnemfdæ siræ Gud/th/orm Ogmundæson ok siræ /Th/orkiæl Gunnersson /Th/orstein Gunnersson ok Eirik Amundæson bryter ein af /th/essom /th/a sogdozs /th/eir skula taka man j mans stadh. ok skuldhe /th/o grippæ ændælighen ok vbrigdælighen doom vm *siltimen /th/er nesth efter vider Faghabergs kirkiu æder odrom stadh er /th/eim badom at nøger. Sogdozs /th/eir /th/er /th/a skula koma huar meder sino profue vtthen oll forfal so framth vm /th/eir være lifs ok /th/en doom at haldæ huar a sinæ vegne er /th/esser goder men viliæ døømth hafua. Til sanzs vitnesburder her vm settom mer wor inzsigle firi /th/ettæ bref er giorth var a deighi ok timæ sæm fyr seighir.
. . . . . . af Eyre ok vm Tofuelid.
Jakob, Biskop i Oslo, mageskifter med Erkeprestens Halvard Gudleikssöns og Officialens Ulf Asleifssöns Raad og Samtykke en Del af Uglodal fra Eidsbergs Kirke til Sira Eystein, Prest der, mod Dele af Austby og Medalgaard, som Kirken fik.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Lidt af 3die Segl tilbage.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Jacob med gudz nad biskuper j Oslo q. g. oc sina kunnikt gerande at wer hafuum med rade oc sam/th/ykt waara kæra suna sira Haluardz Gudileikssunar ercheprestins oc sira Vlfs Asleifssunar officialis sem /th/a nær oss waro jerda skipte giort med warom kæra syni sira Øystæine preste a Eidzberghe j sua mato at wer fængom honom jerder kirkiunne at Eidzberge øres bol oc xv penings bol j Austby oc øres bol j Mædalgarde j Hærelanda sokn en han fek kirkiunne after j mote half annars øres bol j Vglodali til æuerdelighæ æigho oc allz afrædis med [454 aar1410] ollum lutum oc lunnindom sæm til liggia eder læget hafua fra forno oc nyo vtan gardz oc jnnan. sculu oc jærderna huer adra frealsa. Til mera wisso her vm sætte fyrnemfder siræ Haluarder oc siræ Vlfuer siin jncigle med mino secreto firir /th/etta bref er gort var a Eidzberghe a kyndils messo dagh anno domini mcdx o.
Halvard Rolfssön, Ombudsmand i Skaun i Borgesyssel, optager Vidnesbyrd om, at Reidar Ketilssön havde af sin Hustru Ronnog Ljotsdatter faaet hvad hun eiede i Gaarden Rud i Rakkestad Sogn, mod at sörge for hende saalænge hun levede, hvorefter 6 af Halvard opnævnte Mænd tildömte Reidar dette Gods, men paalagde ham at skifte hendes löse Gods lige med hendes Arving Erik Haakonssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 3 Segl tilbage.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref seia edher høyra sendir Halfuarder Rolfsson vmbodzs mader j Skaun skipreido q. guds oc sinæ kunnught gørandæ at ek waar j Rudi j Rakastada sokn a fredagen fyrsto a sumbre a eino are oc xx ta rikis mins wirdulegs herre Eiriks meder guds nad Noregs konongs a retto stenfno miliom Reidars Ketiulssonar oc Eiriks Hakonsonar vm arf oc fiarrekningh eftir Rognogo Liozsdotter eigin kona Reidars var gud henne saal hafue. kendos /th/a badr at /th/a var rettar oc logliga stenfnodagar leide /th/a Reidar twegia mannæ witni skilrika er swa eita Seli Ifuersson oc Tryggar Andresson oc a boc sworo meder fullum eidstaf at Rognogh Liozsdotter gaf Reidare husbonda sinom at swa reiknazs penings boll oc øyris boll jarder j Rudi til efverliga eigo j swa mate at han skuldæ halda hona veell medan hennæ lif varæ. oc hon var j heimilæ Reidars nigio aar sio(n)laus oc Ræidars fek hona badæ til kros oc kiorkio heima oc borto som ein doandæ man. nemdæ /th/a Halfvardær sex men j dom er swa eita Salmunder Gunnarsson Birgir oc /Th/orgeir Trygssynyr Helgi Amundzsson /Th/order Salmundæson oc Gyrder /Th/oresson. gengom meer saman oc jnvyrdulega at hugdom oc vaar /th/et vaar domar at Reidar Keitulsson skal hafua oc eigo fyrnemda jordh til euerligo eigo en alt lausa godzs skal Reidar framleigia til helmnings medder eidæ sinom oc tweir men sannæ hans (eid) at /th/esso lokno /th/a ero /th/eir satter oc alsatter vm firnemdh arf. hafde /th/a Reidar framboret heilan peningh oc halfuan oc wan eidan eftir dome oc /th/esse gode men sannadæ hans eid er swa eita Gunnar hostigar oc Reidar Endridzsson. waar oc domrof vidr lakt. Oc til sanninde settom meer waar jnsigli som j domeno(m) varo firir /th/etta bref er giort vaar deigi oc are som fyr seigir.
[455 aar1411] 
Haakon Guttormssön, Kannik i Oslo og Prest paa Sande, Aslak Audunssön, Arne Drengssön og Borgar Ulfssön udstede Vidisse af Brev ovenfor No. 561.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden Oreröd i Sandherred. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Hakon Gud/th/ormusson koorsbroder j Oslo ok prester a Sandom Aslakar Audunsson Arne Drengsson ok Borgar Vlfsson q. g. ok sina kunnikt gerande at meer warom j Sanda kirkiugarde a sunnodagen nesta æftir sumarneter a adro are ok xx rikis wars wyrduliks herra herra Eriks meder gudz nadh Noreks konongs sagom ok ifuirlasom bref godra manna vndir hæilom hangandom ok vskaddom jnsiglom sua vatbande ordh fra orde sæm her æftir fylgir [ Nu fölger Brev No. 561. ] Ok til sanynda her vm sættom meer wor jnsigli firir /th/etta transscriptum er giort war dagi ok are sæm fyr sægir.
Bref vm satmala millum Arna ok /Th/orgiulssar vm arf æftir Jngerido Alfs dottor.
Gaute Eirikssön Ridder skjænker sin Svend Nikolas Peterssön 3 Markebol i Gaarden i Sanden Sogn paa Vestfold.
Efter en samtidig Vidisse (nedenfor No. 638.) i norske Rigsarkiv.
bref vm B/oe/.
[456 aar1411] 
8 Raadmænd i Bergen kundgjöre, at velbaaren Mand Svale Römer i Biskop Aslaks, Abbedens af Munkelif og fleres Paahör lod oplæse 2 Breve, hvori Kongerne Magnus og Haakon skjænkede Hr. Otte Römer det Gods, Hr. Audun Hestakorn havde eiet, og forböd Snubbe Peterssön, der mödte for Peter Olafssön paa Kongedömmets Vegne, at hæve Landskylden deraf, da Svale var rede til at hævde sig disse Eiendomme mod enhver.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Af de 8 Segl ere No. 1. 2 og 8 tilovers.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder h/oe/yra sænda Balthazar fan Damme Olafur /Th/oresson Aruidr Jngieldsson Jon /Th/ordasson Sigurder Vnasson Alfuer /Th/orsteinsson Haldan Magnusson Ellender Jonsson raadmæn j Berguen. q. g. ok sina. kunnikt g/oe/rande. att wer uarum. j maalstofwnne j biskups gardenom j Berguen a manadagen nesta firir Nicholaus dag. anno domini m o. cd o. xj o. nær uærandum heiderligum herra ok andeligum fadr herra Aslak med gudz naad biskup i Berguen. herra abote at Munklifue. ok koorsbr/oe/drum /th/es sama stadar logmannenum ok fleirum adrum godum monnum hia uærandum Snubba Peterssyni /th/ar firir komnum ok Jussa Olafssyni fyrnempder Snubbe j fullo vmbode Peter(s) Olafsson a kung doomsens vægna, ok h/oe/yrdum ok saom a. er erligen man ok vælboren Swale Reimar. lææt vp læsa. twæggia konunga bref. ok stadfesto. konung Magnus ok konung Hakons. vara vyrduliga herra godar aminningar med /th/eira heilum hangandum ok *uskuddum rikisens rade jnciglum. sem vattade vm /th/æær jordar ok goodz. sem Oudon hestakorn [atte ok] fyrnempdr vyrdulige herra konungane hafdo vnt ok gifuet erligvm manne herra Otta Reimar. efter /th/y sem /th/au bref uatta /th/ar vm gord med ollum sinum greinum ok articulis. Sporde Swala /th/a Snubba Petersson j huat matta han hafde vpboret landskylder af /th/eim iordum. sagde han at han viste eyg mykit af. huar /th/a landskyld vp bar. vttan hafuer Peter Olafsson /th/at gort eder hans bod. /th/a swarar han /th/ar væl till. krafde Swale fyrnempder Snub Petersson a Peters Olafsson uægna. ef han hafde bætre biuisning en Suala firir sik hafde. suarade Snubbe /th/ar til ok sporde Swala. en han hafde. vaars nadugs herra konung Eirik(s) stadfesto ok drotning Margreta. vppa /th/at fyrnempda goodz swarade Swale at hans biuisning laa j Oslo. /th/ar vm væl gømbd baud Swale sik til log ok ræt vm fyrnempd goodz ok firirbaud huarium manne /th/ar af landskylder taka eder taka lata. hindra eder hindra lata. ok loguarde han /th/at goodz vnder sik ok lagde vider raan [ok i]fuer uælle huar /th/at goodz. af honom take eder hindrade vttan doms ok lagha ok /th/an sama ræt ok log baud fyrnemp [457 aar1412] der Swala Reimar vppa almænnings stæfno. en sidan margum monnum hia uærandum sem fyr sæger. ok til sanninda her vm sættom meer vaar jncigle firir /th/etta bref er gort var j stad degi ok are sem fyr sæger.
Bref vm goss Auduns hesta kornn,
Breff omm goess och jord som Audwnn hestekornn othe konung Magnus och kong Hogenn gaffuo her Otthe Remmerss.
Alfinn Brynjolfssön vidner, at han mange Aar för Jörund Arnessön döde hörte ham give Odd Botolfssön hele Rogn Gaard i Vangs Sogn paa Voss efter sin Död, og Hustru Aasa Haavardsdatter takke ham derfor. (jfr. No. 385. 555.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seia ædher hæyra sendher Alfiner Brynyulf(sson) suoren lagretto man a Vos q. g. ok sina ek vil jdher kunikt gøra ad ek var a Haugum a Vos morgum arum fyr en Jorundher Arnason dødhe hæyrdhi a ad fyr nemdher Jorundher Arnason gaf Odhe Botolfssyni alt Rogn æftir sina daga sem lig- gor i Vanx kirkio sokn a Vos frialst ok hæimolt fir huærium manne ok hustru Asa Hafuarda doter tok /th/a j hond Jorund Arnason ok /th/akkadhe honom fir ok til sanendha her vm setti ek mit jnsigl fir /th/atta bref er giort var a manadagen nest æftir kyndiulsmesso dag a iii are ok xx rikis mins vyrdulegx *harra Eirik med gudz nad Norekx konung.
To Lagrettemænd vidne, at de med fire Andre have værdsat Aaboden og Græsnamet, som Thorgrim Thorsteinssön efter Lagmands Dom skulde svare af Kongsgaarden Frastad i Vardal, til 1 Mark hver, samt hörte Vidner om, at Thorgrim paa Vaabenthinget i Fasten var stævnet til Eidsvolds Lagthing for at staa til Rette for Kongsgaarden, ligesom at Kongens Ombudsmand Ogmund forgjeves æskede Ed af Thorgrim, angaaende hvad han fra Frastad havde bortflyttet.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl mangler.
/Th/et se ollum godhum monnum kunuckt at mit Androder Grimsson ok Andres /Th/orgrimsson logretomen warom a Frastadhom konungsgarddenom j Wardale a huitæsunno æfthan till doms krafdir ok iiii logretomen meder okker wm abudæfal ok grasnam eftir logmans dome. matom meer mork j abudæfal en adræ j grasnamz wp a [458 aar1412] /Th/orgrim /Th/orstæinsson, gæingo /th/er ok twau skilrik witne meder boker æidi at Olæifuer hafde stemft fyrnemfdhom /Th/orgrime a wapnæ/th/inge nu j fastonne till log/th/ingis till Æidzwallæ wm Botolf woku nu komande firir logmannen ok logretonæ /th/er at gøra log ok ret w fyrsagdhan konunghs gard j Frastadhom. krafde ok Ogmunder konungs wmbotzmader ok Olæifuer adernemfdhan /Th/orgrim afterlogu meder æidi /th/et er han hafde brot flut af fyrnemfdhom konunghs gard efter /th/y sem logmannen hafde dømt. wilde /Th/orgrimer /th/a æingæn æid sweriæ. till sanynde her wm setto mit okkor incigle firir /th/ettæ bref er gor(t) war a /th/ridiæ are ok xx . rikis okkars wyrdulex herræ herræ Eriks meder guds nad Noregs konungh.
bref wm Frastadh.
Jon Arnessön kvitterer paa Thorer Erlingssöns Börns Vegne Tholf Ketilssön for 2 Kyrlag, som han foruden 2 Markebol i Gaarden övre Hofde i Tudal havde erlagt i Böder for Thorers Drab.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet afrevet.
/Th/et se ollum godum monnum kunnikt at ek Jon Arnasun wmbodhz man barna /Th/oreirs Ellingsunar ok moder brodeir /th/eira keænnis meder /th/eæsso mino oppno brefue at ek hefuer wppboret af /Th/olfue Kettiulssyni tuuo kyrlog sum efter stod wmfram /th/et tueæggia markaboll sum /Th/olfuer fyrnemder hafde loket /Th/orere j Hofda j øfra gardenum j Tubdalle frialst ok heimolt firir hioirium manne firir /th/a atwissta sokh sum /Th/olfue tidnemdum war gefuein wm afthak Jons Asgeirssunar. /th/eær firir geæfuer ek tidnemdan /Th/olf Kettiulssun quittan ok allungis lidugan firir adernemd ij kyrlagh ok jordh sum j er skilt. til saninda heær wm sete ek mit jnsigli firir /th/etta bref er giort war j Biornagarde j Oslo a Jons wokku eæftannein a iij are ok xx rikis mins wirdilix herra herra Eirikx meder gudz nadh Norikx Suerikis Weænda ok Dannmarkhzs Weænda ok Gotta kununger ok heærtoge ifuer Pommeær.
[459 aar1412] 
Karl Ulfssön, Væbner, Gunnar Thorleifssön, Prest paa Thosnes, og Björn Sigurdssön vidne, at de hörte Halvard Sigurdssön og Borghild Thores datter i deres Bryllup paa Hun enes om Formuesfællesskab (helmingsfelag) i Løst og Fast.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv, sammenheft. sigillat. med No. 731 og 734.
Ollum monnum /th/æim som /th/etta bref seia edher høyra senda Karl Vlfson vefnare Gunnar /Th/olleifson prestar j /Th/osnese oc Biorn Siggurdeson q. g. oc sine kkunnught gørande at mer varom j Hun a sunnodagen nesta firir Margreto møsso a iii are oc xx rikis wars wyrdulegs herre Eiriks med guds nad Noregs kongs sagom oc hørdom at lyst war kaupa felagh /th/eira Halfuarder Siggurdeson oc Borgildo /Th/oresdotter j brydlaupe /th/eira at helmnings felagh /th/eira j mellom bade j lauso oc fasto vm /th/au wordo barnom saman bundin oc alt /th/et som /th/eim kunno til fiar at falle oc jatade fader henne Borgildo som Thorer j Hun eitir henne sannar arfue oc til sannindæ settom mer war jnsigli firir /th/etta bref er giort var deigi oc are som fir seigir.
Henrik Hermanssön, Prest i Moland i Thelemark, vidner, at Stein Thorgrims sön for ham og Flere vedgik, at hvad han havde gjort sin Frænde Aslak i Laufdal, var gjort paa Eriks Vegne paa Lande, og lovede at svare derfor baade for Konge og Karl.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Alle 3 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Hinrik Hermansson prester a Molandum a /Th/elamork. kuadiu g. ok sina. kunnikt gerande at vm Mikials messo ok a xxiiii are rikis mins virdulegx herra herra Eirikx med gudz naadh Noregx konongx. var ek j Molande kirkiu garde saa ek ok høyrde aa at Stein /Th/orgrimsson viderkendis firi mik ok morghum adhrum godhom monnum at allan /th/en vlut ok for/th/ukka sem han gerde Aslake af Laufdale frende sinom /th/et gørde han a vegna Eirikx a Lande. ok han iattade ok suara /th/y bade firi kononge ok karle. elliga skuldæ han verda vgiftin. Till sannynda her vm ok meire sannynde setti /th/esser godher men Biorn Olfuirsson ok Rolleifuer Anbiornsson loghrette men sin incigli med mino firi /th/etta bref er gort var a degi ok aare sem fyr sægir.
[460 aar1412] 
To Lagrettemænd i Haddingedal kundgjöre, at Thorbjörn Hnuper (ell. Hnupssön) solgte sin Moders og Broders Eiendom i Sunrin i Aal til Gudbrand Sigurdssön, og at Borghild Erlendsdatter kvitterede for Kjöbesummen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref se ædher høyra sender Haluarder Olafsson Tostein Helghason logretto men j Hafdindale q. g. ok sina kunnikt gerande at /th/er varum meer neer a *Micihiols messo dagh ok a iiij are ok xx rikis waars virdulix herra herra Eirik(s) medher gudhz naadh Norix konongs en /Th/orbiorn hnuper selde Gudbrandhe Siugurdarsyni so mykit sem modher fyrnemps /Th/orbiarnar atte j Sunrine firir iiij kyrlog ok xx ok so mykit sem Bergsu(e)in brodher optnemps /Th/orbiarnar atte j medher honum j Sunrine j Aals sokn j Hafdindale frialz ok heimolt fore seer ok ollom minon epterkomande medher lutum ok lunnendum sem til ligger ok leghet hefuer fra forno ok nyo vtten garz ok innan var ok Borggild Ellenss dotter j /th/y sama handabandhe sem /Th/orbiorn Hnupsson seldhe Gudbrandhe Siugurdarsyni fyrsagdha jord ok reettar vplykter, kændiz ok fyrnempdh Borgild at hun hafdhe vp borit fyrsta pening ok øfsta ok alla /th/er j mellium sem j kaup /th/eira kom ok vndhan fyrsagdhar Borgilda ok hennar epterkomandhe ok vnder optnempdhan Gudbrand ok hans ærfuingia til æuerduligha eighu. Oc til sannenda her vm sette meer okkur jnscigle fore /th/etta bref en giort var a Stafuinne manodaghen nestan fore iolaptan a deghi oc are sem fyr seigher.
To Lagrettemænd i Gudakers Thinglag i ytre Hedemarken kundgjöre, at de have hört forsikre, at Nikulas Ulfhedinssön skal have pantsat 15 Öresbol i Hornborstad i Lauten Sogn paa Fauskar til Thorer Thorsteins sön i Böder for hans Faders Drab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det og 3die Segl itu.
Ollum monnum /th/æm sæm /th/etta bref sea adder høyra sender Eleefuer Biørnsson ok Torsten Jonsson logrettomen j Gudhakirs tinga j ydra lutin a Hedhmarkinne q. g. ok sina. Meer vilium jdher kunigt gera at vi hafwm /th/æt hørt at sæghia ok firi gudhi sat væra at Niculas Vluedhinsson sette /Th/oræ Tostenssyni xv auræ bool jordher j Hornborstodhom sæm ligger j Lautene sokn a Fauskom j bøtir eftir fadhur [461 aar1413] sin Torsten . . . . . . sæm fyrnemder Niclis hafde vordhith at skadha ofiri sønia festo ok Botiller Grimsdotter Torstene Skeldulfssyni vitnisbordh medh ja ok handerbande tessom godhum monnum hia varandum Tolleiuer Pætarsson logrettoman j sama stadh till mere sanninda settom mith var jnssigle firi /th/etta er gort vart manadaghin j adhre viku fasto a iiij aure ok xx rikis vars vyrdeliks herra Eriks medh gudhz nadh Noriks konungs.
Jon Ketilssön, Prest og Provst paa Gerpen, og 3 Andre udstede Vidisse af Hr. Gaute Erikssöns Gavebrev. (ovenfor No. 629.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 4 Segl tilovers.
Allum mannum them sem thette breff sya æder høyre sender Jon Kyædelsson prester oc profaster aa Gerpene Olaff Olaffsson Jesse Jacopsson oc Æsbyørn Jensson q. g. ok sinæ kvnnikt gerende at mer varvm aa Gerpene aa kørkmøsse dagen a fyorde are oc xx rikis vars virdvliks herra her Eriks med gvdes nadh Norex kononger saghom oc hørdom o(c) jnvirdvlighe jver læsith breff vnder ens godz mans jnsigle sva lvdende ordh ffra ordhe som her epter seger. [ Nu fölger Brev No. 629. ] Oc til saninde sætte mer var jnsigle fore thette transcripte breff ær giort var a daghie oc are sem fir segher.
Helga Abbedisse i Gimsö og hendes Konventsöstre kvittere Fru Ingeborg Erlingsdatter for hendes Ombud med Klostrets Jordegods i Nordlandene, hvorfor hun havde gjort tilbörligt Regnskab.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Begge Segl vedhænge, slidte.
Mer Helga abbadiis j Gymsøy oc conuenta syster alla /th/ess samasta[dar] kennomst med /th/esso waro brefue at meer hafuom gifuit erlege fru Jngeborgho Ellings dottor quitta oc allungis lidugha firi oss ok warom [ef]terkomandum firi alt /th/at vmbod er hon hafuer her til haft a wara wegna ok klausterens wm wara jardher j Nordlandum, hefur ok hon gort ooss fulla regningh ok alla efter /th/ui sem oss atnøgher. /th/ar firi gifuom wer henne ok hennars erfuingia quitta ok allungis lidugha firi oss ok warom efterkomandum. Til sannindæ her wm sættom wer wart jncigli med conuentona incigli firi /th/etta bref er gort war j Gymsøy ipso die beati Nicolai episcopi et confessoris anno domini m o. ccc o. terciodecimo.
[462 aar1414] 
Magnus Beinktssön, Prest og Dronningens Kapellan, vidner, at medens han var Fru Katarinas Kapellan paa Hestby, hörte han hende ofte bekræfte, at Drosten Hr. Ogmund Finnssön havde erklæret Jon og Sigurd Haf thorssönner for sine eneste Arvinger, og at Thor Kögur selv havde vedgaaet, at han, fordi hans Fader var uægte, ingen Arveret havde efter sin Frænde Hr. Ogmund. (jfr. No. 614. 619.)
Efter en samtidig Vidisse (nedenfor No. 641.) i den arnamagn. Saml.
Biskop Arne af Skalholt og Abbed Stein af Munkelif i Bergen udstede Transskript af foregaaende Brev.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn., fasc. 39. No. 16. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref see edr heyra senda Arne med gudhz n/aa/dh biskup j Sk/aa/laholte ok Stein med samre n/aa/dh abote j Munklife j Berguen quedio gudz ok sina kvnnigth gierande ath vij saghom ok ofer l/aa/som opid bref sira Maghnus med hans heilo ok [463 aar1414] vskaddo heinganda jncighli so ludhanda ordh efter ordh sem her segir. [ Nu fölger foreg. No. 640. ] Oc til meire visso ok sanninda her vm setom vij vor jncighli firir /th/essa transcriptum sem giorth var j Helsingiaborgh /aa/ tyrsdaghin næst firir kyndils messo anno domini m o. cd o. xiiij o.
Tre Lagrettemænd i Strengereids Skibrede kundgjöre, at Thorgerd Endrids datter med sin egen og sine Börns Ombudsmands Samtykke stadfæstede sin afdöde Mands Asbjörns Bergulfssöns Salg af Gaarden Sandeim i Thruma Sogn til Sira Gynte Jonssön Prest paa Öiestad.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 3 Segl tilovers.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Sigurder Eiwindsson Olafwer Arnason Willialmer Olafsson logretomen j Strængiarei(d)s skipreido q. g. ok sina kungerom mer, at mer varom j hia a Øiastadom a hwitasunnodagh a v are ok xx tt rikis vars werdulægs herra herra Eirik(s) mæder guds nad Noregs *konugns sagom ok høirdom a at /Th/orgerder Endridadotter vider kændis firi os ok morgom adrom godom monnom at hon hafde /th/a hæimt ok vpboret fyrsta sal ok /oe/fsta ok oll /th/ær j millom firi jordena j Sandøime half vii mamata leigo sæm ligger j /Th/rwmo sokn j fyrnæmdre skipræidh, af sira Gynti Jonssyni presti a Øiastadom sæm /th/au hafdo bæde sælt Asbiorn Bærgulfsson hænnar æigin bonde gud hans sal hafuæ fyrnæmda jordh hiauerandom ok sam/th/ykkiande loglægom vmbos manni optnæmdra /Th/orgærdo sæm Olafuer Osmundsson æiter æn a barnanna vægna Finnær Endridarsson sæm /th/a var /th/æira loglæger vmbos man, afhænde hon /th/a fyrnæmdom sira Gynti ader næmda jord nædra Sandæim, honom ok hans arwingiom til æværdulæga eignar mæder lutum ok lunnændom sæm til liggia ok leget hafua fra forno ok nyo vttan gardz ok jnnan engo vndan skildo, frialsa ok akærolausa firi ollom loglægom agongom mæder ja ok handarbande bæggias /th/æira vmbosmannanna Olafs ok Finz fyrnæmdra. Til sannænda her vm sættom mær var jnsigle firi /th/etta bræf ær giort var a Øiastadom degi ok are sem fyr segir.
vm Sandøim i /Th/rumo.
[464 aar1415] 
Svale Römer, Einar Endridssön Lagmand, Thorgaut Sæmundssön Underfoged og 5 Raadmænd i Bergen dömme, at noget Vraggods, som Kongens Lænsmand i Söndhordeland Baltasar van der Dam havde beslaglagt paa Kongedömmets Vegne, og de tydske Kjöbmænd i Bergen forlangte udleveret, skulde, da rette Eiermand ei kjendtes, blive under Bevaring, indtil Parterne mödtes for Kongens Dom. (jfr. No. 646. 647.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Af de 8 Segl mangle 2. 7. 8.
Allwm monnum /th/eim sem /th/etta breff sææ æder hæyra senda Swale Ræmare Einar Endridason laghman j Bærghwin Thorgauter Sæmundzson vndirfwtte j samastadh Olaf Thorisson Aslak Wlfsson Olaf Thosteinsson. Petur Janisson Jon Ellingsson raadmenn j samastadh quediu gudsz ok woora. kwnnigth gærande ath koomu *forris oos ij profastagardin i Bærghuin biskeidine tysker kaupmen ok keerdu vpp aa Baltazar fander Dammen wmm thet wrek ok godzs. sem /th/ar var ath komith j hans lønæ aa Swnhordulande. sem hann hawer af wors herra konnunghsins naadh. wildu /th/a fyrnemdir kaupmenn hafua godszit j gææn af fyrnemdum Baltazar ok vilde hann /th/at eingha leidis ower gifwa aa wors herra konvnghsins vegna vtan med rætha. koomw /th/ei /th/ær /th/a aa badar sydur foor ein reth. ok geingum wi /th/aa til saman eftir /th/eirre aakerw sem /th/a fore oss koom. eftir /th/j besta samwitke sem gudh hafdi oss læenth. ok skododum invirdulighæ badi /th/eirra præuilegia ok laughbokina. ok kwnnu vij /th/a eintidh sannarra fiinna. eftir /th/j ath /th/ar einghin bref æder beuisingh æda ljfuandis vitne koomu. sem that wildu sweria. hwem /th/at godz til hæyrde j stadinna. Fwndum vj that /th/a foore ein reth that godszith skal blifua j eina godha biuaringh vndir mijns herra konungxsins nadh. frij oc wmbiuarath swa lejnghæ ath opth nemfndir kauphmen af Bærghuin ok Baltazar koma foorir hanum. ok /th/ar med oforsæmath vors herra kongsins reth ok /th/eirra priuilegia. /th/ar hafum wi øinthid ofwer tackith. Ok til meire sannjndæ her wmm settum wj wor jnsighle fore /th/etta bref (sem) gorth war j Bærghuin die purificacionis sancte Marie virginis anno domini millessimo cccc o. xv o.
Item eet nornst breff vm noket som thyzske køpman . . . oc Baltazar vamme Dame j millom war.
[465 aar1415] 
Presten Lafrants Kolbjörnssön kundgjör, at han for vel 45 Aar siden har givet Sira Gunnar Jonssön 2 Öresbol i Kise i Steirolfs (Steinarhofs) Sogn paa Nes paa Hedemarken.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/et se ollum monnum *kungnit at ek Lafrandz Kolbiornesson prester var a Kømestadum kienedz meder /th/esso minu ofno brefve at ek gaf ok afhende sira Gunnere Jonssyne tvegiæ auræ booll jærder j neste Kiisse sem ligger j Steirolf kirkiu sokn a Neese a Heidmarkenne viist firir v arum ok xl /th/a er sira Gunner fyrnemder sogn sine fyrste møsso frialst ok heimolt firir hvarium manne till sanynde her vm setti ek mit jnsigle firir /th/ettæ bref er skrifvet var a /th/orsdagen j fystu viku fasto a vi are (ok) xx rikis mins virduligs herræ herræ Eiriks meder gudz naad Noregs *konugns.
breff om ij awre boll i neste Kysa som er giffuen her Anders Ionsson.
Haavard Thorsteinssön, Prest paa Kömestad (i Stange paa Hedemarken), og 2 Lagrettemænd kundgjöre, at Orm Thorsteinssön solgte til Gudlaug Laf ransdatter hele Gaarden Guldkonnerud i Ottestad Sogn.
Efter Orig. p. Perg. norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æm sæm /th/etta bref sæ æder høra sendir Hawarder /Th/orsteinsson prester aa Kømestadum Gunnar Holtæsson ok Ormær Swenszsson lokrette men q. g. ok sino kunninktgerande at mer varum i Gulconnærudi eer ligger i Hotthestada sokn aa Heidmarkonnæ manadaghin nest epter sidoro Maria messo aa xxvi are rikis wars virdulighs herra herra Erik meder guds naadh Noregs Swerikes ok Dana konongs i hia ok saam ok hørdum aa at /th/au heldo haandum saman af enno halwo Ormer /Th/orsteins sson en af annore Gudlaug Lafrinsz dotter kændis /th/a Ormer fornemder at han hafde sælt Estenæ Halwarz syni (er) hwsbonde henneræ waar alt Gulconnærudh frialst ok heimalt firi hwariom manne til euerdeligho æigo ok altz afrædis honum ok hans erwingiom meder allum lunnyndum nera ok fiarre liggendum. jtem kendis /th/a Ormer /th/raatnempder at han hafde vpbyrith fyrsta peninga ok øpsta ok allo /th/ær i mellum eeptir /th/wi som i kaup /th/ærre kom. Til sannyndæ hær vm settom wer wor inzigli firi /th/etta bref er goort var stad deghi ok are sæm fyrsæghir.
[466 aar1415] 
Biskop Haakon af Stavanger, Hr. Diderik Vystenaker, Svale Römer, Baltazar van der Dam, Svale Jonssön, Thorgaut Sæmundssön og Bergens Raadmænd kundgjöre, at 24 navngivne lybekske Kjöbmænd i Bergen indestode Fogden paa Bahus Hans Kröpelin for, at alt Gods i Bergen, som tilhörte Lybekkerne, og alle deres der udestaaende Fordringer skulde blive beroende i de nævnte Borgeres Haand, hvorefter Brevets Udstedere erklære, at hvad Hans Kröpelin i denne Sag har gjort, er skeet med deres Raad og Vilje. (jfr. No. 643. 647.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. De 6 Segl vedhænge.
Wij Hakon medher gudhz nadh biskuper j Stawangre, Tiidhike Wystakker riddare, Swale Rømare. Baltazar wander Daem, Swale Joonssøn, Thorgaut Sæmundrsson oc aller raadhmen i Berghwen sem tha heimæ j stadhen vaaro, kennomz medher thesso vaaro opno breffue, at wy voorom a konongs gardhen j Berghwen, die sancti Seuerini anno domini m o. cd o. xv o. saaghom oc høyrdhom aa, at thennæ brefførare, ærligh, oc vælbyrdhigh man Hannes Krøpeliin,fowyte a Bahws hende loff oc borghan. aa vaars nadhighæ herra konongsens veghnæ, aff alle the køpmen, sem aff Lybich vaaro oc tha j Berghwen waaro, oc fore alt thet goodz sem j Berhwen var, oc them aff Lybich tillhøyrdhe, oc fore alt annat goodz oc sculder, thet sem Lybich till høyrer, oc sem till Berghwen hender komæ kan, bliiffue alt standande i samæ borgharæ hand, oc thesse men haffuæ loffuath her fore, sem her effter skriffuadhe standæ, oc so heitæ Bærent hypper, Herman Oldendørp, Hannes Rytzenbergh, Herman lange, Tidekæ Willebæk, Johan Traghe, Gerhert to der Mølen, Kort Hylseman, Ghert Byseke, Hinrich Rutenberg, Johan van Stade, Jacob Hurlenbergh, Hannes Westhoff, Johan smidh Tewes Hoppe, Herman wan Soost, Wernerus wan Arsten, Hartwich Lambershøueth, Tideke junge, Swæder van Bænten Claws Wytte, Herman Wytte Hinrik Papendorp, oc Hinrich Swikker, oc wy alle sem foreskriffuade standæ haffuæ anaamædh thetta loff medher Hannes Krøpeliin, a vaars nadhighæ herra konongsens vegnæ, item kennes wy thet oc alle førskriffuade, at huat daghthingæn oc ændæ, sem førskriiffuadh Hannes Krøpeliin haffuer giort a vaars nadhoghæ herra konongsens veghnæ a thettæ ærende, thet haffuer han giørt effter vaart radh oc vilia. Till sannynda her vm settom vy medher viliæ oc vitscap vaar jnscigle fore thettæ breff som giort var deghi oc aare sem før sigher.
[467 aar1415] 
Hansestædernes Oldermænd og Liggere i Bergen indestaa velb. Mand Hans Kröpelin paa Kong Eriks Vegne, i Anledning af at Staden Lybek er kommen i Keiserens Overakt, for samtlige i Bergen nu værende Lybekkere og deres der beroende Gods til Belöb 6828 lybske Mark, og love paa Forlangende at udlevere til Kongen baade Mænd og Gods, ligesom og være denne Borgen for alt Gods og Tilgodehavende, som fremdeles til Bergen kan komme, uden Argelist eller Udflugter. (jfr. No. 643. 646.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Bergens Kontors sædvanlige Segl vedhænger.
Thet kænnomps wi oldermæn oc liggiara som nw aff the meneghæ Hensæ stadhæ wægna æra j Bergwen oppenbara j thetta wort breff at wi hawom forstandit aff hedhrlicom oc velbornom man Hanes Krøppelyn aff war nadhogha herra konungsens wægnæ at the aff Lybekæ æra kompna j keysarens owerakt. Thy kænnomps wi os hawa lofwat oc sakt hedherlicom oc velbornom man Hanes Krøppelyn til wars nadhoga herra konungsens nadh konung Erich oc rikesens aff Norghe for alla the som aff then stadhen Lybekæ hær j Bergwen vaaro oc ænnw æra paa then tyma tha som wi waar nadhogha herra konungsens ærende oc wilia forstodhom aff Hanes Krøppelyn. Jtem lofwom wi oc for alt thet godz som hær æpter scrifwit oc tha hær j Bergwen war swa som summan ær ther aff vi m. lybiskæ mark oc viij c. lybiskæ mark oc xxviij lybiskæ mark som thom aff Lybekæ til hører thet loffwa wi at the skola andwordha worom nadhoga herra konungenom badhe mæn oc godz som for scrifwit staar alla them som han therom til sæter a sina wægna thet vp at bæra hær j Bergwen widh waara godha tro oc sanind oc widh thera sworna edh som thet godzet handtera. æ nær som han thet aff them hawa wil oc han thet kræwer ælla kræwa later. Jtem lowom wi oc for alt thet godz oc sculder æ hwadhan thet kombar som æn til Bergwen komma kan tha skola the standa j the samma wisso oc foruaring som thet andra godz oc summan som før scrifwit staar. Thetta forscriffna lofwa wi oldermæn oc liggiara j Bergwen vtan alt argt oc all hiælperædhe the som them aff Lybekæ oc os til hiælpa kan komma oc waar nadhoga herra konungsens ræt krænkia ælla hindra maa j nokra handa mata. with waara godha tro oc saninda. ok vtan alla arghæ list ok j alla handa mata wor nadhogha herra konungsens ræt w forsymedh. Oc til meere stadhfæstilse at thetta swa skeer oc bliffwer j alla handa mata som nw for scrifwit staar tha hængiom wi waart meneghæ køpmæns jncigle aff Hænsen meth wilia oc witscap for thetta breff som giort var i Bergwen thorsdaghen fore sanctorum Symonis et Jude dagh apostola anno domini m o. cd o. quintodecimo.
[468 aar1416] 
Jusse Olafssön, Sysselmand i Solöer, og to Lagrettemænd sammesteds kundgjöre, at Olaf Borgarssön kvitterede Einar Borgarssön for sin Arv efter Fader og Moder, samt at han tilbagegav Einar 11/2 Stang Eng under Gaarden Berg i Vaaler Sogn i Solöer.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sia ædher høyræ sændæ Jusse Olafsson sysluman j Soløyiom Helge /Th/oralderson ok Olafuer Eirikxsson logretes mæn j Soløyiom q. g. ok sinæ kunnikt gerande ad mer varom aa Walum som ligær j Vala sokn j Soløyiom a retto wakna /th/ingi a fredagin nest eftir kynduls messo dagh a vij are ok xx ta rikis wars vyrdulix herra herra Eirikx med gudz nadh Norikx kunghs sagum ok høyrdum vpaa ad /th/æir heldo hondum saman af æinæ holfuo Einar Borgarsson en af annare holfuo Olafuer Borgarsson kendizs /th/aa fyrnemdær Olafuer ad han hafde vp boret af fyrnemdom Æinare alla /th/a pæningæ som honum burde j arf eftir fadhor ok modhor. wrdu /th/æir ok /th/aa saatir ok aalsatir vm all /th/æira kaup ok skipte som /th/æir hofdo sin j mellom haft badhe laust ok fast. jtem fek Olafuer fyrnemdher Æinare fyrnemdum atter halfua adra stongh æing som liggær j øynne vidær Bergs eigana j Vala sokn som fyrnemdær Olafuer hafde haft af fyrnemdom Æinare wløyuis ok til sanninda her vm setto mit okoor jnsigle firir /th/etta bref som giort var deigi ok are som fyr segir.
Haavard Lodinssön og Birger Aslessön, Lagrettemænd i Haddingedal, bevidne, at Sigurd Eirikssön og Margareta Vebjörnsdatter solgte til Halvard Ey steinssön hvad de eiede i Ringnes i Olbergs Sogn i Krödsherred.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sem /th/etta bref se edhar høra sender Hauardar Loddinsson Birgir Aslason logrettomen j Hadingadale q. g. ok sina kunnikt gerande at mit varom j logmans gardenom j Gord a miduikudagen nesta fore laupars møsse a vii are ok xx rikis vaa(r)s virduleghs herra herra Eriks med guds naad Noreghs kunghs en /th/æir heldo hondom saman Sigurdar Eriksson ok Margareta Vebiarnar dotter af i holuo en af annare holuo Haluardar Eisstinsson med ti skilorde at fyr nempddar Sigurdar ok Marghareta kendest at /th/au hofdu selt ader nempdom Haluarde so mikit sem /th/au atto j Ringanese sem ligar j Olbergs kirkiu sokn j Krødesherade ok fulla *peneninga fore tekit med [469 aar1416] lutum ok lunnyndom sem til liggar ok leghit heuir fra fonno ok nyio ok til sannynda settom mid okkor insigle fore /th/etta bref en gort vaar de(g)i ok are sem fyr segir.
Lagrettemændene Eirik Thorkelssön og Asbjörn Thorkelssön kundgjöre, at Thoralf Askelssön og hans Hustru Thora Jonsdatter solgte til Jens Olafs sön 9 Öresbol i Kolstad og 1 Öresbol i Klomesten i Aas Sogn paa Follo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea ædher h/oe/yra sænder Erikker /Th/orkilsson ok Asbiorn /Th/orkilsson loghrettes mæn j Ass sokn a Follo q. g. ok sina, meer wiliom idher kunnikt gera at meer varom a Hafuardhstadom er ligger j Aas sokn a palmsynnodagh aa vii are ok xx rikis wors wyrduleix herra herra Eriks medh gudz nadh Norix Swerix Dana kononger, saghom ok h/oe/rdhom at /th/æir hældo handom saman I/oe/nis Olafsson af einne halfuo æn af annare halfuo /Th/ora(l)fuer Askilsson ok /Th/ora Jonsdotter æighin kono hans, medh /th/ui skilordhe, /th/et /th/e wedherkendos fore oos at /th/e hafdo sælt I/oe/nisse Olafssyny fornæmdom, ix /oe/res bool j Kolstadhom ok /oe/res bool j Clomnostæin j /oe/stragardenom er ligger j As sokn a Follo medh allom lutum ok lunnindom sæm til liggia ædher leghot hafua fra forno ok nyo wthan gars ok jnnan, kændos ok /th/a fornæmdh hion fore os at /th/e hafdo opborith af fornæmdom I/oe/nisse f/oe/rsta pæning ok /oe/fsta ok alla /th/ær j mællom æfter /th/ui sem j koup /th/æiria kom. Til /th/æs mero wisso ok witnisbyrdh /th/a sætto meer wkor insigle fore /th/etta bref ær gort (war) a dæghi ok are sæm for sæghir.
Thorgeir Tholfssön og Thord Thorsteinssön kundgjöre, at Thorstein Askelssön solgte til Reidar Guttormssön 1/2 Markebol i nordre Vatskjær i Borre Sogn paa Vestfold. (jfr. No. 725.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref se ædar hæyra sender /Th/orgæir /Th/olfsson ok /Th/ordar /Th/orstæinsson quediu g. ok sina kunnikt gærandæ at mit varum a sydra Myklagardenom som liggar j Nykirkiu sokn a Vestfol om sancte Martins m/oe/sso æftan a xxviii (are) rikis vars værdelix herra herra Erix med gudz nad Norix kungx sagom ok hæyrdom a at /th/ær hældo hondom saman af æinæ halfuo Ræidar Gutormsson af annare halfuo /Th/orstæin Askiælsson kiændis ok /th/a fyrnæmfder [470 aar1417] /Th/orstæin at han hafde [sælt] fyrnæmfdom Ræidare Gutormssyni half marka bool j Vaszkiærræno nærdra liggar j Borra sokn a Vestfoll/oe/nna med lutum ok lunnyndom wthan [gardz] ok innan som liggar ædar ligit hafuer fraa forno ok nygio frialst ok hæimholt firir hvarium manne fra sik ok sinom ærvingom ok vndr fyrnafdum [Ræidare] ok hans ærvinga til æverdalika æigo vidrkiændis ok /th/a fyrnæfdar /Th/orstæin at han hafde j vpboræth af fyrnæmpdom Ræidare fyrsto pening [ok æfsto i Va]szkiær j nærdra gardenom *akurr/oe/laust firir huarium manne thil sannynda sætto mit vor insigle firir /th/etta bref ær giort var [a degi ok] are som fyr sigar.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Björn Halvardssön solgte sin Broder Audun 1 Öresbol i vestre Finnestad i Hernæs Bygd i Elverums Sogn i Österdalen.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Rigsarkiv. Seglene affaldne.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ette bref sia æder høyre sende Narfue Skatason ok Kupse Eirigsson logrettomen q. gudes ok sinæ, kunigtgerande at mit varom a Finnestodhum er ligger a Hærneso j Alwereims kirkiu sokn j Austedalumæ, krosmøssodag vm varet a viij aare ok xx rikis okkars virdeligs herræ herre Eirigs meder gudes naadh Norigs Swia ok Skane konongs, /th/ui j hia saghum ok høyrdum a handerband /th/eire brødhrenne Biorns Halwardz sonar af einno halfuo en af annere halfuo Audhun Halwardzson, meder /th/ui skylorde at Biorn adernæmpder kiændez /th/æs at han hafde sælt Audhune brøder sinom fyrnæmpdom øyresbool jærder j væstre gardenom j fyrnæmpdo Finnestodum til æuærdelighre eigo ok alz afrædhes, kiændez ok Biorn j sama handerbande at han hafde /th/a vpboret af Audhune fyrsagdum fyrste pæning ok øfste ok alle /th/er j millum firir fyrnæmpdt øyres bool j Finnestodhum æfter /th/ui som j kaup /th/eiræ kom, /th/ette kaup sam/th/ykte ok /Th/oræ /Th/orgæirsdotter eghin kona Biorns adernæmpz meder sama handerbande, jtem sagde ok Biorn Haluardz son optnæmpder j sama handerbande at Audhun titnæmpder skal hafua allan væstregarden a Finnestodum frialsan ok ollungis akiærslelausan firir sik ok sinom ærfuingiom til æwerdeligre eigho, til sanninde her vm sættom mit okkor jnzigle firir /th/ette bref er giort var a deghi are stadh ok timæ sæm fyr seghir.
[471 aar1417] 
To Lagrettemænd (paa Voss) kundgjöre, at Sigurd Haldorssön overdrog Haavard Botolfssön (paa Finnen) 21/2 Löb i nedre Kytvin og 6 Löb i samt det Fæ, han arvede efter Gudrid Thorsteinsdatter, mod at Haavard skulde holde ham med Mad og Klæder hans Livsdage og bekoste hans Jordefærd.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. Seglremmene ere opklippede af et Privatbrev fra Begynd. af 14de Aarh., og deraf kan endnu læses: . . /th/ik at /th/u sendir mer riupur nokrar.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sia edher høyra sender Anbiorn Odzson ok /Th/orgeir Ellingxson logreto men q. g. ok sina mit vilium jdher kunnigt gera at /th/ar varo mit j hia a sancte Lafrans aftan a /th/i are er lidit var fra vars hæra byrd Jesv Christi /th/vsund aar iiii hundrat ar ok vp søytianda aar sagom ok høyrdom at Siugurdur Haldorsson vider gek med fullu handa bande at han hafde sælt ok afhent Hauardde Botolfssyni frialst ok akærolaust firi huarjum manne ii/-j/ laupsbol j nedra Kytin ok sex laupa bool j Bø ok so morg /th/ing ok kør sem fyr nemdor Siugurdur erfdi eftir Gudridi /Th/orsteins dottor frend kono sina bade laust ok fast med /th/i skil ordde at Hauard Bottolfsson skal halda of nemdom Siugurdi mat ok klæde so lenge sem Siugurdur liuir ok gera i hans vt færd slikt sem gudh skytor Hauarde j hug, til sannenda her vm setto mit fyr nemder logreto men okor insigli firi /th/etta bref er gort var a are ok degi sem fyr segir.
Sigurd, Biskop af Hammer, tilskriver Almuen paa Hadeland, at han har givet Harald Gunnarssön Aarmenning og Ombud over Hadelands Provstedömme angaaende Hovedtienden, geistlige Retssager og Bispegodsets Bortbygsling.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet affaldet.
Wer Sigurder meder gudes miskun biskuper j Hamre heilsom ollom monnom aa Hadalande meder g. q. ok ware wer vilium at /th/eer vither at wer hofum fengit Haralde Gunners syni aarmenningh ok vmbod ifuir profastædømet her meder yder skal han stædiæ vm hofwdtiunder sætthæ sidda ok nidersætiæ ol /th/au malæmfnæ sæm han ma meder loghum ifuir taka. hofum wer bodit hanum at tala til huars manz logh ok rettyndæ en huorgin fræmmæræ /th/ui bidhium wer yder ok biodhum. ollum iæmftsaman ok huarium vm sik at /th/eer verer hanum græidir ok goduiliugir ok suarer hanum væl til allræ rettæ malæ sæm [472 aar1417] han hefuer til ydar at tala sua sæm /th/eer vilir hafua anbun af gudhi. /th/ak ok afwsæ af os. han skal ok bygiæ jærder warer /th/ær sæm lausær værdæ aat haustænum. Ritat aa Gardlausum. Egidii messo dagh anno domini m o cd o xvii o vndær waro secreto.
Magnus Assurssön og Bergulf Hallessön kundgjöre, at Halvard Eirikssön og Ragna Steinarsdatter solgte til Holgeir Kvikssön 31/2 Maanedmatsbol i Hau gen og Vik i Samlen Herred i Jondals Sogn i Hardanger.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/em sem /th/etta bref se ædher høyra sender Magnus Atzorsson Berghuluer Hallason q. g. oc sina kunnukt gærande at mer varom a Wtne j Kinzara vika sokn a manodaghen næst æftir Marteins messo anno domini m o cd o xvij o sam oc høyrdom a at Haluarder Ereks(son) oc Ragna Stenars dotter sældo Holgere Quikssyne halfs iiii mamata bol j Hoghenom oc j Vik j Samla hærade j Jonadals kirkiu sokn j Hardangre oc halua grasgardana mæd ollom lutom oc lunnendom som til ligger ædher læghet hefuer (fra) forno oc nygiu vttan gardz oc jnnan ængo vndan skyldho frelst oc akæroloust firir huarium manne honom oc hans erfuingium til æuenleghra ægho mæd ægno oc odhle firir sæxtan kyrlagh æro /th/ar loket y ix kyrlagh til sanninda settom mer okkor insigli firir /th/etta bref er gort var stad deghe oc are sem fyr sæghir.
Halvard Haavardssön og Thorer Eirikssön kundgjöre, at Gudbrand Baardssön solgte til Sira Olaf Jokelssön 11/2 Öresbol i Gudsthveit i Haaböl Sogn i Borgesyssel.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Förste Segl vedhænger.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra sændæ Haluarder Hafuardzson oc /Th/orer Eirikson q. g. oc sinæ kunniktgerande at mit varom a Berghi j Mossædale /th/orsdaghen nest æfter Bretti messo a ix are oc xx rikis okars wyrduligs herra herra Eir(i)gs med gudz nad Noregs konongs sagom oc h/oe/yrdom a at /th/æir heldo hondum saman af einni holfw Gudbrander Bardhæson en af annære heiderlighin man sira Olafuer Jochiælson prester a Hob/oe/le med /th/ui skilorde at fyrnæmfder Gudbrander kiændizst hafua selt adernæmfdom sira Olafue halft annet oyris boll jærdhær j Gudz/th/uæitum sæm liggær j Ho [473 aar1418] b/oe/lessokn j fyrnæmft Mossædal frialst ok heimolt firir huarium manne med lutum oc lunindum sæm til liggær af forno oc nyu vttan gardz oc jnnæn sam/th/ykti /th/etta oc iakuæddæ j samu handerbande Ronnog Reidhulfsdotter moder adernæmfdz Gudbrandz, kiændizst oc tidnæmfder Gudbrander j hamu handerbande at han hafde af fyrnæmfdum siræ Olafue alt jærdar værder firir fyrnæmft halft annet /oe/res bol æfter /th/ui sæm j kaup /th/æiræ kom til sannindæ settom mit okor jnzsigli firir /th/etta bref er gort uar deghi oc are sæm fyr seghir.
Sex Mænd kundgjöre flere Vidnesbyrd om, hvorledes fra ældre Tider Vei og Fægade gik til Skoven fra Gaardene Viken, Krosgaarden, Skrafsrud og Broten i Haugs Sogn paa Eker.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sæia ædder høyra sændha Olafuær Aslæson /Th/orgæir Amundæson Roolfuær /Th/ordæson Kætil Ormdsson Arne Æiuindsson ok Sigurdær Asbiornæson q. (g.) ok sinæ kunnikt gerandhæ at mer warom a stæfno j nørdræ gardenom j Vikinnæ sæm liggær j Hawks sookt a Æikkiom a /th/osdaghen næstæ firir Haluardz mæsso a ix are ok xx rikis herra herra Æiriks med guds naadh Noriks kononghs sagom ok høyrdom a at /th/æir kændis /th/a allær Ællingær /Th/østolfsson /Th/orbiorn Gestæinsson ok /Th/orer Hælgæ son at /th/æir varo stæfder /th/iit til fyrnæfdæ Vikkinnæ at bæra sannan witnis burd ok rættan hot sæm /th/æir /th/ær af visto vm markæ gongo vm vego ok fenadhæ gongo til markarænnæ af Vikinnæ Krosgardenom Skrafsrudi ok af Brata. kwadde /th/a Sebiorn /Th/oresson fram /th/æssæ fyrnæfd vitne fyst Ællingær /Th/østolfsson æn swa swor han a book mæd fullom æidstafue at mæyræ æn firir fimtiiu arom /th/a var han hæyme a Brata nær Æiuindæ stæk fædæ sinom viste han /th/a /th/æt at /th/æsser fyrnæfdær gardar Vikin Krosgardæn Skraafsrud ok Brata hafdo allær fenadhæ gongo til markarænnæ vp vm Tians klæyfuinæ ok vp om Rakkæ klæyfuinnæ mællom Pools assæn ok Lodens assæn ok hygge allær af /th/æim gordono(m) fyrnæfda badhe timbær ok trood vppe j Skatuidu dokkinnæ j morkinnæ swa sæm samæygo mæn jngæn kærde /th/a a annan. /th/ær æftær swor /Th/orbiorn Gøstæinsson a book at mæyræ æn firir fiorætiiu arom sidan han var hæymæ j Vikinnæ nær fædæ sinom ok /th/æt viste han /th/a at Vikin ok fyrnæfder gardar ok /th/æt sagde hans fader honom firir honom at /th/æir hafdo allær fegongo til markarennæ ok hygge allær /th/æt /th/æir hoggæ vilde j morkinnæ jngæn høy(r)de han kæra /th/a a annan vm /th/a [474 aar1418] morkinæ. en æfter /th/æt swor en /Th/orer Hælgæson a book mæd fullom æidstafue at swa høyrde han Hælghæ fadur sin at segia at fyrsagder gardar atto allær bugongo til markarrænnæ ok hyggio allær hot sæm /th/æir hoggæ vilde j morkinne til tilfangæ ok ingan høyrde ek sagde /Th/orer æddær min fadder /th/ær af at sægia at nokkoor amagadæ /th/a oftnæfdo mork æd fegongo fyr æn nu hafde ok fyrnæfdær Ællingær /Th/orbiorn ok /Th/orer serdæylis j æidi sinom at væggær /th/æn er liggær vp mællom Pools assæn ok Lodens assæn ok vp vm fyrnæfdæ Tians klæyfuinæ ok Rakkæ klæyfuinæ han skulde at oppen væra ok aldre sago /th/æir gard /th/ær a gærdan fyrræ æn nu. tok /th/æssæ vitne Sigbiorn læns man a Æikkiom ok /th/æim nær værandhæ er j /th/æimmæ oftnæfdom gordonom æigæ ok til sannyndæ hærvm /th/a sættom mer woor jnsigli firir /th/etta bref ær giort var a degi ok are er fyr segir.
Thorgils Smidssön udsteder Vidnesbyrd om, hvorledes Delet gaar mellem Gaardene Suflorud, Kesrud og Brandulfsrud.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollom monnom /th/eim som thetta bref sea æder høra sendær Thorgyls Smidhson q. g. ok sina kunnikt gerande at ek veith at endamerket er mith j ane millum Suflorud ok Kæsrudh ok j millum Branduls rudh ok Kæsrudh hørde ek min fader seiga fore mek at then bekken som ligger millum Suflorudh ok Branduls rudh ok gænger Brandulsrudh eiga nider med bekkenom sunnan fore ok soo nider j risit a fossenom damstokken ok karmana vttan ei støype throna ok huset ok er thetta a væstre landeno ok til sanninde sette ek mith jnsigle fore thetta bref er giort var Haluards messo eftan Siugurde hiauerande j fyrnemdo endamerke ok a ix are ok xx ta rikis mins vyrdelix herra Eriks med guds *mad Norex kungs.
breff vm deile millom Suflarud ok Keesrudh ok Brandulsrud.
Prest Smid Einarssön og 3 Lagrettemænd kundgjöre, at Orm Nikolassön og hans Hustru Joron Amundsdatter solgte til Sira Haakon Guttormssön, Korsbroder i Oslo og Prest paa Sande, en Markebol i Fit og en Löbs Land i Slædenes i Sandeherred.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl vedhænge No. 1 og 4. [475 aar1418] 
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Smider Æinarsson prester Finner /Th/orgiulsson /Th/orbiorn Biornsson ok Frode Grundason logretto men q. g. ok sina kunnikt gerande a(t) meer warom j prestgardenom a Sandom er ligger a Vestfoldh a sunnodagen nesta æfter hælga likama dagh a niunda are ok xx ta rikis wars wyrduliks herra herra Eiriks mæder gudz nadh Noreks konongs sagom ok høyrdom a at /th/au heldo handom saman af æinnj halfwo hæiderligin man sira Hakon Gud/th/ormusson koorsbroder j Oslo ok prester a Sandom, en af annare halfwo Ormer Nicolosson ok Joron Amunda dotter æigin kona hans mæder /th/ui skilorde at /th/au vidrkenduz at /th/au hafdo sælt fyrnemdom sira Hakone merkar bool jardar j Fitenne ok laups landh j Slædanese er liggia j fyrnemdre Sanda sokn mæder ollom lutum ok lunnyndom sæm /th/er til liggia æder leget hafwa fra forno ok nyo vttan gardz ok innan frialst ok hæimholt firir huærium manne. Viderkenduz ok fyrnemdh hion j sama handarbande at /th/au hafdo vp boret af fyrnemdo(m) sira Hakone fyrsta pæningh ok øfsta ok alla /th/er j millom efter /th/ui sæm j kaup /th/æira kom firir fyrnemdar jarder j godom verdaurom xviij kyrlogh ok ij marka kyr. Ok til sanynda her vm sættom meer wor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sæigir.
Bref vm marka boll j Fitenne ok laups landh j Slædanese er ligger j Slædanes bygdh j Sanda sokn a Vestfoldh;
bref vm Fitena j Sanda sokn.
To Lagrettemænd vidne, at Ulf Peterssön, Prest paa Fagaberg, og Erling Eirikssön enedes om at underkaste deres Trætte angaaende en Lod i Kærvarpets Fiskeri, som Erlings Fader havde givet til Fagabergs Kirke, Hammers Biskops endelige Dom.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sem /th/etta bræf seæ eder høyræ sender Bryniulfer Gunnærson ok Alfer Biornson lagrettomæn q. g. ok sinæ kunniktgærande at mit varom j Kærvarpenæ a manadagen næst firir Mykialsmøssa a xxx aræ rikis okkors vyrdulix herræ herræ Eirix med gudz nad Norex kungx sagom ok hørdom a at /th/eir heldo hondom saman Vlfer Peterson prester a Fagabergæ ok Ellinger Eirixson med /th/eim skylmalæ at /th/eir laugdo till Hamars ii syknæ daga næst efter vætter [476 aar1419] nættæ vnder endelikin doom okkors vyrdulix herræ biscopbsens eder hans officialem vm /th/æn manzslut er fader hans hafde gefuit j fyrnemfdo varpæ till Fagabergx kirkiu. /th/ill sanindæ her vm settom ver okkor incigle firir /th/ettæ bref er giort var a dægi ok aræ sem fyr seger.
Thorald Kane pantsætter til velb. Mand Markvard Buk hele Gaarden Gudrim i Skiringssal (Thjödling) for 20 engelske Nobler samt Aattingen i Hov landside i Heidarheims Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sæ æder høra sendir /Th/oralder Kanæ q. g. oc sina kunnikt giorande at ek hafuar sæt welbornom manne Markuard Buk alt Gudrima sæm ligger j Skirikx saal fore xx eingilska nobila oc attongen j Hoflanz idu sæm ligger j Heidareimssokn frialst oc heimholt oc akærolaust fore huarium manne oc einktit af at sla fyr en han hafuar sina peninga after oc til sanynda her wm sætto /th/esse gode men sin jncigli med minu er sua heita sira Helgi Sueinsson prester a Toneime oc Skak Pædersson fore /th/etta bref er giort war a Brynla sabbato post ascensionem domini anno domini m o cd o decimo nono.
Bref wm Gudrima.
Nikulas Magnussön, Prest paa Sudreim, og 5 andre Mænd kundgjöre, at Guttorm Skruk paa Sigurd Jonssöns Vegne og Jon paa Bjorke paa Gut torm Bengtssöns Vegne fremförte Vidner om, at Thorgeir Skef havde havt Lören- Teig i mange Aar til Leie af Hr. Jon Marteinssön (Römer).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af nogle af de 8 Segl.
Ollom monnom /th/æm sæm /th/etta bref sea æder høyra sender Nicholis Magnusson prester a Sudhrime Gunnar Iacobsson Symon a Fosseme Bryniolfer a Vilnom Lodhen a Immissogh ok Saxe a Liidh q. g. ok sina, kunnykt gørande at meer warom a Lørine j rættom stemfnoby a midhvikudaghin næst æfter sancte Jacobs dagh, saghum ok hørdhum vppa, at /th/er komo a stemfno for oss, af einne halwo Gudhthormer skruk j vmbodhe Sighwrdhar Jonssonar en af andre haluo Jon a Biorko vmbodzman Gudthorms Beng(t)ssonar, kændos /th/a badhir, at /th/a var /th/eira logliker stemfnodager /th/ighat till profs vm Lørineteegh, ledde /th/a Gudthormer førnæmfder fram tu skillrek witne, ær swa heta, [477 aar1419] /Th/orkell /Th/orkelsson ok Hanes skomaker ær swa sworo a book mæd fullum *edzstef at /th/e waro j hia sagho ok hørdhu vppa, at ærliken man herra Jon Martensson taladhe till /Th/orgeir skeef, vm Lørine teegh, som han hafdhe haft vm mang aar, ok saghde at han vilde /th/et eyg swa længer hafua æn /Th/orgeir beddis /th/et till læns af herra Jone framdelis, ok sagdhe at han vilde gierna gøra hanum /th/er lika fore, till sannynda sættom wi wor jnsighle fore /th/etta bref ær gort war a dæghi sæm for sæghir anno domini m o cd o xix o. jtem sette Stopul sit jnsigle mæd warom jnsiglom som vithnen took a stemfnonne till sanninda.
Stefan Thomassön og Klemet Alfssön bevidne, at Olof Alfsdatter solgte til Botolf Thoressön halve Reieberg i Aas Sogn paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/et se ollom godhom monnom kunnikt at mit Stepan Thomasson ok Klemetter Aalfsson warum i Hofs kirkiu a /Th/otne Magnus messo dagh a xxx are rikis okors wirdelix herra herra Erix med *guzd naad Norix kungs /th/ui i hia sagom ok høyrdum at /th/au heldo hondum saman met /th/eim skilmalæ at Olof Alfsdotter hafde selt Botolue /Th/orersyni halfdh Ræiæbergh sem ligger i Asæ a /Th/otne frialst ok hæimolt firir huarium manne ok fyrir tegit fyrsta peningh ok øfstæ ok alla /th/er i millum sem i kaup /th/æiræ kom til sannindæ her vm setta mit okor incigle fyrir /th/etta bref er gort war a degi ok are sem fyr seigir.
Erik Olafssön og Erik Andressön bevidne, at Ingerid Eriksdatter solgte til Peter Thorgardssön alt hvad hun eiede i Skeide i Hofs Sogn i Land.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sem /th/ettæ bref sea ædr høyræ sendir Eiriker Olafsson ok Eiriker Andresson logretomen q. g. ok sinæ kunnick gerande at mith warom a Hafswale j Hofs sokn j Lande a midwikudagen nestæ firir wetternetter a xi are ok xx rikis okkars wyrdulex herræ herræ Eiriks mæd guds nadh Noregs konongh saghom ok høyrdhom a ordh ok a handerbandh /th/æiræ at Ingeridh Eiriks dotter kendest at hon hafde selt Petre /Th/orgardssyni swa myklæ iord sem hon atte j Skæide er ligger j fyrnefdre Hofs sokn j Lande frialsæ ok hæi [478 aar1419] molæ firir hwarium mane mæd ollom /th/æim lutum ok lunendhum sem till /th/æiræ ierdr liggr ædr leget hefuer kendest ok /th/a fyrnemfd Ingeridh at hon hafde wp boret af fyrnemfdhom Petre hwarn peningh sem j kaup /th/æiræ kom till sanynde setto mith okkor incigle firir /th/ettæ bref er gort war a degi ok are sem fyr segir.
Diderik Semme, Borger i Lybek, giver Hr. Erlend Endridssön Fuldmagt til paa sine og sin Hustru Margaretas, Henrik Sparkens Enkes, Vegne at indfordre sidstnævntes Tilgodehavende hos Orkenöernes Kapittel og Bispestol, i Fölge de afdöde Biskoppers Henriks og Jons Gjældsbreve.
Efter Orig. p. Perg. i Diplom. Arn. Magn. fasc. 100 No. 10. Levninger af Seglene.
Vniuersis et singulis tam presentibus quam futuris presens scriptum cernentibus ego Tidericus Semme conciuis Lubicensis tenore presencium recognosco publice protestando quod ego de bona voluntate et matura deliberacione vnacum vxore mea legittima Margarete relicte Hinrici Sparken pie memorie nostrisque heredibus facimus constituimus et ordinamus per presentes omnibus modis via et jure quibus decet et oportet in verum nostrum et legittimum procuratorem famosum oc strenuum militem Endridum Erlendri. ammonendi postulandi accipiendi jure prosequendi coram quibuscunque judicibus nostra iusta debita et vera hereditaria a honesto ac circumspecto capitulo et dyocesi Orchadensi de qua omnia et singula infra scripta debita et bona tam leuata quam erogata venerabiles in Christo patres ac domini quorum corpora in Christi pace requiescant Hinricus et Johannes dei et apostolice sedis gracia episcopi dicte Orchadensis dyocesis a dicto Hinrico Sparken bene et sufficienter ad eorum nutum receperunt et leuauerunt prout in ipsorum sanis litteris super hoc confectis plenius continetur mediantibus quibus sumus communiti. quarum vna oblicatur in quindecim lagenas et dimidia butiri in festo sancti Johannis baptiste persoluendis, altera vero tenetur in quinque lastis et duabus lagenis butiri et in tribus lastis lane in festo beati Michaelis in Bergis regni Norvegie persoluendis. tempore autem quo ad bona sepedicti Hinrici prouenerunt certum contractum in datiuo mercimoniali ac sufficienti pondere in antedictis festis sine protraccione longiori et absque vllo impedimento soluere promiserunt quod minime factum est. Qua propter racione premissorum dantes specialiter et expresse domino Endrido militi plenam et omnimodam potestatem agendi faciendi et dimittendi in omnibus causis motis et mouendis contra dictam dyocesim de veritate [479 aar1419] dicenda per ipsum uel per alium suum procuratorem substitutum et omnia alia faciendi quod nos si presentes essemus debemus facere uel possemus. ratum et gratum habi[turi] quicquid per dictum nostrum procuratorem aut substitutum ab eo circa premissa acta fuerint et procurant. In quorum omnium et singulorum testimonium omnia predicta esse vera bona fide absque fraude presentes interfuerunt prouidi ac circumspecti viri Hinricus Kracht Bernhardus Sluter Johannes Eynentwintich Engelbertus Hilger de communi insuper consensu eorum sigilla simul cum sigillo meo antedicti Tiderici presentes litteras fecimus communiri. Datum Bergis anno domini m o cccc o xix o ipso die Crispini et Crispiniani martirum.
Tre Lagrettemænd i Gudbrandsdalen bevidne, at Gudbrand Birgerssön solgte til Arne Amundssön 12 Öresbol i Gaarden nordre Farestad paa Vin i Ringebo Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/eim sem /th/ettæ bref sea ædæ høyræ sændæ /Th/orstein Palsson Audhon /Th/ormozsson /Th/orstein /Th/yostolfsson logrætto men q. g. ok sinæ kunigt gerande ad mer warom j stæmnostwnne j Holdabø er liggir j Hiordale a Wagha a manadaghin nestæ æfter Nichulas messo a elluftæ are ok xx ta rikis wars wyrduligs herræ herræ Eirikx mæd gudes nadh Noregs kunungs saghom ok hørdom a ad Gudbrander Birghirsson kiendist ok fulla widirgango weitte firi oos ok marghom adrom godom monnom ad han hafde sælt Arnæ Amundæsyni xii aura bool jærder j nørdræ gardenom j Farastadum er liggir a Win j Ringabu soken friælst ok heimult firi hwariom manne mæd ollom /th/eim lutum ok lunnandom sem til firnæmth xii aura bool jærder hæfwir legh(et) ad forno ok nyghio wttan gardz ok innæn til ewerdelighar egho ok allz afrædes, kiendis ok firnæffder Gudbrander samstundes ad han hafde opborit af firnæmdom Arnæ fysta peningh ok sidhastæ ok alla /th/er j millom sem j kaup /th/eiræ kom firi adhernæmth xii aura bool jærder j Farastadum ok til sannyndæ sættom meer war incigle firi /th/etta bref er gort war dæghi ok are sem fir seghir.
[480 aar1420] 
Simon Jonssön, Prest paa Kraakstad, og Jon Lodenssön bevidne, at Ingibjörg Björnsdatter gav Olaf Jokelssön Prest paa Haaböl 1 Öresbol i nordre Me dalby i Haaböl Sogn for sin Husbonde Thrydiks Jordefærd og Bönnehold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea æder h/oe/yra sændæ Simon Jonson prester aa Krakæstadom ok Jon Lodhenson q. g. ok sina kuniktgerande at a Krakæstadom vm logurdagen nest æfter Pauli anno domini mcdxx sagom ok h/oe/yrdom a at Jngiborg Biornsdotter kiændez mæd handerbande at hon hafde vnt sira Olafue Jochiælsyni preste a Hob/oe/le halft /oe/yris bool jærdher j nordgardenom j Mædhalby j Hob/oe/l sokn j vtfærd æfter /Th/ryrik bondæ sin honom sira Olafue til allæ egu mæd ollom lutum ok lunnindom sæm /th/er til ligger ok annet halft /oe/yris bolet gaf hon til b/oe/nahalz firi fyrnæmfdæn bondæ sin prestonom til bordheldis a Hob/oe/le hwan æfter annen til sannindæ settom mit okor jnzsigli firi /th/etta bref er gort var degi ok are sæm fyr segir.
bref um oyris bol j Mædalby.
Peter Gudulfssön, Prest paa Atrod paa Tinn i Thelemarken, og Lagrettemand Gunnar Sæmundssön kundgjöre, at Halgrim Thomassön mageskiftede Miland i Mæls Sogn til Kol Sumarlidssön for Ingulfsland i Dals Sogn og en Mark Guld.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædhær h/oe/yræ kunnit gærandhæ at a vi are ogh xx rikis okkars vyrdhulix herræ herræ Eirikx mædær gudz nadh Norekx konungx varo mit Peter Gudulfson prester a Atrodhom a Tinne a /Th/elamarkkennæ ok Gunner Samundhæson logretæ man a Tinne a /oe/fræ G/oe/ysdali j Atrodhæ sookn a Tinne saghom ok h/oe/yrdhom a eer /th/æir heldo hondhom samaan af einnærræ haluo Halgrimær Tomaasson een af annæræ haluo Kaal Sumarlizson saghde /th/a fyrnæmdhær Kaal at /th/eir hofdhu k/oe/ypt jordhum. frialsædhæ /th/a Halgrimer Tomasson Kalle Sumarlidsyni /th/riggiæ markkæ bool ok ha(l)fl/oe/ypis land j Milande er liggær j Mælsonk en Kal Halgrimi iii markkæ bool j Inggulflande er liggær j Dalsonk ok mork gulz millium iærdennæ frialsædhæ huar odrum fyrnæmder iærdir mæder fisski ok fyglli lutum ok lunnindum vtten garz ok innen sæm til ligger ok leghet heuer fra fonnu ok nyghiu til æuærdælighæ eighu kendiz ok fyrnæmder Halgrimer Tomasson at han hafdhe vp boredh fystæ penigh ok [481 aar1420] /oe/fstæ ok allæ /th/er j millium af /th/eire mork gulz sæm j kaup /th/eiræ kom til sannindæ sættum mit okkor incigle firir /th/ettæ bref er giort var a friadaghen nest ettir kyndismesso a samu are sæm fyr seghir.
Andres Gjurdssön tilbagekalder sin Gave af Lille Skardeberg i Thjödling Sogn til Abbed Olaf i Olafsklostret i Tönsberg, og stadfæster sin Moders og sit eget ældre Salg af samme Gaard. (jfr. No. 607.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania, sammenlignet med en anden Original af samme paa Perg. i norske Rigsarkiv. Det paaberaabte Brev (ovenfor No. 607) mangler ved Deichmanns Exemplar, men er ved 1ste og 3die Segl vedheftet Rigsarkivets.
/Th/et se ollum godhum monnum kunnikth ær /th/etta bref sea ædhar høyra at ek Andres Giurdzssun kænnes medhar /th/etta mith opith bref at ek war j Oudonastodh widhar inhusa j Krakerøy j Tuna skepreidho j Borgasyslo aa krosmæsso afton vm warith a xj are ok xx rikes mins wirdulex herra herra Erex medhar gudz nadh Norex konungar kom /th/ar /Th/orgeir ok /Th/eostolfwar Germundz syni ok spordo mek æn ek hafdhe gefwith brodhar Olafwe abotha at Olafs klostre j Tonsberghe jordh /th/a ær litla Skardhabærgh eiter ær liggar j /Th/iodalings sokn aa Wæstfoldene ok fordum dags atte fader min ok modor fore mek ok modhor miin hafdhe jordhar skipthe giorth ok sælth swa sæm /th/etta bref siælft /th/ær vm wattar ær /th/etta bref ær widhær fæst ok ek hafdhe før statfæst medhar mith jnsigle æn nu medhar ja ok godum wilia. nu af /th/y at mek dro /th/et ei til minnes vm æn ek hafdhe stadfæsto lagt firir /th/et jardaskipthe ok koup sæm før sægir j hofwdh brefweno /th/a ek gaf brodor Olafwe /th/a jordh /th/a kallar ek nu /th/a giof aftar ær ek honum gaf vberadhen ok skal /th/et standa ær før war taladh ok giorth a modhar minna vægna ok minna vm /th/a jordh ok an ek /th/æim brødronum /Th/orgere og /Th/iostolfwe Germundz sunum ok /th/eira arfwm ok after komandum adarnæmth litla Skardabærgh medhar allo odale alth /th/et /th/ær til liggar ok lægit hafwær fra forno ok nyio vttan gardz ok jnnan ok firir vtan alth æfter mæle ælla atalan medhar vbrigdeleghe stadfæsto. Till sannindha hær vm /th/a [sætte Skak Pæderssun ok Mekkell diekn Hakonssun /th/eira jnsigle medhar mino jnsigle firir /th/etta bref ær giorth war aa dæghi ok are sæm før sægir in Christo valete feliciter.
[482 aar1420] 
Indbyggerne af Helgeland og Finmarken beklage sig for Kong Erik over den Overlast, de ere udsatte for af Russer og Hedninger, samt over to en gelske Skibes ulovlige Handel Nord paa Helgeland. (jfr. No. 756.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Af de 12 Segl mangler No. 9.
Varom vyrdulikom ok h/oe/gbornom fførsta herra Ereke med gudz nadh Noregs Swerikis Danma(r)ks Vændes ok Gotha konungr ok hærtogh j Pomeren. helsa alle the som bygghia ok boo a Halogha landhe ok Ffinmark kærlika med gudh ok var ødmiukre skyldugre thiænist ok thengskyldo jdher nadh ok herradom kunnukthgørande vm than vadha som Ffinmark ok Halogha landh j standher ffor Rydza ok hedinghia skuld. thar længe haffua growan skadha giort. ok en g/oe/ra vilia fframledes. hwar wi thet æy fformaghom længher at væria ffore fateghdom skuldh vttan gudz hielp ok ider nadh ffor thy at wi uardom ther liggia j /oe/rlighe badhe winter ok sømar, ok ængha hielp haffua vtan ffatekan almugha ok somlika vmbodzmæn. jtem halla the ok ænghan dagh hær med oss, en j than godha dagh ok ffridh som the haffdhe med jdhr nadh bundhet. tha slogho the nidher idhart ffolk ok ffanghado ok borth fførdho kuinnor oc giordho storan skadha. ok hopoms wi til gudz at jdher ffateke almoghe a jdhra uæghna væl hæmpz haffuer ffor than skadha som the tha giordho. jtem fframledes kungerom vi jdher værdugheth vm than vadha oc skadha. er jdher hædhan aff skee kan j the landzændhana ok jdhrum ffateka almugha. ffor thy thar komo twer engilsk skip stoor nordhast a Halogalandh ok thera meningh ok vili var thar at køpslagha som aldrægh fførra skedhe. at engilske komo thiit at køpslagha, ok ær thet stoor vadhe at jdhart landh ødhøsth ok jdhar jngældh minka ffore thy at the sagdho thet oppenbara. at the vildo ater koma at somar nu nest komandhe. swa starke ok med sua margh skip ok vilia køpslagha her j landet. Thy bidher jdher ffatek almughe jdhra nadh ok herradhom ffor gudz skuldh, at vm thessa fforskrifna articulos som hær sta fforskrifne thet idher nadh hær raadh sua til ffinnæ med ydhro viso radhe, at j ok jdhar almughe taker ække æffwerdhelikan skadha thær aff, haffuer ok almughen vtsænt *thænna twa godha mæn. [483 aar1420] som sua hetha Marthen Hakonsson ok Biorn Andresson, idher nadh berættha ytermere landzins belægligheit ok nytto en wi konnom idher nadh nu till skriffua. Til sannindha her vm hængdo thessa godhe mæn som sua hetha Aruid Jngældsson. Aslak Wlfsson. Endridh Haldansson. Thorleff Ællingsson. Olaff Thorstensson. Jon Pædharsson. Bæinkt Adamsson. Sigwrdher Hognasson. Steen Jonsson. Bryniolff Natolffson ok Jon Olafsson siin jncigle ffore thetta breff som giort var j Berghuen a thorsdaghen nest ffore vare ffrw messo dagh sidhare anno domini m o. cd o. xx.
Theres breff af Halgheland oc Finmarken, ther the kære for myn herre konung E[rik] ouer schade them schedder aff Rutzer oc hedhinge, oc ouer vdlendsche mæns vlaghe køpslaghen.
Fru Margareta Eilifsdatter skjenker sine Frænder velb. Jens Hjerne og Fru Katarina Jonsdatter Fjerdings- og Tiende-Gave i Land og Lösöre samt Manvik Gaard og alt sit Gods paa Vestfold. Godset skal, under Forbehold af Sigurd Jonssöns Samtykke, tilfalde deres Börn, hvis de faa nogen, men i modsat Fald beholde de kun Manvik for deres Livstid, og siden tilfalder det Sigurd Jonssön. (jfr. No. 677. 683.)
Efter en Vidisse af 1460 paa Papir i danske Geheimearkiv, sammenheftet med No. 677.
Fire Mænd vidne, at Andres i Spitalen förte 3 Vidner om Gaarden Spita lens Grændseskjel mod Maktilderud i Raade Sogn paa Onsöen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim som /th/etta bref sæa ædher høyra sænder /Th/orgiwlz Erikxsson Olaf Biornsson Swein Andresson Andres Onundhsson q. g. oc syna mer vilium */th/ydr kunnikth gera at mer varom j skoghenom firir sunnan Maktildarudh som ligger j /Th/ughnarudom j yttra lutanom j Borghasy(s)lo a frædaghen neesta firir helghonamesso a tolfto are oc tøttogtha rikis wars werdulix herra Erikx mæd gudz nadh Noreghiis konogx saghom oc høyrdom aa ath Andress j Spitalenom leiddhe iii vithne er swa eytha Roluær Jngulfsson Arne Jngulfsson Arne Aslaksson oc a book sworo mæd fullom eidhsstaf sæghn fodur sins af gassa steinenom och swa austan oor bergheno och nidher j steynen som ligger widher lidheth oc swa j bækken och han skil ath nidher j syoon, och eyggher Spitalen firir swnnan /th/essa anemdh enddamerke oc Maktildarudh firir nordhan jtem hofdo førnemdh vithne /th/et j eidhe synom at fader /th/eira høyrde /th/er enghen opaa kiære, tok /th/essa vithne Haluarder Darre øftir sex manna dome Herman Molteke neeruærenda. Oc til sanindha her om settum mer wor jnsighle firir /th/ette bref er giorth war degi oc are som før segir.
Asle Thorsteinssön, Prest paa Heggen, Alf Ormssön og Thorer Andressön vidne, at Halvard Throndssön kvitterede sin Broder Rolf og sin Moder Groa for sin Fædrenearv.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 1ste og 2det Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra senda Asle /Th/orsteinson prester a Heggine Alfwer Ormsson /Th/orær Andresson q. g. ok sina mit villium yder kunnikt gera at mit varom a Sponenæ a Modeimi tyrsdaghen nest epptir Pals messo a xii are ok xx rikis okkars virdulex herræ Eirikx mæd guds nadh Noregs konongs saghom ok høyrdum a at /th/æir heldo hondom saman Haluarder ok [485 aar1421] Rolfwer /Th/rondæsyni mæd /th/ui skilordæ at fyrnemder Haluarder kendizs /th/a firi okkær ok morghom oddrum godum monnum at han hafwer vp boret af Groa modor sine ok af Rolfwæ brøder sinom allæn sin fadur arf minære lut ok meiræ ok huoriu sæm huart var ok vm all /th/æim fiarskipptæ sæm /th/eiræ millium hafdæ voret til /th/ers daghs /th/er varo /th/au kuit ok lidugh fire badæ firi ser ok sinom arfwom skal ok fyrnemder Haluarder lukæ allæ /th/er skulder sæm mæd loghom verder til hans giort. Ok til sannyndæ her vm setti mit okkor jncigle firi /th/etta bref er giort var deghi ok are sem fyr seghir.
Biskop Arnbjörn i Hammer kundgjör, at Cecilia Thorleifsdatter og hendes Sönner Bjarne og Jon forligede sig med Odd Thofssön, paa dennes Hustru Ingerids Vegne, om Arven efter Ogmund paa. Rolid.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene er en Stump af No. 5 tilbage.
Alle the godæ men som thettæ breff høyre æder se helsom wj Anbiorn meder gudz nadh biscup j Hamre kierligæ meder gudh kunnikt gørændæ at wj warom a Sigrstadhom laugerdagen nestæ ffore midhffasto sunnedagh thy i hia sagom oc høyrdom vppa at thau heldo handom saman aff æinne halffuo Ceciliæ Thorlæifs dotter Bierne oc Jon synir henne en aff annere Odder Thouesson j fullæ vmbode Ingeridæ kono sinne meder them skylmale at hwat som førnempd Cecilie oc henner synir hoffdo aff them arff som fell epter Ogmundh aa Roolidom thet skuldæ hon fylge ffriælsligæ oc henner synir til æuerdæligo æigo bædæ j lauso oc fasto. Oc hwat som adernempder Odder oc Ingæridh kona hans hoffdo aff them arffue som fæl epter ader sagdæn Ogmund aa Roolidom thet skuldæ Odder oc Ingæridh førnemdh hion fylgie friælsligæ ffore hwariom manne bædæ j lausæ och ffasto hvart thet wære litit æder mykit til æuerdæligo æigo oc alz affrædis. Oc loffuade hvart adro Ceciliæ oc Odder at hwort skuldæ annet styrkie j allo godo. jtem sa(g)de oc Odder vilia hielpa til meder henne at lukæ thæær retgorrer skulder som fel epter optnemdan Ogmund aa Roolidom. Oc til sannindæ her vm settæ thesser goder men som neer waro thesso sæmiæ oc satmale som so hæithæ Haralder Arneson oc Audun Pædærsson koorsbrøder j Hamre, Halbiorn Ræidulffsson prester oc Eiriker Olaffsson logretto man siin insigle meder waro incigle ffore thettæ breff er giort war anno dominj m o cd o xxi o.
[486 aar1421] 
Sex Mænd henvise en Trætte mellem Thorer Thorvatssön og Frederik ( Björn sön) om en Jordteig paa Gaarden Viste i Valders til Lagmandens Afgjörelse. (jfr. No. 679. 681.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Det vedheftede Brev mangler tilligemed Seglene.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sea æder høyra sender Ketil Æirikson Siger Wlfrekson Barder Ankælson /Th/orleif Æystæinson Narue Knuzson ok Halkel Sighuatson (q). g. ok sine meer wilium yder kunnicht gæra at meer warom j Wistæ a manadagen nest eftir krossmesso dagh til næmder at skodha wm tæigh /th/en som her segir j /th/etta bref som her ær mæder fast j mellom /Th/ores /Th/orwatson ok Fridrik ok /Th/orz broder ok hafdhe /th/e br/oe/der /th/e swar for sigh at /th/æ wentez mæira prof æn /th/a hafdho /th/æ ok sagdhez æi wilia sleppa /th/eim teighum her seghir som /th/æira fader fylgde ok /th/eira styfader mædhan /th/æ waro j wmekd fyr æn loghman saghe han /th/eim j fra ok war /th/a /th/et war fuller domer ok *sam/th/yht at /th/eir skulde til loghmanzens hwar mæder sinu proue ok skilrike ok til meira sanind her wm settom meer war insigli firir /th/etta bref æn giort war Haluarz messo eftan anno domini m o cd oxx o primo.
Tretten Lagrettemænd afholde, efter Opfordring af Björn Gudbrandssön paa Mykleby i Svartsheim i söndre Gudbrandsdal, en Synsforretning over hans Elgsgrave, hvorover Sigurd, Prest i Gausdal, havde klaget, men Synsmændene fandt rigtige.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1, 2, 4, 5, 9 og 10.
[/Th/et skal] ollom godom monnom kunnikt vera at meer Hakon Sigurdærson Jon Biornsson /Th/orer Jonsson Hafwarder Jonsson Arne /Th/orersson Gyrder . . . ns Ommunder /Th/orgeirsson /Th/orstein Gunnærsson Ræidær Finbogasson /Th/orleifuer Gudleikxsson Frøliker /Th/orleifsson Sigurder Arnesson ok /Th/orleifuer Gudbrandzsson swarner, logretto men q. g. ok sinæ warom a nidre Swarzeime sydra luttonom (i) Gudbranzdolum vm sancte Sunnifue eptan ok swa vm sancte Sunnifue dagh firir messon anno domini m o cd o xx o primo at Biorn Gudbranzsson som byger i Myklæ by i fyrnemfda Swarzeime han os loglegæ til krafde ok qwadde at meer skuldom skoda ok sia /th/ær elghie grafuer som siræ Sigurder prester i Gawsdale vp a talar. jtem krafde fyrnempder Biorn fyrnempden siræ Sigurdh at han skilde fara med /th/erssom *fyrdrom logretto mannom ok inuerdelige ifuer sia /th/erser fyrnempdar elghie gra [487 aar1422] fuer ok nempna /th/æn i af /th/ersom logretto monnom opnemdom han vilde hafwa. jtem swarade opnempder siræ Sigurder /th/er nempner ek inghæ til firir /th/ui at /th/eer grafuer hafua godir men fyrre skodat jtem spwrde tidnempder Biorn tidnempden siræ Sigurde vm her være nokor /th/æn af /th/ersom logretto monnom som han vilde ey i hafwa. jtem opnemder logretto men opte til krafder i /th/en fyrnemdan time. forom aller vp til Biergheims garde vestan vider aane ok inuerdeliga byriadhom meer vider nedzta grofuone ok vp vm /th/aa øpsta syntes os eig annid sannere at /th/eer tidnempder grafuer liggiæ i retto almerke ok eig synizt os at ængh hefuer veret vttan rettar marksteinar ok fynder prof anners finnest wtruliget /th/ykker os /th/et wera firir sanninde skuld settom meer vor insigle firir /th/etta bref som skrifuat war a degi ok are som fyr segir.
Sigurd Jonssön stadfæster de Gaver, som hans Frændkone Margareta Eilifsdatter har skjenket hans Maag velb. Jens Hjerne og hans Söster Fru Katharina Jonsdatter. (jfr. No. 621. 671.)
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv, ved to Segl sammenheftet med No. 671.
Thet see allom godom monnom kunniktt ath jak Sigurdher Jons son kenis mædhr thesse mino offeno brefe thet jak stadfæster thæ sæma gaua sæm min frænkona Margareta Elifs dotter hafuer geuit velbornom manne Jenes Hiærna min maagh ok mine syster fru Katerina Jons dotter. skal jak alt thet halda sæm hon hafuer geuit thæim j allom sinom grenum ok arthiculis som henner bref vtuisar ok til sanninde her vm tha sæitia thesse velborner men sæm swa æitha . . . . Karls son ok Henrik Skaat sin jnsigle mædher mino jnsigle fyr thetta bref sæm gort var a Hysingha(by) j Odhensøø a thorsdagen nesta fyry Bretti[ve]mæsso dagh a xiij ar ok xx ta kung Erikx.
Kong Erik giver Landsvist til Arne Tholfssön, der i Fölge med Olaf Sæ mundsön voldelig havde taget Sigurd Kolbeinssöns Penge ud af hans Hus.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Eiriker med gudz nadh Noregs Danmarkr Suerikes Venda ok Gota konongr ok hertuger ifir Pomern sender ollom monnom /th/eim sæm [488 aar1422] /th/etta bref sea eder høyra q. g. ok sina. Wer vilium at /th/eer viter at wer hafuom j heider vider gudh ok sakar godra manna bønestadar gefuit Arna /Th/olfssyni er sek kennizst hafua verit j fylge med Olafue Sæmundarssyni at taka med vældi peninga Sigurdar Kolbeinssonar or heimeli fyrnemfdz Sigurdar. landzuist med /th/ui hette at han bøte vider sakar abera. efter godra manna lagadome. ok luke oss /th/ar firir slika fear sækt sæm logh wtuisa. ok afhende wmbodzmanne varom a Sunhurdalande /th/ar sæm han /th/etta gorde jnnan tolfmanada fra /th/essom dægi ef han vil j lande vera sæm logh vatta. En fulkomliga firirbiodhom wer hueriom manne at vnadha han hedan af frammare vm /th/etta mal nema huer sæm /th/et gerer vili sætta af oss reidhe ok refsingwm ok hordom afuerkostum. var /th/etta bref gort j Helsingborgh a sancti Mathie afton a xxxiii aare rikis vars Noregs. herra Jenes biskup j Oslo canceler vaar jnciglade.
Vebjörn Einarssön, Lensmand i Valders, kundgjör to Mænds Prov for ham om, at Thorer Thorvatssön havde 20de Februar givet Frederik Björnssön en Maaneds Stævning til Möde for Lagmanden i Oslo angaaende en omtvistet Ager paa Gaarden Viste. (jfr. No. 675. 681.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref siæ ædher høyra sendher Vebiorn Einars son lensmader a Valdressæ q. g. ok sina. ek vil ydher kunnikt gæra at a laugardagen fyrsta j fasto barost /th/æssor vitne firir mik a Slidrom ok svoro fullan bokar æidh /th/æir ær sva heita Eirika Ellendhs son ok Ornulfua Eiriks son at /th/æir varo j hia j Viiste a friadagen nest firir cathedra Petri ok høyrhho a en /Th/orer /Th/orvaths son stemdæ Fridikæ Biorns syni or heimili sino manada stemno firir logmannen j Oslo a friadagen laugardagen ok manadagen nest firir vara fru messo j fasto med ollo /th/y profuæ ok skilrikæ som han hafuar til firir aker /th/æn som /th/æir /th/ræta vm j Viiste, kenndest ok fyrnemder Fridika at han var firir stemder at lydha /th/æssom vitnom. Till sanynda her vm /th/æssær godher men sættia sin insigllii med mino insigllum firir /th/etta bref /th/æir ær sva heita, Halkel Siguats son ok /Th/orleifuar Øysteins son som j hia varo ok giort var anno domini m o cd o xx o secundo.
[489 aar1422] 
Gudbrand Steinssön og Audun Thorleifssön vidne, at Anfinn Halvardssön kjöbte af Thorbjörn Gunnarssön hele Gaarden Spitalen i Raade Sogn. (jfr. No. 672.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom teim sem tetta bref seæ æder høræ sender Gudbrander Steinson ok Audun Tolfson q. g. ok sine kunit gerande at meer varom a Ilæby j Rodo sokn a frædagen nesta firir Gregor messo anno domini mcdxxii sagom ok hørdom a at teir heldo handom saman af eino halfuo Anfinner Haluarson æn af anare haluo T[orb]iorn Gunnarson mæder teim skilordum at fyr næ[mder] Anfiner haua ok eiga allan Spitallen frælsan ok [heim]hollan firir *haurom manne eftir ty sem hans køpa bref [herum] vatar ok ter mæder varo teir sater ok al sater han ok hans eftirkomande firir alla tha tiltalo sem han hafde til firnemdan Spitallen ok til saninde ta settom mit okor jnsiggle firir tetta bref er giort var deigi ok are sem fir segir.
To Mænd kundgjöre, at Audny Thorleifsdatter gav Thorer Thorvatssön sit Ombud i Anledning af hendes Proces med Fredrik Björnssön om en Ager i Viste i Valders. (jfr. No. 675. 679.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Bibliothek i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/ætta bref sia ædhr høra sendha Jogrime Audun son Halkel Siguatsson q. g. ok sina mit viliom ydher kunnikt gera at mit varom j hia ok h/oe/yrdom aa en Audny /Th/olleifs dotter fek /Th/orere /Th/orvats syni maghe sinom sit fult ok logleth vmbodh vm alt /th/et goz hon eighær j lauso oc fosto sva fæk hon honom fult vmbodh vm aker /th/æn som liggar j Viistee oc /th/au /th/rætta vm Fridika Biorns son oc hon, /th/æim til lagha at s/oe/kia som ologliga haua vidher hennar vnith skal hon /th/et allt haldha oc haua som han ger logliga j hennar vmbode. kændest hon adernemdh Audny hafua fenget honom sit vmbot firi ii arom til sannynda her vm setti mit okkor insigllii firi /th/ætta bref ær giort var a *firistra friadagen j andra viko fasto anno domini m o #cd o xx o secundo.
[490 aar1422] 
Skjoldulf Thorfinssön, Korsbroder i Oslo og Prest paa Thjödling, Ogmund Haldorssön, Hr. Endrid Erlendssöns paa Tönsberghus Foged, og to andre Mænd bevidne et Forlig mellem Sira Haakon Guttormssön, Korsbroder i Oslo og Prest paa Sande, og hans Sognebönder om Skibsveien fra Spærrebakken og öster til Odden. (jfr. No. 595.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 4 Segl vedhænge 3 og 4.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sænda Skiolduluer /Th/orfinsson koorsbroder j Oslo ok prester a /Th/iodalynge Ogmunder Haldorsson fogute herra Endridz Erlændzsonar aa Tunsbergs huse Eiuinder Brandzson ok Nicolos Petersson q. g. ok sina kunnikt gerande at meer warom a strandenne a Sandom a laugurdagen nesta firir Laurencij anno domini m o cd o xxij o sagom ok høyrdom a at /th/æir gerdo sæimio ok satmala sin imillom hæidrligin man sira Hakon Gud/th/ormusson koorsbroder j Oslo ok prester aa fyrnemdom Sandom, ok sokna bønder hans, wm skipa vægh fra sperro bakkanom væstan a[f bæ]kkenom ok auster til oddans, war /th/et /th/a /th/æira sæimia at bønder fyrnemdir skulu gerda æin gardh væstan fra fyrnemdom sperro bakkanom nider j strandenne ok auster j berget. En /th/æim garde gerdom skal prester sidan vppi halda en han wil. En bønder fyrnemdir skulu hafwa frialssan vægh vttan at fyrnemdom garde, til skipa at fara rida ganga ok aka mæd /th/æim warnenge sæm /th/æir /th/er kaupa en æi mæd sperrom borduido æder skatuido ok æinga alaugo at hafwa æder bæit a fyrnemdre strand ok se her wt j vforsomader aller kirkiune ok prestens retter. Giordo sira Hakon ok fyrnemdir bønder /th/essa sæmiu mæd ware ok flæire adra godra manna tillaugo sæm ner oss waro j sua mata at angmun ok iluilj skal /th/uærra en kærlæike ok vinskaper aukaz. Ok til sanynda her vm sættom meer woor jnsigli firir /th/etta bref er giort war dæigi ok are sæm fyr sægir.
Fru Margareta Eilifsdatter kundgjör, at hendes Moder Gyrid og Sigurd Jons söns Mormoder Fru Ingeborg Erlingsdatter vare Fuldsöstre, medens Hr. Ivar Niklissön og hun vare Söskendebörn, sammödre men ei samfædre, og erklærer for Bisp Aslak af Bergen, Abbed Sölve Eirikssön af Halsnö m. Fl., at Sigurd Jonssön er hendes nærmeste levende Arving. (jfr. No. 621. 671.)
Olaf Asgeirssön, Lensmand i Thelemarkens vestre Len, kvitterer Grjotgard Eivindssön og Arvinger paa Kongens og egne Vegne for alle Fordringer i Anledning af hans Færd mod Thorbjörn paa Gerdestad i dennes Banesot. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra sender Olafuer Asgeirsson lensman j veste leneno a /Th/elamark kuediu guds ok sina kunnikt gerande at ek kennes meder /th/esso mino ofno brefue at ek gefuer Griotgarder Eifuindzsson ok alla hans erfuingia kuitta ok allungis lidiga a mins herra konongsens vegna ok mina. ok allom efterkomandom firir alt /th/et kalzs kenninga. ok sarsauka. sem honom var kent. at han skulde hafua giort ok mis/th/yrmt /Th/orbiorne a Gerdistada i hans bana soot. Ok til sannynda her vm ok meire stadfeste sette erliger man sira Nikulos Helgeson prester j Fyrisdale sit incigli meder mino firir /th/etta bref er gort var j prestgardenom a Molandom j Fyrisdale laurdagen nest firir Mikials messo a xiiii are ok xx rikis okars vyrdolegx herra herra Eirikx meder gudzs naadh Noregx konongx.
Eivind Halvardssön, Lensmand i Thelemarkens vestre Len, og fire andre Mænd kundgjöre, at Björn og Anstein Thorbjörnssönner forligtes med Grjotgard Eivindssön i Anledning af hans Anfald paa Anstein i dennes Hjem og paa deres sengeliggende Fader Thorbjörn, mod at han gav dem 3 Mærker Guld i Vennegave for sig og sine Sönner. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle. [492 aar1422] 
Ollom monnom /th/eim sæm /th/ettæ bref sea ædher høyra sendha Eiwindher Haluardzson lensman j veste læne a /Th/elamark /Th/orbion Rofson Grunde Haluardzson Fokkæ /Th/olleifson ok Nichulos Olafson q. g. ok sinæ kunnikt gerande at mer varom a Molandz kirkiu garde sæm ligher j Fyrissdalæ saghom mer ok hørdhom aa at Biorn ok Anstein /Th/orbinnæsyni gafuo Grodgardh Eiuindson quittan ok allungis lidughan firir ser ok ollom sinom efterkomandom firir /th/et atlaupp sæm fyrnemfder Grødgarder giorde Ansteine fyrnemfdhom j heimfride ok a annandagh paskæ sa ok firir /th/er radasaker sæm /th/eir brødranne gafuo Grodgarde /th/ra(t)nemfdhom vm /th/et at fader /th/eire fek einæ skæino a fothen sa sæm en han la j senghenæ j /th/y atlaupænæ ok /Th/orbion fyrnemfder fader /th/eiræ la /th/a j sinnæ banasotth ok visse /th/et inghen hwasse skeinan kom til vthan /th/eir gafuo G(r)odgardæ meir likinde en andrum en Grodgarder baud /th/eim logh ok rett ok dul firir sek at han giorde fæder /th/eiræ inghan skada. efter /th/esse bode /th/a wrdhu /th/eir satter ok hondom saman heldo at /th/eir brødanæ skulde allre /th/er aa kera meire j sinæ lifsdaghæ ædher nokkor /th/eiræ efterkomande. gaf ok Grødgarder /th/eim brødronom badhom iij merker gulz j vingiof ok firir /th/et at han byriadæ atlauppet. var ok /th/et j satmala /th/eire at synir hans Grøgarder sæm meder honom varo /th/a skulde ok vera quitter sæm han. var ok /th/et j /th/eira satmala ok handarbandhæ at hwær sæm /th/ettæ ryfuer ædher rofs men til fer hafuæ rofuet trygghia xij manna dom ok logmanz orskurdh. Ok til sannynde sette mer var insigle firir /th/etta bref er gorth var a Molandhom fyrnemfdhom sæm fyr seigir a /th/osdaghin firir veter neter anno domini m o cd o xxii o.
Eirik Thordsön sælger til Thorstein Skjoldulfssön 9 Öresbol i Austby i Hofs Sogn paa Thoten.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge.
/Th/ed skal ollum godum monnum viterlikt væra ad ek Eirik /Th/ordson kennest /th/æd medh /th/esso mino brefue ad ek hefuer selt /Th/ostene Skioldulfsyni niu aura bool j Austby sem ligger j Hofs sokn a /Th/otne medh mine hustru sam/th/ykkiandhe Margrette Orms dotter frialst ok akærolaust firir huærium manne medh allum /th/eeim lutum ok lunnendum sem til /th/æira jardhar liggia ok legedh hafua fra forno ok nyo [493 aar1423] vtta gardz ok jnnan ok vp teked fyrsta pening ok æfsta ok alla /th/ar j millim ætir /th/y sem j kaup okkart kom ok til meire sannendha her vm setto /th/esser godher men /Th/ostein Saxsason ok Sixstein Pædherson logretto men a /Th/ottne siin jnsigle medh mino jnsigle firir /th/etta bref er giort var a midhuikodagen nest æftir sancte Pals dag a xiiii ok xx rikis vars vyrdulegx hærra hærra Eirikx medh gudz nad Norekx konong.
Björn Sigurdssön og Thorgeir Helgessön kundgjöre, at Reidar Gunnarssön og hans Hustru Aasa Ketilsdatter solgte til Arnfinn Peterssön 2 Markebol i Nokheim i Svarvstad Sogn i Lagerdal paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/em sem /th/etta bref sea edar h/oe/ra sender Bion Sigurdason oc /Th/orgeir Helgason q. g. oc sina mith vilium yder kunnith gera at mith vorom j Nidaltonne j Suaruastada sonk j Lagardale a Vesfollenne deghe epter Marie messo dagen j langafastu a xiiii are oc xx ta rikis okars virdulex herra herra Eriks mædar guds nadh Noreges konongs sagom mith oc h/oe/rdom a at /th/augh heldo handom saman af einne halw Reidar Gunnarsson oc Assaa Ketilsdotter en af annare halw Anfinnar Pætarsson medar /th/i skilorde at fyr nemdh hiun Reidar ok Assaa eigin kona hans kendis firir okar bade medar iaa oc handarbande at /th/augh hafde selth Anfinne tuegia marka booll iardar j Nockeimme sem ligar j samma sonk j Lagardale mædar lutum oc lunnendum sem til ligia edar leget hafua fraa forno oc nyw vttan gars oc innan frialst oc heimolt firir huarium manne. jtem kendes fyr nemdh hiun Reidar oc Assa j sama handarbande at /th/augh hafde vpboret af Anfinne fyrsta peningh oc /oe/psta oc alla /th/er j mellom epter /th/i sem j kaup /th/eira kom firir fyrnemt ii marka booll iardar j Nokeimmum. Oc til sannynda her vm settom mith okor insigli firir /th/etta bref er giorth var dege oc are sem fyr segir.
Helge, Prest paa Tuneim, og 2 Lagrettemænd kundgjöre, at Endrid Erlings sön og hans Hustru Liv Thorsteinsdatter solgte til Markvard Buk et Öresbol i överste Holgeim i Bergs Sogn paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sæ æder høra sender Helgi Sueinsson prester a Tuneime /Th/olleifuer Soluason oc [E]ndr[ider E]llingx [494 aar1423] son logretto men q. g. oc sina kunnikth giorande at mer warum aa Bry[nla] huita sunnudagen saghom oc høyrdum aa at /th/augh heldo (hondom) saman af einne halfuo Markuard Buk en af annare halfuo Endrid Ellingxsson oc Lifua /Th/osteinsdoter eigin kona Endriz med /th/ui skilorde at /th/augh seldo Markuarde øyris bool jarder j øfsta oc nørdsta Holgeime sem ligger j Bergx sokn a Vestfold frialst oc heimholt oc akæralaust firir huarium manne mæd ollum lutum oc lunindum sem til ligger æder leget hafuar fra forno oc nygio vttan gardz oc jnnan fra /th/eim oc /th/eira erwingium oc til Markuardz oc han(s) erwingia til æwerdeliga eigu oc alz afrædis kendiz oc Endrid oc Lifua j sama handerbande at /th/augh hafdo wpp boret af Markuarde fyrsta pening oc øfsta oc alla /th/er j millum eftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom oc war fyrnemt øyris bol frialst Lifuo eign. Oc til sannynda her wm setti Endrider sit jncigli (med) warum firir /th/etta bref er giort war a Brynlla anno domini m o cd o xxiii o.
bref wm øfsta Holgeim j Bergx sokn.
Eskil, Erkebiskop i Nidaros, kundgjör, at Björn Gudleikssön opgav sine Fordringer paa Jon Gudleikssön for det Mandslag, som gik for sig i Her jedalen med Hodalsbrödrene.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wer Eskil mæd gudz nad erkebiskuper i Nidharoos [helsom ok kungørom allom gudz vinom ok varom sæm thetta breff sea ædher høyra at ther varom wer i hia saghom ok hørdhom aa i waro sømnherberghe i Trondeime handerband theira Byørn Gudhbrandsons ok Jon Gudhleiksons hiawærande mangom dandomannom at Byørn Gudbranzson gaff Jon Gudhleikson qvittan ok allungis lædhoghan fyre alla tha tiltalo sæm adernempder Byørn kunne nakon ræt til hawa hafft til tratnempdan Jon Gudhleikson vm thet manzslagh sæm til kom i Heriodaale mæd Hodals brødher ok før thy at wer giordhom frialsan Byørn badhe vm thegn ok bøter swa at tha læt Gunbyørn i Hodale ok hans brødher adhernempdan Byørn ok Ion Gudleikson qvitta ok allungis ledhogha fyre sek ok sina ærwingia. Til sanninda her vm sættom wer vart secretum fyre thetta breff ær gort war i Trondeim anno domini m o cd o xxiii o crastina die sancti Johannis baptiste.
[495 aar1423] 
Hjarrand Thoraldssön, Prest paa Saude, og tvende Andre vidne, at Eilif Steinodssön afhændede sin Sön Svein den Arv, som tilfaldt ham efter Gunnulf Eirikssön paa Bjerknes.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea ædher h/oe/yra sænda Hiarrander /Th/oraldzson prestær a Saudhom Ellinger Sweinsson ok Samunder /Th/orgeirsson q. g. ok sinæ kunnikt gerande at meer varom a Folkastadhom er ligger j Biarhæradhe a Gr/oe/nlandom a deghi nest æptir Mariu mæsso /oe/fre a xiiii e aare ok xx ta rikis vaars vyrdaligs herra herra Eiriks mæd gudz nadh Noregs konongs saghom ok h/oe/yrdom a at /th/eir heldo hondom saman af einne halfuo Stein Eilifsson en af annare halfuo Eilifuer Steinotsson mæd /th/esso skilorde at fyrnæmpder Eilifuer gaf ok afhænde /th/er firir oss fyrnæmpdom Steine syni sinom mæd fulkomligho jaa ok handerbande arf /th/en sæm honom fæll ræthlegha æptir Gunnulf Eiriksson a Biarknese halfua deild arfsens badhe j lauso ok j fosto ok hans rætter arfuingiar hwar eptir annan rethligha ok obrigdaligha eigha ok fylghia vttan altz afrædhæs. Till sanynda her vm settom mee(r) vaar jnsigle firir /th/etta bref er giort var a deghi ok aare sæm fyr seghir.
Magnus Magnussön af Giske udsteder Gjældsbrev til Kong Erik for 300 lödige Mark gode og gjæve Penge, 45 Skilling lybsk regnede paa Marken, som han var bleven skyldig Kongen i Afgift af det Len ved Thrond hjem, han i flere Aar havde havt i Værge, og lover at betale Gjælden med 100 Mark aarlig i 3 Aar.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Aarhus Biskops Segl er afrevet; de övrige hele.
Jek Magnuss Magnusson a wapn aff Geische gør witerlicht meth thette mit opne breff at jek aff ræt witerlich skyld gældskyldich er høyboren oc mechtugh herre oc første myn natoghe herre konung Erik meth gudz nadhe Norges Da(n)marks Sweriges Wendes oc Godes konung oc hertugh j Pommeren, thry hundrethe løthighe marck gothe peninghe oc geffue fæm oc ffiretij schilling lubische rechnethe fore hwer løthich march for jnnen thry samfælde næst efterfølghende aar swo som er hwert aar hwndrethe løthich march ther aff at betale, oc vntrætte vm sancti Michels dagh j hans fatebwr j Køpendhaffn, thoch sancti Michels dagh som nw nest kommer effter thenne dagh ey at [496 aar1424] rechne for nogher aff thisse for ne gælds daghe, men the andre thre næst effter følghende sancti Michels daghe at holde haue oc rechne fore the thre gælds daghe effter thy som forscriuet staar huilken forscreffne peninge swm loffuer jek with myn gothe tro oc sannende forneffnde myn nathoghe herre swo at betale som forscreuet staar, wten nogher hande hinder eller lenger tøffring fore thet som jek vpbar aff the læn swo som er aff then dell aff Thronde laghen som jek aff hans nathe j flere aar j wære haffthe hoss Throndheem, oc hwat som jek aff thet samme læn forneffnde myn nathoghe herre ydermeer skyldugher bliffuer æn som thenne forneffnde swma til ræcker ther vm wil jek haffuet j hans nadhe oc mynne tha thenne fornefnde peninge swm vpa forscreffne tiidh betalether worther effter thy som forscreuet staar. Oc til mere bewaring oc wissen vm alt thette forscreffne hauer jek ladet mit jncighle meth wilghe oc witschap henges fore thette breff oc hauer jek bethit hetherlighe fæther meth gudh oc wælborne men swosom er biscop Bo aff Arhws biscop Jens aff Oslo her Anders Jacobsson oc her Endrith Erlendsson riddere lade theres incigle til witnesbyrdh henges fore thette breff. Datum Køpendhaffn anno domini m o cd o xx otercio sabbato infra octauas natiuitatis beate Marie virginis.
Vigulf Ormssön, Lensmand i Hjerdal, indsender til Kong Erik af Pomern et paa Undersysselmand Herlaug Peterssöns Vegne optaget Drabsforhör over Nerid Bjorgulfssön, som ombragte Thjodgeir Jonssön.
Efter Orig. p. Perg. i det kongl. Antiqv. Arkiv i Stockholm. Seglet mangler.
Vyrdeligom herra herra Erik med gudz nadh Norex Danmarkx Swerix Wenda ok Gota konungr ok hærtoger ofuer Pomeren helsar ek Wigufuer Ormsson lænsman Hærlogx Pædhersson wndesyzslamans Tymma Jonsson æwerdeliga med gudh. kungerer ek yder at æftir ydart budh ok brefue war ek j Holms kirkiogarde j Hiærdale j fullo wmbode ok logligo firsagda Herlogx mydwikudagen nest æftir Brættogha messo a xxxv are ydars rikis tok ek prof Næridz Biærgufssonar ok Haluordz Kætilssonar. som atwistaman kallader wart med firnemfdom Næride Biærgufssyni sæm at skada wart /Th/iodgæiri Jonssyni wfirsinio. logliga firstemfdom ærfuingiom hins dauda. fiwgurmanna witnæ /th/au ær swa hæita Nerider Asmundsson. Roalder Amundsson. Jon /Th/ordeson ok Gunlaugh /Th/ollæifsdotter. oc swa sworo a book med fullom æidstaf. at /th/etta war wphaf at wideratto /th/eira at Kætil Haluordsson sporde Hal [497 aar1424] uordh Kætilsson. kallar /th/u mik ey skøkiason, swarade /th/a Haluorder firsagder. /th/u hefuer mik kallat swa; æn firnemfder Kætil swarade Haluorde /th/u est ok swa. æn Haluorder adernemfder swarade Kætilæ. /th/a æst /th/u /th/iofuabarn æftir /th/et lop Kætil opnemfder at kirkiogardz lydhina æftir sina swærde ok in atter at kirkio wæggenom. ok hof wp handena ok høtte honom med swerdeno, æptir /th/et togo /Th/iodgæir firnempder ok Helge Kætilsson j stak ok skiorto Haluordz *tidnemfdom rifwo sunder nider til bæltistad ok wildo draghit han wr kirkiogarddenom. ropade /th/a Haluorder tradnemfder. /th/et see alle dande mæn at mik ma ey kirkiogardden halda. æftir /th/et kom profasten ok rykte Haluordh wr handom /th/eirra ok bødh kirkionne logh ok fridh fir han sidan løpo /th/eir wtw(r) kirkiogardenom /Th/iodgæir ok Helge firskrifne, ok huggo after iny kirkio lydit at Haluorde. wart /th/a Haluorder rykter *wn kool innan firi kirkio lydina, syntis /th/a Næride firsagdom at Haluorder wærkbroder hans wære fothuggen. ok y /th/ui kastade Nærider tidnemfder spiotena wt wr kirkiogardenom a /Th/iodgæir Jonsson firnemfdan ok /th/er af doo han. tok ek ok wiglysinga wittne. /th/au swa hæita /Th/ørgæir Biornsson ok Ingebiærgh Gunnulfsdotter. ok swa sworo a book. at Nerider kom til /th/eirra samdyghirs ok liwste wige a sik. at /th/er war æingen wallande æder radande wtan han. wart /th/etta wigh wnnit a Botolfs waku afton *sam nu nest war. wtan alla gride stada wm fram kirkiogardz friden. biuder han konungenom /th/ægn ok *frendomon bøter ok lofuadzmen firi sæth. fek ek ey sannare prof a /th/esso malæ stender nu til gudz nadh ok yder wm hans landzwist. til sanninde her wm sætte ek mit insigle firi /th/etta bref er gort war dage ok are sæm for sighir.
Paal Thorstenssön og Halvard Sjurdssön vidne, at Magnus Endridssön gav Steinar Öistenssön og Amund Estenssön en Del af nedre Broheim (i Lom).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl vedhænge.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref see æder h/oe/ra sender Pal Tostenson oc Halvardar Sivrdzson q. g. oc sina kvnnvtggerande at mit varom i(h)ia i B/oe//oe/m er ligger a Hofst(r)ond oc hordvm a ad Magnvs Endridarson gaf Steinar /Oe/istenson oc Amvnde Estenson iii kvaleigo iardar i nedra Broeime frelst oc heimalt firir hvarium manne vttan gars oc innan oc /th/il sanninda settom mer ocort insigle firir /th/etta bref er giort var lavrdagen nest eftir Brettivo messo dag a [xv] oc xx rikis vars vyrdeligs herre herre Erics med gvdz nadh Norex kononx.
[498 aar1424] 
Lagrettemændene Asle Alfssön og Narve Throndssön vidne, at Ornulf Sim ianssön og hans Hustru Inga Thorgrimsdatter solgte til Thorgrim Ivarssön 6 Öresbol i nordre Skjoldungen i Flubergs Sogn i Land.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/æim sem /th/ettæ bref sea ædr høyræ sendher Asle Alfsson ok Narfue /Th/rondersson logretomen q. g. ok sinæ kunnickt gerande at mith warom j Fluguberghs kirkiu a paskædaghen millum møssæ a xv are ok xx rikis okkars wyrduleghs herræ herræ Eiriks mæd guds nad Noregs konongh saghom ok høyrdhom a ordh ok a handrband /th/æiræ at Ornulfuer Simiansson ok Ingæ /Th/orgrims dotter kona hans kendostz at /th/au hafdo selt /Th/orgrime Ifuerssyni vi auræ boll ierder j nørdrægardenom j Skioldungum er liger i Fluguberghs sokn j Lande friast ok hæimolt firir hwarium mane mæd ollum /th/æim lunnendhum sem /th/er till liger ædr leget hefuer kendist ok fyrnemfdh hiun Ornulfuer ok Ingæ at /th/au hafdo wp boret af fyrnemfdhum /Th/orgrime hwarn peningh sem j kaup /th/æiræ kom firir fyrnemft vi auræ boll till sannynde setto mit okkor incigle firir /th/ettæ bref er gort war a degi ok are sem fyr segir.
Gotskalk Könikssön, Prest i Lardal, Ketil Steinarssön og Thorleif Olafssön kundgjöre, at Gunvor Halsteinsdatter solgte til Halvard Arnessön 7 Löber Land i Nestarud for 2 Mark Guld, og at hun fik en Hætte af 1/2 Kyrlags Værdi paa Kjöbet.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/em sæm /th/etta bref sæia æder h/oe/yra sænder Gotskakt K/oe/nikason prester j Lardall ok Ketill Stenarson /Th/ollefuer Olafson q. g. ok sina kunnikt gærande, at mer saom ok h/oe/yrdom a at /th/au heldo hondom saman af einne holfuo Gunuor Halstensdotter, en af annara holfuo Haluarder Arnason medh /th/em skilmala at fyrnemd Gunuor selde adernemdom Haluarde, vii laupalandh j Nesta rudi firi ii merker gulz, bædhe korngilt ok bugilt frialst ok hæimholt firi huariom manne medh ollom /th/em lutom ok lunnendhom sæm till ligger ok leget hafuer fra forno ok nyo vttan gardz ok innan; vndan sær ok sinom æruinghom, ok vnder Haluardh ok hans æruingha till æuerdeligha æigha ok alz afrædes. kændes /th/a fyrnemd Gunuor at hon hafdhe vpborett hæilan pænigh ok halfuan, after /th/y sæm j kaup /th/eira kom ok yfuer gefuet en h/oe/tta sua goth sæm halft kyrlagh; till sannyndha her vm settom mer [499 aar1424] var insigle for /th/etta bref er gort var j Æidzborgh annan dagh paska a xv are ok xx te rikis vars virdelex herra herra Eriks medh gudhz nadh Noreghs konogs.
Tönsberg Lens Almue melder Kong Erik og Dronning Philippa, at den ikke længere kan udholde det Hestelöb, den godvillig havde overtaget, men Fogden nu fordrer som fast Skat, og at den heller vilde forlade Gods og Hjem og drage af Lenet, end tiere modtage Hestene. Ligesaa klages over det Vaabenvide, Kongen havde skrevet om og Fogden affordrer Almuen, uden at spörge efter dens Vaaben. Naar derimod Kongen eller Dronningen komme til Norge, vil Almuen gjerne gjöre dem al kongelig Ret efter sin fattige Magt. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Alle 12 Segl vedhænge.
Helsom meer yder naduger herre oc nadugh frw, aller almuger sæm bygger oc boor j Tunsbærgx leene kærliga mæder gudhi oc vaare audmiukre /th/ienesto kungiørande ydre nadh vm /th/et hæsta lop sæm vpa oss kom mæder bønarordhe, oc nu irir mughom meerr /th/en goduilia æighe længer at gera oc æige viliom, firir /th/ui at meer fatiker almuger hafua /th/ær storan skadha af. oc j nadughe herre oc ydart land einger batha. Nw hafuer vaar foguter sua længe /th/ær mæder farit at han vill /th/et nu hafua firir vissan skath, en føørre bifallum meer ydre nadh bædhe harf oc ploogh oc gifua jfuir bædhæ fadhærne oc møderne oc fly /th/et leen, før æn meer takum vider /th/æim hæstum mæira, oc sua længe hafua /th/æir laupit nær oss at oss lifuir huarkit hæim frider æder jola frider. Jtem kungiørom meer ydre nadh vm /th/et vaapna viithe sæm ydor nadh oss till skreef, /th/aa /th/ikkir oss sua væra at meer fatiker almuger hafuer /th/ær storan skadha af, firir /th/ui at meer niotom ei var vapn, /th/ui at meer værdom krafder viite aar fra aare en ekki eftir vaarom vaapnom spurder, vttan xiiii daga eftir /th/et ær rikins radh hafde vænt vart maall vndir ydra nadh. Nw skiotom meer vart maal vndir ydra nadh oc Norigis logbok oc retta bøter sæm hælgær konongar Magnus kononger oc Hakon kononger hafua oss vnt. Jtem fyrsta gudh vil at vaar naduliger kononger ællæ vaar nadalig drotningh koma till Norigis /th/a vilia meer gerna giøra /th/æim allan konongligen reet eftir /th/ui sæm Norigis logbok vtuisar oc retta bøter oc eftir vaare fatikæ makt. Oc till saninde her vm settom meer var jncigle, Nicolas /Th/iostolfsson Jon Klemetzsson Biørn Nicolasson Audgrimer Ormsson /Th/iostolfuer Asulfsson Sigurder Reidarsson Tomas Anundzsson Garda /Th/orgeirsson Gudleik Gunnarsson Nicolas Ormsson /Th/olfuer /Th/ordasson oc Nerider [500 aar1424] Petarsson logreto men, firir /th/etta bref er giort var j Tunsberge logurdagen nesta firir vaaro fru messo førre anno domini [m o. c]d o xxiiii o.
Tolv Mænd af Liders Almue melde Provsten ved Mariekirken i Oslo Anders Mus, Fogden paa Agershus Tydeke Rust og Raadmanden i Biskopsgaarden Peder Nikulassön, i Anledning af et Almuen tilstillet Brev fra Dronning Philippa, at de gjerne efter Evne og Norges Lov ville yde Kongen Höstleding eller Vaarleding eller anden Hjælp, og at ingen Uret er dem skeet af Nogen. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. 6 Bomærker i Behold.
Heiderlikom mannom och vælbirdogom herre Andrese Mws profaste j Mario kirkio j Oslo Tydeke Rusth foghitte a Akershws oc Pedher Niklissyni raadzmanne i biskupsgarde j Oslo helso medher gudh kunnik gerande at meer varom a almannælighæ /th/inggi i Lidhom loghurdaghen nestæ æfter Lafranz messo saghom oc hørdom ifuer læsith transscriftæ bref /th/æt j oss sendin. oc vaar wirdæligen frw drotningh Filippa hafdhe wt gifwit, swaradhe /th/ær almughin swa til, at /th/e /th/akkæ varom herræ konungenom oc drotningginnj nadh. oc gerna vilia gøra huat /th/eira nadh liuft ær. æftir /th/eire fatekæ makt, ær /th/æt vm høstlæidangh ædr warlæidangh. oc annor stikke som /th/eim bør gøra synom rettom herræ oc høfdinghe æfter /th/ui som fins j konungsins loghbook j Norghe. /th/ær skiutom meer oss vndir. oc hafuom meer engin kæremaal vppa nakan man. oc engin vretter er oss skedder /th/er /th/akkom meer gerna gudhi firir. oc varom herræ konunggenom. oc hans nadh. Til sanninde her vm settom meer waar jnsigli som saa heita. Reider Hakonsson. Ormer Eilifsson Ozher Halfuardsson Gunner Rolfsson. Broder Jonsson Anstein Alfsson. Kolbiorn Gunnersson. Alfuer Raaldzsson Gunner Gunnersson. Beintter Jonsson /Th/orkiel Klawusson oc Jon Hermansson. anno domini m o cd o xxiiij.
Kong Erik giver ved Kantsleren Biskop Jens af Oslo Svein Ölverssön, som var tilstede ved Aslak Aslakssöns Drab, Landsvist til næstkommende Kyndelsmesse, under de sædvanlige Betingelser.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Eriker meder gudz nadh Noregs Danmarks Sweriges Venda oc Gota konunger oc hertugher j Pomeren sender ollum monnum theim [501 aar1424] sem thetta bref sea æder høyra q. g. oc sina. wer wilium at thær witer at wer hafuom j heidher widher gudh oc saker godhra manna bønestadher gefuit Swein Oluerssyni sem atwistæman wardh at drape Aslaks Aslakssonar vforsyniu gridh oc fridh firir oss oc ollum warom monnum til kyndelsmesso nw nest er kommer medher theim hætte at han bøte widher gudh oc erfuingia hins daudha. Biodhom wer syslomanne warom oc theim sem alleighumall war hafuer at profua mall hans oll vphaf widheratto gridhestadher wighlysing oc hworso langt lidhet er fra thui at thetta wigh war wnnet hiawærandom oc laghligha firirstempdom erfuingiom hins daudha oc hwat wisso han gører oss firir botom ef han prouazst at bota manne. oc rita thetta prof after til war at thui sanneste sem fæzst at thesso maalæ. En fulkomligha firirbiodhom wer hworiom manne wandradhe at auka ædher auka latæ widher han jnnan thessom warom gridhom. nema hwor sem thet gører wili hafua firirgort fe oc fridhe. war thetta bref gort vpa Gorghehws aa waræ frw messo eftan sidhare a xxxv ta aare rikis wars Noregs herre Jenes biskuper j Oslo canceler war jncighladhe. Anno domini etc. xxiiij.
Eskil, Erkebiskop i Nidaros, afhörer i flere anseede Mænds Paahör de Vidner, som velbaaren Mand Sigurd Jonssön förte mod velb. Mand Magnus Magnussön angaaende Giske Gaard og Gods, som Haakon Sigurdssön skulde have testamenteret til Hustru Sigrid Erlendsdatter, og stævner Parterne at möde næstfölgende Botolfsdag paa Lagthinget i Bergen for at hænde Dom i Sagen. (jfr. No. 700. 705. 713.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forenet med No. 705. Af de 6 Segl mangler No. 5.
Wer Eskil med gudz nad erchibiskuper i Nidharoos. helsom allom gudz vinom ok varom sæm thetta bref sea eller høyra med q. g. ok varre blezzan. kunnuktgerande at areno eptir gudz byrd m o cd o xxiiii o vppa freadaghin nw nest eptir helghona messo dagh. i waro sømpnherberghe i Nidharoos i rettom stefno thima kommo fyre oos velborne men Sigurd Ionsson aa einne holfo swa sæm tiltalande. en aa annare holfo Magnus Magnusson swa sæm swarande. hiawærandom velbornom mannom herra Jacob Fastolfsson riddare. Narfua ok Matthis Iacobssynom. ok varom koorsbrødhrom i Trondeim. sire Arna Sorlasson. sire Olaf Ionsson. sire Berswen Niclisson. sire Ifuar Gunarsson. [502 aar1424] sire Vinold Steinfinzsson ok sire Gudmund Pedersson. velboren man Olaf Niclisson konungx loghman i Trondeime ok Trondalaghom. Odde Ionsson. Niclis Knwtzsson ok Ioon Thordasson radhmen ther samma stadz. Taladhe tha Sigurd Ionsson adernempder til Magnus Magnusson. kennis thu Magnus Magnusson. at thu hafuer lagt med mik hiit til Trondeims fyre min herra erchibiskupen ok the andra godha men sæm han vil ther til kalla med sek vm Gizsko ok alt Gizsko gooz testamentum ok giofuer vnder ein ændelighan doom. Swaradhe tha Magnus Magnusson adernempder jaa. ek kennis at ek hafuer lagt med thik vm Haquon Sigurdssons testamenti bref ok thet andra bref. Læt tha fram komma adernempder velboren man [Sigurd] Ionsson thwau skilrik vithne ær swa æita Herlogh Gøzstafsson ok Nisse Iønisson baro ok sworo fullan bokar eidh at the varo ther i hia [saa ok] hørdhe aa i Gizsko vppa sancti Mathissa dagh nw i haust at the heldo handom samman Sigurd Ionsson tratnempder ok firnempder Magnus Mag[nusson ok var t]ha thet i handerbande theira at the lagde badhe norder til Trondeims fyre erchibiskupen ok the andra fleire godha men sæm han vil ther [til taka] med sek vnder ein ændelighan doom vm Gizsko ok alt Gizsko gooz. testamentum ok giofuer Haquon Sigurdssonar sæm han hafde gifuet hustru Sig[rid] Erlendz dotter. kastadhe tha oftnempder velboren man Sigurd Ionsson mote testamenti brefueno Haquon Sigurdssonar. mik tykker hans testamenti bref ekke skælikt væra ok ekke vil iak halda thet vttan laghen visa mik thet. thy at thet ær grunsamlikt. Sagde ok Magnus tha at han hafde ekke al sin bref her med sek vm fornempt maalempne. Ok i bland margha handa ordha vexkt theira melliom sæm the hafde i thesso maale sæm meira dra til sundatykkio en til sæmio melliom theira. krafde tha oftnempder velboren man Sigurd Ionsson oos til at gøra sek logh ok ræt her vm fornempda Gizsko ok Gizsko gooz testament ok giofuer. Gængom wer tha til raadz med thessa godha men sæm her fire standa skrifner ok syntis oos ok theim swa. at wer sættom theim dagh Sigurd Ionssyni oftnempdom ok Magnus Magnussyni sammo leidh sudher til Bergwenar fyre rikesins raadh. loghman ok radhmen ok loghrettesmen allar bøar ok hæradz til loghtingis nw vm Botolfssako nest kommande ther samma staadz hworiom theira med sinom brefuom profue ok ollo skilrike sæm theim tykker bætra hafua en mista vnder ein ændelighan doom. vm alt thetta adernempda maalempne. fore thy Gizska ok Gizsko gooz ligger mesta parten i Bergwenar loghsogn. ok annars thes at Haquon Sigurdsson gud hans saal hafue bodhe ther i loghsongninne. ok ther gafuos giofuinar til giftarmalenna mellom adernempdan Haquon Sigurdsson ok vel [503 aar1424] borna qvinno hustru Sigridhe. ok ther giorde han ader sith fornempda testamentum ok ther tømdis arwen. Til sanninda her vm thessa vara gierd settom wer vart incigle ok vart capitulum sith incigle fore thetta bref ok the godhe men sin incigle med varom sæm her eptir nempnas Olaf Niclisson loghman i Trondeime. Odder Ionsson. Niclis Knwtzson ok Jon Thordhason radhmen ther samma staadz. sæm giort vaar a are dægi ok stadh sæm før sæghir.
Tesse breff lydhe om Geidske gotzs.
Olaf Nikolassön, Lagmand i Trondhjem, Odd Jonssön og Jute Knutssön, Raadmænd sammesteds, kundgjöre, at velbaaren Mand Sigurd Jonssön forböd Magnus Magnussön al Brug og Landskyld af Giske Gods, förend Dom var falden dem imellem, og at Magnus erklærede ei at ville befatte sig med Sigurds Mödrenearv, Trediedelen af Giske Gods. (jfr. No. 699.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl mangler det 2det.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta breff sea ædher h/oe/yra sænda Olafuer Niclisson loghman j /Th/rondeime Odder Jonsson och Jute Knutzson raadhmen /th/ær samastadz quediu gudz ok sina kunnikt gerande at a fredaghen nest eftir allæ helgona messo dagh anno domini m o cd o xxiiii warom meer j erkebiskupsgardenom j Nidharos saghom och høyrdom a at wælboren man Siugurder Jonsson loghfeste Gitzska och Gitzska goodz laust och fast och forb/oe/dh och aflauadhe Magnuse Magnussyni sigh ath nytta ædher landzskylder thær vp aff ath bæra fyr en thær æro ræth logh ofwer gangen theirra j milliom. sagde och Magnus fyrnemfder ath han wilde sigh æi bæuara mæd Siugurdz fyrnemfdz modhor arf sæm ær thridhiungen af allo Gitzska godhze ok hans fadher och modher fylgdo mædan thau lifdho. Och war thetta giort fire herra erkibiskupenom och hans capitulo rikinssens raadhe och raadhmannom och fleire odhrom godhom monnom sæm tha hia wara. Ok til sannynde hær om sættom meer vor jncigli fire thetta breff ær giort (var) j stadh a deighi och are sæm fyr seighir.
at Sigurder loghfesti Gizsko etc. fire erkebiskupenom, ok at Magnus sagde sik ey vilia beuara mæd modor arf Sigurdz j Gizsko etc.
[504 aar1425] 
Joan Halvardssön, Korsbroder i Oslo og Provst i Övre Borgesyssel, optager Prov om, at Gunhild, Thorstein Tharaldssöns Faster, havde givet til Edsbergs Kirke 1/2 Mark i store Löken i Herland Sogn.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Stumper af Seglene vedhænge.
Ollom monnom them som thetta breff see ædher h/oe/ra sender Joan Haluardson koorsbrodher j Ooslo oc profaster j /oe/ffra lutanom j Borghasyslo q. g. oc sina kunnoght g/oe/rande at ek war a Tryxstadhom wisiterande, kom tha fore mik ssire Østen Tordason prester a Edzberghe a eno halffuo oc aff andre halffuo Steffan a Sæthnatweit. teedde tha ssire Ødzsten at Steffan war loghlica firikomen. Tok ek tha twæggia manna witne ær sua eyta Tolffuer Salmundason oc Aasta eyghinkona hans. Suor Aasta mæd fullom edzstaff at hon war nær tha ær Gunilda fadher syster Torstens Tharalss sonar gaff til Edzbergx kirkio til b/oe/na haldz halff marke bool j stoora L/oe/keno som ligger j Herlanda sokn oc sagdes thet k/oe/pt haffua fore xvj k/oe//oe/r, oc fik Smydhe Torgylsson fult ombudh til at læta thet scriffua jn j registret oc fornemde Smidh sagde ther jaa til. oc thet sama witnar jac Tolfuer Salmundason mæd jnsighle mino at ek h/oe/rde huart ord som kona myn swor. Oc gaff fornemda Gunilda thessa jord for saal bonda sins oc barna sinna oc siælfs sins. Til mere sanind sætir Tolffuer Salmundason sith jnsighle mæd mino fore thetta sama breff ær giort war a mydhuikodaghen næst fore purificationem anno domini m o cd o xxv o.
jtem breff vm østre Leykene halff marke bool som gaff Gunilde.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Olaf Grjotgardssön solgte til Anund Olafssön 2 Markebol i söndre Mo i Epleböthveit i Brunkebergs Sogn (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea eder høyra senda /Th/orgeir /Th/orbiorneson ok Nerider Reidarson loghrette men kuædiu g. ok sine. kunnikt gerande at aa Blases messo dagh vaarom mit j Brekko i Bruggabergs sookn a sette aare ok xxx rikis okkars virdolex herra herra Eirikx med gudsz naadh Noregx konongs. saghom ok høyrdom aa at Olafuer Griodgardsson viderkendis med jaa ok handerbande. at han hafde selt Anunde Olafssyni ii marka bool iarda j sudhra Moonom er ligger j Eplebø/th/ueit j fyrnemde Bruggabergs sookn. Verder /th/etta [505 aar1425] ekki frialst. /th/a skal han eiga ii marka booll iarda j Fialastadha sem han sitter. frialst ok heimholt firir huarium mannum med ollom lutom ok lunnyndom sem til liggia ok leget hefuer fra forno ok nyio vttan gards ok innan. Sua kendis han ok.at han hafde heimt alt iarda verdet fyrsta pening ok øfste ok alla /th/er j mellom efter /th/ui sem j kaup /th/eira kom. skal /th/ui fyrnemdir Anunder ok hans erfuingia /th/a fyrnemda iord frialsa ok heimholla eiga firir adernemfdom Olafue ok hans erfuingiom til euerddelega eigo. Ok til sannynda her vm settom mit okor *incilge firir /th/etta bref er gort var a degi ok aare sem fyr segir.
Björn Sigurdssön kundgjör et edeligt Vidnesbyrd om en Overenskomst mellem Gunnar paa Skodin og Thoron Olafsdatter, hvorved Gunnars Arvinger erholdt vestre Stuen i Skodin.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene vedhænge.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sia ædder høra sænder Bion Sigurdarsson q. g. oc sina kunnuc gerandhe at ek var j Smogsgarde j Thun(s)berghe a almannalek stemno a tridiauaku aftan a xvj are oc xx ta rikis uars virdeles herre herre Eirik mæder gudz nadh Noregs kononger sa ok hørde a at Haluarder Biornsson spurde /Th/orannæ Olafsdottor at, kænnæs thu /th/et ek hafuer stempt /th/æk hiit i dagh vm kaupmæll Gunnar oc /th/æk /Th/oron, /th/a swaradhe /Th/oron ek kænnæs at tu hafuer mæk hiit stempth vm tæn kaupmal leide /th/a Haluarder Biornsson ij skikriken vinnæ æn sua heita Olafuer Borgarson oc /Th/orgeir Helgesson æn swa sworo a bok mæder fullom eidstafue at /th/eir voro a Stydiamo som liger i Swarfuæstadh j Lagardale a Væsfollenæ oc hørda a kaupmal som skildær var a fæstingostemno mællom Gunnar a Skodinæ oc /Th/oran Olafsdottor fadær oc frendom nær værænde jtem var oc /th/et Gunnars skilorde at hans aruingæ skulde fylgia væstra stofuonæ j Skodinæ mæder lutum oc lunninda som till ligia oc leget heiuer fra fonno oc nyo oc ein fyndær knif som leget hafuer till stouonona oc halfua mærka boll j Kærenæ oc ein kuærnafos som ligær j Hæralans eigho jtem alla andræ pæning ladhe han hænnæ till hælnings kaup badhe j lauso oc j fasto till meiræ sanænde sæthe /Th/orgeir sith incigle mæd Biorns incigle after eidh sinom som giort var a dæghi oc are som fir sæghir.
[506 aar1425] 
Olaf Thorkelssön og Thord Peterssön kundgjöre Reidulf Olafssöns Erklæring, at Olaf Ulfssön skulde eie Skorar og Fossar efter sin Fader, m. v.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollum mannum theim sæm thetta bref se sender Olaf Thorkelsson ok Thorder Pæderson q. g. ok sina kunnikt gherandhe at vi varum a Kolbergskirkiugardhe j Odinsøø a fiordha dagh paska ok a xvj are ok xx rikis vars virdulix herra herra Erikx med gudz nad Norekx konnokx sagum ok hørdum at Reiduluer Olafsson hanseldhe ok jattadhe Olaf Vlfsson ssua ludande vitnisburd sæm her eftir fylgir. thaladhe fyrnemder Reiduluer til husstru Ingherid Thomas dotter ok sagdhe at fyrnemder Olaf thaladhe til mik vm lansskylden ok sagde at han athe Skorar. suaradh tha husstru Ingherid verder Olaf adernemder at manne tha egir han ok Skorar ok Fossar frilst eftir sin fader ok heimholt fore huar man ok vil ader nemder Reiduluer thetta bada sværia ok bæra firir lagum vm vid taruas jtem sagdhe ok ofptnemder Reiduluer at han hørdhe hustru Ingherid ofptnemdha thala til Ragnildho Thomas dotter syster sinne sua. thu skulde ekke vara ther inne sæm jak er inne. huar fore sagde Ragnild. fore thet thu brendhe vp breuen hans *Alafs frænda mins sæm han var arfleider med ok vil han thetta sværia ok bæra med thy andra ok til sanninde her vm sætium vi var insigle fore thetta bref er giort var a degi ok are sæm fyr segir.
Peter Boasön, Provst ved Apostelkirken i Bergen, og 20 Geistlige og Verdslige kundgjöre, at velb. Mand Sigurd Jonssön efter Erkebispens Stævning (ovenfor No. 699.) mödte for dem tilligemed velb. Hustru Sigrid Erlendsdatter og Guttorm Jonssön, som lod læse et Brev fra Magnus Magnussön, der ikke mödte eller lod möde ved lovlig Ombudsmand. Paa Grund heraf tildömtes Sigurd Jonssön 108 Löber, som skulde udredes en Maaned efterat (Magnus) var kommen hjem. (jfr. No. 699. 700. 706. 713.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, forbundet med No. 699. Af de 21 Segl mangle 1, 3, 12, 16, 17, 19 og 21.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sæa eder heyra senda herra Pethr Boa son profast ath Postola kirkiu j Berguin sira /Th/randr Ketilsson sira Olaf Pethrsson sira Finnr Sigmundzsson sira Pethr Sonarsson koorsbrødr ath Kristkirkiu j Berguin Suole Jonsson rikessins mann Einar Endridhasson logmann j Berguin Olaf /Th/oresson Jon Juarsson Aslac Vlfsson. Pethr Ketilsson Petr Jonsson Endridhe Halfdansson [507 aar1425] Jon Eyuindzson ok /Th/orlacr Vigfusson. raadmenn /th/ess sama stad Bardr Siugurdzson Olaf Nicholasson Askell Aslacsson Ogmundr Ellingsson Pethr /Th/randasson ok Halldor Jonsson logretto menn q. g. ok sina kunnigth gørandi ath koom fyri oss /th/re virka daga j stempno stofuna aa Breida aalmenninginum j Berguin. erliginn mann ok velborinn Siugurd Jonsson af einne halfuo enn af annari erligin kuinna ok velborin hustru Sigrid Erlendz dotter ok Gud/th/orm Jonsson ok leeth lesa bref sitt sem Magnus Magnusson hafdi senth honom ok han var ath spurdr huort han villdi hafua /th/et vmbod æda eigi ok han sagdi nei til ath han villdi ecki /th/et hafua ok han sagdi ath han hafdi einki vmbod af honom tekith huarki med ja æda handa bandi vm /th/etta maal. Nu med /th/ii ath heidarligin herra ok andaligin fadir herra Eskel med gudis naad erchibiskup j Nidaroos ok raadmenn /th/ar sama stad hofdo fyrnempndom Sygurd Jonsson hegad fore ooss dag sett ok Magnuss Magnusson af /Th/randheim ok hegad fore oss badom /th/eim med beggia /th/eira prof ok skilrike aa baadar siidur eptir /th/y sem /th/etta doms bref uottar med ollom sinum greinom ok articulis sem hør er med fest stood ok eingin j doms brefino med nafn utan Sygurd Jonsson krafdi opt nempndr ok vel borin mann Sygurd Jonsson Magnus Magnusson ædr hans logligin vmbods mann opt ok tidum ok huorgin /th/eira kom. /th/otti oss ollom sem hustru Sigrid var eingin fullr vmbods mann Magnus Magnusson ok ei Gud/th/orm Jonsson. krafdi Sygurd Jonsson oss doms hør vm dømdo honom velborner menn sem fyrr segir raadmenn ok logrettomenn. ok allrar logrettonnar sam/th/yckt j einfalldan rett sinn fira laupa ok femtige serliga krafdi Sygurd Jonsson migh doms hør vm. dømdi ek honom aa logbokarinnar vegna halfuo aukith til summa atta laupa ok tiutige. vpp ath luka jnnan manadar fysta han komr heim ok han hafr heyrt /th/etta bref. Ok til sanninda hør vm settum wi vor jncigli fore /th/etta bref er gorth var j Berguin laugar dagin nøsta fore sancte Johanniss dag. anno domini m o cd o xx o quinto.
Fem Mænd kundgjöre, at Sigurd Jonssön forgjeves ventede velbaarne Hustru Sigrid Erlendsdatter eller hendes Ombudsmand, som Sigurd havde stævnt til Giske angaaende den Arv, hvormed hun sad inde paa sin Morbroders Vegne, og at han derfor nu annammede Giske Gaard og Gods under sig, mod at svare Magnus Magnussön for Konge, Rigsraad, Lagmand og Lagrette, om han havde bedre Ret dertil. (jfr. No. 705).
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af de 6 Segl er No. 1 tilovers.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/ettæ bref seea æder høyræ sændir Steænner Steynerson Arne Paalson Finner Olafson Arne Bardeson oc [508 aar1425] Ærlend Vtamson q. g. oc sinæ kunnikt gerande at mer varom a Giske fredagen nest fore Maria Magdalena anno domini m o cd o xxv hørdom aa ær velboren man Sigurder Jonson quadde oc krafde velborne quinno hustru Sigride Erlens dotter elle henne lagligen vmbods man oc kom ther huarkit. læydde tha Sigurder fram ii skilrik vitne ær swa æyta Harald Olafson oc Jusse Knuson oc swa sworo a bok mæd fullum æyde at thet var then fredagh som Sigurder hafde stemt hustru Sigride iii viknæ hæim stemno af Berguine til Giske at antuarde sek arf then som hon inne hafde a sins moder broder vægnæ. nu medan han fan æyngin then ther oc æn firi langum ther honom swara vilde vm fyrsagth ærfde tha anamade han sik gardin Giske oc Giske gosz vnder æyn reth at hafuer Magnus Magnusson bettre reth en han tha vil han reydo vara koma fore min herre kongen fore ærchiebiskupen fore rikisens rad logman oc radmen at hænte reth oc giora reth thet ytterste honom ber med lagum at gera. til meirre visso sette Sigurder Martinson sit jncigle med varo som tok [thess]æ fyrscrefnæ vitne som gort var dægi oc are sem fyr sæygir.
Fire Mænd kundgjöre, at Thorbjörn Audunssön og hans Hustru Margareta Simonsdatter solgte til Jörund Simonssön 10 Öresbol i Kirkefjæld i Klavedals Sogn paa Tjorn (Bahus-Læn).
Efter Orig. p. Perg. hos Rigsantiqvar Hildebrand i Stockholm. Af de 4 Segl mangle No. 1 og 2.
Ollom monnom them som thetta bref sea ædhær høyra sændha Halwardar Guttormsson Amvndh grein Helge Bergulfsson oc Dagfinnar Nielsson q. g. oc sina kunnvkt gørande at meer varom a Steinkyrkiv kyrkivgarde a fredagen nest eftir alla hælgona dagh anno domini mcd. xxv sagom mer oc høyrdom a at thaugh hældo handom saman aff einne halfvo Jærundær Simonsson æn aff annare halffvo Thorbiorn Audunasson oc Margaret Simonadotter husstrv Tho(r)bierna kendez thaug tha bæde hion Thorbiorn oc Margaret at thaug haffde sælt Jærunde fyrnemdom thiiv aura bool jord j Kyrkivfiælle som liger (j) Klavadals sokn j Thiorn friælst oc heimholt oc akærolaust fore huariom manne mædh allom lutom oc lunnendom som til ligar ædær legit haffvar ffra forno oc nyo vtan gardz oc innan mæd allo affræde vndan Torbierne oc Margaretto oc theira arfvom oc vndir Jærundh oc hans arffva til æværdulega eigu oc alz affrædes oc kendoz thaug oc hafva vpboret aff optnemdom Jærunde fyrste pæning oc siddarsta oc alla thes j mel [509 aar1425] lom eftir thy som j kaup theira kom fore fornemt thiiv aura bol jord oc vare thet saa at ein ffiordadeildær aff jordenne j Kyrkivffiælle funnidz meira en thiiv aura bool tha skulde hon væra sæld oc eigh vssæld oc Jærundar ædær hans arffvar skulde bittala ij markar gildar fore huart øriss bol *vman jorden funnidz meirj oc til sannenda hær vm tha setto mer var incigle fore thetta breff som giort var a deigj oc are som fyr seigir.
Ragnhild Herleiksdatter kundgjör, at hun giver sin Frænke Hustru Sigrid Nikulasdatter sin Jord Sigerstad i Heidarheims Sogn paa Vestfold, Hjalmeengen i Vikarö samt Fiskeriet i Hoflands-Ide i samme Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl vedhænger No. 2.
/Th/et sæ ollom godom monnom kunnikth at ec Ragnilda Herleikx doter kenniz /th/es med /th/esso mino opno brefue at ec hafwar gefuet, med ja oc handarbande Niculos /Th/ormoz sunar mins retta erwingia minne frendkono hustru Sigrido Niculos dotor jord mina Sigarstada sem liggar j Heidareims sokn a Westfollenne Hialmsenger i Wikar øynne oc swa mykit sæm ec eigar j fiskino j Hoflanz idu j sama sokn frialst oc heimholt oc akerolaust firi huarium manne fra mik oc minum arfwingium oc wnder hustru Sigrido oc hennar erwingia til æwerdeliga eigo oc alz afrædes med ollom lutum oc lunindum sem til [ligghar] ædar leghet hafwar fra forno oc nygio wttan garz oc jnnan. Oc til sanynda her wm se[tto /th/]esse godemen siin jncigli firi /th/etta bref er swa heita Niculos /Th/ormozsson Guttormar Endrizsson oc /Th/orlæifwar Solfua son logretto men er giort war a Brynla aa tysdagen nesta firi Marteins messo anno domini m o cd o xx o quinto.
bref wm Sigarstada Wikarøyna oc Hoflanz jdu.
Sigurd Amundssön kundgjör, at han solgte til Bergulf Hallssön 6 Maanedsmatebol i Utamsaker i Kinservik Sogn i Hardanger.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref se ædder høyra sænder Sigurder Amundason q. g. oc sina kunnikt gerande at ek hefuer sælt Berulfue Halzsyni sex manadamata bol j Vtams akre sem ligger j Kynzara vik sogn j Hardangre frelsa oc akærolousa firir huarium manne honom oc hans erfuingium oc eftirkomandom til æuenlegre ægu med [510 aar1426] lutom oc lunendom sem til ligger ædher leget hefuer fra forno oc nygiu ængo vndan skyldho kænnes ek at ek hefuer huan pæningh helan oc halfan firir førnæmda jord æftir /th/y sem j koup okart kom til sanninda setto Ormer /Th/oresson oc Anne Borgharsson sin insigli med mino insigli firir /th/etta bref er gort var j Kinzara vik a sancte Niculaus dagh anno domini m o cd o xx o v o.
Markvard Buk kundgjör, at Hustru Ragnhild Herleiksdatter gav sin Frændkone, Markvards Hustru Sigrid Nikulasdatter, Gaarden Klaastad i Thjödling Sogn, hvis han fra Herlaug Peterssön, Væbner, m. Fl. fik inddrevet hendes Arv efter Sönnen Eivind Brandssön.
Efter Orig. p. Perg. norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/ettæ breff sia ædher høyræ sender Marquard Buk q. g. ok sinæ kunniktgørande at a sanctæ Mathies dagh anno domini m o cd xxvi waro /th/esser goder men a Brønlo mæder mik ahøyrende ok ofuerwerande /th/a ek lofuade ærligha dande quinno hustru Ragnilde Herleikdotter at søkie hennæ til handa oc hennæ erwingiæ arff /th/en bade laust ok fast som tømdes ok hennæ burde erffuæ eptir sin son Eywindh Brandzson gud hans siell hafue, ok swa /th/a peningæ som hon hafde besyndelige standende ner honom først Herlaug Pethersson wepnære Guttorm Endridzsson ok /Th/orlef Solueson, war /th/et wart handerband j /th/essæ dandæ mannæ ahøyro at kunne ek førnempden arff oc peninga jgen søkiæ mæder rettæ hennæ ok hennæ erfuingiæ til hande /th/a gaff førnempdæ hustru Ragnilde synne frendkonæ Sigrid Nyklis dotter mynne hustru eynæ jord j /Th/iodlingæ sokn som nempnes Klastadæ /th/riggiæ marka boll til æuerdelighæ eigho firir kostnæd ok vmak vnden hennæ oc hennær erwingiæ ok vnder myk ok myn hustru ok waræ erwingiæ til æuerdeligæ eigho oc alz afrædes, ok til meyræ sanninde ok witnisburd vm wart ja oc handerbandh a bade haluo /th/a bad førnempd hustru Ragnilde adernempde dande men at setie syn jnsigle mæder myno firir /th/ettæ breff ær giort war a Brønlo dagh oc aar som før seghir.
breff vm hustru Ragnild Hærlagsdotter, og :
bref vm Klastadhæ.
[511 aar1426] 
Jens, Biskop i Oslo, kundgjör sin Dom mellem Olaf Jokelssön, Prest paa Hoböl, og Skjoldulf Thordarsön, Prest paa Vestby, om Fordelingen af Indtægterne af Gaarder Kirke paa Follo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollom monnom theim sæm thetta bref sea ædher høyra sender Jenes med gudz naadh biskuper j Oslo q. g. ok sina kunnikt gerande at daghen nest eftir Tiburtij ok Valeriani anno domini mcdxx sexto komo firi oss j gardhe varom j Oslo, vare kære syni sire Olafuer Jokielsson prester a Hobøle, af einnæ halfuo, en af annare sire Skiælulfuer Thordæsson prester aa Wæstby ok lagdho their tha firi oss till retta vm thet sem therre j millom war, vm Gardha kirkio prestlighæ rentor, en bæggiæs therra profue ok skilrike skodhadho ok athughdho sagdhom weer theim eftir godha manna raadhe af capitulo waro j Oslo sem tha hia oss waro, at jæmpnan hædhan j fra skall prestenn j Westby hafua ok fylghæ tiundar jnnar gangor vtfærdher sem falla j fyrnempda Gardha kirkiusokn, ok offer thet sem faller ther vm kirkmesso daghen, ok sancti Laurencij dagh, tha han sægher ther messo eftir skyldu sinne. En prestenn a Hobøle hafue firi starf sitt ok thionesto sem han ther gerer tidhakaup landskyld ok offer alt sæm ther fæller tha han ther messo sægher vttan fyrnempda ij dagha. Til sanindæ her vm setti wi wart jncigli firi thetta bref er gort war dæghi aare ok stadh sæm fyr sæighir.
dooms bref wm . . . . . . ok jnnar gangor som falla [i Garda] kirkiu sokn.
Dag Kaaaressön, Prest paa Stenberg (i Ringsaker), og Thorstein Gunnarssön udstede Transskript af foregaaende Brev No. 549.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
/Th/æt see ollum godhum monnum kunnikt at ek Dagh Careson prester a Stenbærgh ok /Th/orsten Gunnarson warom a Somsalom manodaghen nest firir Magnus mæsso a vii are ok xxx rikis wars wirdhelikx herra herra Erikx meder guz nad Norigis konungx saghom ok yfuirlasom bref meder helom hangandom insighlom sua vattande ordh fra ordhe som hær æfter f/oe/lghir [ Nu fölger Brev No. 549 .] Ok til sanninda sattom ok wi war insighle firir /th/etta transcriptum er gort war a deghi ok are sem fyr sighir.
[512 aar1426] 
Sexten Mænd, der skulde paadömme Arvetvisten mellem Sigurd Jonssön og Magnus Magnussön angaaende Giske Gaard og Gods samt Arven efter Haakon Sigurdssön, udsætte efter at Forlig forgjeves var prövet med at afsige endelig Dom i Sagen, indtil Erkebispen havde afgivet den til ham henviste Kjendelse, angaaende hvorledes Haakon Sigurdssöns Testamente skal forstaaes. (jfr. No. 699. 700. 705.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 16 Segl mangle No. 2. 10. 15. 16.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea ædder høiræ sænda Haruikt Henriksson Guttormer Beinktzsson ok Narfue Jæcopsson væpnara Hauardher Bottolfsson Hermannus langhe Thorbiorn Herbiorsson laghman j Bergwin Thorleif Ellinghsson Olafuer Thoresson Jon Jfuarsson Aslac Vlfsson Pæder Jonsson Pædher Kædelsson Thorer Jonsson Endridh Haldansson Jon Ewindsson oc Thorgils Matthisson q. g. ok sina kunnikt gerande at a laugurdaghen nest firir sanctorum jn Selio dagh aa xxxvij aare rikis vars vyrdelighs herra, herræ Erikx mæd gudhz nadh Noregs Swyrikis Danmarker konungher ok herthogh yfuir Pomren varum vi j biskupsgardenom j Bergwen. komo /th/er /th/a firir oss til retta eftir /th/ui sem /th/eir hafdho sam/th/ykt. velborne men Sigurdher Jonsson af einni halfuo oc Magnus Magnusson af annare halfuu vm /th/a deilu oc missæmiu sem /th/eira j millum er vm Gizsko ok Gizsko gotz ok arf eftir Hakon Sigurdzsson at ver skuldum sægia ein retth /th/eira j mellom /th/er vm. En afh /th/ui at oss /th/otte /th/et mal stort vera ok vildsamt vm at døma swa akafligha helzst mædhan ey var vtskyrt mæd kirkiunnar dom vm /th/et testamentum ok giofuer sem fyrnempder Hakon Sigurdasson godra aminningar seghiz giort hafua eftir /th/ui sem bref /th/er vm vattha ok /th/eir verdelige fædher herra biskupa sem her nu varo. hafdho vpskotet til herra erkibiskups j /Th/rondeim /th/er vm at døma æder ef han sva ville hiit at stefna ok befala nakrum /th/et at gera aa sina vegna ok /th/æn tiidh /th/eir swa til hans vmdøme /th/et vpskoto, sagdhe Magnus fyrnempder at han vildhe siælfuer til erkibiskupenn koma /th/er vm. ok en /th/oth /th/er være vm dømt /th/otte oss firir margha saker /th/er vilsamt oc vant vm at døma. /th/y badhom wer ok rædhom fyrnempdom Sigurde ok Magnusse at /th/eir skulde læghia /th/etta mall til einna vinligha sæmiu vndher vj men aa huars /th/eira halfuu. En sidhan /th/eir ey swa gera vildho ok malet /th/urfti stora vm hughssan ok goth beraadh, saghdom vir /th/eim ath oll stikki skulde standa /th/eira j mellum eftir /th/ui sem nw ero /th/au bædhe vm feligheeth ok Gisko ok Gisko godz arf ok oll stykki /th/eira j mællum j feleghan dagh ææ /th/er til at bodh æder bref after komer fra herra erkibiskupenom huersso vm fyrnemt testamenti [513 aar1426] bref ændaz skal ok hwor /th/er vm døma skal ok /th/er eftir ganghe retten ok domen vm fyrnemt malemfne ok stande /th/a daghen ok feligheten /th/eira j millum eftir /th/ui sem nu sat er, ok half manadh /th/er vt af fra /th/eim dagh er /th/eir hafua til rettha veret ok retthen hørt vm /th/etta mall. Ok til sanninde her vm settom vir voor jncigle fir /th/etta bref er giort var j Berghwin a dæghi ok aare sem før sæghir.
Thorgeir Olafssön og Olaf Olafssön, Lagrettemænd i Robyggelagen, kundgjöre, at Anund Eysteinssönsolgte til Halvard Ulfssön 11/2 Kyrland i Lofthus i Fardal og en Del af midtre Lid i Molands Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sæia æder høyra sænder /Th/orgeir Olafsson ok Olafar Olafsson svorner logrettomen j Robyggialogom q. g. ok sinæ kunnigt gerandæ at midh varom j hia sagom ok høyrdom a æn Anondar Øysteinsson sælde jordenna mæd radæ /Th/orgeirs Olafssonar halft annat kyllandh j Lopthusonom j Fardale ok hudalandh ok kyrlandh j midhbønom j Liidh ok liggia /th/essar jarder j Molanz kirkiu sokn firi iiii merkar gulz fongildar mæd ollom /th/eim lutom ok lunnendom sem /th/er til liggar ok lægit hevir j fra forno ok nyio vttan garz ok jnnan iiii horstava j mellom frælst ok akærolaust firi hvariom manne firi mik ok minom efter komando(m) ok ollom logligom agongom, Halvorde Vlfssyni honom ok hans ervingiom til æwyrdæligo æigo, ok serdæilis ii kyr firi hurvo liih sem Anondar atte /th/er j. sva kenniss ok fyrnemdar Anondar at han hafde heimpt ok vp boret hvarn pening heilan ok halfvan fyrsta saall ok øfsta ok oll /th/er j mellom æfter /th/y sem j kaup /th/æira kom. til sanninda her vm /th/a sættom mit okkor jnscigli firi /th/etta bref er giort var a Bokkom vidar Ardalls kirkiu laugordagin nestan efter hælgalikams[dag]. jn anno domini m o cd o xx o . . . . . o.
Thorald Hallsteinssön, Prest i Öjer, Nikulas Paalssön og Eirik Erlingssön Lagrettemænd kundgjöre, at Orm Erlendssön og hans Hustru Aasa Hemmingsdatter gave sine Dötre Anbjörg og Ingerd i Medgift 6 Öresbol i Skygeberg i Musedal, samt solgte til sin Maag Thorer Erlingssön hvad mere de eiede i Skygeberg for 4 Kyrlag. (jfr. No. 556.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl er No. 3 tilovers. [514 aar1427] 
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra sendom mit Thoralder Halzsteinssun prester j Øie Nikules Palssun oc Eyriker Ellingssun swarner logretto men q. g. oc sine kunikt gerande at meer varom a Skyieberghe j Musedale sydre syslonne j Gudbranzdolum vm Agathe messo dagh a xxx viij de are rikis vars vyrdeligs herra herræ Eyriks mæd gudz nadh Norigs konungs. sagum oc høyrdom a at Ormer Ellendzsun oc Asa Hemmings dotter æghin kona hans veitte /th/uj vidergangho firir okker at /th/au hafde gifuit Anbiorgho oc Iangerdhe egne døttrom /th/eire hwaria /th/eire vj aura bool jerder j heymanfylgdh sine jn j fyrnempda Skyiebergh mæd allom /th/eim luthum oc lunnindom som til /th/eire fyrnempda jerder lægit hafuer fra forno oc nyio vttan gardz oc innan vndir /th/æim oc /th/eire ærfuingie til æuerdeligho æygho. jtem kiendist oc /th/au fyrnempd hion Ormer oc Assa mæd ja oc handerbande at /th/au hafde selt /Th/orere Ellingssyni maghe /th/eire /th/et /th/aw atto meyra jn j adernempd Skyierbergh firir iiii kyrlog at /th/eim loknom skildo /th/au anduarde fyrnempde /Th/orere oll gamull bref firir opnempda Skyiebergh til æuerdelighe eygho eptir fyrre skilorde. firir sanninde skul settom meer vor insigle firir /th/etta bref er skrifat war a dæghi oc are sem fyr segir.
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Hallad Thorkellssön solgte Haavard Botolfssön 3 Löbsbol i Dal i Brunviks Sogn paa Nordhordeland for 6 Kyrlag.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3die Segl mangler.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sia edher høyra sender Anbiorn Odzson /Th/orgeir Ellinxson Askel /Th/orsteinsson logreto men qvediv gudz ok sina mer villium ydher kunnigt gera at /th/ar varom mer j hia a Vanggenom a Vos sunvdaggen nesstan firi Haluardz messo dag anno domini m o cd o xx o seftimo, sagom ok hørdom handa band /th/eira Hauardar Botolfsson o(k) Hallada /Th/orkelsson skildist /th/at vndir handa band /th/eira at fyr nemdor Hallader hafde selt Hauarde /th/riggia laupa bool j Dale med fiskki ok allum /th/eim lunnendom sem til jarda liggor ok leget heuir fra forno ok nyio frialssa ok akærolavssa firi kuerium manne, firi sex kyrlag kendest ok /th/a oft nemdor Halladdor /Th/orkelsson at han hafde vp boret af Hauarde fyrssta peneng ok efssta ok alla /th/ar j millim eftir /th/ui sem j kaup /th/eira kom firi fyr nemt /th/rig [515 aar1427] gia laupa bool j Dale sem ligor j Brunuikka sokn a Nordhordolande. ok til sannenda her vm setto mer fyr nemder logreto men var insigli firi /th/etta bref er gort var are ok degi sem fyr segir.
To Mænd vidne, at de vare i Halstein Neridssöns Ligfærd (sjaund), og hörte hans Enke Botilde give Sira Eystein og Edsbergs Kirke 1/2 Markebol i söndre Bjernastad i Herlands Sogn til Bönnehold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sem /th/etta bref se æder høyra senda Hughi /Th/oresson ok (J)oon Rolfsson q. g. ok sina mer vilium yder kunnukt gera at mer varom a Muse/th/orpe j syonde eftir Halstein Neridhsson ok hørdum at Botilda egin kona Halsteins afhende sira Østeine ok Æidzbergs kyrkio halfua mark bool iardar j sydre Byærnestadh til bønahals ok prestene til vidliuis som liger j Herrelandh sokn ok Halstein bonde henna hafde fyr gefuet ok bref /th/er vm luder at han atte ok til sannindh settum mit okor insigle firir /th/etta bref er giort war a fyrnemdan stadh xviii are ok xx rikis wars virdeliks herre herre Eriks med gudz nadh Norikx konungh.
Gotskalk Könikssön, Prest i Lardal, Arne Helgessön og Nerid Björgulfssön vidne, at Sira Ketil Ivarssön, Prest i Hjerdal, erlagde til Olaf Audunssön og hans Sönnesönner fuld Betaling for 8 Markebol i söndre Flateland i Hjerdal og flere andre Ting.
Efter Orig. p. Perg. i det kongl. Antiqv. Arkiv i Stockholm. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea æder høire sende Gotskalk Kønekason prester j Lagardalæ Arnæ Helgeson oc Nærider Biærgwlfsson logrettamæn a Tælamarkennæ q. guds ok sinæ kunikt gørande. at meer warom a Flatulande j Hiærdalæ wppa øfra Mariu mæsso dagh. anno domini m o cd o xx o vii o /th/y j hia oc hørdom a. at Roalder Audonarsson kændis /th/æs med ja oc handarbande. at sire Kætil Jfuersson prester j Hjæredalæ hafde luket /th/eim Olafuæ Audonarssyni oc hans sonar sonom fult jorda wærde oc alt for viij markæ bol jorder j sudra gardenom a Flatulande j Hiærdalæ oc æin kætil æina mollogh oc æit brødiærn j yfuirgiof. jtem æn a sama dægæ ok are gafuo /th/eir bade brøder Haluorder oc Niclis Kætilssynir honom Roalde adernemf [516 aar1428] dom æin pundz kætil nyian oc orymdan. æn j yfuirgiof oc /th/ær med /th/a borgadæ han Roalder tidnefder /th/eim /th/en fornefda jordh frælsa oc hæimolla for sik oc allom sinom æftirkomandom. Til sanninde her wm sættom meer war jnsigle for /th/etta bref er gort war a dagh stadh oc are som forsiger.
Erik Thorfinssön sælger et Löbsbol i Brekke i Strindar-Aatting paa Vos til Haavard Botolfssön for 2 Kyrlag. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste og 3die Segl tilbage.
/Th/at kennest ek Eirik /Th/orfinsson med /th/esso mino opno brefue at ek hefuir selt Hauarde Botolfssyni eit laupsbol j Brekkom sem liggor j Strindar atong i Vangx kirkiv sokn a Vos frialst ok akærolaust firi huerium manne firi tav kyrlag vndan mik ok minom eruinggium ok vndir Havar(d) ok hans erfungia til æuenleggo eigo kennest ek ok fyrnemdor /th/at ek hauor vp boret af Hauarde firi fyrsagt laups bool fyrssta peneng ok efsta sem j kavp okart ko(m), ok til sannenda her vm settia /th/ese goder men er so eita Anbiorn Odzson ok Anbiorn Eirixson sin insigli med mino insigli firi /th/etta bref er gort var a Finin a var frv aftan j fassto anno domini m o cd o xxviij o.
Den Samme mageskifter 2 Löbsbol i Brekke til Brödrene Haavard og Odd Botolfssönner mod 2 Löbsbol i Lakhusene i Leiddal i Borgstrands-Aatting paa Vos. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
/Th/at kennest ek Eirik /Th/orfinsson med /th/esso mino brefue at ek heuir skift jorddum med Hauard Bottolfsson ok Od Botolfsson fek ek /th/eim brødronom tueggia laupa bool j Brekkom j Strinddar attong, en /th/eir brødener fengo mer aftor tueggia laupa bool j Lakhusum j Leidda(l) j Borkstrenda atong, skal /th/etta skifti standa vbrigdilega frilst ok aakærolaust firi kuarium manne til æuenlego eigo ok til sannenda her vm sette ek fyr nemdor Eirik /Th/orfinsson mit insigli firi /th/etta bref er gort var a Finnin a v(a)r frv aftan j langa fostu anno domini m o cd o xx viij.
[517 aar1428] 
To Lagrettemænd vidne, at Söstrene Ragndid og Aasa Eiriksdöttre skiftede fædrene og mödrene Arv saaledes, at Ragndid fik Hest og Sadel samt halve Sæterud i Hofvin Sogn paa Furnes (Hedemarken).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl mangle.
Thæt see ollom godhum mannum kunnikt at mit Ion Botolffs son ok Ion Euindz son loghretto mæn warom a Myrkuidhe som ligger a Furnesi a manædaghen neest æpter sancti Johannes dagh a xix ok xx are rikis wars wyrdeligx herræ herræ Erikx med gudz naad Noregx konungx ther ihia saghom ok høyrdum aa at Rangdiidh Erikx dotter ok Aasæ syster hænner sætozst vm fadhur arff ok modor arff siin a millom. war tha swa thera saatmaal ok sææt a giordh med iaa ok handerbande at førnæmpd Aasæ gaff Rangdide systor synne hæst ok sadhel j satmaal vm før saghden arff ok Rangdiidh skulde fylghiæ ok æighæ halfft Sætarudh er ligger j Hofwinæ sokn a Fwrnesi med lutum ok lunindum som theiræ iordh till ligger till freslighæ æigho till sanninde hær vm settom meer okor incigle fore thettæ breff er giort war dæghe ok aare sæm fyr sægher.
Hafer Styrkarssön og Omund Eysteinssön, Lagrettemænd i Sogn, kundgjöre et edeligt Vidnesbyrd om den Mishandling, som Asbjörn Olafssön havde övet imod Sigrid Eilifsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref se eder h/oe/ræ sendæ Hafuer Styrkaarsson Omunder /Oe/steinsson suorner logrettomen j Sogne q. g. oc sina. kunnikt gørande at /th/ar varom midh j hia. saghom oc h/oe/rdom a at thwau skilrik vitne er so heita /Th/orgylss Yuarsson oc Asa Arnulfsdotter logdo so hender a bok oc sworo fullan bokar eidh. at /th/ar varo the j hia j Awrlande a jola dagen eptir messona oc sagho a. at Asbiorn Olafsson reid eptir Sigridhe Elifs dottor oc felde hena med heste sinom so at annor hennar hond gek or lide oc meidde hennar h/oe/gre hond storo sare oc reid so fra henne oc /th/edhæn var hon boren thar till nesta gardz. Oc till sanninde her vm settom midh okor jncigle for /th/etta bref er giort var a Dale j Sogne jn festo concepcionis virginis gloriose anno domini m o cd o xxviij o.
[518 aar1429] 
Fire Mænd vidne, at Einar Björnssön paa egne og Döttres Gyrids og Thorons Vegne enedes med sin Sönnekone Gunhild Thorsdatter og hendes Börn om deres Arv efter hendes Mand Erik.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Levning af 1ste Segl tilovers.
Ollum monnum /th/om sem /th/etta breef sia æder h/oe/ira sændher Lodhen Olfuersun, /Th/orbiorn Asbiornasun Fyngardher /Th/orsteinsun oc /Th/ostein /Th/iostolfsun sworne laughrettes men q. gudis oc sina kunnokt gørandhe at mit warum a Ha/th/uetum j Valæ sokn /th/orsdaghen næst æptir Pals messo oc a xl e aare werdelegx herra herra Erikx meder gudz nadh Noregx konungx saghom oc h/oe/rdhom a at Eynar Biornsun /th/aladhe /th/il Gulnilde /Th/ordadottir sunar kona sinne vm /th/et fiarskipte som war a tuptom æptir Erike swn hans, kallade /th/a fyrnæmder Eynar Biornsun sex men /th/il meder bæggias /th/eira sam/th/ykt Gunilda /Th/ordadotter, se oc skodha vm modhor arf dottra sinna som ey waro æn /th/a heyman gefna j lausa fee, vm /th/eer fengo swa mykit j /th/eira luth swa som fyrnæmder Eynar Biornsun hafde fengit Erike syni sinom, gyngo /th/eir sex /th/a saman sagho och at hughdo /th/otte /th/om ey nær jemmykit wera a /th/eira systrenna luth Gyrida och /Th/oranna forsagdhen modhor arf /th/ere swa som /th/et Eriker brodher /th/eræ vp baar, badhe /th/a /th/esse gode mæn fyrnæmda Eynar at han skulde weel g/oe/ra oc latæ henne behalda /th/essa lausa peninga som hon hafde vp borit ok ey apter læggia, oc at han sculdhe sætia d/oe/ttrum sinum swa mykit fasta godz j mote ok g/oe/ra /th/eira luth oc modor arf jepngodan som /th/en Eriker brodher /th/eræ hafde vp borit medhan ey rak lausæ peninga til. En Eynar Biornsun /th/idnæmder swaradhe /th/ykker ider gode men oc sunar kono mynne /th/et wara væl giort /th/a wil ek firir jdhræ skuld ok henna /th/et gerna g/oe/ra. heldo /th/au /th/a handom saman tiidnempder Einar ok sunar kona hans Gunilde /Th/orda dotter opnæmpd meder /th/eim skylordum at hon skulde behalda frelsliga alt /th/et som hon hafde vp borit frelst oc hemolt firir huorium manne, æn Einar oc d/oe/tter hans fyrnempde skuldo behalda frelsliga alt /th/et sem atter var a arftuptenne, ok /th/er meder waro /th/au saat ok alsat vm fornempdan modhor arf oc lause peninga swo at hworget skulde a annat kæra her æptir vm fornempda lausa peninga. Til saninda her vm sætia mit ockar jncigle firir /th/etta breef er giort var degi oc aare som fyr segher et anno domini m cd xxx.
[519 aar1429] 
Fem Mænd kundgjöre, at Sæmund Kolbeinssön solgte til Jon Baardssön en Del af Gaarden Sydnes i Marie Kirkesogn paa Vigerö paa Söndmöre.
Efter Orig. p. Perg. i norske Vidensk. Selsk. Saml. i Throndhjem. Af Seglene vedhænge 1, 2, 3, 5, 6.
Ollom monnom sem /th/etha bref se ellr heyra sendha Olaf Pedhrs son Omundhr Bardha son Pedhr /Th/orsteins son ok Pal Clemenzson ok Finr Olafs son q. g. ok sina kvnnikth gerandhe ath wi warom j hia sagom ok heyrdhom /th/eira handha bandh Jons Bardha sonar ok Sæmwndhar Kolbeins sonar. skildezth /th/ath wndher /th/eira handha bandh ath fyrnefndhr Sæmwndhr sellde adrnefndhom Jone half .vi. mamata leigho jardhar j Synese som lighr j Mariw kirkiu sokn i Wighr j nyrdhra hlwtanom a Sunmære for .xvii. merkr bwgilldhar. wndhan ser ok sinom erfinghiom ok ollom efter komendhom ok wndher fyrnefndhan Jon ok hans erfinghia ok efter komendhr til æwirdholeghrar æignar ok alldha odhals frialsa ok heimola fore hweriom manne. kendezth ok fyrnefndhr Sæmwndhr ath han hafdhe wppboredh fyrsta peningh ok sidharsta ok alla /th/ar j mille sem j kawp okarth kom for fyrnefndha jordh. ok /th/ar wm ero mith sater ok alsater wm fyrsagdha jardhar awra. til meire wiso ok sanendha her wm setthe fyrnefndhr Sæmwndhr sith jncighle med worom jncighlom for /th/etha bref giorth j Aslaks gardhe j Borghwndh mana dagh fyrsta j fosto. anno dominj m o. cd o. xx o. ix o.
Fire Mænd kundgjöre, at Arne Thorgeirssön og hans Hustru Aasta Thjostolfs datter solgte 3 Markebol i Vatskjerre (jfr. No. 651) i Borre Sogn paa Vestfold til velbaarne Mand Markvard Buk.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sæ æder høra sendir /Th/oralder oc Niculos Gunnars synir Helgi Sweinsson prester a Toneime a Nesino oc Skogar /Th/orbiornasson q. g. oc sina kunnikth giorande at meer warum j Keikenum j Tunsbergi a sunnudaghen nest firi Haluardz messo dagh anno domini m o cd o xx o nono saghom oc høyrdum aa. at /th/eir heldo hondum saman af einne halfwo welboren man Markuard Buk en af annare halfwo Arne /Th/orgeirsson oc Asta /Th/iostolfs doter eigin kona Arna med /th/ui skilorde at Arne fyrnemder selde ader nemdum Markuarde iii. mærka bol jarder j Waz kerre j nørdre gardenum sem ligger j Borro sokn a Westfollenne frialsa oc heimholla oc akæralausa firi huarium manne med ollum lutum oc lunyndom sem til ligger æder [520 aar1429] leghet hafwar fra fonno oc nygio wttan gardz oc jnnan fra /th/æim oc /th/eira erwingium oc til Markuardz oc hans erwingia til æwerdeliga eigu oc alz afredis. kendiz oc fyrnemd hiun Arne oc Asta at /th/augh hafdo wpp boret af Markuarde fyrstu peningh oc øfsta oc alla /th/er j millum efter /th/y sem j kaup /th/eira kom firi fyrnemda jord. Oc til sanynda her wm setto meer wor jncigli firi /th/etta bref er giort war degi oc are sem fyr sæghir.
Bref wm iij marka bol j Waz kerre a Borro sokn sem Markquard Buk kiøpte.
To Mænd vidne, at Orm Griotgardssön solgte til Nikolas Thorgeirssön 4 Löber Land i Gaarden söndre Hjondal.
Efter Orig. paa Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thettæ bref sea ædher høra sendher Thordher Thorbionnason ok Rawar Thordasson q. g. ok sinæ kunnickt gerande at meer warom i hia ok herdhom a ja ok handherbandh Orms Griotgarssonar ok Nicolas Thorgeirssonar. kendis tha fyrnemdher Ormer at han hafdhe sellt fyrnemdhom Nicolase iiii laupalandh j syndhre gardhenom Hioendalom fralst ok heimholt firir hwarium manne alt afredis som til ligher ok legit hawuer fra fonno oc nygio vtangardz ok innans jtem kendis ok tha aternemdher Ormer at han hafuer vppboret fysta penning ok øfsta ok alla ther i mellom som i kauph theiræ kom swa at theim badhom vel at negdho til meira wissan ok bettre sanendæ setti mith war inciglle fire thetæ bref som giort war are oc deigi som fyr seigir. anno domini mcd o xxix.
To Prester og fire Andre vidne, at Aslak (Thord?) Thordssön gjorde Testament efter Gro Thorgeirsdatter, og gav forskjelligt Gods og Lösöre til Presten i Eidsberg, Deignæs Kirke, Olafsklostret og Graabrödrene i Oslo, alt til Bönnehold.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim som /th/ætta bref seia edher høyra sendar Østen /Th/ordason prestar a Eizsbergi, Tidikka Klausson prester a Rakastadom Gyrder /Th/oresson /Th/orgeir Bergxson Grimmer Halfuarson oc Geileifuer /Th/orkelson q. g. oc sine kunnught gørande at mer warom a Nakkemom a sunnodagen nesta eftir /th/rettanda dagh jola a eino are oc [521 aar1430] xl rikis wars wyrdulegs herra Eriks meder guds nad Noregs kongs sagom oc hørdom a at [Aslak Thor]dæson giorde testamenta eftir Gro /Th/orgeirsdotter jtem /th/ri . presta . oc eina møsso hafde hwar /th/eira j Digranes kiorkio ku oc /th/er meder offar oc lysyngh en serdeilis gaf /Th/order fyrnemdom syre Øyste(ine) eina ku til bønahaldh eina ku til Diggranes kiorkio til bønahaldh jtem eina ku til Olafs klauster j Oslo til bønahaldh jtem eina ku til grabrødra j Oslo til bønahaldh oc /th/eer medder heelt /Th/ordar kosnadh medder morgom godom monnom oc kuinnom oc til sanninde settom meer var jnsigli firir /th/etta bref er giort var deigi oc are som før seigir.
Pave Martin V stadfæster den hidtilværende Biskops i Bergen Aslaks (Bolt) Valg til Erkebiskop i Nidaros.
Efter en Afskrift i den arnamagn. Samling. Additam. No. 113. 4to - Trykt i F. Johannæi Histor. eccles. Island. II. 344-346.
Martinus episcopus, servus servorum dei, venerabilibus fratribus universis suffraganeis ecclesiæ Nidrosiensis salutem et apostolicam benedictionem. Romani pontificis, qvem pastor ille celestis et episcopus animarum, potestatis sibi plenitudine tradita, ecclesiis prætulit universis, plena vigilii sollicitudo reqvirit, ut circa cujuslibet statum ecclesiæ sic vigilanter excogitet, sicqve prospiciat diligenter, qvod per ejus providentiam circumspectam nunc per simplicis provisionis officium, qvandoqve vero per ministerium translationis accommode, prout personarum temporum et locorum qvalitas exigit ecclesiarumqve utilitas persvadet, ecclesiis singulis pastor accedat idoneus et rector providus deputetur, qvi populum sibi commissum per suam circumspectionem providam et providentiam circumspectam salubriter dirigat et informet, ac bona ecclesiæ sibi commissæ non solum gubernet utiliter sed etiam multimodis efferat incrementis. Dudum siqvidem bonæ memoriæ Eschillo archiepiscopo Nidrosiensi regimini Nidrosiensis ecclesiæ præsidente, nos cupientes eidem ecclesiæ, cum vacaret per apostolicæ sedis providentiam utilem et idoneam præsidere personam, provisionem ipsius ecclesiæ ordinationi et dispositioni nostræ duximus ea vice specialiter reservandam: decernentes extunc irritum et inane si secus super iis per qvoscunqve, qvavis auctoritate, scienter vel ignoranter contingeret attemptari. Postmodum vero prædicta ecclesia per ipsius Eschilli archiepiscopi [522 aar1430] obitum, qvi extra Romanam curiam diem clausit supremum, vacante, nos vacatione hujusmodi fide dignis relatibus intellecta, ad provisionem ipsius ecclesiæ celerem et felicem, de qva nullus præter nos ea vice se intromittere potuerat sive poterat, reservatione et decreto resistentibus supradictis, ne ecclesia ipsa longæ vacationis exponeretur incommodis, paternis et sollicitis studiis intendentes, post deliberationem, qvam de præficiendo eidem ecclesiæ personam utilem et etiam fructuosam, cum fratribus nostris habuimus deligentem, demum ad venerabilem fratrem nostrum Aslacum episcopum olim Bergensem, in archiepiscopum Nidrosiensem electum, consideratis grandium virtutum meritis, qvibus personam suam illarum largitor dominus insignivit, et qvod ipse, qvi regimini Bergensis ecclesiæ eatenus laudabiliter præfuit, præfatam Nidrosiensem ecclesiam sciet et poterit auctore domino salubriter regere et feliciter gubernare, direximus oculos nostræ mentis. Intendentes igitur tam Nidrosiensi ecclesiæ prædictæ qvam ejus gregi dominico utiliter providere, eum a vinculo, qvo ipsi Bergensi ecclesiæ, cui tunc præerat, tenebatur, de ipsorum fratrum consilio et apostolicæ potestatis plenitudine absolventes ipsum ad eandem ecclesiam Nidrosiensem auctoritate apostolica transtulimus, ipsumqve illi præfecimus in archiepiscopum et pastorem, curam et administrationem ipsius Nidrosiensis ecclesiæ eidem electo in spiritualibus et temporalibus plenarie committendo, liberamqve sibi tribuendo licentiam ad eandem Nidrosiensem ecclesiam transeundi, firma spe fiduciaqve conceptis, qvod dirigente domino actus suos præfata Nidrosiensis ecclesia per ipsius electi circumspectionis industriam et studium fructuosum regetur utiliter et prospere dirigetur ac grata in eisdem spiritualibus et temporalibus suscipiet incrementa. Qvocirca universitatem vestram rogamus, monemus et hortamur attente, per apostolica scripta vobis mandantes, qvatinus eidem electo tamqvam membra capiti obseqventes exhibeatis eidem obedientiam, et reverentiam debitam et devotam, ita qvod mutua inter vos et ipsum gratia gratos sortiantur effectus et nos devotionem vestram possimus ob hoc in domino merito commendare. Datum Romæ apud sanctos apostolos, .vi. kalendas Februarii, pontificatus nostri anno tertio decimo.
Pave Martin V overdrager Stavangers Biskop ( Audun) at aflöse Kanniken i Nidaros Bergsvein Nikulassön af det Band, hvori han var falden som Ombudsmand ved Romerhoffet for Erkebisp Eilif af Nidaros og Kanniken Sigvald Jonssön i disses Proces med Pavens Klerk Johannes angaaende Throndenæs Kirkes Præbende (i Senjen).
Helge Hoskoldssön vidner, at den afdöde Hr. Aslak Pederssön havde solgt Sira Thord paa Hoböl 6 Öresbol i Stumner i Mossedal, mod at Thord skulde paa Hr. Aslaks Vegne betale Biskoppen Hovedtienden, samt at Presten lovede dette og senere erklærede Löftet opfyldt.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv med 2 hængende Segl.
Thet see ollom monnom kunnikt at ek Helge Hoskolsson witnær /th/et meth minna jnsigli j /th/esso opno brefue at herra Aslak Pedhersson riddare gud hans saal haue sagede firi mik at han hafde sælt sire /Th/orde som fordom song aa Hobølom .vi. aura bol j Stumner som liger vidt Skelfos j Hobølsokn (i) Mosse dalle j saa matæ at sire /Th/ordher fyrnemder skulde luka biskupenom howdtiundh aa herra Aslakx vægna oc sagde fyrnemder herre Aslaker sua mædhan ek atthe her [525 aar1431] enktit meira jordegodz oc han war bystandandæ /th/er efter at køpæ /th/et /th/y sælde ek honom /th/et oc han ær min goder wen, høyrde ek oc /th/et sire /Th/ord fyrnemden at seighia at han hafde køypt af herræ Aslake adernepdom .vi. aura booll j fyrnempde jordh j saa matie at han sculde luke biskupenom hwdtiundh firir adernepdan herræ Aslak oc sagde sire /Th/ordher at han hafde lokit /th/a howdtiundh. /Th/il sannindæ her vm sette mær wor jnsigle firir /th/ettæ bref Helge fornemder oc /Th/orer Taralsson firir /th/etta bref som giort war aa Hobøll aa frædaghen nest efter Lafranz woku dag aa eino are oc firitinde rikes herra Erickx meth gudz nadhe Norekx konongz.
Björn Sigurdssön og Sigurd Rolfssön vidne, st Halvard Sigurdssön paa Hun förte 2 Vidner om, at hans afdöde Hustru Borgild havde givet ham Gaarden Gamalsrud i Skaun, som hun arvede efter Peder Byng, og Halvard hende derimod Nordgaarden i Ingredal.
Efter Orig. paa Papir i norske Rigsarkiv, sammenheft. med No. 634 og 734.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sia ædher høyræ sender Biorn Syurgderrsson ok Syurgder Rolfsson q. g. ok syna kunnikt gerandhæ at mer warum a Hwndh som ligher j /Th/ossnessæ j Amordh skipreidhe fredaghen j pascha wikunnæ a ij are ok xl rikis akars werdaligx herra herra Erikx med gudz (nad) Noregx konongs saghom ok hørdhom a ath Haluarder Syurgdersson leidhæ ij skilrik witnæ ær sua hæitha Jngebørg Hafuers dotther ok Sigrid Aslaks dotther a bok suoro med fullom æidstaf at Borgildha a fyrnemdha Hwndh gaf syn ekthabondha Haluardher fyrnemda ars giof nest epther fyrrabarna dødhen Gamals rudh som ligher j Skawn skipreidhæ som jek erfdhæ efter Peder byngh medh minom barnom ok Haluarder thidnemder gaf j motha giof hustru syna Nordhgardhen som ligher j Jngradal skipreidha j sua matha at lifuer Borgildha fyrnemdh efter Haluards lifuæ /th/a skal hon fylgia Nordhgardhen til efuerdaligha eigho ok Haluarder /th/itnemder Gamals rudh med samom skilordhæ. Til saninda hervm settom mer akor jncigle firer /th/etta bref ær giort war a deghi ok are sem fyr seghir.
Gunnar Thoraldssön, Prest i Valle i Sætersdalen, og to Lagrettemænd i Robyggelag kundgjöre, at Thord Ormssön solgte 41/2 Koland i Kældeberg i Valle Sogn til Rolf Arnessön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. [526 aar1431] 
Ollom monnom /th/æim sem /th/etta bref sæia æder høyra sænder Gunnar /Th/aralzson prester at Vallar kirkiu a Sætre, /Th/orgeir Olafsson Olafvar Olafsson svorner logretomen j Robyggialogum q. g. oc sina kunnigt gerande, at meer varom j hia sagom oc høyrdom a, en /th/esser heldo hondom saman, en sva hæita, af einne halfvo /Th/ordar Ormsson, æn af annare halfvo Rolfvar Arnason ok var /th/et vndir /th/eira handar bandh skilt, at /Th/ordar fyrnemdar kændiss /th/ess at han hafde sælt jordh sina halft v ta kyyllandh j Kældobærgi sem liggar j Vallar kirkiv sokn, Rolfve Arnassyni frælst oc akærolaust firir hvariom manne sig oc sinom ærvingiom oc ollom logligom a gongom medar ollom /th/æim lutom oc lunnendom sem /th/er til liggar oc legit heuir fra forno oc nyio vttan garz oc jnnan iiii honstafva j mellom, sva kændiss oc /Th/ordar fyrnemdar at han hafde heimpt oc vp boret hvarn pening heilan oc halfvan fyrsta saall oc øfsta oc oll /th/er j mellom efter /th/ui sem j kaup /th/eira kom, til sannynda her vm /th/a sættom meer vaar jnscigli firir /th/etta bref er giort var at Vallar kirkiu fredagin nestan efter pasker jn anno domini m o cd o xxx o primo.
Audun, Biskop af Stavanger, melder samtlige geistlige Forstandere i Nidaros, Lunds, Upsalas og Bremens Stifter, at han efter Pave Martin #V s. Befaling har undersögt Nidaros-Kanniken Bergsvein NikulassönsSag med Pavens Klerk Johannes Borssow (ovenfor No. 729), og efter given Bemyndigelse löst ham fra det Band og andre kirkelige Straffe, hvori han paa Grund deraf var falden, samt paalægger Samtlige paa Bergsveins Forlangende lydeligen at oplæse denne hans Aflösning i deres Kirker.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Bispens Segl vedhænger helt, og Notarien Magnus af Vermeland har forsynet Slutnings-Paategningen med sin Signatur, et Kors med Underskrift: Magnus Nicholaj.
In nomine sancte et indiuidue trinitatis amen. Audoenus miseracione diuina sancte Stawangrensis ecclesie episcopus Cum enim in causa huiusmodi que vertitur inter dominum Berswenum Nicholai canonicum ecclesie Nidrosiensis actorem ex vna nec non legitimos heredes vel eorundem procuratores domini Johannis Borssow quondam scriptorem literarum apostolicarum et familiarem dicti domini nostri domini Martini pape quinti partibus ex altera de et supra quadam pecunie summa vt superius in commissione expressum est, coram nobis dictus Bersuenus constitutus et heredes dicti Johannis Borssow per nostras citatorias literas ad instanciam sui vigore dicte commissionis ad nos vocari statuto eis ad hoc certo termino obtinuit et citari, citacionis huiusmodi termino adueniente comparuit coram nobis idem dominus Berswenus mane hora [causarum] in aula nostra episcopali pro tribunali sedenti ad jura reddendum, et quosdam citatorios processus ab auditorio nostro contra supradictos heredes Johannis Borssow vel eorum procuratores emanatos, ac eciam eiusdem citatorii processus executionem sub publica manu dicto processui retroscriptam prout melius fieri potuit debite factam, facto realiter et in scriptis exhibuit atque presentauit citatorumque in eadem contentorum non comparencium nec quidquam verbo vel in scriptis contra commissionem nobis factam et presentatam neque contra citacionem ad partes eorum per nos decretam vel eius execucionem de ipsis partibus reportatam et judicialiter coram nobis productam in huiusmodi causa dicere siue excipere curancium contumaciam accusauit, jpsosque contumaces reputari et in eorum contumaciam eosdem citatos citari mandari ad dandum et recipiendum darique recipi videndum libellum siue peticionem summariam in audiencia nostra ad aliquem certum peremptorium terminum competentem, et sibi et parti sue eundem terminum ad actum consimilem statui et assignari per nos similiter et in omnibus terminis subsequentibus in causa huiusmodi obseruatis debita cum instancia postulauit. Nos itaque in hac causa a sede apostolica parcium suprascriptarum judex et commissarius specialiter deputati, taliter et sepissime a dicto domino Bersweno requisiti. dictos citatos [528 aar1431] non comparentes neque huiusmodi diei termino vel aliorum dierum subsequencium terminis in aliquo. licet sufficienter et vsque ad horam debitam exspectatos satisfacere curantes neque libello huiusmodi per se vel suos substitutos aliquid respondentes nec aliis actibus et terminis coram nobis per dominum Bersuenum judicialiter obseruatis super articulis libelli satisfacientes reputauimus quod ad actus et terminos huiusmodi merito prout erant exigente iusticia contumaces et in eorum contumaciam dictum dominum Berswenum inuenimus ex actis huiusmodi cause omnes terminos sibi assignatos pro jure suo solicita diligencia obseruasse, et contenta in eius libello nobis realiter et in scriptis oblato quantum sufficiebat pleniter docuisse, quando jdem dominus Johannes Borssow dictum Berswenum in Romana curia vinculo excommunicacionis aliisque penis et censuris ecclesiasticis vt serius in commissione obtinuit innodari sibi in non modicum periculum anime dampnum et grauamen, et occasione eorum ad magnam inopiam verosimiliter est deductus. Nunc autem ipse dominus Berswenus actor in hac causa principaliter representans se sepius coram nobis in iudicio humiliter et deuote, flexis genubus debita cum instancia peciit se ab huiusmodi sentencia excommunicacionis penis et censuris absolui, offerens se judicio sisti seu de parendo juri caucionem quantumque sibi possibile fuerit dixit se paratum fore partibus exaduerso congrue satisfaciendo respondere in dicta obligacionis causa si et quum ipsos contingat sibi super hoc mouere legitime questionem, vnde citatis ad hoc dictis heredibus domini Johannis Borssow vel eorum substitutis licet contumaciter absentibus recepta ab ipso excommunicato prius juratoria caucione secundum formam juris de judicio sisti et parendo juris congrua satisfaccione facienda in huiusmodi obligacionis causa eundem dominum Berswenum ab huiusmodi excommunicacionis vinculo aliisque penis et censuris auctoritate apostolica nobis in hac parte tradita hac vice in forma ecclesie consueta absoluimus ipsumque communioni fidelium ac participacioni ecclesiasticorum sacrorum restituimus iniuncta sibi pro modo culpe penitencia salutari. Que omnia et singula predicta vobis omnibus et singulis supradictis et vestrum cuilibet in solidum insinuamus intimamus et ad vestram et cuilibet vestrum noticiam deducimus et deduci volumus per presentes, vobis nihilominus et vestrum cuilibet in solidum auctoritate apostolica qua fungimur in hac parte in virtute sancte obediencie, et sub excommunacionis pena quam in vos et vestrum quemlibet canonica monicione premissa ferimus in hiis scriptis nisi fecerint que mandamus districte precipiendo mandantes, quatenus prefatum dominum Berswenum Nicholai principaliter per nos [529 aar1431] vt premittitur absolutum in vestris ecclesiis. monasteriis et capellis singulis diebus dominicis et festiuis dum ibidem populi multitudo ad diuina audiendum ........solennia aut alia congregata fuerit, et alibi vbi quum et quociens expediens fuerit et pro parte dicti Bersweni principaliter fueritis requisiti seu alius vestrum fuerit requisitus jta tamen et in hiis exequendis vnus vestrum alium non exspectet nec alter pro alio se excuset publice alta et intelligibili voce nuncietis et faciatis ab aliis quatenus in vobis fuit publice nuntiari, quem nos eciam presentis tenore sic absolutum nunciamus contrarium vero facientes in nostris sentencijs prout in scriptis late sunt nostro facto volumus subiacere, absolucionem vero omnium et singulorum qui prefatas nostras excommunicacionis sentencias incurrerint quoquomodo nobis vel .. ....ori nostro tantummodo reseruamus. Jn quorum omnium et singulorum fidem et testimonium premissorum presentes nostras absolucionis literas seu presens publicum instrumentum huiusmodi nostram absolucionem in se continentes seu continens exinde fieri, et per Magnum de Wermeland notarium nostrum publicum et cause huiusmodi coram nobis scribam infrascriptum subscribi et publicari mandamus nostrique sigilli appensione jussimus et fecimus communiri. Datum et actum Stawangrie in curia nostra episcopali sub anno a natiuitate domini millesimo quadringentesimo tricesimo primo. jndiccione nona die vero lune xxv. mensis Junii hora terciarum vel quasi pontificatus sanctissimi in Christo patris ac domini nostri domini Martini diuina prouidencia pape quinti anno quartodecimo nobis pro tribunali sedentibus ad jura reddendum presentibus ibidem honorabilibus viris et dominis Berone Thoreri Gunnaro Erici Olauo Erici canonicis dicte Stawangrensis ecclesie Haquino Swenonis presbytero et Berone dekn testibus aliisque pluribus ad premissa vocatis specialiter et rogatis.
Sigurd Sjofarssön Borgarthingslagmand tildömmer Halvard Sigurdssön, i Anledning af Onnulf Gunnarssöns Fordring, Fjerdings- og Tiendegave efter hans Hustru Borghild, og stadfæster det mellem Ægtefællerne i sin Tid oprettede Formuesfællesskab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med No. 634 og 731.
Ollom monnom /th/æim som /th/ette bref see eller høyra sender Sigurder Siofarsson Borga/th/ings loghman q. g. oc syne ek vill */th/yddher kungera at kom firir mik oc alla loghretona i Sarsborgh a almaneleghe logh/th/inghi a tysdaghen neesta oftir Pedhersmesso oc a odro are oc xl ta rykes mynss werdulix herra Eirik medder gudz naadh Noreghiis kononghs af einne holfw Haluarder Sigurdzsson oc af annare holfw Onnulfwer Gunnarsson. kæærde /th/a Onnulfwer Gunnarsson, til adhernemfs Halfuardz vm arf øftir Borgilldo /Th/oress dottor, teedhe /th/a førnæmder Haluarder bref vnder goodhra manna jnsighle som her eer vidherfesth och /th/æir som waro j brythlaupe førnemfss Haluardz och adhnemfde Borghildo och høyrdho /th/æiir /th/ær lyysth kaufmala /th/æira mellom swa at /th/et war helfnigx felagh bædhe j lausso oc fosto oc alth /th/et som /th/æim kynde til fiar at falla. jtem swoor eith skilriikth vithne er swa either Herman nyman oc a book swor medder fullom eidzstaf ath swa vaar førnemdra hyona kauppmale Haluardz oc Borgilldo som førnæmdh bref /th/er vm vaathar. jtem kæærdhe /th/a *Ofnulfwer till Haluardz om /th/eer giafuer som ofnæmder Haluarder oc Borghilda hofdo gefuet hwarth /th/æira ordho, oc thedhe /th/aa tiidnæmder Halfuarder /th/er bref vnder godhra manna in sighlee som her er vidher fæsth om adhernemfder giafuer. jtem en tiidhnemder Onnulfuer vill eyghe halda /th/æær giafuer som tiidhnemfda Borghillda hafdee gefueth ofnemdom Halfuarde bonda synom, /th/a war /th/et myn domer oc laghar *oskruder, at ofnæmder Haluarder skall /th/a hafua fiordonghs giof och tiunda giof som logbok waattar øftir Borgilldo hussprøy syna. jtem war augh /th/et myn domer at standa skall /th/et helfnix fælagh som waathar før j brefueno om tiidnæfda hyyon. Oc til mere visso /th/a setto /th/esser godher mæn sin insighle firir /th/etta bref medher myno som /th/a neer waro ær swa eitha Biorn Siggurdzsson veknare oc Sigurder Biornsson koorssbroder j Osslo er gorth war deghi oc are som for sæghir.
[531 aar1431] 
Borgarthings-Lagmand Sigurd Sjofarssön og 4 andre Mænd udstede Vidnesbyrd om, hvor den rette Mærkegaard m. v. mellem Gaardene Krosnes og Stuvarud gik, ifölge den 80aarige Jon Roaldssöns edelige Prov.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim som /th/etta bref sea ædher høyra (senda) Sigurder Siofarsson Borgha/th/ings loghman Olauer Vlfsson /Th/order Pædhersson Eriker /Th/or[ge]irsson /Th/orgeir Pædersson q. g. oc syna *mellinz /th/ydher kungøra at mer warom a Krosnese a laugurdaghen neesta firir sanctorum jn Celio oc a odhro are oc xl ta rykes waarss werdulix herra Eiriks meder gudhz nadh Noreghiis konongs oc varom mer /th/a vidher merkes gard stænder mellom Crosnese oc Stuuarudz auster j ana oc væster j bergæth saghom oc høyrdom a at Joon Roaldasson hanselde /Th/oordhe Gunsteinssyni swa luuandhe vithnissburd at fornemfder garder war reetther merkes garder millom adhernemfs Crosness oc Stufuarudz oc eigher oc ekki /th/en a Stuwarudi sither nordan at merkes gardhenom vthan væghen væster j gømnom /th/wær gardhen oc /th/o skall wæra a skythlla lidh /th/ette vill han bædhe swæria oc bæra neer /th/eer /th/esse vidher /th/arf oc einghen man eigher fiardrifth *eigher væstan edher sunan till Krosness oc sagdes førnemdh vithne væra attatighiw ara gamallth oc /th/er vpføøth j grænnene oc til sannynde settom meer woor jnsigh(li) firir /th/etta bref.
om Crossnnes paa Onnsønn.
Fire Lagrettemænd kundgjöre, at Gudrid Jonsdatter paa Haraldstad i Kvikner i Nordre Gudbrandsdal for Kolbein Prest paa Fron udtrykkelig erklærede, at hun aldrig havde selv eller ved Andre givet Klostre eller Kirker nogen Lod eller Del i Haraldstad eller andet Gods, hun ejede paa Kvikner.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thette breff see ædher høyre sende Eriker Thorstæinsson Arne Paalsson Otter Iffuersson och Arne Biornsson sworne loogretes mæn q. g. ok syne kunnikt gørande ath meer warom a Haraldstadom som ligger a Kuiknom j Holdlidene j nørdre sylzlene Gudbranzdala manedaghen nesst ffore Gregorius messo a iii are ok xl. rikis waars virdeligx herræ herre Erikx medher gudes naad Noreges konungs i hia saghom ok høyrdom a ath Gudriid Jonss dotter helt j hond sira Kolbeins preste a Frone oc vidherkændes ath hon [532 aar1432] haffde hwarske sælt goldet æder geffued nogoth vette jn j Haraldstade fyrnempt huaske til klauster ædher kirkio swa badh hon sigh gud til hiælpe æingen oc anner meder hænne jayrde ædher vitthorde; æingen och anner jord som hon æiger a Kuiknom. Til sannynde her vm sætte meer woor jnsigle ffor thette breff som giort war a deghi oc are som fyr seghir.
To Mænd kundgjöre, at Nikolas Haraldssön og hans Hustru solgte 61/2 Öresbol og 15 Penningsbol i Fjeld i Löken Sogn i Höland til Asgrim Björnssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thetta bref h/oe/ra ædher se sender Jon Størson ok Jon Haraldzson quedio guds ok sina konnit gerande ad mer varom j Hemnes kirkio garde dominica passionis anno domini m o cd o xxx secundo saghum ok h/oe/rdum ad the huldo handom saman af eino halfuo Asgrim Biornson en af adro halfuo Niclis Haraldzson ok Rangnil Narfua dotter eghen kona hans med thy skilorde ad the kendes fornemd badhen hion ad the hafdo sælt fornemdom Asgrime halft siunda øres boll jordar xv penningha boll j Fielle som ligher j L/oe/ki/oe/ne sokn a H/oe/landom frelst ok hemolt fore hvariom manne med lutum ok lunindom som ligher ok ligad hafuer fra forno ok nio vtan gars ok innan fra them ok tera arfua ok vnder Asgrim ok hans arfua til euerdeleka egho kendos ok badhen hion j samma ha(n)da bande ad the hafdo op burid f/oe/rsta penning ok /oe/fsta ok alla ther j millom epter thy som j kaup tera kom til saninda her vm setiom ver var incigle fore thetta bref giort var deghi ok are som fore segher.
Herlaug Peterssön, Foged i Skiens-Syssel, indmelder til Kong Erik paa Hr. Svarte Jens´s Vegne de nærmere Omstændigheder ved Vigleik Ölferssöns Drab paa Nikulas Ketilssön, som forefaldt i Julen paa Medfal i Solheims Sogn. Han oplyser, at Vigleik samdögres havde lyst Drabet og stillet Borgen for Böderne til Kronen.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet vedhænger.
Sinom wyrdelighom herra herra Eirik med gudhs nadh Noriks Danmarks Sweiriks Wændha oc Gautha konungher oc hertogher ifuer Pommeren hæilsar ek Hærlaugh Pædhersson foghuth i Skidhassysslo a [533 aar1432] wælborns mans wægna herra Swartha Iænisse kærligha med gudh oc mina skyldugha ødhmiuka thiænisthæ kunnikt gørande ydhræ nadhæ at efter ydhro bodhe oc brefue war ek a almanligha stæfno i Skidho a laughurdaghen nest firi Ions woku a xliii aare rikis ydhars nadhe oc took ek proof Wiglæik Olfuersson er at skada wardh Niculos Keitiulsson wforsynio hiawarandhom oc loglighom firistæmpdom ærfwinggiom hins dhaudha, war thetta vpphaf theira at their waro a Mædhfalle i Soleimæ sokn a viij dagh iwlæ at kwældi nv nesth er war, oc waro tho badher bodhner hæiman til fra siin, tha er læidh vppa kwældhæn gegh tha Viglæik oc lagde sig vthi æina sæingh oc tho thuært ofuer, sagde tha Thordher Torbiornsson boondhæn i gardenom til Niculos gagh oc læægh thik i hia Wiglæike oc sva giordhe han oc gegh tha Thordher oc lagdhe eith hofdælagh vndher bæggias theira howudh, som the hafdo læighidh æina stund sagde tha Niculos sigh ekki getidh læighidh i skithne lukthinne theire som ther war stoodh Wiglæiker vpp oc gegh fram a golfuet oc risthe stakkan sin oc sagde sigh æi wara skithnare æn han war oc gegh swa vthi gardhen oc Thordher Torbiornsson æfther honom oc gegh swa Niculos vth æfter thæim æn Viglæiker leeth sighæ sigh afther i mothe Niculose oc stak swa optnæmpdæn Niculos i briosthet oc ther af doo han. Thetta vpphaf swor oftnempdher Thordher a book med fullum æidhstaf æn Thoræ Stæiners dotther oc a book swor swm thessa ordh oc tho ekki all thi hon laa vthi kafuanom widher stofwnnæ læidde æn ofth næmpdher Wighlæiker ij skilrik vithne er swa æitha Arne Niculosson oc Olof Tostæins dotther oc a book sworo med fullum æidhstaf at Wiglæik kom til theira samdøghres hwadh skadha Niculos hafuer a fæingidh ther er æinghin radhande ædher walddande vttan ek, hafde thet oc fyrnempdher Arne i sinom æidhstaf at oftnempdher Niculos Keitiulsson war slaghen sakklauss swa lysthe tratnempdher Wiglæiker Olfuersson siælfuer firi honom, hafuær oc ofthnempdher Viglæiker sæth wissæn firi thægn oc fridhkaupp vm han profuas at botha manne kunne ek æi sannaræ prof faa at thesso maale standher nw til gudhs nadhæ oc ydhræ vm hans landhswisth til sanindhæ hær vm sætti ek mith insigle firi thetta bref er giort war a dæighi oc aare sæm fyr sæighir.
[534 aar1432] 
Alf Gudbrandssön vidner, at Sira Skjoldulf Prest paa Vestby kvitterede Styr Sveinssön for alt hvad han havde pantsat ham i Brandstad i Soner Sogn paa Follo.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv med 3 hæng. Segl.
Ollum monnum /th/æim sem /th/ettæ bref sea æder høyræ sendær Alfver Gvdbrandsson q. g. ok sin kunnikt gerande at ek var a Branstadum i Sanæ sokn a Follo : a /th/ridia are ok xl rikis vyrdelix herræ herræ Eirikx med gud nadh Norex konungx : saa ek ok h/oe/yrde a at /th/æir hældo handum saman af einæ halfv hæiderligin man sire Skioldvlfver prester a Væstby a Follo; en af annare halfv Styr Sveinsson med /th/y skilorde at fyrnæmfder sire Skioldvlfer gaf ader næmfdan Styr Svæinsson kvittæn ok allungis lidugan firir alt /th/at sem han hafde settet a fyrnæmfdum Branstadum bæde firir hus ok jord ok lanskyld. jtem h/oe/yrdum mith /Th/orghæir Alfsson ok Biorn Gunnærsson loghrettis mæn at fyrnemfder sira Skioldvlfer kendist firir oker at han hafde gevith adernemfdan Styr Sveinsson kuittæn sem fyr segir i brefveno. til sannynde settum mer vor jnsighle firir /th/ettæ bref er giort var a deghi oc aare sem fyr seghir.
Saudulf Thordssön, Fogdens i Skiens-Syssel Herlaug Peterssöns Lensmand, indmelder til Kong Erik Omstændighederne ved Bergulf Olafssöns Drab paa Tof Jonssön. (jfr. No. 744.)
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff. Remmer efter to Segl, der mangle.
Sinom wyrdelighum herra herra Erike med gudz nadh Noreges Danmar(k)es Sweriges Wenda oc Gota konunge oc hertughe ifuer Pomern sænder Saudulfuer /Th/ordhasson lænsman Herlaugh Pædherssons foghetæ j Skidhasyslo. sina skyldugha ødhmyuka /th/ienost oc helsso med waarom herra, ydre nadh oc herradom kunniktgerande, at ek var a rættom stemfnostadh j fyrnemde Skydhasyslo anno domini m o cd xxx o secundo, fredaghen nest firi sanctæ Michiæls dagh j fullo vmbodhe fyrnemda Herlaugx, oc efter ydro brefue oc budhe. tok ek prof wm aftak Towa Jonssonar, er Berghulfuer Olaffsson vardh at skadha vfirisyniu, hiawærandom oc logligha firistemfdom erfuingium hins dauda. Tok ek tha ij skilrik witne wm vphaff ok widheraatto /th/eira. sem swa eita Joron Gunnulfs dotter oc Gunnilda Roaldss dotter oc a book sworo med fullom eidhstaf, at Towe Jonsson høg Berghulff fyrnemdan owan firi [535 aar1433] knææt saklausan j fyrsto deelo /th/eira oc waaro ther wm ey æn ollungis satir, æn /th/o var sæt a komen oc Bierghulfuer bar vp af Towa adernemdom xiij merker gilda firi sin skadha æn en kætel stodh æn /th/a vbetaladher swo godher sem iij merker gilda. oc thenna satmala sworo ij skilriik vitne sem swa eita /Th/iostolfuer Gunleiksson ok Kætill Øyulffsson, æn /th/er effter at, gek Berghulfuer fyrnemder heim til adernemdan Towa, oc krafde sina peninga. oc badh at han sculde icke lenger gøra daare aff honom firi meidhing sina, en Towe fyrnemder swaradhe, huat hauer iek lofuet thic, thet iek hauer ey haldet, efter /th/ui sem eighin kona hans sem fæll sannadhæ, swaradhe /th/a /th/rattnemder Berghulfuer, ja wiltu swa med /th/y fara, at thu dyll firi. /th/a mon /th/et ey wæl vera, oc høg swo genistan fyrnemdan Towa iij hug sem han dødhe aff. Item tok ek ij skilriik wiglysinger witne sem swa eita Neridher Reidarsson oc Aslaugh Helghadotter oc a book sworo, at Berghulfuer adernemfder kom til Moon samdøgres oc lyste /th/esso wighe logligha firi /th/eim. sem wunnet var fredaghen j pascha wiku j heimili hins dauda, wten adhra gridhastadhe, hefuer han oc sæt visso firi /th/ægn oc botom ef han profuazst at botamanne. Oc stænder nw til gudz nadh oc ydra min herre wm hans landzuist, kunne ek oc ey ytermeire prof faa at /th/esso maale. Oc till sannenda her wm sette ek mit jncigle firi /th/etta bref, er gort war a dæghi oc aare sem fyrseghir.
Thorstein Björnssön, Prest i Hvideseid, og Gudulf Kristiarnssön, Foged i Skienssyssel, kundgjöre, at Gunleif Audunssön frikjendte Ivar (Roar) Germundssön og Hustru for al Del i Gunnar Aslakssöns Drab paa Gunleifs Broder Halvard.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom them sæm thettæ bref sea ædher høyra sændhæ sire Thorstein Biornson prester a Hwiteseidh Gudulfuer Kristiarnson fogute j Skidæ syslo ok Bergulfuer Va[ltiu]fsson logrettes man q. g. ok sinæ kunikt gørandhe at mer varom a Thweith i Thridiungenom [er] ligger i Thælamarkinne a tisdaghen nest efter kiærlasunna anno domini mcdxxx o [iii saghom] ok hørdhom a at Gunlæifuer Audunsson gaf med ja ok handerbandhe Iuar Germundson ok . . . . . . . . Ewindzdotter egin kona hans kwittæ ok allungis lidhughæ for segh ok ollom loglighom agonghom for tha radhæsak sem fyrnemfdom hionom var gefuen vm aftak Haluardz Audunssonar broder fornemfdz Gunleifs sem Gunnar Aslaksson vardh at skadha oforsynio. Ok til sanyndæ [536 aar1433] sættæ mer var jncigle for thettæ bref (sem) gort var dagh ok ar sem fyrseghir.
Arnt Klementssön, valgt Biskop i Bergen, udsteder Gjældsbrev til Kong Erik for 100 svære engelske Nobeler i Guld, som han lover at betale inden næste Paaske.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene vedhænge. Bispens har Omskriften: S. Arnoldi Clementis.
Allæ mæn thette breff see ellær høre hielser jech Arend Clementssøn electus ok confirmatus til Berghens kirke ewynnelighe meth guth. Iech kungør allæ mæn, som nw ære ok komme skule, mech skuldugh at wære hoghboren herre och første myn nadighe herre koning Erik koning i Danmark Swerighe oc Norwe ok hertugh Pomærn hundærthe swaræ engelske nobæle. hwilke fornefnde myn nadighe herre mech lanth haffuer i rethæ gull ok engæ andre ware, betimelighe ynnen paskæ nw næstkomende betale skulendis. Thy bynder jech mech til meth myne arwinghe ok effterkomere the samme fornefnde hundærthe nobæle ynnen fornefnde thiid wthen alt hinder at betale som fore ær saght. Til hwes thyngs widinde ok mere stadfæstelse tha haffuer jech fornefnde Arend Clementssøn hengd myn incigel fore thette breff meth andre gothe mæntz, swa som ær biscopp Iens biscop i Syæland ok her Claws Lybbertssøn cantor ynnen Købendehaffn. Datum Haffnis anno domini millesimo quadringentesimo tricesimo tertio sabbato videlicet in die sancte Petri ad vincula.
Sigurd Sjofarssön, Lagmand i Tönsberg, Eirik Olafssön og Thormod Eivindssön vidne, at de paa Ellin (Ellinggaard) modtog af deres Fader Olaf Thorsteinssön Arven efter deres Moder Hustru Aasa Ulfsdatter, i Guld, Sölv, Boskab og 40 Mark Penge, hvorefter Olaf skal beholde alt övrigt.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 2, 3 og 5 Segl tildels i Behold.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/etta bref sea æder høyra sender Sigurder Siofarsson lagman j Tunsberge Eriker Olafsson ok /Th/ormoder Eiuinsson q. g. ok sina kunnikt gerande at wi warum a Ælline sæm [537 aar1434] liger j Odins øy skipredo a /th/ysdagin nest eftir Olafs messo a iiij da are xl. rikis wars wyrdulikx herra herra Erikx mæder gudz nad Norekx kononkx, giordum wi /th/a /th/er eina winliga sæmmiu mæder warum fader Olafue /Th/orsteins syni efter dandamanna rade ok waro beradno modhe wm allan /th/en arf sæm /th/ømdis efter wara moder hustru Asso Wlfs doter gud hennis sæl nade j sua mata at wi wp barum af honum fore fyr nemdan arf iij sylfuer skale eit gul neste j sylfuer brasza j halft stete kar j sylfuer slagit horn j sylfuer kors mæder kæto j raf bandh j bryge kætil wm ix mark vj køyr sæm stodo a lego iij klæde kistor ok xl marker sæm stodo til Gæst a Bargastadum ok /th/er mæder warum wi sater ok iuir tallat wm fyr nemdan arf i sua mata at fyr nemder Olafuer /Th/orsteinsson skal fylgia allo andro wtan gars ok innan [sua lenge hans lif warar. Til saninde bedoms wi hederslix mans sira Alfs /Th/orgars sons insigle ok Andres Anunda sons ok Anunda Andressons insigle mæder waro fore thetta bref er giord war a dægi ok are sæm fyr sægir.
Kong Erik udsteder ved Rigets Kantsler Biskop Jens af Oslo Landsvistbrev for Bergulf Olafssön, som havde taget Tof Jonssön af Dage. (jfr. No. 740.)
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Sognepr. S. O. Wolff. Seglet mangler.
Eriker med gudz nadh Noreges Danmarks Sweriges Wenda oc Gota konunger oc hertugher ifuer Pomoren sender ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra q. g. oc sinæ. Weer wilium at /th/eer witer at wer hafuum i heidher wider gudh oc saker godhra manna bønastadher oc efter /th/ui profue som her fylger gefuit Berghulfue Olafssyni er Towa Jonssyni wardh at skadha vforsyniu landzuist med /th/eim hætte at han bøte wider gudh oc erfuingia hins dauda oc luka oss /th/rea fulla /th/ægnær oc /th/rea full fridkaup oc hafua luket jnnan /th/olf manada fra /th/essom deghi ælligher hafuer han æinga landzuist. biodhom wer erfuingiom hins dauda at taka sætter oc bøter af honom efter /th/eira bæzsta manna laghadome som syslomannen tilnemfner af hwarie twæggia halfuonne. En fulkomligha firibiodhom wer hwariom manne wandrædhe at auka æder auka lata wider han hædhan af vm /th/etta maal nema hwar sem /th/et gerer wili hafua firigort fe oc fridhe oc wordhe aldri botamader. War /th/etta bref gort j Oslo longa freadagh a xlv are rikis wars Noreges herra Jones biskuper j Oslo canceler war incigladhe. Anno domini mcdxxxquarto.
[538 aar1434] 
Notaria l-Instrument om, at Olaf Jonssön, Kannik i Bergen, tilkjendegav Hr. Olaf paa Gran hans Valg til Biskop i Bergen, hvilket denne modtog, og om at Erkebiskop Aslak af Nidaros lod paa St. Andreæ Kirkedör i Vordingborg (paa Sjælland) opslaa et 9 Dages Varsel for Enhver, som mod dette Valg havde noget at invende. (jfr. No. 746. 747.)
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 678-681 efter en tabt Codex.
In nomine domini amen. Anno a nativitate ejusdem millesimo qvadringentesimo tricesimo qvarto, indictione duodecima, pontificatus sanctissimi in Christo patris et domini nostri domini Evgenii divina providentia papæ qvarti, anno ejus qvarto, mensis Julii die iiij ta hora nonarum vel qvasi, in ecclesia sancti Andreæ castri Werdinginborch, Roskildensis diocesis, coram reverendis in Christo patribus et dominis, dominis Siggone Scharensis, Thoma Strengensis, Audoeno Stawangrensis, et Petro Hamarensis ecclesiarum episcopis, in mei notarii publici testiumqve infrascriptorum præsentia personaliter constitutis reverendo patre, domino Olauo de Gran, electo ecclesiæ Bergensis ex una, et Olauo Johannis, canonico Bergensi partibus ex altera, qvibus sic constitutis, præfatus dominus Olauus Johannis dicto domino electo verba subseqvencia dixit, videlicet: Venerande domine Olaue, vigore compromissi inter reverendissimum patrem et dominum meum dominum Aslacum archiepiscopum Nidrosiensem et me facti, vos elegimus i patrem et pastorem ecclesiæ Bergensis, pastoris solatio destitutæ. Rogo et reqviro cum instantia debita, vice et nomine utriusqve nostrum, qvatenus electioni hujusmodi de reverentia vestra factæ consensum paternum velitis adhibere. Ad qvod præfatus dominus Olauus electus respondit dicens: Licet ad tam arduum negotium indignum et inutilem me censeo, tamen propter obedientiam et utilitatem ecclesiæ, si qvam exhibere valeo, nolens volo et consentio in nomine patris et filii et spiritus sancti amen. Mox eadem hora, in mei notarii publici et testium infrascriptorum præsentia, dictus dominus Olauus Johannis certum infrascripti tenoris mandatum, a dicto reverendissimo patre domino archiepiscopo Nidrosiensi emissum, suo sigillo majori impressum, atqve mei Johannis notarii publici infrascripti propria manu subscriptum et sigillatum, ad valvas dictæ ecclesiæ sancti Andreæ affixit, et ibidemqve unicuiqve legi fecit, et ipsum mandatum ad unam integram horam sic affixum stare permisit, et postea ammovit, atqve michi, notario publico infrascripto, ad exemplandum et in publicam formam redigendum tradi fecit. Tenor vero dicti mandati de verbo ad verbum seqvitur, et est talis: [539 aar1434] Aslacus miseratione divina Acta sunt hæc anno domini, indictione, pontificatu, mense, die, horis, locis, et aliis, qvibus supra, præsentibus ibidem tam in primo qvam in secundo [actis ] honorabilibus et circumspectis viris, dominis videlicet Petro capellano domini nostri regis et plebano in Schelblo, Siggone archidiacono Strengensi, Nicolao Qvitgyn dominæ ducissæ capellano Magnipolensi, Johanne Magni, Andrea Beronis, et Ioachim Wittenberch, et qvam plurimis aliis tam presbiteris clericis qvam laicis fidedignis, Roskildensis, Lundensis, Nidrosiensis, Strengensis et Brandeburgensis diocesium testibus ad præmissa vocatis specialiter et ro- gatis. Et ego Johannes Moch, clericus Brandeburgensis diocesis, publicus sacra imperiali auctoritate notarius memoratus, qvia prædictis reqvisicioni, responsioni, consensioni, affixioni, exemplationi omnibusqve aliis et singulis. . .
Notarial-Instrument om, at Olaf Jonssön, Kannik i Bergen, i St. Mariæ Kirke i Vordingborg, for Erkebiskop Aslak og Biskopperne Johannes af Oslo og Audun af Stavanger, oplæste en Erklæring om, at Ingen i den givne Frist ( foreg. No.) var fremkommen med Indvending mod Olafs paa Gran Valg til Biskop i Bergen, hvorpaa Erkebispen i Henhold til Basel-Conciliets Forskrift stadfæstede dette Valg som kanonisk.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 681-684 efter en tabt Codex [540 aar1434] 
Decretum electionis et electi confirmatio.
In nomine domini amen. Anno a nativitate ejusdem millesimo qvadringentesimo tricesimo qvarto, indictione duodecima, pontificatus sanctissimi in Christo patris et domini nostri, domini Evgenii divina providentia papæ qvarti, anno ejus qvarto, mensis Iulii die tredecima, hora sextarum vel qvasi, in ecclesia beatæ Marie virginis opidi Werdinginborg, Roskildensis diocesis, in mei, notarii publici, et testium infrascriptorum [presentia] locato ante summum altare ejusdem ecclesiæ in sede solempni reverendissimo in Christo patre, domino Aslaco dei gracia archiepiscopo Nidrosiensi, et duobus suis suffraganeis videlicet domino Johanne Osloensis et Audoeno Stawangrensis eadem gracia ecclesiarum episcopis, hinc inde assedentibus, circumstantibus etiam aliis qvam pluribus episcopis, prælatis, clericis et laycis, processerunt in medium honorabiles viri, dominus Torlauus præpositus Bergensis et Olauus Iohannis canonicus ibidem, devote et humiliter in medio eorum ducentes per manus venerabilem patrem dominum Olauum de Gran electum Bergensem, et ipsis ante gradus ejusdem altaris ad genua provolutis, dictus dominus Olavus Johannis canonicus de qvadam cedula papirea legit ista verba: Reverendissime pater, qvia venerandus dominus Olauus de Gran electus noster, hic præsentialiter constitutus, alias consensum præstitit electioni ad ecclesiam Bergensem de se factæ, vosqve pater reverendissime secundum formam juris post consensum præstitum et reqvisitionem vobis factam de eadem electione confirmanda, proclamacionem affigi fecistis valvis ecclesiæ sancti Andreæ castri hujus præsentis opidi, cujus proclamationis terminus heri expiravit, nec comparuit aliqvis opponens in formam electionis vel personas eligentium aut electi, ideo cum instantia et humilitate debita petimus, qvatenus ulterius velitis in negotio procedere, videlicet ad confirmationem electionis vestræ et confirmationem electi, et cætera qvæ negotium tam salubre ac utilitas diu viduatæ et qvasi desolatæ ecclesiæ Bergensis postulat facienda. Qvibus alta voce lectis dictus dominus archiepiscopus intulit: Et nos decernimus proclamationem eandem adhuc exsuperhabundanti valvis hujus ecclesiæ affigi debere; qvod et statim factum est, hujusmodi sub tenore: Aslacus miseracione divina [ o. s. v. som det i foreg. No. er aftrykt ]. Postmodum aliqvantulum pausato, dictus dominus archiepiscopus Nidrosiensis: auctoritate omnipotentis dei et beatorum Petri et Pauli [541 aar1434] apostolorum ejus, necnon decreti sacrosancti generalis concilii Basiliensis, attendentes electionem vestram fore ritam et canonice factam nec ab aliqvo impugnatam, ipsamqve in nomine patris et filii et spiritus sancti confirmamus et ulterius munus impendendum vos domine electe decernimus procedendum. Qvo facto recepit idem dominus archiepiscopus præfatum electum et confirmatum ad osculum pacis, dictis dominis suffraganeis idem facientibus in continenti. Super omnibus et singulis præmissis præfati dominus archiepiscopus, Olauus electus et confirmatus, et Olauus canonicus Bergensis me notarium publicum reqvisiverunt, et qvilibet eorum reqvisivit infrascriptum, qvatenus ipsis et eorum cuilibet super præmissis omnibus et singulis, unum vel plura, publicum seu publica conficerem instrumentum seu instrumenta. Acta sunt hæc anno domini, indictione, pontificatu, mense, die, hora, loco et aliis qvibus supra; præsentibus ibidem honorabilibus et circumspectis viris, dominis videlicet her Swarte Jons milite, Johanne Laxman, decano ecclesiæ Lundensis, Twone Petri capellano domini Petri archiepiscopi Lundensis, Johanne Haraldi, Sigwardo Beronis, presbiteris et capellanis domini nostri regis Erici, et Bardero capellano domini archiepiscopi Lundensis, Laurentio Tukonis, ac qvam pluribus aliis fidedignis, tam presbiteris clericis qvam laycis, dictarum Lundensis, Ottoniensis, Roskildensis, Slewicensis et *Roschildensis diocesium, testibus ad præmissa vocatis specialiter et rogatis. Et ego Johannes Moch etc.
Kong Erik anbefaler til Pave Eugenius IV. sin Kapellan Olaf Nilssön, Kannik i Hammer og Sogneprest paa Gran, til Biskop i Bergen efter Arnold Klemetssön. (jfr. No. 745. 746.)
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 624-625 efter en tabt Codex.
Supplicatio serenissimi et invictissimi principis Erici Daciæ Sweciæ Norwegiæ regis etc. pro venerabili viro domino Olauo Nicolai canonico Hamarensi et plebano in Gran super impetratione ecclesiæ Bergensis. Datum anno domini millesimo cccc. o xxx. o iiij. o
Cum debita filialis obedienciæ reverentia humillimam cervicis meæ inclinationem ad devota pedum oscula beatorum. Beatissime pater, viduata jam pridem ecclesia Bergensi in regno Norvegiæ per obitum venerabilis olim patris Arnoldi Clementis episcopi ecclesiæ eiusdem........pastoris et prelati s[anctitati] v[estræ] pro venerabili viro Olauo Nicolai, canonico Hamarensi et plebano de Gran capellano [542 aar1434] et familiari meo domestico prædilecto, viro inqvam virtutibus et genere nobili ac moribus, vita, ætate, scientia bene composito et plurimum circumspecto, obnixa porrigo precum libamina, supplicans humiliter et exorans, quatinus propter deum et virtutum meritorumque, quibus pollet, respectum precumque mearum tam devotum intuitum, eidem de memorata Bergensi ecclesia ex benignitate consveta, deo ad honorem, ecclesiæ ad utilitatem michique ad consolationem et voti desideratam gratiam dignetur ipsa sanctitas misericorditer provideri. Qvam etc.
Thorer Eyvindssön kundgjör, at han solgte til Leidulf Jonssön sin Gaard Freyraker i Aardals Sogn (i Setersdalen).
Efter Orig. p. Perg. i Arendals Museum. Stumper af de to förste Segl vedhænge.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sea eder høyra sendir /Th/ore Øuindasson q. g. ok sina kunnit gerande at ek hafwr selt Leidolve Jonssyni iord mina Frøyrak som lighur i Ardalsoknt, meddur lutum ok lunnendum som til liggur ok legit hafwr fra forno ok nyo ottan gards ok innan ok ingo vndan skildo ok i fra mer ok minum arwm ok vndir han ok hans arua til øøwerdoligha eigna. Jtem kennist ek før nemdur /Th/ore at ek hafwr wp borit af før nemdum Leidolue fyrsta sal ok øfsta ok oll /th/ar i mellium ettir kaupe waro swa at mek vel at nøgir til mere visso sette /th/esse ghodir men sin incigle medur mino jncigle er swa heita Eirikur /Th/olleifsson ok /Th/orgeir Olafsson firi /th/etta bref er giort var a Byglande a war fru messo dagh sidare anno domini m ocdxxxiiii o.
Erkebiskop Aslak vidner, at medens han var Biskop i Bergen, kaldtes han til velb. Mands Svale Reimarssöns Dödsleie at höre hans Testament, og da han paa Söster Cecilias Bön vilde bortgive Myklebolstad i Öie Skibrede i Nordfjord, modsatte hans Söster Fru Elsebe sig dette, da Gaarden ifölge Kong Magnus´s Brev var Slægtens Arvegods, og han ved Pantsættelsen af Fresje og Fresje Gods havde sikret hende saameget i andet Gods, som Tredingen deraf var værd.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wy Aslak med gudz myskun erkibiskuper i Nidaros heilsom allum gudz winum ok warom theim som thetta bref se eller høra kerlighe med ware andelighe blætzan kunnokt gerande med thessæ ware [543 aar1435] brefue at tha wi biskup warom i Berghwin wordom wi til kalladhe at høra ok ifuer wara velborens manz Swale Remarssonar testament ok hans ytterste skipan som han giorde i sinne sotte seing i bland andre sinne skipan tha gaf han Myklebolstad som ligger i Nordfiordum i Øyæ skipredhæ epter thy som syster Cecilia honum ther vm storlighe badh. Tha swaradhe samstundes velboren quinna fru Elsæbe forscrefne Swale syster ok sagde, kære brodher thet moghen i ekki gera ok ek idher engeledes til staar for thy at thet er mit rette fædhærne swa vell som idhert epter thy som konungs Magnus bref vt uisar at han minum fadher ok modher gaf i swa mathe at thet skal fylghia barn epter barne. Vitæ i ok thet kære brodher at i Fræsiæ ok Fræsie gotz vt set hafuen min herra biskupen som her nu siter tha lofuadhe i mik epter thy som bref ther vm giord vt uisa at ek skulde fylghia swa mykle gotze ther mik behagadhe som swarar einum tridhiung af forscrefnæ Fresiæ gotze. Till sanninde her vm som forcrefuet staar settiom wi wart secretum fore thetta bref er giort war i Bergwin anno domini m ocdxxxv o. die beati Egidj abbatis.
Eyth breff rørendes paa Meclebustedh och Fressze och Fressze gotz och [meningh] paa her Swalle Reimerssons testamenth.
Thorstein Nikulassön, Kannik i Nidaros, Nikulas Prest paa Alstahaug, Stein Olafssön, Jon Thordssön Benkjastok og Arne Paalssön kundgjöre et Forlig mellem Erkebiskop Aslak og Halvard Halvardssön angaaende Arven efter Heming Henningssön, Aslaks Farbroder og Halvards Moders Mand (Stiffader), hvorefter Halvard afstod halve Manger og halve Berg som Erkebispens Arvedel, og desuden solgte ham den anden halve Del af Manger med Dal i Herla Sogn (Nordhordeland).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med fölgende No. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sea æder høyra sænda /Th/orstein Nikulasson kannuker j Nidross Nikulas kirkio prester j Alistahogh. Stein Olafsson Jon /Th/ordasson Benkiastok ok Arne Paalsson loghræto man j Berguen q. g. ok sina kunnikt gerande meder /th/esso varo vpno brefue at /th/ær warom wer j hia j erkiebiscups gardenom j Bergen a Maria messo aftan sidhare anno domini m o. cd o. xxx oquinto saom ok hørdhum a at wyrdelik herra ok andelik fader herra Aslak meder gudz naad arkiebiscup i Nidroos a enna halfuo ok Haluarder Haluardasson a adhre halfuo, meder fuldo ia ok handarbande wrdho [544 aar1435] sva ofuer eino, vm /th/æn arf som fyrnemfder wyrdeligh herra hafde hemta after erligh man faderbroder sin Hæmingh Hæningsson, som war ekta man Margreta Haluardz dotter, moder hans Haluarda, ok i brølløpe bæggias theira var lakt helmings fælagh /th/eira j mellom bade j løyso ok fasto, som logh vatta ok Marghit moder Haluarda, hafde sitid j ollom pæningom lausom ok fastom fra frafalle, Hæmings Heningssonar som forsæger vm alla sina lifdagha ok son henna Haluarder ok magher henna /Th/ore raudh æfter henna frafalde ok til /th/essan dagx, æfter /th/y beuist war meder skilriko profue skildis thet vnder handarbande /th/eira at Haluarder viderlagde lauk ok afhende optnemfdom wyrdeligum herra, a sina eigna vægna halfua Mangher ok halfua Bergh, som ologligha sæld var før en arfuen var af skipter, til æuinneliga ægn ok freals forrædes fra sik ok sinom erfuingiom vtan alt aterkall eder ytermeir til talu, en for annan helmingen i adernemfdom jordhom skal han hafua j gein jord /th/a er Daal either ok ligger j Herlo sokn ok prestbordhit i Manger til hørde, ok gaf /th/a wyrdeligh herra tiitnemfder, sin helming j Manger ok Berghe, gudhi til heider ok æro sancta Katerine ok sik til sala hiælpar kirkionne j Manger meder /th/y skilorde at /th/essæ jord skal vara prestens abøle j Manger jampnan hædhan j fraa, Ok til sanninda her wm tha sættom weir fyrnemfder var jncigle firir /th/etta bref er gort var j Berguen a deghi ok are sem firir sægher.
Erkebiskop Aslak skjænker det halve Nedre Manger og Berg, som han efter foreg. Brev arvede efter sin Farbroder, og hvortil Thorer Raud ei havde Ret, til Mangers Kirke (paa Nordhordeland).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, ved Erkebispens Segl forbundet med foregaaende No.
Wer Aslak meder gudz nadh arkiebiscup j Nidros oc apostolice sedis legatus kungerom meder thesso varo brefue at i heider vider gudh oc hina helga Katrina, tha hafuom gifuit oc vnt, æuindelica oss til salahiælper kirkionne i Manger, halfua nidra Manger oc halfua Bærgh som oos bør at hafua j holmingskipte, æfter war fader broder, Heming Heningsson, oc firirbiodom wer them som oppa thessom jordhom sitia nakrom suara, eder landsculd luka vtan /th/em som /th/etta wart bref hefuer, hafuom wer oc hørt at Thore raudh sælde Halstene smidh, alla Bærgh, tha magho alle godhe mæn vitha, at han hafde engen ræth til at sælia warn halfdeell. som ooss laglika tilfallen war, efter faderbroder waar, fyrnempda, firir thy at han oc Margit Halwardzdotter hafdo [545 aar1436] lagt hælmings felag bade j lauso oc fasto, engo vndan skyldo, oc wer engen arf vpbarom af henne efter war faderbroder, mæn hon lifde, oc thy hafde Halwarde oc Thore raud tilborit, at skipt ooss vt af, waarn arf før æn the nokot skipte giort hafde sina j millom oc /th/y mædha(n) wer hafuom gifuit waar halfdeell i Berge, sancte Katrine tha læggiom wer baan vider /th/eim (sem) thessa wara giof firirhindra riofua æder firirhalda, oc til sanninda her vm tha hængdom wer waart insigle firir thetta bref datum Bergis anno domini mcdxxxv in profesto nativitatis virginis gloriose.
Gaute Erikssön Byfoged og Audun Björnssön Raadmand i Tönsberg vidne, at Broder Thormod Erlingssön paa St. Olafs Klosters Vegne sammesteds solgte halve Gaarden Kalladaberg, halve Ödegaarden Bondastad og 7 Öresbol i Mo i Svarvstad Sogn i Lagardal til Vifil Rolfssön for 60 Mark i Klæde, Guld og Kobber.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Levning af 2 og 3 Segl.
Ollom monnom /th/æm sæm /th/etta bref sea ædher høra sænder Gaute Erikxson byfoghute j Tunsberghe ok Audun Biornsson radhman /th/ær samastadz q. g. ok sina kunnikt gørande at a manadaghen næsta firi Valentini. æpter gudz byrdh /th/ushundradh vættra fioghur hundrar vættra ok vp a sæxtande ok /th/vttugha warom meer j Sappanom j firnæmpdom stadh. ok hørdhom a at brodher /Th/ormodh Ællingxson. kændis /th/ær /th/a firi os. at han hafde sælt Wiuil Rolfson vp a hans hustru væghna Adhalis Gunnarsdotter ok hænna brodher Anfin Gunnarsson halft Kalladhabergh som /th/erra ræt odhal ær, ok halfuan ødhegarden Bondastadha, ok siau aura bool j Moon med ollom lutum ok lunnindum sæm til hafua leghet /th/æsser jerdhar fra forno ok nygho vtan gards ok jnnan. akæro laust a klaustrins væghna som /th/ær bref vm watar ok hwariom manne, ok liggia /th/æssar jardher j Swarfuastadha sokn j Laghardale. Framdelis widherkændis fyrnæmpder brodher /Th/ormodh firi os. vp hafua boret af firnæmpdom Wiuil fysta wærdhaura ok sidhasta ok alla /th/ær j millom sextigh mark j klædhe j gul ok j kopar æpter /th/y sæm j kaup /th/ærra kom firi fyrnæmpder jærdhar. Ok til sanz witnisburdar sætti han sit jnsigle med warom firi /th/etta bref ær giort var j sancti Olafs kl/oe/stre a firnæmpdum deghi ok are sæm fir sæghir.
[546 aar1436] 
Svein Björnssön, Kannik i Bergen, og to Lagrettemænd kundgjöre, at Brödrene Ivar, Salomon og Brynjulf Vikingssönner skiftede sit Fædrenegods paa Voss og Hardanger mellem sig, hvorved Ivar fik Skjelde paa Voss og 3 mindre Gaarde i Ullensvang og Viköer, Salomon halve Aasædet Mogar i Ullensvang og indre Kjeipne samt Brynjulf ligesaa halve Mogar og yttre Kjeipne i Hardanger.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/æim sæm /th/ettæ bref sea ædher h/oe/yra sænda Swein Biornsson kannuker j Berguin /Th/ronder Paalsson ok . . . . . . . Ændrideson swornir logrettumen q. g. ok sina kunnikt gerande at mer varom j Moghum manadaghen næst æfter pascadagh anno domini m o cd o xxxvi saghum a handarband ok h/oe/yrdhum a skilord /th/æira. at /th/æir skipto jordhom sinom j millom til æwerduligre æigo sik ok sinom arfuingiom fyrst Ifuar Salmon ok Bryniulfuer Vikingssyner, lutnadezst /th/a fyrst Ifuar Vikingsson j sin luth atta [#m #m] bol jardher j Skielde a Vos j Vangnskirkio sokn ok Linduikh j Vllinsuangssokn meder sinom lunnendhum ok halfs fiorda j Rogdhum j Vllinsuangssokn ok halfs /th/ridia j Skeidi i Vik/oe/yiasokn ok ein vpsato tæigh j Furunesi i Oddasokn. Jtem Salmon Vikingsson j sin luth fyrst halft tunit /th/æt sæm Vikinger fader /th/æira atthe j Moghum oc inra Kieipna j Oddasokn. Jtem Bryniulfuer Vikingsson j sin luth fyrst addra hælftina jæmfna meder Salmon broder sin sæm fader /th/æira Vikinger atthe j Moghum ok halfua ytra Kieipna j Vllinsuangssokn, ok Aas j Odda sokn. ok til mere saninde ok stadfæsto /th/a sættom mit fyrnæmfder Ifuar ok Salmon Vikingssynir vor jnsigle meder /th/æsra godramanna jnsiglum firir /th/ettæ bref er gort var j Moghum j Vllinsuangssokn are ok dægi sæm fyr- sægir.
Olaf Erikssön, Kannik og Korsbroder i Stavanger, kvitterer Leidulf Jonssön for 3 Aars Regnskab over Aardals Kirkes Gods (i Setersdal).
Efter Orig. p. Perg. i norske Videnskabs Selsk. Saml. i Throndhjem. Seglet mangler.
Ek Olafuer Eriksson kannuker oc koorsbrodhr j Stafwangre gører /th/et allum monnum vitterligit sem /th/etta bref sea æder h/oe/yra at nw saker /th/ess at skellighen man Leidulfuer Ioonsson hefuer nw giort mik fulla grein ok rekningh firir /th/et vmbodhe sem han hefuer haft yfuer vpheldis godze kirkiunar a Aurdale vm iij aar framlidhen swa at mik wæl oc fulkomeligha at n/oe/gher a heilagra kirkiu vegnæ /th/uj lather [547 aar1436] ek ok gefuer ek fyrnempdan Leidulf oc hans erfwingia quittan lidh(u)ghan ok allungis akærelausan firir hwarium manne a heilagre kirkiu oc mins herra biscopens vegnæ firir fyrsakt vmbodh. til meire visso oc sannindh her vm /th/a sette ek mit incigle firir /th/etta bref er giort war a Byglandhe feria ij a infra octauas ascensionis anno domini m o cdxxx sexto etc.
Michials messo.
Hammers Biskops Official tildömmer Ullensyns Kirke i Vaage i Gudbrandsdal en Del Jordegods i nordre Sundbu, Sande og Radastad, som Hustru Gerthrud Paalsdatter i Sundbu havde testamenteret til denne Kirke for sin og sine Forældres Sjæle.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/æim som /th/ettæ bref sea eder høyra sændom wer officialis herræ biskups j Hamre *meder gudz quediu ok waræ. kunnikt gørandæ at weer warom j doomkirkionne a prestæmoteno j fyrnæfdom stadh a Peters vokw eften anno domini mcdxxxsexto kom /th/er a stefno firir oss siræ Halbiorn Reidulfsson sambroder waar j fullo vmbode siræ Rollandz Gotskalskssons prests a Waga j Gudbrandzdalum. Sigurder Halfuardzson ok Erlender Endritzson kirkionne vmbotz men i Vllenssøyn /th/er sama stadz af einnæ halfwo en af annere halfuo Gudmunder ok Ifwer Tiostolfssynir. war /th/a /th/eiræ retter stefno dager efter brefwe wars wyrdæligx herræ ok andæligx fadurs herræ Peters meder gudz nadh biskups j Hamre vm testament jordæ goodz /th/et som hustrw Giertrwdh Paals dotter j Sundbw hafdæ gefuedh kirkionne Vllenssøyn til vpheldes ok prestenum til bordheldes. Dagæn firir Peters wokw eften heldo /th/eir høndom saman siræ Halbiorn ok /th/eir brøder fyrnæmfder at /th/eir skuldæ /th/et haldæ ok hafwa som retten wtuisær vm /th/et maall. Ther efter teddæ sire Halbiorn fram bref vnder godræ mannæ jnzigle swa ludænde at hustrw Gertrwdh fyrnæmfdh gudh henner saall nade hafde gefuedh ii gardænæ j nørdræ Sundbw. ein garden j Sandom ok j /th/eim gardenum j Radastodum som kirkien aattæ fyr j /th/essæ anæmfdæ jærder halfuær kirkionne Vllenssøyn til vpheldes ok adræ hælftæna j sama jordom prestenum til bordheldes preste huerium efter annen til æuerdæliga eigo ok aldz afrædes firir saall sinæ ok foreldræ sinne. Ther efter krafdæ oss sire Halbiorn dooms wm /th/ettæ maall ok fyrnæmfder kirkiu vmbotz men meder honum. Nw sakar /th/es at fyrnæmfder brøder hafdo jngen logligen motækast /th/er /th/a thy efter [548 aar1436] rade ok samtykt wars wyrdæligx herræ fyrnæmfdz ok sambrødræ waræ som /th/a neer oss waaro domdom wer efter /th/y profwe som /th/a firir kom at fyrnæmft testamentum skal obrigdæligæ haldæs. Ok til sanninde her vm hengiom wer wart officialatus jnzigle firir /th/ettæ bref er giort war a degi ok are som fyr seigir a vij are ok xl rikis wars wyrdæligx herræ herræ Eirikx meder gudz nadh Noregx konongs.
Henrik VI, Konge af England og Frankrige m. v., beklager for Norges Rigsraad den Uret, han af de ved Raadets Sendebud modtagne Klager og Beviser erfarer, at hans Undersaatter have tilföiet Almuen paa Halogaland. (jfr. No. 670.) Kongen har undersögt Sagen, afstraffet de Skyldige med Böder og Fængsel, hvori de skulle sidde, indtil de erstatte den gjorte Uret og stille Borgen for Fremtiden. Forövrigt anbefaler han sine rette Kjöbmænd til Raadets Velvilje især i Handelen paa Bergen, og lover Reciprocitet.
Efter en af 3 norske Biskopper udstedt norsk Oversættelse. ( No. 757).
Erkebisp Aslak af Nidaros samt Biskopperne Audun og Olaf af Stavanger og Bergen udstede bekræftet Oversættelse af det foregaaende Brev.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Auduns Segl mangler.
Aslac medh gudz miskun erkibiscopr j Nidheros Audhon medh gudz nadh biscopr j Stawanger oc Olaff medh sama nadh biscopr j Berghinæ sændæ allom theim sæm thettæ transcripta breff sea ædher høyræ winlighæ heilso medh gudh oc andelighæ bletzen, kunnicht gerande at wy anno domini mcdxxx sexto feria quarta ante festum beati Bartolomei apostoli saghom skodhadhom oc jnwyrdhelighæ ifuirlasom. latina breff høghborens herræ oc wyrdhelighs, herræ Henriks medh gudz nadh Englandz oc Ffrankæriikes konungs etc. sem wy letom siidhermeir wendæ j noreno meth heilo oc atrychte jncighle vskadhadh oc vffalseth i allo matto swa lwdhende j allom sinom greinom oc articulis som her effter ffylgher. [ Nu fölger Brev No. 756. ] In cuius diligentis examinacionis euidenciam presentibus duximus apponenda, jn ciuitate Bergensi anno et die supradictis nostra secreta.
[550 aar1437] 
Bisp Peter af Hammer stadfæster i alle Dele sin Formands Bisp Sigurds Gavebrev om Kapellet i Andvord, som han lod före til Skedaker i Nordherred paa Lom. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger, men det paaberaabte ældre Brev er ikke nu vedheftet.
Vy Pæder medh [gudz] nadh biskuper j Hamre. kungørom ollum /th/eim som /th/ettæ bref sea eder høyræ at wy hafwm fulkomliga stadfæst...[g]iof vm kapellæ kirkionne j Anduorde som war wyrdæligæ herræ ok forfader biscup Sigurdh j Hamre god[rar a]minninghar gaf ok leeth føra till Skidakers som ligger j Nordheradh a Loom j ollum sinom greinum ok articulis som fyrnæmdz biskups Sigurds bref sialft wtuisær er /th/ettæ wart eer vider fæst ok til sannindæ her vm hengdom wy wart secreeth firir /th/ettæ wart stadfæstæ bref som giort war a Monum vppa sancti Paals dagh anno domini mcdxxx septimo.
Om Anduordz capelle thill Skeager fløtt.
Halbjörn Reidulfssön, Korsbroder i Hammer, og 4 Lagrettemænd vidne, at de for vist 18 Aar siden vare paa Mo (Lom) Prestegaard, da Gisbrekt Guttormssön i Andvord tog Biskop Anbjörn i Hammer i Haand paa, at Kapelkirken, som efter Bisp Sigurds Bud var flyttet fra Andvord til Skedaker, skulde blive upaatalt af Gisbrekt og hans Arvinger. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 5 Segl hele.
Thet se ollom godom monnom kunnikt at mith Halbiorn Reidulfsson koorsbroder j Hamre. Sigurder Petersson. Biærne Olafsson Taralder Berdorsson ok Haluard Sigurdæsson suorner logrettæ (men) warom j prestgardenum a Monum viist firir atian aarom thy j hia sagom ok høyrdom a ath Gisbrikt Guttarmsson j Anduordo. helt j hondh wars wyrdæligx herræ ok andæligx faders herræ Anbiorns medh gudz nadh biskups j Hamre gudh hans saall nade medh sinom godom vilia ok *lafuade at kapellæ kirkien som ført war af Anduordw til Skidakers j Nordheradh a Loom efter biskups Sigurds bode ok brefwe godom aminninge skall æuerdæligæ atalalaus wera firir fyrnæmfdom Gisbrikte ok hans erfuingiom. til sannindæ her vm hengdo wy waar jnsigle firir /th/ettæ bref som giort war i prestgardenum a Monum a sancti Paals dagh anno domini mcdxxx septimo.
breff vm capellin Andwordhe.
[551 aar1437] 
To Lagrettemænd i Gudbrandsdalen vidne, at Holte Jonssön tilböd Amund Niklissön at bygsle Gaarden Tolftestad i Vaage Sogn, som Holte havde i Bestyrelse for sin Værmoder Fru Adalis Erlingsdatter.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv, med Levning af 1 Segl. Noget af Brevet er afrevet.
Ollom monnom theim som thetta bref see æller høyra sender Erik Biornson oc Griim Siugurdson sworne logrettesmen q. g. oc sina kunnikt gørandhe ath vi varom hia oc høyrdom aa oc fleirom adrom godom monnom nerwarandom a Tolftastadom som ligger i Gudbranzdalom j Vagha sokn a Ladalom vm pacha daghen then tidh som Holta Jonson reista først sin boolskap j fyrnempdo Tolftastadhom arom efter gudz byrd anno domini mcdxxxvij. Tha spurdhe fyrnempder Holta Jonson Amundh Niclisson vilthu verda bondhe vppa thenna garden tha swarade adernempder Amund Niclisson huru kan ek sitia her f[yre] er ek er ein fatik suein ok husen æru aal vtthrothen a fyrnempdo Tolftastadom, oc vare thet sva athi af ghenghin som gud forbiude oc fru Adaliiz Ellinx dotter æiger gardhen huru sathe ek tha a henne vægna. Swaradhe tha adernempder Holta Joonson f[rw] Adaliiz min vermoder hauer vnth mik swa mykith godz som [ligger] i Vplandhen thet som henne høyrde til af sina vægna. [Tala]de oc tithnempder Holta Jonson til Amund Niclisson sith som j dan[dem]an jek vil læna tek han ok tinne hustru Anbiorghe Tor....dotter æghin kona tinne swa lenghe som beggias idart [lif] warar oc wøl vm hwat tu geth. Til sanindhe sættiom [mit]h okar jnsiggle fyre thetta bref er giorth (var) dæghi oc are som fyr sægher.
To Lagrettemænd i Vinje (Thelemarken) kundgjöre, at Gunulf Svenkessön solgte til Arne Roaldssön 4 Löbsland i Borge i Hylialandsbö i Vinje for ti Kyrlag.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/etta bref sæia æder h/oe/yra sender Olafuer Torgersson ok Olafuer Aslakxson, lagrettomen j Viniasoknt q. g. (ok) sina kunnikt gærande at Gunufuer Swenkason sælde Arne Roalzsyni iord sina, iiii laupaland j Borgene sæm ligger j Hylialandzb/oe/ j Vinjasonkt fyre x kyrlagh frialst ok hæimholt fire huariom manne med ollom /th/æim lutom ok lunnendom sæm til ligger ok leget hafuer fra forno ok nyio, vndan sær ok sinom æruingom ok vnder ader nemdan [552 aar1437] Arna ok hans æruinga till æuærdalika æigho. kendes /th/a fyrnæmder Gunulfuer at han hafde upboret hæilan pæningh ok halfuan ok alla /th/ar j millom æpter /th/y sæm j kaup /th/æira kom, till sannynda her vm settom mith okkor insigle for thetta bref ær gort var /th/orsdagen nest fyre væteneter anno domini m o cd o xxx vij.
Hjarrand Thoraldssön, Provst i Gerpen, og Audun Prest paa Moland kundgjöre, at Grjotgard Eivindssön kvitterede Brödrene Steinulf og Thorleif Thorbjörnssönner for de Saarböder, som gode Mænd havde tildömt ham for et Hug i Halsen af deres Fader.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom thæim sem thetta bref see ædher høræ sændher Hæirrandher Tharaldsson korsbrodher j Oslo ok profaster a Gærpine ok sire Audhun prester a Molande q. g. ok sine kunnikit gerandhe ath meer varom a Fiællastadhom er ligher j Nissædale a Thælamark sunnadhagin nesta firir væternæter anno domini mcdxxxvij saghom ok hørdhom a ath their hældho handom saman af einnæ haluo Grødgardher Æiuindha son en af annare haluo Stæinulfuer *Thorb[i]rana son kændhis tha fyrnemdher Grodgardher hij sama handerbandhe ath han gaf fyrnemdhan Stæinulf ok Tohorlæif brodhor hans kuuitta ok allungas lidugha firir thet hogh sæm fadur thæiræ hafde hoggit fyrnemdan Grødgard a halsen ok allan annen bardhagha sæm thæiræ millium hafde værit. kændhis ok fyrnemdher Grødgardher ath han hafde vp borit af fyrnemdhom brødrum fyrsto pænigh ok øfsta ok alla ther j millium efter thy sæm godher men hanom dømth hafde til sannindhe her vm sætum meer var insigle firir thetta bref er gort var dæigi ok are sæm fyr sæigir.
Tre Mænd oplyse, hvorledes ærlig Mand Haavard Botolfssön paa sin Sotteseng, ifölge sin Broders Odds Testamente, udlagde forskjelligt, Jordegods til Kirken og Presten paa Vangen paa Vos.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl mangler.
Ollom monnom them som thetta bref se æder høra sender Juar Vikingsson oc Eskel Thorstinsson Erik Torgylsson suarner logrettes men q. g. oc sina kunnykth gerande at wi warom thær jhia aa *Fimen manedagin j annare viku fosto hørdum a ath erligin man Hafuord Botolfsson j ten tiid er han laa j sinne sothar seingh hel at ollom [553 aar1438] sinom vitsmonom tho han ware krankr til sins likama lyste han tha fore oos at vm tær jardar som Oodder Botolfsson broder min gaf kyrkione a Wange a Wos som hustrv Botilde hans eigin hustrv mik sagde gefueth war som gud hans seel hafue ok skulde jak ther jardar vth faa som mik thothe rad a vera oc fek ek fyrst kyrkiuno ii laupa bol j Saude a Borstrondonne ok laupsbol j Løykuen som eiter Skemma manada mata bol j Gulfiordongnom, en prest bordene fek ek iij manada mata bol j neidra Kytin tessar fyrnempde jarder fek ek af minom jordom j fyrnempth testamentum som min broder gefueth hafde fore sina seel. Item hafde jak tessar jardar j mothe spans bol minna en fira laupa bol j Birkiom oc laups bol j Giukastein ok laups bol j Brekkum j Gulfiordongonom. Til saninde settom wi war insigle fore thetta bref er giorth war a Finnen anno domini m o cd o xxxviij.
To Mænd kundgjöre, at Beinkt Hartvikssön paa sin Fæstemö Jomfru Magnild Oddsdatters Vegne modtog af Hustru Jertrud Jakobsdatter paa Finnen 12 Löbsbol i Germen i Vangs Sogn paa Vos og en Sölvskaal paa 1 lödig Mark, hvormed han vedgik at have modtaget Magnilds fulde Arv efter Odd Botolfssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3die Segl mangler.
Ollom monnom thøm som thetta bref sia æder høra sender Anbiorn Odzsson ok Askell Torsteinsson logrettemen wppa Wos q. g. ok sinæ kunnuth gerande ath mith warom a Finnenæ miduiku dagin nest efter Lafranz messo anno domini millesimo quadringentesimo tricesimo octauo sagom ok hørdom a ath thaw heldo handom saman af ennæ halfuo Beinkt Haruiktsson i fullo ok lagliga wmbode jonfrv Magnildæ Odz dotter fester mø fyrnempdz Beinktz, en af andra hustrv Iertrudh Iacobs dotter med thøm skilordom ath adernempdh hustrv Iertrudh fiik ok afhende Beinkte xij laupæ boll iarder j Germenæ som liggher a Wos j Wangs sokn ok enæ sylfwer skall som wogh i lødig mark frialst ok heimolt firir siik ok sinom ærfuingiom ok huariom mannæ wnder Beinkt ok Magnildæ ok theiræs ærfuingiæ till æuerdeligæ eign ok alz afredis. kunnæ ok nokot ofrialst warda i theiræ iordh æder med lagom af honom søkt ader theires ærfuingiom tha sku ......... thaw wika in till andra hennæ iarder wp bygda ok iamgoda æ hwru heltz thæ kunnæ wppæ spyrias. En tratnempder Beinkt gaf hustrv Iertrudhæ ok hennis ærfuingia kuitta ok allungis akærelausæ firir alla the landskyldh som Hauordh Botolphsson hafde wpborit ok intakit af [554 aar1438] thøm iordom som Odder Botolphsson attæ efter frafall hans ok Magnildæ Ods dotter efter fader sin Odd ærfde fyrnempden ok sagdis thaw tha bæde Benkt ok hustrv Iertrudh wara saat ok aalsat wm all then widerskiptæ som millom thøm hafde warit till thes dagx i mindra luth ok meiræ. Ok till meiræ wissæ ok sanz witnesburdh her wm heinger Benkter fyrnempder siit insiglæ med okrom firir thetta bref som giort war deghi ok aare som fyr seigir.
Biskop Olaf af Bergen mageskifter til Philippus Endridssön (paa Losne) 10 Maanedmatsbol i Hengestig i Dale Sogn i Sogn mod 81/2 Maanedsmatsbol i Lafvin i Ryggiar Sogn i Aurland (i Sogn).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3 og 4 Segl mangle. Istedetfor Bispens eget Segl er Munkelivs Birgittiner-Konvents vedhængt, uden Tvivl ved en Feil fra sildigere Tid.
Wy Olaff med gudz nadh biscup j Bergwin kungørom med tesso waro opno breffue at wy hafuom giort jarda skipte med Philpus Endridhsson j swa matto som her æpter siger at wer fenghom honom biscupstolsens jardh ok ware x mamatabol j Henghestigh som ligger j Dals kirkio sokn i Sogne husaløsa ok ødhe med allom luthom ok lundendom som til henne ligger ok læighet hafuer fra forno ok nyo mgho wndhan skyldo til æwerdeligher æghner honom ok hans barnom ok ærfuinghiom, her amoth fik han oss ok afhende med hander bandhe godom monnom nærwarendom jardh sina bygdha ok bøldha med husom Lafwin j Stenklappe jardh half ix mamatabol som ligger j Rigger kirkio sokn j Wdhlandhe med allom them luthom ok lundendom som nw ther til ligger heller læighet hafuer jngho wndan skyldo domkirkionne j Bergwin ok henne formanne til æwerdeliger æghnar. Ok til santz witnesbordh her om henghiom wy wart jncigle firir thetta breff som giort war j Dale kirkio sokn wppa sancti Dionisii dagh ok thæir godo mæn som ther næruarendhe ware som ær sire Fin Sygmundasson ok sire Pæder Jønisson korssbrødra at kristkirkio j Bergwin Jfuar Gunnarsson ok Jfuar Odhsson lagrette mæn sin jncigle med ware jncigle som giort war anno domini m o cd o xxx octauo.
[555 aar1438] 
To Mænd kundgjöre, at Lafrants Rantzau og Thorstein Thoressön havde mödt for dem i Anledning af Kongens Ombudsmand i Söndre Gudbrandsdal, Azor Olafssön, og et utugtigt Rygte, som Thorstein havde tillagt Lafrants. Men paa velbaarne Benkt Hartvigssöns og flere Kannikers og Lægmænds Anmodning frafaldt Thorstein sin Klage, mod at Lafrants aldrig mere skulde urettelig bagtale ham eller Azor.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene hænge under.
Thet skall alla godha mæn witerlighit wæra hørande æller læsande thetta breff at iak Godhen Otrækxson och Skældulfuer Odzson warom a Smædha stadhum j Aal monadaghin næsta for Calixti pape anno domini m o cd o xxxviij o komo ther till orda Lafrenz Ranzoo och Thorsten Thorsson wm Azor Olaffsson konongs wmbodzman j sydra lutanom Gudbrandzdala : och wm otuktalighit røkte som Thorsten sagde at æfter forsagdom Lafrenze gek. hwar fore the satte badhe borghan fore sik till swars och rettis komaskulandis wppa anæmpdan tima. huilka borghan wælboren man Beinkt Haruictxson anamadhe. Æn morghonen ther næst æpter komo the till widhrtalan Lafrenz och Torsten fore ærlighin man Beinkt fornæmpdan. oc fore manga andra ærliga mæn och hedhrliga kannuka presta och leekmæn. bødh tha Thorsten Thoresson fore sik skællighin witne wm fornenæmpt røkte. Æn Beinkt Haruictxson. herra Haralder a Hofue. herra Halbiorn a Stangom : Nicles Mws foghite a Totne. oc Paal Haluordzson oc manga flera kannuka presta oc leekmæn. badho ther wti at Thorsten føresagder skulde thet sletliga ofuergefua fore theres bøn skuld. huilket han giorde i so dana matto. at Lafrens Ranzoo skulde aldreg ther æpter thala wppa Torsten Thoresson æller Azor Olaffson och them fore engin riik æller fatik berøkta oretliga. Oc fore mera wisso her wm hengdom wi waar incigle fore thetta breff som scrifuat war j fornæmpdom stadh oc are som før seghir.
Borghild Amundsdatter kvitterer paa Kongedömmets og sin Husbondes Herman Moltikes Vegne Aslak Thordssön for 2 fulde Fredkjöb og to fulde Thegn i Drabsböder for Thorer Steffanssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet (Bolternes Vaaben) vedhænger.
Thet se ollom ghodom monnom kwnnikt tæim som thetta breff se ædar høyra at jæk Borgilda Ammvnds doter kænnes tæs med tæsso mino opno breffwe at jæk haffwer vp boret aff Aslak Thords son twæn [556 aar1439] na ffwll ffridkaup oc twænna ffwlla tægn til nøges ffore thet at han ward at skada Torerre Stæffans syne w for syni oc tær ffore gæffwær jæk honom quitan oc allwges lidugan fførst a konogdomsæns wægna oc swa a Hærman Moltikis wægna mins hwsbonda, oc skal han oc wæra quiter ffore alt thet som han haffwer broteth mot min herre konogen til tænnæ dag j swa mata at han skal aldre wæra a mooth Hærman Moltike wtan til retes. Oc til meira wisso ta sette jæk mit jnsigle ffore thetta breff som giort war j Akabærge som liger j Rodosokn a sunodagen nest efftir winterneter anno domini m o cd o xxx viii.
Alf Eivindssön og Egil Solmundssön anbefale Eivind Dyressön som en i Bygden hæderlig kjendt Mand paa hans Pilegrimsfærd til Throndhjem.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. 1ste Segl mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref sia ædher h/oe/yra sændher Alwur Euinnzsson ok Eghil Solmundasson q. g. ok sina kunnikth gærandhe ath madher /th/esse sem Euinder Dyrasson heither vil fara sina pilagrims færdh til /Th/rondems han hewer verith heer j varum bygdhum sem ein ghodher man ok ath ghodhum lutum kændher bæde mædher meen oc hwinnor ok lakith sina skuldhir bædhe fath/oe/kom ok rikom kirkium oc vmboszmonnum. /th/y bidhium meer alla ghodha meen hwara helszsth sem han kan fram at koma ath j /th/ialpin ok styrkith han fram a siin vægh /th/et sama vilium meer gæra mædher ydhra mææn ær /th/et swa ath /th/eir /th/urua vaar mædher vere gudh mædher ydher oc hans signath modher Maria. scriuath a Biallandhe die sanctorum apostolorum Filippi et Iacobi anno domini m o. cd o. xxx o. ix o.
To Raadmænd i Tönsberg vidne, at velbaaren Mand Rolf Kane solgte 12 Öresbol i söndre Skardeberg i Istre Fjerding i Thjödling Sogn til Andres Gudmundssön, og derfor fik fuld Betaling. (jfr. No. 669.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Ollum monnum /th/æim som /th/ettæ bref sia eder høyra sender Hakon Eskilsson oc Thord Thorbiorneson radmen j Tunsberge q. g. oc sinæ kunnicht gørande at midh warom j Eskielenom j Tunsberge a sancti Johannis dagh ewangeliste ante portam latinam anno domini m o cd o [557 aar1439] xxxix o. sagom oc hoyrdhum at /th/eir heldho handom saman af einne halfuo welboren man Rolf Kane en af annare halfuo Andres Gudmundzson med /th/y skilorde at førnempder Rolf Kane sælde med ja oc handerbande Andresi adernempdom xij aura bool jerder som Skardebergh heiter synste garden som ligger j Istre fierd(u)ngh j /Th/iodelingh sokn frialst oc heimholt firi hwarium manne med allom lutum oc lunnyndum vttan gardz ok jnnan fra Rolf Kane oc hans ærfuingiom oc vnder Andres førnempdan oc hans arfuinghiæ till æuerdeligre eigo oc aldz *ofrædis. kendizst oc førnempd Rolf Kane at han hadhe vpboret fyrste peninge oc øfzste af Andres førnempdom epter /th/y som i kaup /th/eire kom vm førnempt kaup, oc till sannynda her vm sette *ek mit okor jncigle firir /th/ette bref er giort var a degi som før seighir a fæmtighionde are rikis okors wyrdulighs herre herre Eriks med gudz nadh Noregs konongs ok till sanynde sette jek Rolf Kane mit jncigle med theire (in)sigle firir førnempt kaup.
Ivar Ormssön, i Lagmands Sted, kundgjör, at Jörund Anundssön og Thorgeir Thorlakssön havde mödt for ham og hele Lagretten 18 Juni næstför angaaende Arven efter Ingeborg Gunnarsdatter, og ladet hver sine Breve læse, men at Thorgeir ei vilde modtage det tilbudne Forlig, men skjød sig hjem til Althinget.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollum monnum /th/eim sem /th/etta bref seæ ædher høyræ sendha Ifwar Ormsson i loghmans stadh q. g. oc sinæ kunniktgørandhe at kom firir migh oc alla loghrettonæ a monadaghen nestan firir Jonsuoko Jorunder Anundzson en af annare halfwo /Th/orgeir /Th/ollaksson sem /th/a waro baadher loghlighæ firir komner wm arf eftir Jngeborgho Gunnarsdottor. Leeto /th/eir /th/er /th/a baadher læsæ siin bref oc skæll, venthis oc /th/a fyrnemder /Th/orgeir ey meiræ prof ædher skilrikæ ytaremeir en /th/a hafdhe han /th/er firir loghretone, oc vildhe ey hafwa /th/aa semio sem honom war saghd vttan skøøt sigh heim aa all/th/inghith. Till sanendhæ sette ek mit jnsigle firir /th/etta bref er giort war j Stafwangre jn vigilia sancti Johannis baptiste anno domini mcdxxxix.
[558 aar1439] 
Bo Abbed i Hovedö, Toke Niklassön Erkeprest, to Kanniker ved Halvardskirken, Simon Björnssön, Haakon Hoskuldssön Lagmand, to Borgermestere og to Raadmænd i Oslo udstede Vidisse af Fru Margretas Erklæring om hendes Arvinger. (ovenfor No. 683.)
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Alle 10 Segl vedhænge.
Ollum monnum /th/em sem /th/etta bref sea edher høyra senda Boo med gudz /th/olenmødhe abote j Hofudhøy, Toke Niklisson erkiprester, Rolland /Th/orsteinsson Gwnnar /Th/iostulfsson. canika at sancti Haluardz kirkiu Symon Biornsson Hakon Hoskuldzson loghman, Aske /Th/orgersson Henrik Wittenhagen borgemeistare Iens Laffrantzsson oc Olaf Jonsson radhmen i Oslo q. g. ok sina kunnigt gerande at vm freadaghen næsta eftir allehelghona messodagh anno domini m o. cd o. xxx o. nono ware wy j domkyrkiæ gardenom i Oslo saghom ok høyrdhom oc granligæ skodhadom oc ifuerlasom eit bref med heilom oc welferdugom hengende inciglom ufalsat oc uskrapat swo ludhande ord fra ordhe sem her seghir. [ Nu fölger Brev No. 683. ] Oc till sanninde her vm settom wy ware jncigle fore /th/etta transcriptum bref er giort war i Oslo a deghi oc are sem for segir.
Eyvind Rolfssön og Borgar Alfssön, Lagrettemænd, kundgjöre, at Sigmund Rolfssön solgte sin Broder Vifil Rolfssön Gaardene Seland i Andebo Sogn paa Vestfold for det halve Kere-Fiske i Styrvolds Sogn paa Vestfold m. v. (jfr. No. 536.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. 3die Segl mangler.
Ollom monnom theim som thetta bref sia ædher høyræ sendæ Eyuinder Rolfsson ok Borghar Alfsson loghretto men q. g. ok sinæ kunnigt gørande at a thorsdaghen firir Gregors messo anno domini m o cd o. xl o. warom myt j mydstofvnæ j sydræ gardenom j Kysto j Sæliesokn j Slemdale saghom ok høyrdhom a at Sigmunder Rolfsson kiendis hafua selth Wyuil Rolfsyni brøder synom swa mykit som han atte j badhom gardhomen Selandæ som liggiæ j Andæbo sokn a Westfoldhena firir halfua tha deildenæ j Kiæræ fyskeno som ligger j Styræwallæsokn firir Helgalandz eigho som fader theiræ atte som ær tweggiæ laupælandh ok førnemd Wyuil Rolfsson attær løyste af Groo Ellingsdotter ok Groo Torgeirsdotter, gaf ok Wyuil broder synum myllom jardæskipteno ok halfuen luthen j førnemd fiskekiereno half iiii kørlagh swa at adernemder Sigmunder leth sigh wel at nøgiæ, swa at [559 aar1440] halft fyskith skal halft huor theiræ følgiæ, item frelsædhe huor theiræ førnemden luthburdh j jordhom ok j fiske som j huors theiræ byte kom heymholden at wara med ollom lutum ok lunnindom som til ligger ok leghit hafuer fra forno ok nyio vtten gardz ok jnnen, vnden Wyuil Rolfsson halft fiskit som før seghir ok hans erfuingiæ ok vndir Sigmunder Rolfsson ok hans erfuingiæ til æuerdelighe eigho, j samma mathæ førnemde garda Selandæ j Andæboo sokn vnden Sigmundæ Rolfsson ok hans erfuingiæ ok vndir førnemden Wyuil Rolfsson ok hans erfuingiæ til æuerdelighæ eygho ok alz afrædhis jtem war thettæ skifte giort med beggies theiræ hustrwer jaqwædhe ok handerbande Gunbørghæ Haluardzdotter ok Adhælizæ Gunnersdotter. Ok til meyræ wisso ok sannindæ her vm tha sether Sighmundær Rolfsson syth jncigle med warom jnciglom firir thetta bref som giort war deghi ok are som fyr seghir.
Petrus de Monte, apostolisk Protonotarius, General- Collector og pavelig Nuntius i England og flere Lande, kundgjör, at Pave Eugenius IV har tilstaaet dem, som ved Gaver understötte hans Omsorg for Grækernes Omvendelse til den romerske Kirke og andre gudelige Gjerninger, Ret til at vælge sig en særskilt Skriftefader, som kan absolvere i alle de Tilfælde, hvori ellers det apostoliske Sæde maatte söges, og tilstaar en Johannes en saadan Ret. Formularen for Absolutionen er vedföiet.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 353-355 efter en tabt Codex.
Universis et singulis presentes literas inspecturis Petrus de Monte, prothonotarius apostolicus, utriusqve juris artiumqve doctor, in regno Anglie etc, collector generalis et apostolice sedis nuncius, salutem in auctore salutis. Cum pro felici conversione Græcorum ad obedienciam sacrosancte Romane ecclesie, arcendisqve infidelibus procul a finibus christianitatis, aliisqve nonnullis piis ac sanctis operibus, divina cooperante gracia, prospere consummandis, sanctissimus in Christo pater ac dominus noster, dominus Evgenius divina providencia papa 4 us omnibus et singulis Christi fidelibus, qvi ad tam laudabilium operum prosecucionem ac incrementum de suis facultatibus contribuerint, juxta tenorem literarum apostolicarum desuper confectarum, elegendi ydoneum confessorem, secularem sev regularem, qvi ipsis vere penitentibus et confessis semel in vita et in omnibus casibus, in qvibus sedes apostolica esset merito consulenda, absolucionem, et semel in mortis articulo plenariam remissionem valeat impertiri, injuncta eis, pro modo culpe, penitencia salutari, plenam et liberam concesserit facultatem, eo [560 aar1440] adhibito moderamine, ut si qvi vouerint peregrinacionem aliqvam, etiam si ad limina apostolorum vel ad terram sanctam, vel qvi ex usuris vel turpi lucro, de qvibus incertum est qvibus fieri debeat restitucio, non aliter hoc beneficio gaudeant, nisi expensas itineris et turpia lucra hujusmodi ad hoc subsidium contulerint, qvemadmodum ex ipsis literis apostolicis, super inde confectis, evidenter apparet. Nos, qvi ad talium piarum Christi fidelium largicionum oblacionumqve collectionem per literas apostolicas sumus specialiter deputati, universitati vestre notum facimus per presentes, N. Johannem etc. de suis facultatibus iuxta continenciam predictarum literarum apostolicarum contulisse. Idcirco eundem, auctoritate premissa, eligendi confessorem semel in vita et semel in mortis articulo, ut supra, qvi ei plenam remissionem omnium peccatorum valeat impertiri, plenam et liberam potestatem habere decernimus per presentes. In cujus rei testimonium has literas nostri sigilli, ad hoc deputati, fecimus appensione muniri. Datum Londini anno domini m o. cccc o. xl o. die 4 ta Aprilis pontificatus prefati domini nostri pape anno decimo.
Forma absolucionis.
Dominus noster Jesus Christus, qvi dedit discipulis suis potestatem ligandi atqve solvendi, ipse te absolvat. Et ego auctoritate apostolorum Petri et Pauli, et totius matris ecclesiæ atqve virtute hujus bullæ et papalis indulgenciæ, te absolvo ab omnibus peccatis tuis, mihi confessis et contritis, et de qvibus velles confiteri si tuæ occurrerent memoriæ, et concedo tibi plenam remissionem omnium peccatorum tuorum, et absolucionem, in qvantum claves ecclesiæ se extendunt in hac parte; ita ut sis absolutus ante tribunal domini nostri Jesu Christi, habeasqve vitam æternam, et vivas in secula seculorum amen. Et si in hac infirmitate te non contigit decedere, præsentem absolucionem usqve in articulo mortis tuæ tibi reservo. In nomine patris et filii et spiritus sancti amen.
Thorer Amundssön, Ombudsmand i Robyggelag paa Erlend Endridssöns Vegne, vidner, at Aslak Thorbjörnssön med 12 Mænd edeligen beviste, at han var uskyldig i Björn Thorgrimssöns Drab, for hvilket Thorer derfor paa Kongens Vegne frikjender ham.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Segl mangle.
/Th/ess kenniss ek /Th/orer Ammonsson vmbodz (mader) j Robyggialoghum a Erlenss Endridhzssonar wegna at ek war j Amliidh manadagin nest eftir kyrmesso daghin anno domini mcdxl o. took iak [561 aar1440] dull oc vndhan førslo Aslax /Th/orbiarnasonar firi aftak Biarna /Th/orgrimssonar firi /th/æær radhasaker sem fyrnemdom Aslake war gefuit gengo /th/a fram xii skælighe men en Aslakar adarnemdar soor fullan bokar eidh oc /th/eir xij men sannadhe eidh hans at han war hwarke vitandhe waldande ne gerande vm aftak fyrnemz Biarna. /th/wi gefuer ek han kuittan oc lidhogan firi mek oc mina eftir komanda a minss herra konungxsins wegna firi fyrnemdar radhasakir till sanninda setti Ommundar Olafsson sit insigli med mino firi /th/etta bref er giort war j Aamliidh jn anno sem fyrseghir.
Biskop Olaf af Bergen anbefaler Eremiter-Augustineren Broder Johannes Wybyrton, som med sin engelske Provincials Tilladelse i nogen Tid hæderligen har opholdt sig i Bergen, især til Eremiterordenens Fædre og Brödre paa hans forehavende Valfart til Blodet i Vilznak (i Brandenburg.)
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 626-627 af en tabt bergensk Copibog, mellem Brev af 1434 og 1446.
Universis etc. presertim venerabilibus patribus et fratribus ordinis heremitarum beati Augustini præsentes literas etc. Olavus dei gracia episcopus Bergensis salutem in auctore salutis Iesu Christo. Dignum est et omni ratione consentaneum, ut illi qui jugo domini ac religionis sanctæ servitio spontanea voluntate mancipantur, ampliori dilectione et laudabili veritatis testimonio præ ceteris honorentur. Idcirco vniversitati vestræ notificamus per præsentes, quod frater Iohannes Wybyrton ordinis heremitarum beati Augustini in habitu suo regulari ac aliis suæ regulæ observanciis nobiscum sub benivola et gratha licencia sui provincialis provinciæ Angliæ per aliquot tempus moram traxerat, standi bonis intentus operibus et honesta conversatione probatus, quem absque omni querimonia et infamiæ nota vitæ laudabilis meritum prædecorat, pensatis igitur ipsius honestate et morum gravitate, quibus erga nos commendatur, caritati omnium vestrum ipsum recommendamus intime supplicantes, quatinus ipsum ad vos vel vestrum quemlibet divertentem causa peregrinacionis versus preciosum cruorem domini in Vilsnak in exitu pariter et reditu amore divinæ retribucionis et precum nostrarum [562 aar1441] ob respectum caritative recipere, benigniter recolligere et humaniter pertractare dignemini graciosis beneficiis, consiliis et auxiliis atque oportunis favoribus ipsum promoventes, nullam sibi in persona et in rebus injuriam, molestiam vel offensam nec ab aliis, quantum in vobis fuerit, inferri faciatis, sed pocius ipsum ab omni injuria et molestia defendentes, quod contra suos promotores gratuita vicissitudine promereri cupimus requisiti. In quorum *rei testimonium et evidenciam omnium et singulorum præmissorum has nostras literas sigilli nostri affixione duximus communiri. Datum etc.
Paal Halvardssön og hans Sön Guttorm give Halgeir Kvikssön Fuldmagt at bortbygsle deres Jordegods i Hardanger og hæve Landskyld deraf m. v.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Seglet mangler.
Thet skall allom godhom mannom kunnogt wæra som thetta breff læsa ædher høra at jak Paall Haluardzson och Guttorm min son hafuom fengit beskedaligom manne Halgeir Quigson wart fult och laglighit wmbodh ofuer alla wara iordir och iorda parta j Hardangre huarre hælzst the liggia ther : theim at byggia och landbola till at faa abwd och landeskyld j at skylia som han geter bætzst : landzskylder warer wtkræfuia och wp at bæra : oss wnder grein och rettan rekningskap : och theim till rette søkia som olagliga hafua ofuer wara jordir farit : och hwat han lagligha gørir j thesso waro wmbodhe thet wiliom wi halda och hafua likaruiis som wi ther siælfue ner ware : Och till sanninda her wm hengde iak Pall mit jncigle for thetta breff som scrifuadh war a sancti Marci ewangeliste dagh anno domini m o cd o xl o primo.
To Mænd optage et af Skeldulf Prest paa Vestby fört edeligt Prov om Formandens Sira Thords sidste Vilje og hvem hans Arvinger vare.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger i Skindrem.
[Ollum monnum] /th/æim sæm /th/ettæ bref sea [æder høyra senda Giurdher] Biærthzson prester aa Hobøle ok Alfuer Kolsson logrettoman q. g. ok sinæ kunniktgerande at mit warom aa Narfuæbøle ær ligger j Høbøles sokn aa imbru løghurdag. j huitæsunno vikunne. anno domini mcdxlprimo. Saghom ok høyrdum aa at sira Skeldulfuer prester aa [563 aar1441] Vestby leidde eit skilrikt vitne ær sua either. Jngeridh som laulaghæ /th/ænte sira /Th/orde som song aa Vestby gud hans saall haue som sua suor aa book med fullom eidzstaf. at hon høyrde sira /Th/ordh fyrnemdan sua oftæ seighia sua wæl firir odro folke. som firir sino æigno folke. /th/et godz ek her eiger /th/er med sculu minir eruingiæ enktet med haua oc vil /th/et gud ek komer orde oc skilmalæ firir mik. /th/a ær /th/et min wili at /th/en hælga kirkiæ som ek hefuer /th/et af, oc min matmodher ær skal /th/et æigha efter minæ dagha. en /th/et godz som ek eiger j Vikenne. oc mit fædhrene oc mødhrene ær. /th/et skulu minir arfuinge haua. Jtem hafde oc fyrnæmd Jngridh /th/et j eidhi sino(m) at /Th/orbiorg fodhur syster hans oc /Th/orkiæl vm han vilde sua flighiæ sig. ero minir rettæ æruingiæ sagde sira /Th/ordher ader nempder, vare oc /Th/orger oc Hangharder firir stempder at lydhæ /th/æssa vitnj. til sannynde her vm. settom mit okor insigli firir /th/ettæ bref ær giort var aa deghi oc are sæm fyr seighir.
Gotskalk, Biskop paa Holar og Vicarius for Biskop Jens i Oslo, mageskifter Reidarsdal i Tyredal til Tyredals Kirke for Haathveit i Nissedal, samt til Thveit Kirke 5 Löbsland i Grimsthveit for 4 Löbsland i samme Gaard Haathveit. (Thelemarken.)
Efter en Vidisse p. Papir i Deichmanns Biblioth. Nedenfor No. 803.
Thorgils Thorleifssön, Prest paa Hereseid, og 2 andre Mænd vidne, at Stein Navarssön bekræftede sin Faders Salg af 2 Markebol i Subdal i Tyridal (Thelemarken) til Nerid Germundssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger.
Ollum monnum them som thetta bref sea ædher høra sendher Torgiuls Torleifson presther a Hæræsseidhe Grundhe Haluardson Haluardher Torgiulson q. g. ok sina kunnikth gærandhe at mit varom a Bæ j Tyridale palmsunnadagh anno domini mcdxlii o sagom ok hørdhum a at their heldho handom saman af eine haluo Neiridher Germundzson æn af annare haluo Stein Nauarson mæd thy skilordhe at firnempdher Neiridher kændis mæd ia ok handherbandhe ath fadher hans hafdhe selth ii markabol j Subdale som ligher j Thyridale a Thalamorkinne ok lauar iak firnempdher Neiridher thet ii markabol frialst ok akæralaust firi mik ok minum sistrum ok sistre barnum fra mik ok minum æruingium ok vndher firnempdan Sten ok hans æruingia til æuerdhelegho eigo ok alsz afredhis. item kændhis ok Signei Gunnarsdother mæd sama ia ok handerbandhe ath hon lauadhe *tridnempdhum Stene iiii markabol j Subdale i firnempdre iord frælsa ok akørælausa firi ollum loglegom agongum æfther thy som Suen min eigin bonde byth hafdhe fra mik ok minum æruingium ok vndher firnempdan Sten ok hans æruingia til æuerdelego eigo ok alsz afradis. til mera visso ok sannindhe hengio vi vor jnsigle firi thetta bref som giorth var degi ok are som fir sæghir.
[565 aar1442] 
Tolv Mænd afvise en Sag mellem Skeldulf Thordssön, Prest paa Vestby, og Alf paa Vidanes, for hvem Sönnen Thorgeir mödte, angaaende Eik Skov (i Soner Sogn paa Follo), fordi det Domsbrev, hvorefter Sagen var henvist til deres Dom, kun var beseglet af den ene Part, fordi der ei var mere end en Prest blandt dem, og fordi Thorgeir ei havde Fuldmagt fra sin Fader. Parterne stævnedes derfor at möde for Oslo Official og Lagmand förstkommende Petersmesse.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle, tilligemed det paaberaabte Brev.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/ætta bref sea æder høyræ sendæ Giurder Biærtzson prester aa Hobøle Jon Biornsson /Th/orkiæl . . . . . radhmen j Oslo Andress Einarsson Jon Steinarsson Jon Einarsson Karl Æinarsson Jon /Th/oraldzson Neskononger Vlfsson. /Th/orer Jonsson. Amunder Jonsson oc /Th/orer Asbiornæson logrettomen q. gudz oc sinæ kunnikt gerande at meer warom aa Eik j Sanæ sokn aa sancti Haluardz eftan. anno domini mcdxlij o. war /th/ær /th/a sira Skeldulfuer /Th/ordæson prester aa Wesby oc quadde oc krafde Alf aa Vidhanæse. en han kom /th/ær /th/a ekki en /Th/orgeir hans eighin son sette sigh. j fodhur sins vmbodh. sua at han wilde badha gefua oc taka oc lata sig at nøghæ huat som godher men kunde at finnæ firir reth. oc dømæ /th/eira j mellom vm Eik skog. tedde /th/a sira Skeldulfuer fyrnempder bref firir os. at /th/eir sira Skeldulfuer oc Alfuer adernempder varo /th/a /th/iit dømder huer med sino profue vm fyrnempdan skog vndir xij men halft klærkæ oc halft leikmen sua j matæ at /th/eir skulde /th/et maal ra[nz]aka oc /th/er ifuer dømæ eftir bæggiæs /th/eiræ profue eftir /th/y som brefuet sialft wm sig watter. oc /th/ettæ bref ær widher fæst. Warom meer /th/a nempdir j /th/en doom aa badhæ halfuo. oc gaf sira Skeldulfuer sig /th/a /th/ar j retten vndir leikmannæ dom. med /th/et ytarstæ sem han matte med loghum gera oc meer mattom med rettæ ifuir dømæ oc han wilde /th/et haldæ oc haua huat meer kundom /th/er wm at dømæ eftir bæggiæs profue, oc profueno ranzakadho aa bæggiæs halfuo kundom meer ængan ændælighin doom wm fyrnempdan skog. at sithiæ æder dømæ fyrst firir /th/en sculdh. at domsbrefuet war ekki insiglat aa adro halfuo. oc wistom meer ekki huat /th/at hafde at /th/ydhæ sua oc fore /th/y at /th/ar war ekki vtan ein prester. hafde oc fyrnempder /Th/orgeir huarkit vmbodzbref. æder skiælighin witne af fadur sinom at han war /th/a fuller oc loglighin j hans wmbodhe. /th/y dømdom meer /th/et maall jn til Oslo firir officialem oc logmannen til iij syknæ dagha som nester ero firir Pædhers uoku nu nest komande /th/er /th/a at geræ oc lithæ huat som /th/eir seighia /th/eim [566 aar1442] firir reth. wm adernempdan skogh. til sannyndæ her vm settom meer wor jnsigli firir /th/ettæ bref ær giort var aa deghi oc are sæm fyr seghir.
Svein Bassessön, Lensmand paa Marker, og Thjostolf Arnessön Lagrettemand, vidne, at Halvard Thoressön forböd Thorer Pederssön at lade sig give Brev om de Vidner, han for Dannemænd havde fört.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 2 Segl vedhænge.
Ollom monnom thæim som thetta breff see æller høra sændher Swein Bassason lænsman aa Morkom ok Tiostolffwer Arnason logrettitzman ther sama stadh q. gudz ok sina mith wiliom idher kwnnokt gøra at mith worom j Æng som ligger j Øiamark sokn a Markom a Pedarsmesso apthan anno domini m o cd o. xl ii o saghom ok hørdhom a at Halwardher Toresson forbaudh Torere Pedarssyni at latha scriffwa seek breff wm thaw witne som fyrnæmdher Torer fyr læith haffdhe fore dandhamannom ok aall saman skelrik waro ok forbaudh herra Pedare noghoth at scriffwa ther wm ok waro taghen æpther seex manna dome til saninde her wm tha sætthom wi war jnsigle fore thetta breff som giorth war deghi ok are som fyr sæghir.
Kong Christoffer stadfæster de ældre Privilegier for Skomagerne i Miklagard i Oslo, og tillader dem frit at kjöbe i Byen Huder, Bark og andre for deres Næringsvei fornödne Ting.
Efter Orig. p. Perg. i Rostocks Arkiv. Kongens Segl vedhænger.
Ver Cristoffer med guds nadh Danmarks Suæries Norghes Wendhe oc Gotha konwngh paladzgrefue vppa Riin ok hertogh j Beyarnæ gør witherlikt alla men med thetta warth opna bref ath wy hafua seet oc grangiflighæ skodeth priuilegia bref som gefuin æro sutharonom j Myklagardhe j Oslo. /th/y stadfestæ wy theim ok thagha fornemda sutharæ theira hion oc theira godz j wara kungligæ wærn hegn oc beskyrmilse til allra retta malæ vnnandes theim frialsligha kaupa j bønum huder bark oc adra luthi swa mykit som theim tharfuadz til sinar smidhi oc forbiodum weer folkomligha hwarium manne theim hindra vforrettæ mødha qwalæ adher theim nokron ofuerkost æder aloghu weithæ vttan thær som at forno hafua wærit nema hwar that gørir, wili sæthæ warre sandre oblide oc ther ofuan aa. viij ørtogu oc xiij mark oss j [567 aar1442] brefue broth til Marie kirkiu capello waro oc theim fulretes oc halfaukad sakar thessa wars warnada brefs. Datum Asloie anno domini mcdxlsecundo thysdagin nest eftir octavam visitacionis beate Marie virginis nostro sub secreto.
Biskop Olaf af Bergen og Benkt Hartvikssön Ridder skifte Jordegodset efter sine Forældre Hartvik Henrikssön og Hustru Jorund Sunolfsdatter, hvorved Olaf beholdt forskjelligt Gods i Gudbrandsdalen, Hedemarken og Romerike, Hartvik ligesaa i Gudbrandsdal, Hedemarken og Thoten, og desuden beholdt Olaf en Gaard i Korskirke Sogn i Bergen, mod at Hartvik fik Olafs Lod i Ivar Flæmings Pantegods. Som Vidner medforsegle Bisperne Gotskalk af Holar og Gunnar af Hammer samt Kannikerne i Hammer Erling Erikssön og Finboge Nikulassön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Brevet er oventil afskaaret som en Indentura, og i Randen sees den nedre Halvdel af CIROGRAPHVS. 5te og 6te Segl tilovers.
Ollom monnom /th/eim som thetta breff sea æder høra sender Olafuer medh gudz nadh biskuper j Bergwin ok Benkt Haruiktsson riddare q. g. ok sina kwnnokt gørande at mer hafuom giort thetta jarder skipthe medh ja ok handerbande æpter theim helningxdel som giorder war mellom fader okker ok moder Haruikt Henriksson ok hustru Jorunde Swnolfs dotter hustru hans godrar aaminningher medh begges waro sampthikt. lutnadom wer biskup Olaff thesser jarder som først ær Bergh Gardlasar Olstader ok Onempshuser ær liggia a Frone jtem Spekhuser j Fodwanghe jtem Langhagardh Blikkar Glømene Holen ok nædre Tandhar ær liggia a Trøttene jtem Laghertwn j Mwsdale jtem austr Enghiar j Gausdale jtem Heggene j Fawn Alm Lyder ær liggia j Follabw jtem allan Liosgardhen Biernastader nørdra Bergh Gethestader Sæther Arnarudh Raufnarwdh Rwdh ok kwernastødit medh kwærnom j Mesnar widh litsla Hammar. liggia alla tesser adernempder jarder j Gulbransdalom. jtem mædal Skerdene ok westræ Skerdene j Skwngh jtem Yrikstader i Romedale. liggia tesser jarder j sudralutenom a Hedmark. jtem j Frøængh a Brøteme jtem Twnesagher ær ligger j Durale a Romarike jtem helfdena j allom them warpom som Haruikt ok hustru Jorundh fyrnempdh atto j Laghenom medh hafstødhom ok allom adrom til læghiom. Æn jek Benkt lutnade tesser jarder først bade gardana j Ellestadom j Ringeboo sokn bade gardana j Linwikom æt øde gerde ther til som Hammar hether jtem Borghen Smydhiwsangh ok Kolstader ær liggia j Fodwanke jtem Mædhaleim a Trøttenne jtem Holl j Mws [568 aar1443] dale jtem Hoff ok Nædremoo j Øya jtem Fossar j Gausdalar jtem Swrnaflek a Swarsheme jtem Holmer Kawsagardh Paalsgardh ok Warghastader j Aall jtem Jakwlstader j Faubergs sokn jtem Byrker j Wingreme. liggia alla tessa jarder j sudrelutenom j Gulbransdalenom. jtem Faxastader ok Bredhesæther som och liggia j Aal j Faubergs sokn jtem Stokker som ligger j Redalæ jtem Hafswaler j Ridhebw jtem Spanghena ok j Berghe a Fauskom jtem Skoddhine j Aal j Rwmedale leggia tesser jarder a Hedmarkenne. jtem Grimestader a Totne jtem half werpe i Laghenom medh forre skilmale. Jtem lutnades weer och biskup Olaff swa mikin lut j Brothusa tomptene som herra Benkt ther j burde som ligger i Kroskirkio sokn j Bergwin. en jek Benkt lutnades ther a moot swa mikit som biskup Olafue burde j pantha godze Jfuar Flæmingx. Til sanninde her om sætia wyrdelighe herra ok andelighe fæder herra Gotskalk ok herra Gwnnar medh gudz nadh biskupe j Hola ok Hamre sire Ellinger Eriksson ok sire Finbogh Niclsson korsbrøder j Hamre som nær waro tessa waro handerbande ok samptikkelighe gerdh sin jncigle medh warom jnciglom fore thenna cirografphum som giorder war j Oslo tisdaghen nest æpter Selio manna wakw anno domini m o cd o xl o secundo.
Jtem finness ok nokra adra jarder eller kwnne wpp at spøriass ther som ekke nw nempnes for j brefuene Haruikt ok hustru Jorundh atte eller ret til hafde tha sculu thæær skipthes framdelis okker j mellom til jempnader eller warom ærwinghiom.
Skiptes bref mellom biscup Olaf oc her Benkt Haruiktsson.
Herlaug Matthessön, Lagmand i Oslo, tildömmer Paal Beintsssön 10 Öresbol i Medalby i Kraakstad Sogn paa Follo, som Kolbein Baardssön paastod, at Harald Lagmand havde tildömt hans Værfader Eilif Olafssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler tilligemed det för vedheftede Brev.
Ollom monnom them som thetta bref sea æder høyra sændir Herlaugha Mattesson loghman j Oslo q. g. ok sina kunnikt gerande at ek var i raadhstofuone j fyrnemdom stadh frædaghen nest fyre thridhia vaku anno domini m o cd o xltercio komo ther a stæfno fyre megh oc fleire godhamæn Paal Beintson af einne halfo æn af annare halfonne [569 aar1443] Kolbein Baardhason var tha theire retta stæfno dager kærde tha fyr da Paal at fyr da Kolbein amagha fore honom x aura bool jærder j Mædhalby ær ligger j Krakastadha sokn a Follo æn fyrnæmpda Kolbein suarade oc saghde at Haralder loghman j Oslo hafde døømpt Eilifue Olafsyni værfæder hans fyrnæmpt x aura bool j Mædhalby. thede tha fyrnæmpda Beint mægh bref vndir Haraldh Kolbiornson loghmanz i Oslo inzighle oc thet profsbref som thy fylghir oc thetta mit bref ær vidher fæst oc krafde mægh dooms vm thet maal. brefuonom skoddom oc inuyrdelegha ifuirlosnum a badhar halfonnar døømde ek medher laghar orskurdh fyrnæmpt x aura bool j Mædhalby til eigho oc alz afrædhis æ ther til annat proof finz sannare fyrnæmpdom Paal til eigho oc alz afrædhis til saninda sætti ek mit inzighle fyre thetta bref som giort var deigi oc are som fyre seighir.
Tre Lagrettemænd i Thelemarken kundgjöre, at Halvard Reidarssön kvitterede Brödrene Grjotgard og Björn Erikssön samt Asbjörn Germundssön for 19 Mærker Guld og 1 Mark Guld i Overgave som Saarböder fra deres Fader Erik Björnssön.
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglene affaldne.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta bref sæia æder h/oe/yra sænder Swenunger Biughsson Hærgyls Drensson ok Haluarder Arnason logrettomen a /Th/ælamarken q. g. ok sina kunnikt garande at mer varom j hia saom ok h/oe/yrdom a /th/eir heldho hondom saman af enne holfuo Haluarder Redarson en af annara holfuo Griotgarder Erikson ok Bion Erikson ok Asbion Germuzson, med /th/eim skylmala at fyrnemder Haluarder, gaf adernemda br/oe/der quitta ok Asbiorn lidugha fyre sara b/oe/ter sæm Eriker Biornsson fader /th/eira br/oe/dra hafde giort Redare Siurdasyni, for ser ok sinom æruingom ok ollom sinom æfter komandom, kendis fyrnemder Haluarder Redarsson at loknar varo xix merker gulz ok yfuer gefuet j mork gulz j yfuer giof, /th/y gæfuer ek ofnemder Haluarder /th/eim quitta ok lidugha, ok for byder ek /th/ar nokorm a gangha vm /th/etta mall, till sannynda her vm settom mer var insigle for /th/etta bref er gorth var Olafs vako aftan anno domini m o cd o xl iii.
[570 aar1443] 
Biskop Olaf af Bergen paalægger samtlige Byens og Stiftets Sogneprester under Bands Straf at paalægge Prædikebrödrene i Bergen, som paa sin Kirkegaard havde jordet en dömt Forbryder, at opgrave og bortbringe denne, samt hvis Munkene ei adlyde Befalingen, at excommunicere dem og alle andre Vedkommende, og belægge Kirkegaarden med Interdikt.
Efter Afskrift i Barth. IV (E). 9-11 efter en tabt Codex.
Interdictum.
Olaus dei gratia episcopus Bergensis universis et singulis divinorum rectoribus per civitatem et diocesin Bergensem ubilibet constitutis, præsentibus reqvisitis, salutem in domino. Qvia qvidam fratres conventuales conventus Bergensis, ordinis Prædicatorum, zelo qvidem perversitatis ducti, propria temeritate, in vilipendium clavium sanctæ matris ecclesiæ præsulatusqve nostri ac ecclesiæ Bergensis despectum non modicum, qvendam scelerum suorum intuitu dijudicatum ac morti condempnatum ad cimiterium et ad loca consecrata inhumando et sepeliendo sacris canonibus contravenire non verebantur, prout hodie, licet salubriter moniti, iidem contravenire non verentur. Ne ergo eorum perversitatibus et rebellione alios bonos in hujusmodi criminis fragrantia attrahant sibi consodales et participes, mandamus vobis et cuilibet vestrum, in virtute sanctæ obedientiæ et sub excommunicationis pæna, qvam in vos et qvemlibet vestrum, trium tamen dierum canonica monitione præmissa, dei nomine ferimus in hiis scriptis, si ea qvæ mandamus contumaciter neglexeritis adimplere, qvatinus canonice moneatis eosdem fratres conventuales ordinis prædicatorum conventus Bergensis, qvibuscunqve nominibus censeantur, omnesqve alios et singulos, sua communiter vel divisim in hujusmodi forefactionis negotio interesse putantes, ut infra trium dierum spatium a notificacione præsentium, qvavis semota rebellione, eundem sic inhumatum et sepelitum de locis hujusmodi sacratis exhument et deportent, ac exhumari et deportari procurent, domino deo nobisqve condigne de eorum temeritate satisfaciant realiter cum effectu; alioqvin, lapso termino antedicto, si secus fecerint, eosdem fratres conventuales supradictos et eorum qvemlibet singillatim, qvorum nomina præsentibus haberi volumus pro insertis, omnesqve alios et singulos, sua communiter vel divisim interesse putantes, dei nomine in hiis scriptis excommunicamus; qvos et vos publice, ecclesiarum vestrarum de ambonibus, ac aliis locis debitis et consvetis, sic excommunicatos nuncietis, interdicentes nihilominus cimiterium ac loca sacrata, ad qvæ hujusmodi dampnatus inhumatus et sepultus existit; qvæ et nos, præsentium tenore, exnunc ecclesiastico [571 aar1443] supponimus interdicto, qvod a dictis fratribus et unoqvoqve Christi fidelium inviolabiliter volumus observari; non cessantes ab hiis, donec aliud a nobis habueritis in mandatis, modum executionum vestrarum, et qvicqvid in præmissis merito feceritis, nobis liqvide rescribentes. Datum anno domini m o. cccc o. xl o. iij o. feria secunda post omnium sanctorum, nostro sub sigillo præsentibus appenso.
Jon Erikssön, Prest i Höidalsmo, og Svein Andutssön vidne, at Thorkel Eivindssön solgte 4 Markebol i Kjos i Molgadal i Brunkebergs Sogn til Steinulf Steinarssön for 4 Mark Guld.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sogneprest S. O. Wolff. Seglene afrevne.
/Th/et se ollum monnum kunikt at ek Joon Erikxsson prester j Høydalsmoo ok Swein Andothsson kennwmz /th/et med /th/esse okkro brefwe at /Th/orkell Øwindzsson hafwer selt Steinwlfwe Steinarssyni iiij marka booll j Kioss sem ligger j Molga dalle j Brwggabergha sokn firir iiij marker gullz, frealssa ok akersla laussa firir hwariwm manne med ollum /th/eim luttwm ok lwnnindum som till ligger ok leghet hafwer fra forno ok nyghio wtan gardz ok jnnan med alz aafrædes wndan seer ok sinom erfwingiwm ok wnder fyrnempdan Steinwlf ok hans erfwingia till æfwerdeligho eigho, kendes /th/a fyrnempder /Th/orkell at han hafde wpboret af fyrnempdwm Steinwlfwe ok Steinare fadher hans fyrsta sall ok øfsta ok all /th/er j milliwm efter sem j kaup /th/eira kom. Ok till sanindha her wm settom meer okkor jnsigle firir /th/etta bref er giort war j Høydallssmo anno domini m o cd o xl o iij o.
Fem Mænd kundgjöre, at velbyrdig Mand Rolf Thoraldssön Kane solgte 4 Markebol i Gudrin i Thjödling til Hr. Hartvik Krumedike og hans Frue Katarina Markvardsdatter for de Penge, Rolfs Fader Thorald Kane havde laant af Markvard Buk. (jfr. No. 661.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. En Del er fortæret. 3die Segl tilovers.
[Ollom monnom /th/eim sem /th/]etta bref sea æder høra senda /Th/orgeir Holbiornson prester a /Th/uneim . . . . . . . . [prester a] /Th/iodlinge Clauus Berensson borgamestare i Thunsbergi /Th/olleif Soluasson oc . . . . . . . . . [logre]ttes men quediu g. oc sina kunnicth gørande at mith varom i Brølla ma[nadagh eftir mi]dfastasunodagh anno domini mcdxliiij o saghom jaa oc handerband /th/ere af [einne halfuo erligh oc [572 aar1444] velboren] man herre Hartuik Krumedyk riddare, oc velboren quinna hustru Sigrid [Niclisdotter oc fru Kather]in hennes dotter oc fyrnempder herre Hartuiks husfru, en af andro halfuo vel[boren man Rolfuer /Th/ora]ldsson med /th/ui skilorde at fyrnempder Rolfuer selde fyrnempde herre Hartuike hustru [Sigride ok fru Katherine iiij] marke bool jardar er Gudrine hether er ligger i /Th/iodlings sokn a Vestfol[lene firir xx] gambla Eduards nobele oc firir xiiij mark peninge oc vij pund malt, som Mar[kvard Buk hafde borgat] /Th/oralde Kana fader fyrnempds Rolfs, oc som /Th/oralds bref vt vatter /th/ær . . . . . . . . . . med /Th/oraldz Kana eigit hangande jncigle, oc firir /th/ui afhender iach......... fyrnempda jord Gudrine iiij mark bool jardar oc /th/il eignar iach fyrnemp[dom herra Hartuike hustru Sigride] oc fru Katherine fyrsagdom /th/eim oc /th/eire erfuingiom til eueligho eig[o] . . . . . . . . . . . . . . . bade med lutom oc lunindom vttan gardz oc jnnan med altz afrædes . . . . . . . . . . iiij mark bool hafuer leghit eder ligger fra forno oc nyo engha vn[danskilde frialse oc akære]lausse firir huariom manne, oc /th/il meiro saninda thessæ bref tha setter iach [Rolfuer /Th/oraldzson mit] incigle med there inciglom thessom dandamonnom fyrnempdom firir thetta bref er [gort var a dægi oc are] som fyr segher.
bref om Gudrine som welbiwrdiug mandt Roffwald Toraldzonn solde her Harthwiig Krommedickge.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Eystein Thorgrimssön i Decbr. 1443 solgte 8 Maaneders Leie i Birkeland i Fede Sogn paa Vest-Agder til Hr. Hartvik Krumedike ved dennes Ombudsmand Lasse Jenssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollom monnom /th/eim som /th/ettæ bref sea ædher høyræ sender Leidhulfuer /Th/osteinsson ok . . . . . . . . . . sworner logrettes men q. g. oc sinæ kunniktgerande at mit warom a Raudhaberg[he laug]hurdaghen nestæ firir Niculos messo anno domini mcdxltercio saaghom ok høyrdom aa ha[nderband] /th/eiræ ær swa heitæ Øystein /Th/orgrimsson af einne halfuo en af annare halfuo Lasse Jænsson [herra Har]tiks Kromediike vmbodzman. war /th/et /th/a vndir /th/eiræ handerbande at Øystein fyrnemfder kendis at han hafde sælt fyrnemfdom herre Hartik Krome-_ diiche viij mamata leighor j Birkilande er ligger j Fæta kirkiu sokn a vester Agdom med ollom lutom oc lunnyndom som /th/er til ligger oc leghet hafuer fra forno oc nyo vttan gardz oc jnnan frialse heimholle [573 aar1444] oc ollungis akærelausæ firir seer oc sinom erfuingiom oc ollom loglighom agongom. Swa kendis oc /th/raatnemfder Øystein j sama handerbande at han hafde vpboret af opnemdom herre Hartike fyrstæ pening oc øfstæ oc alle /th/er j mellom efter /th/ui som j kaup /th/eire kom firir fyrnemdæ jord swa at honom væll oc fullælighæ aat nøgher. Til meire sannynde settom mit okkor jnsigle firir /th/ettæ bref er giort war a Wansyne vppa sanctorum Symonis et Jude dag anno domini mcdxlquarto.
breff om Birkeland a vester Agdom som Østhenn Torgrimsson solde her Harthwig.
Kong Christoffer melder Almuen i Throndhjems, Bergens og Stavangers Stifter, at han har valgt Hr. Olaf Niklissön, Hr. Biskop Audun, Provst Gunnar Holk, Svein Erkedegn, Narve Jakobssön, Guttorm Eivindssön, Hans Krukov og Lagmand Jens Bengtssön til paa sine Vegne at sidde Retterting, afhjælpe de mangehaande Misligheder, hvorover Almuen havde klaget, og sörge for Rigets hensigtsmæssige Værn.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 98-100 efter en tabt Codex.
Wy Cristoffer med gudz etc. helse ydher vyrdelighe fadher med gud oss ælskelige erkibiskup biskupa abothe prelate riddere oc svena køpstade men bøndher ok almenige almuge i Trondeims ærchebiskops døme Bergwina oc Staffwangers biskopsdømom kiærliga medh gudh ok vare nadhe vitherligtt giørande ath vy fulkomplige untherstondit haffvom offthe sidhan vy vorom til kongs j Noreghi kosner oc bisynnerliga aff the gode men som nu i Køpmannahaffn nær oss vara at i then lutha landhsens er sva margfallige olaglige sidveniæ up komin saker thess ath retthen haffver i marg aar ey sva fulfyldher varit som til haffde burth uthen hvar som mera haffde formaath han haffde betzsta retthen hafft, aff hwlko kronan then helga kirkia oc almenighe almughen skadha aff fangit haffver, ok er stoor sundhertykke upriisen oc er til fara ath framdelis maa meyra owiliæ oc twedrekt vardhe en som nu er wordhen, vthan her bøther uppa raadhas. Nw saker thess ath wy withom oss firi gudi skyldogan wara thet i ware rike at retleydha som olagligt oc osidh vara kan tha maghom vy ey adher i nokro matto wyliom at thet her effther sva leinge skall til att gange. thy haffvom vy thessa skipan a giorth medh betzstra manna radhe som nar oss nu voro om sin at thessa aff varth raadh som er først, her Olaff Nichleson riddere som vy haffvom befalet i van stadh ath sithia oc vyrdhelighen fadher medh gudh biscop Audon aff Staffwangher, [574 aar1445] herr Gunnar Holk profast ath Mario kirkio i Oslo, herr Svein ærke dækin i Trondheim herr Narffve Jacobsson riddere Guttorm Ewindzson Hanes Krukog aff vapn. Jønis Benctsson lagman i Staffanghre. skula rettherting at segia a vara vegnæ i førnempdom biscopsdømom, hvariom manne leykom ok lerdom swa fatikom som rikom som thess kan vidher ath tørffva lagh oc reth ath skipa oc sva repsa latha effther laghum hwarth malempne meyra eller minne som fire them kierth werdhe kan i alle waro fullemakt liker wiss som vy siælffve ther offver vara, undher then æidh the oss swarith hafva som ther wilia firir gudi antswara ok føre oss bekendhe werdhe oc hwariom dandemanne. Thy bydiom wy fulkomliga hvariom manne i hvat steth ædher tign som hvar væra kan ath the theim her uthi høreghe lydoge ok eptherlatoge vare oc fulkompliga styrkiandhe a ware wegna i hvario matto the kunna ydher medh ath turffva i thesso starffve at thet i eingho matto hindreth ædher forsømith wardhe som forscrifvit stendher, wndher fulla landradhe sak oc wara kongliga hemdh oc wredhe, undher sama plikt forbiudom vy hvariom manne leerdhe ok lechthe thesse forscripnæ aff worth raadh nokora mothe stadhu ath weitha medh offkappæ æller ofrike lønligha ædher openbara at the magha ey sva fulleliga reth ath skipa a ware wegna som til bør ok haffvom vy thøm och bifalet the skipan a at gøra om langskip oc adra landsens vern som oss och vorom efftherkomandom och rikenæ uthan fordærff oc almugenom møgeligit ær vppe at haldhæ. wiliom wy fulkompliga haldha oc til staa alt hvath the lagliga giora i forscripnom ærendhom. War thetta breff giorth i Køpinhaffn arom effther gudz byrd tusande iiij #c xl iiij a torsdagen nest fore sancte Lucie dagh under worth secret a .iij. are rikis wars Noreghs.
Gaute Erikssön, Lagmand i Skiensyssel, og Thorleif Anundssön kundgjöre, at Thrond Eyvindssön solgte til Thorleif, Grim og Vifil Steinarssöner Gaarden Boserud i Gerpen Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta breff se ædher høyræ sender Gowte Erikson loghman j Skidesyslo ok Thorleiff Anundzson logrettes man q. g. ok sinæ kunnicht gørande at myth warom hiawerende ok ahøyrenda at Thronder Eyuindzson sælde Thorleifuæ Gryme ok Wiwile Steynerssunum alt Bosærudh tolf auræ boll frælst ok heymholt fore huorium manne med ollom theim lutum ok lunnindom som ther til ligger ok leghit hafuer fra forno ok nyio vtten gardz ok jnnen, vnden [575 aar1445] fornemdom Throndæ oc hans systær Helghæ ok theiræ ærfuingiom, ok vndir førnempdæ brødher Thorleif Grym ok Wiuill ok theiræ erfuingiæ til æuerdelighæ eigho ok altz afrædhis. jtem af hendo ok adhernempder brøder Torleif Grym ok Wiuil optnempdom Throndæ Eyuindsyni tha samstundis swa mykit som honum wæl at nøgde fore attæ mærkæ forngildæ swasom theiræ kaupp war vm førnempd Bosærudh som ligger i Gerpinæsokn, ok war tha lokit førsta sall ok øfstæ oc oll ther j millom. oc til withnisburdh oc ytermeiræ sannindæ her vm sætiom myt okor jncigle føre thetta breff som giort war a kierslæsunnodagh anno domini m o. cd o. xl quinto.
Olaf Erikssön, Abbed i Halsnö, og Gunnar Erikssön, Kannik i Stavanger, sælge Tomten Mid-Kriken, som Gunhild Prestsöster havde givet dem, til Henning Albrektssön for 1 Mark Guld.
Efter Orig.p.Perg. i Dipl. Arn. Mangn. fasc. 42. No. 11. i Kbhvn. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sem /th/etta breff seæ ædher (høyræ) sendhæ Olafuer Erixsson medh gudz tolomodhe abothe j Halsno oc Gunar Erixsson koorsbroder j Stawangre q. g. oc sina kunniktgørande at mit hafuom selt Heninghe Albrikxsson twft waara sem Midhkrikin heither xiiij alna langhæ oc xiij alna breidhæ sem Gunilder prestsyster oss gaf firir eina mark guls j godhom gildhom peninghom fra oss oc warom erfuinghiom oc vnder fyrnemdan Hening oc hans erfuinghia til æuerdelighrar eighnar kennes wy ok hafua wp boret fyrsta sall oc øfsta oc oll /th/er j mællom efter /th/y sem j kaup waart koom. Till sannendhæ settom mit okkar jnsigle firir /th/etta bref er giorth war j Stawangre. quarta die pasce anno domini mcdxlquinto.
bref fore tompt Heninghs skomakers.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Gunleif Gudbrandssön, Lensmand i Skaun, tiltalte Salmund Gudbrandssön paa Aamund Vinaldssöns Vegne for ulovlig Klövvei og Skovhugst i Gaardene Vestbys og Hofdestads Skove (i Rakkestad), og derom förte 3 Vidner.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom thæim som thetta breff see æller høra sændher Haraldher Jonsson ok Bardher Tosteinsson sworner logrettizmæn q. g. ok sina. mith wiliom jdher kwnnoktgøra at mith warom j Ausby j [576 aar1445] Oos fiærdo(n)ghe j Skaun skipreidhe, a retthom stempnostadh in vigilia Botolffi anno domini m o cdxl quinto saghom ok hørdhom a ath Gwndleiffwer Gudbrandzson lænsman j Skaun quaddhe ok kraffdhe Salmundh Gudbrandzson han æller hans loglighen wmbodzman ath swara Amundhe Winaldzsyni reth for thet klaufftrodh som han kører til honom offwer Wæsby ok Hoffdhastadha ok fyrnæmdher Salmundher bykændher war ok wm skogar hoogh som han høgghe j Wesby skoghe. leidhe tha fyrnæmdher Amundher ii skilriik witne a bok sworo med fullom æidstaff ok swa æitha Swein Niclis(son) ok Arwidher Sweinsson ok haffdhe swa j eidhe sinom ath the sagho Salmundh tiidnæmdhan ok hans kono ath thau kørdhe offwer Vesby ok Hoffdhastadha quæl ok morghon eith aar wm kringh. jtem leidhe Amundher tidnæmdher eith skelriikth witne a bok swoor med fullom æidstaff ok swa æither Niclis Tosteinsson ok haffdhe swa j eidhe sinom ok geck til stw[uffwana ok] sagdhe swa hær høgghe han spæ[rr]o tha jak til hans kom ok konan hans drogh fra honom spærrono, sagdhe tha Niclis swa til Salmundz, hæller mathe thu luka mek minæ tyylffth bordh en thu hoggher j annars mans skoghe, en Salmundher swaradhe ok warth wrædher hwath kradhen dywyyl haffwer thu ther med, staar ok til fyrnæmdher Swein Niclisson *til med eidhe sinom ordh æppther ordhe som tiidnæmdher Niclis swor. jtem staar Olaffwer Helghason til med jnsigle sino ath han saa Salmundh opnæmdhan hoggha spærro ther j theim sama skoghenom ok thedhe stwuffwana, ok hørdho thessa fyrnæmdh witne aldre annath geeteth med sannindhom wtthan thet haffwer wereth Wesby æiga aff aldher ok ingen aa kæra. jtem war ok tidnæmdher Salmundher lagligha for stæmpdher badhe bygdha proff stempno ok lagha stempno tha som thetta proff leeith war. jtem tok fyrsagdher Gundleiffwer Gudbrandzson lænsman j Skaun skipreidhe thetta proff ok til sanindhe her wm tha sætthom wi war jnsigle for thetta breff som giorth war a deghi ok are som fyr sæighir.
Thorer Olafssön og Halvard Arnessön, Lagrettemænd i Solöer, kundgjöre, at Ingulf Jonssön og hans Hustru Elen Eysteinsdatter solgte til Thorgeir Eysteinssön hvad Elen eiede i Ljotsgaarden og Ulfgaarden.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim som thettæ breff see ædher høra sendha Thorer Olaffson ok Haluardher Arneson logrettismen j Sooløyiom q. g. ok sina kunnukt gerandhe at mith warom j Siogerliidh som ligger j Asnes sokn j Soløyiom Jacobs messo daghen anno domini mcdxl quinto [577 aar1445] saghom ok høyrdhom aa at taugh heldo handhom saman aff eino halffuo Torgeir Øydsteinsson æn aff andro halffuo Yngwlffuer Jonsson ok Elyn Øysteinsdotter eigen kona hans, widherkendis tha ffor d. hion j sama handherbande at taug haffde selt ffor dh. Torgeir swa mykyn lutburdh jardher som adher dh. Elyn Øysteinsdotter atte j Liodzgardenom ok j Wlffgardenom jtem hørdom meer ok saghom a wm Mike(l)smesso dagen j Asneskirkiogarde a sama aare som ffyr seghir at their heldo handom saman Torgeir ok *Torsteins Øysteinssynir widherkendis tha ffor dh. Torstein at han haffde selt Torgeir brodhor sinom swa myken luthburdh jardher som han atte j ffor dom. jordhom jtem widherkendis ok ffor dh. syskøne Torstein ok Elyn j sama handerbande at taug haffde selt Torgeir swa mykyn lutburdh jardher som taug atte j ffor dom. jordom ffrialssa ok heimholla med ollom lutum ok lunnindhom som til ligge ædher legith haffua ffra fforno ok nyo wttan gardz ok innan widrkendis ok taug thet at taug haffdo wpboret ffysta peningh oc off(s)tæ som (i) kaup theira kom. Ok til saninde her wm setiom mit okor jncigle fore thettæ breff som gort war degi ok aare som ffyr seghir.
To Lagrettemænd vidne, at Thorald Hjarrandssön tilstod, at Hjarrand hans Fader havde solgt til Sigvald Helgessön Gaarden Thorgeirsrud i Mo Sogn i Sandaukedal.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim sæm thettæ breff se edher høyra sender Asulff Liodolfsson oc Thordh Aslaksson logrettesmen q. g. oc sina kunukt gørandhe at mit warom a Skeidis kirkio gardh j Bamblom a kørkmøsso dagh anno domini m o cd o xl quinto saghom oc høyrdom a at their holdho hondom saman aff enne halfuo Thorstein Sigwaldzson æn aff annare Thoralder Hierrandzson oc Særquidh Gunleikson med thøim skilordom at fyrnemder Thoralder kendis med ja oc handerbandhe at Hierender hans fadher haffde sælt Sigwaldhe Helgesyni fæder fyrnemfdz Thorstens alt Thorgeirs rudh sæm ligger j Moossokn j Sandawkædal oc fullæ peninghæ fore thekit badhe heilan oc halfuæn sæm j kaup theira kom, oc thet sama kawp til stodh oc stadugt haldæ wildhæ fyrnemder Thoralder oc Særquider mager hans fra thøm oc theiræ æruingiæ oc vnder fyrnemdan Thorsten Sigualdzson oc hans eruinghiæ til æuerdeligæ eigho oc alz afrædis med allom lutom oc lunnyndom sæm til førnemdz Thorgeirsrudh ligger oc legit heuer fra forno oc nyo vttan gardz oc jnnan frielsæ oc hemhollæ fore huariom. [578 aar1446] kendis oc fyrnemder men Thoralder oc Swærquider j samw handerbande hafua vp boreth af Thorsteine fornemdom en hæst med sadul j jfuergioff fore fyrnemft Thorgeirsrudh. til meiræ visso her vm settæ mit okor jncigle fore thettæ breff er giort var dagh oc aar sem fyr seghir.
Gaute Gautessön og Azor Gudbrandssön vidne, at Margreta Gunnarsdatter oplod til Skifte Gaardene store og lille Alm samt lille Solbjerg i Brjotheim, og Haakonaraas paa Velong, alle i Ringsaker Sogn, samt Staf i Svadebo og Engjar i Vingerheim i Faaberg Sogn, mellem sine Börn Haakon og Gunnar Thorbjörnssönner, og Thorleif Erlingssön og hans Hustru Gunhild Thorbjörnsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Thet see allom godhom mannom kunigt. som thetta breff læsa see ædher høra. at jak Gaute Gautason ok Azor Gudbrandzson suornir logretto mæn. warom a Mædhalleime rettom stempnoby a Briotheime. tisdagen nesta æpter palmssunnodagh. nw wppa tolfta aar. saghom ok hørdom a. at Margreta Gunnarsdotter gaff j fra sik allan sin lut j jordom ok jorda partom sinom barnom till eet rett ok lagligit skipte. ther æpter heldo thau aall handom saman syskinen. Hakon ok Gunnar Torbiornssynir. ok Torleifuer Ellingsson ok Gunilda Torbiorns dotter eghin kono hans. ok giordo tha jorda skipte sin j millom. mædh radhe ok tillagu Nicles Aslasons lagmansz j Wplandom sira Audhons Pædherssons soknaprest a Ringissakre. gudh theira sall nadhe. ok mædh mangra adra godra manne radhe som aff theira eignom wiste. ffik tha Hakon Torbiornsson j sin luth halfuan nædra garden j stora Alme. ok hælfdena aff soo myklo j litlo Alme som jn war gært mædh stora Alme æpter gamblom gardz stadh. ok alt litla Alm soo mykidh wtan then gambla gardzstaden ligger. ok alt litla Soolbiergar som liggia a Briotheime. ok allan Hakonar asen. som ligger a Welong. ok aller j Ringisakers sokn. huaria jordena. ok jorda partana mædh allom sinom lutum ok lunnendom fornom ok nyiom wtan gardz ok jnnan. eingo wndan skyldo forenæmpdom Hakone till æuerdeliga eigho ok alz afrædhis ok odhals. ok hans eruingiom. Jtem fik Gunnar Torbiornsson j sin lut halfuan nedra garden j stora Alme ok hælfdena aff soo myklo j litlo Alme som jn war giert mædh stora Alme æpter gamblom gardzstad. ok halft Staff triggia hafzeldo boll j westra gardenom. som ligger [579 aar1446] j Suadhabo. Æn Gunilda Torsbiornsdotter syster theira fik i sin luth halfuan westra garden j forenæmpdo Stafue. ok x auraboll j Engiom. som ligger j Wingreime j Fagabergs sokn. skall huar hafua sin jærda deel mædh allom sinom lutum ok lunnendom fornom ok nyiom wtan gardz ok jnnan. eingo wndan skyldo. huart theira sin lut till æuerdeliga eigho ok alz afrædes ok odhals. ok theira eruingia. jtem kungører jak Amunder Arnason j thesso sama brefue wnder mit jncigle. at jak war a stora Alme a forescrifuadom tisdagh. ok hørde jak a widherkenning allers theira forenæmpda syskina. at thau hafdo giort jerda skipte siin j millom. mædh allom hinom fyrra skylordom som brefuedh segir. Ok till ytermera sannind her wm hengdom wi waar jncigle fore thetta breff som scrifuad war a Alme. midfasto laugherdagh anno domini m o cd o xl o sexto.
Herlaug Peterssön Væbner, Andres Henningssön, Provst paa Gerpen og 4 andre Mænd afgjöre i Mindelighed en Arvetrætte, hvorved Nerid Asgeirssön fik af Osmund Haavardssön og Thorgaut Germundssön sin Hustrus Moderarv samt 3 Markebol i söndre Heredal.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Rigsarkiv. Stumper af Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim som thetta breff se ædher høyræ sender Herløgh Petherson a wapn, Andres Henikeson prowest a Gerpine, Reidher Hafthorson prester a Soleim, Jønis Petherson, Thiostolf Gunnerson ok Swein Jonson logrettesmen q. g. ok sinæ kunnikt gørande at kom her a stemfno j Skido mydwikodaghen nest fore Botulfswoku anno domini m ocd oxl sexto aff eynne halfuo Neridher Asgeirson quadde ok krafde Osmunder Hafuordson ok Thorgowter Germundzson at gøra sik mynne eller reth fore arff som their sytiæ vti oc han thøkkis eigha a kono synnæ wegna. Nw saker thes at bettre ær oftæ winleghen semie æn langt wandredhe, æn fore skyldona skuldh tha lagde their thetta mal j winæwaldh vnder oss førnæmdæ sex, at then sæth ok skilmal som weer bundom a theiræ wegna syzskenæ thet lofuadhe their bønder, Neridher, Osmunder ok Asgauter vbrigdolighe standæ skulæ hedhen aff, funnom weer tha thetta fore eyn mydhgardh theim j millom at Neridher førnæmder skal først frelslighe atter hafua synne kono modhor arff til fulnædhe oc swa thriggie markæboll som henne burdhe haft j Herodale sydræ gardhen som Olafuer Haukson bar fullæ peningæ vp fore henner husbonde. sidhen ær han skildis widher hona, eller ok annet thriggie markæ boll jempgot ther j moth, sidhen skulu thau twau syzskene Eldridh oc Gunnildhæ skiftæ aff syn modhor arff oc han [580 aar1446] frelslighe eighnes, æn then arff som nw tømdis epter Olafuer Haukxson fadhor theiræ systræ then skulu thau oll skiftæ til iempnædhæ sin a millom badhe laust ok fast, oc tha som thettæ skilmal war vplyst, tha bundo førnæmder men sæth sin a millom med handerbande at førnæmd skilmal skal fastlighe haldes epter thenne dagh ok lofuadhe at huor theiræ som then skilmal rofue skulde hafua rowet xii mannæ doom oc logmandz orskurdh. oc til sanninde her vm setie wer war jnsigle fore thettæ breff som giort war j Skide deghi ok are som før seghir.
Fem Lagrettemænd kundgjöre, at Thorer Björnssön, Abbedissens Ombudsmand i Oslo, og Andres Amundssön førte Vidner om, at ingen Teig laa til Rjotnar uden Strandveien ned om Olafsboder og sönden for Spitalsgaarden (paa Onsöen i Borgesyssel).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 5 Segl vedhænger No. 5.
Ollom monnom /th/æim sem /th/etta bref sea ædher (høyra) sender Eiriker Olafsson Sigurder Haluardson Amonder /Th/oresson Assar Amonson Amonder Olafson logretismen quedio g. oc sina kunnikt gerande at mer varom aa Riotnom som liger j Odensøy skipreido a manadagen nesta eftir Michials messo anno domini m o cdxl vj sam/th/ytte /th/eir /th/a bader /Th/orer Biornson j fullo vmbode abadisone j Oslo oc Andres Amonson vitnen jtem suor Steinar Bergulfson a bok med fullom æidstaf oc var han vp føder vestan fioro oc var fæm sinne xx aar gamal man oc høyrde han aldre getet sin fader fore sig oc jntit veit iak ther af at nokor teiger la jn til Riotna vttan strandvegen nider vm Olafs buder oc svnan at Spitals gardenom. suor oc Jngebiorg Gunnars dotter a bok at hon hafde slat øl firi xv arom vpa sancta Margreta eftan /th/a talade [manga] men til Hauorder /Th/oresson hvi han suor /th/en teigin jn til Riotna nei vite gud oc Maria iak svor /th/et aldre oc min moder helder oc ske han vliko /th/et suor vttan stranduegen. suor oc Jngebiorgh Haluards dotter a bok at hon giftis til Saltnes firi v arom oc xl høyrde hon aldre getet nokon teigin la til Riotna vttan strandvegin. suor oc Gro /Th/order doter a bok oc var vp fød vestan fioro oc moder firi henne høyrde aldre getet at Riotna atte teigh nokon vester j Saltnes vttan strandvegen til Olafs buder sunan at Spitals gardenom. suor oc Lifua Helga dotter a bok at hon høyrde aldre getet vttan strandvegen fyr en Kætil a Riotno gat vider hona vm /th/en tegin. jtem vitnar iak Olafuer Biornson med mit jnsigle at iak star til bref /th/et som Andres Amonson hafuer efter /th/y som /th/et vattar en /th/en kalfuen som star j abadis [581 aar1446] sone bref han star iak ei til. tok /th/essa vitne Amonder Assarson efter beghia /th/æira handerbande /Th/orer Biornson Andres Amonsson oc til sanyndo sætto mer var jnsigle firi /th/etta bref som giort var dagh oc are som fyr seiger.
Smid Einarssön Prest paa Hedrum, Germund Asmundssön Prest paa Thjödling og to Lagrettemænd optage forskjellige Prov om den gamle Grændse mellem Sande Prestegaard og Pukestad. Sira Jon Prest paa Sande forlangte Vidnerne edfæstede af Hr. Erik Sæmundssöns Lensmand Omund Amundssön, men Gunnar Egilssön forböd dette.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 4 Segl i Skindremme mangle.
Ollom monnom /th/æim sæm /th/ette bref sea æder h/oe/ra senda Smider Einarsson prester a Heidreime Germunder Asmundsson prester a /Th/iodlinge /Th/ronder Kaupmansson oc Haluarder Aslaksson logrettesmen quediu guds oc sina kunnict g/oe/rande at a lagurdaghen nestom efter kirkiomesso dagh a Sandom anno domini mcdxlsexto varom meer vid /th/en gard som Sigurder a Pukastadom hafde henkt austan firir bekkenom /th/en som renner mellom Sanda prestgarden oc Pukastadom sagom oc h/oe/rdom a at hederligen man sire Ion a Sandom quadde oc krafde Sigurde a Pukastadom efter /th/ui som han var tiid stempder til fyrnempdan dagh oc stad at lyda vitnom om /th/en gard oc iordmun som fyrnempder Sigurder hafuer fra henkt prest eignana, spurde /th/a fyrnempder sire Jon Sigurd fyrnempdan hui han gard om varpade kirkie iordmun en Sigurder swarade oc sweria leet at fru Katerin Ionsdotter bad han swa g/oe/ra. efter /th/et quadde oc krafde sire Ion syn vitne som han hafde /th/eim tiid stempd til rettan vidnisburd oc sannan om fyrnempdan iordmund, gek /th/aa fram Borgar Sigurdsson hermde oc sworit vilde at firir .L. arom hafde oc fylde prestar a Sandom /th/en iordmun som Sigurder hefuer nw in henkt austan at bekkenom omagalaust oc sag aldre gard /th/er standa fyr som Sigurder hefuer nw vp reist. Jtem hermde /Th/ore Valsson oc sworit vilde at firir lxx arom h/oe/rde han aldre annet vttan prestar a Sandom fylde omagalaust fyrnempdan iordmun oc var i Bugardenom oc h/oe/rde huarket herre Tidike eller fru Marretta amaga /th/en iordmun. Jtem hermde Lifua /Th/osteinsdotter oc sworit vilde at hon satt a Pukastadom firir xl arom i syau aar oc h/oe/rde ey annet vttan prestar a Sandom fylde amagalaust bæde humblast/oe/de oc fyske i bekkenom oc saag ey gard firir /th/er standa som Sigurder hefuer vp reist nylige. Jtem hermde G(u)nilda Ormsdotter oc sworit vilde at [582 aar1447] firir v. arom oc xl. tentte hon sire Erike a Sandom oc fylde han /th/a fyrnempdan iordmun amagalaust, oc sagh /th/er ey fyr gard standa som nw stender firir austan bekenom. Jtem hermde Eriker Olafsson oc sworet vilde at firir lxx arom fylde sire Eriker prester a Sandom oc husbonde hans omagalaust fyrnempdan iordmun oc sagh ey gard firir /th/er standa som nu stender. Jtem hermde Peder Andresson oc Lifua Pedersdotter /th/enne vitnisburd oc sworit vilde at /th/aug h/oe/rde ey aldre annet firir lxxx arom vttan bekken som renner mellom Pukastad oc prestgarden a Sandom er reth oc sant endemerke oc skil at prest eignana oc Pukastad oc fylde prestar omagalaust tiidnempdan iordmun oc h/oe/rde ey annet a fadurssins ordom vttan bekken skil som fyr segher, quadde en oc krafde adernempder sire Ion Amund Amundsson lensman herre Eriks Sæmundssonar riddare at /th/aka /th/enne vitnisburd a retzens vegna, en Gunnar /Oe/gyulsson forbaud /th/eim at sweria oc lensmannenom vitne /th/aka om tijdnempdan iordmun. efter /th/etta gengo fram fyrnempd vitne hwar om sigh oc handzeldo sire Ione fyrscrifuaden vitnisburd med iaa oc handerband at /th/aug vilia /th/et sweria som nw er hermd naar /th/aug varda krafd. /th/il saninde her om settom meer okar incigle firir /th/ette bref er gort var a dagh oc are som fyr segher.
breff mellom Sande oc Pukestad.
Gaute Erikssön, Lagmand i Skien, og 4 Lagrettemænd vidne, at Ketil Vermundssön pantsatte for Gjæld til Herlaug Peterssön 1 Markebol i Gaarden Lunde i Lundeherred. (jfr. No. 805.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet vedhænger.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sia æder h/oe/yræ sender Goute Eriksson logman j Skidæsyslo, Niklis Thormodzson Swein Jonson Helghe Omundzson oc Gunnulfar Neridzson logrettismen q. g. ok sinæ kunnichtgørande at meer warom j Herrens gardh j S(k)idhe fredaghen nestæ firi Botulfswoku anno domini m o cd o xl septimo saghom oc h/oe/yrdum a at Ketil Vermundzson kiendis wara gieldschyllogher ærlighom manne Herlogh Petherson fæmtan merker sylfuers oc wedhsette tha samstundis førnempdum Herlogh Pætherson merka boll j Lunde som ligger j Lundæ hæradhe swa j matæ at førnempder Ketil skal hafua l/oe/yst førnæmpt merka boll j Lunde aff adhernempdom Herlaugh Peterson jnnen tweggie aræ frest fra Botulfswoku nw nest komende vtten alt [583 aar1447] hinder ædher motæmæle. Ok til sanninde her vm *sæthiem mer war jncigle fore thetta breff som giort war j Skido deghi oc are som fyr seghir.
Biskop Olaf af Bergen bandsætter, i Anledning af indkommen Klage fra Confessor generalis og Brödrene i Munkeliv Kloster, nogle tydske Voldsmænd, som med væbnet Haand havde brudt ind i Klostret og derfra med Magt udtaget og myrdet en samt ynkelig mishandlet en anden af Lensherrens Hr. Olaf Nilssöns Tjenere.
Efter Afskr. i Barth. IV (E) 559-561 efter en tabt Codex.
In nomine domini amen. Universis et singulis, presentes litteras inspecturis, nos Olauus dei gratia episcopus Bergensis, judex ordinarius ad infra scripta, salutem in domino et presentibus fidem indubiam adhibere. Universitati vestre notum facimus per presentes, qvod anno domini m. cd. xl. vii. die vero lunæ, xx prima mensis Augusti, comparuerunt coram nobis in saccristia ecclesie nostre Bergensis confessor generalis et fratres qvidam monasterii Munkaliff, ordinis sancte Birgitte, sancti salvatoris nuncupati, conqverentes coram nobis, qvod qvidam malefactores venerunt ad prefatum monasterium, manu armata, ausu sacrilego ecclesiam ibidem intrantes, et manus violentas in duos juvenes familiares domini Olavi Nicolai, militis ac capitanei curie regalis Bergis, inicientes, qvosqve per vim et violenciam magnam non sine magnis percussionibus ab ecclesia crudeliter extraxerunt, et tandem alterum eorum miserabiliter morti tradiderunt, reliqvum vero semivivum relinqventes. Nos igitur Olauus episcopus predictus considerantes, qvod qvorundam ceca pestis ignorancie, qvosdam ambitiose cupiditatis insaciabilitas, qvosdam vero obstinata cordis malicia adeo ebetavit, ut obmisso bono incommutabili commutabilibus et transitoriis inherentes, illicita tanqvam licita perpetrare non verentur, et sic ab ovili dominico aberrantes, qvod non sine cordis amaritudine dicere cogimur, se penis eternalibus spontanei exponendo. Preterea ad instanciam et reqvisicionem predictorum fratrum, de peritorum consilio, considerantes hujus modi malefactores et homicidas fore et esse excommunicatos ipso facto, eosdem et eorum qvemlibet, omnesqve et singulos ipsis dantes consilium, auxilium et favorem, Christi nomine invocato, excommunicatos fore denunciamus in hiis scriptis. In qvorum omnium et singulorum fidem et testimonium premissorum, has literas denunciationis excommunicationis fieri fecimus, et nostri pontificalis sigilli appensione fecimus communiri. Datum Bergis anno die et loco qvibus supra.
Jon Nilssön Skak sælger til Hr. Erland Endridssön Ridder den hele Arv i Löst og Fast, som var falden efter Elin Eriksdatter paa Færöerne, samt nogle Fordringer paa Sigurd Jonssön og Landskylden af Sudervaag.
Efter Orig. p. Perg. i Diplom. Arn. Magn. i Kjöbenhavn, fasc. 100 No. 1. b. Seglet mangler.
Ollom monnom them som thette bref se eller høre helser iek Jon Nielson som kallæs Skak kerlighe med gudh kungør jek thet med thette mith opne bref ath jek hafuer sælt welboren man herre Erland Endridson riddære all then arf med rettæfar som thømdes eftir hustru Ælinæ Eriks dotter hwes siel gudh nadhe laust oc fast oc vp kan spørges i Ferøyr och serdeles ath søghe the saudher som Sigurder Jonsson wildæ hafuæ køpt af mik tha han hær sidert war och ther med rættæ far af swa mangte landskilder som vlognær æræ af Sudder wagh oc ther med rettæfar fore then hæst som myn wermoder hustru Vluillæ honom lentæ til Oslo oc hwn af fornemd Sigurder Jonsson aldre atter fek och hafdhe fornemd Sigurder Jonson lukt vpnemd hæst i landskild af then ardæmaal som til fforen war. Til sannyndæ hær vm hengher jek mith jncigle ffore thette breff som giort war j Tunsbergh feria secunda ante diem sancti Luce ewangeliste anno domini mcdxlvij o.
Vm Jon Skak oc Siguord Ionsson.
Herlaug Peterssön og tre Lagrettemænd udstede Vidisse af Brev No. 776778[sic].
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle. [585 aar1447] 
Ollom monnom them sæm thette breff see eder høyræ sænder Herlogh Pædersson Thyostolf Gvnnersson Haluord Ketelsson oc Aslak Grinkelson logræte mæn q. g. oc sine kvnnvkt gerende at mer vorom j Scide søndagen nest fore Andres møsse anno domini mcdxlvij sogom oc hørdom opet breff hederligh faders med gvd biscop Gotscalkx aff Hollom a Jslande med heile oc hangende vscad[do] jnsigle suo Ivdende ord epter orde sæm her epter seiger. [ Nu fölger Brev No. 776778[sic]. ] Oc til saninde her vm sætte mer vorh jnsigle fore thette transcripte breff sæm giort var a deighe oc are sæm før siger.
Thorgils Thorleifssön, Prest i Hereseid, og 7 andre kundgjöre et Arveskifte efter Astrid Borgarsdatter, hvorved Helge Amundssön fik Gaarden östre Nos (i Drangedal), Vermund Sveinkessön samt Erling og Borgar Sveinssönner vestre Nos.
Efter Orig.p. Perg. paa Gaarden Roaldstad. Af 11 Segl ere 3, 6 og 7 tilbage.
Ollum monnum them som thetta bref sea ædher høra sendher Thorgiuls Torleifson presther a Hæræsseidhe Arne Stenarsson Torleiver Torgiulson Grundhe Haluardson Torleiuer Olafson Haluardher Bionson Gunvardher Rolleifson oc Halvordher Rædharson q. g. ok sina kunnikth gerandhe ath mith vorum a Nos sunnadagen nesth firir sumarsdagh anno domini mcdxlviii j arfskipthe æfther Astridho Borgarsdother a Noos gud henne saal hafue soghom oc hørdhom a ath their heldho handhom saman af æine haluo Helghe Amundhson æn af annare halfo Vermundher Suenkason Ellingher oc Borghar Suensson med thy skilordhe ath Helghe Amundhson lauth j sith skipthe allan austægardhen a Nos som ligher i Dranghadale j Skidhosyslo med lutum ok lunnindum som til ligher ok leghet hauer fra forno ok nyo vttan gardh oc jnnan fra them oc theira arfa vndher han oc hans arf(a) til æuardelegho æigho ok als afrædhis æn their j sith skipte Vermundher Ellingher oc Borghar allan vestegarden med lutum oc lunnindum oc gaf Helghe Amundson ther fir ii marka bool j Sæthre vndher vestegarden fir then atalan som their atalade vestegarden vm kaupmalen ok *henninghs skipthe j ollum adrum iordum oc landskildh vp bara huar æfther ludburdh Helghe halua their adra halua ok gengho deilis ghongho gardhom jmellum innangiordis or gatugardh gronenne oc nidher j na oc settho deilda sten oc wt [586 aar1448] med aane oc vp j veghen fir austan akren oc wt æfther veghenom oc sua j bekken ok ther letho their sigh aller vel at nøgia. item bæthalade firnempdh Helghe them iii marka guls j mothe giof j siluer eina siluer skal eith siluerbelthe oc eith bandh ther med voro their sather oc a(l)sather vm alth skipthe j lauso oc fasto æn huath som afther var vskipth thet baudh firnempdher Helghe them ath skiptha æller kiosa med ghodha manne radhe. æn huar som thenne sathmal ryuer ædher rofsmæn til feer haue rofueth vj manna doom oc suare sliko firir som logbookh vathar. til mera visso oc sannindhe hengher Ellingher Suensson Vermundher Suenkason oc Neridher Germundhson sin jnsigle med varum fir thetta bref som giorth var degi oc are sem fir sigher.
Reidar Hafthorssön, Prest i Solheim, og 3 Lagrettemænd kundgjöre, at Gunnar Ketilssön overlod Herlaug Peterssön 1/2 Markebol i Lunde i Lundeherred. (jfr. No. 800.)
Efter Orig. paa Perg. i Deichmanns Biblioth.i Christiania. Seglene mangle.
Allom monnom theim sem thetta bref se ædher høyræ sender Reidher Hafthorson prester a Soleym Anunder Stofson Ogmunder Thoresson ok Osmunder Asgeirsson logrettemen q. g. ok sinæ kunnikt gøranda at meer warum j Skidho fredagen nest Botulfs woku anno domini m o cd xl octauo saghom ok høyrdum a at Gunner son Ketiuls a Lunde sette ok afhende Herlogh Petherson half mark boll j Lunde som ligger j Lundæ hæradhe som fadher hans vnte honom fore then skuldæstadh som han løyste fadher syn Ketil fra Symon Biornson som her war foghute j Skide syslo skal førnemd Herlogh Petherson thetta førnemd half mark boll frelslikæ følgie fore then skuld som Gunnar førnemd war honom skyllugher med ollom theim lutum ok lunnindom som ther til ligger ok leghit hafuer fra fonno ok nyio vtten gardz ok jnnen vnden førnemd Gunner Ketilsson oc hans erfuingiom ok vnder førnemd Herlogh Pethersson ok hans erfuingie til æuerdelighe eigho ok alz afrædhis, oc til sanninde her vm sætie meer war incigle, fore thetta bref som giort war j Skido deghi ok are sem før sæghir.
Gunnar Holk, Provst til Mariekirken i Oslo og Norges Riges Kantsler, giver paa Rigsforstanderens Hr. Sigurd Jonssöns og hele Rigsraadets Vegne, Landsvist til Orm Björnssön, som havde ihjelslaget Arne Björnssön.
Efter Orig. p. Perg i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle. [587 aar1448] 
Ollom monnom them som thetta breff se æller høræ sændher Gwnner Holk prowest ath Marie kirkiæ j Oslo ok rikens Noriges canceler q. g. oc sina. saker thes at wælboren man her Sigurd Jonsson riddare rikens forstandare ac alt rikens raad j Norighe haffuer fengit mik fulla makt at svara oc giøræ vppa krononnæ vægnæ vm oll wandrædis maall thwi haffuer ek i heder vidher gud oc effter thy proffwe som her fylgir giffwid Orme Biornssyni er Arne Biornssyni vart at skadhæ wforsynio landzviist med them hættæ at han bøthæ vidher gud oc ærwingiæ hins daudhæ oc luke Ormer konungx domenom thriar fullæ thegner oc thriug full fridkaup oc haffue lokedh jnnæn tolff manadha ffra tæssom deghi ellighe heffuir han ingha landzviisth brodher ok ærwingiom hins daudhe taka sætther oc bøther aff fornæmffdom Orme effther theira bæstemanne laghardome som syslumannen til næmpnir a hwario twæggio halffwonnæ. her medher dømer ek med fornæmfdho mins æmbetes valdhe oc effther thesso prowe Biorn Somarlidzson vara qwittæn lidughæn oc ollungis frelsæn vm tha sakar gifft som honom til var lagd vm thettæ værk. Thy forbiudher ek vidher lagar oc krononnæ hardhæ ræffster hvariom manne vandrædhe ath aukæ æller auka latha vidher fornæmpdæ mæn Orm oc Biorn hædhen aff vm thetta maall. nema hwar som thet gerer vili haffua forgiort fee ok fridhi oc værdhæ aldre bothæmadher sidhen. varth thetta breff giort j Oslo vm midwikudaghen næst effter Jonswoku dagh anno domini mcdxlviii. oc til ythermeir forwaringh her vm hængdhæ thæssa ghodhæ men rikens raad som nar voro tha ek thetta breff wtgaff oc sva hetha her Olaff Hakonson oc her Hartwik Krumedik riddæræ sin incigle medher mino for thetta breff.
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Endrid Anundssön og hans Hustru Ragna Halvardsdatter solgte til Finn Thorbjörnssön 7 Öresbol i Gullelid i Tuft Sogn i Sandsverv.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thetta bref sia ædher høyræ sændher Oudun Rolfson ok Ormer Gardhson Anunder Halwardhson logrete mæn q. g. kunnugt gærande ath meer varom a Nordby j nørdsta gardenom som lygher j Hæms skonn j Laugardal a Maria messo dagin j langa fasto anno domini mcdxlnono sagom ok hørdom a ath thog hældo handom saman af eyno halfuo Fynner Torbyørnson af andro halfuo Æn [588 aar1449] dridh Anundzson ok Ragna Halwardz doter med thy skylorde ath fyrnemdh hyon kændis fyre os ath thog hafdo sældht Fynne Thorbyørnssyni vii øres boll jordar j Gullalyd ok i øfre gardenom som lygher (j) Tufta skon j Sanzuerfue med lutum ok lunindom som thil lygher ok lyghit hæfuer fra fonno ok nyo vtan gardh ok inan friælst ok hemholt fore hwariom manne akæreløst vndan fornemdhom hyonom ok theras aruegom ok vndher førnemdan Fyn ok hans arfuega thil æwerdelika æygo (ok) alsz afredes. En kændes ok fyrnemdh hyon j samma handarbande ath thog hafdo vp bareth af Fyne iiii kyr gangande ok ii kyrlag j kornne ok i bædh vm vi mærker ok æna klædis kapo fore vi mærker ok ena kysto i vingauo thil meræ vinskap ok kærlikheth ok kændis thog ok thet at tha var lukin fyrstæ penig ok øpste j kop thera kom fore fornemda iordh. ok thil sani(n)de her(vm) sættiom meer akkar incigle fore thetta bref som giorth ær are ok deye som for sigher.
Rolf Olafssön og Olaf Guttormssön kundgjöre et Vidnesbyrd om, at Orm Ormssön eiede et Gjorde i Aasmundsrud i Heggen Sogn paa Modheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Thet skall ollom monnom weterlekit wara sem thetta bref sia ædr høira at mit Roolf Olafson ok Olaf Guttormsson witom thet fore gudi sant wara at mit warom a Hærenæ sem liger a Modheme j Heggenæ sokn høirdom a at Weglek Arnasson lyste thy for oos at Orm Ormsson som a Fiælle war at han athe eth gerde sydder ok wester fra husomon j Asmunda rudi som liger a Modheme i for da sokn Heggenæ stenth ok renth wt fra androm gerdom ok thetta høirde han sina moder lysa fore sek, thill sanande her om settom mer okor insigle fore thetta bref ær giort war a Heggenæ ipso die sancti Johannis baptiste anno domini m o cd o xl nono.
bref fore eth giærde j Asmundarudi.
Aasulf Reidarssön pantsætter til Hr. Hartvik Krummedike, Hövedsmand paa Akershus, 10 Öresbol i Apildnes i Borre Sogn for 20 Mark rede Penge.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/ettha breff see ædher høra sendher Assullf Reddarsson q. g. ok sinæ kunith gørandhe ath jek kennes /th/et [589 aar1450] mædh mith opne breff at ek er skyldugh velboren man her Hartvik Krumedike riddare ok høvessman a Akars hvs xx mark redhe peninghe hvilke fornemdhe xx mark ther jek haffuer j panth seth fforscreffne her Hartvyk x øresbooll jordher j Appellenes som ligher j Borre sokn a Vestffoldhen ok skall fforscreffne her Hartvik vare brugandhe the x øres booll jordher mædh landskild opp at bæræ ok alle rethe ferdhe ok engthit aff sla j lanskylden swa lenghe at Assulf ffornemffdh haffuer løst athrir ffornemdhe Appillines fore the xx mark j ene summo ok tiill sanindhe ok ythermere fforvaringh bedes jek tesse godhe men ther swa hedhe Yrion Læssaa Jess Jepsson a vapn Henrik Hwithenhagh borgemester j Oslo henghe sin jnciglle fore thette breff thy jek haffde mith jke nær mik som giort var j Oslo anno domini m o cd o xl o nono jn die Egidij abadis deghi ok aar som for sigher.
breff om Appillenes j Borræ sokn,
som Aswlff Andersson pandsette her Hartwiig Kromedicke paa Westffullenn.
Sivard Thorsteinssön giver Svein Gudbrandssön lovlig Fuldmagt imod Erik Bronbelg med Hensyn til 12 Tönder Tjære, som han var hans Fader skyldig og selv havde lovet i Jordafgift af Gaarden nordre Berg.
Efter Orig. p. Perg. paa Gaarden Hegge i Birid. Seglet mangler.
Allum mannum thetta bref sea ædder (høyra) sender Siivordh Thorsteensson q. g. oc sina kunnukt g/oe/rande at æk hauer fangit beskedhelekom manne Sveen Gulbrandsson fult vmbodh oc laglekt oppa Eric bronbelgh om xii tunno tioro som han minom fadher skullogher var oc sieluer vt louadhe j jordharet fore jordharet oc lenge aa saath a n/oe/rdhra Berghe j Fallaaboo. vil oc ey f/oe/rnemder Eric g/oe/ra sona oc satmala meder f/oe/rnemdom Sveen tha skal æk thet halla oc haua som adhernemder j thesso vmbodhe laglegha g/oe/rer oc tel mere visso herom seter Andres min frende sit insigle firi thetta bref som scriuat var arom eftir gudz byrdh m o. cd o. quinquagesimo ipso die *comuerssione sancti Pauli.
[590 aar1450] 
Lagrettemand Olaf Rolleifssön kundgjör, at Nerid Germundssön og Torgils Thorbjörnssön solgte til Olaf Thorgilssön 7 Markebol i östre Naper i Molands Sogn og 4 Löber Land i Ryden i Thveit Sogn i Nissedal. (Thelemarken.)
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thette bref siæ æder høræ sænder Olaf Rolliefson lagrettes man q. g. ok sina kunnit gørændæ at jak var a Fiønom lopaars messo dagh sub anno domini m o cd l saa jak oc hørdo a at thav helde handom samol Neridh Germundæson oc Torgilzs Torbiørnson af eno halfuo æn af adre halfuæ Olaf Torgilzsson med the skilordom at Neridh oc Torgilzs førnæmdæ kændes i samæ hander bandh at the hafdæ selt Olaf Torgilzsson vij markæ bool jarder j Nabæ j øster garden som liger j Molanzs sogn oc iiij løpæ landh i Rydænæ som ligger j Thvedæ sogn i Nissæ dal tesso jarder friælso oc hømelt fore hvariom mannom fra sær oc sinom ærfum oc vnder Olaf oc hans æruinghæ til everdelighæ ego oc alzs afrædes oc tesse jarder med allom them luttum oc lunnundom som til liggær oc ligget hafuer fra *fornor oc nyo vten garzs oc jnnen fiskæ oc figlæ oc allæ vedæstæder. jtem kændes Neridh oc Torgilzs j samæ hander bandh at the hafdæ op boret af Olaf Torgilzsson firstæ peninghæ oc østæ oc allom ther j mellom som j koup theres kom til sanindæ her om sether Nerid Germundhæson sit jnsiglo med mino fore thette bref er giort var degi oc ar som fyr siger.
Kong Christiern I tager sin Gaard Vaagsbotnen i Bergen og de deri boende (tydske) Skomagere i kongeligt Værn og Hegn, og tillader dem at handle med alle Slags Varer i Byen efter Lovene som andre Bymænd. Derimod skulle de svare for Kongens Ombudsmand paa Kongsgaarden i alle Misgjernings-Sager, og paa Kongens Bud være rede til Udbud og anden Lydighed.
Efter Orig. p. Perg. i Lybeks Arkiv. Kongens mindre Segl vedhænger. (2 Löver ere Skjoldholdere.)
Wij Cristiern meth gudz nadh Noriges Danmarks Venda oc Gota konung grewe j Ollenborgh oc Dalmenhorsth kungørom thet ollom monnom at wy aff serdelis nade oc godhuilia hawa taghit oc anamedh oc anama gardh warn Waags botnen oc sutara wara alla som ther sitia vti j wara serdelis wærio wærn beskerm oc konungslika heghn oc traust til alla retta mala swa at te skula frielslika kaupa oc sælia aldzskons [591 aar1450] kaupøre swa oc warninge sinna her j Berwen ept(er) laghom swa som andre bymen. kvnno the oc nokot brothlike wardha tha skulo the komma firir vmbudz man warn vt j gardhe warom oc ther skulo te laghom swara. Swa skulo the oc oss redho wara j wthbodhom oc i androm lidhskyldom then tima wij lata them sielfue til sæyia eder j them noudhsynlikom erendom som ware vmbudzmen vti garde warom kvnna a wara noudhsynlika weyna meth at /th/arffua som andre bymen jnnan landz. Oc biodhom wij vmbudzmanne vorom vti garde warom them at forswara oc fordeghtinga til alla retta mala a wara weyna. Swa stadhfestom vy fornemdom sutarom alla theira forna oc retta priuilegia friheth oc frielse meth thesso ware breffue som ware foreldra konungar j Norige them adhir giweth hawa oc vnt huilka som the skulo frielslika fylia magha j allom sinom greinom oc articulis som the wthuisa. Ty forbiodhom wij ollom monnom hueriar stet edr tighund som huarr er thessa fornemda sutara wara j forskrefne Waagsbotne eder theira godz hindra talma eder j nokra handa mato oforretta vnder war konungslika heffnd oc wrede. Datum Bergis crastino nativitatis beate Marie virginis anno domini mcdl o anno vero regni nostri Noruegie primo nostro sub secreto.
Thorlaf, Biskop i Viborg og Postulatus til Bergen, Finboge Erkedegn og hele Bergens Kapitel forpligte sig og Efterkommere at holde en daglig Messe om St. Olaf med Collecter om Treenigheden, vor Frue og St. Anna med Voxlys og Ringning, samt med Forbönner for Kong Christiern, Dronning Dorothea, deres Forældre, Eftermænd, Rigsraadet i Norge og alle Christne. Herfor have de af Kongen faaet Hardanger Læn med al kongelig Ret, som de skulle fortabe, naar Messerne ikke holdes efter Forpligtelsen.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Kapitlets Segl er frarevet.
Wij Thorlaff meth guds nathe biscopp j Wiborgh oc postulatus j Berghen oc wij Findboghe ærchedyegn oc gantze capitel sammestads gøre witherlicht meth thette wort opne breff at wy haffue nw vp taghit oc begynnet en daghlighe messe sywnghe ladhe aff sanctæ Olæff for thet altaræ som staar nordhen wiidh kores dorren meth thesse collecter de sancta trinitate wor frwæ oc sanctæ Annæ oc effter messen skule wij ladhe sywnghe jomfrw Maria loff som ær aue regina celorum mater regis angelorum cum collectis de eadem sancta Anna pro rege et pro pace. Oc sidhen hwar affthen skulæ alle kanike vicarij [592 aar1450] koorprester oc dyegnæ sywnghe høgtidelighe for wor frwe altaræ gaude Maria meth prosis jnuiolata oc collectis aff wor frwe sanctæ Annæ oc dereliquiis ok skule wij oc wore effterkomere hwar dagh oc affthen ladhe ringhe meth en stoor klokke som ther till quemmeligh ær till then for ne. messæ oc jomfrw Maria loff oc iij godhe wox lyuss skulæ alle tijdh pa altaret brænde mædhen messen sywnges. Oc skule wij oc wore effter komere biscopp oc capitel j fornefnde Berghene kirke till ewich tijdh jnnelighe oc gudhelighe bethiæ j alle wore gudelige bøner for wor kære nathige herre koningh Cristiern oc wor kære frwe oc førstynnæ drotnigh Dorothea oc begges therre forældhre oc for fædhre oc effterkommere koningh oc drotningh oc righens radh j Norge oc alle cristnæ siælæ oc skal fornefnde wor nathige herræ oc wor kære nathige frwe drotnigh ware meth guds hielpe lødtagnæ aff alle the godhe gerninghe som wij eller wore effterkommere gøre kunne till ewich tijdh. Oc en her vdh ouer haue wij vp taghit oc till ewighe tijdh holdæ skule oc sywnge wele aue regina celorum effter hwar tijdh j høge koor meth collectis aff wor frwe oc sanctæ Annæ coniunctim gudh till loff oc hæther oc jomfrw Maria oc wor nathige herræ koningh Cristiern oc alle hans vener leuendes oc dødhe till en hetherlich bestandelsse oc ewich glædæ badhe liiff oc siell. oc vetherkennes wij meth thette wort opne breff at wij haue fonghit oc annamet aff fornefnde wor nathige herræ koningh Cristiern Hardangher meth all thes till liggelsse oc koninglich rættighet till fornefnde guds oc jomfrw Marias thieneste vppæ meth at holde. oc thy biude wij oss oc alle wore effter kommere alle thenne fornefnde guds thieneste gudelighe oc trolighe vppæ holde vdhen alt archt oc arghelist eller hielpe ræde. Men ware thet swa at wij icke hølde thenne fornefnde guds thieneste swa skælighe vppa som thet sich burde oc wij thet lawet haue tha skal fornefnde wor nathige herræ koningh Cristiern haue full macht at taghe syn land oc læen j gen. In cuius rei testimonium sigilla nostra presentibus sunt appensa. datum Bergis anno domini mcdl o feria quarta infra octauas natiuitatis beate Marie virginis.
Pave Nikolaus V udvælger efter det i nu afdöde Erkebiskop Aslaks Tid gjorte Forbehold Dominicanerordenens Professor, magister theologiæ Henrik (Kalteisen), til Erkebiskop i Nidaros. (jfr. No. 728.)
Efter Marinis Afskr. af Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nic. V. ann. V. tom. 35. p. 289.) [593 aar1451] 
Nicolaus episcopus etc. Dilecto filio Henrico electo Nidrosiensi salutem etc.
Apostolatus officium quanquam insufficientibus meritis nobis ex alto commissum, quo ecclesiarum omnium regimini presidemus, utiliter exequi quo adjuvante domino cupientes solliciti corde reddimur et solertes, ut cum de ipsarum regiminibus agitur committendis, tales eis in pastores preficere studeamus, qui populum sue cure creditum sciant non solum doctrina verbi sed etiam exemplo boni operis informare, commissasque sibi ecclesias in statu pacifico et tranquillo velint et valeant, duce domino, salubriter regere et feliciter gubernare. Dudum siquidem bone memorie Aslacho archiepiscopo Nidrosiensi regimini Nidrosiensis ecclesie presidente, nos cupientes eidem ecclesie cum vacaret per apostolice sedis providentiam utilem et ydoneam presidere personam, provisionem ipsius ecclesie ordinationi et dispositioni nostre duximus ea vice specialiter reservandam, decernentes extunc irritum et inane, si secus super hiis per quoscumque quavis auctoritate scienter vel ignoranter contigerit attemptari. Postmodum vero prefata ecclesia per obitum dicti Aslachi archiepiscopi, qui extra Romanam curiam debitum nature persolvit, pastoris solatio destituta, nos vacatione huiusmodi fidedignis relatibus intellecta, ad provisionem ipsius ecclesie celerem et felicem, de qua nullus preter nos hac vice se intromittere potuit sive potest, reservatione et decreto obsistentibus supradictis, ne etiam ipsa prolixe vacationis exponeretur incomodis, paternis et sollicitis studiis intendentes, post deliberationem quam de preficiendo eidem ecclesie personam utilem et etiam fructuosam cum fratribus nostris habuimus diligentem, demum ad te ordinis fratrum Predicatorum professorem et in theologia nec non scolarum palatii apostolici magistrum in sacerdotio constitutum, de religionis zelo, literarum scientia, vite ac *mundicitie honestate, morum spiritualium providentia et temporalium circumspectione, aliisque multiplicium virtutum donis apud nos fidedigna testimonia perhibentur, direximus oculos nostre mentis. Quibus omnibus debita meditatione pensatis, de persona tua nobis et eisdem fratribus nostris ob dictorum tuorum exigentiam meritorum accepta, eidem ecclesie de dictorum fratrum consilio auctoritate apostolica providimus, teque illi preficimus in archiepiscopum et pastorem, curam et administrationem ipsius ecclesie tibi in spiritualibus et temporalibus plenarie committendo, in illo qui dat gratias et largitur premia confidentes, quod ipsa ecclesia per tue circumspectionis industriam et providentiam circumspectam [594 aar1451] sub tuo felici regimine, dextera domini tibi assistente propitia, salubriter dirigetur et grata in eisdem spiritualibus et temporalibus suscipiet incrementa. Jugum igitur domini tuis impositum humeris prompta devotione suscipiens, curam et administrationem predictam sic gerere et exercere studeas sollicite fideliter et prudenter, quod ipsa ecclesia gubernari provido et fructuoso administratori gaudeat se commissam, tuque preter eterne retributionis premium, nostram et dicte sedis benedictionem et gratiam exinde uberius consequi merearis. Datum Rome apud sanctum Petrum anno etc. millesimo quadringentesimo quinquagesimo primo, tertio Kalendas Martii, pontificatus nostri anno quinto.
Pave Nikolaus V melder a) Nidaros Byes og Stifts Almue, b) Nidaros Kirkes Landbönder, c) Nidaros Kapittel, d) Nidaros Kirkes Lydbiskopper, e) Stiftets Geistlighed, - at han har valgt Mag. Henrik til Erkebiskop i Nidaros.
Efter Marinis Afskrift af Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nicol. V. ann. V. tom. 35. p. 290.)
Nicolaus episcopus etc.
a. Dilectis filiis populo civitatis et diocesis Nidrosiensis salutem.
Hodie ecclesie Nidrosiensis pastoris regimine destitute de persona dilecti filii Henrici electi Nidrosiensis nobis et fratribus nostris ob suorum exigentiam meritorum accepta, de fratrum eorumdem consilio auctoritate apostolica duximus providendum, preficiendo eum illi in archiepiscopum et pastorem, prout in nostris inde confectis literis plenius continetur. Quocirca universitatem vestram rogamus monemus et hortamur attente, per apostolica vobis scripta mandantes, quatinus eundem electum tanquam patrem et pastorem animarum vestrarum devote suscipientes ac debita honorificentia prosequentes, eius monitis et mandatis salubribus humiliter intendatis, ita quod ipse in vobis devotionis filios et vos in eo per conseqvens patrem invenisse benevolum gaudeatis. Datum Rome apud sanctum Petrum anno etc. m o. cccc o. li o. tercio Kal. Martii pontificatus nostri anno quinto.
b. Dilectis filiis universis vassalis ecclesie Nidrosiensis salutem.
Hodie etc. Quocirca universitati vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus eundem electum suscipientes devote et debita honorificentia prosequentes et fidelitatem solitam nec non consueta servitia et jura sibi a vobis debita exhibere integre studeatis. Alioquin sententiam [595 aar1451] sive penam, quam idem electus rite tulerit seu statuerit in rebelles, ratam habebimus et faciemus auctore domino, usque ad satisfactionem condignam inviolabiliter observari. Datum ut supra.
c. Dilectis filiis capitulo ecclesie Nidrosiensis salutem.
Hodie etc. Quocirca discretioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus eidem electo tamquam patri et pastori animarum vestrarum humiliter intendentes ac exhibentes sibi obedientiam et reverentiam debitam et devotam, eius salubria monita et mandata suscipiatis devote et efficaciter adimplere curetis. Alioquin sententiam, quam ipse electus etc. ut supra.
d. Venerabilibus fratribus universis suffraganeis ecclesie Nidrosiensis.
Hodie etc. Quocirca universitatem vestram rogamus monemus et hortamur attente per apostolica vobis scripta mandantes, quatinus eidem electo tamquam membra capiti obsequentes, exhibeatis eidem obedientiam et reverentiam debitas et devotas, ita quod mutua inter vos et ipsum gratia gratos sortiatur effectus, et nos devotionem vestram possimus propter hoc in domino commendare. Datum etc. ut supra.
e. Dilectis filiis clero civitatis et diocesis Nidrosiensis salutem.
Hodie etc.
Pave Nikolaus V melder Kong Christiern I, at han har udvalgt Mag. Henrik til Erkebiskop i Nidaros efter Aslak Bolt.
Efter Marinis Afskrift af Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nicol. V. anno V tom. 35. p. 290.)
Nicolaus episcopus etc. Carissimo in Christo filio nostro Christierno Dacie et Norwegie regi illustri salutem .
Gratie divine premium et humane laudis preconium acquiritur, si per seculares principes presertim ecclesiarum metropolitanarum regimini presidentibus oportuni favoris presidium et honor debitus impendatur. Hodie ecclesie Nidrosiensis ( etc. ut in epistola precedenti). Cum itaque, fili carissime, sit virtute dei opus ministros benigno favore prosequi, ac eos verbis et operibus pro regis eterni gloria venerari, serenitatem regiam rogamus et hortamur attente, quatinus eundem electum et prefatam ecclesiam Nidrosiensem sue cure commissam habens pro nostra et apostolice sedis reverentia propensius commendatos, ipsos benigni favoris auxilio prosequaris, ita quod idem electus tue [596 aar1451] celsitudinis fultus presidio in commisso sibi cure pastoralis officio possit, deo propitio, prosperari, et tibi exinde a deo perennis vite premium et a nobis condigna proveniat actio gratiarum. Datum Rome apud sanctum Petrum anno etc. m o. cccc o. li o. tertio Kalend. Martii, anno quinto.
Biskoppens Official i Stavanger kundgjör en Dom af 6 Prester og 6 Lægmænd, hvorved Thorgils Aslakssön tildömmes en Del af Gaarden Upsal i Valle Sogn (Setersdalen), som Presten der Gunnar havde tilegnet sig.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet frafaldet.
Ver officialis herræ byskops j Stawanger williom /th/et ollom monnom viterlighæt waræ som /th/etta breff see æller høræ ath in anno domini m o cd o l o primo /th/orsdaghin næsten æfter sancte Barnabe apostoli som iij prestamodz dager war j Stawanger kom aa stempno firer os oc flære adræ gode mæn j kommunæth j Stawanger byskeydelighen man /Th/orgyls Aslaksson kerdhæ oc kladradhæ wppa siræ Gunnar sokner presther a Wellæ ath han haffdhæ wnden hegnæth /th/rigiæ mamatha leygho j Wpsalæ som ligger j firsagdhæ Wallæ sokn /th/et som till Wiigen medh rætthæ till hører krafdhæ os /th/aa firsadher /Th/orgyls laghaar orskordar nempdom wær thaa wt sex prestæ oc sex lekmen aath gioræ /th/ar reto wm hwilkæ wth gengo oc dømdhæ firsadhæ /th/rigæ mamatha leygo gudhæ oc [ . . /Th/orgylse] til retthæ eignæ som fyr hawer war[et] skal oc firsadher /Th/orgyls bæhaldhæ haalfft saadhæth firer /th/et wræth som hanom skædhæ af sire Gunnare oc annen halff deildhen skal han haue [gar]denom til nytthæ oc wpp heldezs. /th/il meyre wisso oc sannendhæ setthom wær war embetes incigle firer /th/ettæ breff ær giorth war j Stawanger dægi oc aare som firer seigher.
Arne Tholfsön afstaar til Thorbjörn og Jon Björnssönner Gaardene Nusvik, Slaattedal og Rönebrekke i Setersdalen som Erstatning (rettarfar?) for deres Moder Gro Gunnulfsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth.i Christiania. Af 3 Segl findes Stumper af No. 2 og 3.
/Th/et kennez ek Arne /Th/olfsson med /th/esso mino brefwe at ek hefwer fenghit ok afhent /Th/orbiorne ok Joone Biannassonom /th/essar eftirscrefna iardher er swa heitha Nwzwiik ok Slatadaal ok Rønabrekko j rettherferi firir Groo Gunnwls dotter moder fyrnempda brødhra, med [597 aar1452] allom /th/eim lutom ok lunindom som /th/ill fyrnempdher iardar liggher ok legit hafwer fra forno ok nyio wttan gardz ok innan, fra seer ok sinom erfwingiom ok wndher fyrnempda brøder /Th/orbiorn ok Ioon ok /th/eira erfwingia til æfwerdeligho eigho med allz afredis ingho wndan skildho, oc til sanindha her wm settho /th/essir ghodher men sin insigle med mino insigle er swa heita (J)oon Leifsson ok /Th/order /Th/orgiwlsson firir /th/etta bref som giorth war aa Hoolom a Seethre a Margretha messo dag anno domini m o cd o lj o.
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Halvard Audunssön og hans Hustru Ronnog Jonsdatter solgte til Björn Aslakssön, Prest i Eidsberg, 1/2 Öresbol i Geilestad i Askeim Sogn, Fröylands Skibrede i Borgesyssel.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 3 Segl er No. 1 i Behold.
Ollom monnom theim som thettæ bref se æder høiræ sender Annund Andresson Bergwlf Omundzson ok /Th/orir Haluardzson sworne logrettes men q. g. ok sina kunikt gørande at wi varom j Eidzbergx kirkiu dominicam passionis anno domini m o cd o quinquagesimo secundo sagom ok hørdom a at /th/aw heldo handom saman, af eino halfuo sire Biorn Aslakson prester j fyrnemt Eidzberg en aff annare halffuone Haluardh Audonson oc Ronog Jonsdotter eigin husprøy Haluardz med theim skilordom at fyrnemdh hion Haluard ok Ronog viderkiendis i sama handarbande at /th/au hafdo selt fyrnemdom sire Biorne halffs øres boll jerder j østeste Geilestadh ok j sydre lutanom som /th/au fengo j sith skipte j arff epter Jon fader fyrnemdo Ronog ok Joron moder hene gud /th/ere seel haffue som liger j Askeim sokn j øffre lutanom j Borgesyslo oc j Frøyland skipreido fra Haluarde ok Ronoge ok /th/eire arffua ok vnder sire Biorn tidnemden ok hans arffua ffrielst heimholt ok akerelaust ffiri hwariom manne med ollom /th/eim lotom ok lunindom som til liger ok leghet haffuer ffra forno ok nyo vtten gardz ok innen til ewerdeligro eigo ok aldz affredes ok vp boret aff tidnemdom sire Biorn ffyrste pening ok øffste ok alle /th/er j mellom som j kaup /th/eire kom som eer thre marker. til mere sanindh ok vitnisburd /th/a hengom vi vor incigli firi /th/ette breff er giort var degi ok are som fyr segir.
Gilesstadha breffuedh.
[598 aar1452] 
Gunnar, Biskop af Hammer, giver 40 Dages Aflad for de Bodfærdige, som paa visse Helgendage besöge St. Olafs Kirke Edsberg, St. Marie Kirke Folkinborg, Peters og Pauls Kirke Thenol, St. Laurentii Kirke Trömborg og St. Margretas Kirke Herland, alle i (Edsbergs Prestegjeld) Oslo Stift.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
[Universis] Christi [fidelibus presentes] literas inspecturis [Gunnarus] dei gracia episcopus Hamarensis salutem in domino sempiternam. Quoniam vota Christi fidelium ad diuini cultus [ampliaci]onem et animarum remed[ium sunt] piis exhortacionibus ac indulgenciarum fauoribus excitanda. nos igitur de omnipotentis dei misericordia et beatorum Petri et Pauli apostolorum eius sancti Haluardi martiris meritis et precibus. omnibus vere penitentibus et confessis qui ecclesiam beati Olaui regis et martiris de Edzbergh Asloensis diocesis ecclesiam beate Marie virginis Folkinborg ecclesiam beati Petri et Pauli apostolorum Thenol ecclesiam beati Laurencii Trømborg et ecclesiam beate Margarete virginis et martiris Herrælandh in festis videlicet natiuitatis domini cum tribus sequentibus diebus circumcisionis et epyphanie resurrectionis cum tribus sequentibus diebus ascensionis pentecostes cum tribus sequentibus diebus trinitatis corporis Christi. jn singulis festiuitatibus beate Marie virginis in vtroque festo sancte crucis in vtroque festo sancti Johannis baptiste in vtroque festo sancti Michaelis archangeli in vtroque festo sancti Olaui regis et martiris in festo omnium sanctorum in die animarum in singulis festiuitatibus omnium apostolorum et ewangelistarum in solempnitatibus sanctorum martirum Haluardi Laurencii Magni Blasii Eirici et Clementis sanctorum confessorum Gregorii Ambrosii Botolphi Augustini Jeronimi Martini et Nicolai sanctarum virginum Margarete Sunniue Katerine Cecilie et Gertrudis in solennitate sanctarum Anne et Marie Magdalene in dedicacionibus earundem ecclesiarum et in singulis dominicis diebus per anni circulum causa deuocionis aut peregrinacionis visitauerint seu qui missis predicacionibus aut aliis diuinis officiis ibidem interfuerint et qui eisdem ecclesiis manus porrexerint adiutrices aut qui cimiterium ipsarum orando pro defunctis ibidem quiescentibus circuerint et qui corpus Christi vel sacrum oleum dum infirmis portantur aut reportantur sequti fuerint aut qui flexis genibus dum dicitur salue regina terna vice angelicam salutacionem aue Maria pro regis statu felici et pace tranquilla deuote dixerint et qui se humiliter jnclinauerint cum datur benediccio cum pixide. quociens premissa vel aliquid premissorum deuote compleuerint tociens .xl. dies indulgenciarum de jniunctis sibi penitenciis [599 aar1452] in domino misericorditer relaxamus. Datum apud predictam ecclesiam Edzbergh anno domini m o. cd o. quinquagesimo secundo in die Geruasii et Prothasi martirum nostro sub secreto presentibus appenso.
Sex Lagrettemænd og sex "skilrike" Mænd fastsætte som valgte Dommere Thof Ormssöns Böder for Gunnar Svenkessöns Drab til 24 Mark Guld, hvorefter Thof strax pantsatte 12 Markebol i Lid i Sillegjord, af hvilke de 6 vare i hans egen Fædrenearv Raudaberg og de 6 i Gjuve, som hans Söster Margrete og Maag Nikulas forstrakte ham. Sex skjönsomme Mænd skulle nærmere fastsætte det pantsatte Jordegods´s Værdi i Forhold til de idömte Drabsböder.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Alle 6 Segl mangle.
Ollum monnum /th/eim som /th/etta bref sia ædher h/oe/yra sendher /Th/orstein Egilsson /Th/iostolfwer Gunleiksson /Th/iostolfwer Neridzsson Swein Ioonsson Haluarder Ketilsson Ormer Geirmundzsson oc /Th/orkell Petarsson logretemen oc Niculos Amunzsson Niculos Ketilsson Folkuarder Alfsson Rolleifwer /Th/orsteinsson oc Efwinder Dyrasson skilrika men q. g. oc sina kunikt gerande at meer warom j doom nempder wm aftak efter Gunnar Sweinkasson som /Th/oofwer Ormsson wart at skadha ofirirsyniu, war thet waar fuller domer oc samtykt, at /Th/oofwer fyrnempder skulle luka j giold efter fyrnempdan Gunnar xxiiij marka gulds. oc samstundes sette han wth xij marka bool iardher j Liidh som ligger j Seliogiordæ [sokn] /th/y at vj marka bool waaro j Raudaberghe som /Th/oofs fadorleifd war en annor vj marka bool j Giufwe som syster fyrnemps /Th/oofs [Margete] oc [Nyklis] magher hans forgreidhe honom til lausnar, frealsade /th/aug oll fyrnempd xij marka bool firir hwarium manne ok allum loglig agangum, fra /th/eim ok /th/eira ærfwingium, ok wnder Gunnars erfwingia ok /th/eira efterkomandum til efwerdeligo eigo med alz afredes ingo wndan skilde. oc l/oe/ysa /th/a fyrnempdar iarder swa mykit j gioldomen som vj skynsamer men metta /th/eim, oc war /th/enna domer wm Michials messo aftan anno domini m o cd o lij o. Oc til sanindh her wm settom meer fyrnempder logrete men okkor insigle firir /th/etta bref som giort war deghi oc are som fyr siger.
[600 aar1453] 
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Gunnar Helgessön og hans Hustru Joron Ambesdatter solgte til Hr. Hartvik Krummedike 3 Markebol i Berg og 5 Öresbol i Gata i Sanden Sogn paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sea æder høyræ senda Hafuord Askasson a wapn Magnus /Th/oresson oc Haluard Ællingsson sworne logrettesmen q. gudz oc sina kunnikt gørandis at mit warom a Akershus fæmta dag jull anno domini mcdlsecundo saghom oc hørdom aa at /th/aug heldæ handom saman af eina halfuu welbyrdug man herre Hartik Kromedig riddere en af annare halfuu Gunner Helghesson oc Ioron Ambedotter æigen kona hans med /th/eim skilordom at fyrnemfd hion wederkendis firi oss at /th/aug hafdo sælt fynemfdom her Hartik /th/uæggia markabol iarder j Bærgæ som ligger j Sondina sokn a Westfolden oc j Bærgs fiordong ok fæm auræ boll j nørdre gardenom i øydegardz Gatu er ligger i sama sokn med ollom lutum oc lunindom som til ligger æder lighet hafuer fra forno oc nyo wttan gardz oc jnnan fra /th/eim oc /th/eire arfuingom och wnder herre Hartik och hans arfuinga til æuerdelig æigho oc altz afrædis kendis oc titnempd hion j sama handerband at /th/augh hafdo wpboræt af aadernemfdom her Hartik første pening oc øfsta oc alle /th/er i mellom efter /th/y som i kaup /th/eire kom firi fyrnemfda iorda oc huar /th/eire om sigh. Til meire wisso oc saninda /th/a hengdom iek Gunner ofnemfder mit jncigle med /th/eire firi /th/etta bref er gort war deghi och aar som fyr sighir.
bref om ij marke bol iorder j Bærgæ oc Gatu j Sondena.
Tre Mænd kundgjöre, at Sigurd Amundssön og hans Söster Gudrun Amunds datter solgte til Hr. Hartvik Krummedike, Hövedsmand paa Akershus, 2 Markebol i Gunnarsrud i Sanden Sogn i Skogebygd paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/etta bref sea æder høyra senda Hafuord Askasson a wapn Jngemar Ienesson oc Haluard Ellingsson logrettesman q. gudz oc sinæ kunnikt gørande at wy warom a Akershus nionda dagh jull anno domini mcdltercio saghom oc høyrdom aa at /th/augh heldo handom saman af eina halfuu welboren man herre Hartik Kromedike riddere houitzman wpa Akershus, en af adro halfuu Sigurd Amundsson oc Gudrun Amundzdotter syster fyrnemdz Sigurdz [601 aar1453] med /th/eim skilordom at fyrnemd søtzskene widerkendis firi oss at /th/augh hafde sælt fyrnemdom herre Hartik /th/uægge marka boll oc ørtogha boll iarder j Gunnarudh er ligger i Sandena sokn i Skoghebygd a Westfolden med ollom lutum oc lunindom som tilligger æder lighet hafer fra forno oc nyghio wttan gardz oc jnnan fra /th/eim oc /th/eire arfuingiom oc vnder herre Hartik oc hans arfuinga til æuerdeligh eighio oc altz afrædis, kendis oc titnemfd søzskene i sama handerband at /th/augh hafde wpboret af aadernefdom herre Hartik første penig oc øfste oc alle /th/er i mellom efter /th/ui som i kaup /th/eira kom firi fyrnemda jord. Oc til meira wisso oc sanind her om /th/a henge wy wor jncigle firi /th/etta bref som gort war stadh dæghi och aar som fyr sighir.
Bref om ij marke boll j Gun[a]rudh,
som ligger j Sandene sogenn j Skogbygdenn paa Westfollenn som Siiwrdt Amundsson solde her Hartwiig Kromedighe.
Fire Mænd kundgjöre, at Sæmund Olafssön gjenkaldte de Ord, han i hastigt Mod og Drukkenskab havde talt om Sigurd Thorleifssön, som dermed var tilfreds.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. De 4 Segl mangle.
Alle the godhe men som thetta bref see ædher h/oe/yra sendher Niclas Asbiornsson ok Fridheke Styrkarsson Eilifwer Jonsson ok Einar Thorgylsson q. g. ok sina kunnikt gi/oe/rande at wi varom nær a sancte Pædhers kirkiugardh i Borghund annan dagh paaska ok fleirom godhom mannom nær varandhom saghom ok h/oe/yrdhom a at their heldho hondom saman Siwrder Thorleifsson ok Sæmunder Olafsson ok vordho their satther ok alsather fore then thalan som Sæmunder hafdhe thalad til Siwrdh Thorleifsson i hastigh mod ok drykinskap ok i so matha vordho their sather at fornemfder Sæmunder swor thet vidh thet helgha gudz likama som han thok j sith syndugha lif at han viste ey værr medh adhernemfdom Siwrd en han visse medh sin eigin fadher. Til sannenda her vm sethiom wi vaar jnsighle fore thetta bref ær giort var j Borgund attha dagha eftir paasker anno domini m o. cd o. liij o.
[602 aar1453] 
Gaute Eirikssön, Lagmand i Skiens Syssel, kundgjör, at Arne Tholfssön pantsatte til Halvard Steinulfssön 14 Markebol Jord i Kleifen, lille Bondal, Landsverk, Rud og Greftesrud. (Thelemarken.)
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum theim som thetta bref se ædher høyræ sender Gawte Erikson lagman j Skidesyslo q. g. ok synæ kunnichtgørande kommo fore mik oc logrettonæ j Skido mydvikædagen næst æpter Botulfswoku anno domini m o cdl o 3 o. Haluard Stenulfson oc Arne Tholfson oc kiendis tha wara laghlighe vm domfee thet som Arne war a hænder dømt at luka. lyyste tha førnemder Arne Tholfson fore allæ logrettonæ som a lagthingstempno waro mik oc Haluard byfoghote j Oslo som her tha sath j foghutæ stadh a høyrandæ at han sette xiiii markæ boll jardæ førnemdom Haluardh j wædh v. mark boll j Kleifwennæ. v mark bol j lytle Bondal ij markæ boll j Landzwerke marc bol j Rudi oc markæ j Greftisrudi swa j matæ at huot som sex nempder mæn skynsamlighe wyrdhæ førnemdom Haluardhæ Stenulfson fore thet som honom ær dømt oc domsbrefuit ludher vt af thesse xiiii markæ bol jordher æpter theiræ mannæ reikningh som førmeiræ j skifteno waro huot han laut j syn lut af theim arff som tømdes j Swalæstufvnæ ther will han stadfesteligæ wider blifua oc vbrigdelighe haldæ hædhan af, oc skal thennæ malstemphnæ oc reikningh wara a Mykiels messæ æften heymæ a Kleifuennæ oc stadugt haldes huot helder førnemder Arne Tholfson kommer sielfuer til tha malstemfno ædher ok eighi, oc til sanninde her vm sether han sielfuer syt jncigle oc bad mik oc Jønes Petherson oc Andres Pethersson oc Biørn Hannesson at setie war jncigle meder han(s) jncigle fore thetta bref som giort war degi oc are som før segir.
Pave Nikolaus V tager Oslo Biskop, Kapitel, Kanniker og övrige Tjenere i det apostoliske Sædes Varetægt. (jfr. No. 827.)
Efter Marinis Afskrift af Regest. i Vatikanets Arkiv. (Nic. V. anno VII. tom. 42, p. 142.)
Nicolaus episcopus etc. Venerabili fratri [ Gunnaro] episcopo et dilectis filiis capitulo, canonicis et personis ecclesie Asloensis salutem.
Quotiens a nobis petitur quod honestati et rationi convenire dinoscitur, animo nos decet libenti concedere et justis petentium desideriis [603 aar1453] congruum suffragium impertiri. Eapropter, dilecti in domino filii, vestris postulationibus annuentes, vos vel ecclesiam vestram Asloensem, in qua divinis mancipati estis obsequiis, cum omnibus bonis, que impresentiarum rationabiliter possidetis, aut in futurum justis modis, prestante domino, poteritis adipisci, sub beati Petri et nostra protectione suscipimus. Preterea omnes libertates et immunitates a predecessoribus nostris Romanis pontificibus sive per privilegia vel alias indulgentias vobis et ecclesie antedicte concessas, nec non libertates et exemptiones secularium exactionum a regibus, principibus aut aliis Christi fidelibus rationabiliter vobis et ecclesie prefate indultas, sicut ea juste et pacifice obtinetis, vobis et eidem ecclesie auctoritate apostolica confirmamus et presentis scripti patrocinio communimus. Nulli ergo etc. nostre susceptionis confirmationis et communitionis infringere etc. Siquis etc. Datum Rome apud sanctum Petrum anno millesimo quadringentesimo quinquagesimo tertio, quinto Idus Julii, pontificatus nostri anno septimo.
Pave Nikolaus V paalægger Erkebisp Tuve Nilssön af Lund, Biskop Bengt af Skara og Abbed Bo af Hovedöen at beskytte Oslo Stifts og de övrige norske Stifters Geistlighed mod forskjellige Hövdingers, Adeliges, Ridderes og Lægmænds ulovlige Adfærd, Gjæsteri og Udpresninger, Negtelse af Fiske- og Silde-Tiende, Foragt for Kirkens Jurisdiction og Immunitet, samt at bandsætte de Skyldige, saafremt de ikke paa Opfordring erstatte Skaden og ophöre med Uretten.
Efter Marinis Afskrift af Regesten i Vatikanets Arkiv. (Nic. V. anno VII. tom. 42. pag. 141.)
Nicolaus episcopus etc. Venerabilibus fratribus[ Tuvoni] archiepiscopo Lundensi et [ Benedicto] episcopo Scarensi ac dilecto filio [ Boecio] abbati monasterii Hoffwdo Asloensis diocesis salutem.
Hoc nos deus pretulit super familiam domus sue, ut oportuna singulis provisionis auxilia pro tempore dispensantes, eorum presertim necessitatibus intendamus et occurramus dispendiis, eosque ab oppressionibus relevemus, qui in sortem domini et partem sollicitudinis pastoralis assumpti potioris dignitatis titulo insigniti esse noscuntur. Sane pro parte venerabilium fratrum nostrorum Asloensis et aliorum provincie Nidrosiensis episcoporum, nec non dilectorum filiorum universorum capitulorum et cleri provincie memorate conquestione didicimus, quod nonnulli barones, nobiles, milites et laici illarum partium sue salutis immemores bona ecclesiarum, episcoporum, et ecclesiasticarum [604 aar1453] personarum sine cessatione diripiunt et occupant, ac detinent occupata, episcopos insuper et alias venerabiles ecclesiarum personas expellunt, et, ipsis expulsis, stant in residentiis eorum, dein de bonis quoque taliter expulsarum personarum mobilibus et immobilibus pro sue libito voluntatis disponunt, clericos ad iudicia secularis fori trahunt calumpniantur et iniuste iudicant, rebus eorum ablatis et personis male tractatis, quosdam etiam clericorum talliant, quosdam etiam bonis eorum sicut in terra hostili totaliter spoliant, aliosque per continuam et inhumanam hospitalitatem sine aliqua refusione in extremam redigunt paupertatem, quosdam captivant, et custodie mancipant carcerali, nec eos inde dimittunt, donec ultimum quod solvere valeant extorserint ab eisdem. Plerique autem talium tirampnorum super emenda lesis facienda moniti satisfacere minime curant, census et tributa de prediis clericorum que ad proprium usum excolunt, expetunt et extorquent, familiam quoque clericorum, que in illis partibus difficulter haberi potest, ab ipsis ad se alliciunt, et in ipsorum clericorum non modicum preiudicium detinent et defendunt, decimas et oblationes suis curatis debitas quidam ipsorum laicorum solvere renunciant, et specialiter alecium et aliorum piscium hactenus solvi consuetas ecclesiis, in suis locis solvere denegant contra sanctiones canonicas, statuta et concordias desuper initas et servatas. Quidam etiam perversi et seculares tiramni de monasteriis monialium et aliis piis locis, ordinariis locorum inauditis et contemptis, ad suum libitum ordinant et disponunt, ac de causis ad forum ecclesiasticum spectantibus, testamentorum, adulteriorum, et similibus se ingerere et intromittere, immunitatem quoque ecclesiarum violare, et deposita inde auferre, fores effringere non verentur, satellites suos in eis eorumque cimiteriis aliquos usque ad sanguinis effusionem percutere, et in quosdam ad mortem desevire permittunt, nec huiusmodi malefacto res requisiti corrigunt aut clericos a divinis cessare sinunt, quin ymmo in ipsorum malitia persistentes, tam agentes quam consentientes licitum sibi arbitrantur existere quicquid contra iura et bonos mores impune commiserint in gravem divine maiestatis offensam, animarum suarum periculum, episcoporum, capitulorum et cleri predictorum iniuriam ac non modicum detrimentum. Nos igitur, qui in iustitia unicuique debitores existimus, quibusque percipere ex debito pastoralis incumbit officii, reproborum conatibus obviare, ac aliis viam precludere similia committendi volentes, quantum in nobis est, episcopis, capitulis et clero predictis de oportuno remedio providere, discretioni vestre per apostolica scripta mandamus, quatinus vos, vel duo aut unus vestrum per vos vel alium seu alios, omnes et singulos [605 aar1453] barones, nobiles, et laicos predictos eorumque complices et sequaces cuiuscumque status, preeminentie aut conditionis existant, qui in premissis quomodolibet culpabiles existerint, aut illos, qui causam dederint vel occasionem, sub excommunicationis pena, nec non privationis et ammissionis feudorum, honorum et officiorum, que obtinent, ac aliis formidabilibus penis, de quibus vobis videbitur, et quas contrafacientes incurrere volumus ipso facto strictius moneatis et requiratis, quod infra certum peremptorium terminum ad hoc eis prefigendum, raptores, occupatores, detentores, invasores et alios predictos ab huiusmodi occupationibus, detentionibus ac aliis dampnis et iniuriis, impedimentis, molestationibus predictis penitus desistant, lesis et iniuriatis satisfaciant, ac res et bona per eos, ut premittitur, occupata atque detenta eisdem episcopis, capitulis et clero seu singularibus personis eorumdem libere et expedite dimittant, eosque eorumque ecclesias in statu pristino restituant et reponant, ac sinant suorum bonorum nec non fructuum, reddituum et proventuum ecclesiarum huiusmodi pacifica possessione et quieta perceptione gaudere. Alioquin infra alium competentem terminum eis assignandum coram vobis seu aliquo vestrum compareant ad iudicium, se penas et sententias predictas incurrisse declarari. Quod si forsan occupatores, detentores, invasores et alii predicti, aut ipsorum aliqui presentium vigore monendi requirendi post factam eis monitionem et requisitionem huiusmodi, seu notitiam presentium iuxta terminos predictos monitionibus et requisitionibus, ac nostris in hac parte mandatis efficaciter parere contempserint, et sententias ac penas huiusmodi animo, quod absit, sustinuerint indurato, non curantes redire ad ecclesie unitatem, aut alias id ipsorum malitia vel pertinacia exegerit, legitimis super hiis habendis servatis processibus, eos quotiens expedierit, auctoritate nostra aggravare curetis, invocato etiam ad hoc, si opus fuerit, auxilio brachii secularis, nec non etiam omnes et singulos contemptores huiusmodi, et quoslibet alios in premissis quoquomodo culpabiles atque rebelles, et qui eos vel aliquem ipsorum post requisitionem, monitionem et mandata huiusmodi scienter receptaverint, aut alias eis in premissis auxilium, consilium dederint vel favorem, easdem sententias et penas incurrisse declaretis, et ubi quando et quotiens expedierit, incidisse nuncietis, et ab omnibus arctius evitari faciatis, donec a premissis destiterint, ac monitionibus, requisitionibus et mandatis huiusmodi cum effectu paruerint, nec non a sententiis et penis huiusmodi meruerint absolutionis beneficium obtinere. Insuper quecumque loca, ad que prefati occupatores, detentores, culpabiles et rebelles, ac aliis supradictis, eorumque complicibus [606 aar1453] in premissis auxilium, consilium vel favorem quomodolibet dantes, aut aliquis eorum pro tempore declinaverint, vel declinaverit, ecclesiastico supponatur interdicto, illudque quamdiu ibidem moram traxerint, ac etiam per aliquod tempus, de quo vobis videbitur, vel alicui vestrum postquam aliter ipsis recesserint auctoritate predicta strictius observari faciatis. Contradictores per censuram ecclesiasticam etc. Non obstante tam felicis recordationis Bonifacii pape viii predecessoris nostri illis presertim, quibus cavetur ne quis extra suam civitatem vel diocesim, nisi in certis exceptis casibus et in illis ultra unam dietam a fine sue diocesis, ad iudicium evocetur, ac de duabus dietis in concilio generali, quam aliis constitutionibus et litteris apostolicis, per quas executio presentium posset aliqualiter impediri. Aut si occupatoribus, detentoribus, invasoribus et molestatoribus prefatis vel quibusvis aliis ab eadem sit sede indultum, quod ad iudicium etiam ultra vel extra certa loca trahi aut suspendi vel excommunicari, ac predicta et huiusmodi ad que dicti occupatores, detentores, invasores et molestatores, ut prefertur, forsan declinaverint, et alia quevis loca interdici non possint per litteras apostolicas, non facientes plenam et expressam, ac de verbo ad verbum de indulto huiusmodi mentionem, et quibuslibet aliis privilegiis, exemptionibus et litteris apostolicis specialibus vel generalibus quorumcumque tenorum existant, per que presentibus non expressa vel totaliter non inserta effectus huiusmodi nostre impediri possit, etiamsi de eis eorumque totis tenoribus de verbo ad verbum habenda esset in nostris litteris mentio specialis. Datum Rome apud sanctum Petrum anno etc. millesimo quadringentesimo quinquagesimo tertio. idibus Iulii, pontificatus nostri anno septimo.
Trende Mænd kundgjöre, at Ivar Ivarssön solgte til Halkel Thorgilssön 10 Löberbol i Bratterud i Bagns Sogn i Valders.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Af de 3 Segl mangle No. 1 og 2.
Ollum mannum /th/æim sæm /th/etta bref sæa sændær Magnus Nicholasson Sighurdhær Aslasson ok Olauær Haluardsson q. g. ok sinæ kunnicht gærande at kæresundagh anno domini m o cd o iiii warum meer a Wlnessæ saghum a handabandh ok hørdhum a skilordh /th/æira af æina halfo Juar Juarsson æn af annare halfuo Halkæl /Th/orgylsson mædhær /th/y skilordhæ at fyrnemder Juar widerkændist at han hafdhæ sælt Halkæle x laupa booll jærdhær j Brattarudhi ær ligær j Baagns [607 aar1454] kirkiu sokn a sydræ lotanom a Waldresse firir xiii kyrlogh frælsa ok hæimola firir sær ok sinum æruinghium ok huarium manne wnder Halkæl ok hans æruinghia til æuærdhalighæ æigho mædhær allum /th/æim lutum ok lunnindum som til /th/æira jordh liggær ædær læget hæfuær at forno ok nighio wtan garz ok innan til rættra ænda merkia. jtem widhær kændist ok Juar j samo handabande at han hafdhe wp boridh af Halkæle fyrsta pæningh ok æfsta ok alla /th/er j millum æfter /th/y sæm j kaup /th/æira kom fore fyr nemda jord saa at honom fulkomligha wæl at nøgdhæ ok til sanindh her wm /th/a sattom meer *waor insigli fyri /th/etta bref sæm giort war a fyr sagdhæ aræ ok tima som fyr sæghir.
Vidnesbyrd om, at velb. Hr. ( Henrik Jonssöns) Fange Jusse Pederssøn bekjendte, at han, medens der var Dag (Vaabenstilstand) mellem Kongerne Christiern og Karl, havde fanget Ivar Jenssöns Svende, rövet forskjelligt Gods i Skroven Fiskevær, ihjelslaget Hr. Olafs (Nilssöns) Foged m. v., alt ved Mikkelsdagstider (1453).
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. De 5 Segl mangle og en Del af Brevet er fortæret.
[Allum mannum them som thetta bref se eller] hør heilsom wi Ewind Gulbrandzsson Paal Jonsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sigurdrsson radhmen j Trondeim kerlighe mædh gudh . . . . . . . afue . . . . . . . mædh thesse ware opne breffue at wi høyrdom at Iusse Pædhersson som wælbor[en] mans [her Hinrik Ions]son riddare fange er war bekendes for her Hinrik ok oss alle the article som her epter følghe. først at han hørde seghia at thet stodh j dagh millen wan nadhigh herre kong Cristiarn ok kong Karll af Swerige. Annat war thet at han greip iiij swene aff Iwar Jænissyni thok af them theres verio ok trughadhe them till thenest, lope the fra honum ok til theres husbonde igeen. thet tridhia at forscreffne Iwsse Pædhersson foor j eit fiskia wer som heiter Skrofwen ok took ther v pakka wadhmall som war hoos iiij c. alne eller meir aff islænst wadhmall, ij yxn v tvnne brødh j tunne myssko j tvnne tizt øll. Thet fiorde at forscreffne Iwsse Pædhersson ok hans mædh føliare sloghe j hell ein herr Olaffs fowte som heet Thorkell skruff ok nokre mædh honum ok finge ther v panzare skiolde jarnhatte armbørst ok annat som ther tilhørde ok skedde thetta mæste allt vm sancti Michels tidh sidhan han hafde hørt vm forscreffne dagh. Til saninde her vm settom wi forscreffne men war insighle fore thetta breff er giort war a Trandeme anno domini mcdliiij o die beati Magni martiris.
[608 aar1454] 
Jon Haraldssön, Prest paa Rödenes, Jon Saxessön, Prest paa Aur, Jon Ne ridssön, Prest paa Fit, kundgjöre, at Kol Jonssön hörte paa Löken (Höland) Prestegaard de Prov, som Presten der Asgaut Olafssön förte for 4 Öresbol i Vestereng, som Ronnog Arnulfsdatter havde givet til Löken Prestebol. (jfr. No. 837-841.)
Efter en samtidig Vidisse i norske Rigsarkiv; nedenfor No. 844.
Herlaug Pederssön kvitterer Svenke Sveinssön for de ham ilagte Böder for Overfald paa Jeppe Falster og Herlaugs Gaard i Hardanger.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ollom monnom them sæm thette breff see eder høre sænder Herlvgh Pæderson q. g. oc sinæ kvnnvk gerende at ek geffer Svenke Svenson kvitten vm tha scvld som han vort mik scyldvger a vegne Gvnner Øystenson fore thet roff som han mik røffede vtj Hardanger min sven Jeppe Falster oc min gord oc haffer han lvget svo myget som vppa hans andel kom oc til saninde her vm sætte jek mit jnsigle fore thette breff ær giort varh a Merdene a monedagen nest fore krosmøsse vm hovsten anno domini mcdliiii.
Helge Thordssön, Hr. Hartvigs (Krumedikes) Lensmand, optager Vidner om, at Möllefossen i Setersaaen tilhörte Tinnehval i Hiterdal (Thelemarken.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet se ollom godom mannom kunnigt ek Helge Thordsson her Hartvigs lænsman war a Thynnohualenom j Heythradall a fredagin nest æfther Mikæls messo anno domini m cd quinquagesimo v o vm deles gangu ok møllna fossen som lygher j Sætther ane vthan fore vadeno som nordher gænger thil Sætthers ok thok ek tha eth vitne margom godom mannom a hørande som swa hether Byørn Summarlidhzson a bok suor med fullom eydstaf ath han sagdis thena fore sæxthio aar, a Thynu ok hørde han aldridh annan sagth ath fornemdher mølno foss laa thil Thynnohuals. jtem thok ek anath vitneth ær swa heyther Thosten Throndhzson a bok swor med fullom eydstaf ordh modhor systhor fadur [610 aar1455] syns ath hon sagdis vera vpfødh i Thynnu grendh fyre stora dødha ok sagdhe hon thet ath fyrnemdher møllno foss laa thill Thynnuhualen ok vthgarden stodh nordher ifuer ane sua langth ath seeth gath ather i vadeth ok sua fram med vegenom mellom Thynohualen ok Heydobø thil thes ath møther Thynno eygen som kallas Thungan sunan fore krosvegenom ok thil mera visso ok saninde her vm tha sætther thesser godher mæn syn incigle fore thetta bref med mino incigle som sua heyter Haluarder Alfsson ok Gunleker Ormsson som giordh var are ok deye som for sigher.
Jon Einarssön, Jon Andressön og Thrond Borgarssön kundgjöre Askel Hal vardssöns Udsagn, at hans Fader gav paa sit Yderste til Vestby Kirke 1 Öresbol i Rudstad i Hofeimdal og 11/2 Öresbol i Gylfringrud i Vestby Sogn paa Follo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af Seglene.
Ollom monnom /th/eim sæm /th/ettæ bref sea æder høyra sendæ Ion Einersson Ion Andresson oc /Th/ronder Borgharsson logrettomen q. gudz ok sinæ kunniktgerande at meer varom aa Gardum j Hofueimadal aa Follo aa kyrkimesso dag /th/er samastadz anno domini mcdl quinto saghom ok høyrdom aa at Askiæl Haluardzson sagde at fader hans atte øyris boll j Rudzstadh som ligger j Hofueimadale ok gaf /th/et j sinni ytharstæ tiidh til Vestby kyrkio seer til bønæhaldz oc presteno(m) til viderlifuis oc halft annet øyris boll j Gylfringærudhi som ligger j Vestby sokn gaf oc fyrnempder Haluarder til Vestby kyrkio j sama matæ som fyr seighir ok viste adernempder Askiæl at fader hans bar /th/er landskyldh af amaghalaust. ok fyrnempder Askiæl iakuædde ok sam/th/ykte /th/æssæ gafuo swa /th/a som fyr til sannynde hær vm settom meer vor insigli firir /th/ettæ bref som giort war aa deighi ok are sæm fyr seighir.
bref vm øyris boll j Rudzstadh ok halft annet øyris boll j Gyflingarudhi.
Gaute Erikssön, Lagmand i Skiens Syssel, og to Lagrettemænd kundgjöre, at Ingerid Eivindsdatter solgte til Margreta Thoresdatter 11/2 Markebol Folseraas og 11/2 Löberland i Lid i Grandaasherred (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle. [611 aar1456] 
Ollum monnum /th/eim som /th/etta bref sia ædher høyræ sendæ Gowte Erikson logman j Skydesyslo Oddæ Asgeirsson ok Biorn /Th/ordesson logrettesmen q. g. ok synæ kunniktgørande at meer warom a synzstæ Sawdhom j Ryghinæsokn a kyndilmesso dagen anno domini m o cdlsexto sagom handerbandh oc høyrdum widerkienning Jngeridhe Eyuindedotter at hon kiendis sælt hafua Marghetæ /Th/oresdotter først half markæ boll j Fulzeraas som hon laut j arff eptir syn bonde oc ther mæd j merkæboll j samræ jordh som henne war loket for hander hogh oc swa laups landh j Lydh som ok hennæ loket war j hander hogh. oc /th/er mæd #j løpis landh j Lydh som hon førre atte, liggie /th/essæ jarder j Grandaas hærat, frelsædhe hon /th/essæ jarder førnempde Margeta frelser ok heimholla fore huorium manne mæd lutum ok lunnindum som /th/er til liggie oc leghit hafua fra forno oc nyio vttengardz ok jnnen vnden førnempde Jngeridh Eyuindedotter oc henne erfuingie ok vnder adhernempd Margetæ /Th/oresdotter oc hennæ erfuingiæ til eigho oc alz afrædhis. jtem kiendis oc førnempd Jngeridh at Margetæ hafde loket henne huor pæning som j kaup /th/eiræ kom, ok til sanninde sætiom meer war jncigle fore /th/etta bref som giort war degi oc are som før seghir.
Sone Erikssön, Korsbroder ved Kristkirken i Bergen, og 4 Lagrettemænd paa Voss kundgjöre, at Brynjulf Bessessön erkjendte, at Thorleif Gunnarssön og Orm Kafle eiede hver sin Lod i Gaarden Gerde paa Voss.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af 5 Segl vedhænge 1, 2, 4 og 5.
Ollom monnom theim som thetta breff sea edher høra sendher Sone Eriksson corsbroder at Cristkirkio j Bergwin Sigurd Guttormsson Alff Thorgersson Odder Alfson Siluester Bergulfson suorner logretto men a Vorss q. g. oc sina kunnokth gørande at mer varom j preste stugune a Vangen synnedhagin j førsta viku fasta saghom oc hørdum at Brynolffuer Besseson var bekender oc sagde at han stodh til Thorleffui Gunnarsyni frendha sinum vm the jordh som Botilla Bessadotter haffde seldh førnemfdom *Thorffleue oc førnemfde Botilla atte j Gerdhe stod oc til Orm Kaffle som odals man vaar i Gerdhe oc Eliffuer Anduidsson som atte halffth Gerdhe a Ingridhe kona sina vegna at Andfinner Isaksson skulle radha førnemfd kop som Andfinnir haffde kopt aff Endridhe Sigurdssyni som Ingegerdh Halstensdotter haffde *erdff [612 aar1456] efter førnemfdan Thorleffue son sin. baudh oc Andfinnir Ysaksson førnemfda Botillæ Besse dotter aura swa margha som effther stodho aa Endridhe vegna fore førnemfda iordh j Gerdæ oc all the skyl som førnemfda Botilla bordhe at hafua oc Andfinds breff vtuiser oc til meira visso at thet swa ær som før scriffuid star tha hengiom ver var jncigle fore thetta breff som giorth var aa Vangen ipso die Scolastice virginis anno domini m cd l vj o.
breff om Gierde.
Hartvig Krummedike, Ridder og Hövedsmand paa Akershus, sælger til Hal vard Amundssön den Del af Skumsrud paa Birid paa Hedemarken, som han havde faaet af Haldor Björnssön i Thegn og Fredkjöb.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Kennes jec Hartvich Krummedig ridder oc høuitzman vpa Akershws, med thette mit opno breff at jek haffuer sæælt beskedelig man Haluord Amundson och affhæænt swa manga øres bool oc lutbord som jec fik aff Haldoor Biør(n)son j Skwmsrudh som ligger vpa Beryt vpa Hedhmarken som han gaff mic j tegn oc fridkøp som han war mig skyldig vpa konung dooms wegne frælst oc heimholt fore huariom manne fra mig oc myna æruingom oc vnder hanum oc hans æruingom til ewerdæligo egho oc alz affrædis. oc kennes jech haffua vpboret aff forneffnde Haluord Amundson første pening oc sidherste oc allæ ther j mellom effter thy som j koup wort kom. til yttermere forwaring bedes jec velboren mantz incigle Bo Flæmingx at hængia for thette breff med mit jncigle som giort wart vpa Akershws anno domini mcd l sexto sabato proximo post festum resurrexcionis domini. Oc beskedelig man Ingimar Jenson laghman vpa Hedmarken sit incigle med woro som giort var etc.
Prest Jon Haraldssön i Rödenes og Botolf Skeggssön vidne, at Sira Asgaut stevnede Kol Jonssön til at möde for Officialen i Oslo og hænde Dom angaaende 4 Öresbol i Vestereng. (jfr. fölg. No.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv, sammenholdt med Vidissen nedenfor No. 844. 2det Segl vedhænger. Varianterne ere af Vidissen.
Fem Mænd vidne, at Asgaut Prest paa Löken oplæste Biskop Gunnars Domsbrev om 3 Öresbol i Vestereng, og tilböd sig at staa Jon Kolssön til Rette for 6 eller 12 Mænds Dom. (jfr. fölg. No.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af de 5 Segl mangler No. 2.
Ollom monnom /th/eim som /th/ettæ bref siæ æder høyræ sændæ Tore Torkælsson Gudleiker Einarsson Trondær Æskælsson Olaf Wigleigson ok Steinar Toraldersson q. g. ok sinæ kunnict gørandhe at meer worom j Wæstrængh j østra gardenom som ligær j Løykinæ sokn a Høylandh krosmæsso æftanæn vm haustenom anno domini m cd lvi soghom ok hørdhom at sire Asgauter soknæ prester war baudh sæk till at læsæ domsbref biskups Gunnars vm *iij auræ boll j fyrnæmdh Wæstrængh, æn Koll Jonsson swaradæ j twruæ ei læsæ fire mæk /th/et domsbref fire thy at ek weit /th/et wæll hworo /th/et ær lydandæss sagdhe Koll Jonsson æn /th/er æftær j sama stundh lass sire Asgauter fyr næmdh domsbref biskups Gunnær wm fyr næmth iij auræ boll j Wæstrængh j østra gardenom war ok Koll Jonsson tith stæmdær at hoyræ fyr næmth domsbref, till sænænde sætiæ meer war incigle fire /th/ettæ bref som giort war dæghi ok are som fyr sægir.
jtem baudh ok sire Asgoter lagh ok doom fire sægh ok syn hiun ok siith høy ok wndæ vj æder xii mæn till rethæ.
bref vm domæn war . . . æn wm iii auræ bool j Wæstræng.
[614 aar1456] 
Officialis i Oslo paalægger Asgaut Olafssön og Kol Jonssön at skaffe nye Prov og derpaa at möde for Bispens Domstol angaaende de omtvistede 4 Öresbol i Vestereng. (jfr. No. 830. 837-841. 856. )
Efter Vidisse p. Perg. i norske Rigsarkiv. Nedenfor No. 844.
Fire Lagrettemænd kundgjöre, at Asgaut Olafssön förte fem Vidner paa, at det Gods, som Koll Jonssön havde inde, tilhörte Ronnog Arnulfsdatter. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. paa Papir i norske Rigsarkiv, sammenholdt med en Vidisse, No. 844. Varianterne ere af Vidissen. Af 6 Segl mangler No. 4.
Gunnar, Biskop i Oslo, tildömmer Lökens Prestebol 4 Öresbol i Vestereng, som Koll Jonssön forholdt Presten Asgaut sammesteds. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med No. 844.
Wy Gunnar med gudz nadh biskup j Oslo kungørom med /th/esso varo breffue at tha wer varom a Løkene a Høland jn profesto purificacionis Marie anno domini mcdl septimo, komo fore oss sire Asgauter Olafsson prester ther sammastadz oc Kol Jonsson, efter thui som war officialis oc capitulum j Oslo hafdæ them dømt ffore oss at koma vm iiii aure bool jarder j Vestereingh. tedhæ sire Asgaut oss breff oc skilrik som giord vare vm thet maal oc her ere viderfest, war Kol Jonsson nerstader oc hafdæ inthet motækast oc inkit proff hafdæ han at leidæ vm /th/etæ maal, kom tha fore oss skellig beuising j hwilkæ matæ Kol Jonsson hafdæ falsligæ oc suikligæ vtan faders oc moders vitordh oc frendæ raad lokkat oc kreinkt Gunnoro Gunnedotter oc hafdæ honæ j løndom suikligæ vpa iii aar fyr en fader æder moder afuistæ, jngen breff æder vitne komo fore oss at mistykkit var tilgefuet helder syntetz awnden standæ til danerdax, oc medan suik oc fals ber inghom [616 aar1457] werdæ til gangs oc inthet prof kom hær motæ vtan genwerd fyrnepds Kols nw som fyr. Thui sagdom wer efter tesso profue oc skilrike adernepd iiii aure bool jarder j Vestereing vnder prestbolet a Løkene til hefd oc eigner hedan aff, j sua matæ at eff adernepder Kol hafuer nokot ytermeire prof æder beuising vm thette maal, tha skal han thet leidæ fore oss æder war officiali innan xii manadæ fra tessom deghi elliger eighe aldre vpreising vm thette maal sidermeir. datum anno et die quibus supra nostro sub secreto etc.
Sigurd, Biskop i Stavanger, kvitterer Thorgrim Nikolassön for 3 Aars Regnskab som Skrauthvals Kirkes Ombudsmand (i Valders).
Efter Orig. paa Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Veer Sigurder med gudz nad biskuper j Stawanger viliom thet ollom monnom vitherligith wara ath sakær /th/es at bæskædheligen man /Th/orgrimer Nicholosson hafuer giort oss fullæ grein ok rækningh ffør thæ kirkio vmbodhæ som han hafuer haft aa kirkionne vægna Skrautwal j iii aar swa ath oss væll at nøgher aa hæilagra kirkio vægna ok wara thy gifwom vær firnemfdan /Th/orgrim quittan lidughan ok alla hans ærwingia akærelausa for oss ok ollom varom æpther komandum vm adernempt vmbodh. Till sannind hær vm læthom weer hæingia warth secretum føre /th/etta bref som giort war j Aurdal ipso die Abdon et Sennen anno domini m cd lvij o.
Svein Jonssön, Hr. Hartvik (Krumedikes) Lensmand over Midlenet (paa Agder), giver i Kongens Navn Ketil Drengssön fri for den Sag, som var tillagt hans Broder angaaende en Pige.
Efter Orig. p. Perg. i norske Videnskabs Selsk. Saml. i Throndhjem. Seglene mangle.
Thet see ollom ghodom monnom kunnikith ath iak Suen Joonson herræ Harthuiks lensman ofwer Midlænidh kænnis thes med thesso mino opno brefe ath iak hauer geueth Kæthiul Drænghson kuitthan oc allunges akærelausan a mins herra konongsens vegna vm thet malemne som hans broder var til lakth vm æino picho ther ær han quither oc alunges akærelaus firir mik oc ollom æftherkomandom a mins herra kononghsens vegna til mera visso oc sannindhe hengia thesse goder men som sua haitha Kal Torkælson oc Haluorder Torgheirson Vethe [617 aar1457] lidher Bionson sinn jnsigle med mino fire thetta bref som giorth var anno domini m cd lvii.
Gudleif Jonssön, Korsbroder i Oslo og Provst i Solöer, Jon Neridssön, Prest paa Hof, Erik Asbjörnssön paa Sörum og tre Lagrettemænd udstede Vidisse af forskjellige Breve om Gaarden Vestereng i Höland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med No. 841.
Ollom monnom /th/em som thetta breff see æder høræ sender Gudleifuer Jonsson korsbroder j Oslo oc profaster j Soløiom Jon Neridæsson prester a Hofue Erikker Asbiornsson prester a Sudreim Birger Torgiulsson Botolfuer Skegxsson oc Gudleiker Einersson suorner logretesmen q. g. oc sine kunukt gerandæ at wer saghom, hørdom oc ifuerlasom breff sire Asgautz preste a Hølandom sua ludandæ ord fra ordhe som her efter fylger. [Nu fölge Brevene No. 830. 837. 839 og 840.]
Hergjuls Drengssön og Halvard Reidarssön kundgjöre, at Halvard Arnessön overlod Bergulf Björnssön sin Arv og Odel efter sin Fader, 4 Löbsland i Sessagjord i Bö paa Grenland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 1ste Segl.
Ollom monnom thøm som thetta breff sia ædher høræ sændher Hergiwls Drængxson oc Halwardh Redarsson lagretto mæn q. g. ok synæ kunught gørandhe at midh warom a Assalandhstingh manadaghen næst epther kyndilmesso anno domini mcdlviii saom ok hørdom aa ath the heldo handom saman aff enne halwo Halwardh Annasson en aff adro halwo Bergwlff Bionsson at Halwardh for de. vnthe Berghvlffve sith rættha arff oc odall epther syn fadher iiii loupa landh i Sessagiordhe liggir i Bøø sokn a Grælandhe frælsligha filgia som monnom bør sinæ odale filgia oc adrhe godhe mæn a hørande oc hiawerande tha Halwarder for d. affhende tessa forscriffna iordh Berghulffve fornæmpdom til sanninde her vm tha hengiom midh okon insigle firi thetta breff som giorth war dæghi oc are som fir seghir.
[618 aar1458] 
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Olaf Gunnarssön og hans Sön Gunnar Olafs sön mageskiftede til Thorleif Björnssön 11/2 Markebol i söndre Reine i Kopmansnes Sogn i Sandsverv mod 12 Öresbol i söndre og vestre Kald aas i Sanden Sogn (paa Vestfold).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 3 Segl vedhænge 1 og 2.
Ollom monnom them som thetta bref sia ædher høyra sænder Alf Thormodz(son) ok Gunleker Gunualzson Raualder Niculassason logretemæn q. g. ok sina kunnigt gørande ath meer warom a Grafdale i Thufta sokn i Sanzuerfue a krosmesso dagen vm vareth anno domini m cd lviii o sagom ok hørdom a ath theer hældo handom saman af eno halfuo Olafuer Gunnarson ok Gunnar Olafsson son hans af andro halfuo Thollefuer Byørnson med thy skylorde ath the gyorde iorda skyfthe syn i millom i swa matho ath Olafuer fyrnemder fyk Thollefue Byørnsyne mærka boll i Renom i syndre gardenom som lygher i Kopmans ness sokn i Sanzuerfue ok i samma handarbande fæk Gunnar Olafsson Thollefue fyrnemdom half mærka boll i sama jordh i Renom i syndre gardenom med allom them lutom ok lunidom som thil lygher ok lygeth hafuer fra fonno ok uyo vtan gardz ok inan *fyriælt ok hemholt fore hwariom mane vndan fyrnemdom fædgom ok theras arfuegom ok vndher Thollef Byørnson ok hans arfuega thill æuerdelika æygo (ok) alts afredes. jtem fæk tha Thollefuer Byørnson fyrnemdom fædgom i mothe xii øres boll iardar i Kælassom i sydre gardenom ok vestre som lygher i Sandene sokn med ollom them lutom som thil fyrnemdo io(r)dh lygher ok lyghet hafuer med ollo fryælso hvar io(r)den vm syk. ok thil saninde hær vm tha sættiom meer ackar incigle fore thetta bref som gyord war deye ok are som fyr sigher.
bref fore xii øresboll i Renom i syndre gardenom etc.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Steinulf Leidulfssön, Liv Eriksdatter og Gunbjörg Leidulfsdatter solgte til Salve Eivindssön og Thora Eivindsdatter 6 Öresbol i Haneholm i Sande paa Vestfold. (jfr. No. 397. 446. 478.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thette bref see eller høræ sender Haluord Aslacsson oc Nicles Niclesson lagretes men q. g. oc sine kunnokt gørende ath mith warom a Sande som ligger a Westfallen anno domini m o cd o l o ix o a Magnus messe daghen saghom oc hørdom a handerbande there j mellom af eno haluo Stenulf Ledwlfson oc Liue Eriks [619 aar1459] datter eighin kona hans oc Gunbiorgh Ledwlfsdatter søster Stenulfs fyrnemds en af adro haluo Salue Ewindsson Tore Ewindzsdatter eighin kona hans. kendis tha firnemder Stenulf Liue oc Gunbiorgh fire os ath thau hafde solth firnemdom Salue oc Tore vj aura bol jardar j Haneholm som ligger j Sande sokn medh allom them lutom oc lunnindom som til ligger eller lighit hauer fra forna oc nyghe wthen garzs oc jnnen fra them oc theres ærwinggom oc wnder fyrnemdom Salue oc Tore oc theres ærwinggom til ewerdelighe egho oc al afredhis. kendis oc tha firnemder Stenulfær Liue oc Gunbiorgh j samma handerbande ath thau hafde wpbareth af firnemdom Salue første penigh oc ofste oc alle ther j mellom efter thy som j kaup there kom fire firnemt vj aura bol oc til sanninde her om tha hengom vi war jncigle fire thette bref som giort war deghi oc are som fire sigher.
Jens Pederssön, Foged i Skiens Syssel, stadfæster sin afdöde Broders Herlaug Pederssöns Salg af nedre Taraldslid i Molands Sogn til Egil Neridssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta breff sea æder høyræ sender Jenss Pædersson fogwtæ j Skydæ syslo q. g. ok sina kwnnekt gørande med tesso myno opno breffuæ, at jek stadfester ok fulkomligæ tilstander, thet kawp som myn broder Herlogh Pædersson hwess siæl gudh nade køpte med Egyll Nerydzsson swo at fornemder Herlogh Pædersson selde fornemdom Egyl Neridsyni trigge markabol jardar j nedræ gardenom j Tharaldalydh liggiande j Molandzsokn med ollom lutom ok lunnendom som ther til ligger ok leghet hafwer fraa forno ok nyo vttan gardz ok jnnan frelst ok heimolt fore hwarium manne oc alz afrædes til ewerdeligar eignar, wndan sek ok sinom ærfwingiom ok wnder fornemdan Egyl Neridzsson ok hanss erfwingia ok æfterkomanda kendess ok fornemder Herlogh Pædersson at han hafdæ førstæ pæningh oc syderstæ vpboreth ok alla ther j mellom æfther thy som j kawp theira kom aff optnemdum Egyl Neridzsyni. Til sannindæ her vm oc ytermere vitnesburd tha beder jek thessæ dandemen Anund Stofsson oc Pædher Olafsson sworne logrettemen j Skydesyslo at henggia sin jnsigle fore thetta bref med myno jnsigle ær giort war a nørdre Merdenæ fredagen nest fore sancti Barnabe dagh anno domini mcdlnono.
[620 aar1459] 
Jens Pederssön, Væbner, skjöder til Kong Christiern det Pantegods i Skiens Syssel, som han havde arvet efter sin Broder Herlaug Pederssön og denne havt i Pant af Thorald Kane, for 1200 lette Gylden, og kundgjör, at han efter Kongens Bud har taget samme Gods i Værge paa aarligt Regnskab.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglet vedhænger.
Alle men thette breff see eller høre leses helser iegh Jens Pædhersson a waben ewinnelige meth wor herre oc kungor meth thettæ myt obne breff at iæk meth frii oc godh wilghe oc beradh hwgh haffuer vpladit affhend oc skøtt fran migh oc myne arwinghe til hochboren førstæ koning Cristiern myn nadighe herre oc hans arwinge alt thet panthegotz liggendis i Skydesyssel i Norghe meth alle sin tilligelse oc rechtuchedh som iek fick effter Herlagh Pæderssons myn brodhers døth hwilket gotz Thoreld Kane haffdhe i pant sett forscreffne myn brodher j swo madhe, at om forscreffne gotz finnes at wære myndhre wært en tolff hwndrethe læthegylden, nar gudh wil at hans nathe jn j Norghe kommer tha skal iek eller myne arwinge hans nathe s(t)rax wedherlegghe oc vpfylle hwes han migh eller myne arwinnge ther vdi æi fordrage will oc tilbiuder iek migh oc myne arwinnge, at antworde oc følghe lade forscreffne myn nadighe herre alle the panthebreff som ieg oc myne arwinnge haffue vpa for ne. panthegotz oc kennes ieg mik oc myna arwinnge enghen rethuchedh eller deel at haffue i forscreffne pantegotz oc pantebreffue her eptir i nogher madhe. Jtem haffuer forscreffne myn nathighe herre vnt oc befalet migh forscreffne gotz i wære at haffue i swo mathe at ieg skal gøre hanom ther aff gothe rethe oc reghenschapp hwart ar, swo lenge hans nathe tilsigher. Jn cuius rei testimonium sigillum meum est appensum. Datum Haffnis feria quinta ante festum beati Michaelis archangeli anno domini millesimo quadringesimo quinquagesimo nono.
Jens Pederssön, Foged i Skiens Syssel, kvitterer Thormod Thormodssön, som havde ombragt Olaf Folkessön, for Drabsböderne til Kronen.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Jek Jenss Pædersson ffogwthæ j Skidosysslo kennes ffore allæ the ssom thettæ breff ssee æller høyra at thennæ breffuisere Tormod Tormodzsson haffuer bliffuet j myt mynne vpa myn nadugæ herræ kon [621 aar1460] ungenss wegnæ ffore tegn oc ffridkøp som han skyldugh war ffore Olaff Ffolkasson ssom han at skadha wart oforsynio. Thii giffuer jek ffornemde Tormod Tormodzsson oc hanss ærffuingiæ quittæ oc akærolawssa vpa myn nadugha herra konungenss wegnæ ffore allo ytermere tiltalan her æffter vm fforscreffnæ ssak j eynæ matha oc andre. Till ssaninde her vm henger jek myt jnsigle ffore thettæ breff som scriffuat ær a Merden anno domini mcdldecimo sswnnadaghen nest ffore thridia woku meo sub siggillo.
Erkebiskop Olaf i Nidaros overdrager til Eystein Thoressön Gaarden Harald stad paa Kvikne i nordre Syssel i Gudbrandsdalen, hvilken Gaard i Erkebiskop Aslak Bolts Tid uden Hjemmel havde ligget under St. Olafs Domkirke i Nidaros.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wij Olaf med gudz nadh erkebiscop j Nidharos och paweligx sætes legatus helsom allom theim som thetta breff see eller høra kerlica med gudh och sancte Olaff kunnicht gørandis at vij haffuom vnth Østein Toreson frielst oc frith fore huariom manne jordh tha som Haraldstade heitær ligiandis a Hwiknom j nordre sydslone j Gudbrandzdalom som waar forfader erkebiscop Aslac nokra stund fylgde føre oss sakar thes at vij haffuom ransakat och forstandet badhe j waar register sa och med forscrifna Østein Thoresons breff och skell som han ther om haffuer at forscrifna jordh Haraldstada war med engen eller oc med lithen reth komen vnder sancte Olafs domkirkio och ey aff rethom arffuom som hon retheliga til hørde wthgiffuen. Huar fore haffuom vij vnth forscrifna jordh aadernempdom Østein Toreson till ewerdeliga eigho fraa oss och allom epterkomande erkebiscopom och vnder tidhnempdan Østein Toreson och hans arffua till ewerdeliga eigho med lutom och lunnendom husom och allo ty ther til ligat haffuer fra forno. och skal han forscriffna jordh niwtha bruka och behalda frija och frielsa fore hwariom manne til ewerdeliga eigho. Till ytermeir sannindh hengiom vij wart secreth fore thetta breff som scriffuat war anno domini mcdlx feria 3 a ante palmarum.
[622 aar1460] 
To Lagrettemænd i Borgesyssel udstede Transskript af Brevet ovenfor No. 671.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv, sammenheftet med No. 677.
Ollum mannom thæim sæm thetta bref see ædher høræ sændher Haluardher Bengxson ok Steinar Ændrizson svorner logretes men q. g. ok sina kunniktt gerande ath meer varom a Sundby ær ligher j ytralutanom j Borgasyslo j Borga sonk a frædagen nesta efter Jons vaku anno domini mcdlx sagom ok hørdom juirlæist bref mædher heilom ok hanghande ok vskaddum jnsiglom swa ludande ordh fra orde sæm her efter fylger. [ Nu fölger Brev No. 671. ]
Bo Fleming, Ridder og Rigsraad, og 10 Lagrettemænd tildömme Hr. Hartvig Krumedike 11 Öresbol i Gaarden Bönsnes paa Ringerike, som Erling Amundssön havde pantsat ham for sin Bröde.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allom mannom them som thettæ breff se ældher høræ sændher Bo Flemingh riddher och righsen radh j Norighe, Arnwiidh Jonsson, Mattis Pedherson a vapen, Gutorm Haraldson, Kedel Torgardsson, Tolleff Wlfson, Harald Thorgerson, Eleff Thordson, Bent Bentson, Dyrræ Sygurdson, Dyrræ Gæstson soren logrættesmæn po Ringherighe q. gudes och synæ kunnikt gørændæ at vy varom j prestgardhen po Nordheroff sante Pouels afthen anno domini m o cd lxi o waræ vy tha til kraffdher aff erligh ok welbyrdughe man her Hartwigh Krumedik riddher aff enæ halwæ æn aff andhre haluæ Ellingh Amwndson och som the bodhe kendis fore oss at theres rættæ laghe dagh war them j mellom. talet tha fornemd her Hartuigh til Ellingh om xi øres bol jordher j Bønessnes som Ellingh honum set hadhæ och her Hartwigh oss breff po thedhe po for de. jordh vndher gode mannæ incigel och stodh Ellingh *selleff til at han hadhe set her Hartwigh then for de. jordh med syne frij och gode willie vbasstet och vbwnd[et] for syne brødhæ, gowæ the them tha bode samstondis j rættæ for oss vndher i ændeligh dom ginghe vy tha samæn æffther breffwet læsæ och Ellingh ther inghen modhæ kast hade tha war thet war ændeligh dom at her Hartwigh och hans ærwinghe skal følghe the fornemde xi øres bol jordher i Bønessnes po Ringerighe med allom them lutom och lundom som ther til ligger ældher [623 aar1461] leyet hauer *fro fornæ ok nye vthen gards och indhen j vodhom och j tørrom och altz afrædis och skal thet stande til gud och her Hartwigh hwadh nodhæ som han wil giøræ med Ellingh for han foor til Skane och kierdhæ hanum for war nadighe herræ konunghen och rigsens radh aff Danmark och Swerighe och Norighe med vrættæ och modh syt eghet breffs ludelsæ och til meræ wissæ tha henghe vy varæ incigel nedhen for thettæ breff som giorth war aar och dagh som for syer.
breff vm Elling po Ringerie oc vm Bønesnes som Elling Amundsson solde her Hartwiigt.
Bisp Gunnar og Kapitlet i Oslo forbyde Bönderne i Sande Sogn paa Vestfold at tage sig til Rette mod deres Prest eller Kirke, da Biskoppen selv ved sin Visitats skal afgjöre Sagen. (jfr. No. 593.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vy Gunner med gudz naadh biscop i Oslo oc capitulum koorsbrødre ther samastadhis kungøro yder warom godhom vinom bondom allom som byggia oc boo i Sanda sokn a Vestfolldennæ at sire Jacob Iensson soknapresther ydar haffuer bert firir ooss at nokre leikmen skulu haffua teket seer tha offdyrffd moothe gudz laghom oc heilagre kirkio frelse at thei haffua stadgat nokot vm eignor kirkione æder prestens a Sandom vttan wart løyfue æder hiawarw. Oc meden swa vattar sæthisgerdh oc Noriges logbok at wmdøme heilagre kirkio clerka maal æder theira eigner bør biscop oc heilagre kirkio domare ifuerdømæ oc inghen annen. Thy skiothom weer thet maal vm tha tretta mellan yder oc prestens kan vera vm fyrnempda eigner oc vegh, vp til gudh wil at weer gethom sialffuer ther affuervaret oc oss her nesth ber visthere ther hia yder tha viliom weer lagha swa ferdh wara at weer viliom med gudz hielp koma theghat thil yder antike wm swmaren æder oc swa bithide vm høsthen at weer gethom klarligha seet oc skyniat ydert maal oc viliom tha gøra ther ein fullan retwisan oc fasthan enda vppa vm thet maal swa at yder skal ey gøradhz nautsyn sidermeire ther vm tretta. En høghælighe forbiodhom weer yder a gudz lydne oc vnder heilagre kirkio harda reffsther at inghen dyrffwes gard vp sethia a kirkiones æder prestens eignor andrewis en nw sthender æder agangh veithæ prestanom a hans eingh æder adra hans eignor her fore jnnan gud an oss thegat koma en hwar thet gerer han ma rædhis høghelighæ fore banz pino oc ffulla raanz sak oc inghen then thet gerer æder ther veither lidh thil skal fa heilaght embette [624 aar1461] liffwandis æder dauder fyr en han haffuer effther heilagre kirkio laghom bøt brot sin. Thy vakte sek i gudz nampn hwar man her fore atj fare ey swa fram bradelighe med offkappe at after ganghe yder til skade oc inghen froma. Datum Aslo[giæ] anno domini mcdlx primo jn crastino sancti Laurencii martiris nostro sub secreto.
jtem breff biscops Gunnerss om strandeweg ful goth nota.
Broder Jakob Beske, Prior i Varne Johannitter-Hospital, optager Veterlid Aasolfssön og Gunhild Angrimsdatter i Ordenens Broderskab.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude. Seglet mangler.
Vniuersis christifidelibus ad quos presentes litere peruenerint frater Jacobus Beske prior sacre domus hospitalis ordinis sancti Johannis Ierosolimitani in Warne totusque conuentus ibidem dilectionem jn domino cum salute. Nouerint vniuersi nos exigentibus suis meritis et beneficiis nobis et ordini nostro pie impensis et in posterum per dei graciam impendendis [Vætilit Ossalsson Gunl Ongrim dotor jn sanctam fraternitatem ordinis nostri beniuole recepisse statuentes et facientes ipsos participes omnium benefactorum nostrorum spiritualium videlicet matutinarum missarum horarum psalteriorum vigiliarum vesperarum et aliorum diuinorum officiorum factorum et faciendorum jn predicti ordinis nostri domibus ecclesiis capellis et oratoriis a prima fundacione ordinis et sic ad finem eiusdem per ambitum tocius mundi vniuersum gracia diuina largiente hanc s[ibi] graciam addentes specialem quod ubicunque interdictum fuerit generale siue speciale clausis januis missas audire valeant et diuinis interesse jpsis autem mortuis ecclesiastica sepultura eis non negetur nisi quod deus auertat publice sint excommunicati vel nominatim interdicti. Jtem Johannes papa xxij us. triginta annos et totidem karenas eis in domino relaxat. jtem Gregorius magnus remissionem omnium peccatorum oblitorum jtem Bonifacius papa ix us. jn extremis remissionem omnium pro quibus ore confessi et corde contriti sint eis confert peccatorum. Scriptum Warne anno domini m o. cd o. lxi o. nostro sub sigillo.
[625 aar1462] 
To Mænd kundgjöre et edeligt Vidnesbyrd om, at Ronnog Arnulfsdatter gav Asgaut Prest sin Fjerdedel af Hö og Korn i Gaarden Vestereng for Vox og Offer. (jfr. No. 839.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. De 2 Segl vedhænge.
Ollom monnom /th/eim som /th/ettæ bref siæ æder høyra sændæ Botolfwer Skagxsson oc Olauer Wigleikersson q. g. oc sinæ kunnuc gørandhe at meer worom j Løykinæ prestgardhe dagæn nest æfter xiii dagæn iulæ anno domini mcdlxij soghom ok hordhom at Steinar Iowarsson ok Botillæ Gunnæ dotter at thaw handsældæ sire Asgaute winnæsburdh swa lydandæss at meer hørdhom /th/et Ronnok Arnulfsdotter gaf sire Asgaut /th/æn fiordongæn som hannæ burdhe j høy ok korn slith som /th/et war till fodærss j Wæstrængh j swadanamothæ at han skullæ halla hænnæ badhæ wax ok offær ok swa giordhe sire Asgauter, æn /th/æn fiordongh mæk burdæ honom soldhe ek sire Asgaut fire eina hudh, ok wilium meer hær æfter gonghæ med eidhe ware nar meer wordhom logleghe fire stæmdh till sanændhe sætiæ meer war incigle fire /th/ettæ bref sem giort war dagh ok ar sem fyr sægir.
Thorgrim Helgessön og Egil Neridssön, Lagrettemænd i Thelemarken, kundgjöre et Jordeskifte mellem Halvard Steinulfssön og Asmund Arnessön, hvorved den förste fik Midthveit for Kleiven, saaledes at Ödegaardene Landsverk og Grettesrud, der forhen hörte til Kleiven, nu skulde fölge Midthveit.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta bref see eller høyræ sendher Thorgrim Helgasson Egil Næridzsson logrettes men a Tilamarkin q. g. ok synæ kunnikt gerandhe ath midh varom j prest gardenom a Molandh som ligger j Fyrisdall aare eftir gudz byrdh m o cd o lx o ij o saghum ok hørdhom a ja ok handherbandh theire j mellom af einæ halwo Halwardh Steinwlfson en af andre halfuo Asmundh Arnesson their heldho hondhum saman ath Halwardh Steinvlfson skal eighæ Mydiathweith fore Cleifwennæ ok ij oydhegardhe vndhan skyldo [fr]a Cleifuennæ ok vnder Mydiathveit til æwerdelighe (eigho) som swa heithæ Landzswerk ok Grettesrudh en Mydiathweit fra meer Asmundh Arnesson ok mynom syskinum ok ærvingium ok vnder fornempdhan Halwardh Steinvlfson ok hans ærwingiæ med allom theim luthum ok lunnindhum som til ligger ok leget hafwer fra forno ok nyo vtthan gardz ok innan til æuerdæligho [626 aar1462] eigho. Til sanindhe her vm tha hengium wi okor jncigle fore thetta bref ær giorth var j Molandh laugurdaghen nest fore Paals messo dagh deighi ok are som for sigir.
Sven Jonssön og Thiostolf Peterssön kundgjöre at de fik fuld Betaling af Thorgeir Arnessön for 7 Löberbol i Hylland i Vinje Sogn i Thelemarken, som de havde solgt efter Hr. Hartvik Krummedikes Befaling.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene vedhænge.
Kwngiorom mith med okrom jnciglom Swen Jonsson oc Thiostolfuer Petarsson at mith haffwom vpboret af Thorgeir Arnæson fyrstæ pæningh oc øfstæ oc alla tha ther j mellom æptir thy som j kaup kom firir siaw laupalandh j Hylilande j Winea sok a Thelamarkinne som herre Hartwik Krwmædik fell j sakar øre oc han oss befelte at sælia skal adernemder Thorgeir fyrnemde jordh fylghiæ til æwerdeligha egho oc altz afrædhis frelsa oc heimola firir hwariom manne oc (til) saninde setto mith okor jncigle firir thetta breff som giort war a Asemom j Silagiorde sokn fredaghen nest æftir helghæ thorsdagh anno domini mcdlx secundo.
Olaf Jenssön, Lensmand paa Vestre Follo, optager forskjellige Prov om Delegjærdet mellem Skage-Gaardene i Vestby, hvorom der var Trætte mellem Einar Thoressön og Presten Skeldulf.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger i Skindrem.
Ollum monnum theim som thette bref see ædher høyre sender Olaf Iensson lensman a westre lutanom a Follo q. g. oc sina kunnichtgørande at iek war a Skaghe som ligger i Westby sokn tysdagen nest firi Botolphs woku anno domini mcdlx secundo. Widherkendes tha Eynar Toresson at tha war hans retter laghu dagher som lagder war mellom heidherligh man sire Skeldulfuer ok honom til prof mellom Skags gardana om deiles gard oc endemerke. Thok iek tha strax loglige tilkrafder først eith skilrikt witne, som swa heyter Torstein Biornsson oc aa book swor med fullom eidstaf, at han sagh garden stande austen fra gutwnne oc fram mit ofuer brwnnen, oc ofuer hellespurden oc swa fram neden at grinden, swa at ein øyk kunne stonde mellom garden oc grinden, oc er nu brunnen myket større oc sunnere [627 aar1462] meir en han tha war. Oc hafde thet i æydhe sinom at han saa ingen gard vtten then eyne, oc war tha retter sladwæghen oor gotwnne sunnen at brunnen oc fram i twneth oc war thette firi lx aarom. Jtem took iek en thvaug skilrik witne som swa heitæ Gunbiorgh Helgesdotter oc Ragnilda Reidhersdotter som swa sworo ord fra orde med fullom eidstaf som fornemder Torstein swoor, vtten thet annor theire mintes after firi l aar oc annor xl aar. Jtem vppa then sama dag handzelde mek Aase Siwgurdz dotter then sama herming som før segher oc swærie wil om thet gørs behof, oc mynnes thet firi lx aarom oc æin meir, oc hørde tesse fornemde witnen aldre nokon amaghe æller akære at thet war ey retter deiles gard, oc til sanninde her om henger iek mit incigle firi thette bref som giort war dag oc aar som forseghir.
Tre Lagrettemænd oplyse paa Forespörgsel af Andres Berdorssön, Kongens Ombudsmand paa Hartvig Krummedikes Vegne, at Halvard Gardarssön havde til Röken Prestebol i Myrehvarf givet 1/2 Pund Salt med Bygsel i Gaarden vestre Skeid.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Rigsarkiv. Stumper af 3 Segl vedhænge.
Ollom monnom /th/ettæ bref sea æder høyræ sænder Klæmeter Siugurderson, Rolfer /Th/orderson, ok Siugurder /Th/orderson logrætto mæn q. g. ok sine, kvnnokt gerande ath mith warom a Hvssaby stemnaby i Røykinasokn i Myrohvarfvæ vm Botolfs æftan anno domini mcdlxij med morgom adrom godom monnom ihiaverandom. /th/a warom mith af Andres Bærdorson konvngs vmbodzman her i firnemdre sokn ath spvrdir a vælbornom man vegna. Hartik Krvmdik høywiz (man) a Akerhws hwrw mykit landskyld Halvarder Garderson gaf ath Røykine prestaboleno a væstra Skæidi her i firnemdre sokn. /th/a suarade mith, ok flerom godom monnom, ath /th/et er oss allom i fvlla gudz sanningene witarlikt, at firnemder Haluarder gaf eith halft pund saltz i firnemdom Skeidi vdi hveriom aarenom, ok /th/er till alla bygslone af firnemdre væstra Skeydom. vtan alla atale af /Th/orkelle Garderson brodor firnemder Haluardz : sæm er æygarman a austra Skeydom. ok /th/er aa sither. ok /th/etta firnemder skulle alle prester eftir prest vpbæra af firnemdom væstra Skeydi sva længhi sæm wærolden stender a. firi såll firnemder Haluardz till bønaholdz hiælpar. Ok firi sanninda skull her vm, /th/a hengiom mith waro jnsiglom firir /th/etta bref, ær giorth war a aræ ok deighi sæm firi seighir.
[628 aar1462] 
Gertrud Jakobsdatter ( Römer) pantsætter hele Finnen paa Voss og hvad hun eiede i Horvid (?) til Hr. Alf Knutssön for 3 Halvstykker engelsk Klæde og 40 Arnalds Gylden.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, hullet. 1 Segl vedhænger.
Ollom monnom theim som thetta bref sea eder høra sender Gertru[d Je]psdotter q. gudis ok sina kunught gørandis med tesso myno opno brefue at iek hafuer panth sett velbornom manne her Alf Knwtzson riddare alt Finnena liggiandis vp a Vos med ødegardha ok allom lunnendom som ther til ligger eller lighat hafuer ok [Hor]wiid med fiske swa mykit som myn part ther vti er, fore iii half støcke engilst klæ[de] ok xx arnaldis gyldena i guld. Skal for de. her Alf tessa iorder ok fiske frelsligha fylghia ok bruka til tess at han sina peningha i ghen hafuer fanghit, i swa dan [be]talingh som før scrifuat stander æn enkthe af at slaa i howed swmmen før en [han sin]a peningha ighen hafuer, werder ok swa at iek for da. iorder ok fiske selie wil fore myn tra[ng sku]ld eller andra iorder eder partha. tha skal iek thet enghen annan selie vten her Alf [eller] hans hustru fru Magnilde Odzdotter ok theirra barn, epter thy at thet er theirra rettha odal. jtem nar som iek ok kan tessa iorder ighen løsa. tha skal iek fornempdha her Alf wederleggia allen then kostnad som han legger vp a hus ok iord, epter godha manna mathe ok wørdingh. Til mera visso ok sanninde her om tha bedis iek tessa godha manna insigle med myno fore thetta bref som er Gaute Kane Nielsson ridder Peder Akason a vapn Mattis Booson canik i Bergwen ok Arne Anundson radman ther sama stads. Scrifuat i Bergwen sancti Mauricij martiris dag anno domini m cd lx secundo.
Erik Erikssön, Foged i Skiens Syssel, indmelder til Kong Christiern Omstændighederne ved Thorgeir Sandulfssöns Drab paa Björn Arnessön under et Provstegilde paa Hofland i Thelemarken.
Efter Orig. p. Perg. tilhörende Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglet og lidt af Brevet er afrevet.
Idher min wærdelike herra, herra Kristhiærn, met gudz nadh Norgis Swergis Danmarks, Wændis ok Gota koningh hertigh j Slesvik, greve j Holzsten, Stormaren Oldenborgh ok Delmenthhorsth, helsar jak Erik Eriksson, fogothæ ok æmbithsman j Skidesyslo kærlika met gudh, ok minne ødhmivkliko tro tiænisth. Jdhrom herradom gør jak kvnnokth, ath jak var j enom gardh j Skide som Danzen næmnis, frea [629 aar1463] daghen næsth før midhfastho anno domini mcdlxiij, ok æpther jdhro nades bodhe.ok breffve tok jak proff Torgers Sandhvlfsons som Biørn Arnesson varth ath skadha oførsynio, hiauarandom ok laghlika forestemdom ærwinghia hins dovdha. War thet ophoff thøm j mellom æpter thy som ij skilrik vitne aa book sworo, met fvllom edhstaff som sva heta Holm Næridhsson ok Gwnlek Tørkelsson, ath the sato, ok drwkko, j enne profasthaveslo, Torger som profasthenom folde, ok skadan giorde, ok swa Biørn, som fel, var ok tith bodhen, til profastaveslona. Saghde tha *førmæmdh Biørn til Torger, Næridh værffadher tin, ær mik skyllogher twa kørleghor. Sath tha førnæmdh Torger ok etradhe thet ok sagde twa resor ææ Næridh værfadher min. Svarade tha førnæmdh Holm ok Gwnlek han hether Amwndh Torgers værfadher, svarade tha førnæmdh Torger ok saghde ær Næridh min værfadher tw løkth, j fendansnam. Svaradhe tha førnæmdh Biørn, ok saghde kallar tw mik liugara, gudh skal banna tik, ok tok til kniffven, ok stak til Torgere ok rakadhe han j axlen, sprangh tha Torger op, ok tok Biørns swerdh oppa bordith, ok stak swa Biørn j liffveth, ok ther bleff han døødh aff. tok jak ok ij skilrik vitne, ær swa heta Aslak Gunnarsson ok Aslogh Drænghsdottor ær aa book sworo, met fvllom edhstaff ath Torger lyste vigeno samdøgris, haffver han ok sæth fvlla vissan før tængh ok bøter. [Var] thetta vigh wnnith a Hoflandhe, oppa Tellamarken, løgordagen vm qvellen, før Mekels [messo] var ok thetta prof taketh, j rættom koninghs dæghi. Standher nw til gudh ok jdher nadhe [vm hans] lanzvisth. Ok til sanninde, her vm, tha bedher jak beskedelik man Olaff Karlsson [logman] j Skidhesyslo ath sæthiæ sith jnsegle før thetta breff, mik siælff, ey jnsegle hafvandes, [som giort] var dagh stadh ok aar som før sigher.
Tvende Mænd vidne, at Thorlak Björgulfssön solgte til Alf Nikulassön 3 Markebol i Herbrandsgaard i Tyresdal.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/em som thetta bref se eller høra helssom wer Nereydh Germundsson ok /Th/orbyørn Olofsson laghrettes mæn a T. etc. q. g. oc sina bekempnoms wer med tesso nerwarande opno brefue ath arom eftir gudz byrdh m o cd o lxiii are a sancta Mariu Magdalene dagh warom wer a /Th/weit i Nydzste daal saghom ok hørdom a handar bandh /Th/orlak Byergwlfson ok Alwe Niclisson i swa matto at fornemde /Th/orlak salde Alfue triggia marka bool liggiande i Herbra(n)dz [630 aar1463] garde j /Th/yredalssokn fore xviij kør i godhom gyldom peningom ther med kendes adernempder Torlak Byørwlfson hafua vpburid førsta pening ok alla swa at honom wæl at nøgde ok thy fornempde /Th/orlak af hende sigh ok sinom arfuom fornepd iordh ok Alfwe Niclisone honom ok hans arfuom til ewerlica egno med allo iordena til laghom med lutom ok lundom i wato ok tørro inan gardz ok vthan med allo thy som iordena til ligger ok lighad hafuer a forno ok nyo. /th/il mero visso ok sannende brefsins hengiom mer oker incigle fore thetta bref som fore star screvat ar ok daghe.
Botolf Endridssön sælger til Hr. Alf Knutssön Gaarden Tolftestad i Vaage Sogn i Gudbrandsdalen. (jfr. No. 760.)
Efter en samtidig Vidisse i norske Rigsarkiv; næste No. 865.
Tre Lagrettemænd paa Nes paa Hedemarken udstede Vidisse af foreg. Brev.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge.
Ollom monnom theim som thetta breff se eder høra sender Gudbrand Olafsson Laurens Pauelson ok Saxe Wigleikxson logrettismen [631 aar1463] aa Nesi a Heidmarkenne q. g. ok sina kunught gørandis med tesso waro opno breffue at welboren qwinna frw Magnild Odzsdotter tede fyri oker breff a perment scriffuat med helom ok oskaddom insiglom swa lydandis ord fra orde som her epter scriffuat stander. [ Nu fölger Brev No. 864. ] Ok til sama witnisburd hengiom mit okor insigle fore thetta breff scriptum Grepsheim v o jdus nouembris anno *quibus supra.
Ingemar Jenssön, Lagmand paa Oplandene, og to andre Mænd kundgjöre, at Gunnar Amundssön solgte til sin Broder Ivar Röysem Gaard i Hvamm.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. De 4 segl vedhænge.
Thet kennes ek Ingemar Jønson lagman a Wplandum Heningh Guttormsom ok Thore Arnason langh at mith warum a Tofsene som ligher a Sudhtorppe j nordre lutenum j Gudbranzdallum a sønadaghen nest fore Andresmessa anno domini m o cd lxiii saghum ok hørdhum a at Gunnar Amundzson samtykte thet jordhakøpp som han hafdhe ader giorth med sinum brodor Jwar Amundzson med thy skylmale at Jwar skulle giua Gunnare brodor sinum ein fferdhogh kuerna jærin j goduilia som ein ffiraspanna kuern ware ferdhogh med en Jwar Amundzson fornemder skulle tha frelselika egha Røysem som ligher j Huamme som han hafdhe ader køyp(t) ffraa Gunnare ok hans eruingium ok vnder Jwar ok hans eruinga til euerdelika egha ok alz afredhis med allum theim lunnindum som til fornemda jordh ligher hellir lighet hafuer ffra fforna ok nya ok til thes mere vissa her hengher Gunnar Amundzson sith jncigle med warum jnciglum fore thetta breff som giorth war a manadaghen nest fore Andress messa ok a samma are som ffore sigher.
Gunnar, Biskop i Hammer, kvitterer Alf Gunnarssön for Kirkeombudet for Fagebergs Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Veer Gunnar meder gudz miskun biskuper i Hambre kennoms meder /th/esso waro opne brefue at Alf Gunnarsson hafuer giort oss fullæ grein ok reikning fy(r)ir Faghaberghie kirkione vmbod som han hafuer her til haft efther ty oss wel aat nøygher /th/y gefuom veer honom /th/er fy(r)ir ok hans erwinge kuitte liduge ok allungis akiæra [632 aar1464] louse fy(r)ir oss ok varom efther komandom. Datum Faghabergie anno domini mcdlx quarto sexta feria proxima ante dominicam jnuocauit nostro sub secreto.
Fire Mænd kundgjöre, at Thorevil Olafssön modtog af Thormod Gunnarsön Böder for det Hug, han havde tilföiet Svein Rolfssön. (Thelemarken.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom mannom som thetta breff see æller høra sændher Halwardh Redharson Olaff oc Tiostholff Pætherson Halward Torgeerson q. g. oc sina kunnukgørande ath vy varom aa Hallalandhe i Swalastwone aa Rodhalandhstrandh m cdlxiiii tiisdaghen næsth æpte hælgha toorsdagh saghom oc hørdhom aa ath Thorewil Olaffson ok Tormodh Gunnarson hiollo handhom saman om thet hugh som Suenungh Sighwrdhson han slo Swen Roolfsson kændis tha for d. Thorewil ath han haffdhe vpburith førsta pæningh oc ytirsta oc alla ther i mellom thy giffwer jak for d. Thormodh oc hans brodher Halwardh quittha oc lidhogha vppa mina kono vægna oc Groo Sighwrdhadotther før allom erwingiom oc allom apthekomandom gaff tha før d. Thormodh Gunnarson vi køørlagh til owergaffwa iiii marka hæsth oc pund kætil. Til sannindhe her om hængiom vy vaar jnsigle fore thetta breff som giorth vaar dæghi ok aare som fore sigher.
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Reidar Arnessön gav Leidulf Ketilssön fri for Drabet paa hans Broder Arne Gunnarssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 3 Segl vedhænge 1 og 3.
Ollom monnom theim som thetta breff sea æder høyra helsser Thoffwe Ketilsson oc Aslac Aslacsson ok Hakon Ketilsson loghrettesmen quediu guds ok sina kunnicht gørende at wy warom aa Fosse krosmesso wm hausten anno domini mcdlxiiii saghom ok hordhom aa at Reidar Arnesson gaf quittan lydoghan ok ollunges akærælausan Leidulf Ketilsson som skadha wart Arne Gunnarsson vforsynio gudh hans saall hafue fore sik ok sinom erfuingiom ok engen skall fornempdan Leidulf Ketilsson hindre ædher hindre latha hædhan af fore thetta maall. Till sannende ok mere wisso hengom wy waro jncigle fyri thetta bref som giort war j Ryghene helghona messo aftan aar som fyr seghir.
[633 aar1465] 
Ingemar Jenssön, Lagmand paa Oplandene, tildömmer i Rigsraaderne Hr. Gaute Nilssön Kanes og Hr. Ravald Nilssöns Overvær Haavard Sölves sön (?) som Odelsmand Gaarden Halvardsrud i Balke Sogn paa Thoten, medens Germund Eirikssön, der havde Gavebrev paa den halve Gaard, kun skal have 1/10 deraf, som Haavard kan indlöse efter 6 Mænds Taxt.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim som /th/etta bref sia eder heyra sender Jngemar Jenson lagman aa Uplandom q. g. ok sina kunught gørandes at jek war i Hambre the iij søkna dagha nest fore Marie messo j langhafasto, kom ther a stempno fore mik myn nadigha herras rad nerwarendes, af eina halfuo Hauorder Saliason en af andre halfuonne Germunder Erikxson, tede /th/a Hauorder adernempde fram bref wnder godra manna jnsigle at han war odals boren til Haluordzrud j Balka sokn a /Th/otne, en Germunder fornempde tede fram gafwo bref at honom war gifuit halft Haluordzrud. Nw sakar /th/ess at logbooken seger j mothe at /th/en giof war egh logligha gifuen, /th/wj sagde jek Hauarde optnempdom after jordena med godra manna samtycke som ner waro til egnar, nema thiondha parthen j fornempdom jordhom skal Germunder fre(l)sligha følghia epter /th/wj som hans bref /th/er om watta til tess at tijtnempde Hauorder eller hans erfwinghia /th/an part af honom løyssa epter sex manna mathe. en /th/a som han /th/et løyst hafuer epter /th/y som scrifuat stander skal han /th/esse jord frelsligha følghia. Til sanninde her om hengia /th/esse myn nadighe herras rad sin insigle med myno fore thetta bref som er Gaute Kane Nielsson [ok] Raualdh Nielson riddere som scrifuat war stwnd stad dag ok are epter burd wars herra Iesu Christi mcd lx quinto.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Halvard Neridssön mageskiftede til Gunnulf Nikulassön 1/2 Markebol i nordre Hvitestein i Botne Sogn, Vaale Skibrede, imod 1/2 Markebol i vestre Eikeberg i Bergs Fjerding i Sande Sogn paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. De to Segl vedhænge.
Ollum monnum theim som thetta bref sea ædher høra senda Amba Halwardsson oc Halwarder Andrisson logrettesmen q. g. oc sina kunnikt gørande at sunnedaghen nesth æpther Pædersmesso tha woro meer a Hofs kirkio gardh j Rørdall a Westfoldena anno domini mcdlx quinto saghom oc hørdom a handebande theiræ af eina halfua Halwar [634 aar1465] dher Nerisson en af adra halfua Gunnulfuer Niclisson mæd theim skylordom at their sagdes hafua giorth jorde skipte sin a millum j swa matthe at Halwarder Neridhsson fik vnte oc afhende fyrnemfdom Gunnulfue Niclisson half mark bool jardha j Hwithestein j nørdre gardene som ligger j Botne sokn oc j Wale skipræidhe frialsa oc heimholla for hwario manne mæd allum theim luthum oc lunnindom som til ligger ædher legith hafuer fra fonno oc nyo vttan gardz oc innan frelsth oc heimholth for hwario manne j fra sik oc sinom erfwinghiom oc vnder Gunnulfue Niclisson oc hans erfuinghia til ewerdeligha æigha oc alt afrædes. en tidnempder Gunnulfuer Niclisson fik vnte oc afhende adernempdom Halwardh Neridsson her j mothe half mark bool jardha j *Eikegheberghe j westegarden som ligger j Sandene sokn j Bergss fiordongh frialse oc heimholla for hwario manne mæd allum theim lutum oc lunnindum *oc til ligger oc lægith hafuer fra forno oc nyo vttan gardz oc jnnan j fra sik oc sinom erfwinghiom oc vnder Halwarder Neridhsson oc hans erfwinghia til ewerdeligha eigha oc altz afrædes oc hwar jordh skal andra frialse. oc til sannindha her wm setthom mith oker jncigle for thetta bref er giorth war deghi oc are som fyr seighir.
Tre Lagrettemænd i Aamot i Österdalen kundgjöre, at Aasa Alfsdatter oplyste, at hendes Fader Alf Halvardssön havde pantsat hele Mellem- Dei geseter i Rendalen til Hr. Ulf Jonssön, af hvem Björn Throndssön og hans Sön Sighvat havde den i Bygsel.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 2 Segl vedhænge.
Thet kennoms mit Biorn Torleifson Ewindr Asmundson ok Biorn Biornson sworne loghrettesmen j Amoot j Østradalum at mit warom a Glamastadum j for d. Amoot anno domini mcdlxv søndaghen nest epter sancti Laurencij martiris dagh hørdom aa at Asa Alfsdotter sagde fore oss at fader henna Alf Haluardson hafde satt velbornom manne her Wlf Jonsyni allen medel garden j Deighasethre som ligger j Reyndal j for d. Østradalum ok satt tha Biorn Trondson j theim østragardenom Deighæseter, ok leigde han medelgarden af her Wlf. jtem noghrom arom epter at Biorn war døder tha kom for d. her Wlf Jonson til Deigheseter ok satt tha Sigwatter son Biorns j østra gardenom for d. Talade tha her Wlf til Sigwattz ok sagde, hwat wil thw gøra mik ther fore at thin fader ok thw hafuen røtt nidher myn gard ok laght honom øde, wil thu halda til lagha med mik ther om. Æn Sigwatter sagde sig thet wa[ra] fore twnght at gangha til lagha med honom ok [635 aar1465] sagde at han wilde byggia vp medel garden swa godhan som østragarden ok sidhan skulde her Wlf radha at wika til hwilken garden som han wilde. ok ther med lagde the handom saman ok worde wener ok welsatter. Thetta sagde hon welia sweria om tess behof gørs. Til sanninde her om hengiom mit war jnsigle fore thetta bref som scrifuat war stad deghi ok are som før segher.
Breff paa Deysetter som war solt her Wlff Ionsson.
Olaf Karlssön, Lagmand i Skiens Syssel, og Jens Pederssön Væbner kundgjöre, at Holte Reidarssön med sin Hustru Ragnhild Jonsdatters Samtykke solgte 12 Öresbol i midtre Lunde i Lundeherred paa Grenland til Joan Ketilssön. (jfr. No. 800. 805.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns.Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom mannom thom som thetta breff see æller høra sendher Olaff Karlsson laghman j Skidesyslo, ok Jøns Pædhersson aa vapen q. g. ok sina, kunnokt gørande, ath midh vaarum aa syndhre Gerpene j Gerpene soken aa Hoghunde, sancte Franciscus apton anno domini mcdlx quinto, saghom ok hørdom jaa ok handherbandh, aff enne halfuo Holte Redhersson, æn aff andhre halfuo Joan Kætilsson, med thy skilorde, ath førnæmder Holte selde fførnæmdhom Joane med jaagæue eghne qvinno minne hustru Ragnhil Jønsdottor xii øres bool jordher j midhgardenom j Lunde j Lwndha heradh aa Grælande, frælssa ok hemholla ffør huariom manne, med allom thøm luthom ok lunnindhom som til ligher ok leghath haffver fra forno ok nyio vtan gardzs ok jnnan, ee hwar thet hælsth ær, ffran mik ok minom ærwinghiom, ok til førnæmdh Joan ok hans ærwinghia thil æuerdelika ægho ok alz *ofrædes, kendes ok førnæmder Holte j sama handherbandhe, op hafua boreth aff førnæmdhom Joane fførsta pænigh ok øfsta, ok alla ther j mellom æpther thy som j kaup okarth kom vm førnæmth xii øøris bool jordher j fførnæmdho Lunde. Ok til sanninde her vm, tha sæthia midh okar jnsegle ffor thetta breff, med førnæmdh Holtes jnsegle, som scrifuath var dæghi ok aare, som ffør siger.
Kolbjörn Herleikssön sælger til Hr. Alf Knutssön og Fru Magnild Oddsdatter Gaarden Drang i Otternes Sogn i Ve Skibrede paa Agder.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 2 Segl vedhænge; 3die Segl mangler tilligemed en Del af Brevet. Aarstallet er udfyldt efter Arne Magnussöns Paategning bag paa Brevet. [636 aar1466] 
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref sea eder høra sender Kolbiorn Herleiksson q. [g. ok sina kunnigt gerande] at jek hafer selt velbornom manne her Alf Knwtzsyni riddere med samtykt sonar my[ns jord myna som] Drangh heitir liggiandes a Agdom j Otternessokn j Wææskipreidho med allo re . . . . . . . . . fore hwariom manne med allom /th/eim lutom ok lunnindom som til fornemde jord li[ggia eder legit hafa fra forno] ok nyio jnnan gardz ok vtan engho vndan skildo, fran mik ok mynom [erfwinghiom vnder her Alf] ok frw Magnild ok /th/eira erfwinghia til ewerdeligha egho (ok) alz afrædis [jtem kennes jek hafa up]borit førsta pening ok øfsta ok alla /th/er j mellum epter /th/wj som j kaup [okkart kom swa at mer vel] at nøgdes. Til ythermera visso ok forwaringh tha bider jek /th/essa dande men [setia sin insigli fore /th/etta bref med] myno som swa heita Jngemar Jenson logman a Vplandom Gudeleik Jenson . . . . . . . . . . men som scrifuat war j Grepsheim daghen nest epter sancti Haluordz dag [anno domini m cd lxvi].
Ingemar Jenssön, Lagmand paa Oplandene, og tre Lagrettemænd kundgjöre, at Gunne Thorgrimssön solgte til Olaf Nikulassön, Kannik i Hammer og Prest paa Ullenshof (Nes), 8 Hefseldebol i Steinrof, hvor Kirken staar paa Nesset paa Hedemarken.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af 3 Segl.
Ollom monnom theim som thette bref see eller høre sender Ingemar Jensson lagman j Wplandom Erik Esbiornsson Gauthe Amundsson oc Paal Halsthensson sworne logrettes men q. g. oc sine kunnikt gørandhe at meer warom j presthegardenom a Wllenshofue a Nesse wppa Hedmarkenne sunnedagen nesthe efther helghe likams dagh anno domini m o cdlxvi saghom och hørdom a at thier heldo handom saman af einno halfue hederlig man sire Olaf Niclesson kaneker j Hambre oc presther a Wllenshofue en af andre halfue Gwnne Torgrimsson kiendis tha Gunne at han hafde sseltth sire Olafue fornemdom atthe hefseldhe bool j Stensrof som kyrken sthender wppa som liggher a Nesse a Hedmarkenne fraa segh och sinom eruinghiom sire Olafue oc hans eruinghiom til æuerdelighe egho oc alz afredes med ollom luthom oc lunnennom som ther til ligghe oc leghitt hafua fraa fforno oc nyghe wtthan gardes och jnnan. jtem kiendis och Gunne ffore os i sama handerbande at han hafde wp boridh af adernemdom sire [637 aar1466] Olafue fyrsthe peningh oc øfsthe oc alle ther j mellom efther thy som i kaup theres kom som honom wel atth nøgdhe. jtem waar oc Thorgrimer Hauardsson broderson hans Gunne ther neer tha thetta kaup ghiortt waar och heltth j handh sire Olafs adernemds oc jatthadhe thy kaupe oc fullelighe til stodh foore thy at thet waar hans møderne oc gamaltt odaal med thy skilorde at han skulde frelsselighe eghe saa mykit som Gunne atthe j Heriwlstade som ligger j Ward[al.] jtem kiennes jak oc Inghemar Jensson at jak spwrde Gwnne tratt d. thessom godom monnom nerwarandhom oc a hørandom som føør nemness i brefuene oc adræ ffleræ ghodhe ffolk nerwarandom och a hørandom wm han hafdhe nokrom manne seltth ghifit eller gholditth eller til køps lawadh for d. jordh Sthenrof hwilket Gunne fwllelighe ney sagdhe at han hafde thet nokkrom jatthet i sinæ daghæ j nokkre handhe matthe wtthæn sire Olaf som thet nw køpt oc betthaladh hafer megh til ghode nøghiæ. Til mere sannindh her wm henghiom wy waar jnsigle fore thette breff æær ghiortt waar deghi och aare som føør seghir.
Gunnar, Biskop i Oslo, overlader Halvard Thorgilssön Gaarden Grav, som tilhörte Bö Kirke i Thyrisdal, mod at betale til Kirken 4 Kjör, eller, hvis Sognemændene vilde, en Tjærekjedel til Kirkens Brug og en Ko til, dens Vedligehold.
Efter Orig. p. Perg. i Arendals Museum. Seglet mangler.
Wij Gunar med gudz nad biskup j Oslo kungieræ med tesso waro opno brefue at wij hafua vnth Haluard Torgylssøne lausn a jordena Grafuo som laa vnder Byaar kyrkio j Thyrysdal, skal Haluarder luka kirkione iiij gangande kyr for jordeno Grafuo wilia oc soknæbøndernæ hafua braadekittyl til kyrkionæ tha skulo ther leggiatz til iij kyr en then fiordæ kwn liggia jamnan her efter vnder kyrkionæ henner til vpheldes oc nar Haluarder adernepder hafwer loket kyrkionæ thæ iiij kyr tha eignast han frialslegæ jordenæ Grafuo med allom lutom oc lunendom som ther til liggia engho vndan takit, til æuerdeligo eigho oc altz afrædes. Til saninde her om lathe wij hengiæ wart secretum fore tetta breff som giort war a Hollenæ jn profesto sancti Francisc confessoris anno domini mcdlx sexto.
[638 aar1467] 
Sex Lagrettemænd i Ryfylke opregne Hustru Gudrids og Hustru Ragnas Ingemundsdöttres Jordegods i Ryfylke, og erklære under Eds Tilbud Hustru Margareta Vigfusdatter paa Island for rette Arving dertil, da det, saavidt de vidste, hverken var bortgivet eller solgt. (jfr. No. 894.)
Efter en Vidisse af 14 Oktbr. 1494 i norske Rigsarkiv.
Herleik Kolbjörnssön sælger til Hr. Alf Knutssön Gaarden Akeröen med Sandöen, Kalvöen og övrige Tilliggelser i Höyvaag Sogn, Sands Skibrede paa Agder.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet kiænnes jak Herlæk Kolbiørnsson med thesse mino opne breffue at ek hauer med mins faders rad ok samthykt sælth vælbornom [639 aar1467] manne her Alff Knutssyni iord mina som Akerøn hether ligghiændes j Høyuaghe sokn i Sandz skipræydhæ a Agdhom med Sanderøn Kalfføn Siælnæyde ok allom androm lunindom som thil ligger ok leghit hauer fra forne ok nyæ vthen gardz ok innen eyngho vndhen thakno fra mek ok minæ æruingghe ok vnder fornæmden her Alffh Knutsson ok hans æruingghe thil æuerdelighe æyghe ok als affrædes ok kiænnes ek mek haue vp boreth fysthe pæningh ok øffsthe ok allæ ther i mellom æffther thy som i kaup varth kom. Thil saninde her vm bedhes ek vælborens manz her Rauels Nilsson insiglæ ok mins faders Kolbiørns Herlækxson Pals Ellingxson Gudbranz Olsson Saxe Viglæykxson Pals Halsthensson henghiæ sin insiglæ for thetta breff som giort var sancti Marci ewangeliste dag arom æffter gudz byrd mcdlxvii.
Breff paa Akerøn som her Alff Knudsson køffte.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Orm Thorleifssön solgte til Eivind Roarssön 5 Markebol i vestre Haugsjaa i Thveit Sogn i Thredungen (Thelemarken) samt hele Gaarden Öy i Aamlid Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum theim sem thetta breffwe sææ ædher høra sendher Herbiorn Paalson ok Torbiorn Torlefson laggredis men q. g. ok sina gwnnicthe gherandhe meer saghom ok hørdhom a handherbandher thæirra i millom Ormer Tollefson ok Ewindher Raarson med thy skilordhen ath fornempdher Ormer hafwer selth honom addhernempdom Ewindher v merkha bool jarddher j vestra garddhen j Hogsiaom som liggher j Twetthe sokn j Tritthionghi frialsth ok heim holth føre hworivm manne badhæ med lwtthvm ok lwnnindhvm som til hafwer legghe fraa forno oc nygio vtthan gharssen ok jnnan ok somaleith j Øein j Amlij sonk swa myghy som thet war med lwtthvm ok lwnnindhom som føre sæghir j brefwe fraa honom fornempdhom Ormer ok hans erfwinghiom ok vnther addhernempdhom Ewindher ok hans erfwinghiom til æwarttheliggh æigho ok alth afredis kendis tha fornempdhom Ormer han hefwer vppore afth honom Evindher fyrstha penninghe ok østha ok allær ther j millvm efther twi som j kovp thæira kom. til mera visso ok skiel sæthiom meer varth jnsicle føre thettha bref som scriwa vardh j Molandha firia qvarta jnfra octava assencione domini m o cd o lx o vii o.
[640 aar1467] 
Oslo-Kannikerne Olaf Björnssön, Hans Hanssön, Jon Askessön og Laurents Jonssön oplyse efter Follo Provstedömmes Kirkeregnskaber Belöbet af Vestby og Soner Kirkers Inventarium Aar 1410.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Skindremme til Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim som thetta bref sia æder hoyra, kungiøra Olafuer Biørnsson Hans Hansson Jon Askasson oc Laurenz Jonsson kannuka j Oslo at wi saghom oc ifuerlaasom registrum som j stander skrifuader kirkio rækinskap afwer Follo profastædøme, stender sa j registro vm jnuentarium til Vesbyar ok Saanæ kirkior ordh fra orde som her efter fylgher, vm inuentarium til Vesby jtem hefuer Skieldulfuer jnni til prestbordzsens her vii kyr, eit bord ein v marka ræfuiul som ær j alen ok xx ok siræ Torder vnthe til sætstofvnne, oc setthe æruingiar siræ Tordz prestbordeno øris bool jardar j nørdra gardenom j T/oe/mth for ij kyr, en biskopen wil thet samtykkia, ær tha ey meir til prestbordzsens after en v kyr. jtem til Sana kirkio, hafuer Skeldulfuær til prestbordzsens her iiii kyr, ther ær j reknadhe theiri ku som gefuen var fore saal sira Tordz var tetta anno domini mcdx o som registrvm sialft seghir, til sanindæ her vm hengia wi waar jnsigle fore thetta bref som giort var j Oslo die sanctorum jn Selio anno domini mcdlxvii.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Asmund Arnessön stadfæstede for Skjoldulf Roaldsön sin Faders Arnes Salg til Skjoldulfs Fader Roald Tholfssön af 4 Markebol i Kile i Molands Sogn (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollum monnum tæim som thetta brefwe see ællær høra sendher Ægildher Nerithson oc Torbiorn Olafson laggredes men q. g. oc sina kvnnicthe gherandhe mit vorom a Molandhe j presthe gharthdhen om kermesso dhaghen om hosthen anno domini m o cd o lx o vii saghom oc hørdhom a handher bandhe af eino halfvo Asmondher en af ondro halfuo Skioldwfwer Raalson med skylordher at han sthatfesthe thet kop som Arne fadher hans hafthe selt honom Raaldher Tolfson iiii merka bool j Kylom som j fornempdher ligghe j Molandhe sokn frealsth oc hæmholt føre hworiom manne vtthan garsen oc jnnan badhen med lwdthwm oc lunnindhom som til hafwer lægghe fra forno oc nygio oc alt afrædes oc fra sek oc sinon ervinggiom oc vnder Raaldher oc hans ervinggiom til ævordhelighe til sanninther her om settiom mith ocka jnsicle føre thetta brefwe som giorth vaar dheghi are som fere segghe.
[641 aar1467] 
Ivar Vikingssön, Kannik og Prest ved Mariekirken i Oslo, sælger Gudbrand Björnssön paa Kraakeböl sin Gaard Kaarerud i Jæderdalen i Gausdal, som han havde faaet i Sagefald af Ragna Olafsdatter.
Efter Orig. p. Perg. p. Gaarden Nedre Kraakböl i Gausdal. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref see æller horir sender Jwar Wikingson kanik oc preesth at Maria kirkia j Oxlo gus q. oc sina kunnikth gorande at iak hawer seelth biskedeligom manne Gudbrand Biornson a [Krakabøl jør] som either Karerudh med allom lutom oc lunnindom som /th/il /th/eim joordh ligger oc ligit hawer vtan gaarz oc jnnan liggiandis j Jæderdalin j *Gaupdal soogn j swderlutinom j Gudbransdalum fik iak tee joordh j sakfello firir jærdan averk af Ragna Olafsdotter med hennis frendom raadh oc samtykth. Jtem hawer iak vpboret af fornepdom Gudbrandh fryste peningh ok minstan ok alle /th/e som j okkor kaup kom firir fornemdh joordh hwar firir skal optenemder Gudbrand oc hans erwingi frelzliga æga fornemdh Karerudh ewerdelige vndan mik oc mina erwingia vnder tiithnemdh Gudbrandh oc hans eruingia. Til ytermera visso hengia /th/esser dande men siin jncigle med mino jncigle firir /th/etta bref som swa eita Stepfan Guttorm son oc Eirik Haagneson. scriuat a Fagabergh at aarom eftir burdher tiidh warsz herra Iesu Christi mcdlx o septimo ipso die sancte Lucie virginis et martiris.
Kong Christiern I tager Erling Halvardssön med Slægt og Gods i kongeligt Værn og Forsvar.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wii Cristiern meth gudz nade Danmarks Sweriges Norges Vendes och Gothes koningh greffue i Holsten Stormaren Oldenborgh oc Delmenhorst gøre alle widerlicht at wii aff wor sinderligh gunst oc nade haffue taghit oc vntfangit oc meth thette wort obne breffue taghe och vntfanghe thenne breffuiser Ellingh Haldwordsson hans hustrw barn hion oc thienere oc alt theres gotz løst oc ffast ehwor the thet helst haffue vdi wor koningxligh heghn friid wern oc beskermigh besønderlighe at forsware oc fordeytinghe til rette thii forbiwde wii alle ehwo the helst ære eller ware kwnne andelighe oc werdzlighe oc wore foghete oc embitzmen for ne. Ellingh hans hustru barn hion oc [642 aar1468] thienere paa persone eller gotz at hindre eller hindre lade mødhe eller i nogre made vfforrette vnder wor koningxligh heffnd oc wrede. Datum in castro nostro Helsingborgh die epiphanie domini anno eiusdem millesimo quadringentesimo sexagesimo octauo nostro sub regali secreto.
dominus rex proprie.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Einar Arnessön i sin Tid lagde 1 Spands Leie i Vik i Halmö Sogn i Naumedalen under Björö Gods.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Alla men som thetta bref see eller høra sendher Kolbeyn Elefson ok Torbergh Skeggzson logrettesmen q. gudz ok sina. kungørom vi med tesso vara opna brefue at vi mynnes thet at beskedeleken man Eynar Arneson gaf vth eyna spans legho vthy eyna jordh som hether Vyk liggiandis j Nomadall j ythre haluo j Halm øø sokn j abodha fall firi Glass øø vndhan sik ok syna efter komande ok vndher Bywr øø goz føliare til æwynnelegha eghn ok hafuer thet ligat meir en sextighi ar vndher Bywr øø omaghalows firi huariom manne til sannindh ok ythermeyra visso her om henggiom vi okkor jnsigle firi thetta bref som giorth ær anno domini mcdlxviii in die rogacionum j Glass øø giorth.
To Lagrettemænd paa Voss kundgjöre, at Hr. Alf Knutssön kjöbte af Hr. Mattis Hemmingssön, Sogneprest paa Voss, 41/2 Maanedmatsbol i nedre Kytvin i Vangs Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger.
Allom mannom them som thetta breff sæ æller høre sender Orm Jwarson Gudmunder Askælson suorne laghrettho men a Woss q. g. (ok) ssine kvnnukth gørandhe ath mer worum a Finnene manadaghen nest fore Michelsmøsso dagh anno domini m o cd o lx viii soghom ok hørdom aa ath velborin man her Alff Knwthson køpthe iiii/-j/ mamathabol jardher hii nethra Kythen hii Wangs kirkio soknn a Wos ooff her Matthis Hemmingson sokna prest a Vos medh allum them luthom ok lunnendhom som til then iord ligger oc ligheth haver fro forno ok nygho wtthan gards ok jnnan w(n)dan fornemdhom her Mattis ok hans ærvingher ok wndher her Alff oc frw Magnilda ok theyres ærvinghia til æwerdelighe ægha ok kænnest fornempdher her Matthis ath han haffdi wpborith førstha pænigh oh sydersta ok alla ther i miliom [643 aar1468] ætther thy som hii koop therra komp swa ath honom vel ath nøghdi til sannindhe her om sætther her Mattis sith insigle meth whare insigle for thettæ breff som giorth var aar ok dag som for seger.
Ti Lagrettemænd paa Voss kundgjöre, at Hr. Alf Knutssön kjöbte af Gudbrand Halbjörnssön 6 Maanedmatsbol i Geslen og 21/2 i Aas i Evanger Sogn paa Voss.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 10 Segl vedhænge.
Allom mannom them som thetta bref see aller høra sendher Orm Juarsson Gudmvndh Askelsson Binnigher Kalleson Aslaker Pedersson Jon Pedersson Olaff Rædhersson Thormod Helgason Kætil Brynyulsson Gudleker Jonsson Gardhe Rikolfsson suorner loghretho men a Wos q. g. ok sine kunnvkth gerandhe adh mer varum a Finnine manadaghen nesth fare sancte Mikels dagh anno domini m o cd o lxviii saghom ok hordom a adh vælbaren man hær Alff Knutsson køpthe vi mamatha bool jardhr j Geslene ok halft tridia j Ase j Æuanghr kirke soknn a Vos af Gundbrandhe Halbiarnasson medh allum them lutom ok lunnendhom som til therre jordh liggher ok legheth hauer fra forno ok nygho wtthan gard ok jnnan vndhan fornemdhom Gundbrand ok hans ærvingher ok vndher hær Alff ok fru Magnilda ok therres æruinghia til æuerdelighe ægha. kendher ok fornemdher Gudbrander ad han hafde vpbaret fyrstha pæningh ok sydersta ok alla ther j meliom etter dhy som j kop therra kom sua ath honom uel ath noghdhe til sannendhe her um dha hengiom vi var jnsigle fare detta bref som giort uar ar ok dag som for seger.
Tre Lagrettemænd i Thelemarken kundgjöre, at Steinulf Omundssön solgte til Thorgeir Aasulfssön 3 Markebol i Gaarden Svalestue i Vinje Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. De 3 Segl vedhænge.
Ollum mannum them som thettæ breffh seer (eller) høræ sendher Gredhgordh Børnsson Wethleffh Børnsson och Hoogh Ledhworsson laghrettesmen i Tellæmarken q. g. och synæ kunnikth gørandhæ ath mere worum i hia o worum frw messo dagh i fasto anno domini m o cd lx ix o saghum mer och hørdhum oo handæbandh therum ath Stenw Omundesson seldhæ Torger Oswldæsson iii mark bool i Swalæstwuæ [644 aar1469] som liger j Winiæ sokwn frielssæ och heimhollæ firi hwarium mannæ vtan gordz och innan med allum luthum och lunnindum som til hauer legith fra forno och nigiu kendis och fornepdum Stenw ath wp hawæ borath iiii mark guls, enæ søliæ swo godh som ix køør ene okledhæ soo godhæ som iiii køør vii pund kallun j skenbley j boløxæ och j brodhjern j thi samæ iiii mark gwls jtem kendis thoo han wph(e)mtith hawæ førsthæ peningh och øfstæ och all ter j mellum eptir koupe teira och lwk han vii loop ther øwer j godhum luthum. Til samandhæ sitthum mer worth jnsiglæ for tittha bref som gorth oor for siger.
Kong Christiern I stadfæster de Kjöbstaden Oslo af fremfarne Norges Konger forundte Privilegier. (jfr. No. 906.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wii Cristiern meth gudz nathe Danmarcks Suerigis Norgis Wendes oc Gottes koningh hertugh j Sleszwiigh greffue i Holsten Stormaren Oldenborg oc Delmenhorst gøre alle witherlicht at wij aff wor sønnerlige gwnst oc nathe swo oc vpaa thet at wor købstad Osloo maa thes ydermere bygges oc forbæthres oc bliffue wedh bestand tha haffue wij stadfest oc fulbwrdh oc meth thette wort obne breff stadhfeste oc fulburdhe alle the priuilegia frihether oc nather som wore forfæthre framfarne koninge i Norge vnt oc giffuit stadfest oc fulburdhet haffue forscreffne wore borgere oc menighet i Osloo i alle made oc effther thi som the breff the them ther om oc vpaa giffuit haffue meth alle theris article swo at gest ey maa købe meth gæst eller gesterij vppeholde som the gamble priuilegiæ jnneholde oc vtwise. Oc wele at the skule wed ful macht bliffue oc forscreffne priuilegiæ nydhe oc brwge effther forscreffne theres breffs vdhwiselse. Thi forbywde wij alle ehwo the helst ere eller ware kwnne aandelige oc wereldzlige oc serdelis wore fogethe oc embitzmen forscreffne wore borgere oc menighedh i Osloo emodh thenne forneffnde wor stadfestelse oc emodh forscreffne wore forfæthres priuilegiæ oc friiheedh som them vnt oc giffuit oc stadfestet haffue athindre eller hindre ladhe mødhe vmage platze eller vdi nogre made vforrette vndher wor koningxlige heffnd oc wrethe. Datum in castro nostro Haffnensi sabbato infra octavam corporis Christi anno eiusdem mcdlx nono nostro sub secreto.
dominus rex per se.
[645 aar1469] 
Ravald Nilssön, Ridder og Lagmand paa Oplandene, kundgjör et Forlig mellem Paal Nikulassön Klave og Ingeborg Ivarsdatter ved Thorleif Haraldssön og Thorer Arnessön Lang, hvorved hver fik sit af de to Teinestöder udenfor Steinbrofossen i Faabergs Sogn i Gudbrandsdalen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge.
Ollom monnom theim som thettæ bref see æller høræ sender Raguald Nielsson riddere och logman a Uplandom q. gudz och synæ kunnikt gørandis at arom efter gudz byrd mcdlxix sancti Thomas affthan kome firi mek a stempno j Hambre Paal Niclisson Klaufue af einæ halfuo, en af andræ halfuo Torleif Haralzson och Thorer Arne son Langh j fullæ wmbode Jngeborgx Yfuars dotter vm ij teynæstøde som liggiæ j Loghen vttan firi Steinbrw fossen i Fagæbergx sokn j Gudbranz dalomen som fornempdæ Paal tha hafde omaketh, worde tha fornempdæ Torleif och Paal med jaa och hander bande med samtykkio fornempdz /Th/orers Arneson i adernempdz Jngeborgx vmbode winer och wæl saather swa at adernempde Paal och hans erwingiæ skulæ friælseligæ fylgiæ then yttræ teynæstødith och æuerdeligæ æigæ och fornempde Torleif och Jngeborgh och /th/eyres erwingiæ skulo fylgiæ thet jndre widh landet er med danna manna tillagu. Til sannende her vm heingiæ velbyrdigh man her Alf Knutsson riddere och Ewind Giwrdsson siin jnciglæ med mino firi thetta bref som scrifuet er stadh degi och are som før seygir.
breff om *tiene laget j Foberg soghn er igenn wonden.
Sex Lagrettemænd i Tverdalene dömme, i Anledning af Tvist mellem Gudulf Gunnulfssön og Rolf Anderssön om Eiendommen Leisteberg i Krödsherred, Gudulf til at betale Rolf 6 Kjörlag i Vennegave og beholde Godset; men hermed var Rolf ei tilfreds.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/heim som /th/hettæ breff see eller heyra sender Olaff Sighurdsson Swen Anbiornsson Gunbiorn Gudbrandsson Torgeir Aslaksson Ewindh Dyresson och Asbiorn Alfsson sworne logrettis(men) a Twerdalenom q. gudis och syne kunnikt gerande at wy waarom a Olberghæ som ligger j Krødhesheradhe a Michielsmesso aftæn anno domini mcdlxx saaghom och heyrdom a af eyno halfuona Gudulf Gunnulfson en aff annare halfuona Rolf Anderson vm goodz thet som Læy [646 aar1470] stebergh eyther som ligger j Krødhesherade som Gunnulf førnempt køpt haffdæ af Torstein Stilloawghsson som syster hans Rolfs førnempd atte som j kawpp theyris kom fframdeilis lagde the vnder vi men som fo[rnem]pne staa efter theiris breff och skell som the ther tha baadhe haffde at the wilde baadhe holde och hafwæ som the giordho theires jmellom. ffunnæ wy tha sa for ein reth och lagde theim sadane wilkor fore at Gudulf førnempd schullæ giffwe Rolf Andersson vi kørlogh j winsæmd at athalelausth schulde wara før thet fornempt gootz wilde the icki thettæ wilkor hafwæ tha skowthe wy theim framdeilis jn før laghen the iii sykne nest eftir Brettømesso nw nest komande, wilde tha Rolf opnemd før laghen en Gudulf opnemd baadhe bawdh och breyddæ j samre dægy the førnempde vj kørlagh en Rolf wilde icki anamæ. Til sanninde her vm heyngie wy wor inscigle for nedæn thetta breff som giort war a degi och aare som før sigher.
Biskop Gunnar af Hammer kvitterer Olaf Ormssön for rigtigt Regnskab som Ombudsmand for Hofvin Kirke (i Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Weer Gunnær meder gudz miskun biskuper j Hambre wiliom at aller men witi at Olafuer Ormsson hefuer giort oss fullæ grein ok reikning firir Hofwine kirkio vmbod ok fearhald. swa at oss wæl at nøyar. Thi gefuom weer honom ok hans erwingæ allungis quittæ ok akærelausæ firir oss ok waarom efterkomandom biskupom j Hambre. Datum Atrodhe anno etc. lxx mo. nostro sub secreto die sancti Dyonisii martiris.
To Lagrettemænd paa Thoten vidne, at de hörte Gunnar Thorsteinssön paa sin Sotteseng give sin Sön Erling 5 Hefseldebol i mellem Jerstad paa Thoten, med Tillæg at hans anden Sön Thorstein ingen Lod skulde have deri, da han forud havde faaet Udlæg derfor.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Levning af 2det Segl.
Thet see allom godhom mannom kwnnykth ath meer Sywordh Guttormsson ok Haghon Tørstinsson lagrættha mæn a Thonnæ worom a Jerstadhom tysdaghin næsth for sancta Lucia dagh aarom epter gudz byrdh m cd lxx hørdhom ok saaghom ath Gwnnar Tørsthinsson krankær war ath legama synom ok hell at samwedhæ syna. tha gaff han ok [647 aar1470] wntha Elinghe son synom v hæfsaldhæ boll i mædil gardhin i Jærsthada frælz ok hemolth fore hwariom manne med allom theim lodom (ok) lunindhom som ther til hawer ligiath fra forna ok nyææ wdan gaars ok innan. Ok an jak thet inghom wtan fornemdom Ellingh son mynom, ffor thy ath jak hawer wth *layth for Tørsthin myn son, xx mark ok swo iiii mark gulz ok iiii mark pæninghæ. ok haffdhæ han twæghæ soldha sædhæ, ok j køørlagx thinkanæ wtan myth myne. Nærwara(n)des ok aa hørandes sere Pædher kappelaan appa Hoff som hans redhæ giordhæ i hans ydhersthæ tiidh. til sannendhæ her om hæy(n)gia mith war ingsseglæ for thetta breff som giorth war dæge ok are som fore sigher.
Kong Christiern I udsteder ved Vicekantsleren Hr. Gudbrand Rolfssön Landsvist for Brynjulf Folkvardssön, som havde ihjelslaget Audun Thorkelssön, og for Solve Folkvardssön og Asbjörn Olafssön, som havde været tilstede ved Drabet.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler, men et andet, maaske tilhörende det nu manglende Provsbrev, vedhænger.
Cristiern medh gudhs nadh Noriges Danmarks Sweries Wendes ok Gothes konung hertugh j Sleswik grefue j Holsten Stormeren Oldenborgh oc Delmenhorst sender ollum monnum theim sæm thette bref sia eder h/oe/yra quedio g. oc sinæ. Wer wilium at ther witer at wer hafua j heidher wider gudh saker godha manna bønestade gefueth Bryniulf Foquardhsson som Audon Torkelsson wart at skade vforsynio Soluer Foquardhsson oc Asbiorn Olafsson som atwistemen worde at thy drape, efter thy profue som her fylger widerfæst, landzwist medh theim hete at their bøte wider gud oc erffuinge hins daude, oc draperen luke oss iij delene aff eyne fulle teghn oc iij delenæ af eyt fult fridhkaup en atwistemen oc iij delene af fult fridhkaup huar theire fiordongen falle af medh huarium theiræ saker tilræde thes daude, oc hafua loket jnnan xij manadhe elleger hafua their engen landzwist. Biodhom wer oc erffuinge hins daude at taka setter oc bøter af theim efter betstamanna lagardome sæm syslomannen til nefner a huariotwegge halfuene æn fulkomlige forbiodhom wer huarium manne wandrede at auka ædher auka lata wider theim hedhan af vm thetta mall nema huar sem thet gerer wily hafua forgort fe oc fridy oc werda alldre botamader sidhan. War thetta bref gort j Oslo mydhwiku daghen nest fore kyndelsmesso a xx are rikis wars Noriges. herre Gudbrand Rolfsson cannuk at Marie kirkio vicecancellarius war jncighlade.
[648 aar1471] 
Tre Mænd i Sogn opregne Ragna Ingemundsdatters Jordegods i Sogn, som hendes Husbonde Jon Moker i lang Tid uden Modsigelse havde brugt, og erklære under Eds Tilbud, at de ei kjende anden Arving til dette Gods end Ragnas Sösterdatter Hustru Margareta Vigfusdatter paa Island. (jfr. No. 877.)
Efter en Vidisse af 14 Oktbr. 1494 i norske Rigsarkiv.
To Lagrettemænd paa Thoten kundgjöre, at Mester Eilif (Jonssön) stævnede Lasse Mus til Hammer for Gaarden Texnes (i Vaaler Sogn i Borgesyssel), samt for Hovedtiende og Kosthold, som denne i Almuens Paahör erklærede sig rede at betale, naar han fik sine rede Penge igjen, hvilket Eilif ikke vilde.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Thet see allom mannom kwnikth ath iak Iærundh Olaffson ok Andress Narffwasson ath wi worom i Balka kirke swnnedagen nesth efther sanct Andress dagh anno domini m. cd. lxx primo ok hørdum ath mesther Eliff stemdhe Lasse Mwss til Hammarss fore i gardh som heither Texness, ok hwgudh tyændh, ok kos(t)hal, swaradhe tha Lasse Mwss samstundes ffaa mik mina peninga i gen, som ær i silff skeedh om vi lodh ok iii mark reide peningha iak wil giøra idher her strax [649 aar1471] reth ok faa mik bo(r)gene, ok stooth han til han haffde saa manga peninga wpboret ok ey ville han faa hanom syna peninga igen, ok ssagde han war igen sielffwer syn rætther, ok skwtthe ther til witness fore allom kirke mwganom thet saa war, en hwore laglyga han war stemdher thet wettom wi ey, til ssanindh her wm hengiom wi war inssigle fore thette (breff) ssom giørth war dagy ok are som fore sægher.
Birgittinernes Convent i Hovedöen optager Herbrand Aasulfssön og Aasa Sveinungsdatter i sit Broder- og Sösterlag, og gjöre dem delagtige i alle gode Gjerninger, som i Klostret öves Nat og Dag, samt i al den Aflad, som er Ordenen forundt. (jfr. No. 898.)
Efter Orig. paa Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet, paatrykt under Brevet i grönt Vox, er affaldet.
Gudhi kærlighom ok waarom godhom winom [Herbrand Osolfson oc Asa Suenungsdother heilsar abdissa ok confessor i sancte Birgitte kloster Hoffwdhøy i Oslo biscup døme kærlika med gudh ok hans milde modher Marie kunnikt gørande ath wy hafuom vppa gudz vægna takit fornæmda ærlighit hionalagh j fulkomplikin brødhralagh ok systralagh med oss i waar orden i swa matho ath the skulo wardha luttakande aff allo thy godho som gøres i waarom heilagha stadh nath ok dagh thet ær fyrst i ottosanghom aptansanghom nathsanghom ok allom dagtidhom i psaltarom sælatidhom ok messom i almosogerdhom wakom fastom ok allo thy godho aflate som heilagher pawar kardinalar ok biscupar hafua gefuit til waar orden ok allo andro godho som hær gøres ok swa widha som waar orden ær (i) cristen domen. Gudh for sina werdugha nadh lathe them luttakande wardha thetta sambandh tha the bezst behøfua badhe thesse heims ok annars. Til saninde hær wm thrykkom wy waart incigle vppa thetta breff som giort war aarom æpter gudz byrdh mcdlxxi.
Thora Gunnarsdatter vidner, at hendes afdöde Mand Ivar Thovesön gav Kolbjörn Marteinssön, Prest paa Faaberg, og enhver Prest efter ham Brandliden i Follebo Sogn for Sjælemesser.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger.
Thet kennis ek Thora Gunnarsdotther firi allom da(n)dæ mannom som /th/etta bref se eller hørir thet veit ek firi gudi saath vara at [Juare [650 aar1472] Thoueson min eigin bonde gudh hans saal naade ath han guaf j sidrste dagom sinom sire Kolbiorne Marteins syni prester a Fagabergæ oc prestom qvariom epther androm *tik boordheldis firi saal sina ok sina foreldris sala Bransliden som ligger j Fvl[lebooe] soognh til yther mere visse ok sanindh hengher /th/ene dande man sith jncigle firi /th/etta bref som swa either Gudbrandh Olafson. Scriptum feria quinta proxima ante festum trinitatis anno domini m o cd lxx secundo.
Broder Klaus ved St. Birgittes Alter i Vadstena Kloster (i Östergötland) vidner, at Eilif Olafssön har rigtig udfört sin Pilegrimsfærd med Skrifte og Offer for Herbrand Aasulfssön paa Romenes i Skiens Syssel, saa at den skal være ligesaa gild og kraftig, som om Manden selv havde udfört den. (jfr. No. 896.)
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Alle the gode men thetta breff høra æller see helsar jak brodher Clauus vidh sancta Birgitto altare i Watzstena clostre kærligha meth gudhi. gør jak vetherlighit med thetta nærwarande opit breff at thenne breffuisare Eliff Olaffson haffuer her i Watzstena warit sina reso oc pelagrims gango. oc sith offer offrat som han loffwedhe oc sagde ath wilia gaa oc halla fore Herbrand Aswlffson i Rwmbanæs i Skidhasislo. the pelagrims reso oc gango haffuer han meth sith offer godwilicligha oc troligha gangit oc hallit her i wart closter Watzstena som en godher man ther om staar jak honom til fulkomplica, oc til mere visso lather jak mit jncygle a ryggen for thetta breff scriffuit i Watzstena closter vppa sancti Botolffs apton anno domini mcdlxxij. Ok offrit thet war xij hwita peninga gudi til hedhers ionffru Marie oc waare kere modher sancte Birgitto etc. Ok ær thenna pelagrims ganga meth gudz hielp swa gill oc fulkompnat som then gode mannin haffde her sielffuer warit, nar en man gaar troligha hallir scrifft læsning, oc hwat honom wardher sath til halla oc gøra for then han resona giordhe, oc thetta skulo alle tro, oc engin wanhopis till gudz nadh oc miskundh, at han en godan man lather gaa pelagrims reso for sik.
[651 aar1472] 
To Lagrettemænd kundgjöre, at Thorgeir Olafssön solgte til Anund Avaldssön 4 Markebol Jord i Igulsthveit i Höidalsmo Sogn i Hammers Bispedömme (Thelemarken), og derfor fik fuld Betaling.
Efter Orig. p. Papir tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglene mangle.
Ollum monnum thæm som thetta bref see eller høra sendher Olafuer Hergiwlsson oc Griotgardher Biornsson logrettomen q. g. oc sina kunnokt gerande at vy vorom a Skriduthweit som liggher i Mosokn a Telamarken anno domini mcdlxx secundo i Michialsmesso æfthan soghom oc hørdom a at Torgeir Olafsson selde Anwnde Awaldssyni fiwr marka booll jardar i Igwlstweit som liggher i Høydalsmo sokn i Hamarsbiskupsdøme fra seg oc sinom arfuingom oc vndher førnemdan Anwndh oc hans arfua til ewerdeligha egho oc altz afredhis innan gardz oc vtthan som til liggher eller læghet hafwer fra fonno oc nygho. Item kendes ok førnemder Torgeir tha samstundis vp hafua boret af førnemdom Anwnde førsthæ pening oc øfstæ for førnemda jord Igwlstweit efther thy som i kaup thera kom til sanende her vm hengia vy var insigle for thetta bref som giort var are oc deghi som før sigher.
Philippa, Grev Hans´s (af Eberstein) Datter, skjenker sin Gaard Dreggen (i Bergen) til Hr. Alf Knutssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segl vedhænge.
Jegh Philippe grewe Hansses dotter gør viterliget alle ath iegh hawer wnt oc giweth welbyrdogh man her Alff Knwtson riddere min gard Dreggen med hws oc tompt oc alt thet til garden ligger oc liget hawer fra forne oc nye fra migh oc mine erffwinge oc wnder fornemdh her Alff Knwtson oc hans erffinge til ewerdelig eige, oc vnner iegh forscreffne her Alff forscreffne gardh frelsen oc akerelausen fore hwerium manne til mere sanningh oc forwaringh beder iegh we(l)byrdogss mans her Ion Smørss incigle, oc Mattiss Palnesons oc Iacob Iensons med mine fore thette breff. Ex Bergis die beati Dyonisi abbatis anno domini millesimo quadringentesimo septuagesimo secundo.
Frv Filleppe grewe Hansses datthers breff at hwn haffer opladit her Alff Knwtson Dregind i Bergen.
[652 aar1472] 
Asbjörn Thrulssön giver paa Kongens Vegne Ormstein Syvardssön fri for den Sag, han havde med ham.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Thes kænnes jek Esbyørn Throelsson med thetta meth vpne breff at jek gyuar Ormsten Syvarzson quitthan oc akæreleus fore mek oc alle myne eftherkomande vppa myns herre koningsens veyne hanom oc alle hans aruynghe fare all then saak jek hafde med hanom vppa myns herres veyne thel sannandhe hær om sætther jek met jnseyle fare thetta breff er giort a Brazbærgh anno domini m o cd lxxij sancta Lucia afthen.
To Lagrettemænd i Faabergs Sogn kundgjöre, at Gunnar og Jon Thordssönner laa om Thord Thordssöns Gaard 2 Jævndögn og vilde slaa ham ihjel, fordi han lovfæstede sin Odelsgaard östre Steinrof paa Nes paa Hedemarken. Vedheftet: en Liste over hvad Halvard Evindssön havde oppebaaret af Thord.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl i Behold.
Thes kennopms mith Aslæ Tordsson och Sigurder Gudeleikx son sworner logrettis men j Fagabergx sokn ath mith vithom thet firi gudi satt wara at Gunner oc Jon Tordez synir laagæ wm Tord Tordzssons gaard j twau jemdøger oc wildæ slaa honom j heell fore thet ath han logfestæ sith egith odall østra garden j Steenroff som ligger a Nese aa Heidmork. oc war thet j Lasse Jønssons æfuom. /Th/ill sannind her vm settom mith okkor jnciglæ firi thettæ breff eer giort war aa Fagaberge askæ odensdagh anno domini mcdlxxiij o.
Thet haffde Haluarder Ewindsson wtaff Tord Tordsson som her effter staar screffueth primo ij marker booll jærder j Nordbu j Ringæbu sokn ein boned wm iiij kørlagh, jtem xxx sald korn, x sald rugh, ein hesth wm xii mark som han køptæ aff Tordz werffader Steen Amundsson, oc fek huarket hest eller werdh, thetta alt haffde Gunner oc Jon Tordsynir.
Hustru Gyrid Aslaksdatter giver sin Frænde Steffan Guttormssön hvad hun eier i Kveldsrud (i Jævnaker Sogn) paa Hadeland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. [653 aar1473] 
Ollum monnum theim som thette bref see eller hører kennes iak hustru Gyrydh Aslaksdotter med tessæ mine opne breffue adh iak hauer gæuedh minum frendhæ Staffan Guttormsson swa mykyt som iak aagher vti Kuellesrudh med lutum ok med lunnendum som ligger ok leghedh hauer fraa forno ok nye vttan gaars ok innen fraa mik ok minum eruingium vnder hanum ok hans eruingium tiil euerdheleghen eign ok al affredhæ ok tiil meir vissæ ok sanindhen tha heingium vi vaar insigle for thette breff Gunner Oleiffson ok Guttarm Kaareson logrettes men vppa Hadhelandh som giorth ok skriuat var j Oslo i Kuendalen var ffru møssæ afftan i fasthæ anno domini m cd lxxiii.
Thorer Erlingssön kundgjör, at han solgte til Hr. Alf Knutssön og Fru Magnhild (Oddsdatter) 16 Öresbol i Skygeberg i Musedal i Öyer Sogn (Gudbrandsdal. jfr. No. 556. 715.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet skal allom godhom mannom kunnigt vara som thetta bref see ædher høræ at iak Tore Ælingson widerkenes at ek haver sælt her Alff Knwtsson riddere ok ffru Magnildh xvi øres booll ierder i Skybergie som ligger i Musdal i Øyia sokn frelst ok heimalt firi huarium manne med lutum ok lunendum at forne ok nyia wttan gars ok innan, ok eitt quern hus støde som ek hawer ny køpt som ligger i Mwsse ffra mek ok minom ærvingom ok wnder her Alf Knutson ok fru Magnildh teires æruinge til æwerdelegha æighe ok allz afrædis och odhals ok til meire sanind och vitnesburd her wm sette thesser goder men Sw(e)in Lafwranzson och Ioon Arneson sin incigle med mino firi thetta bref som giort var sunnedagen nest æpter Nicles messe a Iille anno domini m o cd o lxxiii.
Hovedö Klosters Abbedisse Birgitta Ölreksdatter, Confessoren Ketil Benktssön og begge Konventer kvittere Hr. Alf Knutssön for Klostrets Indtægter af Andenes og Sunfjords Len for de Aar, han havde havt dem i Forlening af Kongen.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene hele.
For alla the dandemæn som thetta næ(r)warendis opna breff see æller høra kungøra syster Birgitta Ølrekxdotter abbatissa brodher Kæ [654 aar1474] til Beintzson confessor generalis ok alla syster ok brødher j Hofwdøy kloster ath wy hafwa vpboreth aff ærlighom wælbyrdughom man herra Alff Knwtzson riddare alla the peninga som han war oss skyldugher aff wor naadigha herra konungens lææn Andanæss ok Sundfiord, swa ath oss wæl ath nøgher. Ok æpter thy han hafwer oss ærligha ok kærligha bethaladh som een ædhle herra, tha gifwa wy han quittan ok frij ok alzstingx akæroløsan for oss ok wora æptrkomande, for al the aar som han hafwer fornemda leen i wærio hafft wppa wora wæghna ok thakka wy hanom myghit kærlica for godha betalingh. Til ythermeer wissan ok forwaringh hængia wy waar jncigle for thetta breff som scrifwat war kyndilsmæsso aptan anno domini mcdlxxiiij o.
kwetensse aff Hodøø klaster.
Hans, udvalgt Konge m. v., stadfæster med Norges Riges Raad de Oslo Borgere af fremfarne Konger givne Privilegier, og erklærer alle Breve, som ere eller kunne blive givne derimod, ugyldige. (jfr. No. 888.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler tilligemed det för vedheftede Brev, uden Tvivl No. 888.
Wij Hans meth gudz nade hoghboren forstis konningh Cristierns son karad kung til Danmarck retter arffwinge til Noriges rige hartygh j Sleszwig greffue j Holsten Stormaren Oldemborg oc Delmenhorst kungore meth thetta wart opne breff at wij oc menike rikes radh her swnnan fiels som nw saman woro j Oslo om kyndelzmesso tiid anno domini mcdlxx quarto haffua lathet offwerlæset oc ranzakad the breff oc priuilegia wars kære nadige herres oc fadhers herres kung Cristierns oc ware borgare j Oslo haffue oc lenge nothet oc brukat haffue oc flere edle kunga i Norige haffua wnt giffuet oc stadfest Oslo borgare oc serdeles haffue offuerweget war kære nadige herres oc fadhers kung Cristierns opne breff hans nade nw nyligste haffuer giffuet Oslo borgare oc her er widerfest thetta breff oc alla andra theres breff oc priuilegia fulborde wij oc stadfesta meth thetta wart opne breff swa at the skula bliffue widher fulla makt oc obrytelige holdes hæden aff Oslo by oc ware borgare til vpreisning oc bestond ewerdelige fran thenne dag swa at ingen skal haffua makt the priuilegia hindra æder bryta j noker mothe antike meth the breff nw kunne wara til foren wtgiffuen æder her j mot moga wtgiffues the skula ingen hinder giøra Oslo æder Oslo borgare hæden aff. Datum Asloie jn crastino purificacionis Marie de consensu et concilio vnanimi regni consiliariorum pro [655 aar1474] nunc ibidem congregatorum nostrique secreti munimine roboratum in perpetuam huius rei firmitatem.
Lydeligen læst och publicerit paa Christianiæ Raadstue, wdj Borgemester och Raads, sambt menige Borgerschabetz deris samtlige paahöer, som da neruerende waare forsamblede den 2 Junij 1635.
Jens Pederssön, Foged paa Tönsberg paa Hr. Eggert (Frilles+) Vegne, kvitterer Baard paa Hvidesten for 15 Mark, som han betalte Hr. Eggert, fordi hans Moder havde brugt mere i Hvidesten (i Botne), end hun eiede.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Thes kænnes jek Jens Pædherson med thetta meth vpne breff som tha var fauad vppa Thonsbergh pa herre Ægærs veyne ath Bardh a Vydesten j Batne sagn betaledhe herre Ækgærd xv mark j sa vorne pæninghe først en gil axe oc sydhen j salt oc j sparre som herre Æggærd vel at neydhes fare then sak ath Bards modher fvldhe mer j Vydesten en hon atthe oc med the farscrefue xv mark ther løsdhe han Hvidesten med sva manghe øris boll som ther kunne thel rægnes thel sanandhe hær om oc ytermeyre vessen sætther jek met jnseyle fare thetta breff er giort var j Skydhe anno domini m o cd lxx iiij sancte Mangnusse dagh.
Mattias Pederssön Væbner kundgjör, at han med sin Hustru Margareta Johansdatters Samtykke solgte til Hr. Hartvig Krummedike 6 Markebol i store og 1 Markebol i nordre Jædren i Ramnes Sogn paa Vestfold, som afdöde Hr. Gaute Kane havde pantsat til Hr. Hartvig.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Rigsarkiv. Af de 4 Segl vedhænge 1, 2 og 4.
For alle the godhemen thettæ breff see æder høre kungiør iek Mattis Pedersson a wapn at iek haffwer med wilia oc beradh moth oc med radhe oc samtycke mynne kære hustru Marghareta Johansdotter vnt affhendt oc alztinges vplæthet welbornom manne her Hartich Krwmmedike ridder, al eighendom vpa en gardh som hether storæ Jedher midgardhen oc ær vi marka bool forngild oc j markabol j nørdstæ gardenom Jedher huilke gardhe som her Gawte Kane gudh hans siel nade, haffdhe adernemffdom her Hartich til foren j pant sæth fore j swm pæningæ. skal nw for ne. her Hartich Krummedike oc hans ærffwinge oc effterkomende ffrelslige følghe oc eignatz for ne. sex marke bol j mydgardhen i Iædhern oc marka bol j nørdhre gardhen Jædhern [656 aar1475] oc ligge j Raffnes sokn a Westffollenne fra mek oc mynne hustrus for ne. Marghareta Johansdatter oc ware arffwinge oc effterkomande oc vnder for ne. her Hartich oc hans arffwinge til ewerdelige eighe oc alz affrædes med ollom them lutom oc lunnendom som ther til ligger oc leghet haffwer fra forno oc nyo vtan gardz oc jnnan engo vndan skildo frelst heimolt oc alztinges akæreløst fore hwarium manne. Til mere wisse witnisburd fasthet oc høghre forwaring her vm tha bidher iek thesse dandemen som swa eithæ her Dominicus Michelsson sokne prest vpa Næset Jon Skak a wapn oc Pædher Henricsson logretteman at henge siin jncigle med myno jncigle fore thetta breff som giort ær j Brwnlagh anno domini mcdlxx quarta feria quarta proxima ante festum appostolorum Philippi et Iacobi.
Breff vm Jedhers gardha j Raffnes sokn.
Peter Gudleikssön, Provst og Prest paa Gerpen, og Svein Thordssön kundgjöre, at Gunnulf Helgessön forligedes med Jon Throndssön og Amund Sölvessön om Arven i löst og fast efter Gudrun Thorkelsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Remmer for 3 Segl.
Ollom monnom theim som thetta bref see æller høra sendher Pedher Gudleikxsson prosther a Gerppene oc presther ther samastatz oc Swen Tordsson logrettoman q. g. oc sinæ kunnokt gerande at vy vorom i setzstwne a Gerppene prestegardhe anno domini mcdlxx quinto sanctorum martirum Fabiani et Sebastiani dagh soghom oc hørdom a ath af enne halfuo Gunnwlf Helgesson en af annare halfuonne Jon Tronsson oc Amondh Sølfuesson voro skiptes satther vm arf then er thømdes efther Gudrwne Torkelssdotter badhe i lauso oc fastho oc ollom theim fiarluthom som thera mellom var kommen efther førnemd Gudrwne hwess saal gudh nadhe oc ther med voro their saatther oc alsatther vm then arf til ythermere sannan vitnisbwrd her vm hengher Haluardh Lidwordsson sit incigle med varom for thetta bref som giort var are oc dæghi som før sigher.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Thorlak, Leidulf og Svenung Thorbjörnssönner, deres Moder Gro og flere af deres Slægt og Venner gave Anund Thorgeirssön kvit og fri for Konge og Karle i Anledning af de Ord, han havde brugt mod Thorlak og dennes ihjelslagne Broder.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Begge Segl mangle. [657 aar1475] 
Ollum mannum /th/hom som /th/hetta bref syia eller hora kænnes iak Vattelef Biønson ok Hwalffwardh Redharson swrne lagrettes mæn q. g. ok synæ kwnnugh gørandhe thet mædher thesso vare narwarande vpno brefue ath mer warum j [Manasse] j førsto viku faste a Kallaker anno domini m o cd o lxx o quinto sagom ok hordhom a ath ther hwllu handhom samman af eno hwalffuo Tollaker Tørbiornson ok Ledwlf Torbiornson ok Swæningh Torbiornson ok Gro modher theræ ok flere /th/heræ vener ok frandher en a andhro hwalffwone Anundher Torgerson. varth thet tha j theræ handherbandh ath Tollaker fornempdhe ok flere theræ gaff athernempdhom Anwndhe quittan ok allinges akareløsan badhe for kwngh ok kallom ok allom synom nouingum ok effther komandom for thom ordhom ok ærendhe som Anvndher athernempdhe atte vedher førnempdhe Tollaker ok brodher hans som aff war taken som Swænungher het ok flere ther førnempdhe. Tel ythermere vissan ok sanningh tha hængom wi okker insigle fore thetta bref som giorth warth dagi ok are som foresigher.
To Lagrettemænd paa Thoten kundgjöre, at Hr. Alf Knutssöns Tjener Olaf Jenssön stevnede paa Hr. Alfs Vegne Mester Eilif (Sogneprest paa Hof) til Hjælpesten. (jfr. No. 912. 931.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Thet see allom godom monnom kunnocth thet jek Amund Am(un)dhsson ok Wiliem Siwrdhsson swarne laurettes men a Toten at wi worom j Hofstauen a Totne miduike daghen nest epter helie lekame daagh anno domini m cd lxxv hørdom apa ath her Alf Knutsson(s) tenere Olof Iensson talede tiil mester Eleiff apa her Alfss wegne ok sagde saa min herre her Alf Knutsson loot bidie eder at i skulde komme til Hielpe stene tiist daghen nw nest kommer ok høre her Alfss witne ther vm hwad han hafde ther at late gange vm Hielpe steen til mere visse her vm henge wii wart jnsiggle fare thette bref som giort war dagh ok aar som føre seighir.
Breff paa Helpesten.
[658 aar1475] 
Sigurd Guttormssön, Lensmand paa Thoten, optager efter Hr. Alf Knutssöns Opfordring flere Prov om Landskylden af Gaarden Hjælpesten i Hofs Sogn paa Thoten. (jfr. No. 911. 931.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, meget slidt. Seglene mangle.
Alle men som thetta bref see heller høre g[ør iek viter]lict Siwrdh Guttormsson leensman a Totne at iek war a Hielpestene med flere dande men laglige til krabder a velbaren man her Alf Knutsson take proff ok vitnes bwrd vm Hielpestene tist daghen nest epter Bonefacii anno domini mcdlxxv tok iek tha j vitnesbwrd som saa eiter Gurid Nils dotter ok a book swor med fullum eidzstauf tha hennis loggipte bonde Olaf Clemitsson ok hoon sate a Hielpestein tha le[ide] hustru Botildh them Hielpe stein j sex aar for thy hon hafde leget i øde j talf aar ok siden hon kom til fulle leighæ tha gafue wi ther vtaf henne ok her Bent Hartuiksson ok fru Magnildh iii span smør a hwart aar her Harald apa Hof j øre gilden ok Hofs kyrken j øre gilden. jtem tok iek ok ii vitnesbwrdh som saa eite ok [a] book suore med fullen eidzstaf Jnge Gunners dotter ok Torbergh Haldoorsson tha hennis bonde Haldor Siwrdsson ok hon sate a Hielpestein tha gafue the her Bent Hartuiksson ok fru Magnild iii span smør a huarie are ok bygde op ii ny hwss, kyrken gaf the j øre gilde ok presten apa Hof gafue the j hudh for thet han atte j Hielpestene ok for j giorde som presten atte j sydre Fylke j sak ok sate . . . . . . Hielpest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . for de. . . . . . med fullen eidzstaf at the vis . . . . . . . . . . . . . . . . kyrken . . . . . . . . . . . . skipten vtten the samleigde . . . . . . . j øre gilde . . . . ok annen kyrken. Til mere visæ heer vm henge tesse gode men sin insigle med mino som neer wore for thette bref som sa eita Amundh Amwndsson Siwrdh G[uttorm]sson Vilielm Siwrdhsson Hakan Torstensson som giort war daagh ok aar som fare seighir.
Olaf Moltike Ridder kundgjör, at han solgte til Hustru Kristine Kristiernsdatter 1 Markebol i Noreim i Thesal i Raade Skibrede i Borgesyssel.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Alle 5 Segl vedhænge.
Ollom monnom theim som thettæ breff sea ædher høiræ sender Olaff Møltike riddare q. gudz oc sine kunnicth gørendess ath ek heffuer selth beskedeleke quinne hustru Kristine Cristiernsdotter markebool jardar j Noreim som ligger j Thesale sogen j Rwdhe skipredhe j ytre [659 aar1476] luthenom i Borghesysle meder luthom oc lunnindom som til ligger oc leghath haffuer fraa forno oc nyo vthan gardz oc jnnan for vthan altz affrædess fraa mik oc mino ærwinghe oc vnder fornempdh hustru Kristine oc henness ærwinghe, oc haffuer ek vpboreth første penningh oc øfste oc alle the som mellom æ æpther som j kop wore kom til ytremeire wisso oc sannindhe ath swa ær bedher ek beskedeleken men her Olaff Clauesson prior j Warne Symon Biørnsson prester j Ryggioff Thore Biør(n)sson oc Olaff Eriksson sworne lagrettes men ath sette sine jnciglo meder mine jncigle fore thette breff som scrifuet war j Warne closter anno domini m o cdlxxv o.
Aslak Rolfssön, Prest paa Stenberg, og to Lagrettemænd paa Hedemarken kundgjöre, at Herleik Kolbjörnssön stadfæstede sin Faders Salg af Gaarden Drang paa Agder til Hr. Alf Knutssön, som defor gav ham 4 Lod Sölv. (jfr. No. 874. 878.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 3die Seglet mangler.
Alle men som thette breff seer eller høre kongøre vi Aslak Rolsson presther a Stenbergh Torstin Olafson Hoken Olafson Pedher [Euins]son laugrettes men a Hedmarken med thesse vare opne brefue ath vi varum i preste gardin a Ringessakre sancte Marcus dagh anno domini m c d lxx vi to. sogum och hørdum ath her Herligh Kolbyrnsson med ja och handherbande och godh villie samtøkthe och tiil stod thet køp som hans fadher Kolbyrn Herligsson hafdhe gword med velbyrdugh man her Alff Knutsson riddher om en gard som hedher Drangh leginnis oppo Agdher effter thi som køppe breff vduiser och ther oppo gaff her Alff Knutsson førnemd Herligh i skedom iiii lod sølue. Til mere sanindde her om henghe vi wore jnsiglæ fore thette breff som gword var or och dagh som fore segher.
Olaf Laurenssön og hans Hustru Margareta Jonsdatter sælge til Hr. Alf Knutssön 12 Øresbol i Moskerud i Tuneims Sogn paa Brunlanes.
Efter Orig. paa Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet kendes jak Olaff Lavrensson och min hwstru Magrette Jonsdotter ath vi haffwe solth velboren man her Alff Knwtsson riddher jordh vare xii øres bol som hedher Moskerwdh leginnis i Ton [660 aar1476] nims kirke soken leginnis a Nesse med alle lwttom och lvnnen som ther tiil liggher och legidh hafwer fro fvnne och nye fro megh och mine erwingh wndher her Alff Knutsson och hans erwingge soo kendes vi och hafve op borid første peningh och sisthe och alle ther i melle som i køp warth kom. Til yther mer bevissingh her om bedes jek gode manne jnsigle med mine som soo hette Jon . . . . . Tore Torgelsson lagrettes men a Nesse for thette breff som skrivid var a Manvik løfwer daggin nesth efther sancte Swonive dagh anno domini m cd lxx sexto.
Gulstein Neridssön sælger til sin Farbroder Thof Halvardssön sin Jordlod i Kraakebö (i Thelemarken) for 5 Kyrlag og kvitterer for Belöbet.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Begge Segl mangle.
Ollum monnum theim som thetta bref see æller hora kennis jæk Gvlstein Neritson. at jæk haver sæelt. Thoof Halvarsson fader broder min swa mykin lwth som æk otthe j Krakabø fører v kørlag frelst ok hømholt forer qvarivm manne fra mik ok minum ervingivm ok vnder førnemder Thof Halvarsson ok hans ervingiia. Jtem kennis æk thet at æk haver vp borit helan penig ok halvan epter thy som vort køp var. Jtem til saninde her vm sæitiia ii lagrettes men Sven Halgrimson ok Halvarder Torgerson sin ingsigle forer thetta bref som giorth var a Hødalsmo in die sancte Cecilie uirginis anno domini mcd lxx vi.
Fire Lagrettemænd paa Finnö vidne, at Ragna Sebjörnsdatter fik Finnö Thingmænds Vidnesbyrd om, at hun var odelsbaaren til paa Fognöen i Sæbö Skibrede (Ryfylke. jfr. No. 918.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allom them som thette breff see eller hore sender Thore Endritsson Torckeld Alffson Gamel Gonolsson Bardh Torgrimsson sworne lagrettes mæn y Fynøn konnokt gørende ath welbaren man Jon Biørnsson tingad war tinghet a Fynøn sancta Aggate affthan. kom ta pa tinghet j Hestby stufwo Ragne Seffbiørnedotther och sporde paa tinghet om en jordh som heither Bø ok ligher i Ffogn ok j Seffbø skep [661 aar1477] rede om nakkor som war vppa tinghet (h)affde anneth hørth vtan Bøø war Ragne retthe odell ok eller bescope eller theres wmbotzmæn haffde noker landzskyld vpboreth aff fornemde jordh tha swarade alle vppa et seth tiingh ath the haffde ey annath hørth vtan thet war Ragne retthe odell ok haffde inghen hørth ath nokkor bescopper eller theres wmbotzmæn bar landzskyldh aff ffornemde jordh Bøø alregh och ey hoffwom wii fornemde mæn helder hørth swa williom wii antsware fore gudi til sande her wm henghom wii wor insygle for thet breff som giorth war a Hestby stadh dagh aar som for sigher anno domini m cd lxxvij o.
Tre Lagrettemænd kundgjöre et edeligt Vidnesbyrd om, at Sigrid Gunnarsdatter, da hun var i Stavanger, havde givet Biskop Audun Gaarden i Fogn i Sæbö Skibrede, men at hun ved sin Hjemkomst paa sine Venners og sin Söster Gunhilds Forestillinger isteden derfor bortgav Bokenes i Gand, saa at Bö skulde udslettes af Bispens Register. (jfr. No. 917).
Efter Orig. paa Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allom mannom them som thette breff ser eller høre sendher Hierwnde Stensson Torsten Redhersson och Swen Torbiornesson sworne logrettesmen konnokt gørende at wii worom a Bøø som ligger y Fognn och i Sefbøø skiprede manedagen nesth effther sancte Markus dagh anno domini m cd lxx septimo sagom wii ok hørdom adh Gwnsten Stensson swor follan bokkier eidh ath han hørdhe gamble men ok qwinnor sighe at Sygreth Gwnnars dotther war y Staffwangher for bescop Oden ok geffuet honom en jordh som Bøø hetther ok ligher i Fogn oc y Seffbøø skeprede ok tha hon kom hiem y gen fraan bescop Oden tha sagde henne wenner til henne at hon haffde geffwet thet som hon ekke atthe thet war omage øre tha swarade Sygreth ta skal jegh geffwe in Halande som ligher y Ærfiordh tha swarede hennes systher Gwnnelle hon welde ey til stande at geffwe hennes odall borth tha swarade Sygreth med Bøø er omage øre ta skall jegh geffwe vt Hane som liger j Gandh ta swarade Gwnnelle ekke wel jegh til stande at geffwe hanen helder æn hynen tha haffde Gwnnell oc Sygreth fornemde ganget til radz at the ward soo offuer enss at the gaffwe ta wth Bookkeness som ligher y Gandh y swa danne matthe ath fornemda Bøø skwlde vt skriffwes aff reggesteren effther ty at han war omaghe øre ok hon matte æy vt geffwez til sandene her wm heingom wii *for ynsygle for thette breff som giort war dag (och) aar som for skreffwet stoor.
[662 aar1477] 
Asmund Thorgeirssön, Prest paa Sked (i Bamble), Gunnar Ketilssön Væbner og Hans Hermanssön kundgjöre, at Ogmund Solvessön mageskiftede 9 Öresbol i Asdal i Sked Sogn i Bamble til Jon Throndssön og Hustru mod 10 Öresbol i Duksrud i Gerpen Sogn paa Höfund.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom thøm som thettæ bref se ædher høyra sender Asmundh Torgerson prester a Skedi oc kannuk j Oslo Gunnar Kætilson a wapn oc Hannes Hermansson logrettesman q. g. oc sinæ kunnikt gørandhe at meer warom a Lindærygh sunnædaghen nestæ firir Bottolfs vakw anno domini mcdlxxvij saghom oc hørdom handerbandh theiræ j mellom af enne halfuo Omundæ Solueson æn af annare Jon Throndson oc Asbiorgh Tords dotter eighin kona hans, med thøm skilordhom at fyrnemfder men giordhæ jorde byte sin j mellom med thøm hætte at Jon Throndson oc Asbiorgh fyrnemfd skulo eighæ oc fylgiæ ix auræ bol jordhæ j næddræ Asdalom som liggher j Skeidesokn j Bamblom æn Omunder fyrnemfder skal eighæ oc fylgiæ ther j mote j sit byte .x. auræ bol j Duxrudhe som ligger j Gerpine sokn a Hafwndh, lofuadhe tha fyrnemfder men Omundher oc Jon hwar androm thessæ fyrnemfder jordher Asdalæ oc Duxrudh frielsar oc hemhollar firir hwariom manne med allom lutom oc lunyndom som til fyrnefdæ jordher ligger oc legit hafuer fra forno oc nyo vttan gardz oc jnnan, hwariom thøm til æuerdæligho eigho oc alz afrædis. til sanyndæ her vm sette fyrnemfder Omunder sit jncigle med warom firir thettæ bref er giort var a deghi oc are som fyrseghir.
To Lagrettemænd i Idde Sogn vidne, at Odd Anundssön og hans Sön Thorgeir solgte sin Eiendom i Thorp i Idde Sogn til Halvard Erlendssön.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Levning af Seglene.
Ollum monnum theim som thetta breff see eller høra sender Tordh Anundsson och Biorn Ionson laurettes men i Idhe sokn q. g. och syna kunnikth gorande ath vy varom i Idhe kirkio atande dagh ivla anno domini mcdlxx octauo hordom och sagom ath Odder Anundson och hans son Tørger stodo til ath ffornemder Odder haffde selth Halv(a)rder Erlendhson saa megil eighe deel som han atthe i Torp som legher i Idhe sokn vndhan sigh och syna arvinge och vnder fornemder Halvardh och hans arvinghe til euerdeliga eigo med the skilorde ath [663 aar1478] naar Haluarder hauer bethaleth j koo tha var fornemder Odder bekender ath han haffde opborith forsthe peningh och oversthe och alle the ther j mellom som i kop there kom, var och f d. Odder och hans son Torger (bekender) ath saa mekil eighe del som hans systherson her Trøgher atthe i Torp var och væl bethaleder til nøges. Til saninde hiengiom vy vaar insigh(l)e for thetta breff som giorth (var) die och are som fore seger.
Tre Lagrettemænd kundgjöre et Forlig mellem Hr. Jakob Jönssön, Prest paa Sande, og Herbrand Aasulfssön om Gaarden Ketilbergs Grændser.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom *thiem som thette bref se eller høre sender Tolf Pedhersson Gunnar Niclesson oc Torer Reidhersson lagretes men q. g. oc sine kunnocht gørende ath mith warom a Ketilbergh oc fleire godhe men medh oss anno domini m cdlxxviij tisdaghen nesth efter helgelikams dagh hørdom ath the giorde en winligh satmal thiere j mellom af eno haluo hiedherligh man herre Jacop Jønson prester a Sandom en af adre haluo Anund Haluordsson lensman j Sande heradh oc Olaf Olafson som sitter a Fitiom j fulle oc laglighe ombodhe Herbrandh Asswlfsson j swa mathe at firnemder Olaf skal setiæ en gardh nedhan or bekken oc swa sneith op j then gardh som ofuen kommer af berghom oc skal sidhen Ketilbergh eghe norden ath garden oc Fittier sunnan ath garden frelselighe oc amakalaust pa badhe sidher oc halde gardom wppe efter thy som the gamle bref wathe om ser oc til sanninde her om tha hengom wi war jncigle fore thette bref som giorth war a deghi oc are som fire sigher.
Biskop Gunnar i Oslo bygsler Gaarden Ugledal (i Eidsberg) til Helge Björnssön paa hans samt Börns og Börnebörns Levetid, mod at betale 2 1/2 Lispund til Eidsbergs Prestebol og 1 Öre til Klokkeren i Oslo.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wy Gunnar med gudz nad biscop i Oslo kungørom at Helge Biørnson skal nw anname oc fylgia Wgledal sina liifs daga han hanss barn oc barnebarn rydia byggia oc forbetra jordena oc luka til prestbordit a Eidzberga ii/-j/ linspund oc een øre klokkaren i Oslo hwart aar en Helge hanss barnom oc barnabarnom afflidnom faller Wgledal ather [664 aar1478] vnder retten eigande til ewerdeliga frelza eign. Til sanninde her om hengiom wer wart secretum fore thette breff datum aput Spioteberg nostram ecclesiam feria 4 ta quatuor temporum anno domini mcdlxx octauo.
Biskop Gunnar i Oslo tillader Ragnild Thoresdatter at indgaa nyt Ægteskab, da hendes Mand Thorleif Skeldulfssön var römt af Landet som Tyv uden at lade höre fra sig.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet er trykt bagpaa.
Vy Gunnar med gudz nad biscop j Oslo kungørom at wer haffuom ffor gudz sager oc gode manna bøøn effther thj proffue godhe men prester oc godelighe gode leigmen haffua føørt ffor oss wm Tolleif Skeldulfson som fæste Ragnilde Toresdotter med falsk oc swik sidhan han hade forstort tiwffrid giort oc en sidan sameledes giorde oc han rymder af lande ssa at engen weit hwat han er lifuandes eller død. Thwi tolom wer aa gudz vegne oc heilagre kirkiæ at Ragnild som for wng ær ma anama annan swen edher man som med gudz laghom hennæ astundar till hionalagz oc bliffwa ohindrat fore hwarom manne om tha sagh hedhan af. Datum apud Rakkastad anno domini mcdlxx octauo.
To Raadmænd i Tönsberg kundgjöre, at Folkvard Olafssön solgte til Jon Haakonsön, paa Henrik Krummedikes Vegne, 1 Markebol i nordre Basthval i Vaale Sogn paa Vestfold.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thette bref siæ edher hoyra sendher Knwd Erikson oc Trwd Pedherson radmen j Tunsbergh q. gudz oc syne kwnnocth giørandes at wii warom j Haralden liggendes i sancti Peders sokn i fornemde stad Tunsbergh aar effter gudz burd m cd lxxix tyssdagen nest effter sancti Pauli dag conuersionis sagom oc hørdom paa handerband theyre aff eyno halfuo beskedelighen man Jon Hakonson fogd aa Brunlagh pa Henrik Krommediges wegne en aff andre halfuo Foquardher Olafson med thui skilorde at fornemde Foquard solde fornemde Jon Hakonson et markeboll iordher er eyther nørderste Bastwale liggendes j Wale sokn paa Westfollen med luther oc lunindom som til ligge edher leged hafuo fran forno oc nye jnden gardz oc vthen frelst heymolt oc akiærelaust for huæriom manne ffran fornemde Foquard oc hans æruingie oc wndher ffornemde welburdigs [665 aar1479] swend Henrik Krommedikess oc hans eruingiæ till ewerdelighæ eygæ oc altz afredes. kyændes oc tha fornemde Foquard i same handerband at han hafde wpbored for fornemdhe jord i god weraure fyrste penninghe och ofste oc ollom ther ymellom effther thui som j kaup theyre kom. Och till sanninghe her om hengiæ wii woræ jncigel fore thette breff er giort war j fornempd stad Tunsbergh deghi oc aar sem fyri sigher etc.
bref vm Bastwall a Vestfollen,
som Foqwardher Oluffzonn solde her Hendrichs Krommedichges fogeth j marka boll.
To Mænd kundgjöre, at Hans Henrikssön paa sit Yderste skjenkede söndre Rindal i Vingereim til Faabergs Kirke og Prestebol.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom /th/eim som /th/etta bref see eller hørir helsom vij Torir Arneson langh oc Halwardh Erikson kerlige med gudi kunnikth gørande ath vi varom j Rindale sydre gardin som ligger j Wingrem j Fagabergh sooghn visth firir xiiij arom vppa /th/en sama daagh som herre Kolbiorn Marteins son prester a Fagaberge giorde Hans Henriksyni alla sina røøde gud hans saal nade tooth han var siuker ath likam sinom /th/a var han heil ath allo sino samuite hørdom a oord hans oc gerlige /th/okom /th/il wara ath han gaaf firnempdh gaard sydre haluan /th/il Fagabergh kirkia oc haluan /th/il prestebolet /th/er samastadh med lutom oc lunnindom vtan gaarz oc innan som /th/il ti joord ligger fra forno oc nyio med /th/essom skylordom ath Eldriidh Berswens dotter eigin kona hans oc begges /th/era baarn skulde fylia firnemp jordh swa lenge /th/aw lifde legelaust epther /th/eris døødh til fornempd kirkio oc prestebolet. /th/il ytermere visso hengiom vi vaar jncigle fire /th/etta bref. ex Fagabergh die Johannis baptiste anno domini m cd lxx nono.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Sigurd paa Björknes efter Opfordring af Thorgils Erlandssön paa Sten vidnede, at Gaardene Tromall og Midbö i (Flaa Sogn) Haddingdal vare frelste baade for Konge og Karle.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom thøm som thetta breff ssee eller høre kennes iak Gwdlek Olaffsson och Helge Gwdleksson sworne lagrettes men, ath [666 aar1480] mer vorom i Nordrafftz kirko synedaghen nesth effther kyndersmesso anno domini mcdlxxx, kom ther tha besskedeliken man Torgels Ærlandhsson oppa Stena quaddhe och krauffdhe besskedeliken mane Sywrdh oppa Biørknes ath han skulle vndher vissa honom ok dandemen fflera om Thromaller och Medhbøn j dandemenne hyauarellsse om han visste millam gwdh och ssek ath thet war frelsth eller ey. Swaradhe tha førnempdhe [Sywr]dh om the førnempdhe iordhar Thromaller och Methbøn som ligga [i Ha]ddinghadallen jak war ther føddher j dalen och war iak ther j f[emti]ge eller sexstighe ar och ær thet inghen grannaræ kwnnugh e[n m]ek swa mek gudh hyællppe ath iak hyørdhe alldhre ther kalldz eller aganghar aa om førnempdhar iordhar, ythermera thør iak thet swiariæ oppa hellghar bok ath førnempdhe jordhar Thromaller och Methbøn arw frellsswa badhe føre kwngh och karllom. Tel ythermera vissan och saningh tha hyænggum wi var jnsyglle føre thetta breff som gyorth (war) dyæge och are som føre sygher etc.
Anders Sigurdssön Lagrettemand paa Vaage kundgjör, at han med sin Broder Arnes og sin Söster Ingeborgs Samtykke har overladt til Hr. Alf Knutssön og Fru Magnild Gaarden Bu ved Breiden i Holleiden i Gudbrandsdal, fordi hans Fader Sigurd List havde været med, da Hr. Beinkt Hartvikssön blev ihjelslagen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Allom mannom thæm som thette breff see ok høre hæilsær Anders Sigurdson logretes man a Wagha, ok gør witerlikt meder thette breff, at meder samtykt Arne broder mins ok Ingeborghe syster minne, hafuer ek sæeth gefued ok afhent welbyrdoghom man her Alff Knudhson ok fru Maghnildhe hans hustru til æuerdelige æighe swa mykit som Siugurder liisth, fadher min aatte i Bw som liggie widh Bræidhene i Hollæidhene i Gudbransdalom ok ludher i thy gamle brefuene som ther om giorth er, i swa matthe ok for ordh, at ek ok min syskin ok ware erfwingie ere qwitte fri, ok frelse, fore her Alf, fru Magnilde ok thære erfwingie fore then sagh som fadher min Sighurd liisth war i komen oforsyniom at han war medh i then tijdh her Bæinkt Haruikt son war slaghen thil ytermer fasthæit ok sanindh her om tha bæidhes ek beskædhelige manne jnsigle for thette breff medh mine som swa hæithe her Haluordh Esthæin son kanik i Hamar ok Sigurd Daffinson som skrifued war thysdaghen nest efther winterneter anno domini m cd lxxx.
[667 aar1481] 
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Smid Ogmundssön og hans Hustru Ingeborg solgte 1 Öresbol i Knoll i Eidsberg Sogn i Övre Borgesyssel til Björn Aslakssön, Prest i Eidsberg.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Skriften tildels bortslidt. Seglene mangle.
Ollum monnum /th/eim som /th/ettæ bref se ed[er høyra] sendir *Eliir Ramundzson Andres Haluardzson ok Pæder Rolfson logrettes men q. g. oc sinæ kunnikt gerande at [vi] warom j /Th/roinborgx kirkiu dagen epter hennes kirkiumesso dag sancte Giertrud dag som var vpa sunned[agen an]no domini m o cd o lxxx o primo sagom oc hørdom a handerband /th/eire aff eine haluo sire Biorn Aslakx son prester i Eidzberg en af annare haluone Smider Omundzson oc Jngebørg ........ eig[in] husprøy han[s. vi]derkiendis adernemd hion j sama handerbande at /th/aw haffdo selt adernemdom sire Biorne j øris boll j Knolle som ligger j Hænes fiordong j Eidzbergx sokn oc j øffre lutanum j Borgesyslo som Jngebørg hafde erf[pd] epter fader oc moder sinæ ffra Smidæ oc Ingebørg tidnemdom hionum oc fra /th/ere erfwingiom oc vnder /th/idnemden sire Biorn oc vnder hans erfwingie [friæ]lst heimholt oc akierelaust firir hwarium manne med allum /th/eim lutum oc l[unni]ndom som til ligger /th/et a[dernemt] øris bol j Knolle eder oc leghet haffwer fra forno oc nyo vtten gardz oc [innen] til ewerdeligæ eigho [oc als] affrædis oc vp boret ffyrste peninge oc øffpste oc alle /th/er j mellom epter /th/y j kaup /th/eire kom S[mide oc In]gebørge vel til nøges. Til meire visso oc saninde [her vm] hængiom vi vor insigle ffirir /th/ettæ breff [som giort v]ar degi oc are som ffyrre segir.
To Lagrettemænd optage Vidnesbyrd om, at Andstein Thollefssön havde solgt sin Broder Rolf 2 Öresbol i östre Örmen (i Onsö). (jfr. No. 933.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge.
Ollom monnom them som thette bref se eller høre sender Symon Amwndsson Gwttorm Eriksson swornæ lagrethes menn q. g. ok sine vellom mer etther kwnnikth gøre thet mer vorom i Kolberghs kirkæ helli kors dak om voren anno domini mcdlxxxi o sogom mer ok hørdom a ath Borgille Arnesdotther tok handsels vitnesbwrdh af Gwtbrand Asbiør(n)sson ok af Pether Eriksson ath ther voræ i Ørmænæ i østre garden ok i østerstæ Ørmænæ sogom the ther a ath the handom [668 aar1481] samnes af enæ halfuæ Rolfuer Tollefsson en af andre halfue Andsten Tollefsson brodher fornemds Rolf gwth theres sall nadhe vor tha fornemd Andsten vederkiendes ath han hadhe solth Rolf brodher synom ij øres boll jard i fornemd Ørmænæ i østergarden frelst ok hiemholth for hweriæ mannæ vtten gards ok ynnen med allæ lwttom ok lwndnynde som thell ligher ok ligheth hafuer fra fornæ ok nyæ fra sek ok synæ arwinghæ ok vndher fornemd Rolf ok hans arwinghæ thell ewerdelik eygiæ ok als afredhes. jtem sogom mer thet ath fornemd Rolf afhende brodher syn xvj mark i opnefdher penninghe i en bloranneth dynæ sa goth som viij mark ok ij aklettæ om iiij mark ok en koppe om iij mark ok en gamell kiettell ok en thenkannæ ok enæ tynnæ kornn i ofuergiof. jtem witner jak Jon Tollefsson med meth yndseglæ ath jak var nerwerendes tha thesse fornemd brødræ vore ofuer eyns om fornemd kaup ok sa jak ath thesse peninghe vare afhendhe som fore star skrefueth i brefuenæ som Andsten brodher Rolfs athnøgde. Thel ytermere sanindhe henghe wi vore yndseglæ fore tthette bref ther giorth var degi ok are som fore sigher.
Abbedissen Elsebet Egertsdatter og Confessor Ketil Benktssön i Munkelifs Kloster bygsle en Tomt i Arvidsgaarden paa Stranden i Bergen til Guttorm Amundssön og Hustru Margareta Thorsteinsdatter for deres og Börns Levetid mod 2 Gylden aarlig Leie.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene mangle.
Jn nomine domini amen. Wy syster Elsebe Egerdzdotter abbadissa j Munkaliiffs closter ok brodhr Ketil Beinsson confessor generalis ther samastadz viderkiennes oss med thetta waart neruarendes breff ath wj haffuom nv med beggies waare conuentes samtykt ok jaaquædhe bykt biskedelighom manne Guttorm Amundz syne ok Margarethe Torstens dotter eighin hustru hans eena thupt j Arffuidzgaarden xx alna langen liggendes a Stranden nædhan foræ almennings gathen med thy skilorde ath fornepd hioon Guttorm ok Margrette skulo vpp hwsa sama thupt ok sidhan niwthe ok bruke bygningh theire baadhe til dødher daghe ok theere neste barn æpther theim ok skulo geeffua clostreno Munkaliiffue ii gyllenne a hwario aare j thupleige ok luke theim at krosmesso vm høsten. En nær gudh will ath fornempd hioon Guttorm ok Margrette æro baadhe framlidhne aff thessom heyme ok theres neste barn æpther theim tha skule baadhe hws ok thupt frælslighe fallæ til Munkaliiffs cløster jgeen akiærelause fore hwariom manne. [669 aar1481] en wm swa ær ath theres ærffuinghe ther æpther thekkes ath haffua gaard then tha skule the ther nest fylghe fornempd thupt ok hws fore fulle leighe. Thil meere visse ok biffuisningh heinggie beggie conuentens jnsigle fore thette breeff som scrifuet var a sancte Botolffs apthan anno domini m cd lxxx primo.
Fire Mænd kundgjöre, at Gudrid Thorgardsdatter gav Fru Magnilde Oddsdatter Vidnesbyrd om hvad hun betalte i Landskyld til Presten paa Hof med Flere, da hun sad paa Hjælpestein. (jfr. No. 911. 912.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge 1, 3 og 4.
Alle men som thette breff see eller høræ gøre vy vidherlich meth tesse voræ offne breff ath vy voræ paa Jerstadhe aar effther gudz byrdh mcdlxxx primo odhensdaghen nesth for Kalixti som saa hedhe Thordh Erichson Gudbrandh Ellinghson Viliom Sivordhson Hoghen Torstensson saghe ok hørdhe ath Gudryd Torgarsdotther han selde fru Magnildh Otzdotther vidhennes børdh saa ludhennes ath hvn sadh i xi aar paa Hielpesten tha gaff hvn presthen i Hoff i lanskildh ther vdh aff en øræ gildhæ ok i øræ gildhe kirkenness ommvssmen aff Hoff, ok hvstrv Bodil gaff hvn iiii span smør aff hvery aræ ok aldhri hørdhe hvn presthen taghe ther meræ lanskildh vdh aff, thet vil hvn sverge paa bogh om thet idhermere behoff gørs. Til mere sandhen her om tha henghe vy voræ ingsegle næthen for thette breff.
Hans Biskop i Bergen, Erik Björnssön, Gaute Kane, Svend Galle, Einar Fluge, Riddere, Jon Björnssön Væbner, Erik Erikssön og Nils Olafssön, Lagmænd i Oslo og Tönsberg, skifte Manvik Gaard og Gods, Bugaarden m. v. efter Fru Katarina Jonsdatter mellem Hr. Alf Knutssön med Söskende samt Otte Matssön (Römer) og Nils Posse. (jfr. No. 671.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 8 Segl vedhænge 3, 4, 5, 6 og 7.
Wii Hans med gudz nade biscob i Bergen Erick Biørnsson Gauthe Kane Swen Galle Ener Flughæ riddere Jon Biørnsson aff vapen Erick Ericksson lagman i Oslo ock Niels Olefson lagman i Tønsberg sende alle allom mannom som thette breff sæe eller høre q. g. oc sina kwngørende at kam fore oss ock menig rigens radh pa commwnet at domkirckin i Oslo sancte Dorothee dagh anno domini mcdlxxxii o welbørne men her Alff Knwtsson ock hans syskene alle med hanom en [670 aar1482] Otte Matzson ock Nielss Poose pa then andre sydhæ om arffwegotz at skiffthe effther frw Karine Ions dotter som ær Manwick ock Manwicke gotz. kom tha begges theres breff ther i rette fore oss ock gaffue sig i rette pa bathe sidher till rett rantzsaken ock dom. Nw breffuen owerlæsen ock rettelige rantzsakede dømde wii samstundes swa at for ne. her Alff skal først haffue aff oskiffthe thiende gioff aff alt thet gotz som fornemde frw Katerina otte en for ne. thiende gioff aff skiffth tha skal alt for ne. frw Karine gotz gonge till skiffthe allom for ne. till rett liicke deeles. thoc swa at for ne. her Alff all eyne skal beholde gorden Manwich allen vppa sith skiffthe i swa made at hwar for seg aff the andre som for ne. stande schole hwor effther sin made haffue igen iapmpn meghn iord mwn sam godh mothe Manwick effther sex dande menne mathe ock wyrningh. Jtem war ock i wor dom thet med at for ne. her Alff skal fylge ock haffue Bogard ock Bogardz gotz till thes han haffuer sinæ penige igen som han thet igen løste fore aff her Hartwigh Krwmedighe som ær tw hwndrethe lette gyldene at for ne. her Alff fonger them af thesse for ne. swa meghet pa theres deel kan komme swa at for ne. her Alff wel at nøgher effther thy som hans breff ther om giort vtwisær. Jtem skal ock Otte for ne. betale her Alff the hwntrede lette gyldene som han hanom skyldigh ær pa her Erick Biørnsson wegne. her om till saninden henge wii ware indscygle for thette breff som giort ær i for ne. stad dagh ock aar som før scriffuit star.
Fire Lagrettemænd kundgjöre, at Thorkel Tryrekssön og hans Hustru Inga Thorleifsdatter pantsatte Gaarden östre Örmen til Borghild Arnesdatter og hendes Börn, for det Stöd, Thorkel havde bibragt hendes Mand Rolf Thorleifssön, og hvilket var Aarsag til hans Död. (jfr. No. 929.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 4 Segl vedhænge 1, 3 og 4.
Ollom monnom them som tthette bref se eller høre sendher Biørn Andresson Symon Amwndsson Asulf Ewindsson Erik Karlsson swornæ lagretesmen q. g. ok sinæ vellom mer ether kwnnikt gøre thet mer vorom i Ryghia i vterluthum i Borghesyslæ i prestæ stwfuen sancti Gregorii afthen anno domini mcdlxxxii soghom mer ok hørdom pa ath tauk heldæ handom sammen af eynæ halfuæ Borgyllæ Arnesdotther i fwllæ ombutæ pa synæ barnæ vegnæ en af andre halfuæ Torkiell Tryreksson ok Ynghæ Torlefsdotther eyien konæ hans. Var ther ta hetherlik man her Ifuar Vighyngsson provester ath Marie kirkæ i Osloo ofuerwærendes. Giordæ mer them eynæ venlikiæ semmiæ i mellom [671 aar1482] for then lysingh som Rolf Torlefsson lysdæ paa Torkiell Tryreksson fornemdom mogh synom ath han trefs ynthet sythen han hade støth honnwm for brysteth ok pa sydhen ok thet lysdæ han Rolf ath thet drogh honnwm mekiæth thell dødæ. Settæ tha fornemd Torkiell ok Ynghæ eyien konæ hans sa meghen andell som tauk attæ Rolfs barnom i østræ garden i Ørmænæ frelst ok hiemholt for hweriæ mannæ vthen gards ok ynnen med allom luttom ok lynnyndæ som tel ligher ok ligheth hafuer fra fornæ ok nyæ fra sek ok synæ arfwinghæ ok vndher fornemd Rolfs barnom ok theres arfwinghæ thel ewerdelik eyiæ ok alths afredes. Tell ytermere sannidhæ henghæ vy vore yndseklæ for tthette bref ther giort var degi ok are som fore sigher.
Herman Kannik, Erik Erikssön Lagmand og Nils Pederssön Lagrettemand i Oslo kundgjöre, at Thorstein Einarssön solgte til Amund Holk Gaardene Lysethveit og Arnethveit i Skibthveit Sogn i övre Borgesyssel, som Cecilia Haakonsdatter havde arvet efter Alf Jonssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom tøm som thetta bref see ædher høræ sændher herre Hærman *oc kannich at sancte Halwordsz kirke oc Erik Erikson lachman i Osloo oc Nielz Pædherson lachrætes man ther samæstaz q. g. oc sinæ kvnnict gørandhe at wii varom j Pavsæn som ligher i forenæmdh stadh Osloo torzdachen næst efther sancte Joanæs dach mcdlxxxij saom oc hørdom at Torstein Eynarson saldhæ Amvndh Holk Liosætveith oc Arnætvæith som ligar i Skiptevith skonn i øfra lvthn i Borræsy(s)læ som Sithsilaa Hakondother erdhæ efther Alver Jonzson fra sek oc siinom ærvighæ oc vndher Amvndhz Holkz [oc ha(n)s ærvighæ til ævædælikæ eigæ oc alz afrædes med allom lvtom oc lvnidom som ther til ligher oc læighith hauer fra forno oc nyæ vthan gardhz oc jnan oc med jakvædhæ Hiæghe Asmudhson som aghær Torstein systær. oc framdeles kændhes tee fornæmdh Torstein Eynærson oc Hiæghæ Asmvdhson med sama handerbanda at the haue vpborith fyrstæ pænigh oc øfstæ oc alla thær j milom som j kavp theira kom. til sannidhæ hær vm hæigom mith okor jnsigh(l)æ fore thetta bref som giorth var dach oc ar som fore sæigher.
[672 aar1483] 
Kong Hans stadfæster de Friheder, som hans Fader Kong Christiern havde givet Bönderne i Opdal med Hensyn til Udfare-Leding m. v.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wij Hans meth gudz nade Norges Danmarcks Vendes oc Gothes koning udwald koning till Sweriges rige hertug i Sleszuigh oc hertug Holsten Stormaren oc Ditmarschen greffue i Oldenborgh oc Delmenhorst gøre alle witherligt at wij aff wor synderlige gwnst oc nathe swo oc fore then kostnadh som wore bønder oc almwe i Vpdall haffue bodhe till Doffrefield oc fra, sin skiot giort, oc wegha atbøthe oc stor gestningh, haffue wij effther wort elskelige raadz raad i Norghe fulburd oc stadfest oc meth thette wort obne breff wnne oc stadfeste them thet breff som wor nathige herre father koning Cristiern hwes siell gud nade them nadelige wnt och giffuet haffue swo at the skulle gøre halff tridhia hamlæ i arlighom leydangher oc skulle ther medh quitte wære fore allum nebndom eller nakon vthfara leydangh vth atgøre, oc swolenge som wor nade tilsigher. Thii forbywte wij alle ehwo the helst ære eller wære kwnne oc serdeles wore fogete oc embitzmen for ne. wor almoghe her emodh eller vdi athindre eller hindre lathe møde vmaghe qwelie eller i nager made modh thenne wor gwnst oc nade vforrette wnder wor koninxlige heffnd oc wrethe. Datum in ciuitate nostra Nidrosiensi crastino die sancte Marie Magdalene anno domini millesimo quadringentesimo octuagesimo tercio nostro sub secreto presentibus appenso.
Ad relacionem domini Alueri Kanuti militis.
Trende Lagrettemænd kundgjöre, at Halvard Eivindssön ved sin Romerreise gav Thord Thordssön dennes Odelsgaard østre Stenrof paa Nes i Ullenshof paa Hedemarken, hvis han ikke kom tilbage.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Et Stykke af Brevet afrevet, hvorved Beg. af hver Linje mangler. To Segl vedhænge.
[Ollom monnom theim sem] thetta bref see æller høira sender Torer Arneson longh Siwrd Dag[sson] oc Tore . . . . . . . . . . . esh men quedæ gudz oc syne kunnickt gerandhe ath thee . . . . . . . . . . syno incigle ad Halwardher Ewinsson i then timæ han foor . . . . . . . . . . . . rese til Room tha wntthe han Tordh Tordsson ighen østræ [Steinroff som] ligger aa Ness i Vllenshof presthegeldh a Hiedhmark [673 aar1484] medh . . . . . . . . . . . . han ekke kome heim af then rese af Room medh ollom lutom . . . . . . . . . . . . oc nyom vttan gardh oc innan, och sagde Halwardher fornempder . . . . . . . . . . . ordz aadernepde odals jordh och thy wyldhe han honom then . . . . . . . . . . . . . at Tordder hafdhe fyrmæira vnth Halwardhe fornempdo . . . . . . . . . . orem i Ringghebw anno domini m cd lxxxiij feria vj a post . . . . .
Gudleik Andressön, Lagmand i Skien, tildömmer Gunulf Lensmand Kosthold samt Kongen Stævnefald hos Odd og Thorgeir Thorleifssönner samt Grjotgard Olafssön og Aslak Svenungssön for deres Udeblivelse fra en tilstævnet Sag.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Spor af 1 paatrykt Segl.
Ollom monnom theim som thættæ bref se ædhr høyræ sænder Gudlek Andresson logman i Skyde syslæ q. g. oc syne kvnnoc gørande at a logordagen næsth fore mydfastæ sonnædag kom a almennælyg stempnæ stogæ fore myk i Hræns gaard i Skydo af ennæ halfvo Gvnnof lænsman anno domini mcd lxxxiiii kvadæ oc krafdæ vppa thæssæ æfthær skrøfnæ mæn som han stempth hafdæ oc vildhæ thær vm a bogh sværæ mæd follom ædstaff først Oddæ Thollef son oc Torger Thollef son Grødgardher Olafson oc Aslak Svenongson æn no æfthær thy at ængen kom af thæssæ førskrøfnæ monnom krafde tha Gvnnof myk kosthald. sagde jak honom samstondes i enfalth kosthald af Aslakæ vii hvder æn hælnyngz avkaa a logbogkænæ vægnæ æn af Oddæ oc Torger oc Grødgard ix hvder af hvarym theyræ i ænfalth kosthald æn hælny(n)gz avkæ af logbogkænæ vægnæ af hvarym teyræ myk loglyg thyl krafdær oc mark koninginum i stempnæ faald af hvarym teyræ oc hafvæ loketh manath fra thy at thættæ bref ær læsæth ællær hørth æller bøthæ som logh vattæ. Tyl sanynde hær vm thrykker jæk myth insyglæ fore thættæ bref ær giort var d[ag] oc aar som før sægx.
Fire Mænd kundgjöre, at Anfinn Aasulfssön solgte til Fru Magnild Oddsdatter 1 Maanedmatsbol i Sem i Graven Sogn i Hardanger.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segl vedhænge.
Thet see alle men konoth som thette breff see eller høre ath vi vare a Birkæ som liger oppæ Voos sancti Bartholomei dagh anno [674 aar1484] domini mcdlxxx quarto, Odh Enersson Suen Halstensson Ketill Bryniolsson Erik Kalsson sogæ oc hørdæ oppa ordh oc hander bandh theræ en aff enæ haluæ velboren quinnæ ffrw Magnil Odz dotther en aff andhre haluæ Anfin Asulfsson, soldæ tha fornemde Anfin ffrw Magnil eith mamatthæboll j Sem som ligger j Grunuenæ sogn j Hardanger fra segh oc sinæ eruingæ oc vndher frw Magnill Odz dotther oc hennes eruingæ til euordeligh eygæ. Oc kendes tha fornemde Anfin samstundes for oss ath han hafdæ oppæboreth førstæ penningh oc senesth oc alle ther j mellom som j køpp theres kom. Till ythermeræ vessæ oc saningæn her om hengæ vi varæ inseglæ for thette breff som giorth var aar oc dagh oc stedh som før siger.
breff wm Seem y Hardhangher [som frue Magnild kiøffte tiill eyændom.]
Abbedisse, Confessor generalis, Brödre og Söstre i Munkeliv Kloster optage Hr. Peter Laurentssön paa Lom i Ordenens Broderskab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Begge Konventers Segl mangle.
Patri misericordiarum deo eiusque vnigenito filio Iesu Christo sincere deuoto domino Petro Laurencij in Lom nobis intime ac precipue dilecto abbatissa confessor generalis sorores et fratres conuentuales vniuersi monasterij sanctarum Marie virginis et beate Birgitte ordinis sancti saluatoris in Mwnkliiff Bergensis dyocesis fraternam dileccionem et celestis glorie augmentum continuum cum salute. Exigente tue sinceritatis et deuocionis affectu quo deum et carissimam patronam et matrem nostram beatam Birgittam precipua veneracione nosque ac monasterium ordinemque nostrum speciali fauore in domino succense diligis, te tanquam amicum et benefactorem nostrum precipuum intra gremium fraternitatis nostre fauorabiliter suscipimus et recolligimus per presentes [cupi]entes et volentes quantum nobis per dominicam graciam ex alto conceditur te municipem et [particip]em fieri omnium bonorum spiritualium videlicet missarum horarum vigiliarum ieiuniorum eleemosynarum p[recum] ceterorumque piorum operum quo in nostro monasterio fieri donauerit ineffabilis clemencia saluatoris. [Volum]us eciam ut cum domino placuerit te de huius seculi incolatu vocare et nobis obitus tuus [sit intima]tus idem officium in celebracione diuinorum quod pro singularibus amicis et benefactoribus nostris d[ecedenti]bus facere consueuimus de gracia speciali. In cuius testimonium sigillum [675 aar1485] nostrum presentibus est appensum. Datum in monasterio nostro anno domini mcdlxxxiiii.
Biskop Karl og Domkapitlet i Hammer mageskifte Gaarden Borgelid med en Kværnefos til Saxe Halvardssön for Gaarden Elstad. (Ringebo Sogn i Gudbrandsdal?)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene hele.
Wii Karll med gudz naad biscop i Hammar oc capitell ther samestedz. gøre allom mannom kunnickt med tesso wore opne breffue at wii haffue giort iardhe skipte med thenne breffuisere Saxe Haluardsson, i swa maathe at wii oc wore epterkommende biscoper till Hammars domkirkiæ skullæ her effter fylgiæ swa møget som Saxe agher i westre garden aa Elstæd med allom lutom oc lunnendom som ther till ligghe æller leiget haffue wtthens gardz oc innen, fra forno oc nyo, engho wndæn skildo till euerdelige eigho, skall oc Saxe her eemoot haffue all Borgeliid med allom theim lutom oc lunnendom som till forneffnde Borgeliid ligghe oc leighet haffue fraa forno oc nyo wtthens gardz oc innen j wotho oc tørræ oc med yttre querne forssen som liggher aa sødre landet j Namnøffle han oc hans ærffwinge till euerdelige eigho, skulle oc gardene baade, Elstæd oc Borgeliid huær annen frelse, till yttermere wisso oc sanning her om henge wii wort secretum med wart capituli jncegle fore thette breff som giort war i Hammar dagen nest effter nyaarss dagh anno domini mcdlxxx quinto.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Thorleif Gunnerssön og Signe Thormodsdatter afstode til Adalis Gunnarsdatter den östre Stue i östre Skodin i Svarvestad Sogn paa Vestfold i Aabodfald.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta breff see eller høyræ sender Sigurdh Vigleikson oc Olaff Reidarson suornæ logrettes men q. g. oc synæ kunnikt gyørande ath mith worom aa Holom manedagen nersth fore kynnesmessæ anno domini m cd lxxx quinto saaghom oc høyrdom aa jaa oc handerbandh ath Tolleiff Gunneson oc Signiidh Tormodz dotter eigin konæ Tollefs vnthe Adalitz Gunnarsdotter halffwæ austæstoffwonæ j øystre gardenæ Skodinæ som ligger j Suarffwestadæ sokn aa Vestfoldennæ med luthom oc lunnindhom som till ligger oc leygith [676 aar1485] haffwer fraa forno oc nyo wtthan gardz oc jnnan fraa segh oc synom arffwingom oc vndir Adalitz oc hennæss arffwingæ fore then sak ath Tormodh Eiliffson fader Signiidæ haffde nider felth eyn gatugardh oc jngen aabwdh gyorth till vestegarden som han førnempdæ Adalitz lofuadh oc skildth haffde. Till sanindæ hæær wm hengiæ mith wor jnsiglæ fore thetta breff som gyorth war dagh oc aar som før seygir.
Skaadyne breff.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Ragndid i Aamot vedgik paa Opfordring af Jon Rolfssön, Sogneprest i Höland, at hun og hendes Mand Olaf havde givet hvad de eiede i Gaarden Aamot m. v. til Lökens Kirke efter begges Död, rette Odelsmand til Gjenlösning.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim ssom thetta bref see eller høyra sendher Gudleik Eynarsson ok Vætherlider Botholfsson logrettes men q. g. ok syna kwnnoch gørandes at veer varom j Løkøn kyrkio vm iij swnnadaghen nest efther paskannæ anno domini mcdlxxxv saghom ok hørdhom a at her Joon Rolfsson vaar soknapresther spwrde Randiæ j Amoth aat vm hwn vilde standa thil then giof som hwn ok Olafuer hennæs bonde gofwo med iaa ok handerbandhe til Løkønna kyrkio saa mychit som tawgh atthe j Amothe lisla Amothe ok Takwnnæ hwart theira syna helft med allum luthum oc lwnnynnom som ther til liggia som bref ther vm vatther, ssom liggher a Hølande oppa Seiskoog, swaradæ Randit ik staar thet fwllegha til at veer heldom handhom saman Olafuer myn bonde ok ik, ok gofwo hwart andro asæther oppa Amothe hwilkit som annat leingher lifuer, ok os badhom fraa fallom goofwom veer begis vara deild til Løkønna kyrkio vaan deild allan j Amothe lisla Amothe (ok) Takwnnæ med luthum ok lwnnynnom vtthan gars ok innan theim til lawsnar som retther odaalz man ær til Amothe. Thil meyra visso ok sanynde heinghium veer okor insigle farær thetta bref som giort var aar ok daagh som fyr sigher.
Hans Lauritssön Prest i Sillegjord og 3 Lagrettemænd kundgjöre, at Thord Gregardssön og Kolf Thofsön tilgave hinanden de Fornærmelser, de i Ord eller Gjerning gjensidigen havde tilföiet hinanden.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle. [677 aar1485] 
Ollom the dande men och swena som thetta breff see eller hendher ath høra sender Hans Laurisson sokne presther i Siligiord Havardh Halvordhson Aslak Sollesson och Trondher Olaffson logrettes men q. g. oc sina kunnukt gerande ath myth vorom i Morgadal som ligher i Brunggaber sokn a Byoland om hwythe swnndag anno domini m cd lxxx v o sagom oc hørdom a ath Tordher Gregarsson gaff Kolff Toffsson alla te saker til som han haffde mædh Girmund Toffsson pa Gunnil Glødardotter vegne hwæth thet hælsth kwnde vara, ta swarade for der Torder kære Kolff bedher iak tik fore then horda døth som gud tolde for alla verlene at tu giff mik til fore beggestera saala vegne som ær for der. Girmund oc Gunnil huath iak haffuer gorth eller talath tik i mote mædh gerni(n)gga eller ordom eller vpburith pæning eller peninxs mon lønlegga eller vppenbarande ta kennes iak for der. Torder at iak haffuer tik illa imote gyo(r)th lønlega eller vppenbarende Kolff, ta swaradde for der. Kolff teslikes beder oc iak tik for der. Torder om iak haffuer tik i mothe gort lønlega eller mine fforælre, swarade ta for der. Tord huat te haffuæ gorth eller j ta giffuer iak tik thet gerna til huat thet hælsth kan uarith teslikes swarade for der. Kolff. Til mera sanide her vm hengom vi var insigle fore thetta breff som giorth var degi oc are som fore sigir. Jtem *swanade en ta for der. Tord iak giffuer tik quittan oc altinges atalaløs for mik oc alle mine rette arffuinge oc effter kumande ho te hælsth kwnno vara min gode Kolff.
Thorvard Olafssön og Omund Thordssön kundgjöre et Prov om et Slagsmaal mellem Omund Nikulassön og Omund Thorkelssön.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som /th/ettæ bref se eder høyra sender /Th/orwarder Olafson oc Omunder /Th/ordzson logrettesmen q. g. oc sinæ kunnikt gerande at mit varom j Rakkastadæ j Skawn a stempno oc a rettom stempnostadh laugurdagen neste epfter Botulsvoku anno domini m cd lxxx quinto sagom oc hørdom a at Omvnd /Th/orkiels son leide ij skilrik vitne som sa heitæ Engilbrikt oc Niclis Ramvndz syni oc a bok sworo med fullom eidzstaf at /th/e varo j Vesby j Oosbygd j festerøle manædagen neste firir Halwardz messo nw nest var, sago oc hørde videratto /th/eire Omundz Niclissons oc Omundz /Th/orkielssons Omunder [678 aar1485] Niclis son var j stofwone oc sath j høgxsetheno satho tha Engibrikt oc Niclis adernempnde a bordomen. kom /th/a Jon j Grof in j stofwone med eith draget swerdh oc sagde til Omund Niclis son thu hafuer kallet meg cløpping eg skal kløppe tek saa at /th/u skalt faa eit fallen døfwel sagde Jon oc høg Jon samstundis til Omund Niclisson ii hog med swerdet en Omunder sat en tha j høgxsethene oc bøthe fore seg oc stod /th/a Omunder samstundis vp or høgxsetenæ oc hygge j gen til Jone oc Jon gek til baka til brikene. kom tha Omunder /Th/orkielsson in gangondhe j stofwone oc sagdhe til Omund Niclis(son) beter matte thw betala Jone sinæ /th/ieneste løn fyr thu høgger vp a honom en /th/u j fallen døfwel sagde Omund Niclis son til Omund /Th/orkiel son oc Omund Niclis son høg samstundis eit hog til Omund /Th/orkielson oc rakade j handfangen j sw(e)rdene var oc /th/a Omunder /Th/orkiels son halden oc rwed seg bort orr handomen moder sinne som honom helt oc hyggie tha samstundis Omunder /Th/orkielsson honom Omunde Niclis son oc Omund Niclis son gek gensten at dørnenæ oc sagde til Omund /Th/orkielsson haf tak fore Omund sagde Omund Niclisson siden han var hoggen Omund /Th/orkielson swarade honom ther hauer thu /th/et far fendenom j vald. tok Tolfuer lendsman j Skawn /th/esse vitne efpter sex manne dome til saninde her vm tha hengiom mit okor incigle firir /th/ettæ bref er giort var degi oc are som fore segir.
Erkebiskop Gaute, Hans ( Teiste), Biskop i Bergen, og Alf Knutssön, Hövedsmand paa Kongsgaarden i Bergen, forlige efter Kong Hans´s Befaling Fru Botild Svalesdatter og Fru Ingegerd Erlendsdatter angaaende Arveskiftet efter Fru Ingegerds Husbonde, Hr. Olaf Guttormssön.
Efter Orig. p. Perg. i det norske Rigsarkiv. Af Seglene vedhænge No. 1 og 2.
Allom mannom theim som thetta breff see ædher høyra helssom wii Gauto medh gudz nade erchebiscop i Niderooss ock paffuelige sæthes legatus Hans medh same nadhe biscop i Berghen ock Alff Knwtzsson riddere ock høffwitzman uppa konungsgaarden i Berghen kerlige medh gudi ock sancte Olaff konung, kwnnicht gørende, at aarom effther gudz burd mcdlxxx quinto manedaghen infra octavas natiuitatis Marie. effther wor nadughe herres konung Hansses befellingge breff, wore wii skickade ath sithie ein rett i millom velburduge qwinnor ffrw *Boltide Swales dotther ock fru Jnggegærde Erlendzdotther om skiffthe gaaffuer ock skulder som theim i millom foor effther velboren man her Olaff Guttormsson riddere etc. gud hans sæl nade som war [forn]empde frw [679 aar1485] Botildes systersson ock frw Ingerdes husbonde. Ransakede wii tha ock forhørde then sak theræ i millom ock proff[uade s]kæll uppa baade sidher, till tacknom medh oss welburdughen man her Niels Henricksson riddere ock heiderligom ock be[skedlig]om mannom meister Asgowt ock her Olaff Henricksson canika i Trondheim ock Erick Amwndsson lowgman ther [samma stad] ock Sebiørn Guttormsson lagman i Bergen. ock tha hørdom tilltalom ock genswarom giorde wii medh begges [thera sam]tyckt thesse effther scriffne wenlige semmie ock saatmaall thera i millom ath fornempde frw *Boltide vnte frw Ingerde aadernempde, till kerleick welsemdh ock aaminnelsse effther sin systersson thesse efftherscriffne gaarde i frw Inggegerde liiffs tiidh ath beholda liggende uppa Liistha som ær Hanangher, Grimsby, Lund twegaardet Stocke, Fridestade, Eitzlandh ock østhre Atla hulke gaarde ock gotz straxs effther frw Inggegerde fraafall falla atther vndher frw Botilde eller hennes retthe arffuingge vthan all rettgongh trætte æder mothemæle som rette arffwingge ære till gotzet effther her Olaff swa ath hoffwdh gotzet Hananger see wel ock lagelige vppeholdet. ock skal gaarden Hananger tha upp antwardes frw Botilde æder hennes arfuingge medh thesso inuentario aff frw Inggegerdz boskap, først sextan gangande køør, fire kørlag i smale, ock ther till tiwghe kørlag i ældgog(n)om, senggiom ock adrom boskapstingom, ock alle the andre gaarde leigeføre. ock skall frw Botilde thær medh betala i her Olaffs skuld hundrede marck en allæ andra skulder som her Olaff ock frw Inggerdh bundet haffue skall frw Inggerde sielff betalæ, ock ther medh bliffue offuertalat theire i millom om alle gaaffuer ock alt annat som theim foor i millom effther her Olaff Guttormsson. War thetta theire wenlige semmie medh samtyckt ock handerbande och skall holdes swa som fuller doomer ock lage orskwrdh. Ock till meræ wisso ock stadfestelsse her om late fornempde welburduge qwinnor frw Botilde ock Inggegærde hengge theire insigle ock aadernempde gode men som medh oss offwer wore i thesso sæmmie henggie theire insigle medh waare fore thetta breff scriffuet i Bergen degi ock are som fore seger.
Amund Sigurdssön, i Lagmands Sted i Skien, svarer paa Olaf Haraldssöns Opfordring, at efter Lovens 4de Arv skal Farbroderen arve sin Broderdatter förend Sösterdatteren. (jfr. Norges gamle Love. II. 81-82.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Ollom monnom them som thette breff see eller høræ sendher Amundh Sigurdson sitiandes i lagmanstad i Skyden q. gudz och sinæ [680 aar1486] kwnnikt gørande ath kom a almennæliget logting vm Botolfs voko anno domini mcdlxxx sexto kom fore mek Olaff Haraldson i fullo vmbode Swenkes Sweinsson och at spurdæ mek vppæ lagbokennæ vegnæ hwat heller skullæ fader broder arffue broder dotter sinæ kommen aff samfeddom brodranæ eller och syster dottaren. Nw epter thy som lagboken vattar i fiordæ ærffd ath takæ skal fader broder arffuen fram fore syster dottern sa til komen som fyr segir. Och til sanynd her vm henger jek myt inciglæ fore thette breff som giort var dag och aar som fyr sigir.
Thure Matssön, Hr. Henrik Krummedikes Underfoged i Skiens Syssel, indsender til Kong Hans et Drabsprov om Thorgeir Gunnarssön, der havde ombragt Nerid Thorgeirssön.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Edher mynom virdaligom herra och høgbornæ fyrstæ konung Hans med gudz nadh Noregs Danmarks Vendes och Gates konunger vtualder til Sweriges hertug i Slesuig och hertug i Holsen Stormaren och Detmersken greffue i Oldenborg och Delmenhørst, helsar jek Thwre Mattson her Henriks Krommadigs vndæ fowt i Skydæsyslæ ødmiwkaligæ med gudi och mynnæ verdzskuldugæ tienist ydrom herradom kwngørandes at epther edars nades breffue och bode var jek i Herrans garde i Skydo manædagen nest epter mytfastæ swnnædag a tridiæ aare rikis edars, tok jek proff Torgeirs Gwnnarssons som Neridæ Torgeirson varth ath skadæ vforsynio tok jek først ij skilrik vitne som sa heithæ Tosten Torgiulson och Thoræ Holuardz dotter a bok sworo med fullum eidstaff ath Torgeir Gwnnarson kom til theim samdøgres och lystæ fore theim, hwat som Neridæ Torgeirson haffuer aff fenget thet haffuer jek giort och ingen annan. Ther nest tok jek vphaffs vitnæ som sa heithæ Haluardh Torgeirson och Helgæ Tormodz dotter ath Neridæ Torgeirson som fell kom heim til Haluardh Hergiulson som atuistæ saken er geffuen och kraffdæ leigho fore sinæ dotter som han haffdæ seet Haluarde til tionestæ spurde tha Neridæ som fell, Haluardæ hwat vilt thu heldher bitalæ mek ketiulen eller kwnæ som thu loffuadæ meer fore dotter mynæ i leigho feet swaradæ Haluard thu skal annet hwert fa, sagdæ en Haluard mek tykker være for mykit, fore thy hon er ey sa snwdig som thu sagdæ mer hennæ, tak hona heim igen jek vil gøræ tek likæ for thet hon haffuer varet. swaradæ Nerid thet skal bliffuæ som myt taladom. sagdæ tha Torgeir som skaden giordæ tygir tigir jek vil [681 aar1486] ekke høræ edar tretto. swaradæ Haluard thu tarff her inthet til leggiæ thet kommer inthet tek til. sagdæ en Nerid som fell til Haluard then baathen som jek haffdæ i fiord norder a vidden then haffuer jek i iar. swaradæ Haluard ekke fer thu han jek vil haffua han sielffuer. swaradæ Nerid Tosten loffuædæ mek sin delt swaradæ Haluard hwat Tosten haffuer loffuat inthet far thu myn deld. swaradæ Nerid haffuer sialfuer edar baat i fennens nampn. swaradæ Haluard ekke vil jek sa haffua han, sagdæ Haluard til Nerid gak thin veg, jek vil ekke deilæ vid tek, vilt thu ekke ganghæ tha verder jek. swaradæ Nerid ekke genger ek fore theer. stod sa Haluard vp och vildæ gangæ at dørnen och tok vp enæ litlæ øx och sa innar i stogono tha sprang Torgeir vp som skaden giordæ. sagda tha Haluard sith thu, hwert til fennens vilt thu, thu haffuer inthet med thetta. kastadæ tha Haluard øxen nidher a goluet oc vilde haffuæ tekit Torgeir och fek honum ekke. sagdæ tha Torgeir slikt er ikkæ ein syn Neridæ och stak honum i brystet j styng oc ther doo han aff samstundis. En Helge broder ath fornempdom Torgeir som skaden giordæ och atuistæ saken er geffuen fore Neridz død tok jek i skilrikt vitne som sa heither Awald Iffuarson. kom Torgeir som skadan giort haffdæ och Helge broder hans med honum i then garden som Torgeir lystæ vigenom och var Torgeir Neridson ther med son at mannen som fell skuldæ myt tha gangæ in i stogonæ och Helge høttæ at oss øxænæ genger ikke at mek. swaradæ Awal myth viliæ ganga in i stogonæ. gengho sa Torgeir oc Helge bort i annen garden sagdæ Torgeir Neridson til Awald vilt thu fylgiæ meer och see hwat fadher myn hæffuer aff fenget. och sa gengo their tha badher och sogho their tha Torgeir oc Helge broder hans haffdæ Torgeir i handbogæ i hendæ sinnæ taladæ tha Awal til Torgeir thu haffuer illæ giort, ekke mwnt thu skiotæ mek sagdæ en Awald skiot i maran ban skaut tha Torgeir och kom mellum sonen at mannen som fell och Awald och ingen skadæ vart ther aff. Var thetta vig vonnet a Setberge vare fru apthan assumpcionis heim til Haluardz Hergiulson vttan alla gridæstadæ var och lagliga fore stempd ærwingiæ hins dauda. haffuer the och seeth edhar nad borgan fore teng och fridkaup och frendenom fore bøther kwnnadæ jek ey sannaræ proff fa ath tessæ proffue. var thetta proff tekit i retto konungs degj staar til guds och ydher nadæ vm theiræ landzuist. Och til sanynd her vm henger jek myth incigla fore thetta breff som giort var degi och are som fyr sigir.
viget var vonet var frv aptan assumpcionis.
[682 aar1486] 
Simon Ormssön stadfæster sin Fader Orm Sveinssöns Salg af 1 Markebol i Lunde i Lunde-Herred paa Grenland til Jon Ketilssön.(jfr. No. 805.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. De 2 Segl vedhænge.
Kennes jek Symon Ormson med thettæ myth opnæ breff ath jek stadfester och tilstar thet kaup som Ormer Swenson fadher myn giort haffdæ med Jon Ketiulson a Lunde ath han haffde selt for. dom Jon j markæ boll i Lundæ j vestragardænum fra sek oc sinom arwingiom och vndher for den. Jon och hans arwingiæ til euerdaligæ eigho med allum theim lutum oc lwnninom som til ligger oc leget haffuer fra forno och nyo vttan gardz och innan kennes jek och ath vp er boret fore for . markæ boll j Lwndæ forstæ pening och opstæ och alle ther i mellum epter thy som j kaup theiræ kom. Och til (sannindæ) her vm setter Amund Sigurdson lagman och Germund Kolbeinson Ormer Kolbeinson sin inciglæ fore thettæ breff som giort var a Feen swnnædagen nest epter pasca anno domini m cd lxxx sexto. jtem ligger thennæ jord j Lundæ haradæ a Grelande.
Margreta og Elin Hansdöttre give Fru Magnild Oddsdatter Fuldmagt at bygsle og bestyre deres Eiendomme Dælen i Ringsaker samt Bjerke og Skenem i Nannestad, som de arvede efter sin Moster Ragnhild Matthisdatter, og erklære, at de have lovet Fru Magnild at sælge hende og ingen Anden dette Gods.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene itu.
Thette kennes vi Margreth Hansdotter oc hennes syster Elin medh thette vore opne breff ath vi hafvom befelth velborne quinne ffrw Magnildh Odz dotter vore fwlth oc laglicth *ombotz offver vorth gotz som vy finghe æffther vor modersyster Ragnildh Matisdotter som ær Delym som ligher pa Hedmarken j Ringesager songh oc Biærkiem oc Skenem som ligher a Romerighe j Nannestade songh at byghe oc bøle oc alle landskyl oc rettoghedh opatbere opa vore vegne oc xi arss landskyldh som nw igien star. oc skwle vy thet alth halle oc hafve som hwn j vore omboth giør, bedhe vy the dandhe men som opa fornemde gotz sidhe at j laden frw Magnildh fa then landskwl som j oss medh rettogh skwldigh ock plictogh ær som j sielff vedhe at her Rafwaldh Nielsson hafvde omboth ther opa vdaff Voss oc giorde oss redhe vdaff lanskwllen so bedhe vy oss gwd til hielper at vy alder gafve [683 aar1486] eller solde thet gotz noghen man antigh jag eller myn syster j vore lefvegh daghe eller noger aff vore slecth hafver thet soldh vthen frw Magnildh hafvom vy lofveth thet nw tilkopz nar gud vil at vy finne henne igien tha skwlle vy giøre en ændhe opaeth. Til mere saningen her om bedes vi velborne man her Niels Henricson ridder at henghe sith *jngcile fore thette breff medh logmanens j Trondem Erick A[nui]dsson oc Endridh Rostwngh radman i Bergen som giordh var pa konings garden i Bergen sancti Knwdss konings dagh anno domini mcdlxxx sexto.
breff at Margrete Hansdather oc hennes syster Eline att the gaffue fru Mangnille Ottesdather fullt wmbodt offuer theres godtz paa Hedmarken.
Erkebiskop Gaute af Nidaros oplader med sit Kapitels Raad Kong Hans jus patronatus til Tromsö Kirke, som Kongen med fremlagte Pavebreve havde bevist sin Ret til, mod at han til samme præsenterer en bekvem og indlandsk Klerk, der skal være Erkebispen lydig. (jfr. No. 113. 114).
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Levning af Gautes Segl.
Wij Gauto medh gudz nadh erchiebiscop i Nidross och paweligs sætis legatus kungøra medh thesse wore opnæ breffwe ath effther theim pawe breffwom som høgboren fførstha och wor wyrdeligh herre herre Hans medh gudz nadh Norges och Danmark kunungh etc. loth nw fføre komma her i Berghena i hulkom theth bewisas ath hans nadhe bør haffwa jus patronatus till Trwms kirkiæ haffwa wij medh wors elskaligha capittuli radhe hans nadhe wplatith fforscreffne jus patronatus till Trwms kirkia och hans efftherkommandhe kununghe i Norghe medh all renthe och rettugheith som ther bør till ath liggiæ medh thy skilordhe ath till adhernempdhæ kirkiæ ner hon vacerer presenteres bequemligh och inlensk klerk, hulkin som bliffwa i retthe lydhne wndher oss och wore efftherkommandhæ erckiebiscopa i Nidross. Och till meire wissan herom lather worth elskalighe capitulum hengia sith jncigle medh ware secreto ffor thette breff. Datum in ciuitate Bergensi decima octaua die mensis Julij anno domini millesimo quadringentesimo octuagesimo sexto.
[684 aar1486] 
Erkebiskop Gaute forliger Midsyssels Almue paa Agder,der ved 2 Ombudsmænd havde klaget over sin Geistlighed, med denne saaledes, at 1, en bestemt Betaling for Jordefærd fastsættes, 2, at Kirkerne skulle beholde alt sit lovlige Gods, og 3, Biskop Eilif af Stavanger eftergive det Kosthold, Almuen var idömt til ham for Udeblivelse, mod at den gjör ham en venlig Godvilje, som ei er Nogen til Tyngsel.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 47. Nr. 4. Gautes Segl mangler.
Wii Gauto med gudz nadh erchiebiscop i Nidross oc p[awe]ligh sættes legatus helsa idher alla bøndher oc almwghe som byggia oc boo i Midhsysla a Agdom kerligha med gudh oc wor andeligha bletzan kunnocthgørandhe med tesse wore opnæ breffwe ath komæ ffore oss her nw i Berghenæ besskedeligha men Erlendh Salmwndsson oc Torgeir Torleffsson med breffwom oc beffellingh a idhra wegna clagandes wm tesse efftherscreffne stykke. fførst wm wthfferdher effther døth ffolk som idher tykker ath ther med idher større wthgøræs en idher bør med laghom. Annath war thet ath kirkiom ther med idher ære ffraa geigner there eigner som i meine theim med retthæ hører, war oc tha wor wyrdeligha brodher biscop Eileff i Staffwanghre nerwarandes oc swaradhe ath almughen i ffornempdhæ Midhsyslle hadhe sielffwer giorth breff wm kirkionne eigner oc prestanna rentha och rettwgheith som theim ey burdhe offwerdøma. oc haffdhe han ther ffore stempth ffore oss till Trondheims noghre aff almwghen nw fføre eina aare oc ffek kosthaldz breff wppa theim tha the ey komæ edher theres wmbodz man effther thy som the stempdhe wore. Haffwa wij thetta moll ransakath wppa badhe sidher oc wppa thet ath almwghen bliffwa i retthe lydhnæ oc wyrdingh widh sin biscop som widh sin andeligh ffadher oc samaleides widh sinæ soknapresta, haffwa wij medh fornempdz wors wyrdelix brodhers biscop Eiliffs samtykke oc andre godha manna radhe som nw her ner oss wore giorth tessa skipan oc stadgha wm adhernempdher saker. Fførsth skulo wthfferdher effther døth ffolk gøratz i tessæ mathe. effther bondhe edher hustru hwarth there som dør skall giffwas two marker i wthfferdh effther thy som gamoll sidweniæ haffwer wærith ther medh idher. skall tho minne giffwas ther som er ey empne till och mangh barn effther. effther søn edher dotther wgiffthom xvj aare gamlom edher meire giffwas ein mark i wthfferdh och samaleides effther leighe drengh som ffwllæ løn teker. effther barn vij aare gamalth wtheffwer xvj aar giffwas /-j/ mark i wtfferdh. en effther barn som yngre er en vij wettre gøras wthfførdh effther [685 aar1486] thy som there aldher oc empne ere till tho minne en /-j/ mark som ffor er sakth. Skall oc nadhemoll wære i allom ffornempdhom wthfferdhom ffore plaffwa pestilencie oc ffatikdomz saker. Item om kirkione eigner loffwadhe ffornempdh wor wyrdeligha brodher ath the skulæ igen komma till kirkiom hwath som lagligha kan proffwas ath theim till hører. Item wm thet kosthaldh som the sakadhe wordhe gaff han wp widh almwghen ffore wore tillagha oc almughens fforffaldh skuldh tho medh thy skilordhe ath fføre tha olydhnæ oc offdyrffwe som almwghen giordhe oc dømdhe offwer kirkionne eigner som theim ey medh rettho burdhe skall almwghen i adhernempdha Midsysle gøra honom ein winlighan godwiliæ, tho swa ath inghom er till tyngslæ. Tessæ fforscreffne stykke haffwer ffornempdh wor wyrdaligha brodher biscop Eileff samtykth ath hedhanaff haldas skulo oc ffornempdh idhre vmbodzmen a almwghens wegnæ. Oc till meiræ wissan her om lather biscop Eileff sith jncigle hengiæ ffore thetta breff medh wore. scriffwath i Berghen manedaghen nesth effther sancte Olaffs dagh anno domini mcdlxxxsexto.
Orm Anundssön, Prest paa Gerpen, kvitterer Avald og Anstein Olafssönner for Kirkeombudet ved Saude Kirke paa Grenland.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Spor af det nedenunder paatrykte Segl.
Ollom monnom theim som thetta bref sea ædher høyra helser jek Orm Anundzsson presther a Gerpene kwnnikt gørande ath tha jek wisterade wpp(a) Grandlande anno domini m cd lxxx vij die sancti Sigfridi episcopi et confessoris kom ther tha beskedeliken man for megh Awal Olafsson i rette wmbodhe brodher sins Anstein Ollafsson gud hans saal nadhe som kirkia wmbodhet ath Saudhe kirkia hafde. Gaf jek tha fornemde Awald Olafsson qvitter lidwgher ok akærelaws, honom oc hans erwinghom for fornemde wmbod for megh ok minom efther komandhom. Till ytermere wisso ok bewisingh tha sether jek mith jnsigle for thetta bref som giort waar degi ok aare som fyr seghir.
[686 aar1488] 
Thure Matssön, Hr. Henrik Krumedikes Underfoged i Skiens Syssel, giver Gunnulf Steinulfssön ny Kvittering for Thegn og Fredkjöb i Anledning af Drabet paa Jörund Sondulfssön.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude. Seglet mangler.
Ffor alle danmen som thetthe bref see heller høre hielser jagh Twre Matsson her Henrick Kromedix wndher fowth j Skydesisle. gor alle wittherlicht ath thenne brefuisere Gwnwlf Stenulfsson hafde thynnæ wintne meth danmen her wpa radstwen i Skyæn ath han hafdhæ betaleth teyghen och fredkop for Jærind Søndulfsson som fiell gud hans saal nadhæ. Thii giifuer jagh nw fornæmde Gwnwlf quith frii ledugh och løss paa myn herræ kongens wengne epther thii ath fornæmde Gwnwlfs quittentz war forlaght som han till forren hafdhæ tagith om fornæmde teyghen och fredkop. Tiil ytthermere forwarelsse och sandhed herom hengher jagh mith insigle fore thette bref som giorth war paa Bradsbergh jnfra octavas *ephiphanie domini. anno domini mcd lxxx octauo.
Tre Lagrettemænd paa Hedemarken kundgjöre, at Stein Thordssön paa sin Fader Thord Thordssöns Vegne mageskiftede til Fru Magnild Oddsdatter Gaarden Steinrof paa Nes mod Jokestad i Faaberg og 12 Mark. (jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med fölg. No. 3 og 4 Segl vedhænge.
Alle godhe men thette breff se eller høre giør vi vitterlicth Torsten Wlsson Gwdbrandh Olafson Jon Gwdbrandsson lagrettes men a Nessæ at vi varom a Grefsem tisdagen nest æfter sancte Agathe dagh ar efter gwtz børdh mcdlxxx octavo sagom oc hørdom a ath thi giorde jorde skyfthe a enæ halfuene velbørdigh quinne frw Magnildh Odzdotter en a andre halfuene Steen Tordsson j fwlle ombos fader sins Tordh Tordsson. Setthe tha for de. frw Magnildh Sten Tordsson pa fader sins wegne en jord som heder Joqwstadh liger j Fabergh songh fra frw Magnildh oc hennes ærvinghe oc vnder Tordh Tordsson oc hans ærvinghe till everdeligh egiæ med alle lothom oc lwndom som till ten jordh liger. Setthe tha for de Sten Tordsson frw Magnildh j gien a fadersins vegne østre garden j Stenroff med alle lwthom oc lwndhom indhen gardz oc vthen som till then jord liger oc leieth hafuer fra fonnæ oc ny liger thenne jord a Nessæ j Wllensough prestegieldh fra Tord Tordsson oc hans ærvinghe oc vnder frw Magnildh oc hennes [687 aar1488] ærvinghe till everdeligh egiæ frelst oc hiemolth for hvario(m) manne gawf oc frw Magnildh Sten Tordsson xii mark j koper oc j klede for thet Stenroff var betre en hennes jord som hon hanom setthe kennes oc han for oss at han hadhe opboreth første pennighe oc sederste oc alle ther emellom som j køp there kom till mere vissen hær om hinghom vi vorom jngciller for thette breff som giordh var ar oc dagh som fore sigher etc.
breff om osthræ gardhen j Stenroff (som) ffru Magnild køffte.
Thord Thordssön stadfæster sin Söns Stein Thordssöns Mageskifte med Fru Magnild Oddsdatter, hvorved hun fik Steinrof for Jokeseter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sigillatorisk forbundet med foreg. No.
Alle men som thettæ breff siæ eller høræ gør iak Tord Tordson witerligth med thettæ mith oppnæ breff ath iak til staar Sten Tordson myn son thet skyffthæ som han giordhæ oppo myn wegnæ med welboren quinno fru Magnild Odzdotther ath hon skuldæ haffuæ Stenroff med allæ lwthom oc lundom som ther til ligger oc legath haffuer wnder segh oc hennas ærwinghæ til ewærdeligh egiæ. Oc iak skal haffuæ ighen Joqwssetther med allæ lwndom oc lwthom som til then jord liggher wnder mek oc myn erwinghæ til ewerdeligh eghiæ. Oc kænnas iak ath haffuæ oppboreth aff fru Magnild fyrstha penningha oc sætersthæ som hon mek ther i mellom gaff som begges wore koppzbreff vduisser til sanninghen hær om hængher iak mith inseglæ for thettæ breff som giorth war aff Greffsæm torstdaghen i fyrsthæ fuldwikæ i longhæ fasthæ anno domini millesimo quadringentesimo octogesimo octauo.
Abbed Paal af Hovedöen skjænker til Esrom Kloster i Sjælland den Arv i Löst og Fast, som en i Hovedöen indgiven Broder Laurents Peterssön, Sön af en Borger i Kjöbenhavn, ved sin Död havde efterladt Klostret.
Efter samtidig Afskrift i Codex Esromensis fol. 186, i den Arnamagn. Saml. i Kbhvn. Additam. No. 113. fol.
Alle mæn thette breff see eller høre læsse helse wij brother Poel abbeth pa Ho(v)ithøen closter liggyndes i Norye i Opsloo byscops dømæ ewindelighe meth gudh. giøre wij witherlight meth thette wort [688 aar1488] opne breff thet wij haffwe vnth oc giffwet oc vndæ oc giffwæ til Esroms closter lyggindes i Siæland (i) Roskild byscops dømmæ all then arff i ioor oc i fææ eller siæle gaffwe. swo som wor brother brother Laurentz Pætherssen Per Lasses søn som borger war i Køpnehaffn ærfft haffuer effter syn kiære father oc mothær. Thy fornæffnde arff til faal oss oc wort closter effthar thy at fornæffnde brother war wor professus oc ingiffuen brother i wort closter. oc døthe i wort closter nw tw aar syen. til ewik tiid at nydhe oc beholle. oc skiøthe wij fraan oss oc fraan wort closter oc indtil Esroms closter for ne. arff ioor oc grwnd oc annet hwat som hæl(s)t næffnis kaan. Thij bethe wij alle oc hwær særdelis at i hielpe oc trøste for ne. her abbet i Esroms closter at nydhæ oc brughe for ne arff oc siælegaffue at beholle som ther til bør, thy at wij ære hans fulkommelighe hymmel oc tilstannare. Til ythermere *wisteen oc forwaringh hænge wij wort inseile with thette wort opne breff oc be(d)ynnis thesse dannæmæntz jnseyle som ær her Niels aff Tykøbyn, Per Lyy af wapn boendes i Børsholm, Jep foghet borgemæster i Siøgborgh Iens Ionssen aff Bisthorp oc Lasse Jwl i Dansthorp at the hænge theres indsegle meth worth vndhær thette opne breff. Giffuith aar effther gutz byrdh mcd o. lxxx o. viij o. thæn onsdagh næst fore sancti Michels dagh.
Tre Lagrettemænd kundgjöre et Vidnesbyrd om, at Gest Holk havde givet til Prestegaarden i Sarpsborg 1 Bol Jord kaldet Holksbol i Borgegerde og Borge-Eng til aarlig Sjælemesse for sig og sit Hus.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Ollom monnom thom som tetta breff see eller høra sender Hakon Helgesson vicarius a Twnom Byorn Asgwthsson och Dyre Neilsson laghretto men q. g. och sina kunnikt gerandhe ath wi warom a Wæberghe j Borgha soknn die sancti Francisci dagh anno domini mcd lxxx viii o saghum och hørdum vppa ath ærligh quinna hustru Gunborgh Tormodz dottor och Hæningh Kok ware bekendes fore oss och fulleligha till stodho ath Gest Holk gudh hans sell nadhe haffwer giffwet till prestbooleth j Sarpsborgh eth bool jordhar som kallas Holks booll som ligger j Borgha gerdhe och Borgha ængh til æuerdeliga ægo fore segh och sina warnadha seell j sa matto ath presten j Sarpsborg skall halda eth begengilse a hworio aare fore allas wara warnadha seell a sancti Olaffs dagh øffre med liwss och offer, och ær thet sa ath presten thet førswmar tha viiker gozeth till sanna arffwingia j gen. Till [689 aar1488] sanninde her vm sette for de Hæning Kok sith incigle med warom fore tetta breff som giorth war, dagh och aar som firra sigher.
Jakob Matssön, Prest og Kannik i Throndhjem, udsteder nyt Skjöde til Bertel Jonssön, Væbner, paa Gaarden store Borg (i Levanger Sogn) i Skaun i Throndelagen, da han ved Ildsvaade havde tabt det ældre Kjöbebrev.
Efter en Vidisse paa Pergament, nedenfor No. 960.
Johannitternes Prior i Varne Olaf Nilssön optager Ordenens Velgjörer Gunulf med Hustru i Broderskabet, og gjör dem delagtige i alle dens gode Gjerninger og de af Paverne forundte Indulgenser.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Det paatrykte Segl er affaldet.
Vniuersis Christifidelibus ad quos presentes litere peruenerint frater Olauus Nicolai prior sacre domus hospitalis ordinis sancti Johannis Iherosolimitani in Varne totusque conuentus ibidem salutem in [690 aar1488] domino sempiternam. Nouerint vniuersi nos exigentibus suis meritis et beneficiis nobis et ordini nostro pie impensis et posterius per dei graciam *impendendum discretum virum [Gwnnolff cum uxore . . . . . . jn sanctam fraternitatem ordinis nostri beniuole recepisse. statuentes et facientes ipsos participes omnium benefactorum nostrorum spiritualium videlicet matutinarum orarum missarum vigiliarum vesperarum et aliorum diuinorum officiorum factorum et faciendorum in predicti ordinis nostri domibus ecclesiis capellis et oratoriis a prima fundacione ordinis et sic ad finem eiusdem per ampitum tocius mundi vniuersum. gracia diuina largiente hanc sibi graciam addentes, quod vbicunque interdictum fuerit generale siue *spesiale ianuis clausis missas audire valeant diuinis interesse ipsis autem mortuis ecclesiastica sepultura sibi minime denegetur nisi quod deus auertat publice sint excommunicati vel nominatim interdicti. Item Johannes papa visesimus secundus triginta annos et triginta karenos pro testamento et totidem pro sepultura eis in domino relaxat. Item Gregorius papa magnus dat eis remissionem omnium peccatorum oblitorum. Item Honorius papa 3 us. in fine eiusdem priuilegii sic dicit quod secundum deuocionis affectum et subsidij quantitatem fraternitatem sancte Johannis Ierosolimitani sumentibus *veniam omnium peccatorum in domino polliceatur. Datum Varnæ anno domini mcdlxxxviii.
Hans Hanssön Sass, Gudleif Jonssön og Reidar Endridssön, Kanniker, Erik Erikssön Lagmand, to Raadmænd i Oslo og en Lagrettemand udstede Transskript af foregaaende Brev No. 958.
Efter Orig. p. Perg. i norske Videnskabs-Selsk. Saml 1 og 4 Segl mangle.
Ollom monnom theim som thettæ breff see æller høra helse vij efftherscriffnæ Hans Hansson Sass Gudleiff Jonsson Reydher Endridsson cannukæ ath domkirkionne i Oslo Erik Eriksson lagman Symon Henriksson Helgiæ Biørnsson radmen ther samastadz och Biørn Eriksson sworen logrettis man, kærlega med warum herræ, kwnnokt gørande ath om warfrumesse dag i fastonnæ anno dominj mcdlxxxnono presenterade oss hedherligman her Llars Jønsson ercheprest i Oslo eth permænsbreff medh fira hengiandæ jnsiglom hulkit breff vij lose. øffwersago ok granliga ransakadhe. Tha funno vij thet ok sage wara oskrapath, oplomperath, oskæmpt, i alle synæ articulis fult och gilt, ok med helom jnsiglom, llydandis ord fran ordh inthet tilleggiandæ æller [691 aar1489] vndan takande som her effther scriffuat star. [ Nu fölger Brev No. 958. ] Till meer vissæ och ytthermeræ vitnæsbyrd hengiæ vij forscriffnæ var jnsiglæ for thetta breff som scriffwat ær j Oslo dagh och aar som før scriffwat staar.
Thjostolf Sveinssön, Hr. Odd Alfssöns Underfoged i Skiens-Syssel, indmelder til Kong Hans de nærmere Omstændigheder, hvorunder Lidvord Aslakssön dræbte Arne Thorleifssön paa Gaarden Bö i Saudlands Sogn i Thelemarken.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Edher mynom verdaligom herra och høgbornæ fyrsta konungh Hans medh gudz nadh Noriges Danmarks vtualdher til Sweriges Vendes och Gotes konung hertug i Slesuig och hertug i Holsten Stormaren och Ditmersken greffue i Oldenborg och Delmenthørst helser jek Tiostolff Swenson herra Ood Alssons vndirfout i Skydasyslæ ødmykaliga medh gud och mynæ verdskyldugæ tienest ydrom herradom kwngørandes ath epther ydars nades breffue och bodæ var jek j Herrans gardæ i Skydo mytwiku dagen nest epther krosmessa *exultacionis a setta aare rikis ydars. Tok jek proff vm afftak Arne Tolleifson som Liduord Aslakson varth at skadæ vforsynio. Tok jek fyrst ii viglysinga vitnæ skilrik er a bok sworo medh fullum eidstaff som sa heitha Øysten Awalson och Olaff Hysingson at Liduord kom til theim samdøgres och lyste fore theim hwat som Arne Tolleifson haffuer aff faat thet haffuer jek giort oc ingen annen. Ther nest tok ii vphaffs vitnæ som sa heithæ Torgiuls Oluersson och Toffue Tostenson er a bok sworo medh fullum eidstaff at Liduord som skadan giorde kom gangandes til Bøø och Arne som fell var ther til bodes i garden fore honum. Liduord som skaden giorde gek i stogonæ oc møttæ bonden i dørnen och spurdæ maa jek gangæ i stogonæ. swaradæ bonden hwi mat thu ey ganga sa vel vil jek vnnæ tek i skaal som odrom vilt thu vel flygiæ tek, settes tha Liduordh til bordz och fek i skaall och draak Arne til som fell och Arne tok vid skalen oc takkadæ honum fore. En Liduord sagdæ got synth jw. swarade Arne som fell jek kan jkke vid thet skraffuet.sagde Helge som atuistæ saken er geffuen, en liotha myt skraffuæ nokot swarade Arne laath oss tala vorth fader moll och moder moll myth verdæ ey framare en thaw haffuæ varet myth kwnnæ ikkæ vid thet malet myth kabbretta keptænæ. skraffuum ikke sa ath myth skraffuum ikke fra oss halsbeinet. En Liduord sturdæ vidher och swaradæ ingo. Sagdæ en Arnæ badæ æræ orden til och badæ skylu myth tenkæ ath karlen kan [692 aar1489] haffuæ eith saarth hierthæ hwer mynnes sith. Och stod sa Liduord vp och tok sin skothynnæ och taladæ til Torgeir laat oss gangæ til vok[sin]æ och j thet samæ stak Liduord til Arnæ ij stynge och Arne fek ther ingen skadæ aff, stod tha Arne vp och rugthæ sin kniff hwar theiræ och stwngo hwer til odrom och giorde hwer annen saren. en Liduord stak Arne ii stynga i hoffuud och thet tridiæ i josten och ther doo han aff samstwndis gud hans siell nadæ. En Helge adernempder var haffder ath dørnen och Helge vilde i stogonæ igen och hogge j dørnen j hog en Helge var halden aff bonden j garden. sagdæ bondæn til Swen hog ikke mannen mædan jek holder honum. En Liduord kom vt och løp sin veg nidher at skogen en Helge gek vp i offræ garden. Uar thetta vig vonnet a Bøø i Sudalandom a Telamarken krosmessæ aptan vm varet vttan alle gridastadæ var och lagliga fore stempder arwingæ hins dauda. haffuer han och seeth ydher nad borgan fore tekn oc fridkaup och frendom fore bøter. kwnnæ jek ey sannare proff faa ath tesse proffue. staar nw til gud och yder nada vm hans landzuist. var thetta proff i rettom konungs degi och til sanynd her vm henger jek myth inciglæ fore thetta breff som giort var degi oc aare som fyr sigir.
Kong Hans frikjender ved Kantsleren Jon Paalssön Gunnulf Svenungssön for Drabet paa Thorleif og Gunnulf Stigssönner ; men Thorgeir Asmundssön, som var tilstede ved Drabet, faar hverken Dag eller Landsvist af Kongen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wii Hans med gwdz nad Noregx Danmarkx Wendes oc Gotes koningh wtwaldher till Swerikx hertigh i Sleswigh och i Holtzen Stormaran oc Dytmersken greffwe i Oldenborgh oc Delmenhorst sendher ollom mannom them ssom thetta breff sea ædher høyra q. g. och syna, ver williom at ther widher ath wer haffwom i heidher widher gwd saker godra manna bønistadher och effther ty proffwe ssom her ffylgher och effther thet proff ssom draperenss proff ffylgher giffwith Gwnnwlf Swenwngsson ssom sakergifft ær giffwith ffore Tolleff och Gwnwllffh Stighæss sønnerss dawdh ffrii qwitthen ledhogh och læwss ffore oss och hwariom manne ffore ffornempde Tolleffz och Gwnwllffz dawdh. En ffwlkomaligha fforbyodom wer hwariom manne wandradhe ath awke ædher awke lathæ widher han hedhan aff wm thetta mall. Nema hwar som thet gører wili haffwa fforgiorth ffee och ffridhi och werdæ aldræ bothe madher [sidhan]. Var thetta breff giorth i Oslo die sancti Ffirmini episcopi et martiris anno domini mcdlxxx nono . . . . . are rikis [693 aar1489] wors Noreges her Jon Pollsson prosther at Mario kirke i Oslo canceller wor jnsigladhe. Jtem Torghilss Asmwndsson er ffwll athwisthe man at the drape ssom han war før till dømpdher och haffwer han hwaske dagh eller landzwisth aff oss.
Erkebisp Gaute, Biskop Hans, Provst Christiern Pederssön, Alf Knutssön og Otte Matssön, Riddere, dömme Kjöbmændene (paa Bryggen), i Anledning af Bergens Borgeres indgivne Klager, til inden 3 Aar at bortföre eller til Berettigede at sælge de Huse, som de ulovligen eiede paa Stranden, da de ellers, med hvad senere bygges der, skal tilfalde Kronen.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglene vedhænge.
Allom mannom them som thetta breff see edher høra helsa wij Gawto meth gwdz nadh erchibiscop i Nidros oc paweligs sætes legatus Hans meth sama nadh biscop i Berghen Cristiern Pædhersson profast ath Apostola kirkio ther samastadz Alff Knwtson riddare oc Otte Mattson riddare oc høwidsman ppa kwngsgardhen i Berghen kærligha meth gwdh oc sancte Olaff konungh. kunnictgørande meth thesso waro opno breffue at anno domini mcd octogesimo nono logherdaghen nest efther sancte Michiels dagh kome fore oss ppa konungs gardhen i Berghen beskædelighe men radmennenæ oc meinogheithen ther samastadz oc klagadhe ppa køpmennenæ wm then olagligha bygningh som the haffwa øffwer strandh meth theres hwsom borgharom oc inbyggiarom til storth forfangh. Kraffde tha oss fornemfde radmen oc meinegheit at seghia ein rett mellom them oc forscreffne køpmen. Ranzakade wij tha theres tiltall oc køpmennenæ genswar oc dømde tha meth fwllom dome effther war nadige herres konungs breff oc befellingh ther om swo at køpmennenæ skwla fornempde hws jnnan try aar nest komande haffwa afført edher selt them som them bør ath laghom sælia. en hwar sem sin hws jnnan forscreffne try aar ikke selt haffwer ædher afført skwlo tha taw hws falla vndhr war nadiga herra konunghen oc cronona. Byggher oc nokor aff køpmennenæ her effther ppa strandh tha skwlo the hws strax falla wndher war nadige herra oc cronone som sakt er. Til sanninde her om lathe wii hengia war secret oc insigle fore thette breff som scriffwat war i Berghen aar oc deghi som fyre segher.
[694 aar1489] 
To Lagrettemænd paa Hadeland kundgjöre, at Gunnar Guttormssön og hans Moder Ragnhild solgte til Halvard Vegeirssön paa hans Broder Ingebrets Vegne 12 Öresbol i östre Rud i Jævnaker Sogn paa Hadeland.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thettæ breff se æller hoyræ sender Halwarder Østensson oc Gest Beintson logrettes men a Hadalande q. g. oc sinæ kunnikt gerandes at mith warom a Gammæ som ligger j Grana sokn a sancte Nicholai dagh anno domini mcdlxxx nono sogom oc hoyrdom a at taugh heldo handum saman af eine halwo Halw(a)rder Wegeirsson en aff annure halwo Gunnar Guttormsson oc Ragnil moder hans j fullo oc lagligo wmbode Jngelbrikts br(o)der sins med theim skilordom at fyr d. folk Gunnar oc Ragnillæ kendis fore os at taugh haffde selt adernemdum Halwarde Wegeirsyni xii auræ bool jardar j øystræ gardenom j Rudhi som ligger j Jamnaker sokn a Hadalande frialst oc heimholt fore hw(o)rium manne med allom theim lutum oc lunnindum som ther til ligger oc leget haffwer j fra fonno oc nyo vtten gardz oc jnnen, vndan Gunnare oc Ragnille oc teira aruengom oc effterkomandum oc vnder adernemden Halward Wegeirsson oc hans aruenga oc efftherkomande til æuerdæliga eigo til alz affrædis, kendis oc fyr d. folk Gunnar oc Ragnillæ at taugh haffde vp boret aff fyr dm. Halwarde Vegeirsyni fyrst iiii mark oc xl j sylffer oc xiiii mark oc xx j kapar oc ii mark j femætom peningom som theim wel aath nogde. Oc war tha bittalet fyrsta peningh oc øffstæ oc allæ ther j mellom effther ty som j kaup teira kom fore fyr d. tolffauræbool j Rudhi som fyr segir. Til yttermeir sanninde her vm tha heingiom mit worjncigle fore thetta breff som giort war a dagh oc aar som fyr segir.
Bisperne Herlag af Oslo og Herman af Hammer, Kantsler Jon Paalssön, Hr. Bo Fleming og Lagmand Erik Erikssön frikjende Lambrekt, Borgermester i Sarpsborg, for Hr. Henrik Krumedikes Tiltale angaaende et ved Bahus bygget Skib, da han beviste, at det var bygget paa Dragsmarks Klosters Grund og med Abbed Thores og hans Konvents Samtykke.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv, hullet. Levning af 4 bagpaa trykte Segl.
Wij Herlogh meth gwdz nad bisp i Oslo Hærman meth sama nad bisp i Hamar Joon Pawelson provast i Marie kirke Norges riges canceler Boo Flæmyngh riddare høwitzman pa Akershws och Erik [695 aar1490] Eriksson lagman i Oslo giøre alle witherlighet ad aarom epther gwdz byrd mcd *nonogesimo mandaghen nesth epther midfasthe sonnedagh ta wi satha for rettha i canukke commwnan i Oslo epther wor nadighe herres kongh Hanssis breff och befalinghe kom for oss ærligh och welboren man herre Henrik Krwmedyke och talad[he] wppo wor nadighe herre kong Hanssis wegnæ och sagdhe ad han h[afde b]efalingh aff hanss nadhæ ther wm ath thala till Lambrikth borgmesth[er i] Sartzborgh hwlkidh moll Ebbe Mwnk hadha forre rørth wm j skip som fornempde Lambrikth hadhe lathet wp seth(e) oc wpbygghie i Bahwss . . . . [h]wlkidh moll wi thoke for oss i retthæ och fwn[ne wi] skelighe meth the breff och tilstandilsse som herre abboth Thore i Dragxmarke kløsther meth alth conwenthss samtykke hadhe honom skelighe giffwidh och tilstondeth ath bygghe fornempde skip wppa Dragxmarke klosthers egher tess likes meth skelighe withne som han hadhe . . er oss wppa dhet ath Ebbe Mwnk hadhe giffwidh honom ther till loff saa ok meth landzfawthens loff. Ty fwnnom wi sannindhe ad forne(m)pde Lambrikth hadhe ther meth farith redhelighe ok skelighe ok sygom honwm hwith och frij for all ythermera till thala ther wm. Til ythermeræ withnesbyrdh latha wi Hærlogh i Oslo Herman i Hamar meth gwdz nadhe biscope Joan Pawelsson provasth i Marie kirkie ok Erik Erikson lagman i Oslo *tyrkke wore secreth och insiglæ wppa thette breff som giffwidh [och gi]orth er aar och stadh som forscriffwidh staar.
To Lagrettemænd i Romsdalen kundgjöre, at Kort Hanssön solgte til Hr. Alf Knutssön Ödegaarden Aaleseter i Vatne Kirkesogn paa Sunmöre.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Allom mannom them som thette breff see eller høyra sender Thidheman Jonsson ok Jon Eriksson sworne laghretthiss men j Romsdhall q. g. ok syna kwnukth gørendhe ath meer worom a Giska daghin efftir sancte Jheorgii dagh anno domini m cd nonagesimo soghom ok hørdom ath beskedheligh man Korth Hansson soldhe welbwrdwgh man her Alff Knwthsson eyn ødhe gordh som Aala setthir heytyr som liggir jnnen fore Hollo ok j Watthne kirkio sokn a Swnmøre med allom them lwthwm ok lwnnendhom som ther thill liggir ok legeth haffwir fra forno ok nyio wthan gorss oc jnnan oc jngho vndan skyldo ffrelsth ok hemholth fore hwerio(m) manne vndhan fornemdh Korth [696 aar1490] Hansson ok hanss arwinghe ok wndir adernemdan welboren man her Alff Knwtthsson ok hans arwinge thill aldirss ok odhals thill æwerdheligha ægnar ok bethaladhe her Alff *Kwnthsson samstwndis ffyrste pæninghe ok mesthe j sylffer ok j koppar som i kawpp theres kom som honwm well noghde ok thill sannindhe her wm heyngie vy wor jnsigle fore thette breff som gi(o)rth war dagh aar som fyre sighir.
Jon Aslakssön, Prest paa Moland, og to Lagrettemænd i Thelemarken fastsætte det Belöb, hvorfor Thorlak Olafssön efter sit Önske kunde faa kjöbt 1/2 Markebol i Tharaldslid, som tilhörte Molands Kirke, hvilket han strax betalte.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta bref sea adher høra sendher Joon Aslaksson presther a Molande Halwardh Steinwlfsson oc Torgher Halwardzson lagretes men a Telamarkenne q. g. oc sina kunnuk gørande at mith worom a Molande sancte Marcus dag anno domini mcd nonagesimo tha kom ther Tallak Olafson oc vilde løysaa eith halft mark bool j Taralde lidh j nedre gardenom som liggher j Molandz sonk af Molandz kirkio sith gamle [oda]l oc baad fyrnemdher Tallak [okkor] oc fleire af sonknebondonom oc legge werdh vppa hworw mikit han skulde gifua kirkionne firi fyrnemd halft mark bool. tha funno mith saa firi ath fyrnemdhe Tallak skulde gifua kirkionne eyna waar koo oc eith kørlag leggia vppa kirkionne oc thet hafuer han betaladh fyrnemdhe Molandz kirkio oc funno mith ey annat firi æfther witzmonum warum ath kirkian war bether haldhen af pæninghom en af øydhe jordhenne. thy maa fyrnemdher Tallak hafua fyrnemda jordh akera lausaa firi allom laglighom agangom. til meira wisso oc sanindhom her wm setthiom mith okkor insigle firi thetta bref som giorth war degi oc are som fyr seghir.
Jon Folkvardsön kvitterer Alf Thorbjörnssön for Böder for sin Faders Drab.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Af 6 Segl ere tilbage Levninger af 1, 3 og 5.
Kennes jek Jon Folquardson logrettesman med thettæ myth opnæ breff ath jek haffuer vp boret giold aff Alff Torbiornson och aff hans arwingiom til fulnes som han mek och mynæ brødher skylduger [697 aar1490] varth fore var faders død Folquard Jonson som han varth ath skadæ vforsynio gud hans siel nadæ. thy geffuer jek for den Alff Torbiornson quittan och hans arwingæ fore mek och mynæ brøder och fore alle vare arwingæ och epter komande fore for de afftak. och til sanynd her vm tha bidher jek Aslak Solleson Steinær Torgrimson Biorn Ketiulson Jon Herbrandson Eliff Rolfson vm sin inciglæ fore thettæ breff som giorth var a Folkeim nordergardenom lugurdagen nest fore sancte Margaretta dag virginis anno domini mcdlxxxx etc.
Jon Paalssön, Provst og Norges Kantsler, og Bo Fleming, Ridder og Hövedsmand paa Akershus, kundgjöre, at de efter Fuldmagt fra Kongen have modtaget Sikkerhed fra Oldermændene for de Rostockske Kjöbmænd i Oslo og Tönsberg for, at deres i Tönsberg nu beroende Gods skal der holdes forvaret, indtil Kongens nærmere Bestemmelse indlöber, samt at de kun skulle sælge hvad de til sin Kost tiltrænge og indkræve sine udestaaende Fordringer.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. De indvendig paatrykte Segl ere tildels affaldne.
Wij effterscreffne Jon Polsson prost ath Marie kirke j Oslo oc Noriges riige(s) canceler och Boo Flemingh riddere oc høwitzman vppa Agershwss, gøre alle viderligt at effter then befalingh ther wij nw hawe aff wor nadige herre, om the køpmen aff Rozstock som ere i Oslo oc Tonsbergh etc. Tha hawe wij nw swa fulbørdt hans nades bodh och befalingh meth the køpmen aff Tonsbergh swa at theres oldermen Clawes Vrese och Reynolt hawe giort oc satt oss pa wor nadige herres wegne ful vissen och forwaringh swa i mathe, at alt gotz som nw i Tonsbergh er och køpmennene till hører i hwess made thet helzst ware kan, thet skall stonde ther forwaret till rette, oc inghen stedz vnføres eller forwendes før en ther kommer eith annet skickelse, vppa fra wor nadige herre. inthet skule the och køpe eller selie meth noghre wor nadige herres inbyggere ther for innen vden, swa myket som the kwnne forwende til theres kost. en theres skulder mwge the och wtkreffie hwar the helzst hawe them oc forware vnder samme løffte som før siger. Thette stonde wij them fulkomlica till effter then befalingh och fulmacth ther wij hawe aff wor nadige herre. Datum Asloie jn vigilia apostolorum Simonis et Jude anno domini mcdxc nostris sub sigillis.
[698 aar1491] 
Lagrettemændene Björn Thjostolfssön og Svein Arnessön kundgjöre, at Anund Avaldssön solgte til Hergjuls Halvardssön og Gunulf Amundssön 6 Markebol i Gindyrstuga paa Haddeland i Raudland Sogn (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglene mangle.
Ollom mannom theim som thetta breff se eller høra sendher Biorn Tystolfsson Swen Arnesson logrettes men q. g. och sina kwnukt gørande at mith vorom a Axvigh som ligher i Rødela(n)d sokn vm Tiburci nw nest anno domini mcdxcj o sagom oc hørdom a ath their heldo handom saman aff ena halffuo Anunder Awalsson en aff andra halffuo Heriuls Haluardsson oc Gwnulf Amundsson med thy skylordæ at fornemder Anunder Awalsson stad festæ oc til stod at han selde Heriuls Haluardsson oc Gwnulf Amundsson vi marka bol jorder j Gindyrstugo som ligher a Haddela(n)d j Rødeland sokn frælsth oc hemhulth for horim manne fran seg oc sinom rette arvingæ oc vnder fornemdom Heriuls oc hans rette arvinge til everdæligo eigo med lutum oc lvnynom som til ligger oc liget haffuer med fyske oc fyglæ oc alle veide stadom vttan gardz oc innan kendes oc fornemder Anunder j samma hande bandæ ath han haffdæ vp boret af fornemdom Heriuls førstæ penig oc høfuerste oc alle ther j mellum kommo effter thy som j koup thera kom oc sedan selde fornemde Gunnulf fornemdom Heriuls sin del i fornemde jord fran sek oc sinom rette arvingom oc vnder fornemdom Heriuls oc hans rette aruingom oc til mere sanind her um hengom vi vor insigle fore thetta breff som giort var degi oc are som fyr sigher.
Anders Nilssön, Provst og Prest i Hjerdal, sælger til Steinulf Sveinssön 11/2 Markebol i nedre Saudland, som tilhörte Biskoppen og Domkirken i Hammer.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thette breff seer eller hører lesses kennes jak Anders Nielszson presther i Hierdal ok prouast ther samæstades at jak haffwer solth Stennwlff Swenson i#j markæboll i nedræ Saulandh med fiisk ok føglom ok allom vedom stadom som tiil før . jord liggher ok ligit (haffwer) fra fornæ ok ny vtthen gardz ok innen fra myn herræ biscopp ok domkirken i Hamar ok vnder Stenwlff Swenson ok hans eruingæ tiil ewerdeligæ eygæ ok all affredes. kennes jak ok for . ombodszman at jak haffwer opp boret førstæ penningh ok øffstæ ok allom ther i mellom som i kopp ockert kom thi giiffwer jak [699 aar1491] for . Stenulff ok hans eruingæ qwitthen for min herræ biscoppen for mek ok for myn øffther komandæ tiil sannengæ hingær jak mith inseglæ med Torløffsz Halwordsons inseglæ for thettæ breff som giort var i Vrdal sanctæ Michils affthen anno domini mcdlxxxx primo.
Fire Lagrettemænd kundgjöre, at Reidar Borgarssön, Gunnar Jonssön og Skeldulf Anundssön solgte til Svein Arnessön 8 Markebol i Loftgaarden paa Thveite i Vinje Sogn (Thelemarken. jfr. næste No.)
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglene mangle.
Ollom mannom them som thetta breff see eller høra sendher Biorn *Stystolfsson Hauardher Nielsson Swndreth Redarsson och Torgiuls Tofsson logrettes men q. g. oc sina kwnukt gørande at myth vorom j Vinnie sokn a Hylgedal manædagen nest effter Mikkil messa anno domini mcd lxxxx primo sagom oc hørdom a ath ther heldo hando(m) saman aff enæ halffuo Redar Borgarsson Gunnar Jonsson och Skelulf Anundersson en aff andra halffuo Swen Arnesson med thy skylorde ath fornemde men Redar oc Gunnar stad feste oc til stodho thet jarde kop som ther selde fornemdom Suen Arnesson fyro marka bol jarder j Lofst garden a Twetom som liggher j Vinnie sokn en annor iiii marka bol jarder j fornemdom Lofst garde a Twetom j samma sokn selde fornemder Skelulf Anunderson teslikkes annor helthane fran sik och sina retthe aruige oc vnder fornemdom Swen Arnesson oc hans retthe aruingom till everdeligæ eigo frælsth oc hemul for huargom manne med lutum oc *luningom som til liggher oc leget haffuer med fiske oc fyglæ oc allom veidæ stadom vttan gardz oc jnnan kendes oc fornemde dande men Redar Gunnar oc Skelulff j samma skylorde oc hande bande ath ther haffua vp borit aff fornemdom Swen Arnesson forstæ penige oc høffuarste oc alle ther j millan komma efter thy som j vort koup komm oc takkam vi honom kerligæ for sina goda betallan som en godan dande man. oc til mera saninde tha hengium vi vor insigle føre thetta breff som giorth degi oc aare som føre sægher.
[700 aar1492] 
Hans Laurenssön, Prest i Lagerdal, og 5 Lagrettemænd kundgjöre, at Reidar Borgarssön, Gunnar Jonssön og Skeldulf Anundssön solgte Svein Arnessön 8 Markebol i Loftjorden paa Thveite i Vinje. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. paa Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Af de 6 Segl vedhænge 4 og 6.
Ollom mannom them som thetta breff se eller høra sendher Hans Larensson presther j Laugherdal Hauarder Nielsson Tollef Haluardsson Roal Torghersson oc Torgiuls Toffsson logrettes men q. g. oc sina kwnukt gorande at mit vorom j Vinn(i)e sokn a Hylgeland om he(l)ge kors dagh anno domini m cd lxxxx 2 o sagom oc hørde a ath ther heldo handom saman aff ena halffuo Redar Borgarsson Gwnnar Jonsson en aff andra halffuo Swen Arnesson med thy skylorde at for de. dande men selde ffor dom. Swen fyre marka bol jorder j Lops jordene a Twetum som ligger j Vinnie sokn oc theslikes Skelulf Anundersson annor iiii marka bol jorder j samma Lops jorden a Twetum j for de. sokn oc thera goda dande quinnor til stodo som tera odal var for gudi oc lyste for goda dande men oc dande swena huat thera goda dande men gorde.thet stodo te vel til ffran sik oc sina rette aruighe huat te voro fødde eller ofødde nær eller ferre oc vnder for dom. Swen Arnesson oc hans rette aruige til everdeligæ eigo med lutum oc *lunlingom som til ligger oc leget haffuer med fiske oc fygle oc alla veide stadom vttan gardz oc jnnan. kendes oc for de. goda dande (men) Redar oc Gwnnar Skelul oc theras goda dande quinnor stad feste oc til stodo j samma hande bande at ther haffde seld for de. jord frælsso hemhulth for huarium manne oc vp baret aff for dom. Swen Arnesson første peningh oc høffuerste som j koup thera kom och takkom vi for dom. Swen for betalad som han oss betalade som en goder dande men som var viii mark gwlz som oss vel at nokde oc til mara sanind ta bedium vi tesse goda dande men henga sin jnsigle for thetta breff effter thy vi ærum ey jnsigles men sielffue som giord var degit oc are som føre sagher.
Hans Laurenssön Prest paa Vinje og 6 andre Mænd kundgjöre, at Thorgeir Sandulfssön m. fl. solgte til Thof Thorgeirssön Hvaale i Midtböen i Vinje og pantsatte Thoraldslid i Moland til Aashild Thorlefsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. 3die Segl mangler.
Ollom mannom theim som thetta breff se eller høra sendher Hans Larensson presther a Vinnie Swen Arnesson Sundreth Redarsson [701 aar1492] Gregordh Biornsson Drengman Helgesson logrettes men oc Herbiorn Torgiulsson Eil Hakesson mogamen q. g. och sina kwnukt gørande at mit vorom j Vinnie sokn a Ringhussum mannæ dagen nest eftir kros messo anno domini m cd xc ii o sagom oc hørdom a at ther heldo handom saman aff ena halffuo Torgher Sandulfsson en aff andra halffuo Toff Torghersson med thy skylordæ at for der. Torgher selde for dom. Toff vii marka bol jorder j H(u)allene som ligger j Mitbøn j Vinnie sokn frælst hemhulth for huarium manne fran sik oc sinum rette arwingom oc vnder for dom. Toff och hans rette arwingom til euerdeligæ eige [oc oddall med lutum oc *luningom som til ligger oc legeth haffuer med fyske oc fyglæ och alle veide stadom vttan gardz oc jnnan kendes oc for der. Torgher i samma handa bande stad festæ och til stod at fornemdh jord skulde vara ffrælsth oc hemhulth for huarium manne for liffuandes och oføddom jtem kennes iak oc for der. Torgher at iak haffuer seth Asil Tollefdotter xii marka bol jorder i Toralzlit som ligger j Moland sokn før før de. jord Huallene a pa thet at ingen skal a ga henne eller amaga nokor man oc Asil Tollefdotter lofuade thet at ingen skulle pa henne vengan j sina daga thet sam tykte oc hennes vmbodz man Vlff Estenson a ty male oc dande men a hørde som sa heta Swen Arnesson Tof Tollefsson Vluar Gunnarson Swenken Torgiulssson Solue Torgiulssson at aller hennes for de. Asil eller hennes aruinge a tala for de. jord Huallen eller hennes barn. jtem sporde en for der. Tof sik fore om nokor var then med dande manna rade thet viste at for d. jord var ey fræils ta suarade for der. Torger oc Asil at for d. jord skal var(a) tik fræils fore huarium men oc sa marger otalen dande man a hørde. jtem kopte oc for der. Tof ii markabol j samma for de. jord af Drengman Helgesson oc aff Leffuard Hoksson fræils for huarium manne som føre sæger. kendes oc for de. dande men Torgher Drengman oc Leuard at te hafde vp boret af for dom. Tof forstæ penning och høfuerste oc alla ther i millum effter ty som i kop tera kom. oc til mera saninde her om hengom vi vor insigle føre thetta breff som giort var degi oc aare som fyre sægher.
[702 aar1492] 
Biskop Eilif af Stavanger kundgjör, at Gunulf Olafssön paa egne, Kones og Börns Vegne har sögt og faaet hans Tilgivelse, fordi de uagtet Provstens Paabud ikke havde opgravet den fredlöse Svenung Aslakssön af Kirke gaarden, saa at Liget nu maa blive liggende. Ligesaa opgjordes Bispens Fordring paa Landskyld.
Efter Orig. p. Perg. i Arendals Museum. Seglet mangler.
Wij Elif med gudhs nadh biscop j Stafuangher helssom ollom monnom them som thette bref see eller høræ kærligha med gudh kunnukt gørande med thette vorth aapne bref at beskedelegh man Gunnulf Olafsson hafuer vareth i wort mynnæ for segh syn hustru oc syn barn hustru barn for thet vlydnæ som thee oss giordæ ath thee lothæ Swenungh Aslaksson liggæ i kirkæ garden iij aar efther at han var funden foræ vthslagher oc vor profuast bødh them paa vora vegna hannom vpgrafuæ oc vthkastæ oc hafue nu saker gudz oc godæ manna bønastadh vnth oc tilstadh oc framdeles vndhom oc tilstedhom at forskrefne Swenungs krop maa liggæ nu framdeles i kirkæ gordh som kommen er med andhrom godæ kristnæ manne liik oc hans saal blyfuæ med adhrom godhom cristnom salom nyuta(n)dhæ helagræ kirkæ bøn. Swaa hafuer han oc varith i reet mynnæ for then skortningh som han hafuer giort paa vor landz skyldh v aar f[iri]leden. Thij gefue wij honom quith frii oc altinges aakærælausan for oss oc ollom vorom eftherkommandom och ollom ther kwnnæ paa klaghæ for forskrefne saker. Til sanindæ her om henghæ wy vort secrete inseglæ for thette bref som giort var feria 2 a infra octauas assumpcionis Marie virginis gloriose anno domini mcdxcij.
Gaf os for de. Gunulf . . . . . . . gard . . fore tessæ saker.
Ingerid Nilsdatter testerer en Del Jordegods paa Oplandene til en ny Præ bende ved hellige fem Vunders Altar i Hammers Domkirke for sine Brödres Biskop Finboges af Bergen og Hr. Olaf Nilssöns, sin Moders Ragnhilds, Husbonde Jörunds og Börns Agatas, Thorers og Birgittas Sjæle, samt forunder sin Sön Gudbrand Klementssön for Livstid denne Præbende, hvortil Hammers Biskopper efter hans Död skulle have jus patronatus.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
J nampn fadhers oc søns oc thes helge andhe amen. Bekennis iak Ingridh Nilsdotther at thenne wæroldh oc then æræ henne fylgher ær forgengelighen oc alth wordher till inthet som ey i gudhs heidher [703 aar1493] wendes. Thy hafuer iak ofwerwægith then heidher. mackt oc framdratt som myn slæckt biscop Finbo i Berfwæna her Olaf Nilsson minæ brødræ. Ragnildæ myn modher Jærwndh myn kæræ husbondhæ. hans oc myne barn Agatha Thorer oc Birgittæ hadæ her i iorderikæ oc medhan gudh hafuer them till sinæ signadhæ nadhe anameth oc theyres godz oc æygedelæ eræ nw till mik falnæ. bør mik forthy saa betenke oc tillsee at then alzmectughestæ gudh beholdher ewerdeligh lof heydher oc wyrdningh af theyres oc mit godz oc helsth i then stad oc kirkæ som the hwiless oc iak meth gudz nadh huxsær oc hopæss nær them iordhes oc hwiiless. Thy wil iak at allom skall wittherlighet waræ at iak meth raade gudz oc myne betzstæ wennerss hafuer lagkt till helge fem vndher altaræ i Hammarss domkirke till einæ prebendæ mith oc myne forældres godz. saa at tre messer i hwariæ wiku fore them skall holdes æ mædhan werdhen standher. Ein messæ hwar synnedagh de sancta trinitate. annen mæssæ hwar midwikudagh fore allæ cristnæ saale oc then tridiæ om fredaghen af the helge fem vndher oc memoriam de beata virgine meth thet æmbethæ till er *facthet. Hafuer iak lackt till thet altare fore alle ware forscrifnæ saale oc fore alle cristne saale primo Hanastad liggendes oppa Tothn som aarligh rentther ij pundh. alth Draghæ som liggher a Tothn rentter j pundh. jtem alt Byy som liggher pa Ness a Heidmarken som rentther ein hæf seldæ smør oc ij hudher arlighe. jtem alt Biørka som liggher i Riidebo som aarligh rentter ij pundh. jtem øfre østre gardhen i Blistadh som liggher i Riidhebo (i) Nasawgh sokn rentther iiij hudher aarlighæ. jtem Hafswalæ som liggher i Riidhebo som aarligæ rentter iij hudher. jtem Lyødæstadhæ som liggher j Linæstadæ sokn rentther j pundh. jtem alt Jonsbergh oc half Palbergh oc halft Olafbergh rentther ij pundh. jtem Hof oc eith warp som liggher i Flensøn myth i elwænæ rentther j hudh aarlighe. jtem nørdstæ Byy som liggher i Vingher sokn i Solløygher rentther ij pundh aarlighe. item Steenrof som liggher i Nessokn oppa Heidmarken rentther ij pundh aarlighe. item [Fi]ædherstadh rentther [j] hudh. jtem Fialstadh som liggher a Ringheriikæ rentther i/-j/ pundh. item Swadzstad ibidem rentther i/-j/ pundh. oc Hwaall ødegardh som liggher a Ringheriike rentther j pundh. jtem Tollaugewald oc /-j/ Budhæ ein øyre gyllæn af hwar theræ. jtem Harestadh som liggher i Riidhebo i Hwmblestadsokn rentther i/-j/ hudh. jtem adhel Amoth i Øystredaalen rentther j hudh. item Qwerness ibidem rentther ij hudher aarlighe. item Steins warpet i Lawghen. J swa matha at thette for de. godz skall ligghæ ewerdeligh till thet for de. altare oc er thettæ myn yttherste williæ. skipan oc testamenth som iak hafuer nw giorth oc [704 aar1493] inghen annan skipan skall giøress meth thettæ fasthe godz. oc ther meth skall gudz thiænæste iampnligæ oppæ haldess. Oc hafuer iak nw meth wyrdeligs fadhers biscops Herman i Hammar oc hans erligs capitelss raadh oc samtyckt vnth oc forlenth myn kiære søn Gulbrandh Clementsson then altares renttæ swa at han skall nywthe oc fylghe thet altare meth alth thet godz ther er till ædher her epther kan tillegges om sinæ lifssdaghæ oc han lather mæssæ oc gwdz thiæneste well oppæ haldes som fore sigher. Æn nar gudh kaller her Gulbrandh Clementsson af. tha skulle biscope i Hambre hwar æpther annan nywthe retth æighedom som kalles jus patronatus till thet altare at skikke then sidhen som er bæsth beqwemmeligh till thet altare meth capitelss raadh oc godzet fylgiæ och haldæ gudz thiæneste iampn[ligæ] oppæ som fore sigher. Oc till fulkommalighe stadfestningh oc fastheith at thenne skipan oc testamenth skall standhæ ock obrygdeligh haldes. tha hafuer iak bedith wyrdelighe herre biscop Herman i Hambre biscop Herlawgh i O[slo] her Jon Polsson prost at Mariækirke ther samastadz her Ood Alfsson riddare her Hans Pedhersson her Karll Jensson mesther Thomas canicke i Hambre oc Lasse Mwss a waphen henghe sine jnsigle fore thettæ bref som giort er i Hammar anno domini millesimo quadringentesimo nonagesimo tertio annen dagh paskæ i sacristiæ i Hammarss domkirkæ.
Wij epterschreffne Torbenn Olsenn paa Hoff, Bord Rolffsenn paa Stange, Amund Ellingsenn paa Grann Torstenn Olsenn paa Fronn, Lawritz Lawritzenn paa Wanng, Franndtz Hannsenn y Gussdall, Christiernn Huidt y Rinngsager, Twre Hummer, och Mogenns Bordsenn, kienndes mett thette wort opnne breff, att oss och mennige capitell y Hammer wittherligtt er, at thette wnnderhengenndes pergmentz breff lywdenndes om hellige femwunders altars funnderinnge var mett alle sinne tilhenngenndes jnndsegle wforderffuitt tesligeste wskamferitt vdj alle maade jnndtill saalennge att the Swennske falt her jnndt vdj lanndett mett theris krigsmagtt aar etc. mdlxvij, tha finnge the eblannt anndett fatt paa thette wnnderfeste breff och reffue saa alle jnndseglenn ther fraa. Till ythermere winndesbordtt att saa y sanndhedt er som forschreffuit staar haffuer wij henngdt wore jnndsegle nedenn fore. Giiffuett paa Aloo thenn vij dagh Septembris aar &c. mdlxviij.
Tre Lagrettemænd paa Nes (Hedemarken) kundgjöre, at Arne Paalssön Klave (jfr. No. 889) solgte sin Gaard Thorestad i Thrötten Sogn i Gudbrandsdal med 2 Ödegaarde og Kværnebrug til Hr. Alf Knutssön og Fru Magnild Oddsdatter.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl vedhænge. [705 aar1493] 
Allom mannom theim som thette breff se eller høræ helssom vi Torsten Vlfson Jon Gudbranzson oc Engelbrekt Erikson lagrettesmen pa Nes i Vllenhoff sokn pa Heidmarken kerlig met gud kungørendes at anno domini m cd nonagesimo tertio varom vi pa Gressen i forscreffin geld sancte Seuerins dag sagom oc hordom at beskedelig man Arne Palson Klavæ selde oc affhendede velbyrdegom man her Alff Knutson oc heiderligæ quinne fru Magnild Odzdotter jerder sina liggendes i Øyorsokn i Gudbranzdalen pa Trøtten sa heitendes først Torestad met tva øydegarder . . . . . . . . . . . . met teires quernestøde oc allæ andræ luter oc luninder som vnder te iorder liggia oc leiget haffuæ fra forne oc nye vttan gardz eller innan frelsser oc heimale for horium manne fra seg oc sinom ervingom oc vnder velbyrdig man her Alff Knusson oc hæiderlig quinne fru Magnild forscreffner oc teires ervinger til æuerdelig eigæ oc alz afrædes. kiendes oc fornemd Arne sammadag for os oc fleire gode men ther nervarandes at han hade vp boret første pæning oc sideste oc allæ ther i mellom (som) i kaup teires kom seg til fullæ nøyæ for forscreffner jerder met teires tillunner huar te helst liggie kunna. til saninge her vm tryktom vi vor insigle for thette breff som scriffuet var dag oc ar som for seiger.
Breff vm Torrestad med sinæ tillunner j Gudbrandzdalen och ij øde garde med theræs qwerne stad som her Allff Knwdsson kofte och frw Mangnyl tyl ewareliigh eye.
Jon Throndssön skjenker sin Broderdatter Thora Thorgilsdatter 1 Markebo i Gaarden Linderyg ved Sked Kirke i Bamble. (jfr. No. 919. 1033.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Thet kiennitz jak Joen Trondzson oc fulkomeligæ tilstender med thesso myno breffwe at jak haffwer vnth oc geffwet Thoro Torgiulsdotter brødradotter minne eyt markæ bool jardæ j Lind[ery]g ær ligger firir nordan Skeidæ kirkiæ j Bamblæ med luthom oc lunindom som till ligger oc leigit haffwer ffraa fornoo oc nyo vttan gardz oc jnan, frelst heimholth oc aakiærelaust firir hwariom manne ffraa mech oc mynom arffwingiom oc wndir ffyrnempdo Thoro Torgiulsdotther oc hennar arffwingæ till ewerdeligæ eigo oc altz affrædis. Till sanindæ [706 aar1494] oc yttermeyræ bewiisning hæær wm, bider jak beskedeligæ men som swaa heithæ Vlff Rikardzsson Reidar Haluardzson oc Stoff Mattesson at hengiæ siin jnciglæ fore thettæ breff med myno som gyorth war aa Linderygh sancte Katherine dag anno domini mcd xc tercio.
breff for j marke boll jardæ i Lindærygh.
Tre Lagrettemænd kundgjöre, at Ulf Grimssön kjöbte 3 Öresbol i Skage thveit i Andebo Sogn paa Vestfold af Thorer Reidarssön og hans Hustru Liv Alfsdatter, samt 21/2 Öresbol i samme Gaard, som var hans Odel fra gammel Tid, af Ketil Anundssön og Baard Steinbjörnssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1 og 2 Segl vedhænge.
Ollum monnum theim som thette breff see eller høre sender Kiætil Anundhson Helleik Tiostolffson Gunnar Niilsson sworner logrettes men q. g. oc sinæ kwnnicth gierendhe at myth warom a Hanaholthe i Skidhwghe sokn som ligger a Westefollen anno domini m cd nonagesimo quarto om sancte Pædher oc sancte Paals dagh soghom oc hørdom a ath the heldho handom saman aff einno halffwo Wlff Griimsson en aff andro halffwo Thorer Redharson oc Liifwe Alffsdotter eighen kono hans. kendis tha fornempd hion Thorer oc Liifwe ath thaw haffdhe selt fornempdom Wlff Griimsyni triggiæ auræ bool j øystræ Skaghatweit oc nørstæ som liggher i Andhebw sokn a Westfollen meth lutum oc lunnindom som ther til ligger oc lighet haffwer fra fonno oc nyo wthan gardz oc innan fra fornempde hion Thorer oc Liiffwe oc vnder adhernempdan Vllff oc hans ærwinghæ til ewerdelighe eygho oc alz affredes. Jtem kendis oc Kiætil Anundhson oc Bordhe Stenbionson j sama handerbande meth beggis theiris konor jaqwædhe at thaw haffdhe selth tratnempdom Wlff Griim syni halfft tridhia øyris bool i samræ joordh Skaghatweit som hans odhal er fra heidhnom hawgh fra fornempdom hionom Kiætil oc Bordh oc theris konors arwingæ oc vndher tiidnempdan Wlff oc hans arwingæ til ewerdeligh eighæ. Jtem kendis oc thesse fornempd hion at thaw ol try haffdhe vpboret første pæningh oc øffste oc al ther j mellom som j kawp terre kom for fornempde jordh Skaghatweit. Thil saninde her om hengie wii war insigle for thette breff som giort war dagh oc aar som for sigher.
Breff om Skagetuetha v/-j/ øris bool.
[707 aar1494] 
Broder Johannes, Prior og Commissarius for St. Mariæ Kloster af Bernhardinerordenen i Bergen (d. e. Nonneseter),.optager Hr. Nils Henrikssön med Hustru (Fru Ingegerd Ottesdatter Römer) i Broderskabet, med Ret til at antage sig en særskilt Skriftefader.
Efter Afskr. med Arne Magnussöns Haand i Barth. C. 506-507.
Omnibus hoc scriptum cernentibus frater Johannes prior et commissarius monasterii beatissime virginis Marie ad sanctam trinitatem ordinis sancti Bernardi salutem. Noveritis nos exigentibus suis meritis nobis et ordini nostro impensis et impendendis devotas personas dominum Nicholaum Henrici cum conjuge sua [Ingigerda Ottonis filia in confraternitatem ordinis nostri benigne recepisse,.facientes eos participes in vita *simili et in morte omnium bonorum operum spiritualium, que fiunt in omnibus ordinis nostri monasteriis usque ad finem mundi, videlicet missarum horarum jejuniorum vigiliarum disciplinarum et indulgentiarum, auctoritate vero apostolica adduntur eis gratie speciales,.quod aliquis confessor ydoneus possit eos absolvere ab omnibus peccatis suis quantumcunque enormibus et sedi apostolice reservatis,.impendendo eis plenariam remissionem ac sanctissimum jubileum, et hoc quotiens articulus mortis eminebit, et si illorum obitus nobis innotuerit, idem officium fiet pro eis sicut pro fratribus nostris dilectissimis in monasterio habitantibus. Datum Bergis sub sigillo confraternitatis nostre, xxij die Septembris anno etc. xciiij.
Christiern Pederssön, Provst ved Apostelkirken, og 3 Raadmænd i Bergen udstede Transskript af Brevene ovenfor No. 877 og 894.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet gerum vij Cristienn Pedurs son proffast ath apostula kirckiu. Asmund Saulmundz son Jon Styrckars son ok Niels gullsmid radmenn i Berghen godum monnum viturligth med thessu woru opnu breffe ad wy hauffum sed ok yffer lesit opin breff med oskoddum hangandi jnnsiglum so latande ord epter ord sem her seger. [Nu fölge Brevene No. 877. 894.] *Og til mere sannenda her vm settum vær ffyrnefnder menn vor jnnsigle ffor thetta trannskrifftar breff skriffat j [708 aar1495] Bergen. vpp sialffa Kalixsti messu pape vm haustid. anno domini millesimo quadringentesimo nonagessimo quartto.
bref vm norska gozith. Odallss brefit.
Birgitta Ölreksdatter, Abbedisse, og Lafrants Olafssön, Confessor generalis i Munkelif Kloster, bygsle en Klostrets Tomt i Bergen til Klaus Kamper, Hans Fisker og Jokim Fattig og Efterkommere mod 10 Skillings aarlig Tomteleie.
Efter Orig. p. Perg. i Bergens Museum. Begge Segl vedhænge.
In nomine domini amen. Wij systr Birgitta Ølrekx dottr abbatissa i Munkaliifwes klostr ok brodhr Lafranz Olaff son confessor generalis ther sama stadhz widhrkennas oss medh thetta wort nærwarendhis opna breff ath wij hafwa medh begghiæs conuentz samthykt bykt beskedhelighom mannom Clafws kamper ok Hans fiskare ok Jochim fatighe eena wora klosters thopt som ligghr nædhan fore bakhwset nesth Arwidh Swens sons gaardh xj alen langh ok x alna bredh medh thy skilordhe ath the skulo behaldha fornemda grundh i thera liifs dagha ok theres æpthr komandhe ok skulo the gifwa x skillingar i redha pæninga a hwario aare i topta leigho i retthe køpstefno thet sidhrsta korsmesso wm høsten wthan alth hindhr ok mothe mælee. Ok wm swa ær at thoptaleighan wordhr jkke betaladh hwart aar, ok vppa then thima som før ær sakt tha hafwa the siælfwe sith breff forbrwthit. Til meere wisso henghia wij beggiæs wora conuentz jncigle fore thetha breff som scrifwat war i wort fornemda kloster Munkaliif anno domini mcdxcv. wppa sancta Dorothea apthan.
Tre Lagrettemænd paa Sunmöre kundgjöre, at Larens Kok solgte til Hr. Alf Knutssön Ödegaarden Aske i St. Peders Sogn (Borgund) paa Sunmöre.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet kenniss wii efftherskreffnæ men Kaaræ Torkelson Baardh Ionson oc Thorstin Ioonson swornæ lawrettis men i Swnmør ad wii warom i Borghwnd som ligger i nørdræ lwtten i for de. Swnmøør, manedaghen nesth effther mydhfastæ swnnedagh anno domini m cd xc quinto saghwm oc hørdom uppa ad beskeligh man Larenss Kock saldhe welboren man her Alff Knwtthson ein ødhe ioordh som sa hether Askæ [709 aar1495] oc ligger for swnnen Stottæ i sanctæ Pædherss kyrkæ soghn med all lwthwm oc lwnnendom som dher til ligger oc leyet hawer fra fornæ oc nyo wttan gardssz oc innan oc fra sigh oc synæ ærwinghæ oc wndher for . welboren man her Alff Knwthson oc hanss ærwinghæ til ewerdelighæ eghæ frælsth oc akærælawsth for hwærye manne. jtem kenniss oc for de. Larenss Kock ad han hawer vppboredh mynstæ pæningh oc mesthæ som i kawp theress kom som honom well aath nøcdhæ. Thil ythermeræ bewiisningh her wm tha henghæ wii waar jnsiglæ for thette breff som giorth war dagh oc aar som foræ sygher.
købe breff paa Aske som ligger tiill Giskæ.
To Lagrettemænd i Romsdalen kundgjöre, at Östen Einarssön solgte til Hr. Alf Knutssön og Fru Magnild Oddsdatter hvad han eiede i Bolsö i Bolsö Aatting i Romsdalen og Ekreim paa Gossen i Okerö Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl vedhænger.
Thet kenis vi epther screffne men Olaff Olssøn och Anbyrn Asserssøn logrettes men y Romsdal gøre vy vitherligth med thetta varth opne breff ath vy vare a Gizskæ in die apostolorum Symonis et Judhe anno domini mcdxc quinto saghe och hørde aa handher bandh there aff eine halffue velbyrdigh man her Alff Knutzsøn riddher en aff andhre halffue beskedeligh man Østen Enerssøn, i saa mothe ath Østen forscreffne solde her Alff Knutzsøn och ffru Magnildh Odz dotter saa møkith som han otthe y Bøllisøn som liggher i Romsdal y Bøllisøn otingh och saa møkith som han othe i Ekrim som liggher y Gossyn y Okrøy kirke sogn som breffuet vtuiisser, ffraa segh och sine erwinghe och vndher her Alff Knutzsøn och ffru Magnilde Odzdotter och teres ervinghe tiil everdeligh eyge. och kendis och forneffnde Østen ath han haffde op boret minsthe peningh och mesthe som y køp there kom saa hanum vel ath nøgdhe. Tiil mere saninde och beuisningh tha henge vy vare jncigle fore thette breff som skreff(et) var aar och dagh som fore sigher.
breff om Byøllesø och Eckrym i Rwmsdall som her Alff Knutsøn kiøffte aff Østen Enersøn tiill eyædom.
[710 aar1495] 
Erkebiskop Gaute kundgjör, at han under sin Visitats paa Medalhus lod Hervald Olafssön före forskjellige Vidner angaaende hans Hustru Aasas Odelsret til Gaarden övre Krokstad i Skaun i Orkedals-Fylke, der i flere Ætlægge havde været i hendes Slægts Eie, medens alene Landskyld af en Öre deri tilkom Presten paa Gryting.
Efter Orig. p. Perg. i norske Vidensk. Selsk. Saml. i Throndhjem. Seglet mangler.
Wij Gauto medh gudz nadh erkebiskop j Nidross gøra witherligit medh tesso woro opno breffue at anno domini millesimo quadringentesimo nonagesimo quinto tha wj ware i wor wiseterungh i Medellhws kom ther for oss Herwaldh Olaffson uppa syn hustru wegna Aasa medh theim heffdar witnom som hær effter nemfnis om fornempda Aasa odalssiord Krokstade liggiandes i Skawn i Orkadalls fylke effter ty som wi hade honom førelactht ath han skulde ther komma medh synom witnom om fornempda jord, vittnade tha Gunnar Magnasson a Stokkom at han mynnis kono som Aasa Sigurdz/th/otter heit som sath aa Hwale, oc hon war odalssman till Krokstade som kallas øffregarden. Endrid war Aasa son oc erffde sama Krokstade effter syna moder. Bersuen war Endrizson oc erffde thet oc effther syn fader. Tore war Berswens broder oc erffde thet sama effther honom. Gertrud war Toriss syster oc erffde hon sama Krokstade. Eff(t)her Gertrud ware iij døther ij heita Jngeborga tridia Aasa som ær fornempdz Herwaldzss hustru, oc fornempda Krokstad kom uppa henniss part tha som byttis mellom henne oc hennar twem systrom. Peder aa Hwale haffuer ein aff theim systrom oc Jon aa Hallasether i Cleppbo then andra. Item Joar Lodensson hermpde oc synss fader ord som en liffuer at fornempda jord Krokstade haffuer legit vnder adhernempdan etthlegh effter ty som for seigher. Item her Haluard i Medelhws vitnade at tha han kom till Medelhvs liffde Tore fornempde oc fylgde Krokstade, oc Gertrud effter honom, oc sydan the fleire som forscriffuat star. Item vittnade Sigurd a Syolestade at han hørde aldre annat en fornempd jord log vnder fornempde ettleg som nw sacht ær. Item Anderss a Bierghom som ther uppfødder ær, oc hanss fader oc fader fader vitnade at han hørde aldre annat om fornempde Krokstade en som nw sacht ær. Vore tesse fornempde vittne reidebwne at swerie fornempdan vittnisburd om tess kan widrtorffua. Sagde the oc at thet ær flestom kunnoctht at aff tette Krokstade øffre garden gar eit span aff i landskyld arlige som thenne ettleg fylgt haffuer som nw ær sacht, en presten i Gryting eigher then j øre i landskyld arlige en inghen eigher ther meyr vthi. Toke wi forscriffna witnisburd i wore visetering som for seigher oc ransakade [711 aar1496] thet ytherlige boda i Medellhws oc i Skawn oc ty latha wi till meira wisso hengia wort secretum for thetta breff giffuit i Trondheim sama aare som før seigher.
Breff vm Krokstade i Skawn i Orkædals fylke.
Jon Aslakssön, Provst paa Gerpen, Svein Haakonssön, Prest paa Bø, og Olaf Tharaldssön, Lagrettemand paa Grenland, kvittere paa Garder Kirkes Vegne Bergulf Drengssön for 16 Huder, hvorfor Gunstein Thorsteinssön havde pantsat 4 Löbsland i Flateland i Hjertdal til samme Kirke.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim som thetta bref sea ædher høra ssændher Joon Aslakson profwasther a Gerpene Swein Hakonson presther a Bøø och Olaf Tharaldhson lagretesman a Grælande q. g. och syna kunnuk gørandhe ath mith worom a Bøø j presthegardenom a sancti Matthias apostoli dagh anno domini mcdxcvi heimthade mith a kirkiene wegna a Gardene af Bergwlfue Drengsson xvi hwdher firi eina jordh som heither Flathalandh er liggher j Hierdal j Hammars biscops døme som Gunstein Tosteinsson hafdhe seth fyrnemde Gardene kirkie iiii laupa landh i fyrnemde iordh thy frelsadom mith fyrnemdom Bergwlfue jordene honom och hans erfwingiom a helge kirkionne wegna efther almogans radhe til euerdelighe eignar. Til mera wisso oc saninde setthyom mith okkor jnsigle firi thetta bref som giort war degi oc are som fyr seghir.
To Lagrettemænd paa Lom kundgjöre, at Gunnild Halvardsdatter gav Kir ken paa Mo 5 Koleier, som hun eiede i nordre Adulsstad, til Bönnehold for sin Sjæl.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Förste Segl vedhænger.
Thet kennis iak Jon Siwgurdhsson oc Alff Æiwindsson sworne logrettis men a Loom q. gudz oc sinæ kunnikt gørandis ath mith waarom a Monom swnnedaghen nesth efther corporis Christi dagh anno etc. cdcxl vj o saghom oc hørdhom a ath Gunnilde Halwordz dotther gaff oc vnthe then helghe kirkio a Monom oc til presthebolith heil oc heilbrighdhe fore sine saal oc sik til bønehaldz swa mykith hon aatthe j nørdre gardin j Adulszstadhe til awerdhelighe eygho gudh henniss saal naadhe oc sagdhe thet wara fæm kooleigher. Til sanind her vm heinghe [712 aar1496] vy waar incigle fore thetta breff som scrifwet war aar oc dæghi som fyr seghir a fyrnempdhom Monom.
breff om Ødilstad.
Tretten Lagrettemænd paa Voss kundgjöre, at de lovligen tilkaldte af Fru Magnild Oddsdatter have undersögt Markstenene mellem store og lille Ringheim paa Voss, og fundet, at Jorden Sönderager, som Gudrid Bod varsdatter i længere Tid har brugt uden Hjemmel, med Rette ligger til Fru Magnilds Gaard store Ringheim.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 6 Segl tilovers.
Alle men som thetta breff seer eller høre gøre wy witherligth epther skreffne men Olaff Anvidssøn Sivrdh Olafsøn Laurens Anwidssøn Sven Halstenssøn Bordh Odssøn Issac Kallessøn Erik Kallessøn Ketel Brøndwlffsøn Magnuss Halstenssøn Torfin Pederssøn Jon Gwllessøn Sven Gvttormssøn Laurens Torstenssøn och Olaff Endridssøn *suaret lagrettis men oppo Voss qvæde gud och sine, kvngøre vy ath vy vare a store Ringim som liggher oppo Voss y sancte Micelis kirke sokn løgherdagen nesth epther sancte Micels dagh anno domini m cd xc sexto lagligh tiil kraffdher aff velbyrdigh quinnæ ffrw Magnildh Odzdotther ath skode och see och grandeligh ransake sydher agher som liggher y store Ringim ffrw Magnildz iordh som Gvdridh Bodverdoter lenghe fwlth haffuer, ginghe vy tha samstwndes saghe och grandeligh ransaketh stengardh och mardsten som var mellum store Ringim och lille Ringim, varth tha stengarden och mardstenen sydher agher tiil store Ringim och varth store Ringimss egner oppo alle sidher a sydher agher, kraffde tha ffrw Magnild godemendz breff eller beuisningh hure hun kom in y then sydher agher y store Ringims egner, svarede tha fornempde Gvdridh enghen breff eller beuisningh haffde hun ther fore hure then sydher agher kom vndher lille Ringim, kraffde tha ffrw Magnild oss tiil ath vy skulde sighe eppther varth samvidh och som vy vilde answare fore gud huath eller sydher agher liggher tiil store Ringim eller tiil lille Ringim, fvnne vy tha saa fore epter vart samvidh ath sydher agher liggher tiil store Ringim ath epter the lignelsse som vy kvnne see som før skriffin stor. Thiil mere saninde her om henge vij vare insigle fore thette breff som giorth varth aar och dagh som fore sigher.
[713 aar1497] 
Frederik König sælger til velb. Mand Hr. Henrik Krumedike sin Gaard Skeg gen paa Bryggen i Bergen, som han havde arvet efter sin Broder Al brekt König.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, meget afbleget. 4de Segl mangler.
Jek Fredrick Kønick giør vittherlicth for alle meth thette mith obne breff at jegh haffuer solth skiøth och affhendhet oc meth thette mith obne breff sæller skiøder oc affhendher ffraa miigh oc myne arffuinge oc jndh till velbyrdugh man her Henrik Kromdick ridder till Brynlagh oc hans arffuinge till ewigh tidh en myn gaardh liggendes i Bærghen paa bryggen nest søndhen op till lagmantz gaardh oc kalles Skegen huilken gaardh jeg ærffuedhe effther myn brodher Albreth Kønick, oc kiendes jegh megh at haffue vp baareth aff fornemde her Henrik penninge oc fuldh wærdh for fornemde gaardh effther myn eghin nøghe som i vort køp kom tackendes hanom for godh betalingh, oc skall han oc hans arffuinge nydhe bruge oc behollæ forscreffne gaardh till ewigh tidh meth alle sin tilligelsse i længhe (oc) i brædhe. oc kiendes jeg . . . . . . . . [arffuingæ] inghen dell eller rettighedh at haffue i forscreffne gaardh effther thenne dagh i nogher maadhe men skall bliffue hoss fornemd her Henrik oc hans arffuinge som forskreffuit staar. Oc beplicther jeg meg oc mine arffuinge at ffrij [hiemlæ] oc fuldkomelighe tilstaa fornemde her Henrick oc hans arffuinge samme gaardh meth alle sin tilligelsse i længhe och bredæ som ffør [er] rørth fore huer mantz tilthale som ther kan paa thale meth rætthæ. Sker oc saa thet gudh forbiwde at fornemde her Henrick oc hans arffuinge ey ffinghe fornemde gaardh for myn vanhiemelsse skuldh tha beplicther jegh oc myne arffuinge fornemde her Henrick oc hans arffuinge saa godh en gaardh igien atuederlægge foruthen noghere hindre hielperede eller igiensigelsse ther emodh i noghere maadhe. Till ytthermere forwaringhe oc [fastheedh] hengher jegh mith jndsighell nedhen thette mith obne breff tilbedendes hederlighe oc [beskedhelige] men her Arne Gundersson fforstandher i Castelledh Oluff Haquonsson S(i)wordh Haquonsson oc Marqwordh Stake raadmen i Kongelde at the oc hænghe therres jndcigle meth mith fore thette breff. Datum [Bahuss] ipso die beati Gregorij pape anno domini mcd xc septimo.
[714 aar1497] 
To Mænd kundgjöre, at Baard Arnessön kjöbte af sin Söster Elen Arnes datter 2 Öresbol i Gaarden Alnes i Flote (nu Kors) Sogn, Nes Aatting (i Romsdalen.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Allom mannom them som thetta breff see eller høra helsar iach Erik Arneson och Ængelbreckt Arneson q. gud och syna kunnockt gørande med wart opne breff ath Bard Arneson køpthe aff sinne syssther Elin Arnedotther ij øres bol j Alnnes j Flotha kirkia sokn och i Neess attungh med o(llom) lwthom och lunnendom fra forno och nyghia for iiii korlagh, strags betaladh, fframdeles staado ij kørlagh j ghen. thet ena gafwom wij før de men Erik och Ængelbrekt Elines sone søner til, och stadfestom thet køpth som the sysskeniin giorde och annath kørlagch gafue the oss Ængelbreckth Kolbiørnson och Johan Arneson. thy stadfestom wij thet twegge øres bol kop kuith och frelstz for huariom manne wndhan oos och warom æptherkommandom och wndher Ængelbreckth Kølbiørnsson och Iohan Arneson och wndher therras ærwingom til altz odals. Til ythermera wisso sæther iach Erik Arneson mith jncigle for thetta breff och æpther thy min broder Ængelbreckth hafwer ekke jncigle bedis han beskedeligs mans jncigle Olaff Arneson til ythermera forwaringh. Scriptum Widhøn anno domini mcdxcvii *sone ffiorten dagha æpther paska.
Biskop Herman i Hammer mageskifter fra Bispestolen to Gaarde Lunde i Aals Fjerding, Horgen Sogn, til Stefan Guttormssön og Andres Thorgeirs sön, mod Gaardene övre og nedre Vang og 15 Lispund i Gulle i Jævnakers Sogn (Hadeland).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 7 Segl vedhænge 1, 2, 3, 4, 6.
Vy Herman med gudes nad biscop j Hammar kunnuckt giørom allom mannom ath anno domini mcd xc vij llagerdagen nest effter natiuitatis Marie giorde wy thette iordeskiffte med wort hederligx capituli rade med Staffan Guttormsson och Andres Torgiersson. ffingie wy tha for de Staffan och Andres ij garde som hethe Llundhe liggiendes i Aall i Horgene sokn a Hadeland som før haffuer lighet wnder biscopxstolen i Hammar som arlige renther ii/-j/ pund med luthom och lundhom som ther till ligger etc. inthet wndertaket. ffingie wy ther moth ighen aff for de Staffan och Andres vi øres booll i nædre garden i Wange och vi i øffre garden och i part i Gullæ som ligger i Iamnaker sokn med [715 aar1497] luthom oc lundhom som ther till ligger och lighet haffuer fra forno och nyghe inthet wndertaket. Gullæ renther xv linspund a huarie are en for de bade gardene i Wange renthe ij pund a huarie are. Tesse neruarendes then tiid thette iordeskiffte giort war hederlig man her Pæder Iensson canik i Hammar och sokneprest a Gran Andres Amundsson a wabn Borgher Torsson Lasse Amundsson Orm skarff Staffan Guttormsson Andres Torgiersson logrettes monnom som sine jnsigle hengie for thenne cirographum med ware jnsigle som giort war aar och dagh som for sigher.
To Mænd kundgjöre, at Helge Björnssön solgte til Hans Haakonssön 1/2 Markebol i Sappamo i Trygstad Sogn (Borgesyssel).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom theim som thetta breff se eller høyra sender Sten Gunnarson och Albricth Hanson lagrettes men (q. g. och sina) kunnocth gørende ath mith warom i Bredegh som ligger i Esbergsokn och i Trøgienborgs ffierdongh pa sancte Thome apostoli afftan anno domini mcdxc septimo sagom och hørdom a ath Helge Biørnson vederkendes ath han hadhe salth Hans Hakenson eth halffth marka bool i Sappamonum som ligger i Trygxstadha sokn med lutum och lunnennom som ligger och ligith haffwer i ffra ffonno och til nyo vtan gards och innan ffrelst och hemholth ffyry hvariom manne i ffra Helge och hans erwingom och vnder Hans Hakenson och hans erffwingom til ewerdeligh ego och alz affredes, hølde the ther handom saman Helgie och Hans vederkendes Helgie i samma handerbande ath Hans Hakenson haffwer bittaladh Helgie ffyrsta pening och øffsta som i kop tera kom badhe ffor iakwedhe och iordhewerdh. til mera visse och sanninde hengiom mith war jnsigle ffore thetta breff som giorth war dagh och aar som ffore siger.
Herlag Biskop, Narve Thoressön Erkeprest, Erik Erikssön Lagmand samt Borgermester og syv Raadmænd i Oslo vidne, at den paa Akers Thing ved ulovlig Budkavle samlede Almue fra Hr Knut Alfssöns og Fleres Len vedgik, at den var stævnet did af Bönderne i Nes og Odal, og at de intet havde paa Hr. Knut eller hans Tjenere at klage hverken för eller nu. Udstederne lyste derefter hver den for Landraademand, som efter denne Dag opskar eller adlöd slig Budkavle, og Almuen lovede at lyde Hr. Knut og alle Andre, som havde Rigets Len af Kongen, samt betale hvad de efter Norges Lov pligtede.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Münch. Saml. Af de 11 Segl mangle 9 og 10; de övrige tildels itu. [716 aar1498] 
Vii Herlog med gudz nad biscop i Oslo Narffwe Thoresson ercheprest Erick Ericksson lagman j Oslo Helge Biørnsson borgemesther Gerulff Torki(l)sson. Tordh skaat. Gwnnar Hakonsson. Bertill kock. Torgeir Palsson Jon B[iar]nesson oc Sigurd Helliæsson radmen ther sama stadz gøre alle widherligt at tiisdaghen nest effther kyndelsmesso anno domini mcdxc octauo ware wii a Akerssting widh Akersshuss tha som almwghen aff all Akershwss leen oc aff flere gode herrers leen her swnnan fieldz i Norige woro ther samblade at thinge. kom tha till them welboren man her Knwt Alffson riddere oc høwitzman oppa Akershwss oppa wor nadige herre konnung Hansses wegna oc spurde almwghen at hwar fore the ware saa forsamblede helder hwo som them haffde saa vtkommet helder oc om the haffde honom noghet at skylde heldher noghen aff hans thenere. Huilkit almwghen swarede offuer alt oc hwar fore segh at the bøndher aff Nes sokn oc Oodall haffde them vtkommet med theres budkaffwle som the haffde først opskoret som ware brente a ein endhe oc hanck i andhen endhe oc wiste ey hwat som thet gialt oppa før en the komme till tingx. Oc sagde segh alle saman oc hwer serdeles inthet at haffue for ne.her Knut at skylle helder nogre aff hans thenere hwarke aff the leen som han n[w haffuer helder] aff the leen som han førre haffde. Wore tha almwghen beger[ende] aff for ne. her Knwt at han skulde holde them med Noriges l[agh . . . . . . swarede] tha her Knwt at han wilde thet gerne gøre oppa wor nadige herre konungx wegna oc gerne wilde . . . al . . . . . . . . almwghen skulle icke haffue omaget segh thi . . . . . . . . her Knwt aff them om ther war . . . . . . . . . . . . . skulle icke haffue them i flock oc følge med them . . . . . . . igen. Tha swarede almwghen . . . . . . . . . . . . . . noger swadane men skulle ware i theres selskapp. [Loff]wade oc all almwghen oc hwar serdeles fore segh . . . . . . . . the skulle aldrigh her effther noghen tiidh vtlope [effther] swadane owiise mentz budkaffwle. Fframdeles oppa [wor nadige] herres konung Hansses wegna oc Noriges riges bistand lysde wii for ne. Herlogh biscop i Oslo med the gode herrerss oc flere gode [mentz] samtycke som tha nerwarendes ware fore all almwghen at huilken aff them heldher noghen andhen riigher helder fatugh vngher helder [aldradher] nogher tiidh her effther dyrffues at skeere opp swadane budkaffwle som the nw giort haffue oc huilken som ther effther løper . . . . . . hwo som thet helst ware kan. tha skall han ware san landraademan bade wor nadige herre konungx oc saa Noriges riges . . . . . . . . . [717 aar1498] thet skeer saa at wor nadige herre konung heldher noghen hans nad gode men som land oc leen haffue aff hans nadhe . . . . . . . tilbiwdende oc serdeless mackt liggher oppa. Framdeles loffwade oc all almwghen oc hwar serdeles fore segh [ath the skulle] her effther ware for ne her Knwt i sine leen oc the andre gode riigens men hwar om segh i sine leen effther thy . . . . . . . . konung haffuer hwar serdeless forlent her i righet hørige och lyduge i alle mathe oc giffue oc gielde them . . . . . . . . alth thet som them bøør vt at giffwe oppa wor naduge herre konungx wegne effther Noriges lagh som gamall sedhwane haffuer warit her i landet. Till sannind her om oc ytthermeire stadfestning at thette skall obrygdelige holdes som firesigher sette wii wort secretum oc inzigle fore thette breff som giort er aar, dagh oc stædh som fireseigher.
Arne Aslakssön og 3 andre Lagrettemænd vidne, at Ragnild Thoresdatter og Katrine Germundsdatter solgte til Amund Arvidssön sin Arvelod efter Gudmund Olafssön i Birke paa Veldre i Ringsaker Sogn. (Hedemarken.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thetta breff sea eller høræ kienness vy Arne Aslacson oc Nilss Olsson Gunnar Torstensson oc Haraldh Gudmundsson swarnæ logrettessmen q. g. oc synæ kunnucht gerendess ath vi varom j nedhre Nypingghen saagom oc hyrdom beggiess there ordh oc handhebandh Amundh Aruidsson oc Ragnyl Torerssdotther oc Kadryn Germunsdotther oc seeldhæ tha Ragnyl oc Kadryn fornempdhæ Amundh saa mykyn arffuedeldh som them var tiil falleth epther Gudmundh Olafson badhe j løsæ oc j fastæ j medall gordhen j Byrkie som liggher a Veldhræ j Ringiess okersonkn fra segh ok synæ eruinggæ oc tiil fornempdhæ Amundher ok hanss eruingghæ oc bytaleth tha han mynstæ peningh ok mestæ oc alth thet i thera kiøp kom quither oc lidugher oc akierelauss for haaræ mannæ ther meiræ saningh tha hengiom vi vorth insiglæ for thetta breff som saa eithæ Arnæ Aslaacson Nilss Olsson Gunnær Torstensson oc Haraldh Gudmunsson. Datum Asloye in secunda feria post dominicam quadragesimam anno domini m cd cx viii.
[718 aar1498] 
Knut Alfssön, Hövedsmand paa Akershus, pantsætter til Erkebiskop Gaute i Nidaros Björöen og Björö Gods (i Halmö Sogn, Naumedalen) for 200 Mark Penge. (jfr. No. 884. 1015. 1019.)
Efter Vidisse af 1 August 1539 i norske Rigsarkiv.
To Mænd kundgjöre Ingerid Aslaksdatters Tilstaaelse om, at hendes Husbonde Thorleif Thordssön havde solgt Gunleik Halvardssön 1/2 Markebol i Bjerke i Hof Sogn (Röyrdal paa Vestfold).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene vedhænge.
Ollom monnom theim som thetta bref see ædher høyra sender Beint Sebiørnson oc Olaf Eiuindzson q. g. oc sina kunnukt gørandis at mit varom a Hofue som ligger i Hofsokn i Røyrdale sunnadaghen i fulla viku fasto anno domini mcdxc nono saghom oc høyrdom at Ingerid Aslacxdotter kendis for os at hennis bonde Tolleif Tordzson hafde selt Gunleik Haluardzson /-j/ mark bool iardar i Byørko som ligger i Hofsokn frelst oc heimholt for huariom manne fra segh oc sina aruinga oc vnder fornemd Gunleik oc hans aruinga till æuerdaligha eigo oc alz afrædis kendis oc fornemd Ingerid for os at fornemd Tolleif hennis bonde oc hoon hafde vpboret fyrsta pening oc øfste oc alla [719 aar1499] thær i millan efter ty som i kaup teira kom for fornemd /-j/ mark bool. Til ytermeira vissa oc sannind her vm heinge vy vaar incigle for thetta bref som giort var dag oc aar som for seigher.
Breff for Byærkæ.
Erik Erikssön og Thormod Jonssön, Lagmænd i Oslo og Tönsberg, tildömme Hr. Henrik Krumedike Gaarden Texlenes (i Vaaler), som Amund Jonssön efter Lasse Mus´s Död havde faaet sig tildömt af Erkebiskoppen og det nordenfjeldske Rigsraad, uden at den, som havde Gaarden i Pant, var stævnet dertil. (jfr. No. 895. 998.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Et Segl, paatrykt under Brevet, er affaldet.
Ollom monnom theim som thette breff se eller høre sender Eric Ericsson oc Tormodh Jonsson lagmen i Oslo oc Tonsberg quædiu g. oc synæ kwnnockt gørande at kom fore oss oc radmennena vppa commwnet rigens radh offuerwarandes midfasto løgherdagh anno domini mcdxcnono aff eynne halffuo velbirdigh man her Henric Krwmdig riddare høffuidzman vppa Boohwss aff andre halffuo Amund Jonsson a vapn. talade tha fornemd her Henrik til Amwnd och sporde honom aatt for hwar skuld han haffde tagit ein gard i fra honom som hether Texlaness eller meth hwat rett han haffuer folt then garden sidhen Lasse Mwss død bleff eller hans fader som godzet haffde panthat, Amund swarade oc sagde at han haffuer folt thet effther then dom som han fik vppa Jærssøn aff erkebiscopen oc aff the godhe herrer nordan fieldz. her Henric swarade oc sagde ath honom mistyckthe vppa then dom sakar thess at malz eighanen var ekke rett fore kommen vppa then andre sidhan som garden haffde panthat Texlaness. Kraffde tha fornemd her Henrich oss ath segia sik rett, oss lagligo til kraffde, sagde mer meth the gode herrers radhe som tha hia oss vare fornemd her Henric garden til hande igen oc lanskyllen meth sa mykla som Amundh vpburith haffde sidhen thet domsbreff wtgiffwit var som Amund Jonsson haffuer vppa fornemd gard Texlaness. Til sanind her om settiom vi var insigle fore thette breff som giort var dagh och aar som fore segher.
lagmans dom paa Texleness om then landskyld.
[720 aar1499] 
Biskopperne Herlag af Oslo og Herman af Hammer, Kantsleren Jon Paals sön og Lagmændene Erik Erikssön og Thormod Jonssön tildömme Hr. Henrik Krumedike som Lasse Mus´s Söns Arving Gaarden Texlenes i Vaaler, som Amund Jonssön uretteligen havde tilegnet sig og erhvervet Dom paa af Rigsraadet Nordenfjelds. (jfr. No. 895. 997.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 förste Segl mangle.
Wij efftirskreffne Herlag met gudes nade biscop i Aaslo, He(r)man met same nade biscop i Hammer Jon Powelsson prowest i Marikirck i for ne. Aaslo oc Noriges rigens canceller Erick Ericksson lagman i for ne Aaslo Tormod Jonsson lagman i Tonsberg giøre alle wittherligt at aar efftir gudes byrdh mcdxcix løffwerdagen nest fore søndagen letare i Aaslo nerwerendes flere gode men som ther tha oc tilstede ware ware skicket i rettæ for oss heiderlig oc welbyrdug man her Henrig Krwmdick ridder oc høwitzman paa Baahwss paa wor nadige herres wegna konung Hans etc. paa then ene oc tiltalde welbyrdug man Amwnd Jonsson i Skyden paa then annen siide om Texleness som ligger vdj Wallesogen hwilcket for ne her Henrig bewiste met et breff swo lwdendes at Niels Mwss haffde køpt for ne. Texleness aff [Heffwe gwld] oc frwe Gertrwd Amwnd Boldes arffwinge till ewinnelige eyge met Jon Elifssons raad oc sambticke som rett odelssman war ther till fore otte oc fyretywge kørlag, xx mark hwide engilske hwilcke for ne. Texleness for ne Niels Mwss vntte oc gaff syn kære søn Lass Mwss met hans arffwinges willie oc sambticke. Sammeledes fandes then dom oc eckj wed macht som Amwnd Jonsson fick paa Jersøen aff rigens raad nordenfieldz fore for ne Amwnd Jonsson haffde then vlaglig wonden aff them i swodan mathe fore for ne Lass Mwss war eckj paa stemffd tiid hwilcket for ne. Amwnd Jonsson personligen bekende oc tilstod. Tha efftir tiltall genswar breff oc bewissning som tha fore oss i rettæ lagdes paa bode siider worte ther paa swo for rettæ sagt at for ne. her Henrig Krwmdick Lass Mwsses søns arffwinge skall nyde oc følge for ne. Texleness til ewinnelige eygæ met alle hennes rettæ tilligelsæ som er agger eng skow marck fyskwatn feegang woit oc tyert enngttet vnnæntagen ehwad thet helst oc nogen tiid neffnis kan i nogre mathe. Giffuit aar dag tiid oc sted som forskreffuit staar vnder wor secrete oc indsegell.
breff paa Texleness.
[721 aar1500] 
Kong Hans giver ved Kantsleren Jon Paalssön Thorevil Grundessön Landsvist, forsaavidt han har nogen Skyld i Bergulf Svenungssöns Död, og paalægger Sysselmanden at undersöge Sagen.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Et Brevet uvedkommende Segl er samme tilsyet.
Vii Hans med gudz nad Norriges Danmarks Sweriges Wendes och Gotes konnung hertug j Slezswig och j Holzsten Stormaran och Dytmersken greffue j Oldenborgh och Delmenhorst sender ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyra q. g. och sine. Weer williom ath theer widher ath weer haffwom j heider widder gud saker godra manna bønistadar giffuit /Th/orewill Grwndesson om honom kan noghen sagh tilkomme fore Biergwlff Swenungssons afftagh oforsynio grid och frid fore oss och hwariom manne till sancti Johannis dagh om mytsameren her effther nest kommande med theim hette ath han bøther widder gud och erffwingie hins dawde. Byodum weer syslomanne warum och theim som aleigomall war jnne haffwa ath proffua mall hans. oll ophaff. widderatto. gridestader. wiglysning och hwasso langt liideth er fra thy thetta wigh wunnit war hiowarande och laglige forestempde erffwingie hins dawde och hwat wisso han gør oss fore tegn och botum eff han proffwazss bothamader werda och riita thet proff atther till oss ath thy sannezste som fezss ath thesso maale. En fulkommaliga forbyodum weer hwariom manne wandrada ath awke ædher awke latha widder han jnnan thessom warum gridom. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiort ffee och friddi. War thetta breff giorth j Oslo mandaghen nest effther Polsmesso anno domini md aa syttiandhe aare riges warss Norriges. her Jon Polsson prosther ath Marie kirkio j Oslo canceller war jnciglada.
Kong Hans frigiver ved Kantsleren Jon Paalssön Björn Thorgilssön og Haldor Andulfssön for al Tiltale, fordi de havde været med, da Lasse Skjol blev ihjelslagen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vii Hans med gudz nad Norriges Danmarks Sweriges Wendes och Gotes konung hertugh i Sleszwigh och Holzsten Stormaran och Dytmersken greffwe i Oldenborgh och Delmenhorst sender ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyra q. g. och sine. weer williom ath theer widher ath weer haffwom i heider widder gwd saker [722 aar1500] godra manna bønistader giffuit Biørn Trugilsson och Haldor Awdulsson fore thet the wore j flock och fylghe med then tiid Lasse Skioll war j heell slaghen oforsynio landzwisth och fulle qwittan ath the skule ther fore ware qwitte och frii leduge och lawse och allwnges aakerelawss fore oss och hwariom manne swa ath jnghen fødd ædher ofødd skall haffwa mackt theim fore then sagh ath hindre ædher hindre latha. kreffie platze. mødhe. reeke. qwelie. hindre. hindre latha eller i nogre madhe omaghe noghen tiidh her effther hwaszket vppa wore och kronenne weghne icke och helder erffwingie hins dawde fore før t afftagh. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiort ffee och friddi och werda aldra bothamader sidhan. War thetta breff giort j Oslo dominica trinitatis anno domini md aa syttiande aare riges warss Norriges. her Jon Polsson prosther ath Marie kirkio j Oslo canceller war jncigladæ.
Fem Mænd kundgjöre, at Fru Ingerid, Abbedisse (i Nonneseter i Oslo), enedes med Eivind Jussesön og Finn Lodinssön om at lade Udstederne opgaa et ret og lovligt Gadelöb mellem Ringstad og Medalnes Gaarde paa Enebaks-Nesset, hvilket derpaa efter Lagmandens Dom fastsattes til begges Parters Tilfredshed.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 47. Nr. 11. Levning af 3die og 5te Segl.
Ollom monnom theim som thetta breff see eller høre sendher Berdor Trondsson Olaff Halwardsson Henrik Toresson Arne Jerwndhsson och Torsten Arnesson (q. g. och sine) kwngørendhe ath Botolffzmessæ affthan anno domini md worom wy a Ringhstadhe som ligger i Ignebacke a Næsedh och hørdhom wppa ath hederligh och erligh jomfrw frw Jngeridh abdyssæ taledhe tiil Ewindh Iwssesson och Fin Lodhensson bødh theim eith retthelighet och laglighet gatwleghe mellom Ringstadh och Mædhelness effther thy som domsbreff och lagmansens orskwrdh ther wm jnneholdher och wtuiser swaredhe tha fornempdhe men ath theim ther wm wel athnøgdhe, ginghe wy tha saman samstwndhess och flere godhe men med oss och effther beggiess there samtyckiæ tha lagdhe wy mellom fornempde gaardhe einæ loglighe gathw som theim wel nøgdhess wppa baadhe siidher swa ath the skulle inthet aff taghe och inthet tiil vtthan som wy giordhe och skall nw i Mædhelness haldhe gatwgardhen swnnan tiil swa langhen som giordhet tiil swarer och sidhan skall Ringhstadhe taghæ widh och gærdhe then gardh swa lenghe som sameghnan tiil swarer och skall alth annedh [723 aar1500] liggiæ tiil Ringstadhe for westan gatwgardhen tiil ewinneligh eighe och teslikess gatwn ewinneligh tiil Mædelness. Her wm tiil sanindhe henghiæ wy wor incigle for thetta breff scriffuedh stedh dagh och aar som før sighr.
Breff wm gathene mellom Ringstadh och Mædelness.
To Mænd kundgjöre, at Fogden Simon Andressön satte Laas for Presterne Jon Nilssöns og Peders Fiske, fordi de ikke derom kunde forliges, men sloge hinandens Laas itu og gik til Fisket med væbnet Haand.
Efter Orig. paa Papir i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom godhom monnom them som thetta breff see eller høræ sendher Arne Eynarson oc Liidword Arneson q. g. oc synæ kunnucht gørande at wii worom pa Brwnla sancti Botolphii dagh anno domini md sogom oc hørdom att her Jon Nielson prester a Tiødelinge spørde Symon Andreson myndeligæ for hwat sacher han satte syn loos for wor fiiske her Peders oc myno en Symon swarade thet stonder ek till medhan j kunne ecke forliches oc hwar slaar then anners laas synder oc ganga tiill fiiskes med weriande hand oc kunna ecke førliches som jach haffer hørt *off dandemen ati agha aller lichamyket j fisket thii satte ech myn loos meder etthren swa lenge j kunne bether forliches oc maghe høra hwar som skuld haffer j thii erendhe. jtem sporde oc her Jon fornemd Symon om han hade nogor skuld for thet eller han bad hanom setie syn loas ther for en Symon swarade jngen skuld haffue j ther *vttman hwa etther skyller ther for thaa gør han etter orett ok wiill nogher ther poo tala thet iech giorde j then maathe thæ wiill iech ther tiill swara æ ner oc hwar mech tiill [stemt werder.] Och [tiill sannindhe] her om settiom wii acker jnsigle for thetta breff som giort wart degi som for seghir.
Item Symon Andreson fogoten sette sin las for fisket.
Anund Björnssön Teiste sælger 2 Öres Leie i vestre Dal paa Snaas i SparboFylke til Einar Anfinnssön for 22 norröne Mark.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge, tildels itu.
Allom mannom theim som thetta breff see heller høra helsar iach Anundh Biørnson Teiste kierligha med gudi kungørande med myno [724 aar1501] vpne breffue at iach haffuer salth och vplatit myn iordh som heither Dalum j væstregardenom som ligger vppa Snaas i Sparbo filkie haffuer iach salth beiskedheli(g)om manne Enar Anfinson ii øyris leigho i Dalum føre xxii marker nordren i silffuer och kopar vndan mich och mynom erwingiom och vnder fornemde Enar och hans ervingiom til everdelighe egho med lutum och lunnadhom vatn och veidhestadhom som ther til ligger oc leghath haffuer fran forno och nyo einthe vndan taghith och haffuer fornemde Enar betalath mich halfvan peningh och heilan swa at mich vel atnøghier som i vorth kiøp kom med dandemanne radhe. til ytermeer visse och sanind her vm tha beides iach dande manne jnsigle med mith eghit insigle som heither Erich Tharaldeson Arne Østeinson och Ivar Thorsteinson før thetta breff (som) scriffuat var a Vynia anno domini *mcdcprimo jn die sancti Sigffride episcopi et confessoris.
Amund Sigurdssön, Lagmand i Skiens-Syssel, tildömmer Vermund Anunds sön og hans Sön Folke, som Arv efter den förstes Dattersön Snare Odds sön, 8 Markebol i Haathveit og Throndarthveit i Nissedal, hvilken Arv Torevil Grundessön efter sin Broder Olaf ulovlig besad.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet indvendig paatrykt.
Ollom monnom theim som thetta breff see eller høræ sender Amund Sigurdson lagman j Skydasyslæ q. gudz och sinæ kwnnukt gørande at jek var i Bergulffs garde i Skydo mydfastæ lugerdagen vppa radstogon anno domini md primo kom fore mek aff ennæ halffuo Vermund Anundson och Folke son hans och taladæ til Torevil Grwnda son vm then arff som Olaff Grwndeson tok fra Vermund och hans son och Toreuil erffde sin broder och fyldæ framdeles thet som Olaff haffde vlagligæ takit i x aar vttan theires loff eller mynnæ som var Hatweit iiii marka bol och Trondætweit iiii marka boll oc ligger thenna jorder beggiæ i Nissæ dall a Telamarken och erffdæ for Vermund tessar jarder effther sin dotter son Snere Odson. Domlagdæ for men Vermund och Folke och Toreuill vm thettæ mall. Var thet myn domer och lagarord medh logretteno radæ och samtykt medh theiræ dome ath for der men Vermund (och) Folke skulæ j gen haffwa forst jordenæ Hatweit och Trondætweit och skal han och i gen føræ alt thet som toko ther aff gardæ vlogliga kærold eller annet hwat som til garden hørdæ och thet som han k[wnn]æ ikke gøræ sek medh vitnum thet skuldæ han i gen føræ medh swornum eidæ. Och skal for der Toreuil geffuæ theim for dom Vermund och Folke fore landskylden som their [725 aar1501] toko vlagligæ och fyldo rangligæ i x aar xx kyrlag i godom femettnom peningom och haffua bitalet x kyrlag innan krossmessæ nest kommer oc fem kyrlag innan Botulswokw nest epther och fem korlag ath krosmessæ ath hausten nest komandis. Och haffuer for Toreuill nokon laglig til talæ vm for godz tha skal han theim lagligæ til talæ forstæ thennæ dom er holden oc peningæ æræ fulkomaligæ vth græiddæ theim i hender som [breffwet] til sigir. Och til sanynd her vm setter jek myt inciglæ fore thetta breff som giort var degi och aare som fyr sigir.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Amund Halvardssön gav Eidsbergs Prestebol 2 Öresbol i Brandsrud i Herlands Sogn (Borgesyssel) til Sjælemesser for sig, sine Forældre, Söskende og Arvinger.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom them som thetta bref se eller høre sendæ Torgyls Euinds son oc Hans Hakons son suorne lagrettismen q. g. oc sinæ. kunnukt gørendæ at a snnnedeghi nest fore sanctæ Karinss dag. anno domini mcdxcix. varom mith i Eidzbergs kirkie. saghom oc hørdom at thau heldæ handom saman. sire Gudmund Elifs son oc Amund Haluards son med them skilordom at for Amund Haluards son gaf til Eidzbergs presteboll ii øres boll ierder i Brandzrudi liggiendæ i Herelandz sokn. for sek. oc for sinom faders oc moders oc syskinæ sælom them oc sek til euerdælighæ bønehold fra sek oc sinom eruinghom oc til for Eidzbergs prestebol til euerdelighæ eighæ. Til yttermeire sanind her om. hengom mith okker jncigl for thetta bref. scrifuet oc giort anno domini mdi jn profesto sancte Katerine virginis et martyris.
Broder Diderik (Munk i Varne) sælger til Orm Alfssön 1 Markebol i Mo (i Hjerdal), som Eivind Lifssön havde givet Varne Kloster.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. 1ste og 2det Segl vedhænge.
Ollom monnom theim som thette breff seer eller hører kennes jegh brodher Dyryk medh thette myth obne breff ath thenne breffviser Orm Alson haffver køpth aff meg j markæ bol j Monum som Evindhæ Liffveson gaff til Varne kløsther. thy haffver forneffnd Orm løsth thet igen aff førneffnd brodher Dyryk for i vj mark hesth ok ligger i forneffnd Ormss samegn til Medelandh thette giordhæ jeg forn d. brodher [726 aar1502] Dyryk aa myn (herre) prierenss vegne ok viliæ. Til yttermeyre bettre bevissning beydis jeg forneffnd brodher Dyryk thesse godhe menss incigle nedhen fore thette breff som saa hethe Bergulff Drengson Sivgurdh Tofson ok Jon Drengson som giorth var a Holme i Hiertale anno domini md j o.
Amund Sigurdssön, Lagmand i Skiens-Syssel, afgiver paa Gunnulf Thor steinssöns Forespörgsel sin Erklæring om Odelsretten til Gaardene Gulberg og Silkestad i Eidsbergs Sogn i Borgesyssel. (jfr. No. 1013.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet indvendig paatrykt.
Kennes jek Amundh Sigurdson lagman i Skydasyslæ q. gudz och sina med thetta myth opnæ breff ath Gwnnulff Tostenson var ner mek och spurdæ mek vm sith adall som hans fader atte i gardh och i en oydagard som heiter Gulberg och Sylkæstad och ligger j Eidzbergs sokn i Borgasyslæ och helfften i for jorder sagdis han haffuæ selt sin broder Berg Tostenson gud hans siell nadæ som var syster atte Birgittæ Sigurdz datter gud hennes siel nadæ och hon thennæ jordmwn erffdæ epther sin barn och broder barn for Gwnulffs. Nw epther odals bolken och konong Hokons rettæ both hauer jek a mynæ broders vegnæ och mynæ Haluard och Sigurd Sigurdz synir helfften j for jordom peningæ laust och andre helfften skal han loysæ fore peninga epther thy thet er hans odal. och var syster thet fek i sin helmings felag en thet som hon erffdæ sin barn och hans broder barn skal han i gen haffwæ vttan peningæ som fyr sigir. jtem er jek skyldug myn broder xii mark fore i hest forstæ gud vil ath Haluard eller hans vissæ bod komer til mek tha vil jek bytala honom sin hest til godæ reidæ. och sidan er jek begiærendæ myn trediæ parth aff then arff som mynæ broder haffuæ wp boret epther thy som lagen sek ther wm geffuæ. Och til sanynd her vm trykker jek myth inciglæ fore thetta breff som giorth var i Skydo tostdagen i pascæ viken anno domini md secundo.
Laurents Anderssön, Prest paa Vaage, testamenterer forskjelligt Lösöre og Jordegods til Biskop Herman i Hammer, til Domkirken og St. Katarinas Altar i samme, til Vaage, Sandbo, Sel og Lesje Kirker i Gudbrandsdalen, samt til flere Kanniker i Hammer.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle. [727 aar1503] 
Thet kenness jek Lauffrenss Andersson prester a Waghe ath meth myn frii willie ok welmakt gør thette mit testame(n)t gudhi ok jomfrwe Marie til loff ok hether ok myn fattighe siell til hielp ok trøst. Primo giffuer jek mynom herre bispen biscop Herman biscop i Hambre i xij lodh skal. jtem til sancte Katerine altare i Hammarss doomkirkio en halff bygdh gardh a Doffre som heiter Arne gardh som arligh renter ij huder ok i engelandh hether Haldorhuss som arligh renter iij skillinghe. jtem til doomkirken til bygningh i oxe i koo ok i kyrlagh sawdher. jtem sancti Petri kirkie a Waghe ij kør til wax . . . . [ke-] til wm viij kyrlagh. jtem til Sandboss kirkie i tiere tunne ok brodløn meth. jtem Siilss kirkie i manuale wm iij kyrlagh. jtem Lesier kirkie i kyrlagh i rugh ok i kyrlagh i korn i monstrancia. jtem her Hanss i iij lodh skedh ok i oxe ok i koo. jtem her Karl iiij lodh skedh som mester Tomass war migh skuldogh ok i oxe swort. jtem her Jwer i alkedhe som stor ner Atzer Simunson a Doffre got fyr ij kyrlagh. jtem her Kolbiorn ij alne [quern] som Morthen klukkere er migh skuldogh. jtem til prestebolet a Waghe xx kyrlagh i all handhe nytte penninghe. Til ythermere saningh herwm hengher jek mit jntzegel bidhindess her Hanss *jntzegel sith jntzegel fyre thette breff er giort war i Hambre anno domini mcdtercio die sanctorum martirum Tiburcii et Valeriani.
Biskop Hans i Bergen forbyder paa Kongens Vegne at sælge eller tappe Öl, Mjöd eller anden Drik i Stavanger uden med Borgernes Tilladelse.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Levning af Bispens paatrykte Segl.
Vii Hanss med gudz naad biscop i Bergen. helsæ alle de dande men som biggiæ ock boo i Staffwanger kerlig med gud kwnnucktgørendiss med thetta wort opnæ breff. ath wij vppa wor nadige herres wægne affloffwæ ock forbiudhæ nagrom ath selliæ heller tappa nakod øøll miødh heller hwad helstz dryck thet kan wara der i Staffwanger vthen med borgrænss loff som der boo nema hwar som annarss giør wiliæ kommæ i skuld heller skadhe derffore ock wara wpptøker. Till sannende her wm trickiæ wii wort secret ffore thetta breff. Datum Bergis anno domini milesimo quingentesimo tercio die sanctorum martirum Gereoniss sociorumque eiuss.
[728 aar1503] 
Kong Hans giver ved Kantsleren Jon Paalssön Thorer Thorgilssön, som havde været tilstede ved Drabet paa Thord Nilssön, Landvist, og paalægger Sysselmanden nærmere at undersöge Sagen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vii Hans med gudz nad Norriges Danmarks Sweriges Wendes och Gotes konungh hertugh i Sleszwigh och i Holzszen Stormaran och Dytmersken greffue j Oldenborgh och Delmenhorst sender ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyra q. g. och sine weer williom ath theer widher ath weer haffwom j heider widder gud saker godhe manne bønistader giffuit Thorer Torgiwlsson som atwiste sagh er tillagd fore Tord Nilssons afftagh vforsynio grid och frid fore oss och hwariom manne till sancti Johannis dagh om mydsameren her epther nesth kommandes med theim hette ath han bøther widder gud och erffwingie hins dawde. Byodum weer syslomanne warum och theim som alleigho mall war jnne haffwe ath proffwa mall hans. oll ophaff widderatto. gridestader. wiglysingh och hwasso langth liideth er fra thy thetta wigh wunnit war. hiowarende och laglige forestempde erffwingie hins dawde och hwat wisso han gør oss fore tegn och botum eff han proffwazss bothamadher wara. och rithæ thet proff atther till oss ath thy sannezste som fezss ath thesso maale. En fulkommalige forbyodum weer hwariom manne wandrade ath awke ædher awke latha widdher han jnnan thessom warum gridom. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiort ffee och fridi. war thetta breff giort i Oslo torsdaghen nest fore Marthinssmesso anno domini md tercio aa eino och twtuge aare riges warss Norriges. her Jon Polsson prosther ath Marie kirkio i Oslo canceller war jnciglade.
Styrkar og Margitte, Endrid Kroks ægte Börn, sælge til Hr. Jens Jakobssön Kannik i Throndhjem hvad de selv, deres Fader, Faster og Frænke eiede i Gaarden Bölmen i Rindals Sogn i Surendalens Skibrede.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allom mannom thet breff ssee eller høræ sændher Styrkor Endritsson och Margittæ Endritsdotthir qwedie gwdz och synæ konnictgørandhæ ath wii met go(d)he sæmiæ och beradnæ mothe, haffwe selth och affhent hedherligom manne hær Iønss Jacobij caniche i Trondhem jordh wora som Bølmenæ heiter i Ryndalssokn er ligger i Swrendale skipredo fførsth alt thet som ffadher wor Endrit Krock atte ther [729 aar1504] wthi och alth thet som han køffthe ther til wtaff Torsætes och Tygnildals piltomen som breff ther om pa giorde ære. Jtem och alth thet som ffadhersyster wor aagher ther wtj sommoledis haffwer han och køffth alth thet som wor ffrenckæ Anne i Ny hws atte ther wthi met rade och samtickio wore. Thy sk[atom] wij fforscripnæ gardh och gotss wndan oss och allom worom effther kommandis erffwingiom och wnder fforscripnæ hær Iønss Iacobi och hans erffwingie til ewerdelega eigo til all forredes met allom lutom och lunnendom laxeloke wedestodo engo wndhan skildno. kennos wii och haffwe opboreth minstæ peningh och mestæ som i kuop wort kom i silffwer och goth gwl som oss wal ath nøgde och til sanindhen och bether fforwaringa bedis jegh fforscripne Styrker och Margittæ Ændritss Krocks egthæ och skilgethen barn tæsse gode mæns jncigle met mynæ som fførsth ær Olaff Wiffastsson logman i Trondhem Jon gwlsmed och Arnæ gwlsmed Lodhen Jonsson Gwlle Olsson och Hans bock nidhen fore thetta breff som giort war i Nidros aa wor ffrw afthen annunciacionis Marie anno domini md quarto. Summa pecuniarum jtem eith belthe ffor xxxij mark och en skal om viij lot och en skedh om ii#j lodh ij skaaler om xxv lodh xii rensgyllen och i gyllen rede peningæ ij skedher om vij lodh.
Hec litere spectant ad prebendam 4 or doctorum que wulgariter Tywijck dicitur etc.
Tre Lagrettemænd i Setersdalen kundgjöre, at Gunnar Roaldssön solgte Björn Jonssön 20 Markebol i Byklebö, samt at Askell Gunnarssön betalte samme Björn 5 Markebol i samme Gaard for et Haandhug.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom them som thetta breff se eller høre kwngyørum mitt Gwnsten Torgylson oc Ffolke Oudzsson oc Toralde Tollakson sworne lagretes men i Sætters dal quædæ guds oc sino ad mitt warum j hya a Pykeno oc saghum oc hawrdhum a at Gwnnar Roaldzsson solde Byøn Jonson xx marka boll jardher i Byklæ bøø ffrælst oc allunges akyærelaust ffor hwariom manne med lwthum oc lwnnendum som ther til lygher oc læget hæwer fra fonno oc nio vthan gardz oc jnnan i ffyssk oc fygle holt eller hagha i engo wndan skyldo til xx mark bol. jtem kyændes oc Askyæl Gwnnar(son) i samma handarbande at han haffde loked Byøn Jonsson v marka bol iardher i Byklæthweyth i samma Byklæ bøø for thet hand hogget som han hog honum Byørn Jonson. jtem kendes ok for d Askyæl at han frælsade kwænnæ stadhen honum for dum Byøn Jonsson oc ffry wæghen til oc fra och jnghen annan [730 aar1505] atrodh medh bæyth eller omak ey medh hæst eller oxe eller adru bwfe. jtem frælsado och *tart dher Askyæl Gwnnarsson honum Byøn Jonson v mark bol och xx i sama Bykla bøø vthan kyrkyo tæygh oc kros tæygher oc konunghz thæygher allunges akyærelaust til ewerdælyguæ eygo oc kyendes ok for der Askyæl Gunnarson at han haffde wp boret fforsta sal oc offstæ oc allt ther i mellum aff trat dum Byøn Jonson oc jordhena i fra for dum Askyæle Gwnnarson oc hans erwinghum oc efter kommandr oc wndher trat dhum Biøn Jonsson oc hans erwinghæ oc epter kommander til æwærdeka eygo til mere wisso och sanidh wm hengium mitt okar jnsigle ffor thetta breff anno domini mdiiii. Oc war ther ffore vii mark gwlz oc i hest ffor the xx mark bol wmffram the v mark bol ffor hand hoggith oc do then ena mannen ffra som jnsighle skwlde viii dagar epter thet breffuit var skriwet som het Ffolke Oudzsson.
Amund Sigurdssön, Lagmand i Skiens Syssel, sælger til Gunnulf Thosteins sön 3 Öresbol i Gulberg og 1 Öresbol i Silkestad i Eidsbergs Sogn for 20 norröne Mark. (jfr. No. 1007.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Ollom monnom them som thettæ breff see eller høræ sendher Amund Sigurdson lagman i Skydsyslæ q. gudz och sinæ kwnnukt gørande ath jek var i Thores garde i Skydo fiordæ dag poscæ anno domini m d quinto. kennes jek ath jek haffuer selt Gwnnulf Tostenson iii oyres boll i Gulberg och i oyres boll i Silkestad som liger (i) Eidzbergs sokn Berg Tostenson och hans quinna myn syster Birgittæ Sigurdz dotter atte gud theires siell nadæ och for da Berg arfell epther sin fadher och modher en annet iiii oyres boll i sambræ jordom haffuer vplatet honom vttan peningæ epther thy ath thet var hans odall haffuer jek selt och vnth oc vplatet for dom Gwnnulf Tostenson for jordmwnir med allom them lutum oc lwnnynnom som ther til ligger oc leget haffuer fra forno och nyo vttan gardz oc innan fra mek och mynom arwingom oc mynæ brødher Haluard oc Sigurd Sigurdsynir oc theires arwingæ och vndher for den Gwnnulff och hans arwinga til euerdaligæ eigo och altz affredes. kennes iek ath for da Gwnnulff haffuer bytalet mek xx norena mark vel til nøges som mek ath nøger. En forstæ mynæ brødher haffua mek i gen lagt sa mykit som the haffua vp boret epter var fadher oc modher och var syster gud theires siell nadæ med theires eid, en sidan the haffua sa giort, haffuer jek meir vp boret en vppæ theires luth part haffuer komet. Tha vil jek vidher leggiæ mynæ [731 aar1505] brødher som brødher byr at gøræ med sinæ brødher. Och til sanynd her vm bidher (jek) tessæ goda men Giislæ Stenson oc Dyrik Olafson a vapen fore thetta breff med myno inciglæ fore thetta breff som giort var degi oc are som fyr sigir.
Lagmand Amund Sigurdssön tildömmer Olaf Gunnaldssön ifölge et Gavebrev 12 Öresbol i midtre Namlaus i Fem Sogn paa Grenland.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet vedhænger.
Ollom monnom theim som thettæ breff see eller høræ sender Amundh Sigurdson lagman i Skydæsyslæ q. gudz och sinæ kwnnukt gørande ath jek var i Karls garde i Skydo lugerdagen nest fore Botulswokw aptanen vppæ radstogon anno domini m d quinto mædher xii logrettes monnom kom fore mek aff enna halffuo Ragnæ Kolbeinsdotter oc Tord Ormson i vmbodæ for Ragnæ fader syster synnæ en aff andra halffuo Olaff Gwnaldson. lagdæ tha for Olaff i gaffua breff fram j rettæ fore mek och logrettet sa ludandes ath Germund Kolbeinsson haffdæ geffuet honom och hans brodher Aslak Gwnnalson xij auræ boll i mydgardenom i Namlaus som ligger i Feens sokn a Gralande hwilket for Tord och Ragnæ fulkommæligæ ney fore sagdæ. Domlagdæ for folk Olaff Gwnnaldson och Tord Ormson Ragnæ Kolbeinsdotter vm thetta maall. Gengo myth tha til doms och inuirdaligæ ath hugdom mall theiræ vppa bada sy[dor]. Var thet goda manna domer och myn lagar ordskurd ath for Olaff Gwnnaldson skal beholdæ for xii auræ boll i mydgardenom i Namlaus til euerdaligæ eigæ han och hans erwingæ til euerdaligæ eigho epther thy thet var hans odall och for Germundh thet faat haffdæ medh giptingom och var nw til arffs fallet i vskyldæ eth. Sskall och for Olaff geffuæ Ragnæ xii kyrlagh i godom peningom epther goda manna mathæ och haffua theim bytalet innan krosmessæ *exultacionis nest kommer epter thy ath Ragnæ var sins broders retta erffwinga. Och til sanynd her vm henger jek myth inciglæ fore thetta breff som giort war degi och are som fyr segir.
Kong Hans befaler Hr. Nils Henrikssön, Embedsmand paa Vardöhus, og Olaf Vigfastsön, Lagmand i Throndhjem, at undersöge, hvormeget Björ öen med Gods, som Hr. Knut Alfssön havde pantsat til Erkebiskop Gaute og ei indlöst, er mere værd end 200 Mark, da Kongen har skjænket dette nu forbrudte Gods til Nidaros Domkirke mod at faa det Overskydende af Værdien udbetalt. (jfr. No. 884. 995. 1019.) [732 aar1505] 
Efter Vidisse af 1 August 1539 i norske Rigsarkiv.
Kong Hans giver ved Kantsleren Jon Paalssön Landsvist til Björn Samunds sön, som havde dræbt Bergulf Halvardssön, og til Alf Björnssön, forsaavidt han har nogen Skyld deri, samt paalægger Sysselmanden at indberette Omstændighederne ved Drabet.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler. [733 aar1505] 
Vii Hans med gudz nad Norriges Danmarkes Sweriges Wendes och Gotes konungh hertugh j Sleszwigh och j Holzsthen Stormaran och Dytmersken greffwe j Oldenborgh och Delmenhorsth sendher ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyre q. g. och sine. Weer williom ath theer widher ath weer haffwom j heider widder gud saker godhe manne bønistader giffuit Biørn Samundsson som Berwlff Halwardsson wart at skadhe oforsynio och Alff Biørnsson om honom kan noghen sagh tilkomme fore samme afftag grid och frid fore oss och hwariom manne till poske her epther nest kommendes med theim hette ath the bøthe widdher gudh och erffwingie hins dawde. Byodum weer syslomanne warum och theim alleighomall war jnne haffwe at proffwe mall theres. oll ophaff. widderato. gridestader. wiglysningh och hwasso langt liideth er fra thy thetta wigh wunnith war hiowarende och laglige forestempde erffwingie hins dawde och hwat wisse the gøre oss fore tegn och botum eff the proffwazss bothamanne werde och ritha thet proff atther till oss ath thy sannezste som fezss ath thesso maale. En fulkommalige forbyodum weer hwariom manne wandrade ath awke ædher awke latha widder theim jnnan thessom warum gridom. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiort ffee och fridi. war thetta breff giort j Oslo die sancti Luce ewangeliste anno domini md quinto aa anneth och tyttugte aare riges warss Norriges. herre Jon Polsson prosther ath Marie kirkio j Oslo canceller war jncigladhe.
Kong Hans giver ved Kantsleren Jon Paalssön Landsvist til Thorer Helges sön, som var tilstede ved Drabet paa Saxbjörn Arnessön, mod at han betaler fuld Atvistebod.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vii Hans med gudz nad Norriges Danmarkes Sweriges Wendes och Gotes konungh hertugh j Sleszwigh och j Holzsthen Stormaran och Dytmersken greffwe j Oldenborgh och Delmenhorsth sender ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyre q. g. och sine. weer williom ath theer widher ath weer haffwom j heidher widdher gudh saker godhe manne bønistader och epther the proffwe som kom fore oss epther Saxbiørn Arnessons afftagh oforsynio giffwit Thorer Helliesson som atwiste man bleff ath same afftagh landzwisth med theim hette ath han bøther widdher gudh och erffwingie hins dawde och lwke oss ein fwll [734 aar1506] atwisteboodh och haffwe lwkath jnnan tolff manedhe fra thessom deghi ædher haffwer han eingha landzwisth. Byodum weer erffwingie hins dawde ath taka setther och bøther aff honum epther theyre betzste manne lagardome som syslomanne tillnempner aa hwario tweggio halffwonne. En fulkommalighe forbyodum weer hwariom manne wandrade ath awke ædher awke latha widder han hedhen aff om thette mall. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiorth ffee och fridi och werdhe aldre bothamadher sidhen. war thetta breff giorth j Oslo ffredaghen nesth fore Thomes messe fore jwll anno domini mdquinto aa anneth och tyttugthe aare riges warss Norriges. her Jon Polsson prosther ath Marie kirkio j Oslo canceller war jncigladhe.
Frostethings-Lagmanden Olaf Vigfastssön fastsætter, efter Paalæg af Erkebispen og Hr. Nils Henrikssön i Anledning af flere til Rigsraadet indkomne Klager, med 24 Frostethings-Mænd Böder for dem, som udeblive fra Thinge, eller som möde drukne eller gjöre Stöi der, m. v.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Spor af 10 bagpaa trykte Segl.
Jegh Olaff Viiffastesson Ffrostotyngs logman giør allom mannom viterlict ath offthe och tiidom haffuer waret klaget och kiert ffor riigens raadh vppo then onde och sløme ssiidwænie ssom hær ær innan Ffrostotyngs laga med daarheyt oc drwkkenskap vppo ffylkes tyngom och ffiordungs tyngom eller stepnom. Thy togh jegh mig thet vppo effther min herre erchibispens willie och fformanilse sommeledis erlighen herre her Niels Henricsson riddhers, och nempde tessæ efftherscreffne xxiiii men i ein dom som sa heyta Niels Torsteinson Jon Jonson a(f) Ffrostone, Øwind Lodenson Paal Anderson aff Øyna fy(l)ke, Oluff Knwtson Swein Eirichson aff Sparboo, Belliwth Anderson Iffuer Ottarsson aff Verdaal, Amwnd Gestson Eirich Arneson aff Skognen, Stein Torbergsson Siwgurd Gulbrandson aff Nommedall Jon Arneson Jon Rollowgson aff Stiørdall, Torkil Assmundson Oluff Rolffson aff Strinden, Oluff Pederson Tord Gwnnerson aff Gawldall Torgils Tosteinson Arwiid Benkson aff Ørkedalls ffylke, Anders Bordsson Oluff Arneson aff Romsdall, Haldan Jonson och Anbiørn Andorsson aff baade Nordmøre. Hwilket wij innerligæ och granneligæ offuer tenktom och ffor oss i doom settom ath thet moo ey ssaa lenge ffordrages wort egit ffordarff ffortaal och skade, thy haffwom wij saa for fwnnith ath hwilkin ein ssom hær effther ssitter heyma sit tyngh vtan lagligh ffor [735 aar1506] ffaal han skal bøthe ij owra ther fore som lagen viser. En hwilkin sidare kommer til tyngs en reth messæ tidh bøte ein øyre och kommer han druckin, skal bøthe ij owra och giør han ther til oliwt skal han bøthe ther for i mark, som stonder i vapna kapituli. Item er han dømder stempdher eller haffuer han lagth i hwart heller han aager maal kiere, eller sware, och kommer han druckin, oc sent, skal gelda ffult tyngwiithe och viisas vtaff, och bøthe ther til ffult domrooff, eller stempneffaal, och ther til, maals eigandom sith ffulla kostholl hallffwa awkin som lagh wotta, och haffwe thet alt lokit innan nesta maanat ther effther a alle siide och liide tha oc vngellæ, annen doom vpo daagh och tiid som bestæ men kunne ffinne honom ffore som tha vppo tyngene ære. Item ær thet nogen som thessæ fforscreffne sticke vppo taler eller och ikke holdher som wij dømt haffwom och lagen inne holdher til fforenæ, tha bedie wij fowgether och lensmen ath skaffe oss, och them merkelighen dom och proff, nesta sommeren hiid til lagtynghet ighen laglige dømde eller stempdæ. Thettæ ær alles wore xxiiij fulle dommer oc alle menyge lagrettens samtyckie och forscreffne logmans ffulle orskurdher. Til ythermere wisso och saninde trickiom vi wore jncigle vppo thenne wor dom huelkit wij fframdeles alle gerne besigle wiliom nar riigens raad thette teckis vpponnder perman. Datum Lagetwn vppo Ffrostøn anno domini millesimo quingentesimo sexto die beati Botulffi abbatis.
xxiiij manna dom och samtykt vppa Frostetinget.
Kong Hans afstaar Björöen og Björöens Gods, som Norges Riges Raad har tildömt Kronen fra Hr. Knut Alfssön for Avindskjold han förte mod Riget, til Erkebiskop Gaute og Throndhjems Domkirke for 136 Mark, som det var værdsat höiere, end Domkirkens Pant 200 Mark. (jfr. No. 884. 995. 1015.)
Efter Vidisse af 1 August 1539 i norske Rigsarkiv.
Biskop Karl af Hammer tager Elen Throndsdatter med Börn og Gods i den hellige Kirkes og sit Hegn og Forsvar, og anmoder Alle, især Kongens Ombudsmænd, om ikke at forurette hende.
Efter Orig. paa Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet indvendig paatrykt.
Wij Karll meth gudz nade biscop i Hammar giørum viterlegt meth thette wore opne breffwe at wij haffwe taget thenne breffwiserskæ Elene Trondz dottir hennes barn godz oc peninge lawst oc fast, i then helge kirkis oc wort forswar, hægn oc beskerming at forsware for allæ wrættæ malæ. Thi bede wij alle oc serdelis wor kereste nodigæ herres wmbwdzmen henne her vt offwer ey hindre plassæ qweliæ eller i noger made wforretta hwickæt wij wille altid gerne forskwllæ. Datum Hammarie xiiij die mensis Octobris anno salutis mdsexto nostro sub signeto.
[737 aar1507] 
Sex Mænd kundgjöre, at Hustru Karine Jensdatter med sin Husbonde Peder Nilssöns Samtykke vedstod de Gaver, som hendes nu afdöde Sön Gunnar Finkelssön gjorde Birgitte Gautesdatter paa deres begges Bryllupsdag, nemlig Gaardene Folberg og Austmo i Nes Sogn paa Romerike.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Alle danne men thette breff see eller høre kenniss vij efter skrefne Jver Helyeson Engilbrecht Marquordson oc Jon Narveson canicke i Hammar Andhress Vilfanghson sogneprest i Rvmedall Kæll Kællson Paal Clemetsson oc Gudbrandh Tolfson svorne laugrettes men pa Hinmarken ad vij varom pa Gautestad liggendes i Rvmmedall svnnedagen nest efter Barnabe appostoli anno domini m o d o septimo sagom oc hørdom a ad hedherligh quinne hustru Birieth Gautes dotter spurde siin vær moder hustru Kariin Jensdotter aath vm hvn ville samtycke then gaffve som heniss kære boonde Gvnner Finckelson hvass siell gud nade henne gaff i begges teress bryllaupss dagh fornempde Gvnner oc hustru Birietth som var ein gaardh heter Folbergh liggendes i Ness songn paa Romerike i siin fester gaffve oc ein annen gardh som heyter Austmo liggendes ther same stad i henniss benker gaffve met the skyloorde ad hvn skvlle aghe forskrefne til eværdelighe eyghe som i kaupmaall theyre kom oc foroordh tha var ad thet skulle falle i fra aternempde Gvnner oc hanss ærviinge oc vndher tidnempde hustru Byrietth oc henniss ervinnge til everdelighe eyghe. svaradhe tha fornempde hustru Kariin Gvnners modher met siin bondes samtycke Pædher Niellsson ad hvn ville thet gerne samtycke oc holle oc have som hennis kære son giorth hafde oc ther met holde the handom saman tidnempde hustru Kariin oc hennis bondhe Pædher Nielsson i hustru Byriettes hand ad thenne gerdh skall vbrytelighe holdes til ytermere stadfesthningh her vm hengge vij vaar jnsigle for thette breff som giorth var dagh oc ar som fore siger.
Tre Lagrettemænd i Ryfylke kundgjöre, at Sigrid Thoresdatter gav Halvar Olafssön ( Snop) og hans Hustru Ingeborg Halvardsdatter hvad hun eiede i Gaarden i Finnö Sogn, Sæby Skibrede i Ryfylke. (jfr. No. 917. 918. 1027.)
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollum mannum them som thetha bref se eldir høira helser Klemet Steinfinson Stein Iuarson Torgils Torsteinson suorne lagrettes [738 aar1507] men i Ryfylke der wore wi neer saghom ok hørdom at Sigrid Toris dotter gaf Haluarde Olafzson ok eigne kone hans Ingeborg Haluars dotter sa miket som hon ate i Bø som liger i Finøi sonkt ok i Sæby skipreid med allom lutom ok lunendom som til liger ok liget hafuer fra forno ok nyo vndan seg ok sine ærfuinge ok vnder fornemdan Haluard ok hans hustru ærfuingie til euerdelig eignar til saningghen hengiom wi war incigle fore thetta breff som giort war war fru dag dyre anno domini m. d. vii.
Bisp Anders ( Mus) af Oslo giver Kanniken Hr. Thorer Nilssön Hellig- Lösens (quinque vulnerum) Alter i Oslo Domkirke paa Livstid, og befaler Alterets Leilændinger at betale ham den aarlige Afgift.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 97. No. 10. Seglet mangler.
Wij Anders med gudz nad biscop i Oslo giøre vitherligth med thette vorth opne breff ath wij haffva wnth oc giffvedh oc med thette varth opne breff unne oc giffve hedherligh man her Thorer Nielsson var canik helgælostn altare i var domkirke med al sin renthe oc rettigheith som nw tiil liggher och leghet haffver aff alder ath beholdhe i sin liffztiidh. Thy bedhe vii och bivdhæ alle landhbo som ther tiil høræ ath i giøre och giffwe honom alle then renthe och rethtigheith som edher bøor och plicthoghe eræ at giffve och giøræ til forscriffne altare arlighæ. Datum Asloie die sancte Barbare virginis et martiris anno domini mdvij nostro (sub) sigillo.
Collacio altaris quinque wulnerum siue resolutionis [nost]re.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Thore Issarssön solgte til Baard Thorsteins sön 2 Broderlodder i Ravne i Rakkestad Sogn og to i Hofden og Olafs lykken i Tune Sogn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom teim som tetta bref se ader høræ scender Steinar Toreson Magnvss Asgavtson svorne logretes men q. gvdes och sinæ kvnukth gørande ath mer vorom i nædre Rakkastadh som liger i Skavn skipredo vm torsdagh nest fore vor frv dagh i fasto anno domini m d viii sagom och hørdom vpa ia och hander bandh (af) eino halfvo Bardh Torsteinson af andro halfvo Tore Issarson medh teim skilordom ath fornæmdh Tore hafde scelth fornemdh Bardh thva [739 aar1509] broder deildh i Ravne som ligher i Rakkastadh sokn och Vttanskogss fiardvngh och thva broder deildh i Hofdhan och i Olafss lykko som liger i Tonæ sokn som er Bardss odhal medh lvtum och lvninom som ther til liger och lægidh hafver fra forno och til nyio och alth afrædilze och til æfverdelighæ eigho och fra Tore Issarson och hanss erfvingha och vndher Bardh Torsteinson och hanss erfvinghæ och til æfverdhelighæ eigho och alth afrædilze och er thet Bardh Torsteinsons odhal badhe Ravne och Hofdhan och Olafss lykkæn kendes och Tore samstvndes i sama handerbandhe ath han hafde vpboredh fyrstæ pæningh och øfsthæ som i kaupth terass kom vm fornemdh iordmvn och til sanine och yther mere visso henghio mer var insigle for tetta bref som giorth var dagh och ar som fyr seigher.
Den udvalgte Kong Christiern giver ved Kantsleren Jon Paalssön Landsvist til Thorer Thorsteinssön, som var tilstede ved Drabet paa Adalis Si gurdsdatter, mod at han betaler fuld Atvistebod.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Vii Cristiernn med guds nade rett arffwingh till Norriges riighe wtwald konungh till Danmarck och Swerigh hertugh j Sleszwigh och j Holzsthen Stormarann och Dytmersken greffwe j Oldenborgh och Delmenhorsth sender ollom monnom theim som thetta breff sea ædher høyre q. g. och sine. weer wiliom ath theer widher ath weer haffwom j heidher widdher gudh saker gode manne bønistader och effther the proffwe som kom fore oss effther Adlyss Sigurdzdatthers afftagh oforsynio giffuit Thorer Torsteinsson som atwiste mann bleff ath samme afftagh landzwisth med theim hette ath han bøther widdher gudh och erffwingie hins dawdhe och lwke oss ein full atwisteboodh och haffwe lwkath jnnan tolff manedhe fra thesso degi ædher haffuer han eingha landzwisth. Byodum weer erffwingie hins dawdhe ath taka setther och bøther aff honom effther theyre bezsthe manne lagardomme som syslomannen tillnempner aa hwario tweggio halffwonne. en fulkommalighe forbyodum weer hwariom manne wandrade ath awke ædher awke latha widder han hedhen aff om thetta mall. nema hwar som thet gørar willi haffwa forgiorth ffee och fridi och werde aldre bothamader sidhen. War thetta breff giorth j Oslo dominica quinquagesime anno domini mdnono. her Jon Polsson prosther ath Marie kirkio j Oslo canceller waar jncigladhe.
[740 aar1509] 
Ti Mænd tildömme Björn Anderssön 2 Öresleie i Gaarden vestre Halvardsmo i Skage Sogn i Overhalven i Naumdalen.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 10 Segl vedhænge 3, 5, 7.
Alle men som thetta breff seer eldher høyre helsse Sigwardh Baghe Torir Tordsson Vsach Mansson Yuar skarthe Euendhe Arnesson Pedher Arnesson Gulbrandh Torgilsson Erik Torgilsson Torberghe Olaffsson Olaff Jonsson Eynar Gauson kierlighe med gud kongerandhe med thetta worth oppith breff ath wy varom nempdh i doom vppa Valla tingh aff konongx wmbodz man them i millom Biørn Andhersson, een aff andhre halffuo Arne (ok) Olaff Erixsønner ok theres fadher søsther om vester gardhen i Haluardh moo som ligher i Skaga kirkio sogn i offuer halffuo Nommedalen och dømdhe wy forscrepne Biøn ij øyre leighe i forscreffne jordh Halvardhmo som han ærfvidh efther sin fadher fadher, ock fadher hans stodh til gud tere siel naadhe, ok vnnan forscreffnæ brødrom och theres fadher søstrom Ingiborghe Birgitthe Astridh /th/oer døtther ok ondher fornempde Biørn Andersson til ewerdhelighe eygho ock hans ærffuinghe. Til meiræ sannindhe heer om hengher wy forscreffne domsmen woor insigle fore thetta breff ther screffuith war aa Raneime anno domini mdix ipso die sancti Bertini abbatis et confessoris. righer werdugher herræ herre Hans med guds naadhe Danmarkx Norgis Suerigis konongh hertoghen i Holsthen ock greffue i Oldhenborghe etc. Ock werdugher fadur ock herra, herra Gautho med samæ naadhe erchibiscoper i Nydross.
Orm Erikssön Væbner sælger, efter Fuldmagt af Bisp Andor i Bergen og Korskirkens Ombudsmand der, Gaarden paa Fogn i Ryfylke til Halvard ( Olafssön) Snop og hans Hustru Ingeborg Halvardsdatter for 12 Mark. (jfr. No. 917. 918. 1022.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Theess bekenness jach Orm Eriksson aff wapn meth thette mith opne breff anno domini m d nono aff then befelnyngh som iach haffwer aff wørdwghe herræ biscop Andhor meth gudz naadh biscop i Bæren och Herman Krampe wmbudzman ath Kroskirkiæ ther samme stadz ath sæliæ then gardh som Bøø hether och liggher i Fongh i [741 aar1510] Fynøø kirkæ sokn ock i Sæbø skipredhe. soldhe jack thaa fornæmdhe gardh beskedelig man Haldwardh Snop ock hans hustru Ingeborgh Haldwardzdotther oc ær thet hennes retthe odel ffor xij mark effther godhe manne skønsemdh som jac ock thøm tykthe lykesth waare oc thet haffwer the betaleth i godhe redhe. Tiil sanning her om hengher jack mith insegle nædhen for thette breff som giorth waar aar ock dagh som føre segher.
Henrik ( Christiernssön), Abbed i Sorö og Cistercienserklostrenes Visitator og Reformator i Danmark, Sverige og Norge, vælger efter Samraad med Abbed Herlag af Heresvad, Mathias Henrikssön, Munk i Sorö, til Abbed i Tuteröen i Nidaros Stift.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv (Münch. Saml.). Seglene vedhænge.
Nos ffrater Hinricus paciencia dei abbas monasterii Sorensis Cisterciensis ordinis in Roskildensi dyocesi visitator ac reformator omnium *monaasteriorum dicti ordinis in inclitissimis regnis Dacie Suecie et Norwegie et in partibus circumuicinis vna cum reverendo patre ac domino domino Herlogo per reverendissimum in Christo patrem ac dominum dominum Jacobum diuina prouidencia abbatem Cistercii et sacre theologie professorem legitime constitutus et specialiter deputatus omnibus quorum interest constare volumus per presentes quod quia monasterium nostrum de Tuta insula in Norwegia Nidrosiensis dyocesis pronunc propter pastoris viduationem et fratrum paucitatem ruine proximum multiplicibus impeditj negotijs ac propter nimiam locorum distantiam et varia viarum discrimina personaliter accedere et visitare, vt debuimus, non valemus, quin etiam dispendiosa sit prefate domus dei vacatio non solum veridica relatio verumetiam efficax rerum magistra ipsa experientia docet. nos vero qui curam omnium locorum nostri ordinis in prefatis regnis vigore commissionis nostre gerimus illud canonis attendentes quo dicitur Vbi difficilius agitur ibi cautius venit consulendum. et illud Non est culpabile quod necessitas infert Et vt paries ille reedificetur Et ne tribus vna de Israel deleatur. de unanimi consensu consilio et fauore prefati reverendi patris domini Hereuadensis et ceterorum patrum ordinis religiosum ac deo deuotum virum dominum Mathiam Hinrici monachum et sacerdotem in ipso monasterio nostro Sorensi fontaliter professum de legitimo thoro procreatum etate. scientia et moribus probatum corporali iuramento ab eo prius recepto in patrem. pastorem. et abbatem dicti monasterii de Tuta insula alias Thuterø preficimus. nominamus. declaramus. et confirmamus finaliter [742 aar1510] per presentes. Ita tamen quod statum domus sue non deteriorabit sed pro posse et nosse quantum sibi cum deo possibile fuerit vt zelatorem sancte religionis decet per omnia meliorabit clenodia jocalia et bona immobilia sine requisitione nostra vel capituli generalis facultate expressa non infendabit. locabit. aut quouis modo alienabit. Preterea autoritate qua supra in virtute salutaris obedientie et sub omnibus censuris ordinis strictissime precipiendo mandamus omnibus et singulis prefati monasterii regularibus personis inibi professis siue hospitibus cuiuscumque conditionis quatenus sepedicto domino Mathie eorum abbati visis presentibus professiones suas deuote faciant humiliter obediant et presertim in his que sanctimoniam ordinis et regularis d[ivi]ne formam zelant omni occasione frivola semota obtemperare non omittant. In quorum omnium et singulorum fidem maiorem et euidentius testimonium sigillum nostrum abbaciale vnacum sigillo dicti reverendi patris domini Herlogi Hereuadensis presentibus duximus appendendum. Datum in antedicto monasterio nostro die beate Agate virginis anno domini millesimo quingentesimo decimo. I. N.
Sigurd Thoressön, Kannik i Oslo og Provst paa Gerpen, paalægger efter Biskoppens Befaling Halvard Thorbjörnssön 7 Aars aandelig Bod for begaaet Manddrab.
Efter Orig. p. Papir i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Det indvendig paatrykte Segl er affaldet.
Allom mannom som thetthæ breff see heller høre kennes iak Sigwrd Thoreson canic i Ocslo ok prost aa Gerpene ad effther mins herre biscopens beffalling haffuer iak set skripth Halward Thorbjønson vij aar ffør mansskadaa som han haffwer i kommit i saa mothe iij aar vthan kyrke ok køttothe ok *hee sec beretthe vthan i nudsyn. en iiij aar ther effther alle karene ad ffasthe ffredaghe ok alle jomffru Maria affthene ok apostollene affthene. thesse vij aarom vthan ffisk. en daghen som skadan skedhe i liffues thime sinom kjøth ad tyrme. Til sanning heer vm sether iak mit inzegllee ffør thethe breff som gjord vaar a Gerpene anno salutis millesimo quingentesimo decimo ipso die ascensionis domini.
[743 aar1511] 
Borgethings-Lagmand Anders Sebjörnssön kundgjör en 24 Mænds Stadfæstelsesdom i en Tyvssag, som Olaf Thorsteinssön i Askim havde indanket for Lagthinget, med Klage over de 6 Mænd, som först havde dömt i Sagen, samt idömmer Klageren Böder til de Indstævnte og 4 Mark til Kongen i Domsrov. De 24 Mænds Dom stadfæstedes af hele Lagretten baade inden og udenfor Vebaandene.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 4 Segl paatrykte under Brevet.
Ollom mannom them som thette breff see eller høre senner Anderss Sebiør(n)ssøn Borgetings lagman q. g. ok sine kwnnogth gørande ath kom aa almenighe lagtingith ffor megh ok al lagrettith j Sarpzborigh tiisdagen nesth epther Pedersmøsse anno domini m. d. vndecimo aff eno halffuo Olaff Torstønssøn i Askim, aff andre halffuo Enar Torfindssøn, Odh Eyliiffsøn, Anderss Sebiørnssøn, Torgier Trondssøn Torgiwlss Hellissøn ok Haraldh Arnnessøn vort thet there retthe steffnedagh, som the vore hiith steffnde, kerdhe ffor ne. Olaff paa aderneffnde men om then dom som the hanom paa dømpth haffde ath han skulle frelsse syn drengh Halle Owdenssøn ffor the sakar som han vor i komman j hans tiennesthe med Haluardh ffor ne. Olaffzsøn, ffor then ko som Haluardh for ne. stal i Enebacke ok Halle for ne. følde Haluard tha han togh koen ok sa tiil bager ighen ok ffor ne. Olaff the sex men røgth haffde ffor gode men offuar then dom. [Svare]de aderneffnde sex men ath epther thi proffue som ffor os kommen j then dom som wii th[a dømdhe] epther vore samuidzsku, then staa wii fwlkommeleghe tiil, epther tii proffue som ffore komme. Epther thet goffue the segh j retthe Olaff ok aderneffnde sex men ffor megh ok allagrettith om ffor ne. dom ok rogxzmol, sette jegh thet mol vnnar xxiiii skilricke men ath ransaka thet mol ok om dømme hwor laglege them totthe then dom vere som the sex ffor ne. men dømpth hade paa ffor ne. Olaff. Ginghe the tha samman granneleghe ransakade ok ath hugde thet mool, ok epther thi proffue som ffor them kom dømde the then dom laglege ok ffwlkommelegh vere som the sex men tiil fforne dømpth haffde om Olaff, ok epther ffor ne. Olaffz egen wederkenningh, ath ffor ne. Halle Aawdenssøn vaar j hans tiennesthe siden han vor medh ffor ne. Olaffz søn, Haluardh ath gøre then gerningh som fforscriffuit stor, tha vart thenne xxiiii manne dom samtygth aff al lagrettith jnnan vebondith ok vtthen ath then dom var laghlegh dømpth epther thi proffue som ffor them kom. Jtem kraffde ffor ne sex men megh lagedom om thet rogxzmol, epther la(g)bockenne vt skyrelsse som votther vm [rogxz]mol dømde jegh tha medh lagher orhskurder ath ffor ne. Olaff skal sware [744 aar1511] hweriom . . . . . sex domsmen sligu som the . . . er rygder var om their haffde verith sanne aff thi mole ath then dom haffde olagligh verith som the hanom paa dømpth haffde. ok skal Olaff ffor ne. giffue minom herre kongen iiii mark i domroff. Thil sanninger her om trycker jegh mith jnseglo ffor thette mith opne breff medh these *gøde men som medh vore j thenne xxiiii manne dom som er Gwnnar Reyerssøn Herlugh Pederssøn, Powel Aslackssøn Gwnnar Ormssøn Gwlegh Bruse ok Jon Pederssøn som scriffuith varth j Sarpzborigh aar och dagh som fforscriffuith stor.
Halle Steinarssön og Hustru Atvor Gunnarsdatter sælge til Halvard Olvers sön 4 Markebol i Atleland i Attrod Sogn paa Tinn (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Thet bekennedz jeg Halle Steinarsson met thette breff ad jeg med rade och samtikkie Attwor Gvnnarss dotter egin kone mine hawer selt Halwarde Olwersson iiij markebol j Atlælande som ligger j Attrade ssokn aa Tinnie med allom lutom och lunindom som til ligger och legid hawer ffra fforne och nygio vttan ghardz och jnnan med ffisskie och ffygle och allom weidestadom, och vndan meg och Atwor och beggiess ware erwingie och atter vnder Halworde Olwersson och hanss ærwingie til æwerdelige eigo kennedz ieg Halle ad hawa vpbored ffyrste pening och øffste och alle ter j mellom effter ty som j koup wart kom och nam thette koup vppa Vlleren j sama fforsscreffne bygd vppa manedagen nest effter sancte Michialssdag thil yttremeire saninden tha hengier thenne ghode man som ssa heiter Tostein Ericson sit jnsigle med mino jnssigle ffor thette breff som giort war anno domini mdxj.
To Lagrettemænd kundgjöre, at Grunde Thorbjörnssön solgte til Olaf Jonssön 1 Öresbol i Amunderud i Hofvins Sogn i övre Borgesyssel for 9 norröne Mark.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Allum mannum thettæ breff seer eller hoyrar sendher Sigwrder Jonsson och Halword Hwgesson sworne logrettes men q. g. *a sina kwnnucth giorende at meedh worom wppa Mielkæbergh som liggar i Hellinæ sokn dominica jnwocauit anno domini m o d o xii o soghom [745 aar1512] och hørdom ath Grwnde Torbiorsson soldhæ Olaffwe Jonssyne med ja och handerband j øræss bordh i Amunderud som ffornempd Olaffz hustruss odalss er Asæ Sigurdsdotter ffralsth oc heimholth ffir hwariæ manne ffra fornemde Grunda och hanss arffwingæ och vndar Olaff och hanss erffwingæ till effwerdeligh eigho. Viderkendes tiidnempder Grundæ haffwe wppboriith ffora fornemde ores bool i Amunderud som ligger i Hoffwinæ sokn i offwer lwtthen i Borgesyslæ ix noræne mark som honom well at nøgdæ. Tiil mera wissa hengom wi wor jnciglæ ffor thettæ breff (som) gort war dag och aar som ffor sigher etc.
Lagmand i Skien Lydke Gudlekssön, Fogden Jeppe Skaaning og 2 Mænd kundgjöre, at Thrond Sanderssön for sin Söster Ingeborg solgte til Solve Amundssön 2 Markebol i Linderyg i Bamble. (jfr. No. 978.)
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Alle men thette breff se eller høre lesis helse wy eftherscrefne Lydke Gudleckson lagman i Skydes (syslo) Ieppe Sconing ffogith ther sammestadz, Keel Endritson, oc Gwnleck Amondson suorne lagrettes men q. gudz oc sine kwngøre wy meth thette worth opne breff ath ar efther gudz byrd mdxii fredagin nesth ffore medfasthe syndag wore wy pa Bransberg, saaghe wy oc hørdom wy pa honderbond Trond Sanderson, oc Solue Amundson i ssa maadhe ath ffornempde Trondh ssoldhe adhernempdom (Solue) ii marckebool iordhe i Lynderygh som ligghr i Bamle i Skede sogn pa sine systhers wegne Ingeborgh Sanderss dotther, ffrelsth oc hemholth oc laglighe lagbodith meth lwthum oc lwnnindwm ehwath thet helsth er eller ware kan, ffra ffornempdhe Ingeborg oc hennis arffwinge oc wnder ffornempdhe Solue oc hans arffuinge til ewerdelig eghe. jtem kendis oc ffornempdhe Trond ath haffwe opboret fførssthe penning oc systhe som i kop therre kom, ssa ath honwm wel nøgdhe. jtem thedhe oc ffornempde Trond oss, ombodz oc beffelings breff meth heel oc wskadh incigle ssa lydendiss, ath hwat ssom fornempde Trond gør eller lather om forscreffne erendhe, thet stor fornempde Ingeborg oc Anne modher hennis honom fwlkommelige til, ath wy thette seth oc hørth haffwe wetne wy thet meth wore incigle hengendes neden ffor thette worth obne breff som giord er po Bransberg dagh oc aar ssom ffore sigher etc.
[746 aar1512] 
Den udvalgte Kong Christiern udsteder ved Kantsleren Hr. Jon Paalssön Landsvist for Halvard Björnssön, som havde taget Halvard Asbjörnssön af Dage, mod at han betaler Kongen 3 fulde Thegn og 3 fulde Fredkjöb, da Drabet var begaaet under Julefred og Hjemfred.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude. Seglet mangler tilligemed Drabsprovet.
Wii Cristiernn medh gwdz nade rett arffwingh till Noriges riige wdwoldh koningh till Danmarck ock Swerigh hertwg j Sleszwigh Holsten Stormarn ock Dythmersken greffwe j Oldenborgh ock Delmenhorst sender ollom monnom them som thette breff seæ æder høyre q. g. ock sine. Weer williom ath theer witther ath weer haffwom j heyder wider gwd saaker gode manne bønistader ock effter thii proffwe som her fylger giffwed Halward Biørnsson som Halward Asbiornsson warth ath skade oforsynio landswisth medh theem hette ath han bøøthe wider gwd ock erffwinge hins dowde ock lwke oss trenne fwlle tegn ock trenne fwll friidkop saaker jwle friid och heemfridh ock hawe lwkett innen tolff manede fraa thessom degi æder haffwer han ingen landzwisth. biwdom weer erffwinge hins dawde ath taghe setther ock bøøther aff hannom effter theyre bestze manne lagerdomme som syszlemanne till nemffner aa hwario tweggio halwone. En fwlkomlige forbiwdom weer hwariom manne wandraade ath awke æder awke laathe wider han heden aff om thette maall. nema hwar som thet ghører wille haffwe for giortt fee ock friidi oc werde aldre boothe maader siiden. War thette breff giortt j Oslo dominica quasi modogeniti anno domini m d xii mo. her Jon Polssøn proster ath Marie kircke j Oslo canceller wor jnsiglade.
Biskop Eilif ( Jonssön) af Stavanger skjenker Jon Eilifssön, dennes Hustru Sigrid Endridsdatter og deres ægte Börn sit Arvegods hele Evje i Ryggiof Sogn i Borgesyssel, undtagen de 2 Gaarde Rodestad, som Stavanger Domkirke skal have, indtil de for Jon udlagte 300 danske Mark ere betalte af Landskylden. Tillige erkjender han Jon Eilifssöns ægte Börn for sine nærmeste Arvinger. (jfr. No. 1043. 1075.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Stumper af 1, 3 og 5 Segl vedhænge.
Vy Eliff med gwdz naad byscop j Staffwangher gøra allæ men wittherliget med thesso waaro opno breffwe at aar effther gwdz bwrd mdxij ipso die translacionis sancti Switthuni at wij thet lysthe fore [747 aar1513] mongha dannemen ock danneswæne j waart mack ath wi wnth haffwa ock med thetha waart breff vnnæ ock laglighe giffwe Jon Elifson ock hans hustru Sigridh Ændredz dotther ock theress eckthe barn alt thet godz baade litthet oc mycked som er Effwiæ som liggher i Ryggioff sokn ock Effwiæ godz i Swdlandhen som oss arfflighe til komed er med lwtthom ock lwnindom med watn ock weidestade skogha ock mylnor ock med allom thy som ther til ligger ock leged haffwer ffraa forno ock nyo wtthan gardz ock jnnan thet fræ(l)slige eigha brwcka ock byggia effther thy som waare foreldræ giort haffua aamaghelowst fore hwariom manne ingho i thy godze wndanskilt wtthan ii gaarda som Rodhestade heitha som waar domkirkiæ her i Staffwangher skal frælslighe effter fylia til thess at landskyllen løysser gaardanæ i gen om thet werder icke fyr løyst fore the iij c danske mark som wt waare giffnæ fore Jon Elifson. Kenniss wii ock at inghe ære waare nærmeire arffwinghe nw liffwandes en fornempde Jon Elifsons æcthe barn. Till sanind her om bedhe wij effterscreffne heiderlighe men mesther Hoskold Hoskoldsson ærchedene her Olaff Botwidsson officialis her Olaff Torsthensson her Peder Hansson canickæ ock Orm Ericksson aff wapn hengiæ siin jnsigle med wart fore thetha breff thy at the aahørandes neer waaro tha tesse forscreffnæ gærd ock lysning gort war oss them laglige til kreffwendes. Screffwed i Staffwangher dagh ock aar som ffore segher.
Olaf Thorgeirssön kvitterer Thorleif og Halvard Haavardssönner for den Tiltale, han paa sin Herres (Kongens) Vegne havde til dem.
Efter Orig. p. Papir med Spor af indvendig paatrykt Segl, tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude.
Thet kennis jek Olaff Thorgherson meth thettæ mith opne breff ath (jek) giffuer tesse men Tollef Hawardson Halwardh Hawordson hvithe ok lydogæ for then tala som jek haffde til them wppa myns herra vegne ath the haffue varit i mith mynna thy geffuer jek them løsæ for meg och minæ epther komende til ytther mer vissa ath sa er giorth thrycker jek mith jnsigle foræ thettæ breff som giorth er aa Hollene anno domini mdxiij manedagen nest fore kynders messæ.
[748 aar1513] 
To Mænd kundgjöre, at Andres Steinolfssön mageskiftede til Jarp Narvessön 2 Öresbol i Byrgisrud i Sandsfjerding paa Hudrim mod 1/2 Tolfting af Laxefisket i Frebergsvik (i Nykirke Sogn, Vestfold).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Allom mannom them som thetta bref see eller høra q. g. och sina. bekennoms vy Arne Jørensson ok Clemeth Tallaksson ath met varom aa Twfftho som lyggher j Nykirkio sokn j Vala skypreidh, løgodagen for mytfastho arom epther gudz byrdh mdxiij sagom ok hørdom aa aff eno halwo Jarper Narffwasson ok aff andro halwo Anders Stenolsson bytho the syna mellom gaff Anders Stenolfson Jarpe Narffwasson ij øres bool jordher j Byrgisrudh som liggher j Sandz fyordungh paa Hwdrem thes lykis gaff Jarper Andrese en /-j/ tolfftwngh j laxafyskeno j Ffrebergx vyk sagom ok hørdom aa ath Anders ok Jarper heldo handom saman ok byttho venligha ok kerligha som j bythe thera kom. Till idhermera vysso ok sannyndh trykkyom wy vor jnsigle nedhan for thetta breff som gyorth ær aarom ok daghy som fyre sæghir.
Söstrene Anna og Otilia Ottesdöttre foretage Skifte mellem sig af en Del Jordegods, de hidtil have eiet fælles, hvorved Anna faar Rörvik og Svan vik paa Ordost og Thom Gaard i Raade Sogn, Holme, m. m., men Otilia Aaby i Sotenes Sogn, Julethorp i Sked Sogn i Bahus-Len, m. v.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. 5 Segl paatrykte under Brevet.
Thet kenness wij effterscreffne systher Anna och Ottilia Ottæsdøtter ath wij wore i Hoalleby i Twne sokn i ytterluthen i Borgesyslæ ffredaghen nesth effther Juliane virginis anno domini m. d. xiiii. giorde vii eyth systherlighit och kiærlighit bythæ oss i millom vm nogher jordher som vbyth haffwer wariith oss i millom i noghen tiid. Scal och Anna myn systher niwthæ och haffue myn deel j Røørwik Swanwik i Stadle sokn liggiendes vppa Ordawsth i Bahwss leen oc myn deell i Ttwm i Rodhesokn i Borgesyslæ. och scal jagh Ottilia haffue myn systherss del Aabyy i Sotaness prestægell i Wikæn ther moth i gen meth alle lutther och lunindher som tiil haffwer light aff forne och nyæ. Jtem skal och myn syster Anna haffue myn deel i Holme for henness helthen i Jwlætorp i Skediesokn. Jtem haffwer och Anna myn systher vnth megh j tønne malt aff Jaleff liggendes i ffornempde Skediæsokn tiil yttermere fforliknen. jtem haffwer jagh Ottilia vnth myn syster Anna ii tønner malt aff thee goordee som (ligger) vppa Hør [749 aar1514] børøøn som megh bwrde som ligger i Qwillæ sokn ffor thee pening som Anna lade vth ffor Eedhz gaardh och annen deel som hon haffwer vt lagd jtem i tønne i Kottarud. jtem skal jagh Ottilia i tønne malt i Fimætorp haffwe oc i stwge i Valle oc jagh Anne then andhre. jtem skal jagh Ottiliæ haffue ii stwger i Veggiæ liggiandes i Sotheness. jtem skal jagh Anne aghe Loffgaard och Rud pa Horborn øøn. Til yttermere sanind bediæ vij erligh och velborne men Peder Griis Olaff Galle Gawto Galle a vapn her Torsten i Bergh canik i Oslo och jagh Ottilia trykkia mith inceglæ meth theres (for thette bref) som giorth war aar och dagh som for star. Jtem bliffwer noghet vffrelsth tha bliffwer thet vppa begges wor skade eller och jam got godz igien etc.
Mith skifftæ breff om Abii och Tw[m].
Abbed Henrik Christiernssön af Sorö, Cistercienserordenens Commissarius, Visitator og Collector af Contributionerne i Danmark, Sverige og Norge, kvitterer Abbed Mathias af Tuterö for 4 Aars Contribution 8 rhinske Gylden og for 4 Gylden i sædvanlige Expenser. (jfr. No. 1028. 1069.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Seglet vedhænger.
Nos ffrater Henricus Cristierni abbas monasterii Sorensis Cistertiensis ordinis in Roskildensi diocesi per reuerendum dominum Cistertiensem et generale capittulum commissarius visitator et collector contributionum omnium monasteriorum regnorum Datie Svetcie et Noruegie legitime constitutus recognoscimus per presentes nos a venerabili in Christo nobis percarissimo coabbate nostro domino Mathia monasterii de Tuta insula dicti ordinis Nidrociensis diocesis nomine contributionum ordinis quatuor annorum videlicet quingentesimi quarti quinti, sexti et septimi octo florenos renenses pro contributionibus et quatuor pro expensis consuetis ad integrum subleuasse pro quibus quidem contributionibus et expensis prefatum dominum Mathiam abbatem suumque monasterium quittamus per presentes. In cuius rei testimonium sigillum nostrum presentibus duximus appendendum. Datum in antedicto monasterio nostro Sorensi die beatorum apostolorum Philippi et Jacobi anno domini mdxiiij.
Quitancia domini abbatis de Tuta insula.
[750 aar1514] 
Sex Biskopper skjenke de Bodfærdige, som besöge eller hjælpe St. Annæ Alter i St. Halvards Kirke i Bergen eller indtræde i det dertil hörende Gilde eller Broderskab, 40 Dages Aflad.
Efter Arne Magnussöns Afskr. i Barth. XXIII. (C). 505-506.
Universis sacrosancte matris ecclesie filiis ad quorum visum vel auditum presentes nostre littere pervenerint, Ericus dei gracia archiepiscopus Nidrosiensis et apostolice sedis legatus, Andreas Asloensis, Andorus Bergensis, Ericus Wiburgensis, Hoscoldus Stawangrensis et Magnus Hamarensis eadem gracia episcopi, salutem in omnium salvatore. Pium obsequium deo impendere arbitramur quocies ejus fideles ad pietatis opera excitamus. Cupientes igitur ut altare sancte Anne situm in ecclesia sancti Halvardi Bergis congruis habeatur reverencia et honore et a Christi fidelibus jugiter frequentetur, et ut convivium fraternitasque dicti altaris in suo vigore maneant et persistant, omnibus et singulis vere penitentibus contritis et confessis qui dictum altare causa devotionis aut orationis pie visitaverint, vel qui missis et quibuscumque aliis divinis officiis interfuerint seu qui pretactum convivium causa fraternitatis intraverint nec non ad fabricam lumina ornamenta aut quevis alia prefati altaris seu convivii necessaria manus porrexerint adjutrices. vel qui in eorum testamentis aut extra aliquod charitativum subsidium eidem altari convivioqve legaverint, donaverint, legari vel donari procuraverint et qui apud nominatum altare celebraverint vel celebrari fecerint aut qui pro fraternitate antedicti convivii deum devote exoraverint, etiam qui recitato in fine evangelii Joannis, verbum caro factum est, et auditis sacrosanctis nominibus Jesu et Maria genua sua devoto animo flexerint, quociens premissa vel aliquid premissorum sincero corde adimpleverint, tociens de omnipotentis dei misericordia ac sanctorum Petri et Pauli apostolorum auctoritate confisi, singuli nostrum xl ta dies indulgentiarum de injunctis eis penitentiis misericorditer in domino relaxamus. In maiorem evidentiam premissorum presentes fecimus secretorum nostrorum munimine roborari. Datum et actum Asloye duodecima die mensis Julii, anno dominice incarnacionis millesimo quingentesimo decimo quarto.
Kong Christiern II bekræfter sin Farfaders Fribrev for Bönderne i Opdal angaaende Udfareleding m. v. paa Grund af den besværlige Skyds over Dovrefjæld og den store Gjæstning, de ere underkastede. (jfr. No. 935.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler. [751 aar1514] 
Wii Christiern met gudz nade Noriges Danmarkes Wendis oc Gottis koningh vtwald koningh till Suerige hertugh i Slesuig Holsten Stormaren oc Dytmerschen greffue i Oldenburg oc Delmenhorst giøre alle witterligt at wii aff wor synderlige gunst oc nade swo oc for oss elskelige werdugeste faders her Erick Walkendorp ærchibiscops i Trwndhems bøenskyld. for then store kostnæd som wore bønder oc almwge i Updall haffue bode till Doffrefiæld oc fran, siin skiot at gøre, weghe at bøthe oc storee giæstning som the haffue tha haffue wii effter wort elskeligt Noriges riges radz raadh. vndt och tilladt at the skulle gøre halfftredie hamle i aarlighe leidænger oc skulle ther met qwitt wære for alle nembd eller noghen vdfareleding vd atgiøre i noghre mathe. hwilken friihedt hogborenn furste koning Christiern wore kiære forfader them tillforen nadeligen vndt oc giffuit haffuer. thii forbywde wii alle ehwo the helst ere ellir wære kunde serdelis wor fogder oc embitzmænd forscreffne wor almwe hær emodt thenne wor gunst oc nade at hindre hindre lade møde ellir vforrætthe vnder wore hyllest oc nade. Giffuit paa wort slot Aggershws søndagen nest efftir sancte Marie Magdalene dagh aar etc. twsendfæmhwndret paa thet fiortænde vnder wort secretum.
Ex commissione reverendissimi patris domini Erici archiepiscopi Nidrosiensis.
Kong Christiern II melder Indbyggerne paa Orknöerne, at han med det förste agter at gjenlöse til Norges Krone deres til Skotlands Konge pantsatte Land, og befaler dem imidlertid efter gammel Sædvane at betale Erke bispen af Throndhjem det ham af Kirkerne tilkommende subsidium pallii.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Seglet trykt bagpaa.
Wii Cristiernn met gudz nadæ Noriiges oc Danmarckes konningh vdtwald konningh tiil Sweriige hertiigh vti Sleszuiigh Holstenn Stormarnn oc i Ditmersken greffue vti Oldenboriigh oc Delmenhorst hellsæ ether alle gode men som bygge oc boo po Orcknøø kierlighenn met gud oc wor nadæ. Kiære venner som ether vittherligt er ati aff retthæ høræ at wære vnder Noriiges kronæ, en dogh ati nw stande koningen aff Skotland i panth. tha acthe wii dog met thet allerførstæ at løsæ ether tiill Noriiges kronæ vnder oss oc Noriiges koninge at bliffue som thet bør met retthæ. Och som ether well fortencker ati [752 aar1514] altiid vdi andelighe erende haffua vnderwaredt werdugeste fader met gudi erchiebiscopenn aff Trondhem oc aff alder oc æffuæ haffua giffuid ethert subsidium pallii hiid (til) Noriiges riige. swo willæ wii oc her effter ati giøre skullæ. Thii bedæ wii ether kierlighenn ati bestillæ thet met kirkewerinæ offuer alt ether land at redelighenn vtgøre for ne werdugeste fader her erchiebiscop vti Trondhem eller hans ombudzman thet subsidium pallii som hanum bør at haffuæ effter godæ gamble sidweniæ. Thet velle wii kierlighenn met ether forskylle, her met beffallæ wii ether gud oc sancte Oluff konningh. Giffuedt po wortt oc Noriiges krones slott Agersshuss sancti Germani episcopi et confessoris dagh aar etc. mdxiiii o vnder wortt secrette.
konnung Cristiernsvitnisbø(r)d om Aarknnøy.
Kong Christiern II og Norges Riges Raad paadömme en Odelssag om Evje Gaard og Gods (i Borgesyssel) mellem Hustru Anna ( Ottesdatter), Amund Jonssöns Enke, og Jon Eilifssön, uægte Sön af Biskop Eilif Jonssön i Stavanger, og tildömme hver af Parterne den halve Del. (jfr. No. 1035. 1075.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wii Christiernn met gudz nade Noriges Danmarks Wendes oc Gottes koning vdwald koning till Suerige hertug i Slesuig Holsten Stormaren oc Dytmerschen greffue i Oldenburg oc Delmenhorst giøre alle witterligt at aar effter gudz byrd mdxiiij sancti Petri apostoli dag in vinculis war schicket for oss oc wort elskelige Noriges riges raad paa raadstwen vti wor stadt Osloo Jon Eliiffsson oc haffde met wore stæffning i rætthe stæffnd oc till talede oss elskelige hustro Anne Amwnd Jonssons effterleuerske om een gard som kallis Ewide oc Ewede godz oc framlagte han for oss eth werduge faders her Eliiffs som war biscop i Staffwanger obne beseglede breff lydendis at han haffde vndt oc giffuit for ne. Jon Eliifsson hans hustro oc bægge theris æchte børn for ne. Ewide gard oc Ewide godz for rætt odall oc arfft till ewerdelige eyge. Ther emodt framlagde i retthe for ne. hustro Anne oc oss elskelige Guthe Galle som hwn sit omboth vti same sag befalede et breff lydendis at for ne. Jon Eliiffsson war for ne. biscop Eliiffes væchte søn oc menthe at hannom ther for ey burde samme godz at arffue eller haffue met flere ord them ther om emellom war. Tha effter samme breff bewisning och Noriges lag wordte ther swo for rætthe poæ sagdt at forscreffne Ewide gard oc Ewide godz burde oc skulle [753 aar1514] i twenne dele skifftes ligerwis som for ne. biscop Eliiff o Amwnd Jonsson brødere bode leffuede oc ther aff først tage oc haffue for ne. Jon Eliifsson halffdelen for sine retthe æchtebørn till arfft oc ewerdelige eyge oc anden halffdelen skall for ne. hustro Anne nyde bruge oc besidding i haffue swo lenge hwn leffuer oc siden at komme vnder rætthe odals mænd oc arffuinge. Giffuit aar dag oc stædt som forscreffuit staar vnder wort secrete.
Kong Christiern II anmoder Throndhjems Kapittel om at overlade ham nogle af St. Olafs Helligdomme i Domkirken.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Brevform udvendig forseglet.
Christiernus dei gratia Noruegie Dacie Sclauorum Gotorumque rex electus in regem Suecie dux Slesuicensis Holsacie Stormarie etc.
Premisso nostro sincero fauore. kiere venner wii bete ether kierligen ati fore thenne wor bøn oc scriffuelses skyld velæ fore nogen merckelig leilighetz skyld oc stor orszage som wii ther tiil haffue vndne oc giffue oss nogen aff sancti Oluffs reliquier som ther i ethers domkircke ære oc ati them antworde velæ oss elskelige verdugste fadher her Eriick Valckendorff erckebiscop i Trwnhiem swo hand them oss met thet første forskicke kand wii velæ lade them holldes i tiilbørlig ære oc verdughet oc thet altiid met ether oc ethers kircke kierligen forskylde. Jn Christo valete. Ex ciuitate nostra Asloensi die sancti Sixti pape et martiris anno etc. mdxiiij nostro sub signeto.
Venerabilibus viris dominis prelatis et capitularibus ecclesie Nidrosiensis coniunctim et diuisim nobis sincere dilectis.
Biskop Magnus af Hammer eftergiver Lafrants Thormodssön (i Aamotsdal i Övre Thelemarken) en Horssag med Sigrid Thorleifsdatter, mod at han skal forlade denne og tage sin Ægtekvinde igjen.
Efter Orig. p. Papir med Spor af indvendig paatrykt Segl, tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude.
Wii Magnus medt gudz node biscop i Hammar giore alle witherligt ath wii haffwe giffwet oc medt thette wort opne breff giffwe thenne nerwarendes breffwisere Larans Tormodson kwitt frii lidug oc aldeeldes aakereløs for oss wore proster oc efftherkomende for thet [754 aar1515] hordøme han war i komen medt Sigriid Tolleffs dotter. Thii forbiwde wii alle oc hwar en hanom hindre eller wforrette i thenne saak. Oc skal fornemde Larans nu strax offwergiffwe fornemde Sigrit oc take i gen siin ækteqwiine. Til sanind her wm trycke wii wort [in]segel for thette breff. Datum [i] Amotzdal die sancti [Lamberti] anno domini m. d. xiiii o.
To Borgemestere og to Borgere i Sarpsborg kundgjöre, at dengang Nils Ravaldssön havde Olsborg (i Bahus-Len) inde, kom Söfren Skonung med en Del af hans Svende til Sarpsborg, og tvang Borgerskabet til at sende sine Fuldmægtige til Olsborg og der löskjöbe sig fra Brandskat hos Hustru Ottilia, som ellers truede Byen med Marstrands Skjebne.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv med 4 paatrykte Segl.
Vij epterscreffne Lambrecth Gerdsson Bordh Andersson borgemestere i Sarpzborg Owdhn Mwnamsson och Oleff Anundsson borgere sammestadz gøre viitherliigeth meth thette vort breff atth then tiidh Niels Rawelsson hadhe Olzborgh oc laa allt menige landitt tiil fyltiis etc. tha kom Søffrin Skonungh meth eth tall folck aff Niels Rawelssons swena her for byn oc war begerende att vij skulle wt komme oc fordagtinge oss och wor stad Sarpzborgh saa framt the skule ecke brennenn. Thaa sændhe vij nogre aff oss wtt tiil them att forhøre theres begering. bleff thet saa talet emellen them oc oss atth the gaffue oss halff manadz dagh meth saa forordh att vij skulle innen then dagh at komme til Olzborgh tiil hustru Ottiliæ och alle os oc vor stadh fordagtinge thet betzste meth henne vij tha kundhe. Jnnen then forsagdhe dagh sændhe vij wth aff wor stadh Bordh Andersson Redher Pauelsson och Owdhen Monamsson borgere i forscreffne stadh och goffue them fwlle maght ath fordagtinge vor stadh och oss alle til thet betzste the tha kune. Then tiidh the ther komme paa Olzborgh tha konne the ther engen annen dægtingen faa aff hustru Ottilia en the motthe henne wtloffue paa theres oc stadzsens vegna for brandskath jtem iiij stycke nerest jtem et stycke leesk jtem et styke haghens och eth ske d hwmble oc sadhe for ne hustru Ottilia velæ j thettæ ecke giffue meg, tha skole j skodhæ ether alle j Malstrandz spegel etc. Thettæ forscreffne godz haffue vij henne redelegh wtgiffuit epter hennes nøie, paa thet at vor stadh och vij alle skulle ecke bliffue skøffledhe oc brendhe oc vij j helslagne som i Malstrand skedt var. Att thettæ for ne. swa i sanningh ær wittnæ vij forscreffne meth alle vore indzsegle [755 aar1515] nedhen for thette breff som giffuit ær war frwes apten annunsiationis anno domini mdxv.
Erkebisp Erik Valkendorf paalægger Bisp Andor af Bergen, Christiern Pe derssön, Provst ved Apostelkirken, Mikkel Abbed i Lyse, Olaf Prior i Nonneseter, Jörgen Hanssön Kannik i Lund og menige Kapitel i Bergens Domkirke at dömme i en Trætte mellem Biskop Hoskold af Stavanger og Abbed Henrik af Utstein.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv (Münch. Saml.) Levning af det bagpaa trykte Segl.
Wii Eric met gwds nadhe erchebiscop i Trundhem oc paffwelig legatt etc. helsse edher wore kære brødre her Andor met samme nade biscop i Berghen mæster Cristiern Persson prowest ibidem i Apostel kirken renliffuet mand her Michel abbet i Liwse her Oluff prior i Nwnnesætter i Berghen her Jørghen Hansson canick i Lwnd oc menig capitel i Berghen ewindelig met gwd oc sanct Oluff. Kære herrer oc wænner mwe i widhe at ther ær tretthe oc dele emellom werduge fadher her Ascold biscop i Stauanger oc her Henrick abbet i Wdsten ffor et wskelligt leffnet ffor ne. werduge ffadher hannum tillegger oc ther emod haffwer ffor ne her abbet tiltael til hannum at hann skwlde griffwet oc slaget hannum som han sigher oc selff ydhermere beretthe oc bewise wiil. Thi bedhe wij edher kerlige oc biwdhe at i met thet fførsthe fforsamle edher paa beleylig sted oc tiid oc stæffner them ffor edher paa bodhe sidher oc hører the sagher oc skyldninger them emellom ære effther begges theres bewisningh. Thesligest hører oc ffor ne her abbet Henricks purgacioner ffor the sager hannum tillægges oc skiller them saa at met retthe saa them skeer ræt. skæl. oc ffyldest paa bode sidher oc thesligest then qwinne som ffor ne werduge ffaders aff Stawanger swæne pinthe. thet hwn wskyldig ær, oc giffwer them saa paa bode sidher thet saa beskreffwet ffra eder som i wille andsware ffor gwdz strenge dom oc wære bekende ffor hwer dandemand. Bedendes oc biwdendes edher paa bode sidher som ffor ne sager ære anrørendes wnder lydelsse at i møde ffor ffor ne dommere hwor oc naar the edher tilsighe oc lidher oc wndgældher hwæss the ther edher ffor rette affsigendes worde oc ladher thet ingelwnde wnder then hellige kirkes fforffølning. Giffwet i Køpenhaffn ipso die Bartholomei apostoli mdxv. sub nostro sigillo.
[756 aar1516] 
Nils Amundssön bevidner, at han godt mindes, at Hr. Alf Knutssön kjöbte Tolftestad (i Vaage) af Fru Kirstines Arvinger, Vintren för han havde ihjelslaaet Hr. Henrik Krumedikes Foged paa Hedemarken Lasse Jenssön, og at Ingen havde gjort Hr. Alf, Fru Magnilde, Hr. Knut Alfssön eller nogen efter ham Eiendommen stridig, förend han nu hörer, at Hans Kru kow gjör Fordring derpaa. Lignende Erklæring afgiver Berdor Ivarssön paa Dovre. (jfr. No. 760. 864.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom monnom thetta breff see eller høre læses bekennes iak Nils Amwndsson med thesse mynno opne breffwe ath myn fader boodhe po Toltestad allan syn alder ok iæk hæffwer æfther hans dødh allan myn alder booth po fornemde Toltestad ok ær iæk nw øffuer otte tye aare gamal ok mynnes mik nw thet granth ath her Alff Knwtson køpte tidth næmde Toltestad aff ffrw Kirstins ærwinge: sik ok sine ærwinge til æwærdeligh æghe. Ok po dhen same tidth her Alff Knwtson køpte dhee godz doo hade her Hartwik K(r)omedike Akershws slooth ok wintren tilforende hadhe for ne her Alff Knwtson slaghet Lasse Jenson i hiæl som war for ne her Hartwiksz fogete po Hedmarken. Annan høsten dher næst æffther køpte han tidth næmde Toltestad ok dhee godz ok tho bar han op første lanskylden dher aff. Ok haffwer iæk alth sidan booth po tidth næmde Toltestad al myn alder en til nw. ok haffwer iæk aldre hørth eller sporth ath noghen tidth war omakath eller aa talath a tidth næmde godz hwerken po tingh eller stæmne eller adre stas hwerken i tidth næmde her Alff Knwtsons tidth eller i frw Magnildes tidth eller i her Knwt Alfsons tidth eller æfter hans dødh for en nw eth oor siden iak hørde seyes ath Hans Krwko vilde thet amake. Thetta binder iak mik soo gwdh til hiælp ok al helgon ath sa i sanningen tilgongit ær som forskriwat stor ok wil ek thet ytermere a book ok heligedoma swerie nar iak til krafder worder. Samaledes ok ek Bærdor Ywarson po Dowre at iæk ær øffwer sextie aare gamal ok iæk aldre lengere mynnes til baka en her Alff Knwtson haffwer iow folth Toltestade godz ok haffwer iæk aldre hørth eller sporth dhet wara omakath eller po taladh aff nogon hwerken po tingh eller stæmne eller anner stas i all myn dagha. ther po binder iæk mik so gwdh hiælpe ok al helgon o(k) wil iæk dhet framdeles aa book swerie nar iak tilkrafder vorder. Thyl ytermere visse ok sannindh henge wi forskrifne meen Nils Amwndson ok Bærdor Ywarson wor insigle for thetta breff som skriffwat i konwngs gorden ær po Dowra fredaghen for palme sondagh anno domini m d xvj o. [757 aar1516] 
breff pa Talttestad at thet var icke amaged i her Alff Knwtssons tid.
Erkebiskop Erik Valkendorf mageskifter til velb. Karl Knutssön af Giske Gaardene Rörvigen i Vigerö og Halvdelen af Gjuv paa Gudö (Söndmöre) imod Asmundehus i Soknedal, Kæsebo og Grennes paa Inderöen, Vernes i Skausund, Vaade, Brattereid og Malme i Beitstad samt Myklebolstad paa Söndmöre.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl helt, 2-4 itu.
Vii Eric Walckendorff met gwdes nade erchebiscop i Trondem oc paffwelig sædes legatt gøre witterligt alle oc kændes met thette wort obne breff ffor oss oc wore effterkommendes erchebiscoppe i Trondem at wii haffwe giort et wenligt mageskiffte met erlig oc wælbyrdig swænd Karl Knwdzsson til Gitzske wæpnere vdj saa maade at han oc hans arffwinge skwlle haffwe oc beholde til ewindelig eie thesse effterskreffne gaarde oc godz som ære Rørwighen i Wegrem oc rænther aarlige i/-j/ kørlag oc halffdelen i Giwff paa Gwdøn som rænther aarlige et kørlag. oc ther emod skwlle wij oc wore effterkommere erchebiscoppe i Trondem haffwe oc beholde til ewindelig eie til maglag thesse effterskreffne gaarde oc godz som ære fførst Asmwndehwss i Soknedael som rænther et spand jtem Kæsebo paa Indrøøn som rænther iiij øre jtem Grenness ibidem som rænther en øre jtem Wernæss i Skauswnd som renther two øre jtem søndre Vadde i Bedstad som renther /-j/ øre jtem nedre Wadde ibidem som rænther /-j/ spand jtem Bratt[rey]d ibidem som renther en øre jtem Malme ibidem som renther en øre jtem en geed i myckle Bolstad paa Swndmør. Thii bepligte wii oss oc wore fforskreffne efftherkommere at ffrii oc ffrælsse fforskreffne wælbyrdig swænd Karl Knwdzsson oc hans arffwinge fforskreffne gaarde oc godz ffor hwerss mandz tiltael. Oc sker thet saa at fforskreffne gaarde oc godz bliffwe hannom eller hans arffwinge affwndhne met rætte tha bepligte wi oss oc wore fforskreffne effterkommere at wederlægge hannom oc hans arffwinge indhen vj wgher dag ther nest kommendes met saa gaat godz aff rænthe oc saa wæl beleiligt oc holde hannom oc hans arffwinge thet aldelis wdhen skade. Thil ydhermere witnesbyrd haffwe wij ladet hengd wort secretum nedhen ffor thette wort obne breff oc tilbedet hedherlige mænd Oluff Wigffastsson lagmand i Trondem her Pædher Hoghensson oc her Otleff Matzsson canicke i wor domkirke ther sammestedz at besegle thette wort breff met oss som [758 aar1516] giffwet er i Trondem sanctorum Petri et Paulj apostolorum dag aar etc. mdxvj.
jtem mageskiffte emellom biscop Erick Walckenndorp oc Karll Knutsson tiill Giske.
Jon Lafrantssön, Abbed i Nidarholm, og hans Konvent mageskifte efter Erkebispens Raad Klostrets Gaard Sundland i Lade Sogn paa Strinden til Hr. Autleif Matssön, Kannik i Throndhjem paa Volds Præbendes Vegne, mod Gaarden Elene i Byrsen i Orkedals Fylke.
Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 18. Nr. 11. Levning af Abbedens Segl.
Ollom monnom theim som thetta breff see eller hoyre helse wi Jon Laffransson medh gudz miskwn abboth i Holm och conuent j sammestadh q. g. och sinæ. bekenness wij medh thesse ware opne breffue ath wi medh alt menik conuentess samtykt och medh wyrdugesthe herra erchebiskops Ericx Walkendorff raadh. haffue skipt och wenlighe byth medh heidherlighe herra her Autleiff Matzson canik j Trondeim ein jord som Swnland either liggendess pa Strindhen i Ladhe sokn och renther aarlighe iij span vti ein jord som Elene either liggendess i Byrsane i Orchedals fylke som swa mykit renther som forscreffne kløstherens jord Swnland iij spann aarlighe. Ok skall forneffnde jord Swnland ligge her effther till prebendam Woll medh luthom och lunendom som till henne liggher och lighet haffwer till ewigh eign. Till ytther meer sanningh her om henghe wi wart jnsigell och conuentess nedhen for thetta breff som giort war j Trondeim anno domini millesimo quingentesimo xvj sabbato proximo ante Michaelis archangeli.
De permutacione predii Elene i Byrsen in predium Sundland pa Strinden.
Eggert Hanssön, Landfoged paa Hedemarken, indmelder til Kongen et efter Befaling optaget Forhör om, hvorledes Drengen Halvard Neridssön i Boldspil for 6 Aar siden var bleven saaret i Hoften af Thorsten Audenssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Ider mynn alderkereste nadugeste herre ho(g)bornne fforste her Cristiernn meth gudtz nadh Noriges Dannemarkes Wendes ok Gottes koning vdwaldt koning tyll Swerig hartock y Slyeswick Holsten Stormerenn ock y Dytmersken greffue y Oldenborg ock Delmenhorst [759 aar1517] sender Eggerdt Hanssen landffo[w]d offer Hedmarkenn meth mynn vnderdanyg troo ock wyllige tyenste. werdes yder nade wyte at effter yders nades breff och both war jeg a Waldes y Lowten rette steffneby anno mdxvij o loferdaggen nest effter Dorotee virginis. toch jeg iij vphaffes witne Botolff Swenssen Jon Syworssen ok Androth Asbyornssen a bokyt swore met fullum edtstaff at te ware y leken met Torsten Odenssen ock Halwor Nerygssen loferdaggen nest effter Marite messe offer vj are forledendes sage the ath fornefende Torsten Odenssen kaste tyll ffor de Halwor Nerigssen meth en ball war bunden tyll hope meth en slunge snøre ock rakede fornefende Halwor Nerigssen pha hufften. Talede swo en kraffty dande quinne Brunnill Brunnolffes detter tyll drengen, leker icky swo lenger sodanne lek gyffer thette offer. Thette swor hun a boken met ffullum edtstaff. Skylles swo drengen fra *foranden. Gyk swo ffram en dandequinne Hellige Jonss detter a boket swor met ffullum edtstaff at trydige dag ter effter drengen begunte at kenne warken y hufften aff slagg(e)t fornefende Torsten Odenssen hannum kaste met ballen. at fforneffnde Halwor Nerigssen lysede ock sto tyll for hans egen moder ock ffor fornefende Hellige Jons detter ten sukedom han hadde ten fek han aff thette slag sum Torsten Odenssen hannum kaste pha hufften. Gynge swo ffram ij loffrettes men Sywordt Perssen ock Laden Wylhelmsen a boket swore met ffullum edtstaff at the sagum ock hordum fornefender Halwor Nerygssen hadde gyordt hans skrifftemall ock presten hadde gyordt hans rede, lysede atternefende Halwor Nerigssen for presten ock tem at han war aldry helbrecht eller hadde en gude tyme y the vj are siden fornefende Torsten Odenssen kaste hannum met ballen. døde han swo tysdaggen nest effter sancte Tammes dag for jull anno mdxvj o. Kunne jeg ey retter proff ffa a tesse male the gaffe seg vpp at alle proffe pha bade syder lysede han ock wiglusenige anden dag jwll ter effter drengen dode for Gunder Estenssen ock Botoll Estenssen thette swore the a boken met ffullum edtstaff mandaggen nest effter kodt sundaggen anno mdxvij o ware thette proff taggt y retten konings daggen wart thette vig wunnet vten alle gredestad. haffer han seth wyssan yder nade for teken ok frikopen ock frenderne for boterne vmme hannum proffes boter mader ad werde. Stender nu tyll gud ok yder nade vmme hans landtzwyst. Tyll ytermer sannigh henger jeg for de Eggerdt Hanssen myt signet neden for thette breff sum screffuet er anno vt supra.
/-j/ bodh for xxiij sk.
[760 aar1517] 
Biskop Mogens i Hammer mageskifter til Dyre Sevaldssön, Lagmand i Oplandene, Gaarden Hanestad paa Thoten fra Hellige fem Vunders Altar i Hammers Domkirke, imod 2 Pund Rente i Sudreim paa Ringerike, 1/2 Pund i Svartstad i Röyse Sogn sammesteds og en Huds Værd.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2det Segl vedhænger.
Vy Mons med gwdz nad biscop i Hammar giøre alle vittherligt med thette vort opne breff ath wij med raadhe och samticke vor heedherlige capittelss hafwe giorth thette ioorde skipthe med ærlige och vælbyrdog man Dyre Sewalsson lagman i Oplandæn i tesse maathe ath wij fynge honom eith goodz som heyther Hanestadh liggendis paa Thothen som renther ij pund til aarlighe renthe som hafwer vareth hertil vndher the helge fæmwnderss altare, her i doomkirken i Hammar med allom lwthom och lwnnindom som til liggher och leygit hafwer fraa foorno och nyge inthet vndhertakath, i fra for de altare och vndher atthernefnde Dyre och hanss ærfwinge til ewærdelighe eyge, afhende for de Dyre oss vndher altereth ther i modh igen ii pundh rænthe i Swdreym som liggher paa Ringerike och eith #j pund i Swartstadh som liggher i Røyse sokn och skal giffwe ther til eith hwdewærdh fra segh och syne ærfwinghe frælst och heymalth och vndher helge fæm wndherss altare til ewærdelig eyge vndher tesse foroordh paa baadhe siidher ath findes nokot ofrælst i thette skipthe tha skall hwar sith goodz ath frælse som borth byther, eller och liike goth goodz vidherlægge i sammestad, for thet som tha ofrælst vordher. Til ytthermeyre bewisningh och stadfæstelsæ her pa lathe wij henge worth secret med capittelss insigle nedhen for thette breff som giort var i Hammar maandagen nesth effther sancte trinitatis dag anno domini mdxvij o.
Biskop Mogens i Hammer sælger til Gunnild Helgesdatter sin og Kirkens Gaard 2 Markebol i Övreby i Hjerdals Prestegjæld (Thelemarken).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglet mangler.
Wii Mogens met gudss naade biscop i Hammer giøre alle witterlict met thette wort obnebreeff at wii haffue soldt oc affhendt oc met thette wort obnebreeff seelæ oc affhende thenne nærwarendes *breeffwisker Gunnild Helgesdatter et wort oc kirkenss godss Øffreby hetandes ligendes wdi Hierdalss prestegield som er twegiæ marke booll fra oss oc then hellig kirke oc wnder adernempder Gunnild oc henness [761 aar1519] erffwinge. skall hwn thette godz frelselig fyligiæ tiill ewerdelig eygo met alle lawtom oc lundom som ther tiilliger oc tiilliget haffuer fra fornwm oc nyom wthen gardss oc inden gaardss inthet wndertaket. Tiill ythermere sænnen her om henghe wii wort signeet neden for thette breeff som gieffuet war wdi Hierdallss prestegaard søndagen nest effter heligkross dag aar etc. md decimo octauo. forbiwde wii noken henne ther paa noken hinder giøre wnder band.
Erkebiskop Erik Valkendorf indmelder til Kongen, at en svensk Hær paa Jæmternes Opfordring er falden ind i Jæmteland, har slaaet de Folk, Erkebispen og Hr. Nils Henrikssön havde sendt derind, og tinget Landet Hr. Sten Sture til Haande. Han raader Kongen at paalægge Lensherren i Jæmteland Hr. Oluf Galde at begive sig did for at styrke Almuen, og lover med Hr. Nils at hjælpe ham. Han klager over Mag. Hans Mules Foged Peder Verkmester, som i Drukkenskab mishandler Almuen og plyndrer St. Olafs Pilegrime, uden at Mule vil raade Bod derpaa.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Brevform, udvendig forseglet.
Promptissimum obsequium et famulatum cum humillima salutatione ac anime et corporis sanitate. Høgbaarne første oc eddelste herre, wærdis edher nade at widhe, at ieg fick at spørie, ath fogethen aff Hælsingeland actet at drage ind i Jempteland met xl. eller l. personer, at tinge edher nade then almwe fra hande i her Oluff Galles frawærelsse. Thii at noghen bønder aff Jempteland hadde weret i Swerige hoess her Steen oc klaget for hannom, at them skede stoer wræt ther i landet met skat oc anden deel, och at han wilde flii them the bøder oppaa. Tha sænde ieg oc her Niels Henrickson her Oluff Galles foget til hiælp noger karle ther ind i Jempteland, och finge them pænninge nok at tære, saa the ey skulle besware almwen til en smaapænningh, thii ther ær swar tiid i landet saa wæl som hær, och schreffwe almwen til ath the skwlde bliffwe trofasthe som fader oc forælderne hawe været fore them wnder Norigis krone som dandemænd bwrde at wære, oc wnderwiiste them hwad effter wilde følghe, om the andet giorde. Then tiid wort folck tingede met them, tha swarede the wæl och loffwedhe alle at stande met them faest som dandemænd, oc meente, ath komme ther end et twsind hoffmænd aff Swerighe, the skwlde intet twinge them. Och loffwede the at the wilde hawe theris speiere wde, saa the skwlle fange thet bethimelighe at wide, och saa wilde the møde mand aff hwse och sagde, at the maatte forlade seg ther wist till met monge andre ord etc. Noghet ther effter komme ther iiij. fri [762 aar1519] baarne mænd aff Swerighe 200. stærke och mere, forwden Dalekarle och Bærskarle, och komme mit ind i landet om natte tide, ther som the høre wort folck wore. Mæn ingen atwarsel fick wort folck aff bønderne i noger maade som the hadde loffwet. En lænsmand ther i landet følgde the Swænske hart til the gaarde, som wort folck laae wdi, och giorde the Swænske all vnderwissningh paa wort folk, saa wort folk wiste ther intet aff, førre theris egne haaldere saae fiende hart hoess gaardene. Ther met komme the til værrie saa the finge døde och saare kaarle paa baade sider, saa længe the komme jld paa hwset, the wore wdi. En part bleffwe slagne, en part grebne, nogre faa wndkomme, som laae i en gaard længst ther fran. The hadde gerne reisdt almwen at wedergiort thet paa the Swænske, før the hadde faret aff landet. Thet wor wmweligt ath the kwnde fonge en mand met segh. The sagde, bliffwe wi æn mænd til at slaa thette folck wdaff, tha komme the ighen och brænde oc skænne, nw gøre the oss icke andet æn gott. Then tiid the finge inghen anden swar aff almwen, tha sænde mine swæne, som wndkomme, en bonde til the Swænske at the skwlde bide ther til stæde i iij dage, om the ware hoffmænd etc. The Swænske tingede met almwen at the skwlde gaa her Steen til hande, en part swarde strax ia, men en part sagde ney. Ther met droge the Swænske strax aff landet om morgenen førre thet dagdis, och trwede ath the skwlle snaert komme ighen etc. Jtem kæriste nadigste herre, iegh raader eders nade at eders nade skriffwer her Oluff Galle til, at han er sælff tilstæde i then landsænde, effter thij han haffuer lænet, oc styrker almwen, som thet seg bør. Hiælp och bestandt skal han fonghe aff meg oc her Niels, naar han oss tilsiger. Item kæriste nadigste herre mester Hans Mwles foget Pædher Wærkmæster stiller seg gantzske wbeskedelighe emod almwen, besynderlige i sin druckenskaff, saa ther gaar stoert oc ont røcthe aff, han rænder bønder om kwld oc troer them siden wnder sine hæste føder, basther och binder them, som biwde oc dom for segh, han slo en qwinne saa hwn fick et døet barn, han hwgger oc slaer dørre op effther theris leieqwinder hans swæne røffwe oc tage fra sancte Oluffs pilegrime och tage fra them s. Oluffs offer oc testamente, som gode mænniske sænde til sancte Oluff. Then lille friihed, som kirken haffuer forkræncke the hwor the kwndhe, oc thet wed ieg, at thet ær icke eders nades wilie. Effter thii sligt klages for megh aff almwen, tha maa ieg icke andet æn wnderwise eder nade thet. Naar iegh wnderwiser thet mester Hans, tha bliffwer han wred. Jeg haffwer æn nw paa ny staffn skreffwet hannom til, at han skwlde rætte segh sælff, oc flii ther bod oppaa, gwd giffwe han wilde thet [763 aar1519] gøre. Hær ære thes wær inghen gode tidender, som ieg wed at skriffwe edher nade til paa thenne tiid. Sed cum his animam corpus et illustrissimam maiestatem vestram deo omnipotenti et sancto Olauo regi perpetuo commendo. Ex Nidrosia postridie annunciationis Marie anno domini mdxix sub meo signeto.
E. V. S. M. C. Ericus Walkendorff archiepiscopus Nidrosiensis etc.
Illustrissimo et invicto principi, domino Christierno dei gratia Dacie Noruegie Sclauorum Gothorumque regi, electo in regem Suecie, duci Slesuicensi, Holsacie, Stormarie et Theomarchie, comiti in Oldenborgh et Delmenhorsth domino suo gratiosissimo.
Sex Mænd opgaa paa Opfordring af Truls Svenssön, Forstander over Hos pitalet i Tönsberg, efter Olof Larensdatters Prov Markeskjellet mellem Gaardene Ryg og nordre Thveterud i Sæms Sogn ved Tönsberg.
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Seglene mangle.
Fforæ allæ men som thette breff hendher fore adh kommæ helsæ wy eftherskreffne Roor Helgesson. Anders Elyfson Nyelss Asmwndzon Olaff Haluordsson lensman Torbyørn Tordzson Fokwardh Torsson sworne loffrettesmen j Arnedalsskypredhæ kyerlighæ med gwdh, gyørom mydh wyttherlikt med thette wort obne breff adh myd worwm om lowrdaghen nest efther Pedherssokchæ anno domini mdxix o laghlighæ tiilkraffdhæ ok bedner aff hedherligh man her Trwlss Swensson førstannere aawer spetalen j Tonsberg wppa waar nadyge herres wegne konwng Kristiernss aff ene halwoa, en aff andro halwoa Byørn Gwnnersson paa syne hwstru wegne Oloff Larenssdotter adh gonge skodhæ ok ransachæ reth delæ mellom Ryg ok nørdræ Tweyderwdh som lyger j Semssokn wydher for de Tonsberg, nw efther for de Oloffs Lawrensdotter hermyngh som hwn sagdes adh høre aff syn wermodher Helge Rolssdotter som barnfødh ok wpfødh waar wppaa Ryg adh delet ok merchestenen skwlle begynnes oor Borgherasenom ok ywer Langeroffwæ myr j Bergstonghen, sydhen nordher med berge ok westher j dyketh wydher tyodweghen ok sydhen nordher med bakchæbrothenom ok nedher j aanæ. Gyngom mydh westher wndher Borgheraasen ok fwnnom iii stenæ ther liggendes som hon sagdæ ok sydhen al endemerchiæ nedher j aen som hwn hermde som her fore staar. kwnnæ myd ey licher see eller fynnæ en thet waar ræth dele for gwdy mellom Ryg ok nørdre [764 aar1520] Twetherudh ok dømdom mer for de dele ok merchiæstene gylldæ ok wyd makt blyffwæ ok settom mer iii aar dag tyl ytthermere ransak, om ey finss sannare proff skal then skogegonge blyffwæ wbrythelig ok wydher makt. Tiil ytthermere wyssen hengæ myd war jnsiglæ fore thette breff som gyort er aar ok dagh som fore sigher.
Hans Reff, Kannik i Throndhjem, kvitterer Erkebiskop Erik for hvad der stod til Rest for Trykkelönnen af Missale ( Nidrosiense), som Mag. Paal Reff havde besörget prentet (i Amsterdam).
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv (Münch. Saml.) uden Forsegling.
Jegh Hans Reff canich i Trondem och juris vtriusque baccalaurius bekennes meth thenne myn eghen handscreffth ath werdugeste fader meth gud her erchebiscop Erich Walkendorff vdj Trondem och paffuelige sedes legathe haffwer nw fornøged meg till goede rede swo ath meg well nøges all then deell som ighen stod paa mesther Pouell Reffs wegne for the missaler hand prentede for hans nade swo ath hans nade bliffwer hannom ther fore inthet mere skuldugh, och haffuer hans nade befaled megh ath lade komme aff for ne missaler till the kirker och steder som hans nade haffuer oppebaared penninge vdaff for en parth aff for ne missaler. Thill sanninghen her om er thenne myn eghen handscreffth screffwen paa erchebiscops gorden i Trondem vigilia omnium sanctorum anno a Christo nato mdxx o.
Mesther Hans Reffs hantscrefft.
Björn Olssön mageskifter til Mogens Trulssön Væbner östre Nord-Vid i Ottestad Sogn, paa 1 Hud Skyld nær, mod Gulkonrud i samme Sogn, paa 1 Ödegaard nær. (Hedemarken.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Thet bekennes ieg Biern Olson met thette mith opne breff ath ieg war poo Gawtestad die Tome confessoris anno domini mcdxxi o met flere danne men ofwer werendes, ath ieg hawer byth gooss met ærlig oc fornwmstok man Moenss Trulsson af vopn at for de Moenss Trulsson fek aff meg i gord som soo eyther alt nerdre Widene i østre garden po i hud skil ner liggendes i Skogn i Otestad sokn met myne barns samtikke met alle lwttwm oc lwnnane wttan gords oc innan frelst oc hemeholt for hwarie manne inthet vndan takandes til ewindelig eyge [765 aar1521] fra meg oc myne erwinge oc vnder for de Moens Trulsson oc hans erwinge til ewindelig eyge oc fek for de Moens meg i gord igen som so eyther alt Gwlkwnerwt vttan i eyde gord liggendes i Skokn i Otestad sokn met myne barnss samtikke met alle lwttwm oc lwnnane vttan gords oc innan frelst oc hemeholt for hwarie manne inthet wndan takandes til ewindelig eyge, fro meg oc myne erwingge oc wnder for de Biern Olsson oc hans erwinge til ewindelig eyge oc gaff for de Moenss Trulsson for de Bion Olsson vi lod silff i mellom oc bidder ieg Andirs Jonson poo myne wegne besigle thette breff for ty ieg hawer inthet sielff oc bidder ieg Andirs Godenson oc Steffen Berswenson henge syne insigl for nedden thet breff met hanss. skrewit oor oc dag som for stor.
breff om Norduidhe.
Erkebiskop Erik Valkendorf kvitterer sin Official Degnen i Nidaros Mester Olaf Engelbrektssön for rigtigt Regnskab i al den Tid, han har havt Erkebispens Oppebörsler.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv (Münch. Saml.) Seglet vedhænger.
Wii Erich Walkendorff meth gudz naadæ erchebyscop vdi Trondem och paffwelig sedes legatus gøre alle weterligt at hederlig mand mester Oluff Engelbrichtson dægen i Nidross wor officialis haffuer nw giort oss good rede och rægenskaff for hwes gwll sylff klædæ kopper och all anden deld som han haffwer vpbaarit aff oss selffwe och aff wore proosther fowder och vmbudzmend tesligist testement sagefald och alt andet som han haffwer vpbaarit och vtgiffwit paa wore wegnnæ siden først han bleff wor officialis och ind till thenne dagh saa han bliffuer oss ther aff aldeldes intith skyldig och takke wii honnom for got rægenskaff. Ty lade wii honnom och hans ærffwinggæ quit frii ledigh och løss for oss och wore efterkommendæ erchebiscop i Trondem ffor alt ydermere tiltall och kraffd vm fforneffnde rægenskaff i naager maadæ. Till ydermere sanning hær vm haffwe wii latit hengt wort jnsigle for thenne quittanciæ som giffwen ær i Trondem in crastino Haluardi martiris anno domini mdxxj.
Erkebiskop Erik Valkendorf melder Danmarks Riges Raad, at han af Frygt for Sigbrits Forfölgelse, som giver ham Skyld for Dyvekes Död, er dragen fra Utrecht til Rom, og der vil svare for sin rette Dommer Paven, samt at han ikke vover efter Raadets Opfordring at vende tilbage til Throndhjem, da Sigbrit har Kongen i sin Magt, og dennes gode Löfter derfor ei kunne hjælpe ham. [766 aar1522] 
Efter Orig. p. apir i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Brevform, med Erkebispens Segl. Istykkerrevet og defekt i Midten.
Iesus Maria. Salutem et perpetuam fælicitatem. Kære herrer och wænner. Jeg skreff eder tiil om myn leilighedt och modgang aff Wdtræct om sanctj Bartolomej dags tide næst fforleden, och effter ath min breffdraghere wor ighenkomen tha fforbidde jegh edhers andswar mere æn wdj v wger, oc fick dog inthet, Thess fforinden ffick jeg atspørie hworledes ath Jørghen skriffwere ffoget i Berghen wd[øff]wer all then wræt och fforffang som han haffwer giort sancte Oluff och meg oppaa then hellige kirkes ffrihedh tha haffwer han nw paa thet ny, then hællige kirke, erchebiscoppelige ære och meg til hoffmoed och fforffang arresteret fforhindret och spolieret meg min rænte ffran, och fforbwdet mine ombwdzmænd och alle andre wnder lieff och goedz at sænde megh en pænning eller skriffwe meg et ord till. Och sammeledes wor megh och wnderwiest hworledes Sibrith loed bekwmre mit ffolck som komme til Danmark och tog alt mit godz som the hadde metatffare ligerwiest som jeg hadde wæret et wdædigs mænniske. Tha thette rycthe kaam ath saa waar i sandhedt raadde meg och sagde alle wiise mænd leghe och lærde som thette høerde ath thet waar meg ingeledes fforswareligt ænthen ffor gwdh eller mænniske atlide ther meth mæn ath jeg skwlde giffwe meg til wor hælligste ffader paffwen min rættere och dommere och giffwe hans hellighet thet tilkænde hworledes meg metffores. Dog tøffwede jeg effter eders gænswar wdj Wdtræct intil sanctj Mortens affthen, och hadde siden hiid til Rom then swareste wæy som noghen tiid om aaret ffalder, och kom hiid om kyndelmesse tide met stoer møde arbede och wmanghe, wdi min siwgdom paa mine gamle daghe. thet weed gwd och the gode mænd som met megh wdj wæyen waare. Item sancte Scolastice affthen ther effter ffick jegh wærdighe ffædres her Laghe Wrnes, her Anders Mwess wdi Roskilde och Oslo biscopper, her electj i Lwndh, erlige och wælbyrdige mænds her Moghens Gøye och her Albrect Jepssøn ridder, Danmarkes och Noriges rigers raads skriffwelsse som wor skreffwen wdi Køpnehaffnn sancti Brixii dagh mdxxi. lydendes ath the hadde giffwet høgbaaren fførste konninglige maiestat wor kæreste nadige herre min skriffwelsse til kænde och wærffwet mine ærinde hoess hans nades høgmegtighet wdi bæste maade saa then gwnst och wilie hans nade haffwer aff fførste begyndelsse wdi monge aar bewiest meg och hwlpet och giort meg och mine wænner till mænds, synderlig meg [767 aar1522] sælffwer til yperste prelate och erchebiscop wdi hans nades righe Norighe bliffwer wæl waractigh ther hans nade fformærker min aarsaghe och wskyllighet etc. ffor hwilket jegh tacker hans nade ydmygelige gærne. och ladher jeg thet til gwd ath jegh ey hælder andet weed meg athaffwe ffortiænt af hans nade. mæn om erchebiscops dommet aff Trondem, thet hans nadhe skreff ffor megh til Rom och wndsætte megh til laaens met en paert pænninghe til min confirmatz thet ladher jegh til gwdh och hans nade sælffwer om jegh waar thet begærendes eller om jegh stoed her emodh, jegh sagde hans nade then tiid thet meg siden och nw ær hændt ffor kirkens ffriihet. megh loffdes tha eth, oc andet megh nw haaldes etc. Ffræmdeles skreffwe the och ath inghen kwnde i the lande standet bedre met hans nade æn jegh giorde etc. kære wænner thes mere fforwndrer meg ath then tiid jeg ffoer hans nades ærinde och wærff til keyserligh maiestat effther høgbaaren førstinde min frwe drotningen tha hadde jeg hans nades hyldest och wænskaff och sparede jegh [hwærken gwld p] ænninghe eller anden deel paa samme reyse hans nade til ære, them aff Danmarkes och Noriges rigers raad til witne skydendes som ther nær ware. [Mæn . . . then] skriffwelsse skyld som jegh skreff hans nade tiil om Dyffwe hwæss siæl gwd nade effther keyserlig maiestatz begære, som wor hælligste ffadher pa[ffwen] wittherligt ær [som then tiid] waar hans maiestatz cancelær och taalck emellom keyserligh maiestat och [me . . . .] samme . . . . . oed dagh san . . . . [sse ærligh . . . . . . . paa hennes wegne til breffwet skydendes, endagh samme skriffwe] . . . . . . . . . och hændes dotter behageligh, ther ffore loffd . . . . . . . [obenbaerlige] meget oent aff them. en paert ær meg weerffaret och en paert molske stander meg æn nw ffore [om thet gan] gher effter hændes wilie etc. Jtem . . . . . . skreffwe the och om jeg wiil sælffwer giffwe meg need och søghe rætt ffor Danmarkes och Noriges rigers raad . . . hwilket jeg gærne hadde giort, hadde [jegh] ffonget eders skriffwelsse i tide, och ath i hadde giffwet meg tilkænde ath i hadde hafft noghen besynderlig beffalningh ther paa aff wor hælligste ffader paffwen at dømme offwer megh och mine sagher, ellers widhe i wæl sælffwe ath i ære icke mine dommere. Jtem skreffwe the och ath them hoffdes ath thet hadde icke giords behoff attaget megh noghen ffrwct eller ffare till ffor noghen personer som jegh then tiid skreff om, som waare Sibrit, och hændes parthii etc. Jw kære wænner jegh befrycther megh ath hwn weed mere æn hænde bwrde atwidhe effther christenrætten thii hwn sigher thet obenbaerlige och wrder skøet ey hwo thet hører, ath min herre skal inthet andet gøre æn som hwn wiil haffwe giort, och [768 aar1522] wilde han ænd ffwldgærne tha skwlde han inghen magt haffwe ther tiil, all then stwnd hwn ær hans nade paa x mile næer. och theswær thet ær wæl ligt ther till ath saa ær i sandhedt. Jtem mwe i och wide ath hwn skylder nw megh obenbaerlighe och inghen anden paa iorden ffor hænnes dotters døed hwæss siæl gwd nade. gwdh weed myn wskyllighet ther wdi. och sigher ath thet skal kaaste mit lieff fførre æn omgaar, och skæmmes inthet weed atsighe ath min herre haffwer thet och loffwet hænde. Thette samme wnderwiesde megh och hændes brodher Hermen Wiliemsson, løgherdaghen næst ffore sanctj Hansses dagh wdj Pompej hwss i Amsterdam saa grofft ath jeg maatte tage ther paa om jeg icke ellers hadde fforstandet thet. Mæn hændes søster ther sammestæds lod megh inthet mere forstaa æn hwn sagde paa tydske min suster wil iw in den torn hebben, wnd sy wil iw doet hebben, och spoerde megh om jegh hadde icke ændt wæret ffanghen etc. met monge andre skæll och widne som jegh haffwer ffor meg som jeg wæl bewiise wil naar behoff gøres. Och ther ffore skal edher icke fforwndre ath jeg ffrøcther hændes ondskaff, effther thii at min herres nade frøcther hænde sælff, och ey taar eller wil sighe hænde emod (som hwn sigher) mæn hwad hwn wiil haffwe ffræm thet tagher ffræmgangh, theswær thet ær alt fformeget sænninghen och moxen hwær mand wittherligt. Jtem ffræmdeles skriffwe the och at jnnocentia semper est tuta etc. Theswær gwd bedret, contrarium est verum, och besynderlige ther som mæster Dirich Slackech, Sibrit, mæster Hans Mwlæ och theris parthii ære raadendes, ther nyder mand hwærken lag, rætt, eller skwdzmaal. Jeg skøed meg (nw ij aar fforledne) ind ffor wor nadige herre Danmarkes och Noriges rigers raad met mit obne breff som obenbaerlige bleff læest och til widne skwdet paa Oslo raadstwe lydendes ath jeg bød log och ræt ffor meg och alle sancti Oluffs ffrii thiænere och at jegh wilde wære offwerbwdigh atffwldgøre ffor them all then deel them kwnde tilffindes aff wor kæreste nadige herre och Danmarkes och Noriges riges raad ath them bwerde atgøre. Thet hialp meg och them ey mere æn som jegh hadde skwdet meg ind ffor saaldanen. Tha thet kwnde inthet hiælpe bøed jeg meg til met mæster Hans Mwle ath jeg willde wdlægge och beta[le for] sancti Oluffs ffrii thiænere saa monge pænninghe som han wilde sælffwer æske aff them. Thet wilde han icke hælder gøre, thii han befrøctede seg ath hw[is] han [thet] giorde tha waare icke then hællige kirkes ffriihet fforkræncket, thii wilde han thet ingeledes gøre. Ehworledes jeg haffwer bwdet meg til met hannom tha . . . . meg inthet hiælpe andeth æn han io effther Sibritz beffalning oc wilie ændelige wilde wære i trætte met megh, [769 aar1522] enaar jeg kand betale hannom ther ffore. Och effther . . . . . bægges wores dommere ære her i Rom, tha wiil jeg (nw jeg hiid kommen ær) gøre och hænde ræt ffor min tilbørlige dommere . . . [a the] sagher [ha] . . . . haffwe [meg . . . . til attale]. Then tiid jeg skreeff wor kæreste nades herre tiil ath [mæster] [Hans Mwle for]ffwlgde then hællige kirke och fforkrænc[ked] hændes ffriihed. tha skreff hans nade meg til ighen som en dydeligh første, at hwor thet skeede tha waar thet hwærken met hans nades wilie eller widskaff hwilket hans nades breff jeg haffwer her tilstæde i Rom hoess megh. Alle the cardinaler thet høre læses tha sighe the ath hans nade thet skreeff som en christen første. hans nade ær dydeligh och goed nock ther hans nade haffwer gode raadgiffwere etc. Ffræmdeles skriffwe the och ath them intet twiler ther paa ath jeg io alffwerlige viil besinde och betracte myn eghen læmpe och min domkirkes wælffart och bestand ath hwn och hændes eyedeele och ffriiheder nyde icke myn ffrawærelsse oent ath. kære wænner, mit skwdzmaael skal fførst wære til gwd och siden til hwær dandemand ath jeg aldrig met ræt fforagt wilde wiide myn domkirkes argeste wdi mine daghe, ændogh ath jeg haffwer ffortæret store pænninge aff then hællige kirkes rænthe wor nadige herre til tiæneste indenlandz och wdenlandz, och lied stoer skade aff hans nades ffiender the Swænske. Tha weed thet gwd ath jeg giorde thet i then acht at myn domkirke och jegh skwlde nydet thet gaat ath. mæn then hællige kirke och hændes thiænere haffwe hwærken nydet ffreed eller ffriihedt siden mæster Hans Mwle ffick fførst beffalning paa Agershwss hwilket gwd kænde meg stoerlige ær emod, och wiil jeg gerne (som i meg raade i eders skriffwelsse) wiide min domkirkes bæste wdi then och alle andre maade effther waar hælligste ffaders paffwens sigelsse. Thet ær inghen mere emod æn megh ath jegh icke ffredelige maa wære hoess min domkirke. Hænde bør inthet met rætte atnyde myn ffrawærelsse oent ath. Skeer thet ther wdoffwer, tha then och all anden wræt honhed och offwerlast som megh ær skeet och offwerganghen aff konninglige maiestatz ombwdzmænd och andre fflere och æn nw daglige dags offwergaar sætter jegh aldeles wdi gwds och wor hælligste ffaders paffwens hænder. Jtem kære wænner hwor som jeg kwnde wære edher til wilie och kærlighet ffor thet i haffwe handledt thet wdi bæste maade emellom wor nadige herre och meg, thet wilde jegh gærne met edher fforskyldhe hwor thet waare i min magt. Jn Christo valete. Ex Roma, communi patria, in profesto sancti Valentini martiris. anno domini. mdxxij. sub meo secreto.
Ericus dei gracia archiepiscopus Nidrosiensis. [770 aar1522] 
Reuerendis in Christo patribus, magnificis et eximiis generosis nobilibus et strenuis viris et dominis dominis episcopis abbatibus prioribus prepositis decanis ceterisque prelatis ecclesiasticis et doctoribus. necnon militibus et militaribus inclyti regni Dacie conciliariis, coniunctim vel diuisim. amicis nostris syncere dilectis.
biscop Ericks scriffuelsse til Danmarks rigssens raad och alle andre.
Atten af Oslo Stifts Provster og Sogneprester, der af Domkapitlet i Oslo vare indkaldte i Anledning af Biskop Anders Mus@s Resignation og Kapitlets Valg af Mester Hans Mule til hans Eftermand, stadfæste dette Valg og erklære, at de ingensinde ville have Mester Anders igjen til Stiftet. (jfr. No. 1065. 1066.)
Efter en samtidig af Oslo Kapittels Notarius Amund Gris bekræftet Afskrift paa Papir i Dipl. Arn. Magn. i Kbhvn. fasc. 97. No. 17.
Vi effther ne Klawes Nielsen canek i Osloo oc prowest vdi Sarpborgs prostrij Gwdbrand vdj Skiøbergæ Gest i Berg Peder i Vesby prost paa Follo Oluff i Kragestad Oluff i Rackestadæ prost i Isbergs prostrij Alff i Trigstad Hans i Spivdebergæ Søffrijn i Thøneiim prost i Vigen Ma[gnus] i Broo oc Anund i Næssyne Tiøstolff Nielsen canick oc prester i Tegneby Torer i Sydrem prost offuer Solløyer prostrij Amand Gerolsen i Hoff oc Peder i Fid Jens i Skedsmo prost i Rommerigæ V[ig]lick i Eidsvold oc Anders i Gerdrem giør vitterligt mett thette vortt obne breff att vij indkallett vore till Oslo aff mester Hans electo till Osloo domkirkæ och hederlig cappittel ther samestedt paa sancti Michaelis archangeli [dag anno m o. d o. xx o. se]cundo om nogen merkelige sager och ærendæ att høræ . . . . . som kierken och menigæ *stigstedt anrørendes ere besynderligæ om then resignacione som verdugæ fader biscop Anders giortt haffr om Osloo stictt mdxxprimo oc saa om then electione som menigæ cappittell giortt haffuer mett for ne mester Hans Mwle som nw vtwald er oc sticthett i vergiæ haffuer. vor thett thaa saa tracteret oc beuist mett for ne bispens breff oc segell mett flere andre att bisp Anders resigneret oc froo sæg anthwordett [ville]ligen haffuer samme stict vnodt vt[hv]ingen vtthen all hødtz trwg eller nogen falsk i noger hande maathæ oc effther hans egen vilgiæ samtickiæ oc begering oc kwndæ vij ickæ andett forfaræ eller bewise i sandhedt att veræ enthen att for ne election erligæ oc rite canonice [771 aar1522] giortt er vttaff menigæ cappitulo mett allis theres samtickie som theres elections breff lyder som thee ther paa giffuedt haffuæ oc desligeste till kallett for ne bijsp Anders mett breff oc scriffuelse sijne venner oc slæct som oc thaa till stæde voræ. thaa som saadanne resignation oc election giortt vor hwilckett thee oc mett samtickie oc yndest till gaff hwa[t] som giortt vor oc mett vore paa then tidt thaa biscop Anders selff personligen antwordett mester Hans gorden oc stictedt wp hwlket vij alle for ne prowester oc prester paa menige klerkers vegnæ j stictett all . . thett som cappittulum redeligen giortt haffdæ effter tij att vij theres breff ther paa haffwæ som nw ickæ till stæde vore oc villæ vij nw alle jndrectteligæ samtickelligæ hollæ oc haffwæ oc mett full mact att bliffue ladhæ, alltt thett som menigæ cappittulum giortt haffwer om ffor ne electionem oc confirmere hender paa vor godhæ troo oc ære som vij oc mett opracthæ hender swarett haffuæ etc. oc aldre effther then tidt samtickie eller vndergiffue oss att bekendhæ biscop Anders for prelatæ att bliffwe til Osloo domkirkæ ytthermere for mangæ vttalligæ oc store sager oc skadhæ som hand kierken oc sticthet giortt haffwer i langh tidt som oss vitterligt er. Oc tesligeste allæ thee puncther oc articler som capittell bescreffnæ hallue mod for ne her bispen sigæ oc bekende vij sanne att vere oc er oss dees ver formyckedt i røre oc forfarelse at saa er. tij att hand haffue(r) mangæ aff oss och andre vlagligæ beskattett oc beswærett i mangæ motthæ. Item kand ther oc jngen contracttus eller breff holles mett a . . nemdh handlinge som giortt i mællom for ne bisp oc mester Hans electo nostro bode i vor kerestæ nadige herres oc andre godæ herræs oc gode mendz offueruerelsæ oc biscop Anders eygnæ breff at vttw[isæ] oc then helligæ kirkæ skall ytthermeræ skadhæ oc forderff [haf]fwe for hans buller oc klammer skild. tha villæ vij menigæ klerker mett vortt capittell neder fare personeligen selffwe till vor kereste nadigste herræ oc alle Danmarcks riges prelater och herræ, oc ther beklagæ vor store briist skade oc forderffuelse som hand fraa førstæ dag och till thenne tidt giortt haffwer, oc bekende vij oss jngen anden herræ oc prelatæ at haffuæ end then godæ herræ som vij nw haffue som er mester Hans Mwle. then villæ vij leffue oc dø med fortj saa vij kand formercke att hand er oc yttermere blijffuer then helligæ kirkæ nyttelig oc gangligen boode mett bygnijnger paa kirken oc gordt, oc desleges gudz tienestæ att formere. Att saa i sandhett er som forscriffuet stor trickæ vij alle for ne prester voræ jndciglæ nædhen thette breff som giortt oc scriffuit vor aar dag stedt oc tiidt som fore scriffuit staar etc. Auscultata et collacionata est presens copia per me Amandum [772 aar1523] Griis Asloensis dyocesis clericum notarium publicum que concor[dat] cum suo originali de verbo ad verbum vt prefertur.
Capittels klage breff paa bispen m. Anders och affsettelse breff oc igen kallett m. Hans Mulle. xviii.
Throndhjems Domkapittel melde Kong Christiern II, at Erkebiskop Erik Val kendorf er död i Rom, og at Kapitlet har valgt Degnen Mester Olaf ( En gelbrektssön) til hans Eftermand, hvortil Kongens Samtykke udbedes.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Brevform udvendig forseglet.
Debitum et sincerissimum famulatum cum humillima in Christo recommendacione. Høgbornesthe herra och førsthe. werdiss eder naadh withe ath nw fierdhe dagh pinsdagh. fenghe wij saan tidhendh medh breff ath war werdighe herra erchebisp Erich. bleiff dødh j Room. hwass sæll gudh haffwe, ware wij tha erchedeken och capitell j Trondeym nesthe logherdagh i samme wike till hope komne och foreynadhe vppa ein belegligh staadh j domkirken effther helgæ federss och kirkene logh skykkelse ath wtkore ok welie j werdwgesthe fader j gwdhi erchebisps Erics staadh och staath eyn aff wart capitell till helgæ sancti Olaui domkirke her j Trondeym. Och then tidh wij haffdhe alt fwlkommedh som electioni och vtkoor tilhørdhe och medh retthe bordhe. tha fwnne wij ath wyrdeligh och heidherligh man meisther Olaff waar deken wart electus. wtkoredh och wthwaldher j staadh fornempde werdwgesthe faderss etc. Høgbornesthe herra och førsthe werdes eder naadh ath høyre war inneligh och ødmiwklighe bøn capitell j Trondeym ath edher naadh wildhe for gwdz skwld och sancti Olaui samtykke och fulbordhe then waar electionem. vtkoor och wtwalningh gudi till loff. eder naadh och kronen till bestandh och tienesthe then helghæ sancti Olaui domkirke och oss allom leirdom ok leiktom til forstandher forman och prelaath. wilie wij medh gwdlighe bonhold och andre som wij formaghe. ware eder naadh altidh till wilie kerleik och tienesthe. Heer medh eder nadz staath. liff och sell the helghæ trefalligheith och war helgasthe patron sancto Olauo befallendes. Ex Nidrosia anno domini md xxiij die corporis Christi.
Vestre serenissime maiestatis humiles oratores archidiaconus et capitulum ecclesie Nidrosiensis. [773 aar1523] 
Illustrissimo ac serenissimo principi domino domino Christiarno dej gratia Norwegie Dacie Swecie Slauorum Gottorumquc regi. duci Sleswisensi et Holsacie Stormarie et Dithmercie comiti in Oldenborgh et Delmenhorst domino nostro graciosissimo.
breff aff domkircken vti Norge at biscop Erick er død.
Olaf Engelbrektssön, Electus til Throndhjem, tilsiger Kong Christiern II, hans Dronning og Börn Huldskab og Troskab.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Seglet mangler. Underskriften er egenhændig.
Jegh Oluff Engelbrictszenn electus till Trondem Domkirkæ laaffwer och tilseier och med thette myt obne breff loffwe och tilseigæ høgbornæ fførstæ och mecktigste herre hær Cristiern med gudz naade Danmarckes Swerriges Norriges Wendes och Godes konnung hertigh etc. myn kæreste nadigste herre hwldskaff mandskap och troskap hans kongligæ maiestat troligen at bewise warnnæ och affwende vden all fforsymmelse efther myn macht alt thet iegh weid paa thenne tiid eller hær efther fforkommer som hans naade eller hans naades høgbornæ fforstinnæ eller herre børn land och riigæ eller naagre hans naades tro tienere kand kommæ till ære(s) eller staadz fforkrenkkelse skade eller fforderff lønligæ eller aabenbarlige vdi naagre maade. Sameledes beplicter iegh megh med thette myt obne breff then ene efther then anden och alle till samend help bestand och trøst at gøre som ein prelate och erchebyscoppe bør at gøre sin rette herre och koning och aldre gøre naagen fforbund eller vpreisning ene eller med andree emod hans naade hans naades høgbornæ fforstinnæ och herrebørnn paa myn preesdoom conscientze ære och rædeligheit. Tesligeste adh holdæ vbraadeligæ alle skelligæ och lydigæ articlæ och punckter hans naade och riiget hans naades høgbornæ fforstinnæ och herrebørnn. Till ydermere witnisbyrd och større fforwaring at thesse fforneffnde artickler skulle vbrødeligæ holdes hengger iegh myt insiglæ næden ffor thette myt obne breff vnderskreffwid med myn eigen hand som giort och skreffwid ær i Mecklen ipso die diuisionis apostolorum anno domini mdxxiij.
Ego Olauus qui supra manu mea propria. [774 aar1523] 
Olaff Engelbritssøn electus til Trundhems domkircke giffuer k. maj. thette breff.
Biskop Mogens i Hammer kvitterer paa Kirkens og Kronens Vegne Haldor Lassessön for Leiermaal med Ympe Halvardsdatter, der var ham beslægtet i andet og tredie Led.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Det paatrykte Segl mangler.
Wii Moens med gudis nade biscop i Hammar giøre alle wittherligt att thenne nerwarendis breffwisere Haldor [Lassesen haffwer waret i minde med oss for noget leger som han haffde bedreffwit med [Ympe Halu(o)rdotter oc war skylt ther emellom till andre oc tredie och er thette kirkenes maall all eneste och icke kronens. ther for sige wii hanom qwit friig ledig oc aldelis aakiereløs i thette lægier for oss wore embitzmend och alle andre effther oss tilkomende biscope i atther de Hamre. Sammeledis sige wii hanom qwit paa kronens wegne effther christne retthen hellige kirkes lag oc sættegierd. Till sanning her wm trucke wii wort signett for thette breff. Ex Hammaria die beati Egidii abbatis anno domini mdxxiij nostro sub signeto.
Ti Lagrettemænd paa Hedemarken bevidne, at Hr. Oluf Galde to Gange paa Akersthing i Kong Frederiks Sendebuds Olaf Pederssöns, flere Herrers og Almuens Nærværelse havde tinget Kong Frederik Landet til Haande. (jfr. No. 1067.)
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Med 10 paatrykte Segl.
Ffor alle the danne mend som thette breff hendher fore att komme bekiennes wii effther ne lagrettesmend paa Hedmarken, Hafftor Mwseliid, Staffen Røne, Olaff Westad, Nielss Knwtson, Ingebret Skelwe, Lauris Otestad, Torgard Welingstad, Narffwe Widen, Hans Bylo, Anders Reckstad thet wii wore twænne gange paa Agersting wed Hammer tha hedherlig oc welburdig mand her Oluff Galle riddere tingede med oss oc menige mand her paa Hedmarken och bode reyser lodh han læse oc forkynde for oss mectuge oc høgborne førstes hertug Fredericks breff wor kiereste nadigste herre som hanss nade haffde schreffuit hiid till Norge och tingede han tha hanss nade landet till hande med flere gode herriss her nerwærendes oc menige almwges her sammestæds [775 aar1524] raad oc samtøcke och icke annerlwnd haffwer han tinget thet sige wii paa wor saningen oss saa gud hielpe en dogh att andre wilge sige hanom oc oss annet paa som wii haffwe spurt tha skall thet aldrig med saningen bewises. oc war hanss nades egen sendebud oc breffdrager Olaff Pædersson her till stæde paa samme tiidh ath hanom well wittherligt er. Att saa wtj sandhed er triicke wii wore indzegle for thette breff schreffuet wti Skonenn die animarum anno etc. mdxxiii nostris sub sigillis.
Kong Frederik I melder Erkebisp Olaf i Throndhjem, at Kongen og Danmarks Rigsraad have istandbragt et Forlig mellem Biskop i Oslo Anders Mus og Hr. Hans Mule, Electus til Oslo, hvorved hin har afstaaet sit Bispedömme til denne, hvorfor Kongen anmoder Erkebispen om snarest muligt at stadfæste dette Forlig og indvie Hans Mule.(jfr. No. 1060. 1066. 1070.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.), udvendig forseglet.
Ffredericus dei gracia electus jn regem Datie et Noruegie dux Slessuicensis Holszatie Stormarie et Ditmertie comes jn Oldenborg et Delmenhorst.
Premissa reuerentia cum nostro sincero fauore. Kiære herre oc fadher: mwe i vide att vij oc oss elskelige Danmarcks riigis raadtt haffue nw forhandlitt emellom oss elskelige verdwge fadher biscop Anders Mwesss oc oss elskelige her Hans Mwle electum tiill Opsloo domkircke szo the eræ venlig oc vell forligthæ om for ne. Opsloo biscops domm szo at for ne. her Hans Mwle maa oc skall beholle same biscops domm oc for ne. biscop Anders Mwesss er ther aldelis tiill friidz mett som hans breff ther paa nw giortt er oc ydermere indheholler oc vdtwiiszer. Thij bethe vij ether kierligen atthij ville giffue for ne. her Hans Mwlæ confirmationem paa same biscops domm oc viæ hannem tiill biscop eller giffue andre verdwge fædræ oc biscoper ther i Norgis riigæ befalning oc fwld magtt att viæ hannem att hand kand komme tiill same biscops domm vtenn ald ydher mere forhalning kost oc thæring att giøre ther paa i nogher mode, epther Norges riiges preueleghers lydelsze: oc rammer hans bedstæ her vdtinden for thenne vor bønn oc scriffuelsze skyldh som vij ether tiilltroe: vij ville thett kierligen mett ether forskylle: oc huor vij kwnne være ether tiill villiæ oc kierlighett ville vij aldtiid gernæ giøre. Jn Christo valete. Ex castro nostro [776 aar1524] Haffnenn ipso die sanctorum Vitj et Modesti martirum anno domini mdxxiiij nostro sub signeto.
Reuerendissimo in Christo patrj domino Olauo Engelberti Nidrosiensis ecclesie archiepiscopo necnon apostolice sedis legato nobis sincere dilecto.
Biskop Anders Mus af Oslo lover at ville overholde det med Hr. Hans Mule, Electus til Oslo Domkirke, indgaaede Forlig om Bispestolens Afstaaelse til denne, og ei derpaa at klage for Paven eller Erkebispen, imod at han for Livstid beholder Skiens og Tönsbergs Provstier, Prestegjeldene Eker, Lier, Sanden, Nes og Tanum (i Viken) samt hele Mo land Gaard med Gods (i Viken), og mod at Hans Mule stiller Borgen for de udlovede 4000 Mark danske til Indkjöb af Kobber for Domkirken og til de af Bisp Anders stiftede Tider for Jomfru Maria, udleverer en Del Bohave, m. v. (jfr. foreg. No.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv, sammenl. med et Udkast til samme paa Pergament. Orig. synes ikke at have været beseglet.
Andræas Mwss dei et apostolice sedis gracia episcopus Asloensis omnibus presentes literas nostras inspecturis lecturis seu audituris salutem et notum facimus per presentes quatenus reuerendo in Christo patri domino Magno ecclesie Hamarensis episcopo fratri nostro dilecto domino doctori Ditleuo Reuentlou preposito monasterii Renebeck necnon domino Tychoni Krabbe militi et regni Dacie marschalco promittimus vt nouissimum contractum inter nos et quendam dominum Joannem Mwle electum ad ecclesiam Asloensem factum et in presentia quorundam venerabilium et discretorum virorum videlicet magistri Pauli Andree ecclesie Ripensis cantoris et Joannis Tolnere opidi Alburgensis proconsulis et plurimorum spectabilium virorum ad hoc requisitorum in omnibus suis articulis et punctis tenere et obseruare indubitanter volumus. insuper promittimus hincinde nunquam literis aut nunciis verbo neque facto palam siue quouis modo occulto eundem dominum Joannem Mwle aut quemcunque ab eo procuratorem constitutum coram sanctissimo patre nostro ac domino papa et sede apostolica aut reuerendissimo in Christo patre domino archiepiscopo Nidrosiensi velle desuper monere seu impedire, quin episcopatus prenominate ecclesie Asloensis confirmacionem et consecracionem consequi possit. nichilominus obseruatis condicionibus infrascriptis videlicet vt libere quoad vixerimus nobis cedant infrascripte prepositure videlicet Skiesysell et Tonsberg etiam parrochie videlicet Eycker. Lyer. Sanden, Ness et Tønnøm in Wiick eiusdem [777 aar1524] diocesis illico acceptande. preterea prefatus dominus electus sine mora possessionem terre Molandt cum suis bonis omnibus. redditibus et pertinentiis illico nobis tradat vt libere ea vtamur pro pingnore mille lottonum argenti iuxta ritum ponderis Coloniensis. Et si aliquo iure prescriptum pingnus Molandt nobis abiudicatum fuerit tunc pretensus dominus electus nobis mille lottonum argenti debite soluat. Jtem prefatus dominus electus idoneos fideiussores insuper nobis constituet vt sua confirmatione et consecratione acquisita quatuor milia marcharum Danicarum receptarum soluat pro emendo cupro in vsum ecclesie Osloensis conuertendo et horas gloriose virginis Marie quas ibidem fundauimus sustentando. ac iterum nobis tunicam iniuste raptam ex veluto pellibus hermelinis subductam restituet reddetque nobis omnia que ad bonj lecti sternationem vsui sunt. ac demum dolea cachabos ceteraque id genus instrumentorum que ad coquenda cereuisiam vsui fore arbitramur nobis restituat. debent itaque a predicta quinque millium marcharum summa abstrahi que dominus electus Asloensis a prefata pecuniarum summa antea nobis satisfecerit et si electus (optimo maximoque deo uolente) e uiuis haud confirmatus consecratusque decesserit libere ad prefatam nostram diocesim Asloensem regressum habeamus ac reuerendissimus in Christo pater dominus Olauus dei gratia archiepiscopus Nidrosiensis nos reddet securos, ne a sanctissimo domino nostro papa (si ita res acciderit) aliquo iure ob prefatum contractum aggrediamur damnumque nobis inferatur. Datum Hafnie anno domini mdxx iiij die Mercurii xxviiij mensis Junii nostro sub sigillo.
Norges Riges Raad kundgjör, at Hr. Nils Henrikssön, Norges Hovmester, Hr. Oluf Galde og nogle Flere, da Kong Christiern var römt fra Danmark, havde bestemt, at Hr. Nils skulde tage Nordlandene (d. e. det Nordenfjeldske indtil Sire-aa) og Hr. Oluf Sydlandene (det Söndenfjeldske) i Værge til Norges Riges Bedste, indtil man fik en anden Konge, hvorved Oluf Galde kom i Strid med Kong Christierns Tilhænger Bisp Hans Mule og fik sin Gaard paa Hedemarken brændt; Raadet anbefaler ham derfor nu til at faa Akershus Slot i Forlening. (jfr. No. 1064.)
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Seglene paatrykte.
Wij efftherschreffne Oluff met gudz nade erchebiscop vdj Trondhem och paffuelige sedes legathe Oschuld i Stawanger Mogens i Hammer Oluff i Berghenn Hans Mwle i Oslo Jon Aresson i Holæ i Jsland aff samme nade biscopper. Vincencius Lunge Guthe Galle Jachym [778 aar1524] Griis riddere Oluff Bagge Erich Erichson och Johan Kruko aff wabenn Norriges riges raad bekennes met thette wort obne breff ath oss er witterlicht ath siden hogborne fursthe konung Christiernn wor rymbdt aff Danmarks rige, tha gick erlig och welburdig mand her Niels Henrichson riddere Norriges riges hoffmesthere och her Oluff Galle och nogher met them, sammen ath forhandle rigens ærende och tha szwo besluttede ath effther slig leilighed som tha i riget wor, skulde for ne her Niels Henrichson eskæ konungs gorden i Berghen och tage Nordlandene ind, och her Oluff Galle eskæ paa Agershws och tage Søderlandenæ ind, Norriges rige till besthe indtill szwo lenge the finge en annen herre och konung for seg ighen her i riged, hworfore drog for ne her Oluff Galle till Soderlandene, eskendes och begerendes Agershuss och kom ther vdoffuer vdj stoer feyde met verduge fader bisp Hans Mwle till Oslo, som tha konnung Christierns mand och tieneræ wor, och bleff tha ther vdoffuer hans gard vdj Hedemarkenn spolierth och brendt och ther nesth effther mange skermutze, aff bisp Hans Mwles wold och macht indtrengdt och forfuld ind j Sueriges rige, begerendes ther hielp och trøsth emod konung Christierns mend och wenner, och ther noger tiid i riget stillæ bleff ind till szwo lenge forschreffne bisp Hans Mwle wor wor kiereste nadigste herre konung Frederich etc. till hende ganged, tha gaff hand seg strax ind j Norriges rige ighen och forlichtes wenligen met ffor ne bisp Hans Mwlæ, och bleff tha som tilforn altiid, Norriges kronæ en hwld och troo indfødder mand, hwilked hand effther thenne dag wthen all twibels maall szwo bliffue skall och wij ey heller aldrig annedt fornwmmed eller formercht haffue, hwo szom hannom annet sigher oppo, tha forlade wij oss aldeles till ath ey annerledes i sandhed befinnes skall end som forscreffued staar. Thij er wor ydmyge och kerlige bøn ether nade will werdes till gwnstelige ath forlenæ for ne her Oluff Galle Agershwss slott och læn som wij hannom paa ether nades trøsth loffued och tilsacht haffue, effther thij hand er en dugelig nyttig indfødder rigens edlingh som riget i alle maade well behoff haffuer. Thet fortiene wij met ether nades konungelige maiestatt altiid ydmygeligen gerne, hwess liiff siell staatt och løchsalige regementæ wij befale then almegtige gud och herre sancte Oluff konung till ewig tiid. Giffuid och screffued i Berghen sanctj Bartholomei apostoli affthenn aar etc. mdxxiiij o vnder wore jndzegle.
Her Oluff Galles forklaringe.
[779 aar1524] 
Norges Riges Raad undersöger Slægten Rostungs Familieforhold i Anledning af en Arvesag mellem Gaute Ivarssön og Olaf Mikkelssön om Hustru Sunnive Endridsdatters efterladte Gods, som det tildömmer Gautes Moder Hustru Herborg Thorbjörnsdatter, og de af Olaf fremlagte Breve erklæres falske og blive af Rigsraadet sönderskaarne.
Efter en Vidisse paa Papir i danske Geheimearkiv, nedenfor No. 1078.
Henrik Christiernssön, Abbed i Sorö og Cistercienserordenens Commissarius og Collector i Danmark, Sverige og Norge, kvitterer Abbed Mathias af Tuterö for 4 Aars Contributioner, betalte i 1518 ved Erkebisp Eriks Tjener Gudmund, og for 6 Aars Contributioner, nu betalte ved ham selv. (jfr. No. 1039.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. (Münch. Saml.) Seglet vedhænger.
Nos ffrater Hinricus Christierni abbas monasterii Sorensis Cisterciensis ordinis in Roschildensi diocesi dicti ordinis per Daciam Suetiam et Noruegiam etc. commissarius ac collector contribucionum per ipsum capitulum generale singulariter deputatus recognoscimus per presentes nos anno domini md decimooctauo recepisse octo florenos Renenses per quendam Gwthmundum familiarem reuerendissimi in Christo patris domini Erici archiepiscopi Nidrosiensis nomine venerandi patris domini Mathie abbatis monasterii Tuteinsule racione contribucionum ordinis quatuor annorum videlicet md octaui noni decimi et vndecimi cum expensis consuetis. Preterea etiam recepimus ab eodem venerabili patre hic in monasterio nostro Sorensi xii florenos Renenses pro sex annis videlicet md duodecimo decimo tercio decimo quarto decimoquinto decimo sexto et decimo septimo cum expensis consuetis pro quibus quidem contribucionibus et expensis prefatum dominum Mathiam abbatem quittamus et quittum facimus pe presentes. Datum in monasterio nostro Sorensi die beati Mathie apostoli et euangeliste anno domini mdxxquinto.
[781 aar1525] 
Hans Reff, af Biskop Andreas Mus kaaret og af hans Kapittel samtykket Biskop i Oslo, aflægger som saadan Troskabsed til Kong Frederik og Norges Rige for Erkebiskop Olaf, da hans Kirkes Tarv ei tillader ham personlig at begive sig til Kongen for at indhente hans Samtykke.
Efter Orig. p. Perg. i danske Geheimearkiv. Seglet vedhænger.
Jeg Hans Reff juris vtriusque baccalaureus canick i Trondem aff verduge fader biscop Anders Mws chaaren oc aff hans erlige capittell endrecteligen sambtycht till biscop oc formand offuer Oslos biscopsdøme ath worde, giør vitterlicht for alle att effther thij jeg ey kan nw personligen for landzens leylighed oc hellige sanctj Halduardz kerkes store tarff oc brøsth som nw bessunderlige poferdom er giffue meg her so hasteligen aff riget ned till høgborne fursthe vor kereste nadigste herre konning Ffrederich om att faa hans nades fuldburd oc sambtycke po forscreffne Oslo sticht, haffuer jeg po myn goede tro loffwed oc tilsacht verdugste fader oc herre her Oluff met gudz nade erchebiscop i Trondem oc paffuelige sedes legathe, ath være forneffnde vor kereste nadigste herre konning Ffrederich oc Norriges rigæ huld oc tro effther thenne dag, altiid ath styrke hans nades rætt oc Norriges oc landzens lag, oc affwerge hans nades oc Norriges riges skade oc forderff met raad oc daad aff all myn macht myn prestdom oforkrenketh, om nogher vdlensk eller indlensk vilde legge seg effther at giøre hans nade Norriges rige affhendigtt. oc hwor jeg kan formerke hans nades skade tha skall jeg ther om giffue hans nade atworsell. Till ythermere wissen ath jeg thet szo loffwed haffuer vbrodeligen atholde, tha haffuer ieg ladet hengtt myt indsegle neden for thette myt obne breff som giffwed er vdi Trondemm torsdag for dominicam reminiscere aar effther gudz burdt mdxxquinto.
Svend Amundssön paa Fors kvitterer Erkebiskop Olaf og hans Anrörende for hans Ombud i Anledning af Hr. Anders Nilssöns, Svends Söstersöns, Testament.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv (Münch. Saml.), med 2 paatrykte Segl.
Thes bekennis ieg Swen Amundsson j Ffors j Skipelanda sokn pa Hisingin med thette mith opne breff ath ieg vplather och giffwer verdigh ffader erchebisp Olaff j Trondhem honom och hans nadis anrørende qwith och ffrij ffor meg och minæ ærwingæ ffor deth testamentarij vmbod som hans nad haffde effter min systersson her Anders [782 aar1527] Nilsson hwes siæll gud glæde, staar ieg deth fwlkomligæ och velwilielig till ath den verdig herre och andelig ffader haffwer wareth meg till viliæ och venskap i mange velgerninger. Till ytermere visse och bætre fforwarelsse bider ieg erlige och beskelige men Gunner Kroch och Bord Bagge trycke siin jnsigll ffor thette breff. Datum Nidrosie anno m. d. xxvj.
Quittance pa her Anders Nilssons testamente.
Olaf Erkebiskop kundgjör, at han paa Kong Frederiks og Norges Riges Vegne udsender Paal Jonssön med flere, som ham fölge, for at beskytte Indbyggerne og de Kjöbmænd, som lovligen besöge Riget, mod Overlast paa Söen af Rigets Fiender, og anbefaler ham og hans Folk til Alles Bistand, naar det tiltrænges.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv (Münch. Samling.) Seglet vedhænger.
Wii Oluff med gudz naade erchebysp i Trondem och paffwelig sedes legatt gøre weterligt ffor alle med thette wort obnæ breff att wii paa høgmectigste høgbornæ ffyrstes konnung Ffræderichz wor kæreste naadugste herres och Nories riges wegnnæ hans naade till tienestæ Nories rigæ, thess inbyggere och menigæ køffmend som med theres rette købenskaff riget besøgæ, till trøst wern och beskermelsæ haffwe nw vtsent till syødz oss elskelige Paall Jonson med fflere wore tienere som honnom ffylgæ i saa maade ath thee skulle efter theres yderstæ fformwe och machtt affweriæ fforneffndæ wor kæreste naadugste herres och rigens skade och fforderff straffendes ther offwer hans naades ffiender och theres gynnere och anhenggere indlenskæ eller vtlenskæ hwor thee thenom offwer kwnnæ kommæ som giort haffwæ eller gøre achttæ anffall och skade hær ind paa rigett rigens inbyggere och menigæ køffmend till vboteligæ skade och fforderff. Ty bede wii alle som ffor fforneffndæ wor kereste naadugste herres och Nories riges skyld wille gøre och lade fforneffndæ wore tienere behielpeligæ ath ware med trøst och bestand hwor thenom paa thenne theres reisæ ock rigens landwern behooff kand gøres. Thet fforskylde wii altiid gernæ. Giffuid paa wor erchebyspz gaard i Trondem palme synnedag aar efther gudz børd mdxxvij vnder wort secrete.
Olaf Engelbretssön giver Thorgeir og Olaf ( Hanssön eller hans Sön) Fuldmagt paa lovlig Vei at indfordre hos Bergulf Ljotssön (?) Betaling for en Hest.
Efter Orig. p. Papir tilhör. Sogneprest S. O. Wolff i Saude.´Det paatrykte Segl er affaldet.
Ffor alle the [godhe menn som thette] breff seer eller høra thette bekennæs iack Oluff Engebrytsson ath iack haffuer gyffwidh mith ffulle wmbadhe vpp ath berre ock vdh ath kreffwe Torger ock Olluff hans søn, nocken peningh aff en man som hetter Berwlff Lywttesson for en hesth xij aar sydhen som han fick aff mick, pa then tydh loffwidh han mick en /-j/ løppes ketell ock ene skynbledhe, ock entidh haffuer iack foth aff hannum y saa langh tydh etc. hwar fore bydher iack hwer danne man ock vor keresthe naduck herris vmbosmen ath the skycke mick lagh ock reth ock nocket for mith som iack haffwer wth foth, fredhes thet hannum ath thage [t]er pening aff danne men ock icke betalle saa fynnes her godhe rodh ner ethers folck kommer hydh. Tyl yther mere sanning her om trycker iack Gwnnar Øll . . sson mith ensegel nedhen for thette breff som scriffuet er pa Malmanger anno domini mdxxvij natiuitatis Marie.
[784 aar1528] 
Olaf Jonssön, Prest i Hjerdal, udsteder Pas for Paal Ormssön paa dennes Pilegrimsfærd til Vadstena Kloster.
Efter Orig. p. Papir i norske Videnskabs-Selsk. Saml. Spor af indvendig paatrykt Segl.
Thet bekennes eck Oleff Jonson prester i Hierdal meth thette mit opne breff at thenne breffviser Paal Ormson ær nw stadder i sin rette pelegrims reiisse til sancta Birgitta i Vazstene og siden hem igen. Ty beder eck alle gode gudz vener besynerligen mynss herress konges fauter og embess men at the fore gudz skul honom ei hindre eller hindre late platze møde vforrette i noker mate vtten forde og freme honom til alle gode. takendes ter fore løn aff sielver gud og sancta Birgitta. at saa i sanhet (er) trykker eck myn incigle fore thette breff scriffvet i Hierdal die sancti Mauri abbatis anno domini m d xx octauo.
Sex Lagrettemænd i Ryggiof Sogn erklære paa Opfordring af Hr. Gaute Galde, at de aldrig have hört eller vidst, at Olaf Ottessön eller hans Forældre have eiet Evje Gaard og Gods, som derimod tilhörte Amund Jonssön og hans Hustru Anna ( Ottesdatter) efter ham. Da Kong Chri stiern kronedes i Oslo blev Halvdelen af Evje tildömt Jon Eilifssön, som havde den i Eie til han aflivedes i Bergen, hvorpaa Kongens Ombudsmand paa Akerhus Mester Hans Mule tog den i Værge, medens Hustru Anna havde den anden Halvdel. (jfr. No. 1035. 1043.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 6 Segl mangler 2det.
Ollom mannom them som thette breff see eller hører sendher Gwdmwnd Halwardson Guttarmd Direson Torbiernd Torgersson Guttarmd Erickson Alff Trwlsson och Olaff Jondsson sworne laurettes mend i Ryggioff songnh quede guds och syne kwnnock gerende ath mytt vorom po Ryggioffs kirke goord synne daghen i fulle vykw ffaste jnuocauit anno domini m d xxviij, kom ther erligh och velburdigh mand och strenge rydder her Gwthe Galle for oss och flere gode mend och spurde vm the nokon tyd hørde spurde eller deryss for eller fore them, vm Olaff Ottsson eller hans forellder nokon tyd otte eller fylde Eyffwe eller Eyffwe goss i syne daghe, hulkyd wii alldre hørde eller aff vyste ath Olaff Ottsson eller hanss for eller nokond tyd otte eller fylde Eyffwe eller Eyffwe goss vthen Amwnd Jondson oc hanss foreller otte thet och fylde och er theryss *gamgle oodal, och hanss hustru hustru Anne fylde alt Eyffwe och Eyffwe goss effther Amwnd Jondssons døød intil konung [785 aar1528] Crystrer bleff krynth vttii Oslo tha bleff Jond Elyffson dømt helthen aff gottzett til och fullde thet saa lenghe hand leffde, och sa var hand afflyffwed i Berghen, sydhen hand var døtt ssa anampmed mesther Hanss Mule *komgenss vmboz mand paa Agerhuss Eyffwe och Eyffwe goss ssa myged som Jond Elijffson fulde til fforen och for de hustru Anne fulde then andhen halffdelen til syn døde dack. Tiil itthermere vyssen oc bedtre for varyngh tha *hemgom wii forscriffne mend wore ingsygle nedhen for thette breff som gort och gyffwed er aar och dack som fore sygher.
Jon Gunnarssön Prest i Hoböl og 4 Lagrettemænd undersöge Grændsen mellem Gaardene Tomter og Kennerud i Tomter Sogn i Mossedal, som de fastsætte, hvis ikke nye Prov bringes til Veie inden Aar og Dag.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af de 6 Segl mangle de 3 sidste.
Bekennes wi eftherscreffne men Ion Gwnner son presther i Hobøl Torgyls Awdon son Odhen . . . . ward son, Annulff [Mysen] oc Halsthen Tollagson lagrettesmen q. g. oc sine, kunnocth gørandes at wi worom poo, Kennerud som ligger i Tomthe sogn i Mossedal korsmesse afftan anno domini mdxxviii o. Worom wi i dom nemder aff Erlend Ion son lensman i Mossedal, aff eine halfwo, her Mons [i] Hobøl, æn andre halwo lens skreddher rodman i Oslo, som fornemde her Mons [er] i wmbode fore, ransakat wi thaa granneligh oc aat sogho wm then iord . . i mellom nedhre Tomthe oc Kennerud fornemde, fwnne wi thaa icke annet fore, effter thii som proffwen lwdher . . . . . . . poo . . . . . . . . . inghen proff . . . poo then andre sidan. Thaa war wor dom at thet skwldhe stoo aar oc dag . . ransake poo Tomthe til thet nesthe med proff, eller i prosthens registhe, innan then fornemde aars dag, war thet saa i wor fornemde dom, wm thet kunne icke fynnes annen proff poo fornemde Tomthe sidhen, thaa skwlde Kennerud fylghe then iord . . harth fraa grindan oc nedher efther becken oc i Mosse aan frelseligh her efther. Item war Reidher Pedher son i wmbode poo kyrkens vegne som er Tomthe kyrke then same tid. Till mere vissan trycke wi wor incigle for thette breff.
[786 aar1530] 
Kong Frederik I forlener Borger i Oslo Rolf Olafssön med St. Jörgens Hos pital udenfor Oslo med Gods og Rente for hans Livstid, mod at holde Messer der som för, modtage de fattige Syge der fra Egnen, som forlanges indlagte i Hospitalet, og sörge vel for Lemmernes Pleie og Underholdning i alle Maader.
Efter en af Oslo Borgemester i 1544 udstedt Vidisse paa Papir i danske Geheimearkiv.
Wii Ffrederik mett gwtts nadhe Danmarcks Wendes och Gottis koningh wttwoldt koningh till Norge etc. gøre alle witthrligge att wii aff wore sunderligge gwnsth oc nadee haffue vntt oc forlenntt oc mett thette worth obne bref vnne oc forlenne oss elskelige Rolff Ollussen bwrger wdi woer købstedt Opslo itt vorth oc Norgiis krones sancti Jørgens hospittalle legendes vden ffore forscreffne Opslo mett *alatt gottz renthe oc rettughett som ther nw leger til samme hospitalle thett att haffue nyde brwge oc beholle vdj sin liffs tiidt och saalenge han leffuer dog mett saa skell att han ther skall ladde holle messer oc andhen gwds tienneste oc tysliigeste skall annamme vdj samme hospitall hwess siwge menniske som siges hannem till ther omkringh efftter som thett skeckett oc fwnderritt er. Skall han och redeligen giffwe thee arme siwge mennesker som ther indhe æræ eller her eptter indkommendes wordhe sadan prouenth oc vnholni(n)gh som sedwonligdt er och the plegge att fonghe. Sameledes skall handtt bøgge oc forbettre hospitalett och holle thett witt macth oc tiennerne ther tillegge vedt Norges logh oc gode gamle sedwonne oc ey till stedhe atte vforrettes emodt loggen vdi nogen modhe. Ty forbivde wii aldhe ehwo the helst ere eller were kwnne serdellis vore fogeder embittzmen oc alle andre forscreffne Rolff Oluffson her emodt att hindre hindre lade møde plasse eller vdi nogen mode attuforrette vnder worth hildelsse oc nadhe. Giffuet pa vor gordh Bwckenhagen mondagen nest eptter quasi modo geniti søndag anno etc. mdxxx vnder worth signette.
Abbed Gunnar i Halsnö, Hans Henrikssön, Sogneprest i Fjælberg, og en Lagrettemand paa Söndhordland udstede Transskript af Norges Rigsraads Dom, ovenfor No. 1068.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Seglene itu.
Alle gode men ssom thette breff ssee eller høre helsser ieg brodher Gunnar aff gudtz tholemøde abbett wtj Halsne Hans Henricks [787 aar1531] son sogneprest wtj Fielberg och Tosten Guttormsson sworen lagrettes man wtj Swnhordelandtt kerlighe medtt Iesu Christo. kungørendes att wij haffwom seett grannelige aaffuerlesitt oc hørdtt ett Norges rikes raadz doms breff medtt heele oc wskadde intzegle ssaa ludendes ordtt ffraa ordt ssom her effther ffylgher. [ Nu fölger Brev No. 1068. ] Till sanninde om thenne nerwarendes copie trycke wij wor intzegle wndher henne som scriffuen waar j Halsne klosther anno 1530 dominica 3 a. aduentus domini.
Biskop Hans Reff, Kantsler Matthias Hvoruf, Abbed Hans Anderssön, Rigsraad Erik Erikssön med Flere afvise Peder Svenskes Fordring paa Jomfru Görvel ( Fadersdatters) Gods i Norge, som Jakob Brokkenhus havde i Forvaring paa Hr. Thure Jönssöns Vegne, indtil Parterne fremkom for Norges Riges Raad med Skiftebrev og andre Bevisligheder om Godsets Störrelse og Beliggenhed, da Godset nu lovlig tilhörte Jomfru Karine Alfsdatter.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. 4 Segl paatrykte.
Wij Hans Reff meth guds naade biscop i Osloo Mattis Hwøruff prowesth ther sammesthethz Norges riges canceller Hans Anderssenn abboth i Hoffwit øønn Erich Ericssenn aff vobenn Norges riges raadt Niels Knutssenn lagmand ther sammestedt borgemesther och radt ther offweruerendes giøre vittherligt for alle met thette vort obne breff att iij søgendaghe for midfasthe anno domini mdxxxj. kom ffor oss paa Osloo radstwe beskedenn swend Per Swenske och presentereth høgmectigste fførstes her Gøtstaffs Swerriges konings vegbreff lydendes att hand schulle jndfare i Norge søghe och atspørræ erligh och velbyrdigh jomffrwess jomffrw Gørwels gotz och egendom. Tiill swareth strax erligh och velbyrdigh swend Jacob Brockenhwss at hand hadde befalningh aff her Twri Jenssenn at fulli samme gotz som Per Swenske atspurde meth hogborne førstes koning Ffredericks vor kereste nadigste herres villi oc samtycke. kom ther tha samme tiidt for oss two møndige dannemend radmend ther sammestedtz szom var Swendh Knutszenn och Per Ffynbo oss kwndgørendes erligh och velbyrdigs jomffrwess jomffrw Karine Alffsdotthers ordh och befallningh i saa maade att jomffrw Gørwel i Swerrige hadde vppeboreth sind fulle lodt i arff och egedom i Swerrige emodt thet gotz som i Norge fald oc bekende segh at were farsøsther tiill samme gotz och jomffrw Gørwell er søstherdotther som och fyndes i sandheid. Thii goffwe wij forschreffne Ja [788 aar1532] cob Brockenhwss och Per Swenske szaa for swar athee schulle vere samme gotz vbewareth bode paa her Twriss wegne och paa jomffrw Gørwelss vegne szaa lenghe at ther vthermere komm for oss retthe skiffthe breff och andre gode beseglede breff som retthelige oc laglige forclare kwnde hwor megit gotz och hwat thet hedher och hwor thet liggher hwer paa sind anparth her i Norges rige. och nar sodanne breff for oss och all Norges riges radt ighenn kommer ville wij them grandgiffuelig offwersee och besinde och tha tiilbørlige och laglige them for retthe affsee effther Norges lagh som vij wille giffue beschreffuet ffraa oss. Och wide wij ey retthere at then tiidt hogborne fførsthe hertugh Christhiern her i Osloo var och samme tiidt Danmarcks och Norges riges raadt forsamliidt var tha affsagt effther Norges lagh och reth arffwetall att fforschreffne jomffrw Karine schulle forschreffne gotz fulli och beholle. huilcket vij och nw som tha tiill forne sagt var samtycke szaa lenghe ther kommer vthermere bedre bewisnigh paa szom forschreffuit staar. Tiill vthermeer bewisningh her omm trycke wij wore jndsegle nedhen for thette vort obne breff. giffuit aar och dagh szom forschreffuit staar.
Kong Christiern II forlener Throndhjems Domkapittel paa Grund af tro Tjeneste med Kronens Len Stjördalen uden Afgift.
Efter Orig. p. Perg. i Throndhjems Stiftskiste. Seglet mangler.
Wij Christiern met gudz naade Danmarkis Suerigis Norgis oc Gotis koningh hertug i Slesuig i Holsten Stormarn oc i Dytmersken greffue vdi Oldenborg oc Delmenhorst gøre alle viderligt ath wj aff vor synderlige gunst och naade saa oc faare villig och tro tieniste som oss elskelige hederlige capittel i Trwendhiem oss och Norgis rige giort haffue, oc her effter trolige gøre skulle och mwe haffue wi nw wnt oc forlent oc met dette vort obne breff vnde oc forlene dem wort oc kronenss leen Stiørdallen ath haffue nyde bruge oc beholle qwit oc frit met all kongelige rente rettighed och affgifft saa lenge wj dem derom anderlediss tilsigendis worde. Thij forbiwde wi alle ehwo de helst ære eller vere kwnde serdeliss waare ffogder och embetzmend oc alle andre som fore waar skyld ville gøre oc lade fforscreffne hederlige capittell i Trwendhiem her emod paa forscreffne Stiørdallen eller paa nogen dess rette tilligelse ath hindre hindre lade platze dele møde wmage forfang ath giøre, eller i nogen maade ath wforrette vnder vor kon [789 aar1532] gelige heffn oc vredhe. Giffuit i Oslo nyaars dag aar effter gudz byrd mdxxxij vnder vort signete.
Jomfru Magdalena Olafsdatter skjenker sin Gudsön velbyrd. Barn Henrik Bille sin Grund övre Björne (Bjarnegaard?) paa Hollænderstræde i Bergen, som hun havde faaet af Eilif Olafssöns Enke Hustru Margareta.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene afrevne.
Alle mendt som thette breeff see eller høøre læssis helsser ieg Magdelena Oluffsdotter af wabenn ewindelig mett gudt: kundgiørindis mett thette mytt obne breeff att ieg mett myn friig fuldberæde gode wilge oc welberoddet hug haffuer wntt giiffuitt skiøøtt oc affhendt oc nu mett thette mytt obne breff vnder giffuer skiøder oc affhender frann meg oc myne arffuinge: oc wnder ærlig oc welburdig barnn Henriic Bille myn kiære gudsønn oc hans arffuinge tiill ewig tiidt enn mynn grwndt [Beerne] øffre liggendis paa Hollenderstrædit wdi Bergenn som Eyliff Oluffsson fordvmm raadmandt ther sammestets mett retthe otthe oc i wære haffde oc hans kiære husfrue effter hans døødt høstru Maritte meg velwilligenn oc kierligenn skiencte oc mett begaffuede huilchen for ne grundt myn anpartt jeg frammdelis i lige maade weluilligenn oc kierligenn igenn skiencker oc mett begaffuer forbeneffnde Henrich Bille att nyde bruge beholde tiilhøre oc eige schulle tiill ewerdelig eige mett alle for ne grundts rette tiilliggelsse wdi lengdt oc breedt som hunn nu forefunden er inthet wndertagit wdj nogen maade. Thij beplicther ieg meg oc myne arffuinge for ne Henriich Bille oc hans arffuinge att friig hiemmble oc fuldkomeligenn tiilstaae for ne grwndt mett alle syne tiilhørelsser oc rettughetther somm for schreffuitt stoer oc holde hannem oc hans arffuinge thett aldelis wdenn scade i alle maade. Thessz tiill ytthermere witnisbyrdt oc bethre beuisning at saa i sanningen er oc wbrødelig holdis scall somm forescreffuitt stander haffuer ieg mett mynn friig wilge oc wiidscab ladit henge mytt signette nædenn fore thette mytt obne breff mett thesse effterschreffne gode danemendts jndsegle somm ieg her kierligenn tiilbedit haffuer att besegle mett meg somm ære Guttormm Nielsson laugmandt i Bergenn Joen Ellingsson Oluff Torbiørnsson oc Christiern Torbiørnsson raadmendt her samestedts. Schreffuitt paa Hatteberg andenn sancte Katharine dag aar etc. mdxxxij.
Biørne øffre jomffrw Magdalene.
[790 aar1533] 
Ottilia Ottesdatter, velb. Mand Nils Ravaldssöns Enke, vedgaar for nogle Aar siden at have mageskiftet Gaarden Thom i Raade Sogn til Hr. Olaf Galde. (jfr. No. 1038.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 6 Segl vedhænge.
Jegh Ottilia Ottisdotther erligh och velburdigh mands Nielss Rawelsøns efterlefuerske kennis meth thette mith obne breff ath iegh for nogen aar forleden giorde eth venligt magh byte meth erligh velburdigh mand oc strenge ridder herre Oleff Galle vm en mine garde hedendes Twm liggendes i Borgesyssell i Rodhe sogn i sa made at herre Oleff skulle haffue och beholle for ne Twm tiil segh och sine rette arfuinge till ewerdelige æge meth all sin rette tilliggelse, vott och twrt, skogh och mark intheth vndentagendes som ther till ligger och kennis jegh megh hafue vp boret fult værd och fulleste aff for ne herre Oleff Galle for for ne gaardh. Thi lader jegh ham och hans arfuinge quitt oc frij for megh oc mine arfuinge for for ne gaard. Och kennes megh ingen rettighet efther thenne dagh at haffwe till samme gaard. Till vitnisburdt henger jegh mitt incegl for thette breff bedendes erlige oc velburdige mænd Erick Gyldenstierne høffuitzmand pa Agershus Eric Vgerup høwitzmand ofuer Tønsbergs læn oc erlige mænd Joenn Joenssøn lagman i for ne Tonsberg Oleff Benctsøn borgemester och Lasse Fønbo byfoget i samme stedh at hengie teres incigle meth mitt for thette breff som giort var i for ne Tønsbergh octauis sancti Olaui regis et martiris anno domini mdxxx tercio.
Erkebiskop Olaf af Throndhjem udsteder med Rigsraadet paa Norges Krones Vegne ved Kantsleren M. Morten Krabbe Landsvistbrev for Svend Olafs sön, som havde taget Orm Leidulfssön af Dage.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude. Seglet mangler.
Wii Oluff met guds nade erchebiscop i Trondhemm och paffweligh sædes legathe met mennige Norges riges raadt oppaa Norges krones wegne sender allum mannum them som thette breff szea eder *horya q. g. och syne. wer wiliom at er witta at wer haffuum i heider weder gudh sacker gode manne bønnestader och effther the proffwe som her ffølger giffuit Swendt Oluffsson som Orm Ledulsson wort at scade wfforsynio landsuisth met them hetthe at hand bøtther weder gudt och arffwingie hins dowde och scall hand lowcke oss two fulde tegenn och two fulde fritkowp sacker thess then dowde fald sacker lowss att haffwa lowcket jnnan tolff monede effther thessom degi eder haff [791 aar1535] uer hand jnghenn landsuisth. Biodum wer a(r)ffwingie hins dowde attage szetther och bøtther effther hanom effther there besthe manne lagedomme som syslomanne tilnempner [aa hwerret]wegio halffwone. end fuldkommeligenn forbiodum wer hweriom manum wandrodhæ attowcke eder atowcke latthe weder hand hedom aff omm thessze maale. nema hwer szom thet giører at wille haffua forgiort ffææ och ffriddi och aldrig werde botamader sidann. War thetta breff giort i Osloo fferia tercia jntra octauas visitationis Marie anno dominj mdxxxiiij. Mesther Morthenn Krabbe proffwesth tiill Marikirke i Osloo och Norges Riges canceller (insiglade).
Erkebiskop Olaf mageskifter, efter Anmodning af Holtaalens Sogneprest Hr. Hans, 1/2 Spand i Östelid og 1/2 Spand i Grönseter til Holtaalens Prestebol mod 1 Spand i Björgie, som Holtaalens Kirke fik i Stedet.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Wij Oluff mett guds naade erchebyscop j Trondem och paffwelig sædes legatt gøre witterligt for alle meth thette wortt obne breff at anno domini mdxxxv paa sancti Vincencij martiris dagh som wii wore vtj waar wiseteringh j Holtaalenn, klagedhe for oss heyderligh mannd her Hans sognne prest ther sammesteds att hand hadhe stoor nødh for engh och bwhaghe, och thij giorde wij effther gode mendz raad som tha hooss oss wore eit wenneligtt jordebythe emellom prestebolett och sognnekirkenn i saa maathe at hand och hans effterkommende sogne prester i Holtaalen skulle haffue tiill ewerdelige engn /-j/ spann j Østeliidh och eit annet /-j/ spann i Grønsetther, och sognne kirkenn skal haffue ther fore ighenn tiill ewerdelige engn aff presteboolet, ein heill bygd gord som heither Biørgie och renther aarligenn j spann. Thii forbiude wij alle besynderligen waare proester och vmbodzmend naagett hinder her vppaa att gøre vnder wor wreyde och heffnd. Giffuit och scriffuidt i Holtaalen aar och dag som fore syger. vnder wort jndsiggell.
Biskop Hans af Oslo stadfæster et Jordebytte mellem Hr. Jens, Sogneprest i Hiterdal, og Thorleif Kyse i Næsherred, hvorved Hiterdals Prestebol fik Gaarden Gesterud med 1/3 af den dertil hörende Sæter for den halve Gaard Vatne.
Efter Orig. p. Perg. tilhör. Sognepr. S. O. Wolff i Saude. Seglene mangle. [792 aar1535] 
Wii Hans mett gudz naade biscop i Oslo giøre witterligt mett tette wort obne breff atth hederlig mand her Jens sognepresth till Hitterdall oc Tolleff Kyse i Næsherit haffue giort jorde bythe segh emellium i szo mode att her Jens skall haffue halff fierde loups land i Gesterud liggendes i Hitterdal fornemde mett tredie parten i settreth som ther til ligger hetendes [Ber]ganda mett aager oc ængh. skogh. marck. oc fiskewan luthum oc lundhum som ther til ligger oc leget haffuer wthen gars oc innan att bliffue till prestbolet i fornemde Hitterdal til ewerdelige egho, oc fornemde Tolleff Kyse skal her i mott haffue halffue jorden i Watne som ligger paa Wa[tne]heitt fraa fornemde prestbol oc wnder sig oc sine arffuinge til euerdelige egho mett skough. marck. fiskewan. luthum oc lundhum sem nw tilligger oc tilleget haffwer fraa forne oc til nyo. Huicket jordebyte wij mett wore canickers oc profastes oc bestem[anne] raade. som thaa nær oss wore. samtycke oc fulborde oc stadfeste att saa maa bliffue och wbridelighen holles som forschreffuit staar. Giffuit i Hitterdals prestegard sancti Francisci confessoris dagh anno domini m d. xxxv o. wnder wort oc fornemde mendz her Jensses oc Tolleffs jnsegel.
Thorstein Kusse til Samsal, Væbner, Haakon Kannik i Hammer, Peder Bar telssön Kannik i Oslo og 4 Andre kundgjöre, at de Juledagen hörte Jomfru Karine Alfsdatter give sin Frænke Karine Olafsdatter og hendes Mand velb. Ivar Jenssön til Hofvin Gaarden Bugaarden i Sandeherred paa Vestfold, uden Anmodning fra disses Side.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv, med 2 Segl paatrykte.
Wii efftherscre(ff)næ Thosthen Kwssæ wæbner till Samsoll hærre Hoghen canicth tiil Hammers domkirckæ her Pædher Bartelsson canicth tiil Marie kirckæ y Osloff Pædher Hoghensson Iørghen basskære Otthæ Raghen och Orm gyøræ vittherlicth och kændes ffor allæ ath vy meth flære godhæ folck voræ paa Gryffsym *lingimdis paa Hæddmarckæn jullæ dagh anno domini m d xxx vi o. saa vy tha och hørdhæ ath ærligh och vælburdigh mand Iffwer Iænsson tiil Hoffuyn mædh syn hwsstruff, ffrw Karine Olufftzdotther kommæ tiil for ne Græffsym samæ dagh och tiidh, effther thæ twennæ budh som thæ fynghæ fraa Græffsym paa sammæ dagh, er oss thette allæ vdti sandinghen vittherlicth ath vy tha hørdhæ ath ærligh och velburdigh iomffrv, iomffrv [793 aar1537] Karinæ Al(f)sdotther gaff syn kære ff(r)ænckæ ffrw Karine Olufftzdotther tiil ewærligh eyghæ vndher ffor ne ffrw Karine och hyndes arffwinghæ en hyndes gordh lygyndes paa Vestfollen vdti Sandæ soghen som hædher Baagaardh och gyffwer orlighen vdti lanskyld ffyræ løppen smør mædh allæ rætthæ tiil lygelssæ skoff marck och ffysskæ vand intthet wndher tagindes wdti noghre madhæ, hør vij tha och saae ath ffor ne iomffrv Karine gaff syn kære f(r)ænckæ thenne ffor ne gordh effther then godhæ kærlighæd och skylskaff som thæ tiil hobæ hagdhæ och ey vy hørdæ y noglæ madhæ ath ffor ne Iffwer eller hans hustruff bægærindes sammæ gord, mend ffor ne iomffrv Karine gaff hændhæ then gaffwæ aff syn eghen godhæ vilghæ. tiil sandingh hær om trøckæ vy ffor ne Thossthen Kwssæ och her Hoghen voræ indzeglæ nedden thette vor obnæ breff och iagh her Pædher Bartelsson tiil stoer och bekændher vndher thennæ myn handscriffth , thy myth indzeglæ er icky nw tiil stædhæ ath saa er vdti sandingh som ffor t standher scriffweth paa Greffsym torsdaghen næsth effther iulle dagh etc anno domini etc.
Kong Christian III paalægger Hr. Esge Bilde, allevegne fra Klostre og Kirker (Nordenfjelds) at skaffe Kongen forgyldt Kobber og sende det til Danmark med förste Bud, dog med deres Samtykke, som have Klostrene og Kirkerne i Værge.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv, udvendig forseglet, men neppe med Kongens Signet.
Christiann mett guds naade vdtuoldtt koning tiill Danmarch och Norge etc. Wor sønnerlige gunst tiilforne. kere Eske vij bede eder kerligen atj alle wegne wille were vdhe om atj ther aff closter eller kyrcker kunde flye oss nogett forgyllte kobber e(n)then thet er taffwle bylleder kerter eller andet kobber som forgylt er. och thet sende oss neder mett thet første budtt eder hidt neder till oss stedes kandtt. Dog atj liguell haffuer thet vdj theres mynde som samme closter och kyrcker vdj were och forleninge haffue. Ther mett giør i oss sønnerligen tiill wilge och forskyldet mett eder egen gerne. Och j wille scriffue oss ther hoss huor møget aff samme kobber som i oss tiilskicke. Befallendes ether gudt. Scriffuit vdj wor kiøpstedtt Wiiborg fredagen nest epther jubilate søndag aar etc. mdxxxvij vnder vort signet. [794 aar1537] 
Oss elskelige Eske Bilde ridder wor tro mandt raadtt och embitzmanndt paa vortt slott Bergenhuss.
Biskop Mogens af Hammer afstaar til Hr. Truid Ulfstand Grefsheim Gaard og Gods (paa Hedemarken), som afdöde Jomfru Karine Alfsdatter havde skjenket ham og hans Domkirke.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Wii Mogens mett gudtz naade bischop tiill Hampmer kiennes oc giøre wittherligtt mett thette wortt obne breffu, att wii nu for willie oc wenskab skildtt haffue wntt oc opladet erlig welbirdigenn mandt oc strengæ ridder her Trudt Wlstandt tiil Torop ith breff igenn som erlig welbirdig jomffrv, jomffrv Karine Alsdatther gud hendes siell naade oss wntt oc giffuet haffde liudindes paa Grepsæ oc Grepse gotzs. Och kiennes wij oss wor domkircke och efftherkommere effther thenne dag ingen dell eller rettighedt athaffue i forschreffne Grepsæ eller Grepsæ gotzs for thet gaffue breffs skildt som wij aff jomffrv Karine Alsdatther haffde pa same gotzs oc mæler then gaffue oc gaffue breff aldelis døtt oc macteløss at uere, oc ickæ her Trudt Wlstandt, hans hostrv oc therres arffuingæ i nogenn måde tilskadæ atkomme. Att thette saa fast och wbrødeligen holdes skall som forschreffuet stor henge wij wortt indseglle neden for thette wortt obne breff tilbedindes kierligenn werdugæ fader i gud bischop Hans Reffu tiill Opslo oc Joseph Falster aff waben att thæ wille henge theres jndsegller oc singnetther neden for thette wartt obne breff huoss wartt jndsegle, som er schreffuit oc giffuit i Hampmer mandagenn for sancti Hans dag mitsommer aar etc. mdxxxvij.
Tette er thett breff som bispen aff Hammer oplod her Truit Greffzom oc Greffzom gotz szom jomfru Karina gaff hannum.
Peder Paalssön, Sogneprest i Odensö, og 3 Lagrettemænd kundgjöre, at Gudleik Thorsteinssön kvitterede Peder Bjernulfssön for al sin og Slægts Tiltale i Anledning af Drabet paa hans Broder Reidulf Thorsteinssön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ffor alle dee godhe mæn dætthe breff hænder ffoore adh komma bekænnæs iek Pedher Paalson soknepresth wtij Odhenssøn Moorthen Nijlson Hokon Torbijønson och Osmwndh Børijeson sworne lag [795 aar1538] rettes mæn dær samma stadhs q. g. och sijne kwnnijcth gørandes adh wij woorom ij Mollestadh som lijgandes ær ij Odhenssø skepredhe och flere godhe mæn meth aass ffyærdedagh pijnsdagh anno domini mdxxxviij, soghom wij dær ok hørdom adh Gwdlek Tosthenson tijlstodh ffoore aass adh han haffwer gijffwijth Pedher Bernwlfson kwijtthan frij ledijgh och lowss meth en fwllan kwijtthens, ffor alth dæth han warth hans brodher Redwlff Tosthen(son) gudh hanss sijæll noodhe, bleff adh skadha oforsijnio, boodhe ffor sægh och sijn brodherss wæghne, dæslijkijss och ffor sijn brodhersons wægne Redwlff Redwlfson och sedhan ffor alle dee dær wppoo kwnne tala boodhe ffor fødder och ofødder tijll ewerdelijgh tijdh. tijll ijthermere wijssan och sannijngh hænge wij woore jnsijgle ffoore dætthe breff som gijorth war aar och dagh som ffoore sijgher.
Kong Christian III tager Oslo Borgere i sit kongelige Værn, og stadfæster Byens ældre Privilegier. Desuden tillader han Oslo Borgere at handle paa Viken samt Konghelles Borgere at handle paa Oslo, indtil han efter Overlæg med Danmarks Riges Raad heri gjör Forandring (jfr. No. 906.)
Efter Cancelli-Registranten: Tegnelser over alle Lande, No. 1. fol. 306 b -307 a. i danske Geheimearkiv.
Wii Christiann etc. giøre alle witterligt att wii nu aff wor sønnerlige gunst oc naade haffue tagit annammitt oc wndtfongett oc mett thette wortt obne breff tage annamme och wndtfange wore wndersaatthe burgmester raadtmendt och menige borgere wdj wor kiøpsted Wpslaa thennom theris hustruer børn gotzs rørendis och wrørendis ehwadt thett helst er eller were kandt ingthett wndertagett wdj noger maade *wdenn wor koninglig hegnn wern frid oc beskermelesse. besønnerligenn att wille forsware *beskylde beskerme oc fortadtinge tiill alle retthe. Sameledis haffue wij aff samme gunst och naade fuldbyrd sambtygt och stadtfest och nu mett thette wortt obne breff fuldbyrde sambtycke oc stadfeste alle the *naadit f(r)yeheder oc priuelegier szom forschreffne wore wndersaatthe menige borgere (wdj) Wpslaa aff wore forfædre framforne koninger wdj Danmarck oc Norge naadeligenn oc gunsteligenn wndte och giiffne ere wedt theris fuldmagt att bliffue wedt alle theris ordt pungther oc article som the indholle och wduisze. Sameledis haffue wij och wndt oc tylladytt ath thij for ne wore wndersaatthe borgere wdj Wpslaa mwe och schulle her epther besøge theris nering wdj Wigenn och ther kiøbe kiødt korn och andre wore szom ther i thett landtz indt tiill kiøps erre. Tesligiste mwe wore [796 aar1539] wndersaatthe wdj Kongielff oc søge theris nering oc byeryng hossz Wpslaa oc ther kiøbe oc sellie hues thennom behowff ere tyll theris wnderholling. dog szaa att naar wij wiider ere kompne wdj rigenns forfarenhedt oc ther szom tha findis nogle articler i szamme theris preuilegier och frighedt szom ere ossz eller andre wore wndersaatthe ther wdj landit besuerlig tha wille wij mett wore elskelige Danmarckis rigis raads rodt haffue fuldmagt szamme preuilegier oc friihedt att forandre foruandle och remediere epther szom the kunde were ossz och riigett och andre wore wndersaatthe lydelig oc tollig. Thii forbiude wij alle ehuo the helst erre eller werre kundhe serdelis wore fogeder embitzmendt och alle andre for ne wore kiere wndersaatthe borgmester raadtmendt oc menige borgere wdj for ne Wpslaa her emodt paa perszoner hustruer børn hion tiennere gots rørendis oc wrørendis ingthett wndertaget paa for ne theris frygheder oc preuilegier effther szom forschreffuit staar att hindre hindre lade møye platze wmage eller wdj nogher maade forfong att giøre wnder wor koninglige heffnn och wrede. Giiffuitt paa wortt slott sancti Morthenns affthenn aar etc. mdxxxviij wnder wort secrett.
Geble Pederssön, Superattendent i Bergen, indberetter til Kongen, at han med Hr. Truid Ulfstand, Hr. Klaus Bilde og Peder Hanssen har forhandlet om Religionens ( den lutherske Læres) Antagelse i Oslo og Ham mer Stifter, hvor (den danske) Kirke- Ordinants nu er vedtagen af Lærde og Læge, og forlanger en Superattendent for disse Stifter fra Danmark.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Brevform, udvendig forseglet.
Myn ødmyge plictug vnderdanig tro tieniste ødmigelig forsent met wor herre Jesu Christo, hogmectugeste høgborne ffürste oc herre verdist eder nadis konninglige verdighet at vithe at jeg effther eder nadis schriffuelsse haffuer møt och vorit i Oslo nu i thenne midsommer met erlige welbyrduge men oc strenge riddere her Trwer Vlfsztan (oc) her Claus Bille mett sampt erlig oc welbyrdug mann Peder Hanssen at handle i thet enfoldigste om religionen oc haffuer canickerne till Oslo oc Hamer stiicht clerckeriet borgermester raadtt oc menige borgere veluillelige ingaet oc annammidt eder nadis christelige ordinantz, men dogh er heer jngenn som trøster seg till at annamme officium superattendentis. Ffordi ær menige almoe lerde oc vlerde køpstadzmen oc bønder alle theris ødmigeste bøn och begering at eder [797 aar1539] nade ville verdist millelige at vnne oc tilskicke denem ein lærd mann till en superattendent atte motte komme till euuangelii rette førstand. Æer oc saa canicker oc chlerckri till Hammers biscops døm vnnerlact til Oslo domkirkie oc ær landit ganske viit at visitere saa at thet beløper seg offuer hundrede prestegell at en person thet neppelige visiterer et aar omkring. Item høgborne fürste nadigste herre ær heer oc saa nockre prester som ære vforsynie komne i mandrop omm eder nade vil tilsta atte her effter scule bliffue jn officio euuangelico atj thet ville giffue j befalning then som eder nade ville verdist hiit atskicke pro superattendentj. Oc ær det saa atte icke faa nokenn superattendent her hoss denem i dette stiickt besidendes ær thet früctendes att christelig religio bliffuer føge achtiid. Eder nadis konninglige verdughet oc ypperlige stat gud befalendis euindelige. scriptum Asloe anno mdxxxix løffuerdagen nest for Petri et Pauli.
Eder nadis k. maiestats fatige tro tienere Geble Pederssen superattendens till Bergenn.
Klaus Bilde, Thord Röd og tre Lagmænd afhöre paa Hr. Truid Ulfstands Forlangende Hr. Jens i Milde om en Hr. Alf Knutssön tilhörende Kiste med Breve, som Jomfru Karine Alfsdatter havde indsat til Hr. Jens i Sortebrödre Kloster i Bergen, medens han var Prior der, og som senere havde været i Olaf Ottessöns og Fru Ingerd Ottesdatters Værge.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. 5 paatrykte Segl.
Wii efftherskreffne Claffues Biilde hoffuitzmandt paa Bahuss ridder Danmarcks riiges raadtt och koninglig majestatzs koning Christians koning Fredericks søns fuldmectuge indskickede i Norie Tore Rodtt høffuitzmandt paa Berg(e)nhuss Guttorm Nielszen i Bergenn, Hans Bagge paa Steegh och Niels Claffuitssenn i Staffuanger laugmendt giøre alle wittherligt mett thette wortt obnne breff att aar effther gudsbiirdt mdxxxix torsdagenn effther sancte Oluff konings dag war skickitt for oss i Bergen erlig welbiirdiigenn mandt och strenge ridder her Trudt Wlstandt tiill Giskæ oc for oss obennbare læse lodtt ith sendiige breff som hederlig mand her Jens i Mylde haffde wdtskreffuitt tiill welbyrdiig jomffrue jomffrue Karine Alsdatther nagre aar siidenn forledenn om en kyste stoenndes i suarttebrødher closther i Bergen i thend middelltiidtt hand prior och forstander war tiill forskreffne suortte brøder closther oc hørde forskreffne kyste her Alf Knutssenn och hans arff [798 aar1539] uinge tiill mett rette som forskreffne her Jens ickæ andett wiste, thaa fram kalledæ och fore eskede forskreffne her Trudt offteneffndt her Jens begierendis att hand wdj sandingenn tilstaa och bekiende wilde huess hanom ther om wittherligt war oc om hand samme sende breff wdtschreffuet haffde, huilkett hand strax guoduilligenn for oss bestodt oc att wdi thend middell tidt handtt prior war i forskreffne closther tha schreffu hand samme breff endog forschreffne jomffrue Karine forsømede och ickæ kom effther forskreffne kiiste. Sammeledis bestodt oc forskreffne her Jens att nogre aar tilforenn før hand kom tiill closteredt tha indgick Oluff Otszenn i samme closther oc wdtog thend kiiste ther stodt mett samme breffue oc førde henne aff Bergen wdt tiill Hesby, oc haffde henne ther y sine giømæ och foruaring nagenn tiidt. Ther effther kom koning Christiernn hiidt tiill Bergen och bleff thet tha beklagett for hannom att forskreffne Oluff Otszenn haffde saa borttagett samme kyste mett breffue, oc tha bleff forskreffne Oluff forlagtt aff forschreffne konning Christiernn att han widt syn halffs och suorne edtt indføre skulle samme kyste igenn mett breffue i forskreffne closter, huilkett han ocsaa giorde. Nogre aar ther effther tha her Vincentius haffde slotthet kom forskreffne frue Jngridtt her tiill Bergenn, tha indgick hun i forskreffne closther oc oplesde samme kiiste oc wdtog alle the breffue som henne behagde, tha badt forskreffne her Jens att hun tage skulle samme kyste mett the andre breffue ther tha wdi igenn ware. Siiden tog forskreffne her Jens the andre breffue som igenn ware oc bar thennom wp tiill forskreffne frue Jngriidt for thend leilighedt om wffredt som siig saa tha beffaldt oc begaffu huilkett Gottorm Nielssenn laugmandt i Bergenn, Anders Hanssen borgmester, Jonn Ellingssen oc Jens Haldlendsfadher raadmendt i Bergenn mett flere gamle raadmendt ther sammestads witnede oc bestodt att them fuld wittherligt war som forschreffuit staer om samme kyste oc breffue. Thess tiill ydermere witnisbiirdt tricker wij wore jndsegler oc singnnetter nedhenn paa thette breff som er giffuit och schreffuit aar dag och stedtt som forschreffuit staer.
breff om te breff ffru Inger Ottes dather vdtwg i Bergen.
[799 aar1539] 
Klaus Bilde, Thord Röd og Hans Bagge udstede Vidisse af Brevene No. 995. 1015 og 1019.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 Segl vedhænge.
Wii effterskreffne Claffuis Biilde ridder och høffuitzmandt paa Bahuss Tordt Rodt høffuitzmand paa Bergnhwss och Hans Baggæ lagmandtt paa Steg i Norlandtt kiennis oc giøre witterligt mett thette wartt obnne breff att wij haffue seett oc hørtt trenne pargamentzs breffue mett hæle oc fuldkomen jndsegller wskrabitt och wfforderffuitt i alle maade liudendis ordt fraa ordtt som her effter schreffuit staer. [Nu fölge Brevene No. 995. 1015 og 1019.] Att wij sliig breffue seett och hørtt haffuer som forschreffne stander thett witnæ wij mett wore singnetther hengendes nedenn paa thette wortt obnne breff som er schreffuitt i Bergenn søndagenn effter sanctj Pedhrs dag ad vincula aar etc. mdxxxix.
Truid Ulfstand og Klaus Bilde, Kongens Fuldmægtige i Norge, Christoffer Huitfeld, Thord Röd og Lagmændene Nordenfjelds tildömme velb. Mand Peder Amundssön Gaarden Venneskaal (i Aas) paa Follo, da hans Hustru var rette Odelsmand dertil, og Fru Margareta Nilsdatter ei kunde godtgjöre Hr. Knut Knutssöns Hjemmel til Gaarden. (jfr. næste No.)
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Wij efftherskreffne Truett Wlffstand høffuitzmand paa Warberg Claus Bilde høffuitzmand paa Baahus riddere Danmarcks riiges raadt oc kon. maiestats herre Christians kong Ffredericks szøens wor naadigste herres fuldmegtege indskickette ij Norge Christopher Huitfeld høffwitzmand paa Stenwigsholm Tord Rodt høffuitzmand paa Bergenhus Gottorm Nielssen wdj Bergenn Hans Bagge paa Stegh *ther aa waben Niels Claussen ij Stauanger Oluff Mogenssen ij Trwendhem Mattis Storssen paa Agdesiidhe laugmend nordenfields ij Norghe giøre alle wiiderligt mett thette wortt obne breff att aar effther guds byrd mdxxxix fredagenn nest fore sancti Laurens dag paa Bergenn radstue war skickett fore oss welburdig mand Peder Amwnssen paa Andenes paa then ene oc haffde wdj retthe steffntt erlig oc welburdigh qwindhe ffru Margrette her Vincentii efftherleffuerske till Lungegord paa thenn andenn siidhe om i gordt heder Venneskall paa Ffoldo liggendes huilcken gordtt for ne. Pedher kende seg paa hans hostrues vegne rett odelsmand till oc framlagde ther paa gamble odels breff lydendes att for ne. gord er for ne. Peders hostrues rette odall. Ther emodt framgick erligh mand [800 aar1540] Troend Iffwersen paa for ne. fru Margrettes vegne oc framlagde ett breff lydendes, hendes hosbonde for ne. her Vince(n)tius for ne. gord till segh løst haffde fran helliglegoms gildes vmbutzmand Peder Ffynbo i Aassloo effther som thet købe breff hand haffde aff her Knud Knudsen(s) søster szøenn Erick Johanssen paa hans køffue gots her ij Norge wndentaget Vigenn oc kwnde icke for ne. fru Margrette *icke bewisseligt giøre for ne. her Knud Knudsen(s) atkomme til samme gord ij noger maade. Thaa effther tiltaall oc genswar oc bewisningh szom tilstædhe waar bleff ther szaa paa sagtt fore retthe at for ne. Peder Amwndsen paa hans hostrues wegne bøer at følghe for ne. gord Weneskall frii oc quitt om xii monette her effther ther szom for ne. fru Margrette inden thess icke skellegen bewisser for ne. her Knud Knudsens loglege atkomme till thenn gord, kand oc fru Margrette thaa bewisze her Knud Knudsens atkomme i noger maadhe thaa skaall for ne. Peder Amwndsen igenn giffue hende the penninge szom hendes hosbonde løsde thenn gord mett ij Aasslo. Datum Bergenn fredagenn nest fore sancti Laurens dag aar oc dag szom foreschreffuit stonder wnder wore signether.
Thord Röd, samt Bergens Lagmand og to Raadmænd kundgjöre, at velb. Svend Jens Pederssön fremlagde det i forrige Aar udstedte Domsbrev (foreg. No.) om Gaarden Venneskaal paa Follo, og da Fru Margareta ( Nilsdatter) ikke inden bestemt Frist havde oplyst Hr. Knut Knutssöns Adkomst dertil, dömme de hin Dom ved Magt at stande.
Efter Orig. paa Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle, hvorved foreg. No. er skilt fra dette.
Wii efftherscreffne Tord Rod hoffwitzmand til Bergenhuss Mattis Størssen lagman i Bergen Ioon Ellingsen Iens scriffuæræ radmend ibidem bekennis och gør wetherlicht at wii war pa Bergen radstuffue torsdag effther Lawrentii anno domini mdxl. kom ther i rettæ ffor oss och alt radit erlige och welbyrdig swenn Ienss Perssen och lagde ther et domsbreff i retthe som the gode herrer her Trwed Ulfftand her Clauss Bille mett menige rad i Bergen thette nest *fforganendes ar wtgiffuit er: och thette breff widher ffest er: ludendes wmm en gard som Weneskal hetther liggendes *paaa Ffollo: tha effther at ffrw Margrit heller hennis wmbodzmand kom ickæ indhen xii manade som breffuit indeholler mett proff heller skeel hwarledes her Knut Knutzsen war laglig tiil thet gotz komit. tha dømde wij thette domsbreff wid [801 aar1540] macth i alle sine grener och articler som thet indeholder: och ffrw Margret søkæ sinæ pening igen hwar honn them mett laghen winne kann. at sa er i saningen henge wij wor insigle ffor thette breff som er widherffest thet andre domsbreff. datum anno et die vt supra.
(Jomfru) Magdalena Olafsdatter til Hatteberg skjenker efter Overlæg med sin Frænde Thrond Benkestok sin kjære Frænke Adelis Throndsdatter uden Arv og Skifte Hananger og Hanangers Gods paa Lister. (jfr. No. 1120.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 3 Segl mangle.
Jegh Magdalenn Olaffs dotter tiill Hattabergh bekennis ock gør witterligtt for alle medh thette mitt opne breff, att iegh medh mynn frii vilgie ock well beraadhen hwgh medh mynn elskeliige frende Trondh Benckestock haffwer vntt ock giiffwiitt mynn kere frencke Addeliisse Trondzdotter Hananger ock Hanangerss godz saa mykit som mynn moder ock iegh fylgtt haffwær i Liiste leen, segh till hielp oc vphaldh ock sinn danneman hwem gudh henne forføgier, fornempde mynn frencke Addeliisse Trondz dotter wthann all arff oc skiffthe, henne ock hennes erffwinge till ewerdeligh eign ock odall. Tiill ythermeire vissan ock forwaringh lather iegh henge mitt insigle mett tesse godha manna insiglom som saa heita her Gunnar Biørsson sockne presth i Qwinneheredh ock Magnws Mattiisson paa Eick fore thette breff som giortt war aa for ne. Hattaberge feria quarta quatuor temporum anno domini mdxl mo.
Adelisses breff om Hananger godtz.
Kong Christian III forbyder dem, der ere forlenede med Klostere eller andre geistlige Len, deraf at oppebære Sagöre eller Leding.
Efter Cancelli-Registranten "Register over alle Lande" No. 4. fol. 5-6 i danske Geheimearkiv.
Tord Rodt fick sligt et breff.
Wi Christian etc. giøre alle witterligt att wij nu ere komne wdi forfaring huorledes att mange wore wndersate eddell och wedell som ere forlenthe med nogle chlosters eller andre geistlige leen ther wdj wort riige Norge fordriste thennom till at opbere sagerør eller och leding aff the thienner som thill samme clostere oc andre geist [802 aar1541] lige leen ligendis er, endog wor embitzmand oc fogit samme sagerør eller och leding aff gammell tiid alle tiid paa wore wegne opborit haffue, thij forbiude wij alle ehuo the helst ere eller were kunde eddell eller wedell geistlige eller wertzliige ingen wnderthagen som med same clostere eller andre geistlige leenn forlente och forsiet ere her effther aff theris thienere emod gamell seduanne att opbere eller befalle seg med same sagerør eller och leding aff the thienner som till same thieris closter ere eller andre geistlige forleningher ligendis ere eller wdj nogen maade att giøre wor leensmand eller foggit ther nogen hinder eller forfang ther paa huad helder the breffue som j haffue paa samme leen lyde ther paa eller ey. wnder wor hyldiste och naade, thj hand skall giøre oss gode rede och regenschaff fore. Giffuett paa wort slott Kiøpnehaffn løffuerdagen nest effther vor herris himellfar dag aar mdxlj.
Christoffer Anderssön, Foged i Raabygdelaget, indberetter til Kongen de nærmere Omstændigheder ved Asbjörn Halvardssöns Drab paa Sivard Thoressön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler.
Myn ydhmyghe wndermyghe plygtyghe tro tyenneste eders nodes konnglige maiestett altyd forsenth mett wor herre hogborn fførste ok megtyghe herre her Chrystyann mett gwdes node Danmarkes Norges Wendes ok Gottes konyngh hertwgh y Slesswygh Holsten Stormern greffwe j Oldenborgh ok Delmerhorsth. werdes eders nodhe ath wydhe ath iegh Chrystoffer Andherssøn ffogeth y Robyggelagh war wdskykedh aff welbwrdhyghe man Per Hanssøn howyssman po Agerss hwss po edhers nodes wegne ath taghe proff effther Sywordh Toressøn som Asbyorn Halwardssøn warth ath skadhe ffor wforsyn hvess siell gwdh nodhe togh effther edhers nodes bodh ok befalyngh war iegh ij Ryghen y Settherdall anno domini mdxlj otthe daghe effther korssmesse wor tetthe theres fførsthe ophoff ok wedher otthe ffwness Halwordh Wlffwerssøn ok Sywordh Torressøn y Ryghen om kyndherssmesse ok Arne Tyodgerssøn. soe logh for dh Arne Tyodgerssøn ok wendhe seg y senghen soe taledhe Halwordh tyll Sywordh ok sagdhe tw gører teg stoer syndh po Arne mogh myn hann moo yke syddhe ok gøre segh gladh meth flere godom mannom. swaredhe Syword han tør yke klaghe segh en hanom er lydet metth boeth ffør wy kommer østen tyll yghen ia sagdhe Halwardh iegh skwlle soe lydet sware ther tyll tw affwer soe lydeth y then arffwe soe sprangh Syvordh op y [803 aar1541] benken ok sagdhe tyll Halvord indh eygher tw mynner gudsbans gyffwen. soe gyk Syvordh or dørren thet soer Torgeyr Ffolkessøn ffwll boger eydh. jtem Asbyon Halwordssøn gyk effter Syvordh wdh y gardhen meth eth stob øll ok sagdhe kom y stoffwen ygen y skwlle well fforlykes fadher myn ok tw. swaredhe Sywordh gud forbanne fadher thyn han lyggher segh fram ffor thet han bekommer inthet. swaredhe Asbyorn dryk tysse stob metth megh. swaredhe Syword drykke fendhen met tegh. swaredhe Asbyorn yke skall fenden dryketh tag wyll iegh syelffwe dryketh. swaredhe Sywordh far fendhen y woldh thyn weslyngh gwdss banss weslyngh thyn modher er en mer ok thw est en mersøn hoore wnghe hoore wnghe two ganghe. thet soer Asbyorn Halwordssøn Folke Ketylssøn Torgrym Folkessøn fwll boger eydh. jtem Sywordh gyk ath dorren ok Halwordh saedh y stoffwen ygen ok sagdhe gwd forbanne hanom Sywordh indh tyll nyen kne. soe kom ind for dhe Asbyorn stoffwen ok sagdhe tyll for de Halwordh ffadher syn ylldhe lønthe Sywordh megh ffor well gyorth han kalthe modher myn en mer. taledhe han thet sagdhe Halwardh. ia saghdhe Asbyorn. op Torgylss sagdhe Halwardh latther oss effther hanom. soe swaredhe Tørgylss my(n) ffadher latthe blywe tyll morghen soe wyll wy høre om han wyll standhe syn ord tyll iegh ffor yke gy[lth] thet iegh haffwer edeth hans matth ok drwketh hans øøll. soe swaredhe Halwordh nar gaff han megh smør ok brødh Sywordh. thette soer Gwnnwlff Olafsøn fwll boger eydh. jtem kom Tolleff Tørgylssøn wd aff stoffwen ok Sywordh stodh wdy garden ok for dhe Asbyorn wyldhe haffwe taget en øygss aff Swen Torlakssøn. soe sagdhe Tolleff kere Sywordh lath oss gaa. soe sagdhe Asbyorn gud skall forbanne teg Sywordh. thette soer Tolleff Torgylssøn fwll boger eydt. jtem kom Twry Torgieyrdotther ok sagdhe hwn haffdhe bedhet for dhe Halwordh Wlffwerssøn ok Sywordh Toressøn po eth moll empne effther syne bondhe ok redh syn kost y wygen hoss Torgylss Anundssøn then same tyd skadhen skedhe. thette soe(r) for dhe Twry Torgeyrssdotther fwll boger eydh. jtem gyk for dhe Halwordh meth thwo syne sønner eth pyll skoth y wyghen effther Syword ok taledhe Halwordh tyll Sywordh hwor dan ordh taleth tw os tyll Asbyorn myn y Ryghen. herm orden sagdhe Sywordh. soe kom fram Asbyorn ok sagdhe tw sagdhe thet Sywordh at myn modher wor en mer ok ieg en mersøn swaredhe Sywordh thet løkst tw. soe kastedhe Asbyorn et stob y anledh po hanom Sywordh. soe wor Asbyorn røkth fra Sywordh. soe stak Asbyorn Syword syn bane soer ok løp soe Syward ok skød drenghen fra segh ok slo tyll for de Halwordh ok rampthe Tørgylss Anundssøn ok sagdhe Sywordh no kom yke retth fram som ieg aktydh. thet soer [804 aar1541] Torgylss Anundssøn ok Torgylss Gwnnussøn fwll boger eydh. jtem ther then karlen logh po gwllen tag saghde Torgeyr Olaffdotther han motthe wydhe segh thet gudsbans gyffuen han wendh yke ath ffør han bleff lagth som brodher hans *logh wor lakth. thet soer Ingheborygh Torgylssdotther fwll boger eydh. jtem tog ieg eth wyglywsyngh. kom Asbyorn Halwordssøn hyem y Ryghen same nath som skadhen wor gyorth ok sagdhe tyll fadher syn ffadher bywdh ffor karlen karlen lyggher. swaredhe Halvordh lathe lygghen y gudss ban han skall yke lengher ffoess po Arne mogh myn. thet soer Wlffwe Toralssøn fvll boger eydh. jtem eth anneth wyglywsyngh kom for de Asbyorn ok sagde tyll Rawaldh ieg er komen y skadhe. hworledes sagdhe Rawaldh. ia sagdhe Asbyorn iegh er komen y skadhe ffor Sywordh. fadher myn ok Sywordh them kom ordh y mellom soe gyk Sywordh at dorren ok iegh tog et stob øøll ok gyk effther hanom ok bod hanom dryke. soe swaredhe han megh dryke fendhen mett thyn fendens weslyng far fendhen y woldh thyn modher er komen aff merren thyn mer søn ok hoor wnghe. thet soer for dhe Rawaldh fwll boger eydh. thette wygh wor wundyth ok tagetth y retthe kongs dag som thet syelff bewysse kandh lagelyge forstempnyth arffweyngh hynds dowdhe. haffwer han seth megh loffwen ok wyssen ffor tegen ok fredkøp po eders nodes weghne ok arffwynghe hynds dowdhe ffor bottherne. standher thet tyll gud ok eders nodhe om hans lansswist [um] hand pprowss botthmadher heller ey. her meth edhers nodhe then almegtighe gud befalendes. skreffwyth aar dag ok stedh som for stor. tyll ytthermere sanyngh henger ieg Bertordh Amondssøn indcygll nedhen ffor tetthe proff effter thy myt sygneth er yke tyll stedes.
Domkapitlet i Throndhjem stadfæster et Mageskifte mellem Anfinn, Sogneprest til Selbo, og Kanniken Thorfinn, Sogneprest i Stjördalen, hvorved Anfinn fik Gaarden Nesten til Selbo Prestebord for Dele af Gaardene övre Liden, ytre Eiden og Kolseter, som Thorfinn fik til St. Birgittes Præ bende (ved Domkirken.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 1ste Segl afrevet.
Wii deken archiedeken cantor och menigh capittel gøre wittherligt fore alle meth thette vaart ophne breff att aar epther gwdz byrdh m: d xli sancte Michiells affthenn kom fore oss erligh och ffornomstigh mandh herre Anphin sognepresth i Selebo och waar begerandes meth vaartt samtyckie ath skyffthe jordher meth erligh och fornomstigh mandh herre Torphin canick wthi Trondhem och sogneprest [805 aar1542] i Størdalen och nw epther thy att erlig och welbyrdigh mand Christoffer Hwitfeldh haffwer paa kongelige maiestats vaar aller keræsthe naadigste herres weghne tillateth att hwer maa skipthe meth annann jordher och jordeparther epther som hwer hans beleyglighet seegh begiffwer. saa begeradhe forneffnde herre Anphin eyn bygd jordh aff forneffnde herre Torphin som heither Nesthen liggiandes j Selebo som renther aarlige aarss ij span meth lwtthum och lwnnindhom som ther till liggher och ligeth haffwer aff fornum och nyum wndhen forneffnde herre Torphin och sancte Birithe prebende stouph, och wndher herre Anphin och prestebordhet j Selebo till ewerdeligh eyghn: och gaff herre Anphin hanom j ghen jamgotth, fførsth i offwer Lidhenn j span j ythre Eydhenn ij øre Kolsetther j øre j bigdhe jordher meth lutthum och lunindhum som ther till liggher och lighet haffuer aff forrnum och nywm wndhenn herre Anphin och prestebordhet i Selebo och wndher herre Torphin och sancte Birithe prebende stoup till ewerdeligh eyghnn. bleff thette skipthe giorth j waar cummun meth allis wor vilie och samtyckie. Ther fore haffwe wij till ythermeyre forwaringh hength waartt capittelss jnsegel medh herre Thorphins och herre Anphins nedhenn fore thette waarth ophne breff som scriffwith waar aar och daag som forskriffwith staar.
Skyftebreff mellom prebendam sanctæ Byrgytte och prestebordet ij Seleboo.
Tvende Borgere i Skien kundgjöre et Jordebytte mellem Hedde Hedssön og Olaf Olafssön, hvorved den förste fik 1 Markebol i vestre Brenne i Hvalebö (Holden) i Skiens-Syssel, og den sidste 1 Öresbol og 3 Pendingsland i Kjerefisket i Styrvold i Lagerdal (Vestfold).
Efter Orig. p. Perg. i Deichmanns Biblioth. i Christiania. Af 3 Segl vedhænge 1 og 3.
Alle mend som thette breff szer lesze eller høre sende vij effterscreffne Regnoltt Ionssen Tomas Jude borger i Skienn att anno domini mdxlij loffuerdagen nest fore midfaste søndag wore vij i biskops gordenn i Skienn sogum oc hørdum att ther heldis hondum samen aff enno haluo Hedde Hedszenn borger i szamme sted end aff andre haluo Oluff Oluffszenn giørendis iorde bytte thennom emellom mett sliig skillorde att forscreffne Hedde skall eyge oc frelszeliig følge ett marckebooll iorde i Brende i vestre gordenn som ligger i Valebøe vdj Skiesøsle mett allom thennom luttum oc lundum som ther tiill ligger oc [806 aar1543] legitt haffuer fra forscreffne Oluff oc hans arffuinge oc vnder forscreffne Hedde oc hans arffuinge tiill euerdeliige eygo frelst oc hiemeholtt for huerye mande. Ther emod skall forscreffne Oluff haffue aff forscreffne Hedde i Kiergefiske som ligger i Styrewold sogenn i Laffuerdall som er it ouritts boell oc iij penningsland oc gick huertt aar aff iij mark oc iij pund lax i landskyld fra forscreffne Hedde oc hans arffuinge oc vnder Oluff oc hans arffuinge att nyde oc bruge tiill euerdeliige eygo. Att saa er i sandhett som forscreffuitt staar tha tiilbeder jeg forscreffne Hedde forscreffne Regnoltt oc Tomas Jude att henge theris jndzigle neden thette obne breff mett mitt som er screffuitt i Skienn aar oc dag som forscreffuitt staar.
breff for Kergefiske j Lauerdael.
Kong Christian III kvitterer Stig Bagges Arvinger for hvad han var bleven Kronen skyldig af Lister Len, som nu ved Overdragelse af en Gaard ved Kongens Bergverk i Thelemarken i alle Dele er betalt.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet vedhænger.
Wy Christiann met gudtz naade Dannmarcks Norgis Vendis och Gottis konning, hertugh vdj Slesswiigh Holstenn Stormarenn och Dytmerschenn greffue vdj Oldenborg och Delmenhorst giøre alle wittherligtt ath oss elskelige Stiig Baggis arffwinge haffue nw fornøgett oss och clartt affbethalett, met guldt, sølff och peninge allt huess forschreffne Stiig Bagge oss och kronenn skyldiig wor aff Lysta lenn frann thett første hand samme leen fick och annamede och saa inndtill thenne dag. och haffue forschreffne Stiig Baggis arffwinge giffuitt oss och kronenn vdj samme wor bethalinge till ewyndelige eye, en hans eyedoms gaardtt liggendis wdj Tyllemarckenn hoss wortt berckwerck wdj wortt rige Norge. saa bliffue the oss aldelis inthett ytthermere skyldiig wdj nogre modhe. Thij lade wij thennum och theris arffwinghe fry, quitte, leddiige och løesse, fore all yttermere tilthale eller kraff aff oss wore arffwinnge och eptherkommere koninger wdj Danmarck och alle andre paa wore wegne vdj alle mode. Giffuitt paa wortt slott Kiøpnehaffnn tisdagenn nest fore sancti Bonifatii dag aar etc. mdxliij vnder wortt signett
Christian.
[807 aar1544] 
Jon Löken stadfæster Salget af en Sösterlod og en Broderlod i östre Nord Vide (Stange, Hedemarken) til velb. Mogens Thrulssön og hans Hustru Ingerid Asgautsdatter, som derfor betalte ham en Hest og 5 norske Lod Sölv. (jfr. No. 1114.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. De 4 Segl vedhænge.
Thet kennijss ieg Ion Løkene met thette mijt obne breff at ieg met myn quinne Anbierg Anderssdotter oc begges wore barn haffue samtick thet køp som myn werfader Anderss Godensson giort haffuer met erlijg oc welbyrdugh man Mongs Trulsson aff wapn oc hans hustru hustru Ingerijd Asgodzdotter som war ein syster parth i Nord Wide i østregorden. Fframdelijss bekennijss ieg och met myn quinne och barn at haffue samtyck oc jaquædet thet byte oc køp som myn quinness moderbroder Biorn Oolsson giort haffuer met for ne hion Mongs oc Ingerijd som war ein broder part i ssama østre gorden Nord Wide ffraa oss oc wore aruinge oc wnder offtenempde Mongs Trulsson hustru Ingerijd oc theress aruinge tijl euirdelijg eigo. ther paa haffuer ieg opboret ein hesst wm viij lod oc v norske lod sylffuer. thet saa i saninden er beder ieg beskedlige menne Staphan Bersuenson Per Oolsson oc Per Torstenson henge there insigle met mijne neden fore thette breff som giort er paa Wide synnedagen nest fore sancte Haluordss dag anno domini m d xliiij.
Lagmand i Oslo Peder Herlaugssön tildömmer Gudbrand Larenssön Gaarden Vestby i Skauns Skibrede fra Amund Thordsön.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
Ollom mannom them som thette breff see eller høre, sender Peder Herlougssen lagmandt i Osslo q. g. och sine kunnocht gørendes a the iij søgner nest ffore sancti Poffuels dagh anno domini m d xlv tha kom a rodzstoffuen y retthe ffor migh offueruerendes erligh oc welbyrdig mandt Erick Vrne høffuitzman paa Agger huss j ærligh mandt Peder Hanssen ffrauerelsse Otthe Andersen tyll Hamers gaardth Peder Anderssen lagmand j Tonsbergh boremesther och raadiitt aff ene /-j/ o Gudbrandt Larensen, och tyll taliit handt Amundh Tordsen ffor nocken jorde breff som hand heller hans verbrøder haffue jnne, som lyude oppo en gardh som hetther Vesby liiggendes j Skaffuen skipprede, som Gulbrandt Jllebech hade op ladiit medh syn fry och gode [808 aar1545] villie j ffraa segh och sine aruynde och vnder Gulbrandth Larensen och hans aruyngge. Ther tyll suarett Amundth oc sagde atth Gudbrandth Ilebeck vor skyllier tyll thet godtz atth haffue, end Gudbrandth Larensen vor, lagde the tha begges theriss breff j retthe oc vare the granneligh offuer lessen oppo bode syder, end tha efter the breff oc beuissningh som Gudbrandh Larensen lade j retthe, ffyrsth eith breff vnder gode mandz jndsegle ludandes atth Gudbrandt Illebeck hade opladit ffra segh oc sine aruingghe fforscreffne gaardt Vestby, medh end ffry villee oc vnder Gudbrandt Larensen och hans aruingge. Sameledes lagde Gudbrandt thuenne lagmendtz orskuorde j retthe lydendes att samme semye oc stafestelsse skulle bliffue vid end fuld macth. Tha bleff en nuu saa for retthe aff sagth medt fullum dom. att Gudbrandtz breff skulle bliffue vid en fuld macth ubrytellige vdj alle thessz ordh och *artylkel som the jnne holle. End mystroer Amundth att Gudbrandt haffuer icke betaliit the peninghe som same breff inne holle tha skall Gudbrandt suere thet seelff tredie effter thy som Noriiges lagh inne holler oc vtuisser att hand haffuer betalit Gudbrandt Redersen alle the peninghe som hans breff jnne holle oc vtuisser jnnen end maanet j fra thet att hand haffuer hørt thette breff, jtem alle the breff som forscreffne Amund haffer the bleff alle gort tyll jnthet oc magteløse. att saa y sandhet er henger ieg mitt jndsegell neden ffor thette breff giort dag oc aar som fore staer.
Rigenss raads dom.
Sex Mand paa Eker kundgjöre en Delesgang mellem Gaardene söndre Viken og nordre Lodensaasen i Haugs Sogn paa Eker.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af 7 Segl mangle 1 og 2.
Ollom monnom thæm som thæta breff seer eder høra sendr Thrøker Engebretsøn Thorer Olaffsøn Amon Pedersøn Ketil Omvnsøn Erik Siugersøn ok Bertel Nilsøn lagretsmend a *Ekeker quede gud ok sina kunit gierande at vi vorom a rettæ skog skælna ok delis gang louliga thenemder mellom søndre Vikæn ok nordre Lodens aasen som lig i Milis vikene i Hoxsokn a Ekiom sva ok at gange delesgang mellom ffornemde nørdre Lodens aasen ok Pols aasen en eyia ok samego thera met Korsgarden ok Brota som ligger i sama sokn a tisdagen nest efftær Halvas(o)ke anno domini mdxlv: hiaværande erlig ok velbyrdig mand Peder Hansøn høffuitsman a Akershus hans tiener ok ffulmegtig [809 aar1546] Anders Hansøn sva ok hederlik ok vellerde man her Peder Øyiersøn sokneprest i Lier ok prost offuer Eger saa ok beskedelike man Anders Evinsøn paa sinne egne vegner ok ombodzman ffornemde her Peder ok Hoxs kierkis ombodz men Iakop Ormsøn ok Thor Olsøn ok alle sameyiesmen offuer verende boriade vii vet en stor kante sten som staar i aasen offuen Soløs som er en ret delis sten mellem søndre ok nørdre Lodens aasene søndre Viken ok Soløs der ginge vi ffra then sten ok i en helle som staar vester i bergit sva dedan ok i risgarden som staar for Gioffsrud ok er skelna ok dele ffornemde nørdre Lodensaasen ok søndre Viken mellom. sva ginge vi effter et gamelt pergementis breff ok øffrighedens befaling ok offuer soge rette delle mellom Polsaasen ok Lodens aasen eneyia ok boriade i risgarden som staar ffor Gioffsrud ok er en delis gar mellom ffornemde nordre Lodensaasen ok Polsaasen sa bent i Roude kleff ok sva op offuer Roude kleff ok i vegen som ganger at fornemde Polsaasen. det var rette dele mellom en eyia ok sam eyia thera ffornemde gardom ffra vegen bent ouster offuer Gryttebeken offvan ffosse ffaldit der beken brytter nor ok bent vdj Hestemyren i en kafflebru som liger mit i vegen ok i then myr som Hestemyrren hetter møtter søndre Aas egor. ok ther var op lest it gammelt pergementis breff vd giffuet vdj kong Eriks xxxte regierings aar der effther ginge vi ok offuer saago bode eneyier ok sameyier a Lodensaasene ok rette dele ok endemerker som tha stod i bytte met Hoxskierkas vegna ok Gulasrud nordre aff Ffiskum stranden offuerffor vi aker ok eng skoug ok mark deller ok endemerker. var det da vor ffulde dom at alla disa ffornemde deler ok endemerker skal vbrydeligen stande ffornemde garder mellom som det gamle breff vdviser ok vi nu gangit ok er Polsaasen ok bode Lodensaasene met Brota ok Korsgarden vera sameyia huar met anden ok ffara vegen at Rouda kleff Brotamen ok Korsgarsmen ok the san hed her om hengio mer vorom insegle neden ffor theta breff som giort var dag ok aar som fforre siggær datum ut supra.
Knut Gyldenstjerne og Axel Urne bevidne, at de saa Hr. Truid Ulfstands 3 Sönner Gregers, Lage og Jens udtælle til Fru Görvel Fadersdatter til Giske 347 dobbelte Dukater og 261 Engelotter, hver Dukat regnet for 3 Daler og hver Engelot for 2 Daler 1 Mark Danske.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv med paatrykte Segl.
Wij effterschreffne Knudt Gyldennsternn till Thym och Axell Vrne till Siøgaardt kendis och giør witterligtt for alle mett thette wortt [810 aar1546] obne breff att aar effter gudts byrdt mdxlvj then søndagh nesth for sanctorum Simonis et Jude apostolorum dagh wore wij tilbedenn aff erligh och welbyrdige frue frue Giørill Fadersdather till Gitzske hørde och saage heer vdj Lundt i Hans Holstis hussz att Gregers Lauge och Jens her Trudt Vlffstanndt till Torup sønner lodt kaste och tilltelle forschreffne frue Giørill tryhundrett fyrge tyuffue oc syw dobbeltt ducater: halff tredie hundrett oc elloff engellotter for elluff hundrett vngers gyldenne regnett huer dobbeltt ducat for tree dalere: och huer engellott for tuo dalere och en marck danske: Thette er oss fuldt witterligtt i sandhedt. Till windisbyrdt haffue wii trøcktt wore signetter nedenn for thette wortt obne breff giffuitt oc schreffuitt vdi Lundt loffuerdagenn nesth effter sanctorum Simonis et Jude apostolorum dagh aar etc. mdxlvj.
Item tette breff er paa thet gull szom her Trutz børnn anduorde ffru Gørell Fadhres dotther.
Peder Hanssön, Hövedsmand paa Akershus, Anders Matssön, Superintendent til Oslo og Hammer Stift, og Domkapitlet i Oslo stadfæste et Jordbytte mellem Jens Tommessön, Borger i Sarpsborg, og Knut Jenssön paa Tune Kirkes Vegne. (Borgesyssel.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Levning af 2det Segl. Det paaberaabte Byttebrev er ikke nu vedheftet.
Vii effter skreffne Peder Hansson aff vaben høffwidzmandt paa Aghersshwss mester Anders Mattsson superintendens tiil Oslo oc Hammerss stict oc capitulum kanicker i Oslo bekendis att wii haffwe bewilget oc samtycth oc medt thette vort opne breff bewilge oc samtycke thette jordhebythe som giortt er emellom beskeligh mandt Jenss Tommesson borger i Sarpsburg oc hederlig mandt her Knwdt Jensson paa Twne kirkess vegne effter thette breffs lydelsse som her er viidt fest. Tiil yttermere vissen oc betre forwaring att saa skall staa vbrydelig henge wii wore jndzegle oc signeth nedhen for thette breff giffwit i Oslo then første dag i Decembris maanede aar effter gwdtss byrdt twsinde femhwndrede firetige oc sex.
dette breff er om Grimsø.
[811 aar1547] 
Jon Pederssön sælger til sin Frænde Sjurd Amundssön, Kannik i Throndhjem, 1 Spandsleie i Gaarden Ölven i Skaun i Frolen Skibrede (Levanger Sogn, Indherred).
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene mangle.
For alle godhe men som tetthe breff see eller høre kennis jegh Jonn Person ad jeg haffwer solth beskedeliigom manne mynom frendhe her Siwrd Amwndson canick y Thronnem etth spans leghe y Ølwen som jegh erffdhe effther mynom fadher Per Ottherson liiggendis y Skøne fylke y Frolen med lwttom och lwndom som ther wndher liigger och liighet haffwer fraa forne och nyie wnden megh och myne erwinge och wndher fornempde her Siwrd Amwndson och hans erwinge tiil ewerdeligh egnn och odall och haffwer fornempde her Siwrd Amwndson fornøckt och betaled megh for forskriiffne spans leghe mynsthe penningh och mesthe som y worth koop kom saa jegh hanwm kerliighe tacker som er etth belthe wm xviii lodh etth kors wm xiii lod. Tiil ythermere wiissen och sanningh wm tetthe køp tha bedis jegh dannemens insigle nedhen for tetthe breff som saa hethe Otthe Person lensman y Werdal Siwrd Torrisson Ottar Halwardson Larans Person sworne lagrettismen y Werdal skriiffwid pa Swll sancte Paalss dag anno domini md xlvii.
Ingerd Ottesdatter ( Römer), Hr. Nils Henrikssöns Enke, giver med Jens Til lufssöns ( Bjelkes) og sin Datter Lucies Samtykke Gaarden Borg i Skogn til Mester Henrik Nilssön, Kannik i Throndhjem, og dennes ægte Börn.
Efter Orig. p. Perg. i norske Vidensk. Selsk. Saml. i Throndhjem. 3 Segl vedhænge.
Jegh Ingerdtt Otthis datther Her Nels Henrichssøns ridders efftherleuerske hues siell gudtt naadhe, kendis oc giør wittherliigtt for alle medtt thenne mytt opne breff att iegh mett myn frii wilge oc welberodtt modtt wthj myn swndhiedtt oc wellmagtt haffuer wnnth och giiffuitt och nw mett thenne myn opne breff wndher och giiffuer erliig oc welbyrdiigh mandtt mesther Henrich Nellssenn kannich wthj Thrwndhiem, medtt erliig oc welbyrdiigh mandtt Iens Tiellofssenn oc myn kiere datther Lucie Nels datthers fry wilge oc samtycke, en myn gordtt ligendis wthj Skoffuen widtt naffuen: Borck: oc skyldher hwn orliigen viij o spandtt, medtt alle synn retthe tiilligellsse bodt tiill landtt oc wandtt som hwnn nw forfwndenn er, frann megh oc myne sandhe arffwinghe oc wndher forschreffne erliig oc welbyrdiighe mandtt mesther Henrich Nellssenn oc hans sand0he ecthe arffuinghe, tiill euerelige eye oc egen [812 aar1548] dom. dog medtt saa skiell om forschreffne mesther Henrich Nellssenn hans kiere barnn eller barne barn wdaff gudz forssywnn affginge eller affdøde barneløss oc wden alle lageliige arffuinghe attha samme forschreffne gordtt: Borck: wden alle emodsiigellsse oc retthergangh schulle were igenn wndher meg eller myne sandhe arffuinghe, att saa wthj sandhiedtt er som forschriffuitt stor tiilbedher iegh alle myne kiere sønner døtther oc suogre, som er Peder Hanssenn høuitzmand po Aggershus, Erich Wgerop thiill Allinghe, Iens Splidtt tiill Brøenn, Margarethe Nells datther, Anne Nells datther, Ingeborigh Nells datther oc sameledis thiil beder iegh alle thisse efftherschreffne godhe mendtt som nerwerendis tiillstedhe wore oc hørdhe thissse myne ordtt som er e(r)liigh och welbyrdiigh mandtt Christoffer Galle høffuidzmandtt po Stenwigholm, Iørgenn Perssenn forstander tiill Bache, Oluff Monsssen lagemandtt y Trwndhiem, oc Adriann Falchener borgemesther ibidem thetthe att bezegle medtt megh som schriffuitt er paa Østheroth thendh femthe dagh Iwlly anno domini mdxlvij o.
Esge Bilde, Danmarks Riges Hovmester, kvitterer sin Foged Jens Skriver paa Brunla for leveret Tömmer, Jern, Lærred, Skindvarer m. v.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet paatrykt.
Jeg Eske Biilde tiill Suannholm riidder Danmarkis riighens hoffmester giøre alle wyttherligt medt thette mytt obnne breff att jeg haffuer annammetth och wpborenn paa regenskaff aff mynn tiener och fogett Jens Schriiffuer paa Brundlaagh førsth halff tølltte hwndre lectther thye tøltther sawdeller trøddie tøltther hughenn buordt och xxxiiij wogher s(t)angh jernn ij stenger y huer wog och xxx /skilling/ woghen dett er xxj daller enn ortth. jtem vj stycke narsth xl alnne furdugh ij c. xxxij alnne groff lerretth och hundre graa[skyndt] otte maarskyndt och en halff tønne speck for huilckett for ne, lectther, sawdeller, hughennbordt, stangjernn, nersth, furdugh, leretth och graa skyndt maarskyndt och /-j/ [tønne] speck jeg quitther hanom och hans arffuinge for mig och myne arffuinge quitth och [uell] malss løss wdj alle maade. Dattum Suannholm thenn torsdagh nesth for santi Hanss dag anno 1548. wnder mytt sygnett.
[813 aar1548] 
Hertug Frederik, udvalgt Konge, stadfæster de Opdals Bönder af foregaaende Konger forundte Friheder, under Forbehold af hans Faders Kongens Stadfæstelse. (jfr. No. 935. 1041.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglet mangler, hvorved de ældre ved heftede Frihedsbreve ere skilte fra dette.
Wij Frederick met gudtzs naade wdualdtt koning til Danmarck oc Norige hertug wdtj Sleszuig Holstenn Stormarnn oc Dyttmersckenn greffue wdtj Oldenborig oc Delmenhorst giør witterliigdtt att for ossz war skickett worre kierre troff wnderszaatter sendebudtt wdaff Wpdaell met nogne breffue oc frijheder szom thennum wdaff framfarne koninger naadeligenn wndtt oc giffuene erre szom her hoesz hengdtt erre huilcke breffue oc priuilegier wij aff wor synderlige gunst oc naadhe haffue fulbyrdtt sambtycktt och stadffesth oc nu met thette wort opne breff fulbyrde samtycke oc stadffeste wid fullde magdtt att bliffue, wedtt alle thæris ordtt puncter oc artickle som samme breffue indeholdhe oc wduissze. dog paa hogborne fyrstis her Christians wor kierre herre faders gynstige oc widere behagh. Thi forbiude wij alle ehuo the helst erre eller wærre kunde serdelis worre fogetther embedtzmendtt oc alle andre for ne worre kierre tro wnderszaatte wdtj Wpdall ther emodtt møye pladtze eller wfforrette wnder wortt hylleste oc naadhe. Giiffuitt paa wortt slott Aggershus then xvij Iulii aer etc. m. d xlviij wnder wortt signette.
Peder Hanssön, Peder Huitfeld, Iver Jenssön ( Jernskjæg) med flere Lagmænd og Raadmænd paadömme efter Kongens Befaling en Proces mellem Mar gareta Jonsdatter og Hr. Gaute Galde til Nygaard angaaende Evje Gaard og Gods, som efter fremlagte Breve tildömmes Margareta, da Tönne Galde, der mödte paa sin syge Faders Vegne, ei kunde godtgjöre, med hvad Ret denne havde sat sig i Besiddelse af Godset. (jfr. No. 1035. 1043 og 1075.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 13 Segl mangle 1 og 11; nogle ere itu.
Wii effterschreffne Peder Hansenn hoffuitzmanndt paa Aggershuus: Peder Huitfeldt Norges riiges cannceller: Iffuer Jennsenn till Fresie webner: Peder Herlossenn Peder Andersenn aff Tonsberiig: Benntt Hordt aff Oplandt lagmændt: Gunder Rolsenn: Seueren bunttmager: Biorn Pedersen: Siuordt Jonsen: Stenn Siuorsen: Oluff Nielsen: oc Tames Busk rodmendt: vdj Osslo giør alle witterligtt mett thette wortt [814 aar1548] obne breff att aar effter gudz burd mdxl paa thett ottinde tiisdagen effter sancte Karinne dag war wij effter kongelig maiestats wor nadigste *herrix befalings breffs lidelse forsamblett paa Osslaa rodstoue oc haffde effter same befalning vdj rette steffnett for ossz erliighe oc welburdige mandt oc strenge ridder her Gude Galle til Nigord paa then ene oc hederlige quinde Margrette Ionsdotter paa thenn andenn side: om nogen trette thennom emellom war for godtz som kaldes Effuie gord oc Effuie godtz: Møtte tha vdj rette erlige oc welburdige suenndt Thonne Galle paa forschreffnne her Gude Galles hans faders wegnne. tiltalett tha forschreffne Margrette Jonsdotter Thonne oc sagde att forschreffne Effui oc Effuie godtz war henndis rette arffue godtz:oc atspurde hun Thonne mett huatt rett hanns fader haffde hende szame synn arff forholditt: oc i rette eskett hun thett forleninngs breff som her Gude bekiennde for hertug Frerick oc hanns rodt ther paa att haffue eller omm hann haffde ther noggen andre breffue paa: Fframdeles berette Margrette att saliige hendes fader Joenn Elefszen haffde werett i rette mett her Gude som then tiidt haffde hustrue Annes fullde vmbodt effter Amunnd Jonsens dødt omm for ne. Effuie oc Effuie godtz oc framlagde hun ett hogborne furstes koning Christierns dombs breff vdgiffuit ther mandt schreff 1514 lidindes at forschreffne Effuie gordt oc Effuie godtz skulle deles vdi thuo liige parther halparten vnder Jon Elefszens rette ecttiige barnn till euerdelighe eidomm, oc anden helten hustrue Anne Amundt Jonsenns effterleffuerske att nyde oc beholde i synn liiffs tiidt oc effter henndes dødt vnder rett odelsmendt igien effter logenn mett flere ord same dom indholtt etc. Ther tiill suarede Thonne Galle at han aldelis i thenne sag war vforfarenn oc berette at hans fader laa paa hans sotte senng oc fordj begierett hann wiider skodzmoll: dog ey i rette lagde hann nogenn breffue eller beuisning for same godtz, oc ey wille han giiffue siig her i rette for oss till nogenn dom meden stetze begierett wiider skodtzmoll somm forstander etc. Tha effter tiltale: giensuar: breffue: beuiisninng: oc sagenns leyliighett: at wij effter kongelig maiestats befalning breffs lydelse skulle granske oc forfare same sagh forschreffne her Gude oc Margrette emellom oc siiden ther endelighe døme paa som wij wille andsuare for gudt oc were bekend for hans koninglige maiestatt. sagde wii alle endrectteligh saa for rette at forschreffne Margrette Jonn Elefszens ecttiige barnn oc henndis arffuinnge skall hedenaff: nyde: bruge: oc beholde thenn partt aff Effuie oc Effuie godtz till euerdelige eidom somm her Gude Galle her till fuld oc annamett haffuer, en will her Gude eller nogen anden tiltale Margrette ydermere omm samme godtz, [815 aar1549] tha skall thett giøres mett rette effter laagenn, till winnisburdt att saa er i sanningenn somm forschreffuett stor hennge vii wore jndzegle oc signetter neden for thette vort obne breff. Datum vt supra.
Peder Anderssön Lagmand i Tönsberg oplyser paa Forespörgsel af Knut Thorstenssön, at Farfader efter Loven skal arve sin Sönnesön. (jfr. Norges gamle Love. II. 231.)
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Seglet affaldet.
Ollom mannom theim som thette breff see eder høre sender Peder Andersen lagman i Tonsbergh q. g. och sine kunnoct gørende ath a then første sønnedagh j faste anno domini mdxlix tha kom till megh Knudt Torstensen och ath spurde megh vm fader fader burde ecke ærffue sin sone son effter lagen. Tha sagde jegh hanom som ther star j erfde talet j thet første capitell Nw misser fader sonar sin dotter eder sona sonar. tha teker han arff effter taw nema taw eige skilgetin barn effter segh. Och effter thi ath Thorstens sona son var liden och haffde erfft sin fader och moder baade løst och fast tha erffuer for ne Thorsten thet alt effter sin sona son. men vilie odals mæn løse godset i geen thet som teris odals gods ær tha skule the løse thet effter sex manne mathe. Till ytermere beuisningh tricker jegh mitt incigle for thette breff som giortt var dagh och aar som fore siger.
Jens Tellufssön ( Bjelke) med Hustru Lucie Nilsdatter ( Gyldenlöve) skjenker 1 Spands Leie i Hellem i Lexdalen i Stördalens Prestegjeld til Underholdning for de Fattige i Hospitalet i Throndhjem.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. 2 og 3 Segl mangle.
Jegh Jenns Thiielleszonn thiill Øestraadth giiør wiittherliighe for alle och kiiendiis medh thette miitth obnne breff att jegh med min kiere hustrues Lucziie Nielszdotther begghiis wor frij wilie well beraadth moedth och szamtycke wthij wor godhe leffuendiis liiff haffue wnth och giiffuiidh och nu medh thette wortth obnne breff weluilliighenn wndhe giiffue och affhendhe ein spands leye wthij ein wor jordh heiiter Hellem liigghendiis wthij Sztørdaalenns presthegieldh y Lexdaalenn wndher hoszpitaaledt y Trondheim thenn almegtiisthe gudh thiill looff och ære och the fatthiighe j szame hospitaall thiill nytthe och gaffn frann oss och wore arffwiinghe och efftherkommere och wndher for [816 aar1551] szcriiffne hospitaall thiill ewerdeliigh eiignn och odhell. Och ther szom forbeneffnde szpand y Hellem bleffue ther fraawundhenn med noghen retthergangh tha forpliicthe wij ossz eller wore arffuinghe att wedher legghe thiill for ne. hospitaall eth szpand y ein andhenn jordh yghenn szaa well beleyliigh frij och frelsz jndenn szex wghers daagh ther nesth komendiis wthenn all forhiindringh eller modthsziigelsze wthij naghre maadhe. Thes thiill ytthermere wittneszbyrdh och wiidhere foruaringh att szaa wthij alle maadhe wbrøtheliighenn wthenn all argeliisth holdiis scall szom forbeneffndth er haffuer jegh och min hwstru forscriffne Luczie Nielszdotther tiilbedhett erliigh welbørdiigh mand mesther Hans Gaas superintendens offuer Trondheims stiigtth och erliighe welfforstandiighe mendh Niels Lauresszonn och Adriiann Falchener borghemesthere y for ne. Throndheim thette wortth obnne breff medh oss atth beszegle szom giortth er j forbenempde Trondheim sancte Oluffs daagh aar effther guds børdh thuszende femhundrett oc halffthreidhieszinds thyiige.
Ingerid Asgautsdatter til Vide skjenker sin Datter Ronnog Mogensdatter i Medgift 2 Pund Malt i Gaarden övre Hauge i Skibthveit Sogn, med det Forord, at de övrige Börn skulle faa ligesaa meget og godt Gods, naar de blive gifte. (jfr. No. 1102.)
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Seglene vedhænge.
Jeg Jngeriidt Asgaudsdotther tiill Wydenn kendes oc giør witterligt att jeg haffuer wntt och giffuit oc nu mett thette mit opne breff wnder oc giffuer myn datther Rannog Moensdotter enn gaardt legenndes wti Skethuid sogenn y Leerre fierding hettenndes øffre Houge som skiilder tho pund malt orligenn fra meg oc the andre myne arffuinge oc skudtt oc trigt wnnder henner oc henners arffuinge tiill euerdelig egnar met all syn till ligelsze mett ødegaarden oc alt anndit bode y wotte oc thøre inthet wnden tagenndes oc gaff iegh henner samme gaardt wtti hiemme gaffuer eller hiemme fyllie, dog met the forordt at alle mynne barn som giffte bliffte skulle faa lige møgiit oc lige gott godz paa theris anpart wti hiemme gaffue. Tiill ythermere wiszenn oc bedre foruaringh lather ieg hennge mit signnet nedenn wnder thette mit opne breff met her Bors paa Stannge mester Amund Grann oc Steffenn Rønes indzigle screffuit paa Widenn dagenn effther sancti Johannis baptiste dag anno domini 1551.
breff for Hoghen y Skeitthuit sogenn.
[817 aar1552] 
Tolv Mænd oplyse paa Bendt Bildes Forespörgsel, at St. Olafs Klosters Landbönder i den Tid, Klostret var ved Magt, aarlig som Dovning til Klostret hver slog to Maal, skar 1/2 Maal og kjörte 2 Læs Ved om Vinteren, og betalte Landskylden til Kongs- Sæm og ikke til Klostret, samt at alene Gunnersby laa som Ladegaard derunder.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Med 12 paatrykte Segl.
Vi efftherschreffne Powiill Iffuersen Ewenn Thorstennsen Gudttmandtt Thorresen Ewenn Fynndttsen Hendriick Thrulsen Reydher Haluordttsen Oluff Nielsen Erriick Hellysenn Hanns Hansen Børry Gwttormsen Aszuoldtt Falckorttsen oc Oluff Attsersen giøre wiittherliigtt mett thette wortt obne breff att aar eptther gudttz byrdtt 1552 sønndagenn nest for sanctte Iacobj apostoli dagh wor wy paa konungis Sem, tha att spurdhe erliigh oc welbiurdiige mandtt Benntt Byllde oss att om wy aff wiisthe, (huor) manghe doffninghe som thij landttbønder ssom lygher tiill sanctte Oluffs closther wdj Tønsberriigh, thij pleiitth aarligenn aff gamle tiidtt tiill samme closther att giørre, tha swarriitt wy forschreffne atth thett er oss fuldtt wiittherliigtt att thenn tiidtt samme forschreffne closther wor wiidtt machtt, tha giorde huer lanttbone ther nest om kryngh icke flere doffninger tiill forscreffne closther huertt aar, enndtt huer mandtt ij maaell att slae, huer ij mendtt om ett maell att skierre, oc huer landtbone ther nest om kringh ij læess weiidtt att kiørre om wynttherrenn, oc gaff thij therres leidinger tiill kongis Szem samme tiidtt oc icke tiill forschreffne sanctte Oluffs closther, oc tiisligestte er thett oss fuldtt wiittherligtt att Gundersby wor lagordtt tiill forschreffne closther i samme tiidtt oc ingenn andhenn. Att szaa wdj sandhet er som forschreffuitt staar wynnder wy mett wore jndtzegell nedhenn for thette wortt obne breff som schreffuitt er aar och dagh som forsiigher etc.
Lars Holk, Peder Jonssön, Borgemester i Tönsberg, og 5 Raadmænd bevidne, at salig Hr. Lars Matssön Provst i Tönsberg holdt 3 Kirketjenere foruden sig selv med Kost og Lön til St. Laurentii Kirkes og Skolens Betjening.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Af 6 paatrykte Segl er det 1ste tilbage.
Wij effther skreffne Lares Holk Pedher Jonssen borghemesther wthi Tonsbergh Berent Knippell Jakob Trolssen Mass Henrikssen Ffranke Hanssen Lasse Jenssen radmend i ffor ne stad gøre vettherligh ffor alle med thette vortt oppne breffh ad os ffulld vetherligh er ad [818 aar1556] hedherligh mand her Lares Masson saligh med gud prost i fforskreffne Tonsbergh haffver holledh iii kirke thienere ffor vthen segh selffh med kosth och løn med hves oc annen theris redheligh vndherholdingh til predike embed och skolens och synghe dagligh gvds tidher vthi sancti Lavrencij kircke och skicke segh erligh och skellighe her hos os och med menik mand her vthi vor by Tonsbergh saa vij betacke them och holle the hver dagh i sancti Lavrencij kirke otthe songhn och affthen sangh och hver synnedagh ij prediken och om onsdaghen en och messe embethe om the daghe som ffolk søke och beghere thet høffverdighe sacramenth och annen thienest hves sogne ffolket behoffh haffver. ad saa er j sanhed som fforskrevet star trycke vij vore inzigle nedhen thette vorth oppne breffh som skrevet er i ffor ne stad ffredaghen i fførste folle veke ffasthe anno domini m d l v o.
Och samme thienesth lather saliighe prosth Laresis efftherleverske opp holdhe j sancte Lares kirke en nv daglighe siidhen hand døde i herren.
Breff om prouist Lauritz ij Tonnsberg om huis tieniste hanndt giorde aff prouisteriet som handt haffde ij forlening.
Superintendent Frants Berg takker Kongen for hans Gave af Sortebrödre Kloster i Oslo til Byggetomt, og ansöger om Kongens Bestemmelse angaaende en Jordstrimmel, som Kapitlet gjör Fordring paa, men han önsker lagt til Bispegaarden med eller uden Afgift til Oslo Skole.
Efter Orig. p. Papir i danske Geheimearkiv. Brevform med udenpaa trykt Segl og Udskrift til Kongen.
Høgbornn furste stormectugeste konnyng kieriste nadugiste herre myn ydmøge tiennisthe ethers kong. ma. høgmectughed nu oc alltiid tiillfornn. kieriste nadugiste herre betacker ieg e. k. m. ydmøgeligen gierne for e. k. m. gunstige skenck oc platz e. k. m. meg wndt oc giffuet haffuer vdj Sortebroder closter vdj Opslo att biugge paa. Saa giffuer ieg e. k. m. ydmøgeligenn tiilkyende ther ligger en liidell haffue nordenn paa wed mynn platz ieg haffuer vdj lyge aff løssemesterenn tiill en kaalgard oc wrther haffue huilkenn som ieg hører the andre superintendenter for meg oc haffd haffuer epter lessemesteren then icke selff brugtt haffuer icke heller haffuer deett haffd behoff att brughe epter hand haffuer szin residentz oc waaning paa cannicke garden huos the andre cannicker oc ganger ther en strybbell øster opp tiill schollen emellom szamme haffue oc myn platz som siunes att schulle [819 aar1556] høre tiill kiergarden om huilkett mytt breff liuder epter ther icke er planckett emellom menn epter samme strybbell eller platz er forget vdj *myntt breff welle the danemendt vdj cappittell nu haffue samme platz fraa meg oc welle io endeligen setthe ther en plancke emellom som . . . . . . . noger tiid haffuer werridt plancke eller gerde att formene gangen mett tiill samme myn haffue orsaagendes seeg ther medt oc welle thett skall høre tiill scholenn. menn om thett io endeligenn nu skulle were fraa myn platz oc ligge tiill schollenn tror ieg huilkedt andre end oc well skulle bestaa scholenn icke skulle haffue deett stor sønderlig proffiitt vdaff hellst epter thet er kun ett smallt støcke oc kand icke heller well haffue gang aff scholen vden mand skall gange langtt omkring eller oc gange egemmen scholewyndugerne oc haffuer dog schollen sin gards romme stoor oc wiid nog som *waae munckene thieris prattell. The baade ieg gierne ydmøgeligen e. k. m. ieg motte for en skellig lyge for meg oc myne arffuinger haffue nødt samme haffue for en kallgardtt oc wrther haffue tiill mytt huus oc ieg motte haffue haffd samme strybbell fry tiill en gang tiill haffuen som handt her tiill weriidt haffuer eller oc ther ieg icke maa haffue hannem fry thaa well ieg aff samme strybbell arligen giffue tiill scholenn huad danemendt kand tøckes redeligt att were menn kommer then haffue eller strybbell ther fraa thaa er myn gaard saa gott som skendtt oc haffuer siidhen saa gott szom engen platz tiill kallgardt eller wrther haffue. bedenndes for the for guds skiilld e. k. m. wilde gunsteligenn her vdj haffue rammedt myn teeruff epter ieg haffuer begiøntt att bugge oc saatt myne pendinge paa samme huus att thett icke aff the danemendz affgunst vdj capittell skulle saa hadskeligenn taages meg fraa hwiilke danemendt meg dog liidett nog haffue werrid gunstyge menn stundum giennstriiduge nog for sydenn ieg hiid kom. ethers kongelige maiestets liiff siell oc salige regemente thenn aldmectugeste gud beffalendes tiill ewiig tiidt. gud spaare e. k. m. met ether naades høgborenn furstinde oc elskeliige børnn mett et langt liiff gud tiill ære oc myenige wndersatte tiill gaffnn oc godhe. Screffuitt vdj Opslo 27 Julij aar mdlvj.
e. k. m. høgmectugheds ydmøge oc wnderdanige Frands Bierg.
[820 aar1557] 
To Lensmænd og 4 Lagrettemænd i Numedals Skibrede kundgjöre, at Norges Kantsler og Hövedsmand paa Flekkerhus Peder Huitfeld paa almindeligt Thing lod for Almuen i Brunla- Len oplæse Kongens Breve og lovfæstede alt Kronens, Kirkens og Presternes Gods, samt tillagde Hr. Laurits, Prest i Sandeherred, Prestebolets Skov, Mark og Havn, som Bönderne paa Hasle ulovlig og mod gamle Breve og Registre havde tiltaget sig.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv med Spor af 6 paatrykte Segl.
Wy efftherschreffne mendtt Hendrick Pedersen lensmandt y Sande herrith, Tordtt Biørnsen lensmandtt y Tiøling sogn, Viking Anderssen, Tordtt Pouelsen, Hellie Gulleicksen och Michill Laurissen, laghrettis mendtt y Nommedals skipreide, bekiendes medh thette wortt obne breff, att wy wore paa eth almendeligtt tiing, hoss Tiølings *kiricke gaardtt, løuerdagenn nest effther fastelagens søndagh anno domini 1557. Tha war erliigh och welbyrdig mandtt Peder Huitt fældtt Norrigis rigis canzelær, høuitz mandtt paa Flecker huuss, personlig till stæde, och tingid medtt menige almuge y Brunlag læn paa kongl. maiestadhs wægne, och lodh handtt oss der høre wor naadigste herris breff och befalning, menige almue till nytte och gaffn, och der nest laguerde handtt aabenbarligh, alle kronens, kirckens, och prestebols jorder och egedeler medtt fiske och fygle, och alle lunder, som der till ligge och legith haffuer, och effther then samme befalling erlig mand Peder Huitfæld haffuer paa kongligh maiestadhs wegne, att skicke huer mandtt lagh och rætt, baade fattige och riige, aandelige och werdslige personer, da till sagde handtt sielff, besynderlig her Lauritz y Sandeherrith, prest boelsens skogh, marck, och haffn y heffden y gienn, som fra wor kommen wden rett och dom, vdaff Hasle bønder, naagen tiid lang siiden, att hand then y gien nyder och bruger, friith och fast, medh andre saadanne deeler, som prestebolith wlaglig frakommidtt er, efftherdy thet haffuer till faaren laglig y heffden wæridtt, effther som then gode mandtt war sagtt oc vnderuiist, aff menige mandtt, medtt breff, proff, register, och godh skiell, indtt till saa lenge att thet worder for ne preste boell fra vundit medtt Norgis lag, och fordy war same prestegaardtt ilde stannendes, for hans rette lunner var fra kommen, som mangen mandtt vitterligtt er, men huem der dierffuer sig till att offuer træde effter denne dagh, da suare sig konglig maiestatz ombudz mandtt, Norriges lagh och effther kongelig maiestatz ordinantz och recess att staa ther till rette faare. Att saa vdy sandhet er som forschreffuit staar, trycke [821 aar1557] wy waare indsegle neden paa thette vaartt aabne breff, schreffuidtt aar och dagh som for schreffuidtt staar.
Peder Huitfeldz breff paa skoug oc marck.
Kong Christian III med Danmarks Riges Raad fastsætter, i Anledning af en fra Borgerne i Oslo, Tönsberg og Sarpsborg ved deres Fuldmægtige fremfört Klage over, at deres ældre Handel paa Viken og Bahus- Len var dem forbudt, at Handelen skal staa dem fri, indtil Kongen eller hans Sön Hertug Frederik kommer til Norge, samt af Borgerne i Konghelle, Marstrand og Oddevald, som havde gjort Forestillinger mod slig Handel, skulle have samme Handelsret i de förstnævnte Byer.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Kongens mindre Segl vedhænger.
Wij Christiann thenn thredie mett guds naade Danmarcks Noriges *Wemdes och Gottes koning hertug wtj Slessuig Holstenn Stormarenn och Dytmerskenn greffue wtj Oldennborig och Delmenhorst, giør alle wittherligtt mett thette wortt openne breff at aar eptther guds byrdtt mdlvij o thenn onnsdag nest epther sønndagenn exaudi paa wort slot Kiøbinghagen, neruerennds oss elskelige erliige och welbyrdige her Mogenns Gyllenstiernn her Peder Skram riidere, Byrge Trolle Eyler Hardenberig, Jørgenn Lycke Thage Thott Claus Wrnne, Peder Oxe Nils Lannge Christoffer Huittfeldtt, her Lage Bragde riider, Andreas vann Barbj och Herloff Throlle wor thro menndtt och raadtt, wor skickitt føre oss wore elskelige borgere och wnnderssatte, aff wore kiøbsteder Opslaa, Thonnssberig, och Saletzborig theres fuldmynndige wdskicke budtt och medborgere, och klagede och berette, huorleds thet nu formenis thennum fore att kiøbslaa, hanndle och wanndle wtj Wigenn och Baghus lenn, emodtt Noriges lag och gamble friiheder och preuelegier, som thenum aff framfarenn koninger wti Danmarcke, naadeligenn wnt och giiffnne ere, och wij aff wor synnderlige gunst och naade stadfest fuldburdtt, och sambtycktt haffue, och thieris gods ther offuer aristeris och forho(l)ds thenum fore som the mennte mett wrett, endog at thet tillads fremede och wdlenndske folck, at kiøbe och selle, hanndle och wanndle, mett alle wegtt oc maade store och smaa, ehuore thenum lyster wtj wortt rige Norige. Ther tiill suarede wore elskelige, boriger och wnnderssatte thieriis fuldmynndige, och wdskickede, aff wore kiøbsteder Koningelff, Marstranndtt och Odeualdtt, att for ne. wore wnnderssatte, aff Opslaa Thonsberg, och Salsborig thieriis budtt och thiennere, jnndrage wtj Wigenn, och anndersteds hoss och omkring [822 aar1557] thieriis by, och ther seller klede och anndre ware wtj alnnetall, och kiøber øxnne, kiødtt skinndtt och anndre ware thenum tiill stor skade, och affbrecke som the och mente att schulle were emodtt thieriis friiheder thennum aff framfarnne koninger wtj Danmarcke och Norige naadeligen wnnt och giffnne ere, mett flere ordtt och talle thennum ther om emellom wore. Tha epther tiltalle giennssuar och sagenns leglighett och epthertj thet tillades fremede och wdlenndske folck, att kiøbe hanndle och wanndle wtj Wigenn och Baghusslenn, tha wille wij icke heller haffue wore wnnderssaatte wtj Opslaa Thonnssberig, och Salssborig forbaadenn att kiøbe hanndle och wanndle wtj Wigenn och Baghuslenn, menn thenum wtj Opslaa, Thonnssberig och Salssborig att were friit och obitt fore at kiøbe hanndle och wanndle wtj Wigenn och Baghuslenn som the aff arilds tiidtt giordtt, haffuer. Thesliigeste wore wnnderssaatte wtj Marstranndtt, Konngell och Odeualdtt wtj lige maade at hanndle och wanndle hos, Opslaa Thonnssberig och Salssborig jgienn jnndtiill saa lenngj wij personnligenn, eller och høgbornne fyrste her Frederick, wor kiere sønn jnndtt wtj Norige komennds worder, och giøre ther enn anndenn skick paa som wore wnnderssaatter paa alle siider taaligtt och lideligtt kanndtt were. Dattum vt supra nostro ad causas sub sigillo . . . . Annthonnio Bryske justitiario nostro dilectissimo.
Wiggen och Baghus len maa wy købe wty.
Herredagsdom, hvorved velb. Mand Christoffer Erikssön paa sin Hustrus Ade lis Throndsdatters (Benkestoks) Vegne tildömmes Hananger og Hanan gers Gods paa Lister efter Thrond Benkestoks Död, i Henhold til Jomfru Magdalenes Gavebrev af 1540 (ovenf. No. 1096), hvorimod Erik Orms sön fritages for at svare dertil, uden forsaavidt noget af Godset er af Kane- eller Galtunge- Gods.
Efter Orig. p. Perg. i norske Rigsarkiv. Af de 6 Segl er 4 og 6 tilbage.
Wij effterschreffne Peder Huittffeld Norris riges canzeler Christopher Valchendorff høffuitzmand paa Bergenhus sampt laugmend synden oc norden fields y Norrige som kon. mait. haffuer tilforordinerit at schulle sidde retterting her y Bergen paa thenne tiid. giøre alle witterligt med thette vort obne breff att anno: mdlvij: tisdagenn nest effter wor frue dag dyre, paa raadhuset y Bergen kom y rette erlig oc welbyrdig mand Cristoffer Ericszen, oc framlagde et salig med gud jomffru Madelenis breff vdgiiffuen ther mand schreff anno mdxl: lydendis att [823 aar1559] hun haffde giiffuit jomffru Adelis Trunds datter Hananger oc Hanangers guods, huilchen jomffru Adelis for ne. Christopher haffuer tiill syn ecte hustru, oc berette hand att efftherthij hans kiære hustru for de. Trund Benchestoch oc Erich Ormszen ære nu komen offuer ens, om Smørs guods, oc them er giort breff emellom aff huem hand same Hanangers guods scal esche, huilchet hand meen att were aff Smørs guods, tha effter slige beretting bleff ther saa for rette aff sagt att for ne. Christopher schall effther Trund Benchestockis dødt frelseligenn aname forschreffne Hannanger oc Hanangers guods, oc ey Erick Ormszen eller hans arffuinge y nogen maade att were forplictet ther tiil att suare effther thene dag paa for ne. guods, wden nogit findis aff same guods att were aff Kane eller Galtunge guods, tha schal bode Trund oc Eric suare ther tiil, end Erich inthet att suare tiil for ne. gaffue breff. Tiil witnisbyrd henger wij wore signether her neden wnder. Schreffuit vdj Bergenn aar oc dag som fore siiger.
Pros Lauritssön, Lagmand i Oslo, dömmer Gudolf pa Segtun til inden en Maaned at opfylde den 6 Mænds Dom, Presten Hr. Nils paa Kraakstad havde hændet over ham.
Efter Orig. p. Papir i norske Rigsarkiv. Levning af paatrykt Segl.
Ollom mannom theim som thette breff see eller høyre sender Pros Lauritzønn lagmandt i Opslo, quede gutz oc sine, kundgiørenndes att thenn anden søgne nest effther Pauli anno mdlix, her paa Oslo raadstuffue offueruerendes erliig velbyrdiig mandt Chresternn Munch høfuidzmandt paa Agershus borgemester oc raadt, kom vdj retthe her Niels vdj Krogstadt, oc tiiltalede Guttolff paa Sethun, om en sex manne dom som thennom er gaadt emellom oc handt iche holde will. Bleff saa for retthe affsagt, att for ne Guttolff schall fult giøre same sex manne dom liige som hanndt jndeholler jnden monetz dag epther thette mitt breff er hanom fore leest, eller haffuer thett vdj minde, tiill huis ydermere viidnesbyrdt vnder mitt siignete. datum vt supra.
[824 aar1560] 
Lagmand Severin Pederssön opnævner, ifölge Klage fra Vemedölerne og Herjedölerne over Jæmterne, som vilde tilegne sig nogle Skove og Vande hinside Raamærkerne, 24 Frostethings-Mænd for at undersöge Sagen, hvilke forbyde saavel Jæmter som Herjedöler at gaa over Raamærkerne imod hverandre, samt dömme den gamle Landeskraa og de gamle Vidnesbyrd at staa ved Magt, men de nye Breve ugyldige.
Efter Orig. p. Papir i Antiqvitets-Arkivet i Stockholm. Seglet paatrykt.
Jeg Sewerin Persson laugmandtt ij Trundhem giør alle vittherliigtt medtt thette mytt opne breff att aar epther gudz byrdtt: mdlx sancthe Botulphi tiidtt paa Ffrosten lagting erliigh oc welbyrdiig mandtt Jørgen Persson nerwerendes wdj erliige oc welbyrdiige mandis stedtt Euert Bilds oc flere erliige mendtt, kom tha ffor megh oc menige laurettes mendtt wdi retthe, Jemtherne pa then ene oc Wemedals oc Herdals mendtt paa then anden sziide om nogen tretthe thennom langszammeliige emellom werett haffuer om nogen skoff watthen oc weydestade som Jemtherne bruge offer raamercke effther thieres landskroes lydellsze. Tha wore thi paa bode parther begerendes att jegh wiille vnnde thennom en wuilliige dom emellom aff xxiiij danne mendtt att randzage thieres breff paa bode parther, huilchett jegh ocszaa giorde oc neffnde thennom strax xxiiii mendt y dom szom saa hette Hans paa Quolle selloff szetthe Syurdt paa Ladhe sellff setthe Sewaldtt paa Fløytthe sølloff szetthe oc Anders paa Ellnem selloff szetthe, huilche fforscreffne mendtt affszagde for j fuld dom att huerckend Jemther eller oc Herdaller schall effther thenne dagh gaa offuer raamerkitt emodtt huer andre men schall the retthe thennom paa bode parther effther lande skraaen oc gamle breffue oc windesbyrdtt, men alle the ny breffue oc vindisbyrdtt dømde the wgilde y alle maadhe oc huer skade som thi paa beggj siidder haffuer giørtt huer andre schall randzages hieme oc ther tha att staa huer andre tiill retthe effther proff oc danne mendis siigellssze. Tiill ytther mere wiissze her om tha ordskurer jeg thenne dom wedtt synn ffulle magtt att bliiffue om allder och eue. Tiill wiidere stadffesthellsze trycker jeg mynn singnethe neden paa thenne myn ordskurdtt som screffuitt er aar dag oc stedtt som ffor siiger.
[825 Sag-Register] 
SAG-REGISTER over de mærkeligste Materier.
Aabod. 352. 367. 368. 370. 457.
Aartidehold (aarlig Sjælemesse, anniversarium). 7. 38. 187. 242 252. 480. 591. 688. 702 ff.
Abbed- eller Abbedisse- Valg. 105. 141. 155. 201. 207. 741.
Aflad, Afladsbrev. 78. 87. 88. 101. 137. 234. 261. 316. 324. 325. 598. 750.
Almindinger. 249. 824.
Altere, nystiftede. 373. 374. 703.
Althing. 557.
Annater, Indtægt af ledige Prestekald. 121. 122. 123-125.
Arv og Skifte. 75. 76. 91. 126. 128. 129. 132. 134. 140. 155. 156. 178. 199. 206. 225. 242. 243. 250. 253. 295. 298. 323. 328. 364. 388 ff. 394. 408. 425 ff. 429. 438. 443. 447-449. 450. 454. 462. 483. 485. 490. 501 ff. 506 ff. 512. 517. 518. 530. 536-537. 542ff. 546. 553. 557. 562. 567. 578. 579. 585. 620. 638. 646. 648. 669. 670. 678. 679. 713. 747. 748. 756. 779. 784. 787. 811.
Bandsættelse (excommunicatio). 60. 161163. 523 ff. 526 ff. 570. 583.
Bedrageri. 326.
Bergverk. 806.
Beseglings Vigtighed. 565.
Beslag paa udenrigsk Gods. 466. 467. 697.
Betaling for Jordefærd fastsat. 684.
Billedmester, Billedhugger. 418.
Bispemöde. 106. 123. 191.
Bispevalg. 37. 40. 54. 94. 95. 254. 521. 538-542. 592-596. 770-772. 776.
Bispevielse. 5. 22. 775.
Blind Mand maa ei være Bisp. 15.
Bod, aandelig (Pönitents). 742.
Brandskat. 754.
Broderskabs- Breve. 624. 649. 674. 689. 707.
Budkavle, ulovlig. 716.
Bænkegave. 397.
Böger. 371. 372. 764.
Bönnehus for Pilegrime. 396.
Coelibatet indskærpet. 15.
Concordat mellem Konge og Geistlighed. 52-59.
Confiscation se Forbrudt Gods.
Dispensationer. 5. 29. 32. 72. 245.
Domme. 75. 76. 77. 86. 97-99. 103. 104. 144. 152. 160. 161. 173. 175-177. 211. 215. 229. 240. 243. 244. 351. 360. 367. 378. 405. 425. 450. 511. 530. 565. 568. 596. 599. 612 ff. 633. 645. 673. 693. 694. 719. 720. 724. 731. 740. 743. 752. 779. 787. 799801. 807. 813-815. 822. 823.
Dovning (dugna/edd/r). 817.
Drabsböder, Saar- og Slagsmaals-Böder. 135. 190. 315. 376. 381. 411. 440. 458. 460. 552. 555. 569. 599. 620. 622. 632. 666. 670. 686. 696. 729. 739. 794. [826 Sag-Register] 
Drabssager. 174. 175. 192. 197. 214. 271. 275. 280. 281. 320. 397. 400. 491. 494. 496. 532 ff. 534 ff. 560-561. 628. 632. 680. 691. 692. 721-722. 742. 756. 759. 802-804. jfr. Landsvist.
Ed, Edsformular, Troskabsed. 62. 773. 781.
Elgsgrave. 486.
Falke. 55.
Falske Breve. 780.
Festdage, nye paabudne. 221.
Fiskeri. 193. 213. 244. 475. 607. 723.
Forbrudt Gods. 97. 129. 130. 456. 732. 735.
Forbryderes Begravelse. 570. 702.
Forleninger. 240. 374. 385. 392. 415-416. 456. 495. 591. 620. 653. 778. 786. 788. 801. 806.
Fredhelligt Sted (gri/edd/asta/edd/r). 84. 583.
Fæstegave. 133. 134. 220. 279. 391. 396.
Föderaad. 235. 247. 248. 454. 471. se
Proventfolk.
Gaarde- Tiende. 161-163.
Gaver til Kirker og Klostre. 3. 6. 7. 28. 38. 50. 118. 185. 193. 194. 242. 252. 294. 319. 349. 359. 419. 480. 504. 515. 544. 550. 591. 610. 625. 627. 650. 665. 676. 687. 711. 725. 794. jfr. Testamenter.
Giftermaals Tilladelse. 245. 664.
Gilde, verdsligt Broderskab. 750.
Gjesteri (veizla) for Sysselmanden. 173. 174.
Gjestning. 672. 751. jfr. Kosthold.
Gunnars peningr (?), norsk Mynt. 268.
Haandverkere (Skomagere) tydske, 566. 590.
Handel, indenlandsk. 821.
Handel, Udlændingers. 129-130. 347. 466. 482. 548. 693. 697.
Helgener. 18. 79. 221. 753.
Herberger, Kannikernes. 194.
Hestelöb, frivillig Ydelse til Kronen. 499.
Hirdmands Værdighed. 85.
Hospitaler. 786. 815.
Hungersnöd, Misvæxt. 60.
Hylding, Kongers. 230. 231. 773. 774. jfr.
Kongevalg.
Höstleding. 500.
Immunitet, geistlig. 1. 54. 179. 603.
Indentura, litera dentata. 308. 309.
Indfödsret. 308. 309. 374. 683.
Indlösning af pantsat Land. 751.
Inventarier, Kirkers. 640.
Jarleværdighed, Erkebispens. 113. 114.
Jordefærd. 684.
Jubelaar. 251.
Jurisdiction, Domsret, geistlig. 1. 54. 56. 80. 313. 603
Jurisdiction, kongelig. 590.
Jus patronatus, Kaldsret. 11. 29. 32. 48. 54. 94. 199. 373. 374. 683.
Kantsler- Embedet. 127. 141.
Kapeller, kongelige. 32. 54. 84. 100102. 107. 115. 116. 141. 193. 221. 296. 313.
Kapeller, nye byggede. 234. 396. 550.
Kirke, den norske. 16. 52 ff.
Kirkeforbedring, Luthers. 796. 817 ff.
Kirkemöde, almindeligt. 17. 43. 53. 121.
Kirke- Ordinantsen. 796.
Kjertesvende. 85.
Kjöbmænd, fremmede. 130. 212. 347. 464. 466. 467. 693.
Kjöbstæderne, deres Handel og Friheder. 566. 590. 644. 654. 693. 727. 795. 821.
Klosterlöfter. 112. 114.
Kongearven i Norge. 138. 230. 231.
Kongevalg. 53. 54. 59. 230. jfr. Hylding.
Kongsgaarde. 32. 313.
Korn- Udförsel. 55.
Kors ved alfar Vei. 396.
Korstog. 4. 8. 19. 21. 27. 31. 35 ff. 41-47. 64. [827 Sag-Register] .
Kosthold. 648. 684. 685. Se Gjestning.
Krig, Ufred, Udbud. Krigsforetagender. 106. 108. 109. 466. 467. 482. 590. 607. 761-763.
Kroninger. 9. 10. 20. 26. 29. 62.
Lagthing. 81. 145. 256. 457. 557.
Landeskraa. 824.
Landnam. 175.
Landraademænd. 716. 736.
Landsvist. 236. 269. 283. 289. 312. 318. 337. 350. 351. 385. 398. 487. 500. 537. 587. 647. 721. 728. 733. 734. 746. 790. jfr. Drabssager.
Landværns- Skib. 348.
Larm og Uorden paa Thinge. 145. 734. 735.
Leding, kgl. Indtægt. 148. 500. 672. 801.
Ledingsfrihed. 55. 56. 57. 59. 73. 84. 672. 751.
Leiermaal. 248. 616. 753. 774.
Lendermænds Værdighed. 85. 113.
Lensbreve se Forleninger.
Lov, verdslig modsat geistlig. 53. 55.
Lovfortolkning. 679. 815.
Magister capellarum. 100. 101. 116.
Manddöden, den store. 277. 278. 279. 287. 297. 314. 343. 387. 409.
Mandebod se Drabsböder.
Markeskjel, Delesgang. 74. 122. 125. 420. 445. 451. 473. 474. 484. 531. 580. 581. 626. 663. 712. 722. 763. 785. 808. 824.
Medgift. 118. 155. 323. 344. 396. 737. 816.
Messer, særlige. 172. 374. 591.
Misvæxt se Hungersnöd.
Morgengave se Fæstegave og Medgift.
Munkene i Strid med Geistligheden. 23. 49. 755.
Munkenes Contributioner til Udlandet. 749. 780.
Mynt, Penge. 61. 65. 70. 98. 100. 148. 258 ff. 299. 413. 809. 810.
Mynt, Myntrettighed. 56.
Odel, Odelsret, Odelslösning. 92. 150. 166. 294. 633. 660. 665. 666. 710. 726. 752.
Offer (oblatio). 100.
Olje, den sidste. 171.
Omvendelse, Grækernes. 559.
Omvendelse, Hedningernes. 19. 29. 35. 41.
Oplöb. 716.
Pant, Pantsættelse, Gjældsbrev. 436438. 476. 495. 536. 628. 718. 412. 732.
Pantsættelse, Orkenöernes. 751.
Pavetiende (subsidium papale). 169. 170. 258 ff. 296.
Pengeværdi, Cours. 98.
Peterspenge. 261. 262.
Pilegrime og deres Forsvar. 55. 79. 189. 396. 761. jfr. Valfarter.
Plyndring. 607. 754. 762.
Preste- Vielse. 102. 190.
Prestegaard, ny udlagt. 303. 304.
Privilegier, Byernes. 644. 654. 821.
Proventfolk. 235. 247. jfr. Föderaad.
Præbender. 48. 50. 51. 523. 703. 738.
Raad, Kongens höieste (konungs hæsta rá/edd/). 145. 146. jfr. Rigets Raad.
Redegift (rei/edd/ugift), prestelig Indtægt. 227. 228. 291. 453.
Reisepas. 218. 380. 556. 561.
Reliqvier, St. Olafs. 753.
Retterthing paa Kongens Vegne. 573.
Ridderes Værdighed. 85.
Rigets Raad. 138. 240. 548.
Rigsstyrelsen (ríkis stjórn). 138. 573. 586. 777. 778.
Rómaskattr. 148.
Sagöre, Sagefald. 357. 414. 641. 801. 802. jfr. Drabsböder.
[828 Sag-Register] 
Silde- Tiende. 603 ff.
Sjælemesse se Aartidehold.
Sjælepleie (cura animarum). 27. 313.
Skat af svenske Pilegrime til St. Olafs Kirke i Nidaros. 189.
Skibe, Baade. 182. 348. 694.
Skilrike og skynsame Mænd modsat Lagrettemænd. 599.
Skoledrenge. 313.
Skrifte. 163.
Skriftefader, særskilt. 559.
Skydsfærd. 672. 751.
Slagsmaal. 407. 609. 677. jfr. Drabssager.
Stikbrev, Forbryderes Efterlysning. 311.
Studium (Universitet). 218.
Subsidium pallii, Bidrag til Erkebispens Romerreise. 39. 751.
Subsidium papale se Pavetiende.
Subsidium Terræ sanctæ. 61. 64. 67 ff. 70.
Sökrig, Söröveri. 66. 782.
Testamenter. 63. 125. 150. 160. 161. 171. 187. 195. 423. 501. 512. 520. 542. 547. 552. 702-704. 727. jfr. Gaver.
Tiende. 11. 55. 59. 60. 61. 63. 64. 77. 109 ff. 471. 524. 603. 648.
Told. 212. 374. 375.
Toldfrihed. 55.
Trykkelön. 764.
Ubodsmaal, Ubodsmand (úbótamál, úbótama/edd/r). 80. 136.
Udeblivelse fra Thinge, Böder derfor. 734.
Vaabenthing. 457. 458.
Vaabenvide. 499.
Vaarleding. 500.
Valfarter. 309. 359. 376. 380. 393. 556. 561. 650. 672. 784.
Valfartsteder. 79. 189. 359. 561. 650.
Varer for Mynt. 63. 120. 121.
Veiarbeide, Vei over andens Grund. 117. 224. 417. 420. 428. 430. 431. 451. 490. 672. 751.
Vice- Kantsler-Embede oprettet. 127.
Viet Jord. 570.
Vintersiddere (vetrsetar), tydske. 109-112.
Voldsgjerning, Mishandling. 517. 548. 583. 652. jfr. Slagsmaal.
Vrag, strandet Gods. 464.
Værnbreve, Privilegier, pavelige og kongelige. 3. 6. 12. 16. 23. 28. 30. 35. 38. 73. 79. 82-84. 291. 292. 566. 590. 602. 603. 641. 644. 654. 672. 736. 751. 795. 813.
Værnething se Jurisdiction.
Æressager. 555. 601. 657.
Ætleding. 131. 202. 203.
Öl for Vand ved Daaben, forbudt. 21.
Öl for Vin ved Nadveren, forbudt. 14.
Öltapning. 727.
[829 Navne-register] 
NAVNE-REGISTER.
Aa Gaard. 281.
Aaby Gaard 748. 749.
Aake, Kantsler. 77-79. 83. 86. 109.
Aal Bygd. 347. 386. 403. 555. 568. 714.
Aal Sogn. 239. 460.
Aaleseter Gaard. 695.
Aalborg By. 776.
Aamlid Gaard. 560. 561.
Aamlid Sogn. 639.
Aamord Skibrede. 525.
Aamot, Bygd. 322. 634.
Aamot, Gaard. 676. 703.
Aamotsdal, Sogn. 754.
Aardal, Kirke og Sogn. 513. 542. 546.
Aarnes Gaard. 219.
Aaros Gaard. 232.
Aas Bygd. 139. 171. 172. 204. 236. 252. 469.
Aas Gaard. 247. 276. 546. 643. 809.
Aas Sogn. 274. 477.
Aasa (Asa). 51.
Aasa Alfsdatter. 634.
Aasa Arnulfsdatter. 517.
Aasa Bergthorsdatter. 52.
Aasa (Eiriksdatter). 517.
Aasa Geirthruds Datter. 710.
Aasa Haavardsdatter, Hustru, paa Finnen. 377. 378. 402. 408. 414. 421. 457.
Aasa Hemingsdatter. 514.
Aasa Ketilsdatter. 493.
Aasa Lodinsdatter. 225.
Aasa Olafsdatter. 343.
AasaPetersdatter paa Manvik. 186.
Aasa Sigurdsdatter. 314. 627. 710. 745.
Aasa Sveinungsdatter. 649.
Aasa Thorleifsdatter. 389.
Aasa Ulfsdatter. 537.
Aasaland Gaard. 617.
Aasar Gaard. 190. 323.
Aasheim Gaard. 626.
Aashild Thorleifsdatter. 701.
Aasnes Sogn. 576. 577.
Aasta (Asta) Simons Kone. 86.
Aasta Thjostolfsdatter. 519. 520.
Aasta Tholf Sölmundssöns Kone. 504.
Aaste Gunnarssön. 168.
Aaste Björgulfssön. 270. 271.
Aaste paa Merdin. 75. 76.
Aasulf (Asulf, Aasolf, Osulf,) Andreassön. 589.
Aasulf Bjarnessön. 351.
Aasulf Eyvindssön. 670.
Aasulf Liodolfssön. 577.
Aasulf Ormssön. 331.
Aasulf Reidarssön. 588. 589.
Aasulf Superior i Oslo. 188.
Aasulf Thoraldessön. 342.
AasulfThorkelssön. 444.
Adalis (Addelise, Adlys) Erlingsdatter,
Fru. 551.
Adalis Fru, Hr. Thorald Sigurdssöns Enke. 424.
Adalis Gamle-Bruns Datter. 121.
Adalis Gunnarsdatter. 545. 559. 675. 676.
Adalis Sigurdsdatter. 739.
Adalis Throndsdatter (Benkestok). 801. 823.
Adam af Mekre (Inckre?). 308.
Admund Prest. 48.
Adolf 348. se Alf.
[830 Navne-Register] 
Adrian se Hadrian.
Adulstad (Audulfstad) Gaard. 711. 712.
Aga Gaard. 90. 91. 112. 118. 279. 289. 290.
Agaten Gaard. 314.
Agata Jörundsdatter. 703.
Agder, Agdesiden, Landskab. 226. 342. 572. 573. 616. 636. 639. 684. 685. 799.
Agmund (Augmund, Ogmund, Amund,
Ammund, Ommund.) 117. 629.
Agmund Aamundessön. 336.
Agmund Agmundssön. 657. 658.
Agmund Agmundssön. 582.
Agmund Alfssön. 234.
Agmund Arnessön. 579.
Agmund Arnvidssön. 717.
Agmund Assarssön. 581.
Agmund Atlessön. 222. 368.
Agmund Audunssön. 315.
Agmund (Omundt) Baardssön. 519.
Agmund Björnssön. 364. 365. 381.
Agmund (Berdorssön) se Bolt.
Agmund Borgarssön. 138.
Agmund paa Brynjaseter. 122.
Agmund Brytje. 128.
Agmund Danz (Kr/oe/kedans) Baron. 114.
AgmundEilifssön. 443.
Agmund Eirikssön. 379.
Agmund Erlingssön. 507. 704.
Agmund Eysteinssön. 436. 447. 497. 517.
Agmund Finnssön, Drost. 240. 242. 283. 348. 356. 361. 367. 447. 448. 449. 462.
Agmund Gautessön. 322. 359-361. 382. 389.
Agmund Geirulfssön. 770.
Agmund Gestssön. 734.
Agmund Godenssön. 411.
Agmund Gran, Magister. 816.
Agmund Grein. 508.
Agmund Greipssön. 429.
Agmund paa Grimaland. 299.
Agmund Grimssön. 194. 195.
Agmund (Amandus) Gris. 771. 772.
Agmund Gryfla. 85.
Agmund Gunnarssön. 369.
Agmund Guttormssön, Hirdstjore. 192. 244. 246.
Agmund Haavardssön. 220.
Agmund Haldorssön. 490.
Agmund Halmsko. 195.
Agmund Halvardssön. 725.
Agmund paa Hol. 277.
Agmund Holk. 671.
Agmund Jonssön. 381. 565. 719. 720. 752. 753. 784. 814.
Agmund Karl. 272.
Agmund Kongens Ombudsmand. 458.
Agmund Lang. 168. 169. 220.
Agmund Niklissön. 551. 677. 678.
Agmund Official i Oslo. 233.
Agmund Olafssön. 333. 561. 580.
Agmund Paalssön. 412.
Agmund Peterssön. 808.
Agmund Prest. 119. 134. 142. 163. 204. 252. 358.
Agmund paa Rolid. 485.
Agmund Rostung. 243.
Agmund Saxessön, Lagmand. 211. 223. 229. 242. 243.
Agmund Sigurdssön, Ridder. 77. 112.
Agmund Sigurdssön. 289.
Agmund Sigurdssön, Lagmand. 679. 682. 724. 726. 730. 731.
Agmund Simonssön. 322. 349.
Agmund Skolle. 146.
Agmund Sölvessön. 397. 656. 662.
Agmund Thordssön. 441. 677. 807. 808.
Agmund Thorerssön. 580. 586.
Agmund Thorgardssön. 234.
Agmund Thorgeirssön. 486.
Agmund Thorkelssön. 677. 678.
Agmund Thorlakssön. 315. 316.
Agmund paa Thorp. 190.
Agmund paa Verp. 185.
Agmund Vinaldssön. 576.
Agmund se Amund.
[831 Navne-Register] 
Agnes (Agneis), Kong Haakons Datter. 118. 119.
Agnes Sigurdsdatter. 335. 450.
Agvald (Avald) Ivarssön. 681.
Agvald (Avald) Olafssön. 685.
Agvald (Ovild) Thorleifssön #. 482.
Agvaldastad (Ovaldastad) Gaard. 156.
Agvaldsnes (Avallsnes) Kirke. 94. 101. 102. 145.
Akaberg Gaard. 556.
Aker, Gaard og Thing. 192. 273. 716. 774.
Akershus Slot. 312. 500. 589. 612. 627. 694. 697. 716. 718. 756. 769. 778. 785. 790. 807. 810. 812. 813. 823.
Akersnes Gaard. 86.
Akeröen. 639.
Akrafjord. 134. 170.
Akren Gaard. 280.
Albrekt (Albert), Abbed i Hovedö. 116.
Albrekt digre. 111.
Albrekt Hanssön. 715.
Albrekt Jepssön, Rigsraad. 766.
Albrekt Könick. 713.
Albrekt Simonssön. 442.
Alen, Gerven van. 413.
Alexander IV, Pave. 39-41. 43.
Alf Audunssön. 394. 406.
Alf Björnssön. 475. 733.
Alf Eyvindssön. 556. 711.
Alf Finnssön. 146.
Alf paa Fraun. 153.
Alf paa Freyvaller. 185.
Alf i Gerde. 157.
Alf Gudbrandssön. 534.
Alf Gunnarssön. 235. 631.
Alf Halvardssön. 634.
Alf Haraldssön, Ridder. 227. 348. 450.
Alf Ivarssön. 168.
Alf Jonssön. 292. 671.
Alf paa Kjos. 208.
Alf Knutssön, Ridder. 628. 630. 636. 639. 642. 643. 645. 651. 653. 657660. 666. 669. 670. 672. 678. 693. 695. 696. 705. 708. 709. 756. 757. 797.
Alf Kolssön. 562.
Alf Niklissön. 629. 630.
Alf Olafssön. 190. 441.
Alf Ormssön. 484.
Alf Paalssön, Prest. 274.
Alf Prest. 93. 192. 770.
Alf Ref. 128.
Alf Roaldssön. 500.
Alf paa Rökkvin. 164.
Alf Tholfssön. 596.
Alf Thoraldssön. 303.
Alf Thorbjörnssön. 696. 697.
Alf Thorgardssön. 537. 630.
Alf Thorgeirssön. 611.
Alf Thorgilssön. (Trulssön). 784.
Alf Thormodssön. 618.
Alf Thorsteinssön. 456.
Alf Ugestssön. 328. 329.
Alf paa Vidanes. 565.
Alfarheim (Elverum) Sogn. 470.
Alfastad (Alvstad) Sogn. 412.
Alfinn Brynjulfssön. 402. 403. 421. 457.
Allinge Gaard. 812.
Alm Gaard. 249. 326. 327. 567. 578. 579.
Almsaker Gaard. 134. 135.
Alnaros Gaard. 338.
Alnnes Gaard. 714.
Alo Gaard. 704.
Alstahaug (Alostarhaug) Sogn. 543.
Alsthorp Gaard. 338.
Alvald Sveinkessön. 279.
Alvidra (Aalvidra) Sogn. 169.
Am Kirke og Sogn. 404.
Amba Halvardssön. 633.
Amsterdam By. 768.
Amund (Amundi, Aamunde) Anbjörnssön. 279. 289. 290.
Amund i Drotningargard. 129.
Amund Egilssön. 158. 159.
Amund Karlen. 227.
[832 Navne-Register] 
Amund paa Kleifar. 86.
Amund Kyl. 129.
Amund Lagmand i Oslo. 85.
Amund Smid. 88.
Amund Thorbjörnssön. 325.
Amund Thorgardssön. 208. 234. 393.
Amund Vicarius paa Vangen. 134.
Amund jfr. Agmund.
Amunderud Gaard. 445.
Anastasia, Fyrstinde. 66.
Andabu Sogn. 558. 559. 706.
Andenes Len. 654.
Andfinn se Arnfinn.
Andor#, Abbed i Hovedö. 244.
Andor Baardssön. 239.
Andor Biskop. 740. 750. 755.
Andor paa Gutland. 186.
Andor Hergeirssön. 184.
Andreas (Andres, Anders) Agmundssön. 580. 581.
Andreas Agmundssön, Kannik. 305. 306. 315. 317. 322. 330. 340. 353. 354. 365.
Andreas Amundssön, Væbner. 715.
Andreas Anundssön. 484. 537.
Andreas Arnaldssön. 367.
Andreas Baardssön. 734.
Andreas van Barbi, Rigsraad. 821.
Andreas Bergthorssön. 627.
Andreas Bessessön. 293.
Andreas Biskop i Oslo. 56. 62. jfr. Mus.
Andreas paa Bjerger. 710.
Andreas Björnssön (Beronis). 539.
Andreas Bonde paa Sag. 149.
Andreas i Byrstad, Provst. 344.
Andreas Eilifssön. 440. 763.
Andreas Einarssön. 565.
Andreas Eindride Simonssöns Dattersön. 195.
Andreas Eirikssön. 448.
Andreas paa Ellnem. 824.
Andreas Jakobssön, Ridder. 496.
Andreas (Gunnar?) Jonssön. 465.
Andreas Jonssön. 765.
Andreas Kannik i Stavanger. 48.
Andreas Kolbeinssön. 341.
Andreas Lensmand. 243.
Andreas Lodinssön, Prest. 325.
Andreas paa Mara. 92. 169.
Andreas Matssön, Superintendent. 810.
Andreas Mus se Mus.
Andreas Erkebiskop af Lund. 9. 10.
Andreas Evindssön. 453. 809.
Andreas Godenssön. 765. 807.
Andreas Gregoriussön, Baron. 56.
Andreas Gudbrandssön. 369.
Andreas Gudmundssön. 557.
Andreas Gullklepp. 385.
Andreas Gyrdssön. 439. 440. 481.
Andreas Haferssön. 174.
Andreas Halvardssön. 667.
Andreas Hanssön. 798. 809.
Andreas Heinsesön. 282.
Andreas Henikesön (Henrikssön?) 579.
Andreas paa Hillestad. 409.
Andreas paa Hongdar. 131.
Andreas Narvessön. 648.
Andreas Nikolassön, Prest. 698. 781. 782.
Andreas Paalssön. 132. 319.
Andreas Paalssön paa Ringheim. 89-91. 93.
Andreas Peterssön. 602.
Andreas Plyt (Plut), Baron. 56.
Andreas Rekkstad. 774.
Andreas Prest. 110-112. 770.
Andreas Sigurd Lists Sön. 666.
Andreas Sigurd Thorsteinssöns Frænde. 589.
Andreas i Spitalen. 484.
Andreas Steinulfssön. 748.
Andreas Sumarlidssön. 425.
Andreas Sæbjörnssön. 743.
Andreas Sæbjörnssön#. Borgarthings Lagmand. 743.
Andreas Thorerssön. 346. 347.
Andreas Thorgeirssön. 714. 715.
Andreas Thorgrimssön. 457.
Andreas Thorleifssön. 230.
[833 Navne-Register] 
Andreas paa Uma. 93.
Andreas Veterlidssön. 339. 340.
Andreas paa Vikar. 147.
Andreas Vilfangssön. 737.
Andrid se Eindride.
Androd Asbjörnssön. 759.
Androd Grimssön. 457.
Andvord Gaard og Kapel. 119. 120. 550.
Anfin se Arnfinn.
Anger Bygd. 157. 295. 296. 377.
Angermannland, Landskab. l89.
Anna Nilsdatter. 812.
Anna Ottesdatter. 748. 749. 752. 753. 784. 785. 814.
Anna i Nyhus. 729.
Anna (Sanders Kone). 745.
Annidedal (Enningdalen). 321.
Antonius Bryske. 822.
Anund Agvaldssön. 651. 698.
Anund Andreassön. 537. 597.
Anund Aslakssön. 326.
Anund Baardssön. 103.
Anund Bjarnes Broder. 214. 215.
Anund Björnssön. 339.
Anund Björnssön Teiste. 723.
Anund Borgarssön, Ridder. 141.
Anund Eysteinssön. 513.
Anund Halvardssön. 324. 587. 663.
Anund Helgessön. 279.
Anund Herleikssön. 444.
Anund Imba. 139. 150. 154.
Anund Lang. 448. 449.
Anund Olafssön. 270. 504. 505.
Anund Ormssön. 275. 276. 298. 299. 415.
Anund Peterssön. 147. 381.
Anund Prest. 770.
Anund Signysön. 344.
Anund Steinssön. 299.
Anund Stofssön. 586. 619.
Anund Sveinkessön. 216.
Anund Thordssön. 297. 298.
Anund Thorgeirssön. 657.
Anund Thorgrimssön. 286.
Anundarud Gaard. 352.
Apildnes (Appellenes) Gaard. 589.
Aradal Gaard. 187.
Apostelkirken se Bergens Kirker.
Are Albrektssön. 425.
Arend, Arnt se Arnald.
Arkarud Gaard. 299. 300.
Arnadals Skibrede. 763.
Arnafjord. 97.
Arnagard Gaard. 727.
Arnald (Arnold, Arend, Arnt).
Arnald Abbed i Halsnö. 201.
Arnald Elisabets Sön. 389. 390.
Arnald (Arend) Klementssön, Biskop i
Bergen. 536. 541.
Arnald Jonssön. 139. 154.
Arnald Make, tydsk Kjöbm. i Bergen. 407.
Arnald (paa Odinsland?). 177.
Arnald Skarlat (Skulat). 130.
Arnald Vise. 110.
Arnarud Gaard. 443. 567.
Arnathveit Gaard. 671.
Arnbjörg (Anbjorg) Andresdatter. 807.
Arnbjörg Ormsdatter. 514.
Arnbjörg Thor . . . sdatter. 551.
Arnbjörn (Anbjörn) Andorssön. 734.
Arnbjörn Azurssön. 709.
Arnbjörn Biskop. 485. 550.
Arnbjörn paa Byre. 290.
Arnbjörn Eirikssön. 516.
Arnbjörn gamle. 51.
Arnbjörn Gislessön. 307.
Arnbjörn Gudleikssön i Husavik. 425-427.
Arnbjörn paa Heimnes. 63.
Arnbjörn Kongens Ombudsm. paa Voss. 241.
Arnbjörn Munk i Selja. 207.
Arnbjörn Oddssön. 471. 514. 516. 553.
Arnbjörn Prest. 52.
Arnbjörn paa Rykki. 224.
Arnbjörn Sunnulfssön, Provst ved Apostelkirken. 414. 450.
[834 Navne-Register] 
Arnbjörn i Tolga. 326.
Arnbjørn unge. 51.
Arndor se Arnthor.
Arne (Aarne). 193.
Arne af Aga. 112. 128.
Arne Amundssön. 206. 386. 479.
Arne Anundssön. 628.
Arne Arnessön. 203. 365.
Arne Aslakssön, Kantsler. 221. 237. 240.
Arne Aslakssön. 484. 717.
Arne Asmunds Fader. 640.
Arne Azurssön. 223.
Arne Baardssön. 507.
Arne I. Biskop i Bergen. 9. 10. 13. 19. 28. 35. 36.
Arne II. Biskop i Bergen, (Sigurdssön). 94. 96. 105. 106. 108. 109. 112. 114. 121. 122.
Arne III. Biskop i Bergen. 536. 541.
Arne Biskop i Skalholt. 62. 462.
Arne Biskop i Stavanger. 62. 63. 77. 85. 87.
Arne Björnssön. 322. 359. 531. 587.
Arne Blyfot. 282.
Arne Borgarssön. 510.
Arne Brynhildssön. 111.
Arne Dalakoll. 133.
Arne Drengssön. 400. 402. 421. 430. 432. 441. 446. 455.
Arne Einarssön. 723.
Arne Eindrides Frænde. 188.
Arne Eirikssön. 302. 303. 740.
Arne (Vade) Erkeb. i Nidaros. 251. 254.
Arne Eysteinssön. 724.
Arne Eyvindssön. 473.
Arne Gig. 151.
Arne Gjafaldssön. 130.
Arne Gullsmid. 729.
Arne Gunnarssön. 632. 713.
Arne i Grasgard. 89-91. 120. 121. 129.
Arne Hallkelssön. 290.
Arne Halvardssön. 222.
Arne Haraldssön, Kannik. 194. 242.
Arne paa Hasla. 418.
Arne paa Hof. 190.
Arne Helgessön. 515.
Arne Horn. 136.
Arne Hvass. 168.
Arne Ingulfssön. 484.
Arne Ivarssön. 276. 277.
Arne Jogrimssön. 213. 214.
Arne Jonssön. 196. 201. 397.
Arne Jörundssön. 722. 748.
Arne Kampe. 244.
Arne Kannik i Halsnö. 105.
Arne Ketilssön. 268.
Arne Kolbeinssön. 171.
Arne Kolbjörnssön. 153.
Arne Lang i Gullskoen. 104.
Arne Lang i Gyltan. 104.
Arne Lensmand. 245.
Arne i Leykvin. 206.
Arne paa Mysin. 190. 206.
Arne Nikolassön. 533.
Arne Paalssön. 89. 507. 531. 543.
Arne Paalssön Klave. 705.
Arne Prest. 149. 220. 280.
Arne Roaldssön. 551. 552.
Arne Sigrids Mand. 248.
Arne (Sigurdssön). 666.
Arne Sigurdssön, Kantsler. 385. 398.
Arne Stefanssön. 226.
Arne Steinarssön. 585.
Arne Sveinssön. 362.
Arne Sörlessön, Kannik. 501.
Arne Thjodgeirssön. 802. 804.
Arne Tholfssön. 488. 602.
Arne Thorbjörnssön. 368. 373. 394. 406. 407. 432. 455.
Arne Thorerssön. 486.
Arne Thorgeirssön. 519. 520.
Arne Thorkelssön. 352.
Arne Thorleifssön. 691. 692.
Arne paa Vinganes. 222.
[835 Navne-Register] 
Arne paa Voll. 122.
Arnfinn (Anfin) Aasulfssön. 674.
Arnfinn paa Alm. 249.
Arnfinn Amundssön. 413.
Arnfinn Arnessön. 149.
Arnfinn paa Dal. 200.
Arnfinn Dukssön. 250. se A. Haldorss.
Arnfinn Eilifssön Skökja. 104. 150. 153.
Arnfinn- (Anfin) Gunnarssön. 545.
Arnfinn (Andfin) Haldorssön (Dukssön?). 250. 253. 294. 343.
Arnfinn Halvardssön. 489.
Arnfinn Helgessön. 423. 432. 433. 446.
Arnfinn paa Hof. 120.
Arnfinn Isakssön. 611. 612.
Arnfinn Jonssön. 190.
Arnfinn Lagmand. 188.
Arnfinn Peterssön. 493.
Arnfinn Prest. 804. 805.
Arnfinn paa Sult. 184.
Arnfinn Thorfinnssön. 97.
Arnfinn Trinbrok. 166.
Arnfinn (Anfin) Trinung. 89.
Arngunn Halldors Moder. 203.
Arnkel Jonssön. 345.
Arnljot Bödvars Kone. 121.
Arnljot Narvessön. 377.
Arnljot paa Spildar. 166.
Arnora Arnbjörnsdatter. 426.
Arnstein (Anstein) Alfssön. 500.
Arnstein Broke, Lensmand paa Bjarke. 198.
Arnstein Olafssön. 685.
Arnstein Thorleifssön. 668.
Arnstein Thorbjörnssön. 492.
Arnstein Ulfssön. 292.
Arnt se Arnald.
Arnulf, Abbed i Hovedö. 258-261. 263265. 267. 268.
Arnulf i Birke. 242. 243.
Arnulf (Ornulf) Eirikssön. 488.
Arnulf Gunnarssön Lagmand. 367. 377. 413.
Arnulf Gunnarssön. 530.
Arnulf Haavardssön. 184.
Arnulf Mysin. 785.
Arnulf Simianssön. 498.
Arnulf Ulf Buks Frænde. 241.
Arnvid (Arvid) Benediktssön. 734.
Arnvid Jonssön. 622.
Arnvid Ingeldssön. 456. 483. 491.
Arnvid Sveinssön. 576. 708.
Arvidsgaard i Bergen. 668.
Asa se Aasa.
Asbjörg Aslaksdatter. 158. 159. 211.
Asbjörg Endridesdatter. 353. 354.
Asbjörg Thordsdatter. 662.
Asbjörg Thorersdatter. 281.
Asbjörn Alfssön. 645.
Asbjörn Arnthorssön. 182.
Asbjörn Asbjörnssön. 226.
Asbjörn Bergulfssön. 463.
Asbjörn paa Dal. 128.
Asbjörn Geirmundssön. 569.
Asbjörn Gudleikssön. 161. 279. 289.
Asbjörn Halvardssön. 413. 802-804.
Asbjörn Jenssön. 461.
Asbjörn Jonssön. 648.
Asbjörn Klærk. 176.
Asbjörn Kopr. 6.
Asbjörn paa Kruna? 327.
Asbjörn Olafssön. 517. 647.
Asbjörn Ormssön. 614. 615.
Asbjörn Thorkelssön. 469.
Asbjörn Thrugelssön. 652.
Asbjörn Tokessön. 411.
Asdal Gaard. 662.
Asgaut (Thorgaut Geirmundss?). 579.
Asgaut Afarssön. 333.
Asgaut Magister. 679.
Asgaut Nikolaussön. 393.
Asgaut Olafssön. 608. 613. 614. 615. 617. 625.
Asgeir. 104.
Asgaut Peterssön. 405.
Asgrim Björnssön. 532.
Askar Sogn. 159.
[836 Navne-Register] 
Askatin, Biskop i Bergen. 56.
Askatin Margaretas Mand. 91.
Askatingsgaard i Bergen. 384.
Aske, Gaard. 708. 709.
Aske Thorgeirssön. 558.
Askel Agmundssön. 303.
Askel Aslakssön. 507.
Askel, Biskop i Stavanger. 10. 28. 38. 39.
Askel Eysteinssön. 210. 250. 253.
Askel Gunnarssön. 729. 730.
Askel (Askjel) Halvardssön. 610.
Askel, Prest. 93. 208.
Askel Sakasvein. 89-91.
Askel Thorkelssön. 126. 128.
Askel (Eskel) Thorsteinssön. 319. 514. 552. 553.
Askel paa Vinsand. 224.
Askeim, Gaard. 236. 743.
Askheim, Sogn. 190. 252. 323. 597.
Askoll se Hoskoll.
Askvik, Gaard. 314.
Aslak. 139.
Aslak Aslakssön. 501. 632.
Aslak Audunssön. 455.
Aslak Baardssön. 220.
Aslak (Bolt) se Bolt.
Aslak Björnssön. 99.
Aslak Brattssön. 145.
Aslak Fadde Höskuldssön. 393.
Aslak paa Folberg. 158. 159. 211.
Aslak Graabrödrenes Custos. 390.
Aslak Grimkelssön. 585.
Aslak Gudmundssön. 353. 376.
Aslak Gunnarssön. 629.
Aslak Gus, Baron. 56.
Aslak Gunnaldssön. 731.
Aslak Heidinge. 204.
Aslak Kolbeinssön. 278.
Aslak af Laufdal. 459.
Aslak, Magister. 7.
Aslak, Munk. 96. 126.
Aslak Neridssön. 337.
Aslak Olafs Broder paa Roaldstad. 216.
Aslak Olafssön. 380.
Aslak Olafssön, Ridder. 132. 150.
Aslak Peterssön. 643.
Aslak Peterssön, Ridder. 524. 525.
Aslak (?) Pitlor, Prest. 7.
Aslak, Prest. 209. 430.
Aslak, Prestesön. 140.
Aslak Ragvaldssön, Ridder. 103.
Aslak Rolfssön, Prest. 659.
Aslak Sollessön. 677. 697.
Aslak Strut. 278.
Aslak Sveinungssön. 673.
Aslak Thorbjörnssön. 561.
Aslak Thordssön (Thord). 521. 555.
Aslak Ulfssön. 464. 483. 491. 506. 512.
Aslak paa Vinje. 165.
Aslaug Drengsdatter. 629.
Aslaug Grundesdatter. 320.
Aslaug Helgesdatter. 535.
Aslaug Herbjörnsdatter. 563. 564.
Aslaug Sunresdatter. 416.
Aslaug Sölmundsdatter. 216.
Aslaveller se Atlavoller.
Asle se Atle.
Asmund (Aasmund, Osmund,) Arnessön. 625. 640.
Asmund Asgeirssön. 586.
Asmund Haavardssön. 579.
Asmund Börgessön. 794.
Asmund Roaldssön. 301.
Asmund Rolfssön. 281.
Asmund Sölmundssön. 707.
Asmund Thorgeirssön. 662.
Asmund (Thorkelssön.) 227.
Asmundarhus, Gaard. 757.
Asmundarrud, Gaard. 588.
Asnaby se Astnaby.
Aspar, Gaard. 3. 219.
Assa se Aasa.
Assar se Azzur.
Aste se Aaste.
[837 Navne-Register] 
Astnaby (Asnaby), Gaard. 344. 345.
Astrid. 161.
Astrid Berg Lagmands Hustru. 319.
Astrid Borgarsdatter. 585.Astrid- Kaaresdatter? (Thordsd.) 740.
Astreid Nikolaus´s Kone. 198.
Asulf se Aasulf.
Asvald (Aasvald, Osvald) Agmundssön. 400. 430.
Asvald Folkvardssön. 817.
Asvald Halvardssön. 168.
Atla (Hasla?), Gaard. 679.
Atlaland, Gaard. 744.
Atlavoller (Atlavellir), Gaard. 335. 344.
Atle (Atsle, Asle) Alfssön. 498.
Atle paa Bö. 183.
Atle Halvardssön. 176.
Atle, Prest. 249. 326.
Atle Sigurdssön. 241. 343. 345.
Atle Thordssön. 652.
Atle Thorsteinssön. 395.
Atle Thorsteinssön, Prest. 484.
Atrod, Sogn. 480. 646. 744.
Atvor Gunnarsdatter. 744.
Aude Gunnulfssön. 355.
Aude Jonssön. 349.
Audfinn, Biskop i Bergen. 141. 142. 155. 161-163. 171. 199.
Audgrim Ormssön. 499.
Audny Thorleifsdatter. 489.
Audun Audunssön. 331.
Audun Björnssön. 545.
Audun, Biskop i Holar. 123.
Audun (Eivindssön), Biskop i Stavanger. (523.) 526. 529. 538. 540. 549. 573. 661.
Audun Halvardssön. 415. 470.
Audun Hestakorn. 456. 457.
Audun Joarssön. 408.
Audun Jonssön. 196. 197.
Audun, Kannik i Nidaros. 56.
Audun Kolbeinssön, Prest. 225. 264.
Audun Labbessön. 328.
Audun Munamssön. 754.
Audun Paalssön, Klerk. 111.
Audun Peterssön. 485. 578.
Audun, Prest. 288. 552.
Audun Rolfssön. 587.
Audun Sindressön. 347.
Audun Thorbergssön. 108.
Audun Thorgeirssön. 638.
Audun Thormodssön. 479.
Audun Thorkelssön. 647.
Audun Thorsteinssön. 275.
Audun Tolfssön. 489.
Audun (Oden) . . . vardssön. 785.
Audunarrud, Gaard. 119.
Audunarstad, Gaard. 481.
Augustiner-Ordenen. 33. 34. 96. 119. 561.
Augustinus se Eystein.
Aulastad, Gaard. 346.
Auler (Ölver?). 276.
Aulin, Gaard. 440.
Aur, Sogn. 608.
Aurdal, Gaard. 145. 146. 616.
Aurdal, Kirke og Sogn. 546. 616.
Aurland, Gaard. 517.
Aurdal (Udland) Sogn. 544.
Austby, Gaard. 236. 252. 301. 453. 492. 575.
Austeraatt (Österaat) Gaard. 108. 115. 812. 815.
Austeragder, Landskab. 342. se Agder.
Austerengjar se Engjar.
Austmo, Gaard. 737.
Austreim, Gaard. 242.
Avald se Agvald.
Avaldsnes se Agvaldsnes.
Axel Urne til Sjögaard. 809.
Axvik, Gaard. 698.
Azzur (Ozzur, Ozzor, Odzor, Assar.) 326
Azzur Agmundssön. 580.
Azzur Gudbrandssön. 578.
Azzur Halvardssön. 500.
Azzur Olafssön. 555.
Azzur Ottarssön. 222.
[838 Navne-Register] 
Azzur, Ridder. 84
Azzur Simonssön. 727.
Baard, Abbed i Hovedö. 95.
Baard Alfssön. 223.
Baard Andressön. 754.
Baard Ankelssön. 486.
Baard Arnessön. 714.
Baard Baardssön, Prest. 103.
Baard Bagge. 782.
Baard Bare. 7.
Baard Bjarnessön. 204. 234.
Baard Björnssön, Korsbroder. 271.
Baard Bende i Roppom. 239.
Baard i . . . . ey. 143. 144.
Baard, Gullsmid. 206.
Baard Hallsteinssön 381.
Baard Hjartaker. 200.
Baard paa Hvitestein. 655.
Baard Ivarssön. 413.
Baard Jonssön. 708.
Baard, Kantsler. 80. 81.
Baard, Kapellan. 541.
Baard Oddssön. 712.
Baard paa Odin. 225. 264.
Baard Olafssön. 223.
Bard Ottarssön. 273.
Baard Peterssön. 79. 83. 109. 130. 160. 161. 166.
Baard, Prest. 163.
Baard Raude. 149.
Baard paa Rofshale. 185.
Baard (Bor) Rolfssön. 704. 816.
Baard Sigurdssön. 507.
Baard Stenbjörnssön. 706.
Baard Sveinungssön. 445.
Baard Tabard. 243.
Baard Thorerssön. 228.
Baard Thorgrimssön. 660.
Baard Thorsteinssön. 575. 738. 739.
Baard paa Thosin. 225. 264.
BaardThrondssön. 327. 335.
Bagaholm (Baholm). 449.
Bagahus (Baahus, Bahus) Slot. 448. 449. 466. 695. 713. 719. 720. 797. 799.
Bagahus Len. 748. 821. 822.
Baggar (i Boggum) Gaard. 282.
Bagge, Baard. 782.
Bagge Hans, Lagmand. 797. 799.
Bagge Olaf, Rigsraad. 778. 779.
Bagge (Bage), Sigvard. 740.
Bagge Stig. 806.
Bagns Sogn. 606.
Bakkar, Gaard. 513.
Bakke, Gaard. 108.
Bakke, Kloster. 812.
Bakken, Gaard. 197. 304.
Baldershol, Gaard. 274.
Baldsgaard i Tönsberg. 387.
Balke, Gaard og Sogn. 224. 633. 648.
Balte, Klerk. 100.
Balthazar van der Dam. 456. 464. 466.
Bamblar Landskab. 183. 577. 662. 705. 745.
Barfodmunke. 150. se Minoriter.
Bargastad, Gaard. 537.
Bartholomæus, gullsmidr. 312.
Basel-Concilium. 539.
Basse Guttormssön, Ridder. 63. 77. 110. 111. 112.
Basthvaal (Bastval), Gaard. 664. 665.
Bedheim (Bædæim), Gaard. 283.
Begga (Bergljot?). 51.
Beine (paa Thorp?) 286.
Beinkt, Bengt se Benedikt.
Beitstad, Bygd. 757.
Belg Gaard? 197. (se Eilif Aabelg).
Bellagaard i Bergen. 120. 129. 134.
Belle, Gaard. 184.
Belliud Anderssön. 734.
Benedikt (Bendikt, Beinkt, Bengt, Bent,
Beint). 569.
Benedikt, Abbed. 284.
Benedikt (Beinkt) Adamssön. 483.
Benedikt (Bent) Bentssön. 622.
[839 Navne-Register] 
Benedikt (Bendt,) Bilde. 817.
Benedikt, Biskop i Bergen. 313. 314.
Benedikt, Biskop af Skara. 603.
Benedikt Haraldssön. 205.
Benedikt (Bengt) Hartvikssön, Ridder. 553. 554. 555. 567. 568. 658. 666.
Benedikt paa Haugar. 89.
Benedikt Hord (Haard), Lagmand. 813.
Benedikt (Beint) Jonssön. 500.
Benedikt Nikelssön, Ridder. 348. 374. 392.
Benedikt XII, Pave. 189.
Benedikt, Prest i Veö. 226.
Benedikt (Beint) Sæbjörnssön. 718.
Benediktiner-Ordenen. 18. 20. 114. 207. 209. 244. 332.
Benkestok (Benkjastokk,) Adalis. 801. 823.
Benkestok Jon Thordssön.543.
Benkestok Thrond. 801.
Bent se Benedikt.
Berdor se Bergthor.
Berg, Bygd. 134. 568. 600. 634.
Berg, Gaard. 13. 213. 214. 224. 248. 339. 346. 371. 468. 472. 544. 545. 567. 568. 589. 600.
Berg, Sogn. l86. 235. 299. 388. 494. 749. 770.
Berg, Frants, Superintendent. 819.
Berg Hermundssön, Lagmand. 280. 298. 319. 360.
Berg Jonssön 302.
Berg Thorsteinssön. 726. 730.
Berganda Seter. 792.
Bergar, Gaard. 271. 441.
Bergen (Bergvin, Björgvin,) By. 54. 62. 106. 107. 110. 111. 112. 121. 134. 230. 258. 266. 312. 693.
Bergen, Biskop. 9. 10. 13. 28. 35. 36. 55. 56. 62. 85. 94. 96. 105. 106. 109. 112. 114. 121. 141. 142. 161-163. 171. 190. 191. 199. 201. 207. 209. 218. 261. 277. 287. 288. 295. 313. 450. 456. 491. 512. 522. 536. 538. 540. 541. 543. 549. 554. 561. 567. 570. 573. 583. 591. 669. 678. 693. 707. 727. 740. 750. 755. 777. 779. 797.
Bergens Borgemester. 798.
Bergens Domkapittel. 105. 142. 258. 262. 313. 345. 591. 755.
Bergens Fehirder. 114. 130. 202. 450.
Bergens Foged. 407. 464. 766.
Bergens Gaarde og Gader. 90-94. 99. 100. 104. 105. 110-112. 120. 121. 129131. 133. 134. 150. 152. 155. 156. 161-163. 166-168. 171. 177. 187. 201. 203. 220. 238. 313. 329. 332. 355 ff. 379. 384. 407. 413. 425 ff. 436. 456. 464. 466. 507. 512. 543. 568. 591. 599. 651. 668. 678. 683. 693. 708. 713. 778. 789. 794. 799. 800. 822.
Bergens Kanniker. 5. 100. 105. 112. 114. 122. 134. 142. 153. 155. 161-163. 171. 178. 202. 237. 241. 257. 258. 262. 288. 313. 327. 329. 345. 347. 366. 456. 506. 538. 540. 541. 546. 554. 611. 628.
Bergens Kirker og Klostre. 5. 62. 96. 100 ff. 110-112. 114. 117. 134. 141. 142. 144. 149. 153. 155. 161 ff. 171. 178. 187. 188. 190 ff. 195. 201. 202. 207. 209. 212. 220. 257. 258. 266. 288. 296. 313. 327. 329. 332. 345. 348. 351. 355 ff. 366. 378. 384. 407. 414. 436. 450. 456. 462. 506. 554. 568. 583. 611. 668. 693. 707. 708. 740. 750. 755. 797. 798.
Bergens Lagmænd. 89. 92. 96. 110-112. 120. 121. 129. 151. 152. 177. 367. 377. 413. 422. 450. 464. 506. 512. 789. 797-799. 800.
Bergens Lagsogn. 502.
Bergens Provster. 190. 191. 202. 212. 348. 351. 414. 450. 506. 540. 630. 693. 707. 755.
Bergens Raadmænd. 378. 384. 413. 422. [840 Navne-Register]  456. 464. 466. 491. 506. 507. 628. 683. 693. 707. 789. 798. 800.
Bergens Sysselmænd. 110. 111. 151. 450. 794. 799. 800.
Bergene Gaard. 400.
Bergenhus Slot. 794. 797. 800. 822.
Berger (Bjarger) Gaard. 638. 710.
Bergheim Bygd og Gaard. 194. 487.
Bergljot, Erlends Hustru. 203.
Bergsvein Baardssön. 229.
Bergsvein Endridssön. 710.
Bergsvein (Hnupssön?) 460.
Bergsvein Niklissön. 501. 523. 524. 527. 528.
Bergsvein Sigurdssön. 146.
Bergthor (Berdor) Amundssön. 804.
Bergthor Grimssön. 300.
Bergthor Ivarssön. 347. 403. 756.
Bergthor (Berdor) Throndssön. 722.
Bergulf (Bjargulf, Bjorgulf, Berulf,). 215.
Bergulf Amundssön. 597.
Bergulf Björnssön. 617.
Bergulf Drengssön. 711. 726.
Bergulf paa Eplathveit. 97.
Bergulf Hallssön. 471. 509.
Bergulf Halvardssön. 733.
Bergulf Leidulfssön. 440.
Bergulf Lyttessön. 783.
Bergulf Olafssön. 534. 535. 537.
Bergulf Ragnassön. 75. 76.
Bergulf Sveinungssön. 721.
Bergulf (Thorsteinssön.) 206.
Bergulf Valthjofssön. 535. se Björgulf.
Bergulfsgaard i Skien. 724.
Bernhard de Hortulis (Ortulis). 263.
Bernhard (Berent) Hypper. 466.
Bernhard (Bjarnard) Jonssön. 302.
Bernhard (Bernt) Knippel. 817.
Bernhard Sluter. 479.
Bernhardiner Ordenen. 10. 18. 25. 30. 33. 258. 260. 264. 707. 741. 749. 780.
Bertel Jonssön, Væbner. 689.
Bertel Kokk. 716.
Bertel Nilssön. 808.
Besse. 104.
Besse Sigurdssön. 131.
Besse Thorerssön. 210. 211. 250. 253. 260.
Besse Vikingssön. 279. 289.
Beysings Sönner. 88.
Bild, Evert. 824.
Bilde, Bendt. 817.
Bilde Esge, Ridder. 793. 794. 812.
Bilde Henrik. 789.
Bilde Klaus, Ridder. 796. 797. 799. 800.
Birger. 608.
Birger Aslessön. 468.
Birger Erkebiskop i Nidaros. 49.
Birger (Börge) Guttormssön. 817.
Birger Helgessön. 382. 390.
Birger Thorgilssön. 617.
Birger Trolle, Rigsraad. 821.
Birger Trygssön. 454.
Birgesheim Gaard. 139. 154.
Birgesrud Gaard. 748.
Birgit (Birgitte, Brigit, Beryt) Björnsdatter. 104.
Birgit Gautesdatter, Hustru. 737.
Birgit i Grauten. 152.
Birgit Jerundsdatter. 703.
Birgit Kaaresdatter? (Thordsd.?) 740.
Birgit Sigurdsdatter. 726. 730.
Birgit Ölreksdatter, Abbedisse. 653. 708.
Birgittiner-Ordenen. 583. 653. 668. 708.
Birid Bygd. 368. 369. 441. 612.
Birke Gaard. 242. 243. 278. 347. 673. 717.
Birkeflet Gaard. 118.
Birkeland Gaard. 93. 572. 573.
Birkenes Sogn. 232.
Birker Gaard. 568.
Birkjar Gaard. 89-91. 96. 164. 283.
Birning, (Binning) Kallessön. 643.
Birning Romundssön. 307.
Bisling Gaard. 217.
Bisthorp (Bistrup) i Sjælland. 688.
Bjaarland Gaard. 355.
[841 Navne-Register] 
Bjalland Gaard. 556.
Bjarger Gaard. 638. 710.
Bjargulf se Bergulf. Björgulf.
Bjarka Gaard. 198. 476. 682. 703. 718. 719.
Bjarka Sogn. 113. 413.
Bjarkey Ö. 202. 257. 302. 303.
Bjarknes (Bjerknes) Gaard. 192. 297. 298. 299. 495. 666.
Bjarnagaard i Bergen. 789.
Bjarnagaard i Oslo. 175. 229. 458.
Bjarnagaard i Veö. 226.
Bjarnarbö Gaard. 274. 341.
Bjarnard se Bernhard.
Bjarnastad Gaard. 190. 206. 515. 567.
Bjarnathveit Gaard. 355.
Bjarne Anundssön, Lagmand. 178.
Bjarne Audunssön, Ridder. 115, 118. 119. 129. 138. 141.
Bjarne Cecilias Sön. 485.
Bjarne Erlingssön, Baron. 56. 84. 85. 99. 126. 240.
Bjarne Klokker. 91.
Bjarne Olafssön. 550.
Bjarne Sigurdssön. 132. 133.
Bjarne paa Strand. 214. 215.
Bjarne Thorbjörnssön. 175.
Bjarne Thorleifssön. 422.
Bjarne jfr. Björn.
Bjelke, Jens Tillefssön. 811. 815.
Bjoland Gaard. 677.
Bjorey (Björö) Gods. 642. 718. 732.734. 736.
Bjoreyjar Jord. 187.
Bjænnerbö (Bjarnarbö) Gaard. 274. 341.
Björg (Bjarger?) Gaard. 132. 133.
Björg, Hustru, i Kollavaag. 98.
Björgje Gaard. 791.
Björgulf Aastessön paa Merdin. 196. 214. se Bergulf.
Björka se Bjarka.
Björknes se Bjarknes.
Björn Aamundessön. 85.
Björn Abbed i Nidarholm. 18.
Björn Alfssön. 376. 392.
Björn Andressön. 483. 670. 740.
Björn Androdssön. 409.
Björn Arnbjörnssön. 290. 296. 307.
Björn Arnessön. 629.
Björn Asgautssön. 688.
Björn Aslakssön, Prest. 597. 667.
Björn Björnssön. 634.
Björn Bonde. 7.
Björn Bukssön. 90.
Björn Degn. 529.
Björn Eindridssön. 272.
Björn Eirikssön. 569. 690.
Björn Eyvindssön. 270. 345.
Björn Gudbrandssön. 486. 487. 494.
Björn Gunnarssön. 314. 320. 534. 763.
Björn paa Hakastad. 296.
Björn Halvardssön. 169. 286. 470.
Björn Hannessön. 602.
Björn Helgessön. 129.
Björn Herleifssön. 395.
Björn Ivarssön. 404.
Björn Jonssön. 151. 282. 294. 398. 648. 662. 729. 730.
Björn (Bero, Bernerus), Kannik. 25.
Björn Ketilssön. 697.
Björn af Marker. 78.
Björn Nikolassön. 499.
Björn Olafssön, Lagmand. 173.
Björn Oleifssön. 272.
Björn Olssön. 764. 765. 807.
Björn Peterssön, Raadmand i Oslo. 813.
Björn Prest i Holmedal. 185.
Björn paa Reykholt. 223. 230.
Björn Sigrids Sön (paa Reyne). 128.
Björn Sigurdssön. 283. 459. 493. 505. 525. 530.
Björn Skirmil. 217.
Björn Steinssön. 139. 147. 151. 210. 213. 2l4. 224.
Björn Store. 103.
[842 Navne-Register] 
Björn Sumarlidessön. 587. 609.
Björn Sæmundssön. 733.
Björn Thjostolfssön. 422. 698. 699.
Björn Tholfssön. 215.
Björn Thorbjörnssön. 342. 492.
Björn Thordssön. 611.
Björn Thorerssön, Kannik. 529.
Björn Thorgeirssön. 416.
Björn Thorgilssön. 722.
Björn (Bjarne) Thorgrimssön. 339. 561.
Björn Thorleifssön. 305. 309. 310. 320. 321. 634.
Björn Throndssön. 223. 634.
Björn Ölverssön. 440. 459.
Björn jfr. Bjarne.
Blakararf Gaard. 82.
Blakkastad Gaard. 245.
Blandehol Gaard. l90.
Bleika Gaard. l59.
Bleikin Gaard. 273.
Bligseter Gaard. 274
Blikkar Gaard. 567.
Blistad (Blystad ell. Blæstad) Gaard. 703.
Blyfotgaard i Veö. 282.
Bo (Boecius) Abbed i Hovedö. 558. 603.
Bo Biskop af Aarhus. 496.
Bo Fleming, Ridder. 612. 622. 694. 697.
Bode-Bro paa Voss. 224.
Bodvel, Jon af. 308.
Bokenes Gaard. 661.
Boknes (Buksnes) Sogn. 149.
Bolheim Gaard. 157.
Bolstad Gaard. 132. 307. 366. 376. 379. 414. 415. 421. 757.
Bolsö (Bollisö) Gaard og Sogn. 709.
Bolt, Agmund (Berdorssön), Rigsraad. 348. 382. 452. 720.
Bolt Aslak, Erkebisp. 456. 491. 522. 538-540. 542-544. 548. 549. 593. 621.
Bolt Borghild Agmundsdatter. 555.
Bolt Cecilia Haakonsdatter(?) 671.
Bolt, Sigurd, Ridder. 445.
Bondal Gaard. 602.
Bondastad Gaard. 545.
Bonifacius VIII, Pave. 25l. 524. 606.
Bonifacius IX, Pave. 624.
Borg (Bor, Bork) Gaard. 689. 811. 812.
Borgar Alfssön. 558.
Borgar Anundssön. 240.
Borgar Helgessön. 423. 432. 433.
Borgar Prest i Sande. 430.
Borgar Sigurdssön. 581.
Borgar Sveinkessön. 363.
Borgar Sveinssön. 585.
Borgar Thordssön. 715.
Borgar Ulfssön. 430. 432. 446. 455.
Borgar Veterlidessön. 192.
Borgar Gaard. 75. 76. 331.
Borgar (Borge) Sogn. 622. 688.
Borgar -Aasen. 763.
Borgar -Eng, Jord. 688.
Borgar -Fjord. 81.
Borgergarde (Borregaard). 688.
Borgarlid Gaard. 675.
Borgarsysla (Borgesyssel). 217. 240. 299. 324. 354. 382. 443. 481. 484. 504. 597. 622. 659. 667. 670. 671. 726. 745. 748. 790.
Borgarthings Lagmænd. 530. 531. 743.
Borgastad Sogn. 182.
Borghild Agmundsdatter. 252.
Borghild Agmundsdatter (Bolt). 555.
Borghild Arnesdatter. 667. 670.
Borghild Birgersdatter. 614. 615.
Borghild Erlendsdatter. 460.
Borghild Haakonsdatter. 235. 236.
Borghild paa Hun. 525.
Borghild Rolf Bondes Kone. 172.
Borghild Thorersdatter. 459. 530.
Borghild Thronds Kone. 224.
Borgin Gaard. 118. 551. 567.
Borgny Kolbjörnsdatter. 389. 390.
Borgstrandar-Aatting paa Voss. 516. 553.
[843 Navne-Register] 
Borgund By og dens Gaarde. 200. 257. 519. 601. 708.
Borgund Ö og Bygd. 92. 104. 126. 257.
Borni se Borgny.
Borrabranden Skib. 348.
Borre Sogn. 470. 519. 520. 589.
Bosarud Gaard. 574. 575.
Bothild (Botilda, Botilla). 161.
Bothild Bessesdatter. 611. 612.
Bothild Eiriksdatter. 198.
Bothild Grimsdatter. 461.
Bothild Gunnesdatter. 625.
Bothild Hallsteins Kone. 515.
Bothild i Krokgil. 326.
Bothild Odds Hustru. 553. 658. 669.
Bothild Svalesdatter (Smör), Fru. 678. 679.
Bothild Thorgardsdatter. 86.
Botne Sogn. 624. 655.
Botulf (Botolf) Agmundssön. 167.
Botulf Arnessön. 614.
Botulf Biskop i Stavanger. 290.
Botulf Eindridessön. 283. 295. 296. 343. 355. 356. 358. 630.
Botulf Eysteinssön. 759.
Botulf Fehirder i Bergen. 114.
Botulf Haakonssön. 112. 143.
Botulf Halvardssön, Prest. 368. 370. 373.
Botulf Kannik i Hamar. 94.
Botulf Prest. 161. 213. 214.
Botulf Skegssön. 609. 612. 614. 617. 625.
Botulf Sveinssön. 759.
Botulf Thorerssön. 477.
Bragde, Lage, Ridder. 821.
Brand Gunnarssön, Lagmand. 383. 388390. 394. 397.
Brandabu Bygd. 273.
Brandsliden Gaard. 277. 650.
Brandsrud Gaard. 725.
Brandstad Gaard. 534.
Brandulfsrud Gaard. 474.
Bransberg Gaard. 745.
Bratt Andressön. 382.
Bratt, Prest paa Ævanger. 241.
Brattarud Gaard. 606.
Bratta-Svell. 120.
Bratte, G . . . . . 7.
Brattebö Gaard. 182.
Bratten Gaardl i Bergen. 110. 426.
Bratten Gaard i Stavanger. 247.
Bratten Gaard i Tönsberg. 387.
Bratsberg Gaard. 652. 686.
Brattereid Gaard. 757.
Braut Gaard. 153.
Brautastad Gaard. 337. 369.
Breden (a Bredæmni) Gaard. 248.
Bredegg Gaard. 715.
Breida-Almenning i Bergen. 177. 507.
Breidaholt Gaard. 140. 167.
Breidaseter Gaard. 97. 568.
Breiden Bygd. 666.
Brekaseter Gaard. 81.
Brekka Gaard. 151. 204. 243. 299. 305. 310. 321. 375. 416. 504. 516. 553.
Breknar Gaard. 74.
Bremens Erkestift. 527. 783.
Brenne Gaard. 252. 805.
Brjotheim Bygd. 567. 578.
Broder Jonssön. 500.
Broheim Gaard. 497.
Brokkenhus, Jakob. 787. 788.
Brote Gaard. 205. 473. 808. 809.
Brothusene i Bergen. 568.
Bru (Bro) Sogn. 770.
Bruarseter Gaard. 81.
Bruggaberg se Brunkeberg.
Brun gamle. 111. 121.
Brunen Gaard. 344.
Brunkeberg Sogn. 280. 355. 504. 571. 677.
Brunla se Brynla.
Brunney (Brönnö) Sogn. 364.
Brunstad Gaard. 383.
Brunvik Sogn. 515.
Bryn Gaard. 90. 205.
Brynhild Brynjulfsdatter. 759.
[844 Navne-Register] 
Brynhild Eyvinds Kone. 307.
Brynhild Josefsdatter. 377.
Brynhild Skeggsdatter. 361.
Brynhild Thorersdatter. 286. 287.
Brynjaseter Gaard. 122.
Brynjulf Agmundssön, Ridder. 185.
Brynjulf Atlessön. 181.
Brynjulf Baron. 56.
Brynjulf (Brynolf) Bessessön. 611.
Brynjulf Brynjulfssön. 146. 210. 213. 214. 241.
Brynjulf Eilifssön. 378.
Brynjulf Fokvardssön. 647.
Brynjulf Gunnarssön. 475.
Brynjulf i Hage. 145.
Brynjulf Halsteinssön. 164.
Brynjulf Halvardssön. 276.
Brynjulf Haraldssön. 194. 195. 235. 236. 242. 248.
Brynjulf Klerk. 50.
Brynjulf Natolfssön#. 483.
Brynjulf Nikolassön. 282.
Brynjulf Olafssön. 444.
Brynjulf Peterssön. 112.
Brynjulf i Skarthælen. 139.
Brynjulf Thorbergssön. 427.
Brynjulf Thorerssön. 366.
Brynjulf Thoroddssön. 442.
Brynjulf Vikingssön. 546.
Brynjulf paa Vilnar. 476.
Brynla (Brunla) Gaard. 328. 476. 494. 509. 510. 571. 656. 664. 713. 723. 812.
Brynla Len. 820.
Bryske, Antonius. 822.
Bröen Gaard. 812.
Brötem (Brjotheim) Bygd. 567. 578.
Bu Gaard. 666.
Buagaard i Bergen. 89. 90. 93.
Bube (Robert?) Skinner. 308.
Buder Gaard. 326. 380. 703.
Bugarden (Vervik) Gd. 430. 431. 670. 793.
Bukk (Bokk), Hans. 729.
Bukk, Katharina Markvardsdatter. 572.
Bukk Markvard. 476. 494. 510. 519. 520. 572.
Bukk Ulf. 241.
By Gaard. 122. 638. 703.
Bygland Gaard. 542. 547.
Byklabö Gaard. 729. 730.
Byklathveit Gaard. 729.
Bylov(?) (Bylo), Hans. 774.
Byng, Peder. 525.
Byre Gaard. 290.
Byrger, Byrke o.s.v. se Birger, Birke.
Byrgin Gaard. 198.
Byrsin Bygd. 758.
Byrstad Sogn. 344.
Bö Gaard. 126. 127. 145. 156. 157. 158. 173. 183. 276. 293. 334. 344. 390. 402. 455. 471. 497. 564. 660. 661. 691. 692. 738. 740.
Bö (Bjárhera/edd/) Sogn. 291. 495. 617. 637. 711.
Bödvar (Bodvar). 74. 121.
Bölmin Gaard. 728.
Bönsnes (Bönesnes) Gaard. 622.
Börge, Börre se Birger.
Börsholm i Sjælland. 688.
Bötagaard i Bergen. 187.
Cecilia se Ingebjorg.
Cecilia Haakonsdatter (Bolt?). 671.
Cecilia Hallgrimsdatter. 416.
Cecilia Nonne. 543.
Cecilia i Soppo (?) 203.
Cecilia Thordsdatter. 400.
Cecilia Thorleifsdatter. 485.
Celestinus III, Pave. 1.
Christian (Christiern) I, Konge. 590. 591. 595. 607. 620. 628. 641. 644. 647. 654. 672. 751.
Christian (Christiern) II, Konge. 739. 746. 751-753. 758. 763. 778. 785. 788. 798. 814.
[845 Navne-Register] 
Christian III, Konge. 793. 795. 797. 799. 801. 802. 806. 813. 821.
Christian Hvidt. 704.
Christian Munk. 823.
Christian Peterssön, Provst. 693. 707. 755.
Christian af Sanday. 308.
Christian af Teyn, Prest. 308.
Christian Thorbjörnssön. 789.
Christina Christiernsdatter. 658. 659.
Christina Halles Hustru. 137.
Christina (Kristin) Nikolasdatter, Fru. 412.
Christina Thoraldsdatter, Fru. 630. 756.
Christoffer af Baiern, Konge. 566. 573.
Christoffer Andressön. 802.
Christoffer Eirikssön. 822. 823.
Christoffer Galle. 812.
Christoffer Hvitfeld. 799. 805. 821.
Christoffer Valkendorf. 822.
Cisterciensere se Bernhardiner-Ordenen.
Claus (Nikolaus) se Klaus.
Clemens IV, Pave. 51.
Clemens V, Pave. 94. 100-102. 115. 116. 123.
Clemens VI, Pave. 234. 245. 251. 254.-256. 258. 260. 265.
Dag Kaaressön. 511.
Dagfinn Erlendssön. 327. 329.
Dagfinn Nilssön. 425. 508.
Dagsgard Gaard. 228.
Dal (Dale) Gaard. 97. 128. 132. 201. 427. 514. 515. 517. 544. 638.
Dal (Dalsland), Landskab. 311. 345.
Dal Sogn. 149. 330. 480. 554.
Daler Gaard. 724.
Dalsfjord Bygd. 273.
Dalvin(?) (Dælen, Daulin?) Gaard. 13. 146. 682.
Dam, v. d. (Daem) Baltazar. 456. 464. 466.
Damskider Jord. 401.
Danmark. 23. 41. 47. 71. 172. 258. 264. 265. 371. 372. 766. 767. 768. 770. 775. 776. 797. 799. 812.
Dansen Gaard i Skien. 628.
Danskamansrud Gaard. 204.
Dansthorp i Sjælland. 688.
Darre, Halvard. 484.
Darre Jon. 348. 382.
Daulin (Dalvin?) Gaard. 146.
Deigaleim Sogn. 197. 411.
Deigaseter Gaard. 634. 635.
Diderik (Tidikt) Eilifssön. 391.
Diderik (Tideke) Junge. 466.
Diderik (Tidike) Klaussön. 520.
Diderik Munk i Varna. 725. 726.
Diderik (Dyrik) Olafssön, Væbner. 731.
Diderik Rust, Foged. 500.
Diderik Slagheck, Mag. 768.
Diderik Sæmm. 437. 438. 478. 479.
Diderik (Tideke) Willebæk. 466.
Diderik Wüstenacker (Tideke Wistak), Ridder. 444. 466. 581.
Digranes (Deignes) Kirke. 521.
Digrebeinen Gaard i Oslo. 154.
Digreskytningen Gaard i Oslo. 392.
Dis (en Kvinde?) 184.
Ditlef Reventlov. 776.
Ditmar (en Udlending). 373.
Djulahola (?) Gaard. 225.
Djupedal Gaard. 321. 331.
Djönne Gaard. 279. 289.
Doflingsluten Gaard. 370.
Dominicus Michelssön, Prest. 656.
Dorothea, Dronning. 592.
Dovre Bygd. 727. 756.
Dovre Gaard. 756.
Dovrefjeld. 672. 751.
Drafn (Drammen), Handelsplads. 375.
Drager Gaard. 703.
Draggenes Gaard. 208.
Dramsuden Gaard i Bergen. 220.
Dragsmark Kloster. 311. 695.
Drang Gaard. 636. 659.
Drangedal Bygd. 564. 585.
Draugan Vand. 422.
[846 Navne-Register] 
Dreggen Gaard i Bergen. 651.
Drengmann Helgessön. 701.
Drifdal Gaard. 199. 213.
Drotningargaard i Bergen. 129.
Dufla Gaard. 99.
Dufnald Haraldssön#. 438.
Dunkan af Karmkors. 308.
Dunrey, Ö. 308.
Duraal Bygd. 165. 205. 218. 337. 369. 567.
Duxrud Gaard. 662.
Dvergastein Gaard. 82.
Dyfrin Gaard. 247. 248.
Dynjande, Strög. 194.
Dyre Gestssön. 622.
Dyre paa Lon. 136.
Dyre Nilssön. 688.
Dyre Saulessön. 352.
Dyre Sevaldssön, Lagmand. 760.
Dyre Sigurdssön. 622.
Dyre Thorgeirssön. 398.
Dyveke (Dyffwe) Sigbrits Datter. 267.
Ebbe, Munk. 695.
Eberstein, Grev Hans af. 651.
Eggert (Frille?), Ridder. 655.
Eggert Hanssön, Foged. 759.
Egil Arnessön. 336.
Egil Bonde paa Vinaskaal. 205.
Egil paa Grannes. 52.
Egil (Eil) Hakesssön. 701.
Egil Helgessön. 197.
Egil Kolbeinssön. 354.
Egil Neridssön. 619. 625. 640.
Egil Smid (ell. Simd). 217.
Egil Sunrerssön. 136.
Egil Sölmundssön. 556.
Egil Thordssön, Kannik. 160.
Eggjadal Sogn. 185.
Eid Gaard og Sogn. 81. 104. 190. 199. 218. 224. 252. 749.
Eidar-Eng. 190.
Eiden Gaard. 805.
Eidsa Gaard. 112. 114. 362.
Eidsberg Gaard og Sogn. 294. 322. 349. 354. 358. 386. 453. 504. 515. 520. 597-599. 663. 667. 715. 725. 726. 730. 770.
Eidsborg Sogn. 272. 499.
Eidskog Kirke. 396.
Eidsland Gaard. 679.
Eidsvold Gaard og Sogn. 230. 365. 395. 458. 770.
Eik Gaard. 218. 280. 413. 565. 801.
Eikaberg ved Oslo. 84.
Eikan Gaard. 185.
Eikeberg Gaard. 420. 634.
Eikeland Gaard. 74.
Eikenes Gaard. 273. 282. 344.
Eiker (Eikjar) Bygd. 374. 375. 392. 473. 474. 776. 808. jfr. Haug.
Eikin Gaard. 173. 214. 215.
Eikreim Gaard. 709.
Eikundasund Kirke. 101. 102.
Eiler Hardenberg, Rigsraad. 821.
Eiler (Öylir) Thorsteinssön. 445.
Eilif Aabelg (paa Belg?). 197.
Eilif Aasas Sön. 314.
Eilif Andvidssön. 611.
Eilif Arnessön. 282.
Eilif Audunssön. 175.
Eilif Björnssön. 460.
Eilif Brynjulfssön. 296.
Eilif Eilifssön, Ridder. 240. 245.
Eilif Erkebiskop. 109. 112. 123. 125. 136. 148. 179.
Eilif Helgessön. 334.
Eilif Jonssön. 293. 298. 300. 601.
Eilif Jonssön, Biskop i Stavanger. 648. 657. 684. 685. 702. 746. 752. 753.
Eilif Kannik i Hamar. 195.
Eilif af Naustdal, Baron. 56.
Eilif Nilssön, Borgermester. 689.
Eilif Olafssön. 441. 569. 650. 789.
Eilif Peterssön. 378.
[847 Navne-Register] 
Eilif, Prest. 136.
Eilif Rolfssön. 697.
Eilif (Elir) Romundssön. 667.
Eilif Sigurdssön. 250. 253.
Eilif Skjalg. 137.
Eilif Steinodssön. 495.
Eilif Thordssön. 622.
Eilif Thorhvatssön. 272.
Eilif Thorkelssön, Korsbroder. 285.
Einar, Abbed i Munkeliv. 142.
Einar Agmundssön. 188.
Einar Ambessön, Fehirder. 130.
Einar Arnessön. 642.
Einar Arnfinnssön. 724.
Einar Björnssön. 518.
Einar Borgarssön. 468.
Einar i Drotningargard. 129.
Einar Eindridessön, Lagmand. 413. 422. 438. 450. 464. 506.
Einar Erlings Frænde. 121.
Einar paa Eyrar. 134. 156.
Einar Fluga, Ridder. 669.
Einar Gautssön. 740.
Einar Halsteinssön. 291. 292.
Einar Helgessön. 159.
Einar i Hildegard. 152.
Einar Kolbeinssön. 349.
Einar Kuf. 220.
Einar Pinnung. 89-91.
Einar paa Rjodar. 52.
Einar (Smörbak), Erkebiskop. 39. 40. 45. 46.
Einar Steinarssön. 271.
Einar Thorerssön. 626.
Einar Thorfinnssön. 743.
Einar Thorgilssön. 143. 601.
Einarsgaard i Bergen. 92. 111.
Einarstad Gaard. 181.
Eindridarud Gaard. 118.
Eindride Aasas Sön. 710.
Eindride Anundssön. 588.
Eindride Botulfssön. 199. 212. 213. 343.
Eindride (Indride) Eirikssön. 638.
Eindride Erlendssön, Ridder. 358. 434. 478. 490. 496.
Eindride Erlingssön. 493. 494.
Eindride Haldanssön. 483. 506. 512.
Eindride Halvardssön. 380.
Eindride paa Hof. 120.
Eindride Hvit. 92. 104.
Eindride Jofreyrssön. 247.
Eindride Jonssön. 149. 242. 243.
Eindride (Endrit) Krok. 728. 729.
Eindride i Mikjalsgard. 123. 229.
Eindride Olafssön. 196.
Eindride paa Ottar. 326.
Eindride Peterssön. 156. 237. 238. 241.
Eindride Reidarssön. 324.
Eindride Sigurdssön. 611. 612.
Eindride (Andrid) Simonssön, Lagmand. 81. 103. 120. 121. 129. 130. 150. 151. 187. 195. 273.
Eindride Skegg. 237.
Eindride Skolt. 122.
Eindride Sveinssön Rostung. 683. 779.
Eirik (Erik, Erek). 117.
Eirik Abbed i Halsnö. 126. 128.
Eirik Alfssön. 193.
Eirik Amundessön. 453.
Eirik Amundssön, Lagmand. 679. 683.
Eirik Andreassön. 477.
Eirik Arnessön. 148. 177. 714. 734.
Eirik Asbjörnssön, Prest. 617.
Eirik paa Berg. 248.
Eirik Biskop i Stavanger. 148. 160. 172. 173. 191. 209.
Eirik Biskop i
Viborg. 750.
Eirik Björnssön. 551. 569. 669.
Eirik paa Blandehol. 190.
Eirik Bokk paa Finnin. 203. 250. 253.
Eirik Bronbelg. 589.
Eirik paa Bryn. 205.
Eirik Einarssön. 408. 518.
Eirik Eirikssön. 346. 442. 628.
[848 Navne-Register] 
Eirik Eirikssön (Gyldenhorn), Lagmand. 669. 671. 690. 694. 695. 716. 719. 720. 778. 779. 787.
Eirik Erlendssön. 156. 210. 213. 214. 488.
Eirik Erlingssön. 274. 514.
Eirik Esbjörnssön. 636.
Eirik Flein. 327.
Eirik paa Gryter. 315. 317.
Eirik Gunnarssön, Lagmand. 443.
Eirik Gyldenstjerne. 790.
Eirik Haakonssön. 454.
Eirik Haldorssön. 216.
Eirik Helgessön. 365. 817.
Eirik den Hellige, Konge. 221.
Eirik Hermundssön. 156.
Eirik paa Hillestad. 409.
Eirik Hognessön. 641.
Eirik Ivarssön. 131. 132. 324.
Eirik Johanssön. 800.
Eirik Jokelssön. 137.
Eirik Kannik. 50. 105. 208.
Eirik Karlssön. 670. 674. 712.
Eirik Ketilssön, Marsk. 311. 338.
Eirik Kolbjörnssön. 401. 405. 410. 417. 419. 421. 423. 424. 428. 430. 432436. 446. 582.
Eirik (Köja?) 120. 121.
Eirik Lagmand i Bergen. 110.
Eirik paa Lande. 459.
Eirik Leikssön, Prest. 441.
Eirik Mag. Prædikebroder. 100.
Eirik Magnussön, Norges Konge. 6265. 70. 79. 80. 113. 228.
Eirik Magnussön, Arving t. Sverige. 231.
Eirik paa Mjölastad. 184.
Eirik Olafssön. 269. 386. 477. 485. 536. 580. 582.
Eirik Ormssön. 118. 235. 823.
Eirik af Pommern, Unionskonge. 385. 392. 398. 416. 447. 448. 456. 467. 482. 483. 487. 495. 496. 500. 532. 534. 536. 537. 541. 548. 549.
Eirik Prest. 140. 145. 232. 286. 287. 417.
Eirik Raudaberg. 63.
Eirik Ridder. 81.
Eirik Ronnogs Sön. 393.
Eirik Sigurdssön. 248. 808.
Eirik Svartekoll. 198.
Eirik Sæmundssön, Ridder. 582.
Eirik Tharaldssön. 724.
Eirik Thordssön. 277. 287. 492.
Eirik Thorfinnssön. 516.
Eirik Thorgardssön. 380.
Eirik Thorgeirssön. 531.
Eirik Thorgilssön. 552. 740.
Eirik Thorkelssön. 469.
Eirik Thorleifssön. 542.
Eirik Thorsteinssön. 531.
Eirik Ugerup. 779. 790. 812.
Eirik Unge, Ridder. 82.
Eirik Urne. 807.
Eirik Valkendorf se Valkendorf.
Eirik Vikingssön. 237. 238. 241.
Ek, Eker o. s. v. se Eik, Eiker.
Eldrid Bergsvensdatter. 665.
Eldrid Olafsdatter. 579.
Elene Gaard. 758.
Elfarsysla (Elvesyssel). 141.
Elfsborg Slot. 385.
Elftaleyte Gaard. 275. 429.
Elftaleyte Sogn. 192. 275. 297. 298. 336. 383. 429.
Elgastad Gaard. 404.
Eliir(?) Romundssön. 667.
Elin Abbedisse i Oslo. 244.
Elin Agmundsdatter. 252.
Elin Arnesdatter. 714.
Elin Eiriksdatter, Hustru. 584.
Elin Eysteinsdatter. 577.
Elin Hansdatter. 682. 688.
Elin Reidarsdatter. 286.
Elin Simonsdatter. 187. 195.
Elin Thorersdatter, Fru. 203. 314.
Elin Throndsdatter. 736.
[849 Navne-Register] 
Elen Vilhelmsdatter. 295. 296. 343. 377.
Elisabet (Elsebe) Arnaldsdatter. 389. 390.
Elisabet Eggertsdatter, Abbedisse. 668.
Elisabet (Ottesdatter) Römer, Fru. 543.
Ellestad Gaard. 567. 675.
Ellin (Ellingaard) Gaard. 536.
Elnem Gaard. 824.
Elstad Gaard. 675.
Emund Smid. 154. 219.
Ende Gaard. 118.
Endrid se Eindride.
Eng Gaard. 566.
Engelbrekt (Ingelbrikt) Arnessön. 714.
Engelbrekt Eirikssön. 705.
Engelbrekt (Guttormssön.) 694.
Engelbrekt Hilger. 479.
Engelbrekt Jonssön. 447.
Engelbrekt Kolbjörnssön. 714.
Engelbrekt (Lybek?) 110.
Engelbrekt Markvardssön. 737.
Engelbrekt Ramundssön. 677. 678.
Engelbrekt Skelve. 774.
Engjar Gaard. 567. 579.
Englagaard i Bergen. 111.
Enningdalen se Annidedal.
Eplar Gaard. 169.
Eplathveit Gaard. 97.
Eplaböthveit Bygd. 504.
Erengisl Eilifssön, Raadmand. 378.
Erfjord (Ærfjord) Bygd. 661.
Erlend, Abbed i Munkeliv. 332.
Erlend Alfett. 82.
Erlend Arnessön. 334.
Erlend Biskop paa Færöerne. 62.
Erlend Blese Kaaressön. 184.
Erlend Eindridessön, Ridder. 546. 560. 584.
Erlend Eirikssön. 302. 324.
Erlend paa Fyrri. 153.
Erlend Geirmundssön. 82. 97.
Erlend Gjomann. 91.
Erlend paa Grjotland. 89.
Erlend Guttormssön. 293.
Erlend paa Hof. 120.
Erlend Jonssön. 456. 785.
Erlend Josteinssön, Munk. 207. 209. 210.
Erlend Kannik i Nidaros. 50.
Erlend Karlshovedssön. 203.
Erlend Kutse. 158. 208.
Erlend Olafssön. 283.
Erlend Philippussön. 425. 438.
Erlend Prest paa Kaldrekstad. 199.
Erlend Rogdaberg. 128.
Erlend Salmundssön. 684.
Erlend Sterke (Olafssön). 75. 76.
Erlend Unge. 89. 99.
Erlend Utamssön. 508.
Erling Aarmand. 82.
Erling Amundessön, Ridder. 99. 104. 112. 120. 121. 129. 132. 133.
Erling Amundssön. 622. 623.
Erling Breid. 121.
Erling Einarssön. 335. 336. 344.
Erling Eirikssön. 475. 568.
Erling Folkungssön. (Folkkonongssön). 180. 212.
Erling Gudbrandssön. 415.
Erling Gullessön, Provst i Oslo. 212.
Erling Gunnarssön. 647.
Erling i Hage. 183.
Erling Halvardssön. 641.
Erling Haldorssön. 354. 375.
Erling Haraldssön. 395.
Erling Helgessön. 297. 298.
Erling Isakssön. 388.
Erling Jonssön, Prest. 381. 419.
Erling Ormssön. 184.
Erling Prande, Prest. 111.
Erling Prest i Vinje. 238. 241.
Erling Rott. 224. 256. 260.
Erling Sighvatssön. 409.
Erling Sigrids Sön paa Rifling. 128.
Erling Sigurdssön. 282. 283. 294.
Erling Steinarssön. 180.
Erling Sveinssön. 495. 585. 586.
[850 Navne-Register] 
Erling Erling paa Thenrar. 184.
Erling Thjostolfssön. 473. 474.
Erling Thorgilssön, Aarmand. 248.
Erling Vidkunnssön, Drotsete. 125. 132. 142. 149. 150 153. 159. 168. 170. 171. 179. 182. 202. 203. 226. 234. 245. 257. 269.
Erp Björnssön. 199. 200.
Ertmar. 109.
Esge (Eske) Bilde, Ridder. 793. 794. 812.
Eskil (Askel) Erkebiskop. 436. 437. 494. 501. 507. 521. 523.
Eskjellen Gaard i Tönsberg. 556.
Esrom Kloster i Sjælland. 688.
Esseter Gaard. 395.
Eufemia, Dronning. 85. 127.
Eugenius, Pave. 538. 540. 559.
Evert Bild. 824.
Evje Gaard og Gods. 747. 752. 784. 785. 814.
Ey, Eye, Eyar o. fl. se Öy, Öye, Öyar.
Eygolf i Skor. 93.
Eyjolf Haldorssön. 210. 211.
Eykeröerne (Ökeröerne). 86.
Eymund Agmundssön. 259.
Eyna-Fylke. 734.
Eyrar (Eyre) Gaard. 134. 156. 320. 453.
Eyresfjords-Aatting i Romsdal. 282.
Eystein (Öystein, Östen, Esten).104.
Eystein Amundssön. 356. 357.
Eystein Avaldssön. 691.
Eystein Bergthorssön. 144.
Eystein Biskop i Oslo. 369. 373. 374. 375. 386. 395. 396. 404. 405. 410. 417. 418. 424. 428. 430.
Eystein Einarssön. 709.
Eystein (Augustinus), Erkebiskop. 18.
Eystein Gislessön. 193. 244.
Eystein Gudmundssön. 290.
Eystein Gydas Sön. 248.
Eystein Halvardssön. 465.
Eystein Ivarssön, Klerk. 81.
Eystein Ketilssön. 280.
Eystein (Isakssön) Mugga. 151. 152. 169. 174. 180. 199.
Eystein Ottarssön. 222.
Eystein Raggad. 146.
Eystein Skalde. 145.
Eystein Thordssön, Prest. 453. 504. 515. 520. 521.
Eystein Thoressön. 621.
Eystein Thorgrimssön. 572. 573.
Eystusyn se Öystusyn.
Eyvind Aamundessön. 352.
Eyvind Arnessön. 740.
Eyvind Asmundssön. 634.
Eyvind Biskop i Oslo. 72. 85.
Eyvind paa Braaten. 473.
Eyvind Brandssön. 490. 510.
Eyvind Dyressön. 556. 599. 645.
Eyvind paa Eyaker. 244.
Eyvind Finnssön. 817.
Eyvind Gudbrandssön. 607.
Eyvind Gunnarssön. 307. 331.
Eyvind Gyrdssön. 645.
Eyvind Haakonssön. 320. 321. 331. 404.
Eyvind Halsteinssön. 212.
Eyvind Halvardssön. 492.
Eyvind Ivarssön. 393.
Eyvind Jonssön. 328. 329.
Eyvind Jussessön. 722.
Eyvind Lax. 186.
Eyvind Lifssön. 725.
Eyvind Lodinssön. 350. 734.
Eyvind Olafssön. 182.
Eyvind Paalssön. 441.
Eyvind Prest. 233. 252.
Eyvind Roarssön. 422. 639.
Eyvind Rolfssön. 558.
Eyvind Steinarssön. 400. 401.
Eyvind Thorberassön. 181.
Eyvind Thormodssön. 358.
Eyvind Thorsteinssön. 817.
Eyvind paa Throndarthveit. 87. 88.
Eyvindarvik Sogn. 169.
[851 Navne-Register] 
Fagaberg (Faaberg) Kirke og Sogn. 320. 346. 347. 368. 403. 453. 475. 476. 568. 579. 631. 632. 645. 650. 652. 665. 686.
Falster, Jeppe. 609.
Falster Josef, Væbner. 794.
Fana Kirke og Sogn. 101. 102. 169.
Farastad Gaard. 479.
Fardal Bygd. 513.
Farnanes Gaard. 132. 133.
Faun Bygd. 567.
Fausk Gaard. 190.
Fauskar Bygd. 460. 568.
Faxastad Gaard. 568.
Fen Gaard og Sogn. 682. 731.
Fergus af Rosce. 308.
Fete (Fedde) Sogn. 572.
Fikke Grupendal. 448.
Firmathorp Gaard. 749.
Fimreite Kapel. 261.
Finn. 298.
Finn Agmundssön. 167.
Finn Arnessön. 415.
Finn Eindridessön. 463.
Finn Halldorssön, Provst. 100. 112. 115.
Finn Lodinssön. 722.
Finn Olafssön. 507. 519.
Finn Sigmundssön. 506. 554.
Finn paa Stein. 122.
Finn Thorbjörnssön. 587. 588.
Finn Thorgilssön. 475.
Finn Ulfssön. 186.
Finboge (Finbo) Niklessön, Biskop i Bergen. 568. 591. 703.
Finnestad Gaard. 470.
Finngaarden i Bergen. 425-427.
Fingard Thorsteinssön. 518.
Fingard paa Ylin. 136.
Finnin Gaard. 89. 90. 92. 134. 139. 140. 156. 157. 172. 203. 210. 211. 250. 253. 257. 260. 295. 343. 355. 377. 414. 421. 516. 552. 553. 628. 642. 643.
Finnkell Arnkelssön. 343.
Finnkell Guttormssön. 211.
Finnmarken, Landskab. 482. 483.
Finnö Sogn. 77. 660. 738. 741.
Firdafylke. 170. se Fjordene.
Firikstad Gaard. 410.
Fiskheim (Fiskum) Gaard. 809.
Fiskin Gaard. 49.
Fister Sogn. 381.
Fit Gaard og Sogn. 137. 475. 608. 770.
Fitjar Gaard. 663.
Fjalastad (Fiælastad) Gaard. 398. 505.
Fjalberg Sogn. 787.
Fjall (Fjæld) Gaard. 294. 532. 588.
Fjall Sogn. 123. 290. 365. 452.
Fjallar, Prest. 93. 324.
Fjallastad Gaard. 552.
Fjalstad Gaard. 703.
Fjoner Gaard. 590.
Fjordene (Firdir) Landskab. 150. 187. 195. 200. 344.
Fjosrud Gaard. 336.
Fjæderstad Gaard. 703.
Flagaa Gaard. 408.
Flandern Land. 312.
Flata Gaard. 156.
Flataland Gaard. 515. 711.
Flaten Gaard. 429.
Flegstad Gaard. 7.
Flekkerhus (Slot). 820.
Fleming, Bo, Ridder. 612. 622. 694.697.
Fleming Ivar. 568.
Flensöen. 703.
Fleyte Gaard. 824.
Floar Gaard. 88.
Flogar Gaard. 375.
Flote (Kors) Sogn. 714.
Fluga, Einar, Ridder. 669.
Flugeberg Sogn. 286. 315. 317. 498.
Fodvang Sogn. 567.
Fogn Ö. 660. 661. 740.
Fola Gaard. 252.
[852 Navne-Register] 
Folanger Vand. 244.
Folberg Gaard. 158. 737.
Foldabu Bygd. 276. 277. 567. 589. 650.
Folkastad Gaard. 495.
Folke Bygd (Fylkisbygd, Hafslo). 92. 212. 239. 277 ff. 283. 287. 358. 377.
Folke Ketilssön. 803.
Folke Oudssön. 729. 730.
Folke Thorleifssön. 440. 444. 492.
Folke Vermundssön. 724.
Folkensborg Sogn. 339. 598.
Folkheim Gaard. 697.
Folkvard Alfssön. 599.
Folkvard Jonssön. 697.
Folkvard, Melbygger. 75. 76.
Folkvard Olafssön. 664. 665.
Folkvard Thorssön. 763.
Follo Landskab. 3. 84. 139. 204. 212. 233. 234. 236. 252. 276. 285. 300. 469. 534. 569. 610. 626. 640. 770. 799. 800.
Fonne Thorerssön. 614. 615.
Fonnes (Fones) Sogn. 284.
Forr Gaard. 196.
Fors (Foss) Gaard og Sogn. 323. 395. 420. 632. 781.
Forsheim (Fossheim) Gaard. 185. 224. 476.
Fossar Gaard. 506. 588.
Framnes Sogn. 170.
Franke Hanssön, Raadmand. 817.
Frants Berg, Superintendent i Oslo. 819. - Hanssön. 704.
Frastad Kongsgaard. 457. 458.
Fraun Gaard. 158. 394.
Fraunar Gaard og Sogn. 278. 329. 406.
Frederik I, Konge. 774. 775. 778. 781783. 786. 787. 797.
Frederik II, udv. Konge. 813. 814. 822.
Frederik (Fridrek). 128. 154. 327.
Frederik Björnssön. 486. 488. 489.
Frederik, Kannik i Bergen. 100. 104. 114.
Frederik Könick. 713.
Frederik, Prest paa Vangen. 147.
Frederik Styrkarssön. 601.
Fresjar (Fresje) Gaard. 390. 543. 813.
Frettstad Gaard. 219.
Freybergs Vik. 748.
Freyeberg Gaard. 411.
Freyhof Kirke. 153.
Freyraker Gaard. 542.
Freyshof Gaard og Sogn. 118. 272.
Freysteinsby Gaard. 344.
Freysvik Sogn. 133.
Freyvoller Gaard. 185. 186.
Fridastad Gaard. 679.
Frode Grundessön. 475.
Frode-Gaarden i Lunder. 395.
Frolen Skibrede. 811.
Fron Sogn. 225. 380. 381. 531. 567. 704.
Frosta Bygd. 7. 734. 735. 824.
Fryaal Bygd. 314.
Frændafors Sogn. 344.
Fröeng Gaard. 567.
Fröland Skibrede. 597.
Frölik Thorleifssön. 486.
Fulseraas Gaard. 611.
Furenes Gaard. 546.
Furnes Bygd. 123. 197. 211. 285. 404. 411. 517.
Furnes Kloster i England. 22.
Fylingastad Gaard. 183. 184.
Fylke Gaard. 658.
Fylkeshaug Gaard. 290. 452. 558.
Fyrde Sogn. 140.
Fyri (Fyrri) Gaard. 153. 232.
Fyrisdal Bygd. 491. 492. 625.
Færöerne. 62. 64. 425. 427. 438. 584.
Gaas, Hans, Superintendent. 816.
Gabriel, Klerk. 73.
Galde, (Galle) Christoffer. 812.
Galde Gaute, Ridder. 748. 752. 777. 779. 784. 814.
Galde Nikulas. 328.
[853 Navne-Register] 
Galde, Olaf, Ridder. 749. 761. 762. 774. 778. 779. 790.
Galde Svein. 669.
Galde Tönne. 814.
Galgen Gaard i Bergen. 379. 436.
Galte, Sigurd. 144.
Galtung se Gaute Eirikssön.
Galtunge-Gods. 823.
Gamal Bonde. 82.
Gamal Gunnulfssön. 660.
Gamal Jorundssön. 324.
Gamalsrud Gaard. 525.
Gamlastad Gaard. 130.
Gamme Gaard. 694.
Gand Bygd. 661.
Gard Alfssön. 336.
Gard Gardssön. 382. 394.
Gard Gunnvaldssön. 399.
Gard Thorerssön i Tolga. 443. 447-449.
Gardaas Gaard. 13.
Gardar Bispedömme. 60.
Gardar Gaard og Kirke. 511. 610. 711.
Garde paa Hvitheim. 151.
Garde Rikulfssön. 643.
Garde Thorgeirssön. 499.
Garde paa Vinje. 90. 91.
Gardlaus Gaard. 472. 567.
Gardlid Gaard. 248.
Gata Gaard. 600.
Gaukstad Gaard. 368. 370. 373.
Gaulardals-Fylke. 230. 734.
Gaulsvik Gaard og Sogn. 239. 342.
Gaupne Bygd. 213.
Gausdal Sogn. 276. 415. 486. 567. 568. 641. 704.
Gaut Jonssön. 39.
Gautagaard i Tönsberg. 319. 359. 361.
Gautastad Gaard. 13. 737. 764.
Gauta-Tolga Gaard. 447. 449.
Gaute Amundssön#. 636.
Gaute Aslakssön, Lagmand. 298.
Gaute Eirikssön (Galtung), Ridder. 312. 317. 318. 321. 348. 375. 388-390. 393. 399. 400. 411. 415. 455. 545. 574. 582. 602. 611.
Gaute, Erkebiskop. 678. 683. 684. 693. 710. 718. 732. 735. 736. 740.
Gaute Galle, se Galle.
Gaute Gautssön. 578.
Gaute Isakssön. 140. 145. 152.
Gaute Ivarssön. 779.
Gaute Nilssön se Kane.
Gauteid Bygd. 278.
Gautulf Bendiktssön. 176.
Geble Pederssön, Biskop i Bergen. 797.
Geila Sogn. 291.
Geilestad Gaard. 597.
Geirard se Gerhard.
Geirastad (Geirstad) Gaard og Sogn. 86. 169. 210.
Geirlaug, Bergulfs Kone. 97.
Geirlaug Sveinsdatter. 271.
Geirleif (Geileif) Thorkelssön. 520.
Geirmund (Vermund?). 270.
Geirmund (Germund) Asmundssön. 581.
Geirmund Eirikssön. 633.
Geirmund Helges Fader. 197.
Geirmund Herr. 103. 140.
Geirmund Kolbeinssön. 682. 731.
Geirmund Olafssön. 444.
Geirmund Thofssön. 677.
Geirmund Thorgeirssön. 439.
Geirthrud (Eilifsdatter?) 720.
Geirthrud (Gertrud Eindridesdatter) 710.
Geirthrud- Jepsdatter (Römer). 628.
Geirthrud Paalsdatter, Hustru. 547.
Geirthrud Sigleifsdatter. 226.
Geirulf Thorkelssön, Raadmand i Oslo. 689. 716.
Gelje-Seter. 149.
Gella Gaard. 228.
Gellastad Gaard. 299. 300.
Gellin Gaard. 224.
Gemlestad Gaard. 200.
[854 Navne-Register] 
Gerdaraker Gaard. 147.
Gerde Gaard. 157. 611. 612.
Gerdeshvaal Gaard. 375.
Gerdestad Gaard. 491.
Gerdreim Sogn. 770.
Gerhard (Geirard) Blakmann. 110.
Gerhard (Gert) Byseke. 466.
Gerhard to der Mölen. 466.
Gerhard Rikmann. 130.
Gerhard (Geirard) Sumar. 130.
Gerikstad Gaard. 324. 382.
Geysdal Gaard. 480.
Gerlag, Kannik i Oslo. 50.
Germin Gaard. 553.
Gerpen Gaard og Sogn. 309. 399. 461. 552. 574. 579. 635. 656. 662. 685. 711. 742.
Gertrud se Geirthrud.
Gervin van Alen. 413.
Gervin (Giærwin) Thomassön. 110. 130.
Gesa Vedichesdatter. 387.
Geslin Gaard. 643.
Gesling, I(var), Prest. 6.
Gest paa Bargastad. 537.
Gest Beintssön. 694.
Gest Holk. 688.
Gest Prest i Bergen. 770.
Gest, Thorstein. 224.
Gest Thrond. 140.
Gestgaarden i Skien. 214. 215. 227.
Getestad Gaard. 567.
Gillebrekt (Gildebiært) Anderssön. 290. 315.
Gillebrekt Biskop i Hamar. 48.
Gimsö Kloster. 271. 399. 461.
Gindyrstuga Gaard. 698.
Gisbrekt, Biskop i Bergen. 261. 277. 287. 288. 295.
Gisbrekt Erlendssön. 218.
Gisbrekt Guttormssön. 550.
Gisle Arnbjörnssön. 370.
Gisle Hofmann. 158.
Gisle paa Odinshof. 174.
Gisle Steinssön. 731.
Gizka Gaard. 126. 269. 292. 293. 495. 502. 503. 508. 512. 695. 709. 757. 797. 810.
Gizka Kapel. 234.
Gizzur paa Breidaseter. 97.
Gjallastad (Gellastad) Gaard. 299. 300.
Gjofsrud Gaard. 809.
Gjuf Gaard. 599. 757.
Gjukastein Gaard. 553.
Gjöe (Göye), Mogens. 766.
Glamastad Gaard. 634.
Glasö. 642.
Glein (Gleinna) Gaard. 429.
Glöder Gullhals. 75. 76.
Glöder Olafssön. 451.
Glöder (Glörer) Thorgilssön. 420.
Glöderud Gaard. 354.
Glömin Gaard. 567.
Gnipar Gaard. 82.
Goden, Godene, se Gudine.
Gord Bygd. 468.
Gorgehus (Gurre Slot?). 501.
Gossin, Ö. 709.
Gotskalk, Biskop i Holar. 563. 568. 585.
Gotskalk Könikessön. 498. 515.
Graf (Grof, Gröf) Gaard og Sogn. 6. 637. 678.
Grafarbö Gaard. 363. 440.
Grafdal Gaard. 293. 618.
Grafen (Gröfin) Gaard. 136.
Gran Gaard og Sogn. 330. 538-431. 694. 704. 715.
Grandaas-Herred. 611.
Grannes Gaard. 52. 160. 161.
Granvin (Grenvin, Graven) Sogn. 170. 378. 413. 674.
Grasgardr, Gaard i Bergen. 89-91. 120. 121. 129.
Graudar Gaard. 147. 151. 213. 214. 366.
Grauten Gaard i Bergen. 152.
Grefsheim (Grefsyn, Grefseng) Gaard. 409. 631. 636. 686. 687. 705. 792-794.
Greftesrud Gaard. 602.
[855 Navne-Register] 
Gregers Ulfstand. 810.
Gregor Benediktssön. 62.
Gregor Ivarssön. 97.
Gregor den store, Pave. 624. 690. - IX,
Pave. 9-19. 24. 40. - X, Pave. 58. 65. 67. - XI, Pave. 316.
Greip Throndssön. 156.
Greipstad Gaard. 232.
Grengsthveit Gaard. 222.
Grenin Gaard. 206.
Grennes Gaard. 757.
Grettesrud Gaard. 625.
Griflar Gaard. 213. 214.
Grim Arnessön. 213. 214.
Grim Björnssön. 136.
Grim Halvardssön. 520
Grim Klerk. 185.
Grim Ragnessön. 290.
Grim Sigurdssön. 551.
Grim Steinarssön. 574. 575.
Grim paa Thyrkin. 315.
Grimaland Gaard. 299.
Grimestad Gaard. 568.
Grimsby Gaard. 679.
Grimstad Gaard og Sogn. 302. 344.
Grimsthveit Gaard. 563
Grimsö. 810.
Grindheim Sogn. 156.
Gris, Joakim. 778. 779.
Gris Peder. 749.
Grisen Gaard i Bergen. 161-163.
Grislid Gaard. 447.
Grjotgard Alfssön 297. 298.
Grjotgard (Gregord) Björnssön. 643. 651. 701.
Grotgard Eirikssön. 569.
Grotgard Eyvindssön. 491. 492. 552.
Grotgard (paa Floar?) 87. 88.
Grotgard Olafssön. 673.
Gro Erlingsdatter. 558.
Gro Gunnulfsdatter. 596.
Gro Ivar Prest Söster. 131.
Gro (paa Kraakenes). 87. 88.
Gro Ozzarsdatter. 333.
Gro Sigurdsdatter. 632.
Gro Simonsdatter. 157.
Gro Thorbjörns Kone. 657.
Gro Thordsdatter. 580.
Gro Thorgeirsdatter. 521. 558.
Gro Thronds Kone. 485.
Grunde Björnssön. 197.
Grunde Halvardssön. 492. 564. 585.
Grunde Staalessön. 363.
Grunde Thorbjörnssön. 745.
Grutteland Gaard. 74.
Gryfja (Aa?). 213. 214.
Gryflefjord Gaard. 364.
Gryte-Bekken. 809.
Gryter Gaard. 184. 315. 317.
Gryting Gaard. 97. 115. 225. 226.
Gryting Sogn. 710.
Grögard, Gregard se Grjotgard.
Grönin Gaard. 393.
Grönland (Grenland, Græland) Landskab. 305. 334. 495. 617. 635. 682. 685. 731.
Grönland i Amerika. 59-60.
Grönseter Gaard. 791.
Gudakers Thinglag. 461.
Gudbrand. 86. 178. 188.
Gudbrand Andreassön. 308.
Gudbrand Asbjörnssön. 667.
Gudbrand Aslakssön. 180. 307.
Gudbrand Baardssön. 472. 473.
Gudbrand Birgerssön. 479.
Gudbrand Björnssön. 641.
Gudbrand Erlingssön. 342. 369.
Gudbrand Eyvindssön. 365.
Gudbrand i Gardlid. 248.
Gudbrand paa Gellin. 224.
Gudbrand Haakonssön. 340.
Gudbrand (Gundbrand) Halbjörnssön. 643.
Gudbrand Hebekk (Reidarssön?). 807. 808.
Gudbrand Joarssön. 353. 354.
Gudbrand Klementssön. 704.
Gudbrand Lang. 193. 244. 245.
[856 Navne-Register] 
Gudbrand Larenssön. 807. 808.
Gudbrand Lodinssön. 305.
Gudbrand Magnussön. 439.
Gudbrand paa Medalheim. 184.
Gudbrand Olafssön. 630. 639. 650. 686.
Gudbrand Peterssön. 156. 157. 172.
Gudbrand Prest i Skjeberg. 770.
Gudbrand Reidarssön. 807. 808.
Gudbrand Rolfssön, Vicekantsler. 647.
Gudbrand Sigurdssön. 460.
Gudbrand Steinssön. 489.
Gudbrand Tholfssön. 737.
Gudbrand Thorfinnssön. 370. 375. 402.
Gudbrand Thorgilssön. 740.
Gudbrandsdalir, Landskab. 330. 365.403. 486. 514. 531. 547. 551. 555. 567. 568. 621. 630. 631. 641. 645. 666. 705.
Gudey i Borgund. 257. 269.
Gudfred (Gu/edd/ifri/edd/), Prest. 110. 111.
Gudin Gaard. 216. 217.
Gudine (Godene) paa Baldershol. 274.
Gudine (Goden) Otrekssön. 555.
Gudlaug Lafrinsdatter. 465.
Gudlaug Seljessön. 409. 410.
Gudleif Joarssön. 175-77. 198.
Gudleif Jonssön, Provst. 617. 690.
Gudleik Andreassön, Lagmand. 673.
Gudleik (Guleg) Bruse. 744.
Gudleik Einarssön. 609. 613.614.617.676.
Gudleik Eindridessön. 146.
Gudleik Gudleikssön. 433.
Gudleik Gunnarssön. 499.
Gudleik i Huggul. 126.
Gudleik Jenssön. 636.
Gudleik Jonssön. 164. 643.
Gudleik Olafssön. 665.
Gudleik Ormssön. 241.
Gudleik Paalssön. 154.
Gudleik Prest. 6. 172.
Gudleik Sigurds Broder paa Askvik. 314.
Gudleik Smid. 219.
Gudleik Thord(ssön). 314.
Gudleik Thorsteinssön. 795.
Gudleik Viljalmssön, Ridder. 76.
Gudmand Thoressön. 817.
Gudmund Askelssön. 642. 643.
Gudmund Biskop i Holar. 14. 15.
Gudmund Eilifssön, Prest. 725.
Gudmund Eirik Valkendorfs Tjener. 780.
Gudmund Gudmundssön. 365.
Gudmund Halvardssön. 784.
Gudmund Laurentssön. 314.
Gudmund Olafssön. 717.
Gudmund Peterssön. 502.
Gudmund Prest paa Skeidsmo. 153.
Gudmund Slög. 225. 264.
Gudmund Thjostolfssön. 547.
Gudmund Thorleifssön. 301. 302.
Gudrid. 132. 166.
Gudrid Andfinnsdatter. 134. 135. 156.
Gudrid Anundsdatter. 339. 340.
Gudrid Bödvarsdatter. 712.
Gudrid Husfru. 200.
Gudrid Ingemundsdatter, Hustru. 638.
Gudrid Jonsdatter. 232. 233. 531.
Gudrid paa Mjölastad. 184.
Gudrid Nilsdatter. 658.
Gudrid paa Rjodar. 52.
Gudrid Thorgardsdatter. 669.
GudridThorsteinsdatter. 471.
Gudrin Gaard. 476. 572.
Gudrun 206. 275. 326. 341.
Gudrun Amundsdatter. 600.
Gudrun Anundsdatter, Hustru. 384.
Gudrun Folkesdatter. 363.
Gudrun Ivarsdatter, Fru. 226.
Gudrun Kolbjörnsdatter. 301.
Gudrun Köjas Kone. 120. 121.
Gudrun Lodinsdatter. 389.
Gudrun Olafsdatter. 334.
Gudrun Ormsdatter. 614.
Gudrun Sigurdsdatter. 425-427. 438.
Gudrun paa Stangaland. 52.
Gudrun Thorbjörnsdatter. 157.
[857 Navne-Register] 
Gudrun Thorgilsdatter (Rostung).779.780
GudrunThorkelsdatter. 656.
Gudrun Vegesdatter. 236.
Gudsaas Gaard. 285.
Gudsthveit Gaard. 472.
Gudulf Christianssön, Foged. 535.
Gudulf Gunnulfssön. 645. 646.
Gudrun paa Segtun. 823.
Gudrun paa Ullarhvaal. 139.
Gudö Gaard og Ö. 757.
Gulaasröd Gaard. 809.
Gulberg Gaard. 354. 726. 730.
Gullalid Gaard. 588.
Gullastad Gaard. 74.
Gulle Gaard. 714. 715.
Gulle Jonssön. 357.
Gudrun paa Nordby. 158. 159. 211.
Gudrun Olssön. 729.
Gullfjerding Aatting. 224. 370. 375. 553.
Gullkonnarud Gaard. 465. 765.
Gullskoen Gaard i Bergen. 104.
Gulsna Gaard. 183.
Gulstein Neridssön. 660.
Gunna Geirulfsdatter. 281.
Gunna Sunnifas Datter. 279.
Gunnar (Gunner). 119. 130. 183. 184. 352. 377.
Gunnar Abbed. 114. 116. 786.
Gunnar Alfssön. 286. 310.
Gunnar Amundssön. 631.
Gunnar Aslakssön. 525.
Gunnar paa Aspar. 219.
GunnarBiskop i Hamar. 568. 598. 631. 646.
Gunnar Biskop i Oslo se Holk.
Gunnar Björnssön. 378. 801.
Gunnar Bonde paa Borgar. 75.
Gunnar Brynjulfssön. 320. 368. 412.
Gunnar Döl. 232.
Gunnar Eirikssön, Kannik. 529. 575.
Gunnar Erlendssön. 226.
Gunnar Eysteinssön. 609. 759.
Gunnar Finnkelssön. 737.
Gunnar Gaar. 208.
Gunnar Grenemeid, Prest i Lom. 228.
Gunnar Gunnarssön. 500.
Gunnar Guttormssön. 694.
Gunnar Haakonssön, Raadmand. 716.
Gunnar Halvardssön. 342. 365. 383.
Gunnar Helgessön. 600.
Gunnar Holtessön. 465.
Gunnar Hostig(?). 454.
Gunnar Ivarssön. 276. 277.
Gunnar Jakobssön. 476.
Gunnar Jonssön. 315. 317. 465. 699. 700.
Gunnar Kana. 450.
Gunnar Ketilssön. 328. 586. 662.
Gunnar Kolbeinssön. 260. 261.
Gunnar Krok. 782.
Gunnar Magnessön. 710.
Gunnar Niklessön. 663. 706.
Gunnar Oleifssön. 97. 618. 653.
Gunnar Ormssön. 744.
Gunnar Peterssön. 402.
Gunnar Prest. 82. 119. 131 596.
Gunnar Reyerssön. 744.
Gunnar Roaldssön. 729.
Gunnar Rolfssön. 500. 813.
Gunnar Saam. 196.
Gunnar paa Sandland. 103.
Gunnar Saud. 145.
Gunnar Sekk. 122.
Gunnar Sigurdssön. 386. 403.
Gunnar Simonssön. 482.
Gunnar paa Skodin. 505.
Gunnar Sveinkessön. 599.
Gunnar Sveinssön. 135.
Gunnar Sæmundssön. 480.
Gunnar Thjostulfssön, Kannik i Oslo. 558.
Gunnar Thomassön. 150.
Gunnar Thoraldessön. 240. 526.
Gunnar Thorbjörnssön. 578.
Gunnar Thordssön. 252. 652.
Gunnar Thorerssön. 310. 333. 451.
Gunnar Thorkelssön. 103.
[858 Navne-Register] 
Gunnar Thorleifssön, Prest. 429.
Gunnar Thorsteinssön. 277. 278. 287. 288. 646. 717.
Gunnar Ulfalde. 75. 76.
Gunnar i Vigilsrud. 167.
Gunnar Vigleikssön. 299.
Gunnar Ögjulssön. 582.
Gunnar Ölverssön. 215. 783.
Gunnar Öre. 270
Gunnarud Gaard. 601.
Gunnarsby Gaard. 817.
Gunnbjörg. 192.
Gunnbjörg Halvardsdatter. 559.
Gunnbjörg Helgesdatter. 627.
Gunnbjörg Leidulfsdatter. 619.
Gunnbjörg Simonsdatter. 354.
Gunnbjörg Thormodsdatter, Hustru. 688.
Gunnbjörn Gudbrandssön. 645.
Gunnbjörn i Hodal. 494.
Gunne Eyvindssön. 350.
Gunne paa Gnipar. 82.
Gunne Tholfssön. 269.
Gunne Thorbjörnssön. 271.
Gunne Thorgrimssön. 636. 637.
Gunnhild. 504. 575. 661.
Gunnhild Atlesdatter. 272.
Gunnhild Glödersdatter. 677.
Gunnhild Halvardsdatter. 711.
Gunnhild Helgesdatter. 760.
Gunnhild Olafsdatter. 579. 608.
Gunnhild (Gunl) Ongrimsdatter. 624.
Gunnhild Ormsdatter. 581.
Gunnhild Roaldsdatter. 534.
Gunnhild Sigurdsdatter. 132. 133.
Gunnhild Sölmundsdatter. 402.
Gunnhild Thorbjörnsdatter. 578. 579.
Gunnhild Thordsdatter. 518.
Gunnhild Thorleifsdatter. 451.
Gunnhild Vigleiksdatter. 608.
Gunnlaug Thorleifsdatter. 496.
Gunnleif Audunssön. 535.
Gunnleif Gudbrandssön. 576.
Gunnleik Amundssön. 745.
Gunnleik Gudulfssön. 420.
Gunnleik Gunnaldssön. 618.
Gunnleik Halvardssön. 215. 216. 718.
Gunnleik Helgessön. 280.
Gunnleik Ormssön. 182. 610.
Gunnleik Thorgils´s Fader. 406.
Gunnleik Thorkelssön. 629.
Gunnstein, Prest paa Birkenes. 232.
Gunnstein Steinssön. 661.
Gunnstein Thorgilssön. 729.
Gunnstein Thorsteinssön. 711.
Gunnulf. 444. 690.
Gunnulf Amundssön. 698.
Gunnulf Audessön. 355.
Gunnulf Eirikssön paa Bjarknes. 495.
Gunnulf Gudbrandssön. 206.
Gunnulf Helgessön. 353. 656.
Gunnulf Lensmand. 673.
Gunnulf Neridssön. 582.
Gunnulf Niklissön. 634.
Gunnulf Olafssön. 702. 803.
Gunnulf paa Randheim. 206.
Gunnulf Stenulfssön. 686.
Gunnulf Stigessön. 692.
Gunnulf Sveinkessön. 551. 552.
Gunnulf Sveinungssön. 692.
Gunnulf Thorerssön. 368.
Gunnulf Thorgeirssön, Prest. 368.
Gunnulf Thorsteinssön. 726. 730.
Gunnvald Anundssön. 304. 306.
Gunnvald Helgessön. 280.
Gunnvald Rolleifssön. 585.
Gunnvor. 145. 172. 234. 615.
Gunnvor Gunnesdatter. 615.
Gunnvor Hallsteinsdatter. 498.
Gunnvor Husfru i Brekka. 204.
Gunnvor Kolbeinsdatter. 285. 300.
Gustav I. Vasa, Sveriges Konge. 787.
Gutland Gaard 186.
Gutte koll. 123.
Guttorm. 52. 224. 274. 409.
[859 Navne-Register] 
Guttorm Alfssön 330. 340. 342.
Guttorm Amundssön. 453. 668.
Guttorm Andreassön. 369.
Guttorm Arnthorssön. 206.
Guttorm Benktssön, Væbner. 476. 512.
Guttorm Biskop i Stavanger. 231.
Guttorm paa Bolstad. 132.
Guttorm Brandulfssön (Branolfss.). 239. 358.
Guttorm Dyressön. 784.
Guttorm Eindridessön. 509. 510.
Guttorm Eirikssön. 176.181.223.230.667.784.
Guttorm Erkebiskop i Nidaros. 2. 4.
Guttorm Eyvindssön, Væbner. 574.
Guttorm Fadde Aslakssön. 393.
Gutttorm Gudbrandssön, Lagmand. 295.
Guttorm Haavardssön. 442.
Guttorm Hafthorssön. 158. 208.
Guttorm Hallessön. 137.
Guttorm Haraldssön. 622.
Guttorm Helgessön. 138. 151. 159. 178.
Guttorm Jonsson. 167. 507.
Guttorm Kaaressön. 653.
Guttorm Ketilssön. 235.
Guttorm Kolbjörnssön, Ridder. 138. 141. 152. 159. 161. 171. 181-183.
Guttorm Nilssön, Lagmand. 789. 797-799.
Guttorm Paalssön. 195. 562.
Guttorm Paalssön, Provst og Fehirder. l90. 191. 202. 212.
Guttorm Prest. 172. 452.
Guttorm Rolfssön. 431.
Guttorm Sigurdssön. 384.
Guttorm Simonssön, Prest. 354.
Guttorm Skruk. 476.
Guttorm Thorlaugssön. 272. 280. 281. 283.
Guttorm Thorleifssön. 237.
Guttorm Thorsteinssön, Prest. 356. 357.
Guttorm Throndssön. 395.
Guttorm Thrydikssön. 379.
Gyda. 233. 241.
Gyda Ivarsdatter. 248.
Gylaug Thorkelsdatter. 406. (Gyldenhorn) se Erik Erikssön. (Gyldenlöve). Anna Nilsdatter. 812. (Gyldenlöve) Ingeborg Nilsdatter. 812. (Gyldenlöve) Lucie Nilsdatter. 811. 812.815.816. (Gyldenlöve) Margareta Nilsdatter.799-801. 812. (Gyldenlöve) Nils Henrikssön, Ridder. 679. 683. 707. 732. 734. 761. 778. 811. (Gyldensparre), Görvel Fadersdatter. 787. 788. 810.
Gyldenstjerne, Knut, til Tim. 809.
Gyldenlöve Mogens, Ridder. 821.
Gylfringrud Gaard. 610.
Gylmheim Gaard. 217.
Gyltan Gaard i Bergen.104.329.355.356.
Gynt Jonssön, Prest. 463.
Gyrd (Gjurd). 416. 486.
Gyrd Aslessön, Biskop i Oslo. 259. 268.
Gyrd Bjærtssön, Prest. 562. 565.
Gyrd paa Haug. 294.
Gyrd Leidulfssön. 389. 390.
Gyrd Thorerssön. 454. 520.
Gyrid Andresdatter. 72. 171. 306.
Gyrid Aslaksdatter. 653.
Gyrid Einarsdatter. 518.
Gyrid Erlingsdatter. 170. 245. 491.
Gyrid Hallbjörnsdatter. 323.
Gyrid Jonsdatter. 402.
Gyrid Karl Gunnarssöns Husfru. 200.
Gyrid Oddsdatter. 145.
Göde paa Mjölastad. 184.
Gödiche Gödichessön. 436.
Görvel (Fadersdatter). 787. 788. 810.
Haa (Haes) Bygd. 349.
Haaböl Sogn. 222. 386. 409. 472. 473. 480. 511. 524. 525. 562. 565. 785.
Haadal Gaard. 494.
Haaheim Gaard og Sogn. 200. 306.
Haaland Gaard. 661.
Haakon. 175.
Haakon Agmundssön. 326. 353. 361. 373. 394. 421. 430. 432. 441.
[860 Navne-Register] 
Haakon Agmundssön, Ridder. 141. 160. 229.
Haakon Alfssön, Prest. 235. 236.
Haakon Atlessön. 237.
Haakon Baardssön, Husfoged. 446.
Haakon, Biskop i Bergen. 190. 199. 201. 207. 209. 218
Haakon, Biskop i Oslo. 35-37. 48.
Haakon, Biskop i Stavanger. 444. 466.
Haakon i Dagsgard. 228.
Haakon Einarssön. 270. 285.
Hakon, Erkebiskop i Nidaros. 50. 51.
Haakon Eskilssön. 556.
Haakon Eyvindssön. 346.
Haakon paa Gerikstad. 324.
Haakon i Grimstad, Prest. 344.
Haakon Gunnarssön. 398.
Haakon Guttormssön. 178. 401. 410. 431. 435. 436. 455. 475. 490.
Haakon Haakonssön, Konge. 9-11. 13. 1820. 25-31. 33. 35-38. 41. 43. 47. 48. 101. 111.
Haakon Helgessön. 276. 688.
Haakon i Hvaalar. 148.
Haakon Höskuldssön, Lagmand i Oslo. 558.
Haakon Ivarssön. 127. 131. 132. 141. 148. 159.
Haakon Jonssön. 216. 217. 276. 341. 444.
Haakon Jonssön, Væbner. 308. 309. 341. 348. 375.
Haakon Ketilssön. 632.
Haakon Kusker. 153.
Haakon V. Magnussön, Konge. 73. 77. 78. 82. 84. 85. 93. 94. 96. 99-102. 106-108. 110. 111. 113. 115. 116. 118. 122. 127. 131. 138. 141. 143. 240. 243. 289. 295. 499.
Haakon VI. Magnussön, Konge. 230. 231. 280. 283. 290. 291. 296. 311. 313. 318. 320. 321. 329. 337. 338. 351. 362. 374. 385. 415. 416. 456.
Haakon Nikolaussön. 200.
Haakon Olafssön. 659.
Haakon Prest. 163. 243. 792. 793. haakon Prædikebrödrenes Provincial. 41.
Haakon Sigurdssön. 335. 391. 437. 438. 450. 486. 502. 512.
Haakon Skart. 395.
Haakon Sveinssön, Prest. 529.
Haakon Sverressön, Konge. 39.
Haakon Thorbjörnssön 578. 794.
Haakon Thorerssön. 97.
Haakon Thorgeirssön. 347.
Haakon Thorsteinssön. 646. 658. 669.
Haakon Thuridssön. 277.
Haakon Valthjofssön. 342.
Haakonaraas Gaard. 578.
Haalogaland (Helgeland), Landskab. 142. 303. 364. 365. 482. 483. 548. 797. 799.
Haard (Hordt) Bengt, Lagmand. 813.
Haathveit Gaard. 103. 280. 360. 518. 563. 564. 724.
Haavard (Havord). 139. 219.
Haavard Askessön, Væbner. 600.
Haavard Biskop i Hamar. 291.
Haavard Botolfssön. 419. 471. 512. 514. 516. 552. 553.
Haavard paa Dvergastein. 82.
Haavard Eirikssön. 314.
Haavard Erlingssön. 343.
Haavard Glysbud. 133.
Haavard Hallessön. 147.
Haavard Halvardssön. 677.
Haavard paa Herjulfstad. 315. 317.
Haavard Jonssön. 486.
Haavard Lodinssön. 468.
Haavard Nilssön. 699. 700.
Haavard Prest. 5. 82. 119. 120. 125.
Haavard Saljasön. 633.
Haavard Sigurdssön, Lagmand. 351.
Haavard Thorerssön. 580.
Haavard Thorsteinssön. 465.
Haavard Ulfssön. 238. 241.
Haavardstad Gaard. 469.
Haavardsthveit Gaard. 429.
Haavæte (?) Gaard. 206.
[861 Navne-Register] 
Hadaland, Landskab. 226. 288. 307. 379. 386. 395. 471. 653. 694. 714.
Haddaland, Grænd. 698.
Haddingjadal, Landskab. 342. 460. 468.
Hadrian Falkener, Borgermester. 812. 816.
Hadrian (Adrian), Pave. 1. 16.
Hafer Hafssön. 322. 330.
Hafer Styrkarssön. 517.
Hafsaas Gaard. 187.
Hafslo Sogn. 148. 237. 277. 278. 287. 358. 377.
Hafsvaler Gaard. 477. 568. 703.
Hafthorer (Hafthor) Eysteinssön. 357.
Hafthorer Finnkelssön. 404.
Hafthorer Jonssön, Ridder. 118. 119. 138. 174.
Hafthorer Muslid. 774.
Hafvik Gaard. 399.
Hagbard i Hjaltaberg. 181.
Hage Gaard. 63. 145. 183. 322.
Hakastad Gaard. 296.
Hakasteins Kirke. 271.
Halfdan i Arnafjord. 97.
Halfdan paa Bruarseter. 81.
Halfdan Eirikssön, Prest. 442.
Halfdan (Haldan) Jonssön. 734.
Halfdan Magnussön, Raadmand. 456.
Halfdan Prest. 56. 442.
Halfdan Rafnssön. 97.
Hall Eindridessön. 122.
Hall Prest paa Agvaldsnes. 145.
Hallad Skjaldulfssön, Raadmand i Tunsberg. 393.
Hallad Thorkelssön. 514.
Hallafoss Gaard. 328.
Hallaland Gaard. 632.
Hallanger Gaard. 140. 152.
Hallaseter Gaard. 710.
Hallbjörg. 175.
Hallbjörn Björnssön, Provst. 401. 410. 423. 431-436.
Hallbjørn Gest. 133. 213. 214.
Hallbjørn Reidulfssön. 485. 547. 550. 555.
Halldisarbakke Gaard. 185.
Halldor#. 91. 119. 181. 210.
Halldor Audulfssön. 722.
Halldor Björnssön. 612.
Halldor Bonde i Övregard. 82.
Halldor Duk. 134. 139. 157. 296.
Halldor Eindridessön. 402. 403.
Halldor Erlingssön. 132.
Halldor Jonssön. 202. 220. 249. 507.
Halldor Ketilssön. 175.
Halldor Koll, Ridder. 63.
Halldor Lassesön. 774.
Halldor Olafssön. 250. 253.
Halldor Sigurdssön paa Hjalpestein. 658.
Halldora, Orm Svartes Kone. 121. 133. 134.
Halldorhus, Jord. 727.
Halldorsrud Gaard. 363.
Halle Audunssön. 743.
Halle Dyressön. 302.
Halle paa Fit. 137.
Halle paa Rogn. 89-91. 93. 134. 135.
Halle Steinarssön. 744.
Halle paa Sunnby. 298.
Hallgeir Kvikssön. 562.
Hallgerd Sigurdsdatter. 132. 133.
Hallgrim Thomassön. 480.
Hallingsbakke Gaard. 344.
Hallkatla paa Söm. 52.
Hallkel (Bonde). 86.
Halle Hallkelssön, Ridder. 144.
Halle Klerk. l47.
Halle Mær. 6.
Halle Sighvatssön. 486. 488. 489.
Halle Sigurdssön. 335.
Halle Thorgilssön. 606. 607.
Hallof Björnssön. 99.
Hallstein Baardssön. 329. 334.
Hallstein Brase. 89.
Hallstein Disk. 224.
Hallstein Josteinssön. 250. 253. 257. 260.
Hallstein Neridssön. 515.
Hallstein Ormssön. 213. 214.
[862 Navne-Register] 
Hallstein Smid. 544.
Hallstein Thorerssön. 103.
Hallstein Thorlakssön. 785.
Hallstein Thorsteinssön. 237. 250.
Hallstein i To. 222.
Hallvard. 136. 275. 310. 610.
Hallvard Aasasön. 147.
Hallvard Abbed i Halsnö. 201.
Hallvard Agmundssön. 149. 240. 612.
Hallvard Alfssön. 341. 610.
Hallvard Andressön. 169. 633.
Hallvard Arnaldssön. 222. 285.
Hallvard Arnessön. 498. 569. 576. 617.
Hallvard Arnfinnssön. 184.
Hallvard Asbjörnssön. 746.
Hallvard Arnulfssön. 232.
Hallvard Aslakssön. 581. 618.
Hallvard Audunssön. 535. 597.
Hallvard Bengtssön. 622.
Hallvard, Biskop i Hamar. 94. 185. 190. 227. 242. 261. 291.
Hallvard, Biskop i Oslo. 294. 300. 303.
Hallvard Bjarnessön. 259. 264. 268. 367. 401.
Hallvard Björnssön. 420. 505. 585. 746.
Hallvard Botolfssön (Prior?). 378.
Hallvard, Byfoged i Oslo. 602.
Hallvard Darre. 484.
Hallvard Eilifssön. 376.
Hallvard Eirikssön. 472. 665.
Hallvard Erlendssön. 662. 663.
Hallvard Erlingssön. 600.
Hallvard Eysteinssön. 468. 666. 694.
Hallvard Eyvindssön. 421. 652. 672. 673.
Hallvard paa Fossheim. 185.
Hallvard Gamle. 219.
Hallvard Gardssön. 627.
Hallvard Grjotgardssön. 214.
Hallvard Gudbrandssön. 256.
Hallvard Gudleifssön, (Gudleikssön). 358. 443. 453. 454.
Hallvard Gudmundssön. 330. 340.
Hallvard Gunnarssön. 122. 632.
Hallvard Guttormssön. 508.
Hallvard Haavardssön. 472. 747.
Hallvard Halvardssön. 543-545.
Hallvard Helgessön. 280.
Hallvard Hergjulssön. 680. 681.
Hallvard paa Holt. 146.
Hallvard Hugessön. 744.
Hallvard Kannik. 94. 105. 115.
Hallvard Ketilssön. 496. 497. 515. 585. 599.
Hallvard Lidvordssön. 656.
Hallvard Narvessön. 384.
Hallvard Neridssön. 634. 759.
Hallvard Nikolaussön. 334.
Hallvard Olafssön. 279. 444. 460. 738. 741. 743.
Hallvard Prest i Medalhus. 710.
Hallvard Prostar (?). 147.
Hallvard Reidarssön. 569. 585. 617. 632. 657#.
Hallvard Rolfssön. 454.
Hallvard paa Sennastad. 442.
Hallvard Sigurdssön. 459. 497. 525. 530. 550. 726. 730.
Hallvard Sigvaldssön. 89. 90.
Hallvard paa Skuterud. 86.
Hallvard Smid. 192.
Hallvard Stall. 338.
Hallvard Staur. 225. 264.
Hallvard Steinulfssön. 602. 625. 696.
Hallvard Thorbjörnssön. 742.
Hallvard Thordssön. 214.
Hallvard Thorerssön. 165. 356. 566.
Hallvard Thorgeirssön. 433. 435. 436. 616. 632. 660. 680.
Hallvard Thorgilssön. 564. 637.
Hallvard Thorsteinssön paa Griflar. 186.
Hallvard Throndssön. 484. 485.
Hallvard Ulfssön. 513. 803.
Hallvard Valebrand. 453.
Hallvard Vegeirssön. 694.
Hallvard Ölverssön (Ulverssön). 744. 802. 803.
Hallvardmo Gaard. 740.
Hallvardsrud Gaard. 445. 633.
Halmö Sogn. 642.
[863 Navne-Register] 
Halsnö (Haulsna) Kloster. 105. 126. 128. 199. 200-202. 491. 575. 786. 787.
Hamar Biskop. 11. 31-33. 37. 48. 55. 62 ff. 82. 85. 94 ff. 123. 185. 190. 227. 242. 261. 291. 375. 395. 471. 485. 538. 547. 550. 568. 598. 631. 646. 675. 694 ff. 704. 715. 720. 727. 736. 750. 753. 760. 774. 776 ff. 779. 794.
Halsnø Domkapittel. 12. 37. 94. 95. 675. 704. 715. 760.
Halsnø Domkirke. 11. 12. 37. 191. 267. 547. 675. 698. 703. 704. 727. 760.
Halsnø Kanniker. 37. 94. 95. 194 ff. 235. 242. 271. 306. 315. 317. 322. 368. 409. 411 ff. 452. 476. 485. 539. 541. 547. 550. 568. 636. 666. 704. 715. 737. 792. 796.
Halsnø Gaard. 74. 145. 326. 567. 807.
Halsnø Sogn. 169.
Hamarstad Gaard. 13.
Hanaholm Gaard. 304. 306. 334. 335. 353. 619.
Hanaholt Gaard. 706.
Hananger Gaard. 679. 801. 823.
Hanastad Gaard. 703. 760.
Hane Gaard. 661.
Hangarder. 563.
Hans, Konge. 654. 672. 678. 680. 683. 691 ff. 695. 716. 720 ff. 728. 732 ff. 735.
Hans Anderssön, Abbed i Hovedö. 787.
Hans Bagge, Lagmand. 797. 799.
Hans Bokk. 729.
Hans Bylo (Bülow?). 774.
Hans Fisker. 708.
Hans Haakonssön. 715. 725.
Hans Hanssön. 817.
Hans Hanssön Sass, Kannik i Oslo. 640. 690.
Hans Henrikssön. 665. 786.
Hans (Hannes) Hermanssön. 662.
Hans Holst i Lund. 810.
Hans Krukov se Krukov o. fl.
Hans Laurentssön. 677. 700.
Hans Mule se Mule.
Hans, Mynter. 312.
Hans Peterssön. 704. 727.
Hans, Prest. 373. 727. 770. 791.
Hans Reff se Reff.
Hans Rytzenberg, Kjöbmand. 466.
Hans Skomaker. 477.
Hans Teiste, Biskop, se Teiste.
Hans Thidigssön. 397.
Hans (Joannes) Tolner. 776.
Hans Westhoff, Kjöbm. i Bergen. 466.
Hans se Johan, Johannes, Jon.
Hansestæderne. 347. 467.
Harald. 149.
Harald Arnessön. 485. 743.
Harald i Borgarfjord. 81.
Harald Eilifssön. 301.
Harald Gudmundssön. 717.
Harald Gunnarssön. 471.
Harald Haakonssön. 362. 399. 400.
Harald Hjalt. 133.
Harald paa Hol. 198.
Harald Jonssön. 395. 575.
Harald Kolbjörnssön, Lagmand. 229. 230. 395. 408. 569.
Harald paa Misheim. 219.
Harald Nikulassön. 247.
Harald Olafssön 508. harald Paalssön 183. 184.
Harald, Prest. 128. 555. 658.
Harald Sörkverssön. 638.
Harald Tholfssön. 298.
Harald Thorgeirssön. 622.
Haralden Gaard i Tönsberg. 664.
Haraldsgaard i Oslo. 300.
Haraldstad Gaard. 331. 531. 532. 621.
Hardangbek Gaard(?). 614. 615.
Hardanger Landskab. 140. 143. 152. 170. 289. 296. 325. 405. 406. 413. 509. 562. 609. 674.
Hardenberg, Eiler. 821.
[864 Navne-Register] 
Hareid Olafssön. 216.
Harestad Gaard. 703.
Harhamar Ö. 292. 293.
Hartvik Henrikssön. 512. 567. 568.
Hartvik Krumedike se Krumedike.
Hartvik Lambershövet. 466.
Hasle Gaard. 336. 418. 679.
Hattarböl Gaard. 306.
Hatteberg Gaard. 789. 801.
Haug Gaard og Sogn. 50. 51. 128. 294. 473. 808. 809. jfr. Eiker.
Haugaland Gaard. 128. 227.
Haugalid Gaard. 119.
Haugen, Haugar, Gaarde. 86. 89. 429. 457. 472. 816.
Haugsjaa Gaard. 324. 639.
Hauk Erlendssön, Ridder. 86. 89. 93. 96. 112. 129. 131. 132. 136. 143. 178.
Hauk Lodvardssön. 643.
Hauk Prest. 199. 396.
Haukaas Gaard. 388.
Haunar Sogn. 168.
Haus Sogn. 110. 112. 169.
Hausathveit Gaard. 296. 378.
Hauskeid Sogn. 638.
Hedde Heddssön. 805. 806.
Hedemarken, Landskab. 158. 208. 226. 369. 411. 460. 465. 567 ff. 612. 631. 636. 652. 659. 672. 682. 703. 705. 737. 756. 759. 774. 778.
Hedin Agmundssön. 369.
Hedin paa Reykholt. 165. 176.
Hedinstad Sogn. 192. 297. 336. 383.
Heffwe gwld (?). 720.
Heggin Gaard og Sogn. 146. 451. 484. 567. 588.
Heggjar Sogn i Valders. 216.
Heggland Gaard. 324.
Heggseter Gaard. 399.
Heidalsmo se Heydalsmo.
Heidarheim Gaard og Sogn. 183. 304. 339. 476. 509. 581.
Heidebö Gaard. 610.
Heigjavad. 210.
Heimar Gaard. 178.
Heimdal Gaard. 270.
Heimnes Gaard. 63.
Heitradal (Hiterdal) Sogn. 609. 792.
Helga. 187. 380.
Helga Abbedisse i Gimsö. 461.
Helga Azzursdatter. 403.
Helga Eyvindsdatter. 575.
Helga Halvardsdatter. 333.
Helga (Hellige) Jonsdatter. 759.
Helga Kolbjörnsdatter. 389.
Helga (Helge) Rolfsdatter. 763.
Helga Thormodsdatter. 680.
Helgaland Gaard. 366. 558.
Helganes Gaard. 364.
Helgarud Gaard. 123.
Helge. 275. 474. 691. 692.
Helge Alfssön. 333.
Helge Amundssön. 454. 582. 585. 586.
Helge Arnessön. 359. 361.
Helge Baardssön. 283. 342.
Helge Bergulfssön. 508.
Helge Biskop i Oslo. 123.
Helge Björnssön. 600. 663. 715. 716.
Helge Einarssön. 280.
Helge Eysteinssön. 380.
Helge Geirmundssön. 196. 197.
Helge Gudleikssön. 665. 820.
Helge Gunnarssön. 681.
Helge Halvardssön. 373. 381.
Helge Hvasse. 142.
Helge Hvatssön, Prest. 247.
Helge Höskuldssön. 524. 525.
Helge Ivarssön. 130. 221.
Helge Jonssön. 217. 328.
Helge Ketilssön. 497.
Helge Kugg. 192.
Helge Paalssön. 286.
Helge Simonssön. 150.
Helge Skjalg. 120.
[865 Navne-Register] 
Helge Sveinssön, Prest. 476. 493. 519.
Helge Thoraldssön. 468.
Helge Thorbjörnssön. 315.
Helge Thordssön. 444. 609.
Helge Thorerssön. 332.
Helge Thorgautssön. 361. 406. 419. 421. 423.
Helgeberg Gaard. 144.
Helgeseter Kloster. 33. 49.
Helgestad Gaard. 327. 330.
Helgö (insula sancta). 12. 452.
Helheim Gaard. 103. 815. 816.
Helleif, Helleik se Herleif, Herleik.
Helleland Gaard. 638.
Hellestad Gaard. 13.
Hellin (Helin) Sogn. 744.
Helsingland, Landskab. 189. 761.
Hem Sogn. 429. 587.
Heming Gyrdssön, Prest, 452.
Heming Henningssön. 544.
Heming Lagmand. 104.
Heming Prest i Ör. 344.
Hengestig Gaard. 554.
Hennin Sogn. 208.
Henning Albrektssön. 575.
Henning Guttormssön. 631.
Henning Kokk. 688.
Henrik. 130. 300. se Henze.
Henrik Abbed i Utstein. 755.
Henrik Bille. 789.
Henrik Biskop af Orknöerne. 478.
Henrik Abbed i Sorö. 741. 749. 780.
Henrik Einarssön, Kannik. 178. 202.
Henrik Hermanssön, Prest. 459.
Henrik (Henrikssön), Kantsler. 312(?). 348.
Henrik Hining Gerhardssön. 130.
Henrik Jonssön, Ridder. 607.
Henrik (Kalteisen), Erkebiskop. 593.
Henrik Kannik paa Orknö. 32.
Henrik VI, Konge af England. 548. 549.
Henrik Kracht. 479.
Henrik Krumedike se Krumedike.
Henrik Mykkelsdorp, Rigsraad. 312(?). 348.
Henrik Nilssön, Kannik. 811. 812.
Henrik Papendorp. 466.
Henrik Peterssön. 820.
Henrik Rutenberg. 466.
Henrik Sinclar, Jarl af Orknöerne. 308. 341. 345.
Henrik Skaat (Skakt?). 487.
Henrik Skalm (Schalim). 373.
Henrik Sparken. 478.
Henrik Swicker. 466.
Henrik Thorerssön. 722.
Henrik Thrulssön. 817.
Henrik Vilhelmssön, Raadmand. 378.
Henrik Wittenhagen. 558. 589.
Henze, forskjellige af dette Navn. 109. 110.
Henrik (Hinzi) Fors. 389. 390.
Henrik i Krakken. 293.
Henrik Prest i Sandvin. 420.
Henrik Ræver. 379.
Herastad Gaard. 219.
Herbjörg (Herborg) Guttormsdatter. 408.
Herbjörg Ivarsdatter. 381.
Herbjörg Thorbjörnsdatter, Hustru. 779. 780.
Herbjörn Herbjörnssön. 147.
Herbjörn Paalssön. 639.
Herbjörn Thorgilssön. 701.
Herbrand. 138. 139.
Herbrand Aasulfssön. 649. 650. 663.
Herbrandsgard, Gaard. 629. 630.
Herdis Thorvaldsdatter. 178. 179. 270. 367.
Herdla Sogn. 101. 102. 544.
Herdslevik Sogn. 115.
Heredal Gaard. 579.
Herekseid Sogn. 564. 585.
Hergils Drengssön. 569. 617.
Hergils Halvardssön. 698.
Herjedal, Landskab. 494. 824.
Herjulfstad Gaard. 184. 315. 317. 637.
Herlaug, Abbed i Heresvad. 741. 742.
Herlaug Biskop i Oslo. 694. 695. 704. 716. 720.
Herlaug Götstafssön. 502.
Herlaug Mathiassön, Lagmand i Oslo. 568.
[866 Navne-Register] 
Herlaug Peterssön, Væbner. 496. 510. 532. 534. 579. 582. 585. 586. 609. 619. 620. 744.
Herleif Jonssön, Korsbroder i Oslo. 353.
Herleif a Tiollum. 153.
Herleik Kolbjörnssön. 638. 659.
Herleik Olafssön. 440.
Herleik Thjostulfssön. 706.
Herleiksrud Gaard. 356.
Herluf Trolle, Rigsraad. 821.
Herman, Biskop i Hamar. 671. 694. 695. 704. 714. 720. 727.
Herman Kolnare i Englagard. 111.
Herman Krampe. 740.
Herman Lange, lybsk Kjöbm. 466. 512.
Herman Laupare. 390.
Herman van Minden. 412. 413.
Herman Molteke. 484. 556.
Herman Nymann. 530.
Herman Oldendorp. 466.
Herman Skult. 111.
Herman van Soost. 466.
Herman Vilhelmssön. 768.
Herman Wytte, Kmd. i Bergen. 466.
Hermansby Gaard. 448.
Hermund Asbjörnssön. 327.
Hermund Thorsteinssön. 120.
Herransgaard i Skien. 673. 680. 691.
Herrisvad Kloster. 12. 741. 742.
Hervald Olafssön. 710.
Herveland Gaard. 13.
Hesestad (Hysestad) Gaard. 410.
Hesta-Myren. 809.
Hestby Gaard. 447. 448. 462. 660. 661. 798.
Heydalsmo Sogn. 103. 281. 571. 651. 660.
Heynin Gaard. 13.
Heyninjar Gaard. 168.
Heyvaag (Hövaag) Sogn. 639.
Hide i By. 122.
Hidsdal Gaard. 128.
Hile Gaard. 381.
Hildugaard i Bergen. 120. 152.
Hillestad Gaard. 409.
Hilmin Gaard. 216.
Hindaraa Sogn. 63.
His Sogn. 140.
Hisingaby Gaard. 484. 487.
Hisingen Ö. 781.
Hjage (Hiæge) Asmundssön. 671.
Hjalle Gaard. 397.
Hjalmaland Sogn. 323. 381. 419.
Hjalmar Gaard. 133.
Hjalmsengene, Jord. 424. 509.
Hjalparegaard i Oslo. 123. 229. 285.
Hjalpestein Gaard. 452. 657. 658. 669.
Hjalsa Kirkesogn. 638.
Hjaltaberg (Hjelteberg) Gaard. 181.
Hjaltland (Hjatland, Hetland), Ögruppe. 8. 81. 97. 179. 308. 367. 426 ff. 438 ff.
Hjardal (Hjartdal) Bygd. 479. 496. 515. 698. 711. 726. 760. 761. 784.
Hjardals-Vand. 249.
Hjardberg Gaard. 168.
Hjargenes Gaard. 429.
Hjarne (Hjerne), Jens, Ridder. 412. 483. 487.
Hjarrande Beinteinssön. 384.
Hjarrande i Lid. 173.
Hjarrande Olafssön. 440.
Hjarrande (Hjerrand), Thoralds Fader. 577.
Hjarrande Tharaldssön, Provst. 495. 552.
Hjondal Gaard. 520.
Hjordal (Hjardal, Hjördal?) Bygd. 479.
Hjörmund Arnessön. 272.
Hnausen Gaard i Bergen. 111.
Hoböl, Hodal o. s. v. se Haaböl o. s. v.
Hof Gaard. 119. 120. 190. 192. 276. 322. 343. 412. 568. 703. 718.
Hof Kirke og Sogn. 118. 228. 235. 252. 305 ff. 314. 322. 330. 332. 340. 354. 365. 412. 452. 477. 492. 555. 617. 633. 647. 658. 669. 704. 718. 770.
Hofheimadal Bygd. 610.
Hofland Gaard. 146. 312. 325. 629.
Hoflandsidd (?) Gaard. 328. 476. 509.
[867 Navne-Register] 
Hofstaven paa Thoten. 657.
Hofstranden Bygd. 335. 497.
Hofsvaal (Hafsval) Gaard. 477.
Hofs-Vangen paa Thoten. 412.
Hofund Bygd 399. 635. 662.
Hofvin Gaard og Sogn. 158. 208. 211. 347. 403 ff. 452. 517. 646. 745. 792.
Hogin (Hogne?) paa Hamar. 326.
Hognesvaag Gaard. 364.
Hol (Holen) Gaard. 165. 181. 198. 277. 567.
Holar Gaard og Sogn. 235. 408. 597. 675.
Holdabö (Holleby) Gaard. 479. 748.
Holdliden Bygd. 531. 666.
Holgeim Gaard. 494.
Holgeir Kvikssön. 472.
Holk, Amund. 671.
Holk Gest. 688.
Holk Gunnar, Biskop i Oslo. 574. 587. 602. 613. 615. 623. 637. 663. 664.
Holk Lars. 817.
Holkaby Gaard. 113.
Holksbol Jord. 688.
Hollin (Holden) Sogn. 333. 637. 747.
Hollo (firir), Strög p. Söndmöre. 695.
Hollolf Sigurdssön. 402.
Hollrod Hallsteinssön. 377.
Hollrod paa Ringheim. 90. 91.
Hollænder-Stræde i Bergen. 789.
Holm paa Fylingstad. 183. 184.
Holm Neridssön. 629.
Holm Sigurdssön. 399.
Holm Gaard og Sogn. 344. 496. 726. 748.
Holmedal Sogn. 185.
Holmer Gaard. 568.
Holmröst Gaard. 314.
Holmstein (Homstein). 153.
Holsarf Gaard. 335.
Holseta Gaard. 199.
Holt (Holter) Gaard og Sogn. 146. 222. 324.
Holtaalen Sogn. 791.
Holte Gunnarssön. 225. 264. 292. 302. 303.
Holte Jonssön. 551.
Holte Redarssön. 635.
Hongdar (?) Gaard. 131.
Honorius III, Pave. 2. 4-6. 8. 24. 690.
Honorius IV, Pave. 67. 70.
Hordeland (Harduland). 167. 230.
Horgin Gaard og Sogn. 13. 307. 386. 395. 714.
Horn, Horne, Gaard. 205. 638.
Hornbor Ö og Sund. 347. 748. 749.
Hornborstad Gaard. 460.
Hornvin Gaard. 250.
Horveidsaa Gaard. 140. 628.
Hosanger Sogn. 169.
Hoskold paa Hol. 165.
Hoskold Hoskoldssön, Biskop i Stavanger. 747. 750. 755. 777. 779.
Hosmestad Gaard. 13.
Hovdastad Gaard. 575.
Hovde, Hovden, Gaard. 63. 458. 739.
Hovedö Kloster. 3. 6. 25. 30. 95. 116. 193. 244. 258-261. 263-265. 268. 558. 649. 654. 687. 787.
Hudreim Bygd. 748.
Huge, Prest. 104.
Huge Thorerssön. 515.
Huggul Ö. 126.
Hugleik. 6.
Hugleikstad Gaard. 13.
Huguicio de Castellione. 67. 71.
Humblestad Sogn. 703.
Hummer, Thure. 704.
Hun Gaard. 183. 184. 459. 525.
Husaby (Husabö) Gaard. 179. 627.
Husavik Gaard. 425. 427. 438.
Husum (Huse) Gaard. 427.
Hval, Hvalen, Gaard og Sogn. 90. 148. 170. 181 ff. 182. 197. 701. 703. 710.
Hvalaby Gaard. 386.
Hvalar Gaard og Öer. 148. 335.
Hvalheim Gaard. 392.
Hvalvik Gaard. 183.
Hvamm Bygd og Gaard. 92. 104. 151. 169. 174. 180. 181. 184. 212. 274. 358. 631.
[868 Navne-Register] 
Hvitfeld, Christoffer. 799. 805. 821.
Hvitfeld Peder, Kantsler. 813. 820-822.
Hvidt, Christiern. 704.
Hvirfilberg Gaard. 188.
Hviteseid Sogn. 88. 422. 535.
Hvitestein Gaard. 634. 655.
Hvitheim Gaard. 139. 151.
Hvoruf (Hvarfe), Mathias. 787.
Hylin, Hyllin, Elv og Gaard. 157. 232.
Hylgedal Gaard. 699.
Hylgeland, Hylland, Gaard. 626. 700.
Hyljalandsbö Grend. 551.
Hyllestad Sogn. 146.
Hyrning (Hynning). 130.
Hysestad (Hæsestad) Gaard. 410.
Hægseter Gaard. 399.
Hæraland Gaard og Sogn. 206. 299. 340. 451. 453. 504 ff. 515. 598. 725.
Hærenes (Hærnes) Gaard og Bygd. 132. 133. 470. 667.
Hærin Gaard. 588.
Högne i Reydarsfjord. 97.
Höland (Höyland) Bygd. 532. 613. 615. 617. 676.
Idd Sogn. 217. 286. 299. 305. 310. 662.
Ignabakke (Enebak) Sogn. 286. 722. 743.
Igulsthveit Gaard. 651.
Ilaby Gaard. 489.
Ilebek Gaard(?). 807. 808.
Imishaug Gaard. 476.
Inderöen Bygd. 757.
Inga Gunnarsdatter. 658.
Inga Thorgrimsdatter. 498.
Inga (Ynge) Thorleifsdatter. 670. 671.
Inge Baardssön, Konge. 3-5. 7.
Ingebjörg. 123. 131. 134. 145. 184. 340. 353. 377. 397. 667. 710.
Ingebjörg Atlesdatter. 161.
Ingebjörg Björnsdatter. 480.
Ingebjörg Cecilia, Abbedisse. 155.
Ingebjörg Erlingsdatter. 302. 303. 344. 461. 491.
Ingebjörg Gunnarsdatter. 557. 580.
Ingebjörg Gunnulfsdatter. 497.
Ingebjörg Haakonsdatter, Hertuginde. 144. 238. 239. - Haakonsdatter. 391.
Ingebjörg Hafersdatter. 525.
Ingebjörg Halvardsdatter. 384. 580. 738. 741.
Ingebjörg Ivarsdatter. 645.
Ingebjörg Jonsdatter. 140. 152. 167. 384. 450.
Ingebjörg Kaaresdatter (Thorsdatter?). 740.
Ingebjörg Munansdatter. 238.
Ingebjörg Nilsdatter. 812.
Ingebjörg Paalsdatter. 122.
Ingebjörg Sandersdatter. 745.
Ingebjörg Sigurdsdatter. 359. 436. 666.
Ingebjörg Simonsdatter. 250. 253. 257. 296.
Ingebjörg paa Skjalanes. 126.
Ingebjörg Sveinsdatter. 346.
Ingebjörg Thordsdatter. 394. 740.
Ingebjörg Thorgilsdatter. 804.
IngebjörgThorsteinsdatter. 241.
Ingebjörgrud Gaard. 128.
Ingebret se Engelbrekt.
Ingegerd, Askel Thorkelssöns Kone. 126. 128.
Ingegerd Erlendsdatter, Fru. 678. 679.
Ingegerd (Jangerd) Ormsdatter. 514.
Ingegerd (Ingerd) Ottesdatter, se Römer.
Ingeleif Eiriksdatter. 442.
Ingeleif Thord Kolbjörnssöns Hustru. 216.
Ingeleif Thorsteinsdatter. 237. 239.
Ingemar Baardssön, Kannik i Stavanger. 160.
Ingeleif Jenssön. 600. 612. 631. 633. 636. 637.
Ingemund Korsbroder i Stavanger. 63.
Ingeleif Steinulfssön. 451.
Ingeleif paa Thjorar. 52.
Ingeleif Thorerssön. 445.
Ingeleif Thorgeirssön. 638.
Ingerid#. 485. 563. 611.
Ingerid Abbedisse i Oslo. 722.
Ingerid Alfsdatter. 394. 406. 455.
Ingerid Asgautsdatter, Hustru. 807. 816.
Ingerid Aslaksdatter. 402. 718.
[869 Navne-Register] 
Ingerid Eiriksdatter. 477. 478.
Ingerid Eyvindsdatter. 425. 426. 611.
Ingerid Halsteinsdatter. 611.
Ingerid Nilsdatter. 702.
Ingerid Ormsdatter. 392.
Ingerid paa Sand. 52.
Ingerid Sigurdsdatter. 324.
Ingerid Thomasdatter, Hustru. 506.
Ingerid Thormodsdatter. 364.
Ingjald (Ingeld) Biskop i Hamar. 95. 123. 125.
Ingjald Haakonssön. 196.
Ingjald Munk. 258-261. 263-265. 267.
Ingjald Nikolaussön. 223.
Ingjald Prest. 82. 232.
Ingjaldstad Gaard. 339.
Ingradal Skibrede. 525.
Ingulf Jonssön. 577.
Ingulf Klerk. 86.
Ingulfland Gaard. 480.
Innocents III. Pave. 2. 4.
Innocents IV. Pave. 21-37.
Innocents VI. Pave. 264.
Isak Gautessön, Ridder. 86.
Isak Ivarssön. 397.
Isak Kallessön. 712.
Isak (Usak) Manssön. 740.
Island. 55. 63. 75. 76. 120. 585. 638. 648. 777. 779.
Istre Fjerding. 557.
Ivar (Iver). 166. 185.
Ivar paa Aas. 247.
Ivar Agmundssön, Ridder. 130. 196. 209. 210. 214. 240.
Ivar Amundssön. 631.
Ivar Andreassön, Lagmand. 202.
Ivar Arnessön. 144. 271.
Ivar Björnssön. 347.
Ivar Bola, Prest. 111.
Ivar Bonde paa Eid. 81.
Ivar Bukssön. 326.
Ivar Dos. 74.
Ivar Eirikssön. 332.
Ivar Fleming. 568.
Ivar (Roar?) Geirmundssön. 535.
Ivar Gullessön, Korsbroder. 264.
Ivar Gunnarssön. 501. 554.
Ivar Haraldssön. 198.
Ivar paa Helgeberg. 144.
Ivar Helgessön, Kannik. 727. 737.
Ivar paa Hof. 120.
Ivar paa Hol. 181.
Ivar Ivarssön. 379. 413-415. 421. 606. 607.
Ivar Jenssön. 607. 792. 793. 813.
Ivar Jonssön. 447.
Ivar Kuf. 414
Ivar Lagmand. 89. 92 ff. 96 ff. 142.
Ivar Ludvigssön. 359.
Ivar Nef. 39.
Ivar Niklissön, Ridder. 491.
Ivar Nikolassön paa Dyfrin. 247. 248.
Ivar paa Norheim. 93.
Ivar Oddssön. 554.
Ivar Olafssön, Kantsler. 129. 132. 138. 188. 192.
Ivar Oma. 177. 178.
Ivar Ormssön. 416. 557.
Ivar Ottarssön. 226. 734.
Ivar Paalssön. 235.
Ivar Prest. 131 ff. 140. 147. 209. 239.
Ivar Sigurdssön. 381. 384.
Ivar Skarte. 740.
Ivar Skegg. 122.
Ivar Smörhat. 448.
Ivar Smörnæfer. 145.
Ivar Sperra. 82. 97.
Ivar Styrlaugssön. 157.
Ivar paa Sund. 128.
Ivar Sveinssön. 638. - Lagmand. 362.
Ivar Thjostulfssön. 547.
Ivar Thordssön. 284.
Ivar Thorsteinssön. 724.
Ivar Tovessön. 649. 650.
Ivar Vikingssön, Kantsler. 546. 552. 641. 670.
[870 Navne-Register] 
Jader (Jeder) Gaard. 655.
Jadradal Bygd. 144. 346. 415. 641.
Jafnaker Sogn. 694. 714.
Jakob, Abbed i Cistertium. 741.
Jakob Beske, Prior i Varna. 624.
Jakob Biskop i Bergen og Oslo. 444. 448-450. 453.
Jakob Brokkenhus. 787. 788.
Jakob (Jeppe) Falster. 609.
Jakob Fastulfssön, Ridder. 416. 501.
Jakob (Jep) Foget, Borgemester. 688.
Jakob Hurlenberg. 466.
Jakob Jenssön. 623. 651. 663.
Jakob Knop, Byfoged i Vordingborg. 373.
Jakob Matssön, Kannik. 689.
Jakob Ormssön. 809.
Jakob (Jeppe) Peterssön. 344.
Jakob Prest i Frændafors. 344.
Jakob (Jeppe) Skaaning, Foged. 745.
Jakob Trulssön, Raadmand. 817.
Jala Ö. 98. 439.
Jalef(?) Gaard i Viken. 748.
Jalsa Sogn. 63.
Jamtaland, Landskab. 108. 240. 761. 824.
Jarlsö (Jærsö) ved Tönsberg. 719.
Jarngerd (Jangerd) Ormsdatter. 514.
Jarp Narvessön. 748.
Jartrud, Eystein Muggas Kone. 169. 174. 180. 199.
Jartrud Gudmundsdatter. 228.
Jartrud Jakobsdatter (Römer), Hustru. 553.
Jartrud Paalsdatter. 226.
Jastad Gaard. 114.
Jens Benktssön. 407. 574.
Jens (Johannes) Biskop i Oslo, Kantsler. 448. 496. 501. 511. 537. 540. 563.
Jens Biskop i Sjæland. 536.
Jens Hallandsfar, Raadmand. 798.
Jens Hjarne, Ridder. 412. 483. 487.
Jens (Jesse) Jakobss. 449. 461. 589. 728 ff.
Jens Jonssön af Bisthorp. 688.
Jens (Jesse) Krabbe, Foged. 444.
Jens Lafranssön, Raadmand i Oslo. 558.
Jens i Milde, (för Prior). 797. 798.
Jens (Jönes) Olafssön. 469.
Jens Peterssön, Væbner. 579. 602. 619 ff. 635. 655. 800.
Jens Prest. 770. 792.
Jens Rud (Rut), Ridder. 371.
Jens Skredder, Raadmand i Oslo. 785.
Jens Skriver. 800. 812.
Jens Splid til Bröen. 812.
Jens Svarte, Ridder. 533. 541.
Jens Thomassön. 810.
Jens Tillufssön (Bjelke). 811. 815.
Jens Ulfstand. 810.
Jens jfr. Hans, Johannes, Jon.
Jeppe se Jakob, Jes se Jens.
Jerpstad (Jerstad). 412. 646. 669.
Joachim (Jochim) Fatig. 708.
Joachim Gris, Ridder. 778. 779.
Joachim Wittenberg. 539.
Joar Agmundssön. 364.
Joar Guttormssön. 388.
Joar Lodinssön. 710.
Jodgeir (Jogeir) Jogarssön. 381.
Jofrid, Prest. 268.
Jogrim Audunssön. 489.
Jogrim Olafssön. 216.
Johan Arnessön. 714.
Johan Bulse, Hirdprest. 39.
Johan Krukov se Krukov.
Johan XXII. Pave. 624. 690.
Johan Smid, v. Stade og Trage, lybske
Kjöbmænd. 466.
Johannes Borsow, Pavens Klerk. 523. 527. 528.
Johannes Eynentwintich. 479.
Johannes Guilaberti, pavelig Nuntius. 259. 260. 262-265.
Johannes Laxmann, Degn i Lund. 541.
Johannes Moch, Notar. publ. 538. 539.
Johannes Prior i Bergen. 707.
Johannes Vamholte, Notar. publ. 783.
[871 Navne-Register] 
Johannes Wybyrton, Eremit-Augustiner. 560(?). 561.
Johannes jfr. Hans, Jens, Jon.
Johannitterordenen. 42. 624. 689 ff.
Jokel paa Mo. 75. 76. se Jökul.
Jokelsgard Gaard (i Oslo?). 137.
Jokeseter ell. Jokestad Gaard. 686. 687.
Jolund (Jölund, Jelöen) Ö. 6.
Jon. 126. 129. 140. 144. 157. 205. 206. 219. 222. 476. 485. 597. 660. 678. 710.
Jon Abbed i Halsnö. 105.
Jon Agmundssön. 380. 389.
Jon Andreassön. 610.
Jon Anundssön. 304.
Jon Aressön, Biskop i Holar. 777. 779.
Jon Arnessön. 458. 653. 714. 734.
Jon Arnessön, Kannik. 153. 171.
Jon Asgeirssön. 458.
Jon Askessön, Kannik i Oslo. 640.
Jon Aslakssön. 343. 696. 711.
Jon Audunssön. 208.
Jon Azzurssön. 204. 205.
Jon Baardssön. 242. 243. 519.
Jon Batad. 6.
Jon Bikar. 224.
Jon Biskop i Orknöerne. 478.
Jon Biskop i Oslo. 348.
Jon Bjarnessön (Björnssön). 359. 486. 565. 596. 660. 669. 716.
Jon af Bodvel. 308.
Jon Botulfssön. 151. 517.
Jon Breidhaus. 213. 214.
Jon Brune. 121.
Jon Brynjulfssön, Ridder. 273. 281.
Jon Darre. 348. 382.
Jon Drengssön. 726.
Jon Drotning. 110.
Jon af Dunrey. 308.
Jon Eilifssön. 720. 747. 752. 785. 814.
Jon Einarssön. 426. 565. 610.
Jon Eirikssön. 355. 356. 393. 413. 414. 421. 571. 695.
Jon Erkebiskop. 50. 52. 57-63. 95.
Jon Erlendssön. 225. 264.
Jon Erlingssön. 464. 789. 798. 800.
Jon i Ey. 120.
Jon Eysteinssön. 292.
Jon Eyvindssön. 114. 507. 512. 517.
Jon Falkener. 129.
Jon Finnssön. 302.
JonFolkvardssön. 696.
Jon Franz. 177.
Jon Geilaugssön. 136.
Jon Gest. 137.
Jon Gilssön (Gjulssön). 357.
Jon Grute. 205.
Jon Gudbrandssön. 686. 705.
Jon Gudleikssön. 494.
Jon Gullessön. 712.
Jon Gullsmid. 729.
Jon Gunnarssön. 139. 154. 306. 785.
Jon Haakonssön, Foged paa Brynla. 664.
Jon Haavardssön. 364. 365.
Jon Hafthorssön, Ridder. 240. 367. 462.
Jon Haldorssön. 114. 202. 203.
Jon (Joan) Halvardssön, Provst. 504.
Jon Haraldssön. 439. 532. 541. 608 ff. 612. 614. 615.
Jon Hedinssön, Kannik i Stavanger. 100.
Jon Helgessön. 147.
Jon Herbrandssön. 697.
Jon Hermannssön. 500.
Jon Hjalte. 181.
Jon Islending. 74.
Jon Ivarssön, Raadmand. 506. 512.
Jon Jonssön. 734. 790.
Jon Josteinssön. 156.
Jon Kaaressön. 210.
Jon Karlshovedssön, Prest. 110.
Jon Karlssön. 210. 405. 423. 433. 434.
Jon Ketilssön. 635. 461. 682.
Jon Klementssön. 499.
Jon Klerk. 218. 219.
Jon Kolbeinssön. 169.
[872 Navne-Register] 
Jon Koll. 99. 145.
Jon Lafranssön, Abbed. 758.
Jon Lagmand paa Island. 75. 76.
Jon Leifssön. 597.
Jon Lodinssön. 376. 480.
Jon af Lybek. 168.
Jon Lödvardssön. 370.
Jon Löken. 807.
Jon Magnussön. 539.
Jon Martinssön se Römer.
Jon Minoriter-Provincial. 172.
Jon Moker. 648.
Jon Narvessön, Kannik i Hamar. 737.
Jon Naso, Magister. 6.
Jon Neridssön, Prest paa Fit. 608. 617.Jon- Nikolaussön. 282. 366. 426. 438. 440. 584. 656. 723.
Jon Olafssön. 427. 483.Jon- Ormssön. 354.
Jon Paalssön, Prest paa Furnes. 285.
Jon Paalssön, Provst ved Mariekirken,
Kantsler. 693-695. 697. 704. 720722. 728. 733. 734. 739. 746.
Jon Peterssön. 394. 483. 643. 744. 811.Jon- Philipssön, Prædikebroder. 259.
Jon Prest. 50. 52. 74. 93. 144. 145. 154. 157. 161. 203. 219. 278. 296. 581. 582.
Jon Proktur, Prest. 308.
Jon Radvardssön. 288.
Jon Raud (Ivarssön). 99.
Jon Raudmunn. 130.
Jon Reppessön. 153.
Jon Roaldssön. 531.
Jon Robertssön. 308.
Jon Rolfssön. 515. 676.
Jon Rollaugssön. 734.
Jon Saltkarl, Ridder. 232. 233.
Jon Saxessön, Prest paa Aur. 608.
Jon Sigurdssön. 192. 711. 759.
Jon Sinklar. 308.
Jon Skolemester. 6.
Jon Smjörslaga. 182.
Jon Smör, Ridder. 651.
Jon Stagge. 329.
Jon Steinarssön. 565.
Jon Styrkaarssön, Raadmand. 707.
Jon Störssön. 532.
Jon Thoraldssön. 565.
Jon Thordssön. 456. 496. 502. 503. 652.
Jon Thordssön Benkjastokk. 543.
Jon Thorerssön. 182. 218.
Jon Thorgautssön. 288.
Jon Thorkelssön. 614.
Jon Thorleifssön. 260. 268. 668.
Jon Thorsteinssön, 80. 89-92. 96. 104. 145. 366.
Jon Throndssön. 294. 656. 662. 705.
Jon se Hans, Jens, Johan, Johannes.
Jonadal Sogn. 175. 296. 378. 406. 472.
Jonsberg (Jönsberg?) Gaard. 703.
Jonsgaard i Tönsberg. 359. 405. 423. 434.
Jorsalaland se Palæstina.
Jorun. 158. 159. 187. 211. 328. 451. 597.
Jorun Ambesdatter. 600.
Jorun Amundsdatter. 475.
Jorun Constantia, Abbedisse. 142.
Jorun Gunnulfsdatter. 534.
Jorun Roesdatter. 315.
Jorun Sunnulfsdatter, Hustru. 567. 568.
Jorun Thorgeirsdatter. 188.
Jorunnarvik Gaard. 213. 214.
Josef Falster, Væbner. 794.
Josef Karlshovedssön. 275. 283. 287.
Josef paa Myrland. 326. 327.
Jostein Gauk. 119.
Jostein Olafssön. 408. jostein paa Saud. 224.
Jostredal Sogn. 326.
Judard se Uddard.
Jul, Lasse, til Dansthorp. 688.
Julethorp Gaard. 748.
Jusse Knutssön. 508.
Jusse Olafssön. 456. 468.
[873 Navne-Register] 
Jusse Peterssön. 607. se Jens.
Jute Knutssön, Raadmand i Nidaros. 503.
Jærsö (Jarlsö). 719.
Jökul (Jakul) Skolt. 218. se Jokel.
Jökulstad (Jokestad) Gaard. 568. 686.
Jönis, Jöns se Jens.
Jörgen Badsker. 792.
Jörgen Hanssön, Kannik i Lund. 755.
Jörgen Lykke, Rigsraad. 821.
Jörgen Peterssön. 812. 824.
Jörgen Skriver, Foged i Bergen. 766.
Jörgens-Hospital ved Oslo. 786.
Jörund. 89. 213. 214. 224. 371. 703.
Jörund Anundssön. 557.
Jörund Arnessön. 323. 334. 362. 419. 420. 457.
Jörund Biskop i Holar. 62.
Jörund Erkebiskop. 78. 88. 94. 106. 107. 113.
Jörund Neridssön. 445.
Jörund (Jærund) Olafssön. 648.
Jörund Sandulfssön. 686.
Jörund Simonssön. 508. 509.
Jörund (Hjerund) Steinssön. 661.
Jörund Tholfssön. 360.
Jörund Vad. 224.
Kaararud Gaard. 641.
Kaarastad Gaard. 145.
Kaarathorp Gaard. 197. 205. 411.
Kaare Gunnarssön. 184.
Kaare Thorkelssön. 708.
Kagleim Gaard. 13.
Kalaas Gaard. 618.
Kaldingeborg (Kallundborg) By. 372. 736.
Kaldrekstad Sogn. 199.
Kalen Leidulfssön. 214.
Kalfhage Gaard. 237. 239. 277 ff. 283. 287 ff. 377.
Kalföen. 639.
Kalladaberg Gaard. 545.
Kallaker Gaard. 657.
Kallbak Gaard. 97.
Kalsrud Gaard. 429.
Kalstad Gaard. 172.
Kamben Gaard (i Tönsberg?)#. 306.
Kane, Gaute Nilssön, Ridder. 628. 633. 655. 669.
Kane Gunnar. 450.
Kane Rolf. 557.
Kane Thorald. 572. 620.
Kane-Gods. 823.
Karin, Karine se Katharina.
Karl. 136. 154.
Karl Biskop i Hamar. 675. 704. 727. 736.
Karl Einarssön. 565.
Karl Gamalssön. 154.
Karl Gunnarssön paa Gemlestad. 200.
Karl (Kalle) Jonssön. 436.
Karl Knutssön til Gizka, Væbner. 757. 758.
Karl Knutssön, Konge i Sverrig. 607.
Karl (Kall) Sumarlidessön. 480.
Karl Thorkelssön. 616.
Karl Ulfssön, Væbner. 429.
Karlsgaard (Kallsgaard) i Skien. 731.
Karlshoved i Kaupanger. 149.
Karlssön . . . . velb. Mand. 487.
Karmann, Margaretas Mand. 187.
Kastelle Kloster. 713. 718.
Katharina (Karine) Alfsdatter, Jomfru. 787. 788. 793. 794. 797. 798.
Katharina Geirmundsdatter. 717.
Katharina (Karin) Jensdatter, Hustru. 737.
Katharina Jonsdatter se Römer.
Katharina Knutsdatter, Fru. 362. 443. 444. 447-449. 462.
Katharina Markvardsdatter (Buk), Fru. 572.
Katharina (Karine) Olafsdatter, Fru. 792. 793.
Kaupanger, By og Gaard. 149. 199. 275. 327. 419.
Kaupmann Ormssön. 339. 410.
Kaupmannsnes Gd. og Sogn. 275. 393. 618.
Kausagard Gaard. 568.
Keiken Gaard i Tönsberg. 519.
Keipne Gaard. 546.
[874 Navne-Register] 
Keldeaas-Vand. 74.
Keldeberg Gaard. 526.
Kennerud Gaard. 785.
Kera-Fiske i Laagen. 390. 558. 806.
Ker-Varpet, Fiskeri. 475.
Kesrud Gaard. 474.
Ketil (Qvitillus.) 139. 144. 165. 197. 218. 276. 312. 580.
Ketil Agmundssön. 808.
Ketil Anundssön. 706.
Ketil Benktssön, Confessor. 654. 668.
Ketil Biskop i Stavanger. 94. 96. 106.
Ketil Brandulfssön. 712.
Ketil Brynjulfssön. 643. 674.
Ketil Christianssön. 425.
Ketil (Ketjul) Drengssön. 616.
Ketil Eilifssön, Prest i Öyer. 403.
Ketil Einarssön. 300.
Ketil (Keel) Eindridssön. 745.
Ketil Eirikssön. 486.
Ketil Eyjulfssön. 535.
Ketil Eyvindssön. 445. 446.
Ketil Gip. 233.
Ketil Halvardssön. 496. 497.
Ketil paa Hofland. 312.
Ketil Ingemarssön. 381.
Ketil Ivarssön, Prest i Hjardal. 515.
Ketil Jonssön, Raadmand i Bergen. 413.
Ketil Ketilssön (Kæll Kællssön). 737.
Ketil Kolbeinssön. 355.
Ketil Nikolaussön. 325.
Ketil Ormssön. 289. 473.
Ketil Peterssön. 278.
Ketil Sighvatssön. 384.
Ketil Steinarssön. 498.
Ketil (Kedel) Thorgardssön. 622.
Ketil Thorlakssön. 178. 275.
Ketil Venusön. 136.
Ketil Vermundssön. 582. 586.
Ketilsberg Gaard. 405. 663.
Kil, Kilar, Gaard. 103. 141. 335. 640.
Killen Gaard. 563.
Kinzarvik Sogn. 170. 289. 472. 509. 510.
Kinzedal Gaard. 335.
Kirkeby Gaard. 292.
Kirkeeid Gaard. 397.
Kirkefjall Gaard. 508. 509.
Kirkevaag. 309.
Kisa Gaard. 13. 412. 465.
Kisan Gaard i Oslo. 337.
Kista Gaard. 558.
Kjalaasvik Gaard. 156.
Kjos Gaard og Sogn. 13. 208. 273. 288. 571.
Klaastad Gaard. 510.
Klafadal Sogn. 508.
Kleifar, Kleifen, Gaard. 86. 602. 625.
Klemet Alfssön. 477.
Klemet Arnessön. 411.
Klemet Brattssön. 147.
Klemet Prædikebroder. 49.
Klemet Sigurdssön. 627.
Klemet Steinfinnssön. 737.
Klemet Tallakssön. 748.
Klemet i Thorælfegard. 146.
Klepp Sogn. 63.
Kleppabu Sogn. 710.
Kleppanes Gaard. 344.
Klifar Gaard. 305.
Klommestein Gaard. 469.
Knapstad Gaard. 222.
Knjaa (Kne) Gaard. 338.
Knjaathveit (Knethveit). 151.
Knoll Gaard. 667.
Knut Alfssön, Ridder. 716-718. 732. 735. 736. 756.
Knut Algautssön, Ridder. 344.
Knut Eirikssön, Raadm. i Tunsberg. 664.
Knut Gyldenstjerne. 809.
Knut Jenssön. 810.
Knut Jonssön. 386.
Knut Knutssön, Ridder. 800.
Knut Thorsteinssön. 815.
Knutsgaard i Oslo. 146.
Kofrastad Gaard. 340. 365.
[875 Navne-Register] 
Kofstad Gaard. 328. 329.
Kokk, Bertel. 716.
Kokk, Henning. 688. 689.
Kokk, Larens. 708. 709.
Kol Agmundssön. 346.
Kol Jonssön. 608. 613-616.
Kolabu Bygd. 306.
Kolanger Gaard. 344. 345.
Kolbein Arnulfssön. 211.
Kolbein Baardssön. 569.
Kolbein Eilifssön. 642.
Kolbein Eindridessön, Kannik i Bergen. 258.
Kolbein Jonssön. 302.
Kolbein Prest. 51. 52. 157. 531.
Kolbein Simonssön. 257.
Kolbein Thorerssön. 257. 269. 380.
Kolbeinsrud Gaard. 285.
Kolberg Sogn. 362. 363. 506. 667.
Kolbjörn paa Birkeland. 93.
Kolbjörn Gunnarssön. 500.
Kolbjörn Herleikssön. 636. 639. 659.
Kolbjörn Jonssön. 303.
Kolbjörn Kannik i Hamar. 727.
Kolbjörn Martinssön. 650. 665.
Kolbjörn Olafssön. 304.
Kolf Thofssön. 677.
Koll, Haldor, Ridder. 63.
Koll Jon. 99. 145.
Kollavaag Gaard. 98.
Kolseter Gaard. 805.
Kolstad Gaard. 469. 567.
Konghelle By. 713. 718. 796. 821. 822.
Kongsgaarden paa Dovre. 756.
Kongs-Sæm Gaard se Sæheim.
Konrad i Bratten. 110.
Konrad Eggertssön. 332.
Konrad Garp. 322.
Konrad Hjælt. 109.
Koparvik, Toldsted. 375.
Korsgaarden se Krossgarden.
Kort Hanssön. 695.
Kort Hülsemann, Kjöbm. i Bergen. 466.
Kottarud Gaard. 749.
Kraakabö Gaard. 660.
Kraakastad Sogn. 219. 285. 300. 480. 569. 770. 823.
Kraakeböl Gaard. 144. 415. 641.
Kraake-Fossen. 395.
Kraakenes Gaard. 87. 88.
Kraakerey, Ö. 481.
Krabbe, Jesse. 444.
Krabbe Morten, Kantsler. 791.
Krabbe Tyge, Marsk. 776.
Krake Gudleikssön. 314.
Krakken Gaard. 293.
Krassekjerr Gaard. 154.
Kriken Gaard i Stavanger. 575.
Kristin se Christina.
Kristinarud Gaard. 183.
Kro Sogn. 222.
Krok, Kroken, Gaard. 310. 335.
Krok paa Skedjof. 147.
Krok, Endrid. 728. 729.
Krok Gunnar. 782.
Krok Margit. 728.
Krok Styrkar. 728.
Krok Thorstein. 222.
Krokgil Gaard. 326. 327.
Krokstad Gaard. 710. 711.
Krossgarden Gaard. 473. 808. 809.
Krossnes Gaard. 531.
Kruer Gaard. 190.
Krukov (Krukog), Hans. 574. 756.
Krukov Johan, Rigsraad. 778. 779.
Krumedike, Hartvig, Ridder. 572. 573. 587. 589. 600. 601. 609. 612. 622 ff. 626 ff. 655 ff. 670. 756.
Krumedike Henrik, Ridder. 664. 665. 680. 686. 695. 713. 719. 720.
Kruna Gaard. 327.
Krödesherad Bygd. 468. 645. 646.
Kröpelin, Hans. 449. 466. 467.
Kuadal (Kodal) Sogn. 328.
Kupse Eirikssön. 470.
[876 Navne-Register] 
Kusse, Thorstein, til Samsal. 792. 793.
Kverndalen i Oslo. 653.
Kvernnes Gaard. 703.
Kvikner Sogn. 531. 532. 621.
Kvikshovde Gaard. 381.
Kvilde Sogn. 749.
Kvinnherad Bygd. 413. 801.
Kvisler Gaard. 185.
Kvolle Gaard. 824.
Kvæld Gaard og Sogn. 339.
Kvældsrud Gaard. 653.
Kyrningen Gaard i Oslo. 188.
Kyrwawe (Kyrkjuvaag) paa Orknö. 341.
Kytvin Gaard. 90. 471. 553. 642.
Kæren (Kær?) Gaard. 505.
Kæsebu Gaard. 757.
Kömestad Gaard og Sogn. 465.
Könick, Albrekt. 713.
Könick Frederik. 713.
Laagen (Laugrin), Elv. 365. 567. 568. 645. 703.
Laakefoss, Kvernstöd. 395.
Ladalm ell. Ladaler (Lalum) Bygd. 551.
Lade Gaard og Sogn. 758. 824.
Ladeeng Gaard. 118.
Ladefall Gaard. 426.
Lader (i Lodum), Gaard. 178. 179.
Lafrants, Lafrents, Larens se Laurents.
Lafvin Gaard. 554.
Lagardal (Laardal) Bygd. 280. 390. 429. 493. 498. 515. 545. 587. 700. 806.
Lagartun, Lagetun, Gaard. 567. 735.
Lage Bragde, Ridder. 821.
Lage Ulfstand. 810.
Lage Urne, Biskop i Roeskilde. 766.
Lakhusene i Leiddal, Gaard. 516.
Lambrekt Gerdssön, Borgemester. 695. 754.
Land, Bygd. 286. 287. 314. 315. 317. 477. 498. 505.
Lande Gaard. 459.
Landsverk Gaard. 103. 602. 625.
Lange, Nils. 821.
Langegard Gaard. 567.
Langerofe-Myr. 763.
Langeseter Gaard. 206.
Langethveit (Longathveit) Gaard. 324.
Lars, Las, Lasse se Laurents.
Latran Gaard. 134. 135.
Laufdal Gaard. 459.
Laufvik Gaard. 126. 128.
Laufvin Gaard. 310.
Laurents, Abbed i Hovedö. 25.
Laurents (Lasse) Amundssön. 715.
Laurents Andreassön, Prest. 727.
Laurents Arnvidssön. 712.
Laurents (Lasse) Fynbo, Byfoged. 790.
Laurents (Lares) Holk. 817.
Laurents (Lasse) Jenssön. 572. 652. 756. 817.
Laurents Jonssön. 548. 640. 690.
Laurents (Lasse) Jul af Dansthorp. 688.
Laurents Kokk. 708. 709.
Laurents Kolbjörnssön, Prest. 465.
Laurents (Laurits) Lauritssön. 704.
Laurents (Lares) Matssön, Provst. 818.
Laurents (Lasse) Mus. 648. 704. 719 ff.
Laurents (Lafrans) Olafssön, confessor generalis. 708.
Laurents (Lauris) Ottestad. 774.
Laurents Paalssön. 630. Laurents- Peterssön. 688. 811.
Laurents Prest i Sandeherred. 820.
Laurents Ranzau. 555.
Laurents (Lasse) Skjol. 722.
Laurents (Larans) Thormodssön. 753. 754.
Laurents Thorsteinssön. 712.
Laurents Tokessön (Tukonis). 541.
Lautin Sogn. 460. 759.
Laxmand, Johannes. 541.
Leiddal, Bygd. 516.
Leidulf Jonssön. 542. 546. 547.
Leidulf Ketilssön. 632.
Leidulf Thorbjörnssön. 657.
Leidulf Thorsteinssön. 572.
[877 Navne-Register] 
Leifsgard Gaard. 75-77.
Leiknes Gaard og Sogn. 145. 149.
Lein Bygd. 322. 330. 332. 412.
Leinar Gaard. 13.
Leire Fjerding i Skipthveit. 816.
Leirheim Gaard. 420.
Leirholar Gaard. 131.
Leisteberg Gods. 645. 646.
Leite Gaard. 426.
Lemun-Sö. 249.
Leppen Gaard i Bergen. 110.
Lesjar Kirke. 727.
Lexdalen Bygd. 815.
Leykin (Leykvin, Löken) Gaard og Sogn. 120. 121. 206. 375. 443. 504. 532. 553. 608 ff. 613 ff. 625. 676. 807.
Leyrin (Lören) Gaard. 357. 476. 477.
Lid, Liden Gaard. 173. 192. 206. 224. 476. 513. 599. 611. 805.
Lider Bygd og Gaard. 188. 328. 374. 500. 567. 776. 809.
Lidvard Arnessön. 723.
Lidvard Aslakssön. 691. 692.
Lidvard Haukssön. 701.
Lidvard paa Sandbekk. 280.
Lif (Live) Alfsdatter. 706.
Lif Eiriksdatter. 618. 619.
Lif Gunnarsdatter. 281.
Lif (Liva) Helgesdatter. 580.
Lif Herleiksdatter. 280. Lif- Kraaka. 192.
Lif Petersdatter. 582.
Lif (Liva) Thorsteinsdatter. 494. 581.
Lifland, Land. 42.
Linastad Sogn. 703.
Lindarin Gaard. 112.
Lindaryg Gaard. 662. 705. 706. 745.
Lindthveit Gaard. 383.
Lindvik (Linvik) Gaard. 546. 567.
Lista, Landskab. 101 ff. 209. 679. 801. 806.
Litlavik Gaard. 304.
Ljodastad (Ljöstad) Gaard. 703.
Ljodulf af Gamlastad. 130.
Ljodulf (Ljotulf) i Rud. 301.
Ljosathveit Gaard. 671.
Ljosgarden (Ljotsgarden) Gaard. 567. 577.
Ljot paa Radarfoss. 74.
Ljunggerde Gaard. 152.
Loar (Lom) Bygd. 228. 249. 274. 327. 330. 335. 340. 341. 550. 674. 711.
Lodin paa Bakke. 108.
Lodin Bonde Logskreppa. 204.
Lodin Eirikssön. 345.
Lodin Hafthorerssön, Prest. 381.
Lodin- Hallkelssön, Lensmand. 276.
Lodin Jonssön. 729.
Lodin Sigurdssön. 185.
Lodin Thorleifssön. 301. 202.
Lodin (Laden) Vilhelmssön. 759.
Lodin paa Ymeshof. 476.
Lodin Ölverssön. 518.
Lodins-Aasen. 473. 474. 808. 809.
Lodver, Lodvik se Ludvig.
Lofoten, Landskab. 149.
Lofthusene Gaard. 513.
Loftrud Gaard. 402.
Loftsgard (Lofgard) Gaard. 699. 700. 749.
Loftstad Gaard. 75-77.
Lomadal Bygd. 194.
Lomheim Gaard. 199.
Lon Gaard. 136.
Longsdal Gaard. 314.
Losna Gaard. 391.
Lucia Nilsdatter se Gyldenlöve.
Lunge, Vincents, Ridd. 777. 779. 798-800.
Lungegaarden i Bergen. 799.
Ludvig (Ivarssön?), Sunnivas Sön. 359.
Ludvig (Lodver) Vise. 110.
Lund By og Stift. 9. 12. 258. 264. 265. 527. 539. 541. 693. 755. 810.
Lund Gaard og Sogn. 118. 145. 192. 334. 444. 679.
Lundaby (Lundabö) Gaard. 368. 370. 441.
Lundaherred. 582. 586. 635. 682.
[878 Navne-Register] 
Lunde Gaard. 306. 307. 357. 386. 395. 582. 586. 635. 682. 714.
Lybek By. 110. 168. 384. 466. 467. 478.
Lydke Gudleikssön, Lagmand i Skien. 745.
Lydvar Gaard. 408.
Lygra Sogn. 169.
Lykke, Jörgen. 821.
Lykkja Sogn. 385.
Lyng Gaard. 122.
Lyon´s Concilium. 60. 65. 67. 71.
Lysa Kloster. 112. 114. 116. 296. 755.
Læder (i Lædom) Gaard. 52.
Læheim (Læm) Bygd. 119. 395.
Löken se Leykin.
Lön Gaard. 203.
Lören se Leyrin.
Löxa Aa. 193. 244.
Maagar (a Magum) Gaard. 215. 546.
Madrethveit Gaard. 190. 294. 386.
Madreveller Gaard. 75.
Magdalena Olafsdatter, Jomf. 789. 801. 822.
Magnhild Ketilsdatter, Fru. 160.
Magnhild Oddsdatter, Fru. 553. 554. 628. 630 ff. 636. 642 ff. 653. 658. 666. 669. 682 ff. 686 ff. 705. 709. 712. 756.
Magnus Asgautssön. 738.
Magnus Atsurssön. 405. 472.
Magnus Baardssön. 704.
Magnus Beintssön, Dronningens Kapell. 462.
Magnus Biskop i Hamar. 750. 753. 760. 774. 776. 777. 779. 794.
Magnus Eindridessön. 497.
Magnus Eirikssön, Konge. 141. 144 ff. 148. 174. 176. 179 ff. 192 ff. 196. 212. 214. 221. 230 ff. 236. 240. 243. 245 ff. 249. 256. 263. 268 ff. 271. 275. 289. 318. 415 ff. 456 ff. 543.
Magnus Erlingssön, Konge. 38. 53.
Magnus Erlingssön. 425. 438. 439.
Magnus Haakonssön, Konge. 43. 49. 53. 56-58. 101. 499.
Magnus Haakonssön. 407.
Magnus Hallsteinssön. 354. 712.
Magnus Högnessön. 82.
Magnus Magnussön af Gidzka, Væbner. 495. 501-503. 507 ff. 512.
Magnus Mathiassön paa Eik. 801.
Magnus Nikolassön. 519. 606.
Magnus Prest. 770. 785.
Magnus Ragnhilds Sön. 438. 439.
Magnus Thorerssön. 600.
Magnus Thrulssön, Væbner. 764 ff. 807.
Maktildarud Gaard. 484.
Malis Sperra. 367.
Malle Sogn. 242.
Malmanger Gaard. 783.
Malme Gaard. 757.
Mann (Mannia) Ö. 22.
Manaas(?). 657.
Manger Gaard og Sogn. 543. 544.
Manvik Gaard. 175. 186 ff. 483. 660. 670.
Mare Gaard. 92. 169.
Margareta (Margit). 75-77. 91. 173. 478. 599. 789.
Margareta Audunsdatter. 183.
Margareta paa Brynla, Hustru. 328.
Margareta Dalesdatter. 322.
Margareta Eilifsdatter, Fru. 401. 483. 487. 490. 581.
Margareta Eindridesdatter (Krok). 728. 729.
Margareta Gunnarsdatter. 578.
Margareta Halvardsdatter. 544.
Margareta Hansdatter. 682. 683.
Margareta Haraldsdatter. 353.
Margareta Johansdatter. 655. 659. 814.
Margareta Kolbeinsdatter. 306.
Margareta Nilsdatter se Gyldenlöve.
Margareta Ormsdatter. 492. 599.
Margareta Philippusdatter. 177. 202. 203.
Margareta Simonsdatter. 508.
Margareta Skulesdatter, Dronning. 7. 28. 39.
Margareta Sveinsdatter. 370. 371.
Margareta Thorersdatter. 287. 611.
[879 Navne-Register] 
Margareta Thorsteinsdatter. 668.
Margareta Valdemarsdatter, Dronning. 312. 347. 371 ff. 374. 378. 385. 392. 416. 447-449. 456.
Margareta Vebjörnsdatter. 468.
Margareta Vigfusdatter. 638. 648.
Margaretedal (Margitdal), Bygd. 194.
Margstein Gaard. 120. 340. 341.
Maria (Mare) Kaaresdatt. (Thordsd?) 740.
Mariekirke-Sogn paa Vigerö. 519.
Markastad Gaard. 365.
Marken (Morkin) Gaard. 284. 344.
Marker, Landskab. 78. 445. 566.
Markus Ormssön, Kannik i Nidaros. 332.
Markvard Buk. 476. 494. 510. 519. 520. 572.
Markvard Stake, Raadm. i Konghelle. 713.
Marstakker Jord. 149.
Marstrand (Malstrand) By. 341. 754. 821. 822.
Marteinsgaard i Borgund. 200.
Martin Aflatessön. 381.
Martin Eindridessön. 648.
Martin Haakonssön. 483.
Martin Klokker. 727.
Martin (Morten) Krabbe, Kantsler. 791.
Martin (Morten) Nilssön. 794.
Martin IV. Pave. 63-65. 70. 71.
Martin V. Pave. 521. 523. 526. 529.
Martin Prest i Bergen. 163.
Marvik Gaard. 638.
Masheim Herred. 384.
Mathias, Abbed i Munkeliv. 296.
Mathias Bossön, Kannik i Bergen. 628.
Mathias Hemingssön. 642. 643.
Mathias Henrikssön, Abbed. 741. 749. 780.
Mathias (Mats) Henrikssön, Raadmand i
Tunsberg. 817.
Mathias Hvöruf, Kantsler. 787.
Mathias Jakobssön. 501.
Mathias Palnessön. 651.
Mathias Peterssön, Væbner. 622. 655.
Mathias Störssön, Lagmand. 799. 800.
Mathias Thorgilssön. 218.
Matlausagrend Bygd. 48.
Matthæus Alfssön. 173.
Matthæus Eindridessön. 224.
Mecheln By. 773.
Medalby Gaard. 219. 353. 354. 480. 569.
Medalgard Gaard. 453.
Medalheim Gaard og Sogn. 183 ff. 271. 285. 567. 578.
Medalhus Sogn. 710.
Medalland Gaard. 725.
Medalnes Gaard. 722. 723.
Medfall Gaard. 533.
Meklenborg, Land. 66. 539.
Mel Kirke og Sogn. 75. 76. 279. 480.
Merdin Gaard. 75 ff. 196. 609. 619. 621.
Merdstöd Jord. 401.
Mesnar Elv. 567.
Michael, Abbed i Lysa. 755.
Michael Haakonssön, Degn. 481.
Michael Lauritssön. 820.
Michael Rut, Ridder. 373.
Michael Stephanssön. 779.
Midböen Gaard. 666. 701.
Midhus i Sygnebö, Gaard. 232.
Midthveit Gaard. 625.
Mikjalsgard i Oslo. 123. 229.
Mikjalsberg Kirke. 215.
Mikjalsthorp (Mykkelsdorp), Henrik. 348.
Mikjalsvarp, Fiskeplads. 366.
Miklehage Gaard. 128.
Miland (Midland ?) Gaard. 480.
Milde Gaard. 797.
Milis-Viken (Midlids-Vik?) 808.
Misheim Gaard. 219.
Mjafe (Mjova)-Vatn. 74.
Mjolkaberg (Mjælkeberg) Gaard. 744.
Mjölastad Gaard. 183. 184.
Mjölhus Gaard. 63.
Mo Gaard og Sogn. 75 ff. 103. 119 ff. 125. 208. 227. 274. 295. 327. 330. 340 ff. 349 ff. 381. 535. 545. 550. 568. 577. 651. 711 ff. 725.
[880 Navne-Register] 
Modheim Bygd. 374. 375. 392. 484. 588.
Mogar Gaard. 215. 546.
Moggedal (Molgedal, Morgedal) Bygd. 355. 571. 677.
Mokastad Gaard. 143.
Moland Gaard og Sogn. 459. 491. ff. 513. 552. 590. 619. 625 ff. 639 ff. 696. 702. 777.
Moldastad Gaard og Sogn. 235. 795.
Molder Gaard. 638.
Molteke, Herman. 484. 556.
Molteke Olaf, Ridder. 658.
Moskerud Gaard. 659.
Mosse-Aaen. 785.
Mossedal Bygd. 3. 222. 333. 386. 472. 473. 524. 785.
Moster Sogn. 170.
Mule, Hans, Biskop. 762. 768. 769-772. 775-779. 785.
Mule Gaard. 151.
Munan Baardssön, Ridder. 160.
Munan Reidarssön. 190.
Munan Thorleifssön. 339. 340.
Munk, Christiern. 823.
Munk Ebbe. 695.
Munkeliv se Bergens Klostre.
Mus, Andreas, Biskop. 738. 750. 766. 770-772. 775. 776. 781.
Mus Andreas, Kantsler. 500.
Mus Lasse Nilssön. 648. 704. 719. 720.
Mus Nils. 555. 720.
Musadal (Muse) Bygd. 403. 514. 567. 653.
Musathorp Gaard. 515.
Mykenes Gaard. 315.
Myklebolstad Gaard. 543. 757.
Mykleby Gaard. 486.
Myklegard Gaard. 469..- i Oslo. 566.
Mykleikra Jord. 170.
Mylnedal Gaard. 187. 188.
Mynter, Hans. 312.
Myrahvarf Bygd. 627.
Myre Gaard. 426.
Myrkvid Gaard. 517.
Myrland Gaard. 326. 327.
Mysin Gaard. 190. 206. 785.
Mælestödel, Sæter. 138.
Mæstad Gaard. 132. 133.
Möadal Bygd. 93.
Mörk Gaard. 297.
Nakke Gaard. 132.
Nakkheim (Nokkheim) Gaard. 493. 520.
Namlaus (Namnöffle ?) 675. 731.
Nannastad Sogn. 198. 353. 682.
Naper Gaard. 590.
Narvaböl Gaard. 562.
Narve Arnbjörnssön. 280.
Narve Atlessön. 384.
Narve Biskop i Bergen. 62. 85. 110 ff.
Narve i Bratteböen. 182.
Narve paa Bryn. 90.
Narve Jakobssön se Römer.
Narve Knutssön. 486.
Narve paa Olstad. 153.
Narve Skatessön. 470.
Narve Thorerssön. 223.
Narve Thorerssön, Erkeprest i Oslo. 716.
Narve Thorlakssön. 182.
Narve Thorsteinssön. 169.
Narve Throndssön. 496.
Narve Viden. 774.
Nashaug Sogn. 703.
Naumadal, Landskab. 108. 230. 280. 642. 732. 734. 740. 820.
Nedremo Gaard. 568.
Ned-Strjon, Skibrede. 397.
Nerid. 103. 197. 629.
Nerid Asgeirssön. 579.
Nerid Asmundssön. 496.
Nerid Bergulfssön. 496. 497. 515.
Nerid Björnssön. 136. 390.
Nerid Geirmundssön. 564. 586. 590. 629.
Nerid Halsteinssön. 281.
Nerid Peterssön. 499.
[881 Navne-Register] 
Nerid Reidarssön. 504. 535.
Nerid Thorgeirssön. 680. 681.
Nes Bygd og Gaard. 63. 81. 119. 235. 274. 285. 291. 324. 465. 608. 615. 631. 636. 652. 660. 672. 686. 703. 705. 714. 716. 737. 776. 792.
Neset Bygd. 519. 656. 660. 722.
Nesheim Gaard. 413.
Nesherred Bygd. 792.
Nesine Sogn i Viken. 338. 770.
Neskonung Ulfssön. 565.
Nesodden Bygd. 127.
Nestarud Gaard. 498.
Nesten Gaard. 805.
Neytanes Gaard. 298.
Nidalton Gaard. 493.
Nidaraa Gaard. 213. 214.
Nidarholm Kloster. 18. 758.
Nidaros (Throndheim, Throndhjem), By. 41. 49. 80. 106. 107. 230. 258. 264. 265. 371. 494. 496. 556. 594. 607.
Nidaros Borgemester. 812. 816.
Nidaros Domkapittel. 1. 33 ff. 40. 49. 5l. 113 ff. 179 ff. 255. 372. 503. 595. 683. 753. 772. 788. 804.
Nidaros Erkebiskop. 4. 8-10. 13. 15 ff. 18. 20-22. 28. 32 ff. 39 ff. 45 ff. 49-63. 67-69. 78. 80. 88. 94 ff. 106 ff. 109. 112 ff. 123. 125. 136. 148. 161. 179. 189. 191. 232. 251. 254 ff. 263. 325. 332. 371-373. 375. 387. 409. 436. 494. 501. 507. 521-523. 538 ff. 542 ff. 548 ff. 593 ff. 621. 678. 683 ff. 693. 710. 718. 732. 735 ff. 750 ff. 755. 757 ff. 763 ff. 769. 772 ff. 790 ff. 816.
Nidaros Gaarde. 503. 764. 783.
Nidaros Kanniker. 25. 27. 40. 49 ff. 53. 56. 80. 115. 271. 302. 501 ff. 523. 527. 543. 548. 574. 679. 689. 695. 728. 753. 757. 758. 764. 765. 772. 781. 804. 811.
Nidaros Kirker. 33 ff. 39-41. 46. 49. 58. 79. 80. 115. 125. 126. 189. 248. 316. 371. 621. 753. 772. 805. 815.
Nidaros Lagmænd. 115. 502. 503. 679. 683. 729. 732. 757. 799. 812. 824.
Nidaros Raadmænd. 502. 503. 607.
Nidsedal Bygd. 87. 270. 320. 363. 440. 444. 552. 563. 564. 590. 629. 724.
Nikolaus (Niklas, Niklis, Nils, Nigels,
Klaus.) 135. 146. 175. 192. 198. 328. 599.
Nikolaus (Nils) Agmundssön. 599. 756.
Nikolaus Asbjörnssön. 601.
Nikolaus (Nils) Asmundssön. 763.
Nikolaus (Nikles) Atlessön, Lagmand. 578.
Nikolaus (Klaus) Berenssön. 571.
Nikolaus Biskop af Albano. 17.
Nikolaus Biskop i Oslo. 6.
Nikolaus Desting. 74.
Nikolaus Eindridessön, Prest. 247.
Nikolaus Erkedegn paa Hjatland. 8.
Nikolaus Eyvindssön. 314.
Nikolaus Galle. 328.
Nikolaus paa Grafdal. 293.
Nikolaus paa Gryting. 97.
Nikolaus (Nils) Gullsmid, Raadmand. 707.
Nikolaus Gunnarssön. 519.
Nikolaus Gyrdssön. 331.
Nikolaus Halvardssön. 227.
Nikolaus (Niklis) Haraldssön. 532.
Nikolaus Helgessön, Prest. 491.
Nikolaus Hemichini, Prædikebroder. 259.
Nikolaus (Nils) Henrikssön se Gyldenlöve.
Nikolaus (Nils) Hermannsby. 448.
Nikolaus paa Hof. 119. 120.
Nikolaus Ivarssön paa Dyfrin. 247. 248.
Nikolaus (Nisse) Jönssön. 502.
Nikolaus (Claus) Kamper. 708.
Nikolaus Ketilssön. 515. 533. 599.
Nikolaus (Nils) Klaussön. 797. 799.
Nikolaus (Nils) Knutssön. 502. 503. 774. 787.
Nikolaus Kvitgyn. 539.
[882 Navne-Register] 
Nikolaus, Lagmand, Ridder. 89. 111. 112.
Nikolaus (Nils) Laurentssön. 816.
Nikolaus i Longsdal. 314.
Nikolaus (Claus) Lybbertssön, Cantor. 536
Nikolaus Magnussön, Prest. 476.
Nikolaus (Claus) Munk i Vadstena. 650.
Nikolaus (Nils) Mus. 555. 720.
Nikolaus Nikolaussön. 336. 618.
Nikolaus (Klaus) Nilssön, Provst. 770.
Nikolaus (Nils) Olssön. 492. 669. 717.
Nikolaus Ormssön. 499.
Nikolaus Paalssön. 513.
Nikolaus Paus, Lagmand. 168. 240.
Nikolaus III. Pave. 59-61.
Nikolaus IV. Pave.72.
Nikolaus V. Pave. 593-595. 602. 603.
Nikolaus (Nils) Peterssön. 452. 455. 490. 671.
Nikolaus Plogpenning. 238. 239.
Nikolaus (Nils) Posse. 670.
Nikolaus Prest. 114. 119. 125. 139. 543. 823.
Nikolaus (Nils) Ravaldssön, Væbner. 754. 790.
Nikolaus Reidarssön. 382. 383.
Nikolaus Romundssön. 677. 678.
Nikolaus (Nils) Ruser, Erkebiskop. 371. 373.
Nikolaus Sigurdssön. 193. 244. 246.
Nikolaus Silfestssön. 184.
Nikolaus Steinssön. 297. 298.
Nikolaus (Claus) Stofusvein. 312.
Nikolaus Thjostolfssön. 499.
Nikolaus Thorbjörnssön, Korsbroder. 431.
Nikolaus Thorgeirssön. 520.
Nikolaus Thorleifssön. 286.
Nikolaus Thormodssön. 509. 582.
Nikolaus (Nils) Thorsteinssön. 576. 734.
Nikolaus (Nils) af Tyköby, Ridder. 688.
Nikolaus Ulfhedinssön. 460. 461.
Nikolaus (Claus) Vrese, Oldermand. 697.
Nikolaus (Claus) Wytte, Kmd. i Bergen. 466.
Nils, Nisse o. s. v. se Nikolaus.
Nissedal se Nidsedal.
Njardheim Sogn. 156.
Njardvik Gaard. 128.
Njoterö. 374. 401. 410. 431. 435.
Nonn-(Nord-)Sjö paa Grænland. 215.
Nordby (Nordbu) Gaard. 158. 159. 211. 252. 429. 587. 652.
Norddalsherred. 344.
Norderhof (Njardarhof). 622. 666.
Nordfjord, Landskab. 396. 397. 543.
Nordgaarden. 445. 446. 525.
Nordherred Bygd. 550.
Nordhordeland, Landskab. 169. 170. 515.
Nordlandene, Landskab. 364. 437. 461. 778. 797. 799.
Nordlæm Bygd. 395.
Nordmöre, Landskab. 416. 734.
Nordthorp Gaard. 216. 217.
Nord-Viden Gaard. 764. se Viden.
Nordöerne. 98.
Norheim Gaard. 93. 126. 156. 658.
Nos Gaard. 185. 344. 585.
Nusvik Gaard. 596.
Nygaard Gaard. 814.
Nyhus Gaard. 729.
Nykirke Sogn. 185. 469. 748.
Nypingen Gaard i Oslo. 717.
Næfesdal Gaard. 140.
Nördste-By Gaard. 703.
Odal, Landskab. 369. 388. 716.
Odd Aamundssön. 88.
Odd Agmundssön. 343.
Odd Alfssön. 611. 691. 704.
Odd Anundssön. 662. 663.
Odd (Odde) Asgeirssön. 611.
Odd Bonde paa Gerdaraker. 147.
Odd Botolfssön. 419. 457. 516. 553 ff.
Odd Eilifssön. 743.
Odd Einarssön. 674.
Odd Hallessön. 177.
Odd Jonssön, Raadmand. 502. 503.
Odd Jörundssön. 371.
Odd Kegda. 89. 91.
Odd Oddssön. 151. 177.
Odd (Orm?) Olafssön. 337.
[883 Navne-Register] 
Odd paa Rogn, (Hallessön?) 90. 91.
Odd paa Röten. 134. 135.
Odd Smid. 169.
Odd Sveinssön paa Landsverk. 103.
Odd Tofessön. 485.
Odd (Oder) Thoressön. 328.
Odd Thorleifssön. 673.
Odde Sogn. 170. 546.
Oddevall By. 821. 822.
Oddgeir Thorsteinssön, Kannik. 262.
Oddleif (Autleif) Matssön. 757 ff.
Oddshus Gaard. 142.
Odin Gaard. 225. 264.
Odinsey Bygd. 324. 362. 484. 487. 506. 531. 537. 580. 794. 795.
Odinshof Gaard. 174.
Odinsland Gaard. 177.
Ofstad Gaard. 223.
Ogmund, Ofmund se Agmund.
Okerö Sogn. 709.
Olaf (Oluf). 97. 121. 145. 147. 192. 195. 214. 215. 336. 458. 676.
Olaf Alfssön. 240.
Olaf Andressön. 448. 548.
Olaf Anundssön. 385. 689. 754.
Olaf Arnessön. 463. 714. 734.
Olaf Arnvidssön. 712.
Olaf Asgeirssön, Lensmand. 491.
Olaf Aslakssön. 551.
Olaf Asmundssön. 463.
Olaf Atlessön. 473.
Olaf Audunssön. 275. 276. 515.
Olaf Azzurssön. 817.
Olaf Baardssön. 229.
Olaf Bagge. 778. 779.
Olaf Balte. 198.
Olaf Benktssön, Borgemester. 790.
Olaf Biskop i Bergen. 538 ff. 549. 554. 561. 567. 568. 570. 583. 777. 779.
Olaf Biskop i Stavanger. 362. 375.
Olaf Bjarnessön. 356.
Olaf Björnssön. 484. 580. 640.
Olaf Borgarssön. 197. 468. 505.
Olaf Eilifssön. 326. 353.
Olaf Einarssön. 412.
Olaf Eindridessön. 712.
Olaf Eirikssön. 188. 468. 529. 546. 575. 659. 740.
Olaf Engelbrektssön. 783.
Olaf Erkebiskop i Nidaros. I. 254 ff. 263.
Olaf II. 621.
Olaf III. Engelbrektssön. 765. 772 ff. 781 ff. 790 ff.
Olaf Erlendssön. 283.
Olaf Eyvindssön. 718.
Olaf Fiskesvein. 147.
Olaf Folkessön. 621.
Olaf Galle, Ridder, se Galde.
Olaf Gjaldkyre. 6.
Olaf Glödestsön. 315.
Olaf Grimarssön. 182.
Olaf Grjotgardssön. 504. 505.
Olaf Grundessön. 724.
Olaf Gunnarssön. 377. 618.
Olaf Gunnvaldssön. 731.
Olaf Guttormssön. 588. 678. 679.
Olaf Haakonssön, Konge. 347. 348. 350. 355. 360. 374.
Olaf Haakonssön. 286. 287. 587. 713.
Olaf Halvardssön. 74. 328. 606. 722. 763.
Olaf Hanssön (Thorgeirssön ?). 783.
Olaf Haraldssön. 75-77. 680.
Olaf Haukssön. 579. 580.
Olaf Helgessön. 576.
Olaf den Hellige, Konge. 396.
Olaf Henrikssön, Kannik. 679.
Olaf Hergilssön. 651.
Olaf Hysingssön. 691.
Olaf Ivarssön. 129. 200.
Olaf Jakobssön. 452.
Olaf Jenssön. 626. 657.
Olaf Jokelssön. 472. 473. 480. 511.
Olaf Jonssön. 166. 193. 244. 246. 400 ff. 501. 538. 540 ff. 558. 740. 745. 784.
Olaf Karlssön, Lagmand. 629. 635.
[884 Navne-Register] 
Olaf Klaussön, Prior. 659. 689.
Olaf Klemetssön. 658.
Olaf Klerk. 167.
Olaf Knutssön. 734.
Olaf Lang. 129. 139.
Olaf Laurentssön. 659.
Olaf Melbygger. 75. 76.
Olaf Michelssön. 779. 780.
Olaf Mogenssön, Lagmand. 799. 812.
Olaf Möltike, Ridder. 658.
Olaf Niklissön (Nilssön). 502 ff. 507. 636 ff. 703. 813. 817.
Olaf Nilssön, Ridder. 573. 583. 607. 703.
Olaf Olafssön. 318. 320. 461. 513. 526. 663. 709. 805. 806.
Olaf paa Olstad. 153. -Ormssön. 298. 646
Olaf Ottessön. 784. 798.
Olaf Peterssön. 408. 506. 519. 632. 734. 775.
Olaf Prest. 93. 430. 770.
Olaf Prior i Bergen. 755.
Olaf Reidarssön. 643. 675.
Olaf paa Roaldstad. 215. 216.
Olaf Rolfssön. 734.
Olaf Rolleifssön. 590.
Olaf Sarp, Ridder. 97.
Olaf Sigurdssön. 161. 248. 379. 645.
Olaf Skutt. 308.
Olaf Steinvarssön. 344.
Olaf Stort. 147.
Olaf Sumarlidessön. 234.
Olaf Sæmundssön. 488.
Olaf Sölmundssön, Abbed. 433. 436. 481.
Olaf Thoraldssön. 711.
Olaf Thorbjörnssön, Raadmand. 789.
Olaf Thorerssön. 422. 456. 464. 506. 512.
Olaf Thorgardssön. 447.
Olaf Thorgeirssön. 551. 747. 783.
Olaf Thorgilssön. 590.
Olaf Thorivilssön. 336.
Olaf Thorkelssön. 104. 400. 401. 506.
Olaf Thorleifssön. 173.
Olaf Thorsteinssön. l95. 274. 309. 464. 483. 537. 743. 744. 747.
Olaf Tunnelang. l98.
Olaf Ulfssön. 287. 327. 351. 506. 531.
Olaf Vestad. 774.
Olaf Vigfastssön. 729. 732. 734. 757.
Olaf Vigleikssön. 613. 625.
Olaf Ölverssön. 399.
Olafberg Gaard. 703.
Olafsbuder Gaard. 580.
Olafslykken Gaard. 739.
Olberg Gaard og Sogn. 468. 645.
Olbjörn Sigurdssön. 333.
Ole Helgessön. 159. 240.
Oleif#. 458. se Olaf.
Olsborg Slot i Viken. 754.
Olstad Gaard. 119. 153. 567.
Olund (Ölen) Sogn. 170.
Olvik Gaard. 445.
Olöf Alfsdatter. 477.
Olöf Halvardsdatter. 219.
Olöf Laurentsdatter. 763.
Olöf Thorsteinsdatter. 533.
Onarheim Gaard. 156. 323.
Onefndshuse(?) Gaard. 567.
Opdal, Opheim o. s. v. se Uppdal, Uppheim.
Oplandene (Upplönd), Landskab. 117. 125. 211. 223. 229. 242. 332. 551. 578. 612. 631. 633. 636. 645. 760. 813.
Oppmund Sölvessön. 397.
Ordaust (Ordost), Ö. 748.
Ordnes Gaard. 287.
Ordrek. 199.
Orkadals-Fylke. 710. 734. 758.
Orkn-Öerne. 32. 308. 309. 341. 345. 478. 751. 752.
Orm. 74. 184. 252. 792.
Orm Abbed i Selja. 207. 209.
Orm Agmundssön. 383.
Orm Alfssön. 129. 725.
Orm Anundssön, Prest. 685.
[885 Navne-Register] 
Orm Biskop i Oslo. 13.
Orm paa Bjarknes. 192.
Orm Björnssön. 136. 587.
Orm Eilifssön. 500.
Orm Eirikssön, Væbner. 740. 747.
Orm Erlendssön. 403. 514.
Orm Eysteinssön, Drotsete. 240. 269. 275.
Orm Gardssön. 587.
Orm Geirmundssön. 599.
Orm Grjotgardssön. 520.
Orm Haavardssön. 382. 388-390. 393.
Orm Ivarssön. 642. 643.
Orm Jonssön. 89.
Orm Kafle. 90. 91. 96. 134. 139. 147. 151. 213. 611.
Orm Kolbeinssön. 682. 731.
Orm Leidulfssön. 790.
Orm i Leifsgard. 75. 76.
Orm Nikolaussön. 382. 475.
Orm (Odd) Olafssön. 337.
Orm Ormssön paa Fjall. 588.
Orm Peterssön. 156. 157. 210.
Orm Prest. 119. 223.
Orm Skarf. 715.
Orm Smörsvein. 182. 183.
Orm Svarte Thorerssön. 120. 121. 133. 134. 145.
Orm Sveinssön. 465. 682.
Orm Orm Thomassön. 274.
Orm Thorerssön. 297. 298. 510.
Orm Thorleifssön. 305. 411. 639.
Orm Thorsteinssön. 465.
Ormsrud Gaard. 333.
Ormstad Gaard. 63.
Ormstein Sivardssön. 652.
Ornes Gaard. 344.
Os Bygd. 380. 576. 677.
Oslo (Aslo) By. 6. 71. 165. 208. 456. 566. 644. 654. 795. 800. 821. 822.
Oslo Biskop. 4. 6. 13. 30. 35-37. 48. 55 ff. 62. 72. 85. 95. 123. 240. 246. 268. 294. 300. 303. 348. 369. 373-375. 386. 395 ff. 404 ff. 410. 417 ff. 424. 428. 430. 444. 448 ff. 453. 488. 496. 511. 540. 563. 602. 613-615. 623. 637. 663 ff. 694 ff. 704. 716. 738 742. 750. 766. 770772. 775-779. 781. 787. 794. 797. 810. 818 ff.
Oslo Borgemester. 558. 589. 602. 689. 716. 787. 795 ff. 823.
Oslo Domkapittel. 8. 37. 48. 95. 221. 304. 373 ff. 511. 602. 615. 770 ff. 810.
Oslo Fehirder. 221.
Oslo Gaarde og Gader. 6. 84 ff. 123. 139. 146. 154. 158 ff. 168. 175. 183. 188. 229. 233 ff. 240. 285. 299 ff. 337. 353. 392. 395. 458. 500. 511. 566. 568. 653. 671. 695. 717. 752. 768. 787. 807. 814. 818 ff.
Oslo Herred. 112.
Oslo Kanniker. 50. 94. 112. 148. 208. 233. 259. 260. 264. 285. 299. 353. 358 ff. 395. 401. 423. 431. 433 ff. 443. 448. 453. 455. 475. 490. 504. 530. 552. 558. 565. 608. 613 ff. 617. 640 ff. 647. 671. 689 ff. 716. 738. 742. 749. 792. 796 ff.
Oslo Kirker og Klostre. 37. 48. 84-86. 101. ff. 114. 118. 127. 141. 143. 148. 154. 193 ff. 204. 212. 221. 233. 244. 252. 259 ff. 265. 278. 288. 348. 361. 374 ff. 385. 398. 408. 500. 521. 567. 574. 580. 587. 602 ff. 641. 647. 669 ff. 689 ff. 693 ff. 704. 720 ff. 728. 733 ff. 738 ff. 746. 770. 786. 790. 792. 818.
Oslo Lagmænd. 3. 85 ff. 136. 165. 175. 193. 240. 243 ff. 246. 295. 395. 408. 446. 488. 558. 565. 568 ff. 608. 669. 690. 694 ff. 716. 719 ff. 787. 807. 813. 823.
Oslo Provst (ved Mariekirke). 85. 127 143. 208. 212. 259. 348. 361. 385 [886 Navne-Register]  398. 500. 574. 587. 670. 693 ff. 697. 704. 720. 728 733 ff. 739. 746. 787. 791.
Oslo Raadmænd. 376. 408. 558. 565. 689 ff. 716. 785. 787. 796. 813. 823.
Oslo Stift. 30. 72. 78. 87 ff. 101 ff. 116. 245. 258. 260. 264. 325. 598. 603. 649. 687. 772. 796.
Osmund,Osvald se Asmund, Asvald.
Otta Gaard. 149. 326. 327.
Ottar Hallvardssön. 811.
Ottar (Otter) Ivarssön. 531.
Ottar Thorsteinssön, Lagmand. 115.
Ottastad Gaard og Sogn. 465. 764 ff. 774.
Otte Anderssön til Hammer. 807.
Otte Arnessön. 257. 293.
Otte Mathiassön, Svalessön, se Römer.
Otte Peterssön, Lensmand. 811.
Otte Ragen. 792.
Ottilia Ottesdatter se Römer.
Ottrenes Sogn. 232. 636.
Ovaldastad Gaard. 156. se Ulvaldastad.
Overhalven i Naumadal. 710.
Ovild (Agvald?) Thorleifssön. 482.
Oxe Peder. 821.
Paal. 63. 218. 222. 276.
Paal Abbed i Hovedö. 687.
Paal Anderssön. 734. 776.
Paal Aslakssön. 744.
Paal Bardarsön, Erkebiskop. 112. 177. 180. 189. 191. 232.
Paal Beintssön. 568. 569.
Paal Biskop i Hamar. 11. 12. 31. 33. 37.
Paal Björnssön. 149.
Paal Einarssön. 131. 136. 175. 176. 243.
Paal Eirikssön, Merkesmand. 109. 136. 138. 141. 165. 175. 176. 205.
Paal Erlendssön. 412.
Paal Erlingssön. 639.
Paal Gyrdssön. 328.
Paal Halsteinssön. 636. 639.
Paal Halvardssön. 276. 555. 562.
Paal Helgessön. 364.
Paal Hermundssön. 322. 323.
Paal i Hvamm. 151. 152. 169. 174. 180. 181.
Paal Ivarssön. 817.
Paal Jogarssön 388.
Paal Jonssön. 300. 607. 782. 783.
Paal Klemetssön. 519. 737.
Paal Nikolaussön. 398. 645.
Paal Ormssön. 784.
Paal Puke. 146.
Paal Styrkaarssön. 177. 180. 194. 212.
Paal Sveinkessön. 299. 305. 309. 310.
Paal Sveinssön. 306.
Paal Tange. 222.
Paal Thordssön. 412.
Paal Thorsteinssön. 497.
Paal Vagaskalm. 39.
Paalsaasen Gaard. 473. 474. 808. 809.
Paalsgaard Gaard. 568.
Palberg Gaard. 703.
Palæstina (Terra sancta). 3. 4. 8. 19. 21. 27. 31 ff. 35 ff. 42. 44-47. 60-71.
Papilia, paa Yell (Hjaltland). 439.
Pappley, paa Orknö. 308.
Papö paa Hjaltland. 81. 270.
Paris By. 218.
Patrik Kaldar. 308.
Paus, Nikolas, Lagmand. 168. 240.
Pausan Gaard i Oslo. 671.
Peter (Peder). 183. 314. 566. 710.
Peter Aakessön, Væbner. 628.
Peter Abbed i Lyse. 296.
Peter Agmundssön (Amundssön). 145. 779. 800.
Peter Anderssön. 321. 582. 807. 815.
Peter Andressön (Plytt). 86. 104. 108. 115.
Peter Arnessön. 740.
Peter Baardssön, Kannik i Bergen. 112.
Peter Bartelssön, Kannik. 792. 793.
Peter Biskop i Bergen. 111. - i Hamar. 37. 538. 547. 550.
[887 Navne-Register] 
Peter Bjernulfssön. 795.
Peter Boasön, Provst. 506.
Peter Byng. 525.
Peter Eirikssön, Kantsler. 259. 276. 284. 291 ff. - Eirikssön. 314. 667.
Peter Erkebiskop i Lund. 541.
Peter Erkebiskop i Nidaros. 8.
Peter Eyjarssön, Provst. 809.
Peter Eyvindssön. 659.
Peter paa Finnin. 89. 90. 92. 134. 139. 140. 172.
Peter Fynbo, Raadmand. 787. 800.
Peter Gamle, Kannik. 105. 114.
Peter Gris. 749.
Peter Gudleikssön. 104. 110. 656.
Peter Gudulfssön, Prest. 480.
Peter Haakonssön. 273. 281. 757. 792.
Peter Hanssön. 433. 747.
Peter Hanssön (Basse). 796. 802. 807 ff. 810-813.
Peter Henrikssön. 656.
Peter Herlaugssön, Lagmand. 807. 813.
Peter Huitfeld se Huitfeld.
Peter Jenssön. 464. 554. 715.
Peter Jonssön. 391. 506. 512. 817.
Peter Kapellan paa Hof. 647.
Peter Ketilssön, Raadmand. 506. 512.
Peter Lagmand i Viken. 75. 76.
Peter Lassessön. 688.
Peter Laurentssön paa Lom. 674.
Peter Lumbarde. 229.
Peter Ly i Börsholm, Væbner. 688.
Peter Mata, Kannik. 100.
Peter (Petrus) de Monte. 559.
Peter Neridssön. 306.
Peter Nikolaussön. 384. 500. 737.
Peter Olafssön. 450. 456. 619. 807.
Peter Ottarssön. 811.
Peter Oxe, Rigsraad. 821.
Peter Paalssön,Prest. 794.
Peter Palnessön. 216.
Peter Peterssön, Ridder. 132.
Peter, Prest (Kannik). 63. 89. 91. 114. 153. 539. 723. 770.
Peter Rolfssön. 667.
Peter Romundssön. 140.
Peter paa Sandvin. 92. 126. 144.
Peter Sigurdssön. 349.
Peter Skram, Ridder. 821.
Peter Sonarsön, Kannik. 506.
Peter Stint. 386.
Peter Svenske. 787. 788.
Peter Thorgardssön. 477. 478.
Peter Thorlakssön. 381. 382.
Peter Thorsteinssön. 350. 519. 807.
Peter Throndssön. 507.
Peter Verkmester. 762.
Petersgaard i Tönsberg. 390.
Petri Sogn. 257. 601. 664. 709. 727.
Philippa, Dronning. 499. 500.
Philippa af Eberstein, Fru. 651.
Philippus, Baglerkonge. 3. 4.
Philippus Eindridessön, paa Losne. 554.
Philippus Erlendssön. 177. 202. 203.
Philippus Gudbrandssön, Korsbroder. 302.
Plogpenning, Nikolaus. 238. 239.
Plyt (Plut) Andres, Baron. 56. se Peter.
Posse, Nils. 670.
Pros Lauritssön, Lagmand i Oslo. 823.
Prædikebrödre. 20. 23 ff. 33 ff. 41. 47. 49. 100. 188. 259. 570. 818.
Pukastad Gaard. 401. 581. 582.
Puke, Paal. 146.
Pyken Gaard. 729.
Raa (i Rai) Gaard. 273.
Radarfoss Gaard. 74.
Radastad Gaard. 547.
Rafnaas Gaard. 280.
Rafne Gaard. 739.
Rafnnes Sogn. 284. 656.
Rafnstad Gaard. 225. 340.
Rafnvik Gaard. 328.
Ragna. 297. 298.
[888 Navne-Register] 
Ragna Botulfsdatter. 377.
Ragna Halvardsdatter. 588.
Ragna Ingemundsdatter, Hustru. 638. 648.
Ragna Kolbeinsdatter. 731.
Ragna Martinsdatter, Fru. 112. 114.
Ragna Olafsdatter. 641.
Ragna Steinarsdatter. 472.
Ragna Sæbjörnsdatter. 660. 661.
Ragndid. 369. 398. 676.
Ragndid Eiriksdatter. 517.
Ragndid Simonsdatter. 279.
Ragndid Thorersdatter. 349.
Ragnhild. 167. 174. 180 ff. 183 ff. 195. 206. 243. 275. 370. 694. 703.
Ragnhild Eysteinsdatter. 353. 354.
Ragnhild Haavardsdatter. 438. 439.
Ragnhild Halsteinsdatter. 608.
Ragnhild Haraldsdatter. 224.
Ragnhild Herleiksdatter, Hustru. 509. 510.
Ragnhild Jönsdatter. 635.
Ragnhild Kolbeinsdatter. 159.
Ragnhild Mathisdatter. 682.
Ragnhild Narvesdatter. 532.
Ragnhild Ormsdatter. 196. 201.
Ragnhild Porsesdatter. 451.
Ragnhild Reidarsdatter. 627.
Ragnhild Simonsdatter. 81.
Ragnhild Thomasdatter. 506.
Ragnhild Thorersdatter. 228. 664. 717.
Ragnhild Thorgeirsdatter. 373.
Ragnhild Thorlaksdatter. 324.
Ragnhild Ölversdatter. 299. 305. 309. 310.
Ragnvald Aslakssön, Ridder. 56. 130.
Ragnvald Bonde i Kyrningen. 188.
Ragnvald Haakonssön. 154 ff.
Ragnvald Klerk. 144.
Rakka-Kleiven paa Eiker. 473. 474.
Rakkastad Gaard. 146. 190. 738.
Rakkastad Sogn. 454. 520. 664. 677. 739. 770.
Ramborg Knutsdatter. 443. 444.
Ramstad (Rafnstad?) Gaard. 225. 340.
Randaberg Gaard. 63.
Randheim Gaard. 206.
Rane paa Bjarknes. 297. 298.
Rane Eyvindssön. 252.
Raneim Gaard. 740.
Rangri-Drog(?). 120.
Rannveig (Ronnog). 185. 322. 323.
Rannveig Arnulfsdatter. 608. 613. 615. 625.
Rannveig Gunnarsdatter. 445.
Rannveig Höskuldsdatter. 393.
Rannveig Jonsdatter. 597.
Rannveig Ljotsdatter. 454.
Rannveig Monsdatter. 816.
Rannveig Reidulfsdatter. 473.
Rannveig Sigurdsdatter. 365.
Ranzau (Ranzo), Lafrans. 555.
Rappar (a Roppom) Gaard. 239.
Ratardal. 364.
Raudaberg Gaard. 572. 599.
Rauda-Kleif. 809.
Raudaland Sogn. 698.
Rauden Gaard i Tönsberg. 434.
Raufnarud Gaard. 567.
Raumarike, Landskab. 113. 128. 168. 205. 208. 226. 278. 286. 337. 354. 357. 376. 392. 395. 567. 608. 682. 737. 770.
Raumsdal, Landskab. 226. 695. 709. 734.
Ravald (Ragnvald?). 804.
Ravald Nilssön. 618. 633. 639. 645. 682.
Ravalde Thorsteinssön. 270.
Ravar Thordssön. 520.
Redal Bygd. 321. 331. 568.
Reff, Hans, Biskop. 764. 781. 787. 792. 794.
Reff Henze. 379.
Reff Paal, Mag. 764.
Regnold Jonssön. 805. 806.
Reidar 285. 344.
Reidar Arnessön. 632.
Reidar Borgarssön. 699. 700.
Reidar Dagfinnssön. 140. 152. 167.
Reidar Eindridessön. 454. 690.
Reidar Finnbogessön 486.
Reidar Gunnarssön. 493.
[889 Navne-Register] 
Reidar Guttormssön. 469. 470.
Reidar Haakonssön. 500.
Reidar Hafthorssön, Prest. 564. 579. 586.
Reidar Halvardssön. 285. 706. 817.
Reidar Ivarssön. 432.
Reidar Ketilssön. 454.
Reidar Olafssön. 446.
Reidar Paalssön, Borger i Sarpsborg. 754.
Reidar Peterssön. 785.
Reidar Sigurdssön. 569.
Reidar Starf. 123.
Reidar Thoraldssön. 315.
Reidar Thordssön. 336.
Reidar Thorgilssön. 175.
Reidarsdal Gaard. 563.
Reide, Prest. 564.
Reidulf Audulfssön. 409.
Reidulf Olafssön. 506.
Reidulf Reidulfssön. 795.
Reidulf Thorerssön. 336.
Reidulf Thorsteinssön. 795.
Reidun (Thorgeirsdatter). 188.
Reieberg Gaard. 477.
Rein Kloster. 137.
Reindal Bygd. 634.
Reine Gaard. 618.
Reineberg Gaard. 298.
Reinold, Oldermand. 697. 805. 806.
Rekkstad Gaard. 774.
Renebek Kloster. 776.
Rennesö. 638.
Reppeskaal Gaard. 339.
Revereiter Gaard. 344.
Reventlow, Ditlev. 776.
Reydarfjord. 97.
Reydesheim Gaard. 379.
Reykholt Gaard. 165. 176. 205. 218. 223. 230.
Reyland Gaard. 74.
Reyne (Röne) Gaard. 128. 369. 774. 816.
Reyneberg Gaard. 52. 298.
Reyrdal Bygd. 252. 298. 633. 718.
Reyrgar Gaard. 416.
Reyse Bygd og Gaard. 235. 272. 443. 760.
Reysheim (Röysem) Gaard. 631.
Ridaby Bygd. 568. 703.
Rifling Gaard. 128.
Rikkard af Rollesey, Prest. 308.
Rind (Rinde) Gaard og Bygd. 136. 398.
Rindal Gaard og Sogn. 665. 728.
Rindarbru. 117.
Ringabu Bygd. 223. 479. 567. 652. 673.
Ringanes Gaard. 468.
Ringarike, Bygd. 235. 622. 703. 760.
Ringheim Gaard. 89-93. 323. 334. 712.
Ringhus Gaard. 701.
Ringsaker Sogn. 321. 384. 398. 442. 578. 659. 682. 704. 717.
Ringstad Gaard. 722. 723.
Risar Gaard. 322. 332.
Rjodar Gaard. 52.
Rjotnar Gaard. 580.
Roald Amundssön. 496.
Roald Audunssön. 515. 516.
Roald Jonssön. 382. 389. 390. 393.
Reidar i Kilen. 563.
Reidar Tholfssön. 640.
Reidar Thorerssön. 368.
Reidar Thorgeirssön. 700.
Roaldstad Gaard. 215. 216.
Roar. 50. 204. 298.
Roar (Ivar?) Geirmundssön. 535.
Roar Helgessön. 482. 763.
Roar Thorgeirssön. 279. 280.
Robyggjalag, Landskab. 422. 513. 526. 560. 802.
Rodalandsstrand, Bygd. 632.
Rode (Raade) Sogn. 489. 556. 658. 748. 790.
Rodestad Gaard. 747.
Rodsnes Gaard. 382.
Rofa Gaard. 429.
Rofnastad (Romfnastad) Gaard. 224.
Rofshale Gaard. 185.
Rogdaberg Gaard. 128.
Rogdar Gaard. 546.
[890 Navne-Register] 
Rogn Gaard og Sogn. 89-93. 134 ff. 196. 201. 224. 343. 419. 457.
Rolf. 172. 182. 183. 227. 281.
Rolf Alfssön. 378.
Rolf Anderssön. 645. 646.
Rolf Arnessön. 526.
Rolf Gamal, Prest i His. 140.
Rolf Greipssön. 429.
Rolf Gudbrandssön. 225.
Rolf Ingulfssön. 484.
Rolf Kane se Kane.
Rolf Leidulfssön. 197.
Rolf Lodinssön. 386.
Rolf Olafssön. 588. 786.
Rolf Sigmundssön. 420.
Rolf Stut. 230.
Rolf Thordssön. 473. 627.
Rolf Thorleifssön. 668. 671.
Rolf Throndssön. 485.
Rolid Gaard. 331. 485.
Rollag Bygd. 278.
Rolland Gotskalkssön, Prest. 547.
Rolland Thorsteinssön, Kannik. 558.
Rollaug Asmundssön. 406.
Rollaug Lensmand. 397.
Rolleif Arnbjörnssön. 444. 459.
Rolleif Thorsteinssön. 599.
Rom, By. 376. 393. 672. 673. 767 ff.
Romanes Gaard og Sogn. 334. 650.
Ronnog, Rönnog se Rannveig.
Roppum (a), Gaard. 239.
Rossaland Gaard. 93. 426.
Rossastad Gaard. 349. 350.
Rostock By. 697.
Rostung, Amund. 243.
Rostung Endride. 683. 779.
Rostung Gudrun Thorgilsdatter. 779. 780.
Rostung Svein Thorgilssön. 779. 780.
Rud Gaard. 301. 345. 454. 567. 602. 694. 749.
Rud (Rut), Jens, Ridder. 371.
Rud Michael, Ridder. 373.
Rudstad Gaard. 610.
Ruga (Rufa) Gaard. 252. 429.
Rugthveit Gaard. 183.
Rumadal Bygd. 128. 205. 567. 568. 737.
Rumsa Gaard. 156.
Rust, Tideke. 500.
Ryden Gaard. 590.
Rydgeir i Sveinsgard. 110.
Rygg Gaard. 200. 763.
Ryggehof (Ryggjof) Sogn. 324. 382. 544. 659. 670. 747. 784.
Rygin Gaard og Sogn. 135. 611. 632. 802 ff.
Rygjafylke, Landskab. 203. 242. 351. 362. 381. 384. 426. 443. 447. 449. 557. 574. 638. 738.
Rykki Gaard. 224.
Röd (Rod, Rodt) Thord. 797. 799-801.
Rödenes Sogn. 608. 609. 612. 614.
Röken Sogn. 627.
Rökkvin Gaard. 89. 164.
Römer (Reymar), Anna Ottesdatter. 748. 749. 752. 753. 784. 785. 814.
Römer Elsebe Ottesdatter. 543.
Römer Gerthrud Jakobsdatter. 553. 628.
Römer Ingerd Ottesdatter. 707. 798. 811.
Römer Ingeborg Jonsdatter. 450.
Römer Jon Marteinssön, Ridder. 344. 345. 348. 357. 366. 375. 376. 392. 404. 450. 477.
Römer Katharina Jonsdatter, Fru. 450. 483. 487. 581. 670.
Römer Narve Jakobssön, Ridder. 501. 512. 574.
Römer Otte Matssön, Ridd. 630. 570. 693.
Römer Otte (Svalessön), Ridder. 364. 379. 436. 450. 456. 457.
Römer Ottilia Ottesd. 748. 749. 754. 790.
Römer Svale, Ridder. 379. 450. 456. 457. 464. 466. 543.
Rönabrekka Gaard. 596.
Röne, Rördal se Reyne, Reyrdal.
Rörvik (Reyrvik) Gaard. 748. 757.
Röten Gaard. 134.
[891 Navne-Register] 
Sadelthveit Gaard. 286.
Sag Gaard. 149.
Salomon (Salamon), Biskop i Oslo. 240.
Salomon Vikingssön. 546. se Sölmund.
Saltnes Gaard. 580.
Samla-Herred. 472.
Samsal Gaard. 511. 792.
Samson Botolfssön. 343.
Samsongaard i Bergen. 407.
Sand Gaard og Skibrede. 52. 427. 639.
Sandaukadal Bygd. 577.
Sandbekk Gaard. 280.
Sandbu Kirke. 727.
Sande Sogn (Sandeherred). 137. 301. 304. 306. 310. 326. 334 ff. 353. 361. 368. 370. 373. 394. 400 ff. 405 ff. 410. 417. 419. 421. 423. 428. 430. 431 ff. 441. 446. 455. 475. 490. 581 ff. 618 ff. 623. 663. 793. 820.
Sandeim Gaard. 463.
Sander Gaard. 547.
Sander Sasse. 436.
Sandey Ö. 308. 427. 639.
Sandland Gaard. 103.
Sands-Fjerdingen paa Hudreim. 748.
Sandsverf Bygd. 192. 275. 293. 297. 298. 336. 429. 588. 618.
Sandtorg Gaard. 142.
Sandunge-Vandene. 194.
Sandvin (Sandin) Gaard og Sogn. 92. 126. 144. 157. 293. 390. 420. 455. 600 ff. 618. 634. 776.
Sappamoen Gaard. 715.
Sappen Gaard i Tönsberg. 319. 387. 545.
Sarpsborg By. 301. 530. 688. 695. 743. 744. 754. 770. 810. 821 ff.
Sass, Hans Hanssön. 640. 690.
Saud Gaard. 147. 224. 344. 553.
Sauder Gaard. 611.
Sauder Sogn. 305. 495. 638. 685.
Saudland Gaard. 698.
Saudulf Thordssön, Lensmand. 534.
Saurbö Gaard og Sogn. 101. 102. 353.
Saxavik Gaard. 301. 304.
Saxbjörn Arnessön. 733.
Saxe. 153. 198. 476.
Saxe Andreassön. 384.
Saxe Haavardssön. 411.
Saxe Halvardssön. 675.
Saxe Vigleikssön. 630. 639.
Segtun (Setun) Gaard. 823.
Seim, Sem se Sæheim.
Seland (Sæland?) Gaard. 558. 559.
Sele Ivarssön. 454.
Selja Kloster og Sogn. 170. 207. 209.
Seljegerd (Seljegjord) Sogn. 139. 272. 599. 626. 677.
Seljestödel Gaard. 136.
Senja (Senjen) Landskab. 302. 303. 347.
Serker paa Austraat, Ridder. 108. 115.
Serkvid Gunnleikssön. 577. 578.
Sessagjord Gaard. 617.
Setberg Gaard. 681.
Seter Gaard. 438. 567. 585. 609.
Seteraaen. 609.
Setersdal (Seter) Bygd. 416. 526. 597. 729. 802.
Setnathveit Gaard. 504.
Setskog Bygd. 676.
Sevald se Sigvald.
Severin Buntmager, Raadmand. 813.
Severin (Sefrin) Provst i Viken. 770.
Severin (Sefrin) Skaaning. 754.
Severin Peterssön, Lagmand. 824.
Sidrey-ver Ö. 364.
Sidsel, Sidselja se Cecilia.
Sigarstad Gaard. 485. 509.
Sigbjörn Kurt. 204.
Sigbjørn Lensmand paa Eiker. 474.
Sigbrit Willums. 766-768.
Siger Ulfrekssön. 486.
Sigfred, Biskop i Oslo og Stavang. 259. 268.
Sigge, Biskop af Skara. 538.
Sigge Erkedegn i Strengnes. 539.
[892 Navne-Register] 
Sighvat (Arnulfssön). 221.
Sighvat Björnssön. 634.
Sighvat Kannik i Nidaros. 50. 56.
Sighvat paa Leirholar, Ridder. 131.
Sighvat Sumarlidessön. 279.
Sigmund Rolfssön. 558. 559.
Signy (Signei) Gunnarsdatter. 564.
Signy (Signid) Thormodsdatter. 675. 676.
Signy Thorsteinsdatter. 419. 421.
Sigrid. 128. 131. 132. 151. 158 ff. 183. 184. 201. 219. 222. 237. 299. 452.
Sigrid Arnvidsdatter. 289.
Sigrid Askoresdatter. 337.
Sigrid Aslaksdatter. 140. 152. 167. 525.
Sigrid Atlesdatter. 379.
Sigrid Baardsdatter. 220.
Sigrid Eilifsdatter. 517.
Sigrid Eindridsdatter. 747.
Sigrid Erlendsdatter. 129. 241. 391. 450. 502. 503. 507. 508.
Sigrid Gunnarsdatter. 359. 398. 661.
Sigrid Haakonsdatter. 302.
Sigrid Haldorsdatter. 248.
Sigrid Jonsdatter. 278. 346. 393.
Sigrid Niklisdatter. 509. 510. 572.
Sigrid Olafsdatter, Fru. 74.
Sigrid Sveinsdatter. 178. 182.
Sigrid Thorersdatter. 738.
Sigrid Thorleifsdatter. 754.
Sigrid Thorsteinsdatter. 283.
Sigurd. 93. 97. 126. 183. 185. 204. 205. 217. 224. 308. 314. 581. 666. 710.
Sigurd Aamundessön, Prior. 49.
Sigurd Abbed i Munkeliv. 20.
Sigurd Amundssön. 509. 600. 601. 811.
Sigurd Anundssön, Prest. 323.
Sigurd Arnbjörnssön. 427.
Sigurd Arnessön. 486.
Sigurd Asbjörnssön. 473.
Sigurd Asgautssön. 112. 113.
Sigurd Aslakssön. 395.
Sigurd Asulfssön. 334. 378.
Sigurd Atlessön (Aslasön). 368. 606.
Sigurd Bage. 740.
Sigurd Birgerssön. 425.
Sigurd Biskop i Hamar. 375. 395. 471. 550.
Sigurd Biskop i Stavanger. 616.
Sigurd Björnssön. 157. 224. 530. 541.
Sigurd paa Blakararf. 82.
Sigurd Bollen. 134.
Sigurd Brite. 172.
Sigurd Dagfinnssön. 666.
Sigurd Eirikssön. 468.
Sigurd Elg. 92.
Sigurd Erkebiskop. 13-22. 28. 32 ff.
Sigurd Erkedegn. 81.
Sigurd Elendssön, Ridder. 226.
Sigurd Erlingssön. 192.
Sigurd Eyvindssön. 463.
Sigurd Finnssön. 225. 264.
Sigurd Galte. 144.
Sigurd Graanef. 151.
Sigurd Gregoriussön. 97.
Sigurd Gudbrandssön. 734.
Sigurd Gudlaugssön. 302.
Sigurd Gudleikssön. 652.
Sigurd Gunnarssön. 306.
Sigurd Guttormssön. 611. 646. 658.
Sigurd Gyrdssön, Lagmand. 305. 309.
Sigurd Haakonssön. 713.
Sigurd Hafthorerssön, Ridder. 179. 193. 225 ff. 240. 244. 246. 273. 292 ff. 302 ff. 335. 337. 367. 462.
Sigurd Haldorssön. 471.
Sigurd Halsteinssön. 49. 445.
Sigurd Halvardssön. 256. 547. 580.
Sigurd Helgessön. 381. 382. 716.
Sigurd Hjalt i Finngarden. 427.
Sigurd Högnessön. 483.
Sigurd Ivarssön, Kannik. 258. 262.
Sigurd Jonssön. 108. 223. 744. 813.
Sigurd Jonssön, Drotsete. 450. 476. 483. 487. 491. 501 ff. 507 ff. 512. 584. 587.
Sigurd Josefssön. 149. 174. 180.
[893 Navne-Register] 
Sigurd Kaupsvein. 157.
Sigurd Killing. 315.
Sigurd Kolbeinssön. 488.
Sigurd Kyrauga. 218.
Sigurd paa Lade. 824.
Sigurd Lagmand p. Aga. 90. 61. 108. 115.
Sigurd Linstakk. 192.
Sigurd List. 666.
Sigurd paa Lyng. 122.
Sigurd paa Madrethveit. 190.
Sigurd Martinssön. 508.
Sigurd Moises. 303.
Sigurd Nikulassön. 349.
Sigurd Olafssön. 168. 712.
Sigurd Ormssön, Ridder. 141.
Sigurd Orre. 195.
Sigurd Ottessön. 452.
Sigurd Paalssön. 272. 274.
Sigurd Pertil. 184.
Sigurd Peterssön. 274. 550. 759.
Sigurd Prest. 52. 74. 145. 148. 161. 162. 185. 190. 195. 330. 486. 487.
Sigurd Rafnssön paa Austby. 236.
Sigurd Reidarssön. 499.
Sigurd Rolfssön. 525.
Sigurd Sandulfssön. 323. 342.
Sigurd Sigurdssön. 726. 730.
Sigurd Sjofarssön, Lagmand. 530. 531. 536.
Sigurd Skjalg. 89-91.
Sigurd paa Skjole. 294.
Sigurd Skyrpare. 344.
Sigurd Snjalle. 90. 91.
Sigurd Sveinssön. 148.
Sigurd Tanne. 132.
Sigurd Thofssön. 726.
Sigurd Thorassön. 217.
Sigurd Thordssön, Klerk. 220. 627.
Sigurd Thorerrsön. 130. 303. 742. 802. 804. 811.
Sigurd Thorleifssön. 601.
Sigurd Thorsteinssön. 224. 237. 337. 369. 445 ff. 589.
Sigurd Unessön, Raadmand i Bergen. 456.
Sigurd Vigleikssön. 675.
Sigurdarrud Gaard. 204.
Sigvald (Sigvard) Kannik. 50. 56.
Sigvald Jonssön, Kannik i Nidaros. 523.
Sigvald Helgessön. 577.
Sigvald (Sevald) paa Fleyte. 824.
Sil Kirke. 727.
Silkestad Gaard. 726. 730.
Simon. 86. 476.
SimonAlbrektssön. 442.
Simon Amundssön. 667. 670.
Simon Andreassön, Foged. 723.
Simon Björnssön. 558. 586. 659.
Simon Eirikssön, Kannik i Oslo. 264.
Simon Erkeprest i Oslo. 94.
Simon Eyvindssön. 445. 446.
Simon Henrikssön, Raadmand i Oslo. 690.
Simon Ivarssön. 134. 142. 155. 320.
Simon Jonssön, Prest paa Kraakstad. 480.
Simon Kalssön. 436.
Simon Kolbjörnssön. 200.
Simon Lagmand i Oslo. 3.
Simon Nikolassön. 318. 321. 365.
Simon Ormssön. 682.
Simon Prest. 110. 111. 409.
Simon Suter. 120.
Simon Thorgeirssön. 445.
Sinclare, Henrik, Jarl. 308. 341. 345.
Sinnin Bygd. 168.
Sivesyn Gaard. 274.
Sivian (Sifvean) Aarmand. 145.
Sixtan, Prior. 143.
Sixtein Peterssön. 493.
Sjalfvirke, Prestegaard (Thrykstad). 443.
Sjalneide Jord. 639.
Sjarnar (Sjerne) Skibrede se Sjörn.
Sjatnar (Sjetne) Gaard. 7.
Sjogar Gaard. 328.
Sjogarlid (Sjovarlid) Gaard. 119. 576.
Sjolestad Gaard. 710.
Sjæland Ö. 372. 536. 688.
[894 Navne-Register] 
Sjögaard Gaard. 809.
Sjörn(?) (Sjannarsokn) Sogn. 63. 381. 447.
Skaalavik Gaard. 427.
Skaale Sogn. 170.
Skaalheim Gaard. 93.
Skadden Gaard i Oslo. 234.
Skagathveit Gaard. 706.
Skage Gaard og Sogn. 626. 740.
Skak Pederssön. 476. 481.
Skakt (Skaat, Skak), Henrik. 487.
Skakt Jon Nilssön. 584. 656.
Skapaals Fjerding i Ringsaker. 442.
Skardaberg Gaard. 439. 481. 557.
Skarfanes Gaard. 427.
Skartælen Gaard i Oslo. 139. 183.
Skatheim Gaard. 12.
Skatved-Dokken (Dal?). 473.
Skaun Bygder. 357. 380. 430. 454. 525. 567. 576 ff. 689. 710 ff. 734. 738. 764 ff. 807. 811.
Skausund. 757.
Skedjehof Gaard og Sogn. 157. 748.
Skegge Laurentssön. 353.
Skeggen Gaard i Bergen. 713.
Skeidaker Sogn. 228. 291. 550.
Skeidauga Sogn. 315. 706.
Skeide (Skeid) Gaard og Sogn. 381. 477. 546. 577. 627. 662. 705. 745.
Skeidsmo Sogn. 153. 770.
Skelde Gaard. 546.
Skelfoss Gaard. 524.
Skelve Gaard. 774.
Skemma Gaard. 172. 553.
Skenem (Skinheim) Gaard. 198. 682.
Skepheimar Gaard. 6.
Skerdin Gaard. 567.
Skerfar Gaard. 181. 648..
Skerfheim Gaard. 183. 429.
Skevjulstad Gaard. 198.
Skidastad Gaard. 409. 410.
Skipaland Sogn. 781.
Skipthveit Sogn. 87 ff. 252. 358. 671. 816.
Skirfegg Gaard. 238. 241.
Skiringssal Bygd. 476.
Skitnahöl. 429.
Skien By. 78. 214 ff. 227. 582. 628. 673. 680. 686. 691. 724. 730. 805.
Skien Lagmænd. 75 ff. 97. 103. 173. 186. 227. 305. 309. 399 ff. 574. 602. 611. 629. 635. 679. 726.
Skien Syssel. 320. 411. 532. 534 ff. 585 ff. 619 ff. 628. 650. 680. 686. 745. 776.
Skjaathveit Gaard. 118.
Skjalanes Gaard. 126.
Skjaldulf. 50. 219. 345.
Skjaldulf Anundssön. 699. 700.
Skjaldulf (Skeldulf) Oddssön. 555.
Skjaldulf (Skjoldulf) Roaldssön. 640.
Skjaldulf Thordssön. 511. 534. 562. 565. 626. 640.
Skjaldulf Thorfinnssön. 418 ff. 428. 431. 490.
Skjaldungaberg Gaard. 158. 208. 211. 404.
Skjaldungar Gaard. 498.
Skjole Gaard. 294.
Skodin Gaard. 146. 310. 333. 451. 505. 568. 675. 676.
Skogabygd i Sandvin Sogn. 601.
Skogar Thorbjörnssön. 519.
Skor, Skorar, Gaard. 93. 506.
Skoren Gaard. 154.
Skorre i Aasar. 190.
Skrafsrud Gaard. 473.
Skram, Peder, Ridder. 821.
Skramstad Gaard. 13.
Skrauthvaal Gaard. 185.
Skrauthvaal Sogn. 247. 346. 616.
Skridethveit Gaard. 651.
Skroven, Fiskever. 364. 607.
Skræddergaden i Bergen. 407.
Skulaberg Gaard. 222.
Skule Hertug. 6-8. 13.
Skule Prest. 51. 52.
Skumsrud Gaard. 368. 612.
Skuterud Gaard. 86.
[895 Navne-Register] 
Skygeberg Gaard. 403. 513. 653.
Slaatadal (Slaattedal) Gaard. 596.
Slagen Skibrede. 348.
Slagheck, Diderik. 768.
Sledanes Gaard. 475.
Sledvik Gaard. 182.
Slemdal Bygd. 558.
Slidrar (Slidre) Bygd. 488.
Slinde Gaard. 391.
Sluppen Gaard i Oslo. 139.
Smedastad Gaard. 555.
Smid Einarssön. 475. 581.
Smid Omundssön. 667.
Smid Thorgeirssön. 445.
Smid Thorgilssön. 339. 354. 451. 504.
Smidsgaard i Oslo. 229.
Smidjesang(?) Gaard. 567.
Smidsud Gaard. 118.
Smoksgaard i Tönsberg. 382. 388. 389. 509.
Smör, Bothild Svalesdatter. 678. 679.
Smör Jon, Ridder. 651.
Smör Svale Jonssön. 466. 506.
Smör´s Gods. 823.
Smörbrekka Gaard. 400. 402.
Snaas (Snos) Bygd. 724.
Snare Aslakssön, Ridder. 100.
Snare Oddssön. 724.
Snare Reidarssön. 222.
Snorre Hirdmand. 75.
Snubbe Peterssön. 456.
Sodger Gaard. 226.
Sodheim Gaard. 336.
Sogn Gaard. 194.
Sogn, Sygna-Fylke. 104. 133. 163 ff. 168. 170. 177. 196. 239. 277 ff. 283. 287 ff. 344. 358. 377. 391. 426. 517. 554. 648.
Soknadal Bygd. 170. 226. 277. 287. 757.
Solberg Gaard. 578.
Solbrekka Gaard. 362.
Sole Gaard. 51.
Solheim Sogn. 309. 355. 533. 579. 586.
Solveig i Buagard. 89. 90. 93.
Solvorn. 180. 212.
Solös Gaard. 809.
Solöer (Soleyar) Landskab. 119. 388. 468. 576. 617. 703. 776.
Sone Eirikssön, Kannik i Bergen. 611.
Soner Sogn. 534. 565. 640.
Sorkenes (Sarkunes) Gaard. 119.
Sorö Kloster. 741. 749. 780.
Sotanes Sogn. 748. 749.
Spangen Gaard. 568.
Sparabu Fylke. 724. 734.
Spekhus Gaard. 567.
Spikadal Gaard. 166. 203. 295 ff. 377 ff.
Spitalen Gaard. 484. 489. 580.
Spjotaberg Sogn. 443. 664. 770.
Sponen Gaard. 484.
Splid, Jens. 812.
Stadheim Gaard. 178.
Stadle Sogn paa Ordost 748.
Staf Gaard. 403. 578. 579.
Stafnes Sogn. 413.
Stafvin (Stavi) Gaard. 460.
Stake, Markvard. 713.
Stange (Stanger) Gaard. 291. 394. 555.
Stange Sogn. 704. 816.
Stangeland Gaard. 52.
Stanley Kloster i England. 10.
Staur, Halvard. 225. 264.
Stedja Sogn. 164. 182. 277 ff. 287 ff.
Steig (Stegen) Lagstol. 797. 799.
Stavanger By. 73. 78. 101. 247. 259. 351. 443. 575. 727.
Stavanger Biskop og Stift. 10. 28. 38. 55. 62. 77 ff. 85. 87. 94. 96. 106. 148. 172. 191. 209. 231. 290. 362. 375. 444. 523. 538. 540. 549. 573. 616. 630. 684. 702. 746. 750 ff. 755. 777. 779.
Stavanger Kanniker. 48. 63. 73. 82 ff. 160 ff. 242. 247. 259. 324. 342. 529. 546. 575. 596. 747.
Stavanger Kirker. 28. 63. 100. 161. 242. 747.
[896 Navne-Register] 
Stein, Abbed i Munkeliv. 462.
Stein Amundssön. 652.
Stein Eilifssön. 495.
Stein Gunnarssön. 715.
Stein paa Hvaalen. 197.
Stein Ivarssön. 737.
Stein Jonssön. 483.
Stein Navarssön. 564.
Stein Olafssön. 543.
Stein Sigurdssön, Raadm. i Oslo. 813.
Stein Thorbergssön. 734.
Stein Thordssön. 686. 687.
Stein Thorgrimssön. 459.
Stein Gaard og Sogn. 122. 144. 235. 666.
Steinar. 571. 608.
Steinar Steinarssön. 507.
Steinar Thjostulfssön. 229.
Steinar Thoraldssön. 613. 615.
Steinar Thordssön, Korsbroder i Oslo. 353.
Steinar Thorerssön. 738.
Steinar Thorgerssön. 638.
Steinar Thorgilssön, Prest. 352.
Steinar Thorgrimssön. 697.
Steinarhof (Sterov, Steirolf) Gaard og
Sogn. 465. 636. 637. 652. 672. 686 ff. 703.
Steinarsrud Gaard. 172.
Steinberg (Stenberg) Sogn. 511. 659.
Steinbru-Fossen. 645.
Steine Peterssön. 291. 327. 330. 340. 349.
Steingrim. 132. 133. 295.
Steingrim Askelssön. 89.
Steingrim Haakonssön. 375. 376.
Steinkirke Sogn. 154. 155. 508.
Steinsgaard i Stavanger. 351.
Steins-Varpet i Laagen. 703.
Steinulf Leidulfssön. 618. 619.
Steinulf Omundssön. 643. 644.
Steinulf Steinarssön. 571.
Steinulf Sumarlidessön. 355.
Steinulf Sveinssön. 698. 699.
Steinulf Thorbjörnssön. 552.
Steinviksholm Slot. 799. 812.
Stephan (Staffen). 49. 504. 779.
Stephan Bergsveinssön. 765. 807.
Stephan Guttormssön. 641. 653. 714. 715.
Stephan Kannik i Nidaros. 49. 50.
Stephan Röne. 774. 816.
Stephan Thomassön. 477.
Stig Haakonssön. 174. 186. 187.
Stiklastad Gaard. 122.
Stillaug se Styrlaug.
Stjoradal. 230. 734. 788. 805. 815.
Stodla Sogn. 170.
Stof Mathiassön. 706.
Stofreim Gaard og Sogn. 150. 153. 171.
Stokke (Stokker) Gaard og Sogn. 368. 370. 384. 401. 404. 417. 418. 568. 679. 710.
Stokksvand. 422.
Stolf paa Hofland. 146.
Stopul (Bonde). 477.
Storöen (Eyin byg/edd/a). 235.
Stotte(?), Strög paa Söndmöre. 709.
Strand Gaard og Bygd. 135. 214. 215. 408. 433. 436. 638.
Strandarbarm Sogn. 170.
Strandvik Sogn. 48.
Strange Klaussön. 359.
Straum Gaard. 388. 413. 415. 421.
Strengjareid Skibrede. 463.
Strind Fylke. 734. 758.
Strindar-Aatting paa Voss. 516.
Strjon, Landskab. 397.
Stufamo Gaard. 128.
Stufarud Gaard. 531.
Stufnarud Gaard. 233.
Stufner (Stumner) Gaard. 524.
Stufstad Gaard. 395.
Sture, Sten, Ridder. 761. 762.
Stydjamo Gaard. 505.
Styr, Prest. 404
Styr Sveinssön. 534.
Styrevoll Sogn. 390. 558. 806.
[897 Navne-Register] 
Styrkaar. 52. 90. 91.
Styrkaar Einarssön. 283.
Styrkaar Eindridessön (Krok). 728. 729.
Styrlaug Atlessön. 340.
Styrlaug (Stillaug) Halvardssön. 445.
Subdal Gaard. 564.
Sudaland (Sauland) Sogn. 692.
Sudervaag. 584.
Sudreim Gaard. 174. 357. 760.
Sudreim Sogn. 168. 356. 476. 617. 770.
Sudreng Gaard. 349.
Sudthorp, Bygd. 431.
Suflerud Gaard. 474.
Sul Gaard. 811.
Sult Gaard. 184.
Sumarlide (Somalid). 144. 206.
Sund Gaard. 128.
Sundaleid Sogn. 140. 145.
Sundbu (Sundby) Gaard. 298. 341. 547.
Sundholmanes. 299. 305. 310.
Sundland Gaard. 758.
Sundre (Sunrir). 136. 196. 197.
Sundre Reidarssön. 699. 700.
Sunnfjord Len. 654.
Sunnhordeland Landskab. 156. 170. 230. 323. 464. 488. 787.
Sunniva, Besses Kone. 279.
Sunniva Endridesdatter (Rostung). 779 ff.
Sunniva Erlingsdatter, Hustru. 359.
Sunniva Haavardsdatter. 320.
Sunniva Olefsdatter. 441.
Sunnmöre, Landskab. 230. 257. 293. 408. 519. 695. 708. 757.
Sunnulf Klemetssön. 128.
Sunrin Gaard. 275. 460.
Surnadal Skibrede. 728.
Surnaflek Gaard. 568.
Surtstad Gaard. 315.
Svadabu Bygd. 404. 578.
Svadstad Gaard. 703.
Svalastofa Gaard. 632. 643.
Svale Alfinnssön, Ridder. 278.
Svale se Römer og Smör.
Svange Gaard. 133.
Svanholm Gaard. 812.
Svanvik Gaard. 748.
Svarte-Jens, Ridder. 533. 541.
Svartsheim Bygd. 486. 568.
Svartstad Gaard. 760.
Svarvastad Sogn. 310. 333. 339. 356. 451. 493. 505. 545. 675.
Svein. 52. 81. 103. 135. 139. 140. 143 ff. 147. 151. 178. 208. 564. 692.
Svein Amundssön i Fors. 781.
Svein Anbjörnssön. 51. 645.
Svein Andotssön. 571.
Svein Andressön. 484.
Svein Arnessön. 407. 698-701.
Svein Atlessön. 289.
Svein Bassessön. 311. 566.
Svein Birgerssön. 365.
Svein Bjarnessön. 96. 134. 234.
Svein Bergulfssön. 269.
Svein Björnssön, Kannik i Bergen. 546.
Svein Bonde i Grisen. 161-163.
Svein Eirikssön. 269. 293. 734.
Svein Erkedegn i Nidaros. 574.
Svein Gudbrandssön. 589.
Svein Gulle. 75. 76.
Svein Guttormssön. 712.
Svein Haakonssön, Prest paa Bö. 711.
Svein Halgrimssön. 660.
Svein Halsteinssön. 674. 712.
Svein Hollofssön. 128.
Svein Hundolfssön. 190.
Svein Ivarssön paa Graude. 366.
Svein Jonssön. 349. 579. 582. 599. 616. 626.
Svein Knutssön, Raadmand. 787.
Svein Lafrantssön. 653.
Svein Magister. 111.
Svein Magnussön. 427.
Svein Markussön, Lagmand. 439.
Svein Matssön. 91.
Svein Nikolassön. 362. 363. 576.
[898 Navne-Register] 
Svein Olafssön 790.
Svein Rolfssön. 632.
Svein Sigurdssön. 170. 178 ff. 181 ff. 257.
Svein Skaanorm. 186.
Svein Smid. 215.
Svein Soleyske. 154.
Svein Thorbjörnssön. 206. 661.
Svein Thordssön. 394. 656.
Svein Thorgeirssön. 339. 353.
Svein Thorgilssön. 444. 779.
Svein Thorlakssön. 803.
Svein Vimper. 421.
Svein Ölverssön. 501.
Sveinahaug Gaard. 13.
Sveinke Gudbrandssön. 322.
Sveinke Sigurdssön. 164.
Sveinke Sveinssön. 609. 680.
Sveinke Thorgilssön. 701.
Sveinsgaard i Bergen. 110. 111.
Sveinung Agmundssön. 235. 236.
Sveinung Aslakssön. 702.
Sveinung Bjugssön. 569.
Sveinung Sigurdssön. 632.
Sveinung Thorbjörnssön. 563. 564. 657.
Sverige, Svensker. 23. 25 ff. 41 ff. 71. 108. 189. 221. 231. 258. 264 ff. 704. 761 ff. 679.
Sverrer, Konge. 39.
Sverting Danz. 74.
Svinefja Sogn. 280.
Svæder van Bænten, Kmd. i B. 466.
Syderö (Sudrey) blandt Færöerne. 442.
Sydgard Gaard. 445. 446.
Sydnes Gaard. 519.
Sygne Sogn. 231. 232.
Sygnebö Grend. 232.
Sylvester Bergulfssön. 611.
Syrstrand Bygd. 168.
Sæbjörn. 153.
Sæbjörn Erlendssön. 129. 133. 134.
Sæbjörn Guttormssön, Lagmand. 679.
Sæbjörn Helgessön, Ridder. 108. 132 ff. 143.
Sæbjörn, Narvessön. 384.
Sæbjörn Prest paa Aas. 204.
Sæbjörn Ridder. 84.
Sæbjörn Thorsteinssön. 451.
Sæby, Sæbö, Gaard og Sogn. 63. 128. 169. 648. 660. 661. 738. 741.
Sæheim (Sæm) Gaard. 250. 410. 441. 674. 817.
Sæheim Sogn. 318. 321. 390. 410. 441. 763.
Sælabu Sogn. 447. 804. 805.
Sæmund Kolbeinssön. 519.
Sæmund Olafssön. 601.
Sæmund (Samund) Thorgeirssön. 495.
Sæmund Thorgilssön, Lagmand. 448.
Sætarud Gaard. 517.
Söderlandene (söndenfj. Norge). 747. 778.
Sölmund. 190. se Salomon.
Sölmund (Salmund) Gudbrandssön. 576.
Sölmund Gunnarssön. 454.
Sölmund Styrlaugssön. 190.
Sölmund Styrmerssön. 247.
Sölmund Thorkelssön. 352.
Sölvaruds-Svein. 135.
Sölve Amundssön. 745.
Sölve Bjarnessön. 337.
Sölve Eirikssön, Abbed i Halsnö. 491.
Sölve Eyvindssön. 619.
Sölve (Sölver) Fokvardssön. 647.
Sölve Hallessön. 137.
Sölve Ivarssön. 134. 142. 155.
Sölve Thorgeirssön. 315. 316.
Sölve Thorgilssön. 701.
Söm Gaard. 52.
Sörkver Andressön, Ridder. 104.
Sörk (Særkvid) Gunnleikssön. 577 ff.
Sörk (Sverker) Ormssön. 210.
Sörle, Erkebiskop i Nidaros. 35. 36.
Takn, Valfartsted. 359.
Takunn(?) Gaard. 676.
Tandar Gaard. 567.
Tang Gaard. 174. 180.
Teigar Gaard. 378. 404. 424. 428.
[899 Navne-Register] 
Teigen Gaard. 296. 336.
Teiste Anund Björnssön. 723.
Teiste Hans, Biskop. 669. 678. 693. 727.
Teit Teitssön, Munk. 257.
Teitsfjord Gaard og Sogn. 203.
Tewes Hoppe, Kjöbm. i Bergen. 466.
Texlanes (Texnes) Gaard. 648. 719. 720.
Thallak, Tarald se Thorlak, Thorald.
Thegnaby Sogn. 770.
Theiste Dal og Aa. 217.
Theitar Gaard. 328.
Thelemarken, Landskab. 87. 272. 320. 440. 459. 480. 491. 492. 515. 535. 552. 564. 569. 625 ff. 629. 643. 651. 692. 696. 724. 806.
Thengilstad (Thingelstad) Gaard. 379.
Thenol Kirke og Sogn. 598.
Thenrar Gaard. 184.
Therik (Diderik?), Kannik i Oslo. 50.
Thesal Sogn. 658.
Thiljastjor Gaard. 451. 452.
Thilsken Bygd. 416.
Thingavoll Gaard. 98.
Thjodalyng (Thjödling) Sogn. 301. 303 ff. 310. 368. 418 ff. 424. 428. 431. 439. 481. 490. 510. 557. 571 ff. 581. 820.
Thjodgeir, Gunnar Döls Maag. 232.
Thjodgeir Jonssön. 496. 497.
Thjodulf Thordssön. 416.
Thjodufsaas. 103.
Thjofakil (Thyvekil) Gaard. 385.
Thjorar Gaard. 52.
Thjostar (Arnessön). 149.
Thjostulf Aasulfssön. 499.
Thjostulf Arnessön. 566.
Thjostulf Dyressön. 273.
Thjostulf Germundssön. 481.
Thjostulf Gunnarssön. 579. 584.
Thjostulf Gunnleikssön. 535. 599.
Thjostulf Ketilssön. 326.
Thjostulf Neridssön. 599.
Thjostulf Nilssön, Prest. 770.
Thjostulf Olafssön. 451.
Thjostulf Peterssön. 626. 632.
Thjostulf Prest paa Lom. 228.
Thjostulf Reidulfssön. 222.
Thjostulf Sveinssön. 691.
Thjostulf Tholfssön. 352.
Thjostulf Thorleifssön. 82.
Thjörn Ö. 141. 448. 508.
Thof Gunnessön. 318. 320. 444.
Thof Halvardssön. 660.
Thof Ormssön. 599.
Thof Thorgeirssön. 701.
Thof Thorleifssön. 701.
Tholf paa Eikin. 214. 215.
Tholf Grimssön. 355.
Tholf Helgessön. 359.
Tholf Ketilssön. 458.
Tholf Lensmand i Skaun. 678.
Tholf Neridssön. 333.
Tholf Peterssön. 663.
Tholf Sölmundssön. 504.
Tholf Thordssön. 499.
Thom (Thufn, Tum) Gaard. 748. 790.
Thomas Anundssön. 499.
Thomas Arland. 308.
Thomas Audunssön. 332.
Thomas Biskop i Strengnes. 538.
Thomas Busk, Raadmand i Oslo. 813.
Thomas Eyvindssön. 445. 446.
Thomas Jude. 805. 806.
Thomas Mag. i Hamar. 704. 727.
Thomas Simonssön. 154. 270.
Thor Kögur. 462.
Thor Olssön. 809. se Thord og Thorer.
Thora. 92. 192. 195.
Thora Halvardsdatter. 680.
Thora Eyvindsdatter. 619.
Thora Gunnarsdatter. 649.
Thora Jonsdatter. 469.
Thora Steinarsdatter. 533.
Thora Tholfsdatter. 336.
Thora Thorgeirsdatter. 470.
[900 Navne-Register] 
Thora Thorgilsdatter. 705.
Thorald (Thoralde, Tarald). 74. 139. 145. 184. 186. 236. 252. 327. 405.
Thorald (Thoralde) Arnessön. 199.
Thorald Arnsteinssön. 193.
Thorald Arnthorssön. 276.
Thorald Benediktssön. 404.
Thorald Berdorssön. 550.
Thorald Brandssön. 158. 165. 176. 208. 211.
Thorald Gudbrandssön. 412.
Thorald Gunnarssön. 519.
Thorald Halsteinssön, Prest. 514.
Thorald Hjarrandessön. 577. 578.
Thorald Kane. 476. 572. 620.
Thorald Narvessön. 172. 204.
Thorald Prest i Sandeherred. 430.
Thorald Sigurdssön, Ridder. 424.
Thorald (Toralde) Thorlakssön. 729.
Thoraldalid Gaard. 619. 696. 701.
Thoralf Askelssön. 469.
Thorarna se Thorun.
Thorberg Haldorssön. 658.
Thorberg Jonssön. 177.
Thorberg Kannik i Nidaros. 50.
Thorberg Olafssön. 740.
Thorberg Skeggssön. 642.
Thorbjörg, Fru. 150. 153.
Thorbjörg Sveinungs Söster. 563.
Thorbjörg Thofsdatter. 382.
Thorbjörn. 90. 206. 491. 492.
Thorbjörn Andutssön. 271.
Thorbjörn Asbjörnssön. 518.
Thorbjörn Audunssön. 508.
Thorbjörn Björnssön. 475. 596.
Thorbjörn Gesteinssön. 473. 474.
Thorbjörn Gunnarssön. 489.
Thorbjörn Helgessön. 186.
Thorbjörn Herbjörnssön, Lagmand. 512.
Thorbjörn Hnupssön. 460.
Thorbjörn None. 93.
Thorbjörn Olafssön. 145 ff. 398. 629. 640. 704.
Thorbjörn Paalssön. 215.
Thorbjörn, Prest. 171. 208.
Thorbjörn Raadsmand i Bispeg. 150. 155.
Thorbjörn Rofssön. 492.
Thorbjörn Sveinssön. 192. 363.
Thorbjörn Thorbjörnssön. 440.
Thorbjörn Thordssön. 389. 763.
Thorbjörn Thorerssön. 401.
Thorbjörn Thorgeirssön. 784.
Thorbjörn Thorleifssön. 639.
Thorbjörn Ölverssön. 429.
Thord. 131. 245. 314. 338. 345.
Thord i Agaten. 314.
Thord Anundssön. 662.
Thord Arnthorssön. 401.
Thord Aslakssön. 577.
Thord Atlessön. 453.
Thord Björnssön, Lensmand. 820.
Thord Blig. 204.
Thord Einarssön. 395.
Thord Eindridessön. 608.
Thord Eirikssön. 234. 240. 669.
Thord Grjotgardssön. 214. 215. 677.
Thord Gunnarssön. 734.
Thord Gunsteinssön. 531.
Thord Gunnvaldssön. 334 ff. 353. 400. 419. 432.
Thord (Hallssön) paa Madreveller. 75 ff.
Thord Jonssön. 386.
Thord Kinnbein. 157.
Thord Kolbjörnssön. 216. 217.
Thord Lang. 86.
Thord Narvessön. 197. 205.
Thord Nikulassön. 306. 728.
Thord Olafssön. 411.
Thord Ormssön. 526. 731.
Thord Otter. 147.
Thord Paalssön. 820.
Thord Patten. 111.
Thord Pederssön. 506. 531.
Thord Prest. 192. 204. 524. 525.
Thord i Ruda. 345.
Thord Salmundssön. 454.
[901 Navne-Register] 
Thord Sigurdssön. 314.
Thord Skaat, Raadmand i Oslo. 716.
Thord Skakalokk. 183.
Thord Steinessön. 310.
Thord Steinrodssön. 301. 304.
Thord Sveinungssön. 386. 563. 640.
Thord Syttra. 168.
Thord Thorbjörnssön. 133. 520. 533. 556.
Thord Thordssön. 521. 652. 672 ff. 686. 687.
Thord Thorgilssön, Lagmand. 214 ff. 227.
Thord Thorgilssön. 597.
Thord Thorleifssön. 445.
Thord Thorsteinssön. 469.
Thordarud Gaard. 235.
Thorer (Thor). 52. 156. 190. 228. 459. 672.
Thorer Abbed i Dragsmark. 695.
Thorer (Thor) Agmundssön. 274. 560.
Thorer Andressön. 484.
Thorer Arnessön Lang. 631. 645. 665. 672.
Thorer Asbjörnssön. 565.
Thorer Audunssön. 362. 363.
Thorer Benediktssön. 399.
Thorer Bergsveinssön. 351.
Thorer Björnssön. 580. 581. 659.
Thorer Eilifssön. 370.
Thorer Eindridessön. 660. 710.
Thorer Eirikssön. 472.
Thorer Erkebiskop. 4. 9. 10.
Thorer Erlingssön. 458. 514. 653.
Thorer Eyvindssön. 542.
Thorer Flikk. 74.
Thorer Frederikssön. 163. 182. 278. 287 ff.
Thorer Gautssön. 144.
Thorer Graabein. 165.
Thorer Gudleikssön. 295.
Thorer Haakonssön, Kantsler. 56. 76. 85. 87. 97.
Thorer Haldorssön, Lagm. 117. 125. 243.
Thorer Halvardssön. 383. 597.
Thorer Helgessön. 473. 474. 733.
Thorer Issarssön(?). 738. 739.
Thorer (Thure) Jenssön, Ridder. 787. 788.
Thorer Jonssön. 196. 197. 486. 512. 565.
Thorer Jörundssön. 703.
Thorer Klerk. 7. 75. 76.
Thorer Kuninhetta. 186.
Thorer (Thure) Matssön. 680. 686.
Thorer Nilssön, Kannik i Oslo. 738.
Thorer Official i Bergen. 237. 241.
Thorer Olafssön. 576. 808.
Thorer Paalssön. 293.
Thorer Peterssön. 566.
Thorer Prest. 7. 82. 134. 148. 448. 770.
Thorer Rafnssön (Ramssön). 122.
Thorer Raud. 544. 545.
Thorer Reidarssön. 663. 706.
Thorer Rolfssön. 280. 281. 284.
Thorer Sigurdssön. 134. 382.
Thorer Stephanssön. 556.
Thorer Tandre. 212. 213.
Thorer Tharaldssön. 525.
Thorer Thjostolfssön, Prest. 271.
Thorer Tholfssön. 297.
Thorer Thorbjörnssön. 334. 335.
Thorer Thordssön. 235. 343. 386. 740.
Thorer Thorgilssön. 346. 380. 660. 728.
Thorer Thorhvatssön. 486. 488 ff.
Thorer Thorkelssön. 609. 613 ff. 660.
Thorer Thormodssön. 225.
Thorer Thorsteinssön. 236. 349. 460. 739.
Thorer Valssön. 581.
Thorer Verpil. 186.
Thorer se Thor og Thord.
Thoresgaard i Skien. 730.
Thorestad Gaard. 290. 317. 705.
Thorfinn, Biskop i Hamar. 62. 95.
Thorfinn Kannik. 56. 804. 805.
Thorfinn Peterssön. 712.
Thorfinn Sigvaldssön, Ridder. 130. 149.
Thorfinn Skjoldulfssön. 333.
Thorgard. 86. 190.
Thorgard Eirikssön. 380.
Thorgard Kart. 205.
Thorgard Veflingstad. 774.
[902 Navne-Register] 
Thorgaut. 112. 126. 128. 227.
Thorgaut Geirmundssön. 579.
Thorgaut Ketilssön. 375. 376. 402.
Thorgaut Sæmundssön. 464. 466.
Thorgeir (Thorger). 74. 119. 140. 151. 185. 217. 298. 563. 663. 692. 783.
Thorgeir Aasulfssön. 643.
Thorgeir Alfssön. 252. 534. 565.
Thorgeir Amundssön. 473.
Thorgeir Arnessön. 626.
Thorgeir Arnulfssön. 357.
Thorgeir Aslakssön. 645.
Thorgeir Bergssön. 520.
Thorgeir Björnssön. 398. 497.
Thorgeir Einarssön. 157. 257.
Thorgeir Erlingssön. 471. 514.
Thorgeir Eysteinssön. 577.
Thorgeir Eyvindssön. 273.
Thorgeir Folkessön. 803.
Thorgeir Geirmundssön. 481.
Thorgeir Gunnarssön. 680. 681.
Thorgeir Gunnbjörnssön. 310.
Thorgeir Gunnvaldssön. 320.
Thorgeir Haavardssön. 421.
Thorgeir Halbjörnssön. 571.
Thorgeir Halvardssön. 440. 696.
Thorgeir Haraldssön, Provst. 359.
Thorgeir Helgessön. 334. 493. 505.
Thorgeir Kolspaan. 192.
Thorgeir Neridssön. 681.
Thorgeir Oddssön. 662. 663.
Thorgeir Olafssön. 513. 526. 542. 651.
Thorgeir Paalssön, Raadmand i Oslo. 716.
Thorgeir Peterssön. 531.
Thorgeir Prest paa Heggin. 146.
Thorgeir Sandulfssön. 629. 701.
Thorgeir Simonssön. 138.
Thorgeir Skak. 344.
Thorgeir Skef. 477.
Thorgeir paa Stedja, Raadsmand. 202.
Thorgeir Steinrodssön. 273.
Thorgeir Tholfssön. 469.
Tkorgeir Thorbjörnssön. 444. 504.
Thorgeir Thorerssön. 206.
Thorgeir Thorgilssön. 273.
Thorgeir Thorlakssön. 557.
Thorgeir Thorleifssön 673. 684.
Thorgeir Throndssön. 743.
Thorgeir Tryggssön. 454.
Thorgeirsrud Gaard. 577. 578.
Thorgerd Eindridesdatter. 463.
Thorgerd (Thorgeir) Olafsdatter. 804.
Thorgils (Thorgjuls, Trugels). 153. 803.
Thorgils Anundssön. 803. 804.
Thorgils Aslakssön. 596.
Thorgils Asmundssön. 693.
Thorgils Audunssön. 785.
Thorgils (Trugillus) Bisp i Stavanger. 56.
Thorgils Byttefim(?). 149.
Thorgils Eilifssön. 409.
Thorgils Einarssön. 412.
Thorgils Eirikssön. 484.
Thorgils Erlendssön paa Stein. 666.
Thorgils Eyvindssön. 725.
Thorgils Gunnusön. 804.
Thorgils Gunnleikssön. 406.
Thorgils Helgessön. 743.
Thorgils Ivarssön. 517.
Thorgils Mathissön. 512.
Thorgils Prest. 140. 161. 564.
Thorgils Roarssön. 416.
Thorgils Rostung. 779.
Thorgils Skegge. 52. 236.
Thorgils Smidssön. 245. 451. 474.
Thorgils Sveinssön. 346. 763.
Thorgils Thofssön. 699. 700.
Thorgils Thorbjörnssön. 320. 590.
Thorgils Thorgeirssön. 389.
Thorgils Thorleifssön. 319. 563. 564. 585.
Thorgils Thorsteinssön. 734. 737.
Thorgils Thorvaldssön. 74.
ThorgilsVigleikssön. 451. 452.
Thorgils Ölverssön. 691.
Thorgrim Agmundssön. 386. 394.
[903 Navne-Register] 
Thorgrim Folkessön. 803.
Thorgrim i Fröstensby. 344.
Thorgrim Fugl. 344. 345.
Thorgrim Haavardssön. 637.
Thorgrim Helgessön. 625.
Thorgrim Ivarssön. 498.
Thorgrim Nikolaussön. 616.
Thorgrim Peterssön. 157.
Thorgrim Thorsteinssön. 458.
Thorilys (Thorgils?) Gunnessön. 184.
Thorivil Grundessön. 721. 724. 725.
Thorivil Margaretas Broder. 173.
Thorivil Olafssön. 632.
Thorkel. 74. 81. 133. 176. 184. 563.
Thorkel Alfssön. 660.
Thorkel Asmundssön. 734.
Thorkel Biskop i Oslo. 30.
Thorkel Bonde i Övrebö. 126. 128.
Thorkel Eyvindssön. 571.
Thorkel Garderssön. 627.
Thorkel Gunnarssön. 94. 453.
ThorkelHælung. 74.
Thorkel Klaussön. 500.
Thorkel Klementssön. 331.
Thorkel Klerk. 120.
Thorkel Laurentssön. 353.
Thorkel Oddssön. 294. 370. 379. 408.
Thorkel Ormssön, Prest. 133.
Thorkel Peterssön. 599.
Thorkel Prestesön. 74.
Thorkel Prior i Oslo. 288.
Thorkel Raadmand i Oslo. 565.
Thorkel Skeggessön. 52.
Thorkel Skruf, Hr. Olafs Foged. 607.
Thorkel Sveinssön. 382.
Thorkel i Tang. 174. 180.
Thorkel Thordssön. 412.
Thorkel Thorkelssön. 406. 477.
Thorkel Thryrekssön. 670. 671.
Thorlak (Thorleik). 52. 140.
Thorlak Bergulfssön. 629. 630.
Thorlak Björnssön. 149.
Thorlak Laurentssön. 298.
Thorlak (Tallak) Olafssön. 696.
Thorlak Thorbjörnssön. 657.
Thorlak Thorleifssön. 381. 382.
Thorlak Vigfussön, Raadm. i Bergen. 507.
Thorlaksgaard i Oslo. 158. 159.
Thorlaug (Thaulaug) Bergulfsdatter. 444.
Thorlaugevall(?) Gaard. 703.
Thorleif (Thorlaf). 223. 245. 259.
Thorleif Amundssön. 331. 410.
Thorleif Anundssön. 356. 385. 574.
Thorleif Arnessön. 331.
Thorleif (Thorlaf) Biskop i Bergen. 591.
Thorleif Björnssön. 618.
Thorleif Erlingssön. 483. 512. 578.
Thorleif Eysteinssön. 486. 488.
Thorleif Fru Elins Ombudsmand. 245.
Thorleif Geilaugssön. 388.
Thorleif Gudbrandssön. 486.
Thorleif Gudleikssön. 486.
Thorleif Gunnarssön. 611. 612. 675.
Thorleif Haakonssön. 242. 243. 285. 300.
Thorleif Haavardssön. 747.
Thorleif Had. 230.
Thorleif Halvardssön. 699. 700.
Thorleif Haraldssön. 645.
Thorleif Helgessön. 440.
Thorleif Kyse (Kisa ?). 792.
Thorleif Lidvordssön. 440.
Thorleif Nikolaussön. 422.
Thorleif Olafssön. 498. 585.
Thorleif Peterssön. 461.
Thorleif Prest. 224. 259.
Thorleif Prestesön. 93.
Thorleif Provst i Bergen. 540.
Thorleif Raadsmand. 223.
Thorleif Rikkardssön. 352.
Thorleif Skeldulfssön. 664.
Thorleif Steinarssön. 574. 575.
Thorleif Stigssön. 692.
Thorleif Sölvessön. 493. 509. 510. 571.
Thorleif Thorbjörnssön. 552.
[904 Navne-Register] 
Thorleif Thordssön. 718.
Thorleif Thorgeirssön. 369. 429.
Thorleif Thorgilssön. 585. 803.
Thorleif Thorkelssön. 302.
Thorleif Thormodssön. 88.
Thorleif Throndssön. 340.
Thorleif Ulfssön. 622.
Thorljotsvik Gaard. 406.
Thormod Alfssön. 350.
Thormod Andressön. 364. 442.
Thormod Björnssön, Kannik i Hamar. 411.
Thormod Eilifssön. 676.
Thormod Eirikssön. 217.
Thormod Erlingssön, Munk. 545.
Thormod Eyvindssön. 536.
Thormod Gunnarssön. 632.
Thormod Helgessön. 643.
Thormod Jonssön, Lagmand. 719. 720.
Thormod Sigurdssön. 357.
Thormod paa Strand. 135.
Thormod Thorerssön. 294.
Thormod Thorkelssön. 227.
Thormod Thormodssön. 620. 621.
Thorny Gudleiksdatter. 293.
Thorolf af Eidsa, Munk. 112. 114.
Thorp Gaard. 154. 190. 222. 286. 662 ff.
Thorshavn paa Færöerne. 425. 442.
Thorsnes Gaard og Bygd. 126. 302. 459. 525.
Thorsseter Gaard. 729.
Thorstein. 63. 204. 410. 418. 461. 681. 815.
Thorstein Andressön. 386.
Thorstein Arnessön. 722.
Thorstein Askelssön. 469. 470.
Thorstein Audunssön. 175. 757.
Thorstein Baug. 52.
Thorstein Biskop i Hamar. 82. 85.
Thorstein Björnssön. 535. 626. 627.
Thorstein Egder. 323.
Thorstein Egilssön. 599.
Thorstein Einarssön. 299. 671.
Thorstein Eirikssön. 744.
Thorstein Eysteinssön. 577.
Thorstein Eyvindssön. 237.
Thorstein Fagrebosse. 153.
Thorstein Finnssön. 420.
Thorstein Gautssön. 394.
Thorstein Gest. 224.
Thorstein Gunnarssön. 453. 486. 511. 647.
Thorstein Gunnessön. 420.
Thorstein Guttormssön. 787.
Thorstein Haraldssön. 386.
Thorstein Helgessön. 422. 451. 460.
Thorstein Ivarssön. 220.
Thorstein Jomarssön. 277. 287.
Thorstein Jonssön. 247. 322 ff. 380. 460. 708.
Thorstein Katell. 224.
Thorstein Ketilssön. 216. 287.
Thorstein Kraak. 7. 222.
Thorstein Kunung. 345.
Thorstein Kutse, Væbner. 792. 793.
Thorstein paa Mo. 103.
Thorstein Narvessön. 286.
Thorstein Nikolaussön, Kannik. 543.
Thorstein Olafssön. 659. 704.
Thorstein Paalssön. 479.
Thorstein Prest. 154. 195. 198. 294. 749.
Thorstein Ragnasönn. 187. 188.
Thorstein Reidarssön. 661.
Thorstein Saxessön. 493.
Thorstein Sigmundssön. 182.
Thorstein Sigvaldssön. 577. 578.
Thorstein Skjaldulfssön. 412. 461. 492.
Thorstein Skolle. 182. 199. 327.
Thorstein paa Stiklastad. 122.
Thorstein Stillaugssön. 646.
Thorstein Sæbjörnssön. 225.
Thorstein Thjostulfssön. 479. 518.
Thorstein Thoraldssön. 504.
Thorstein Thorerssön. 555.
Thorstein Thorgilssön. 680.
Thorstein Thorkelssön. 630.
Thorstein Throndssön. 609.
Thorstein Thöf. 181.
Thorstein paa Tolar. 93.
[905 Navne-Register] 
Thorstein Ulfssön. 686. 705.
Thorstein Vaggad. 180.
Thorun. 208. 298. 304.
Thorun Björn Stores Husfru. 103.
Thorun (Thoran) Einarsdatter. 518.
Thorun Halvardsdatter. 333.
Thorun (Thoran) Olafsdatter. 505.
Thorvald (Thorvallus). 259. 405.
Thorvald Benediktssön. 404.
Thorvald Gudbrandssön. 412.
Thorvald Thorerssön, Ridder. 74. 81. 98.
Thorvard. 154. 314.
Thorvard Olafssön. 677.
Thorvid Aastessön. 330..
Thorvid Throndssön. 166. 167. 171. 181. 186.
Thorælfegaard i Oslo. 146.
Thoten, Bygd. 123. 224. 235 ff. 274. 290. 305 ff. 322. 330. 332. 340. 365. 412. 452. 477. 492 ff. 555. 568. 633. 646. 657 ff. 703. 760.
Thotsin Gaard. 225. 264.
Thott Tage. 821.
Thridjungen Bygd. 535. 639.
Thromaller (Tromall) Gaard. 666.
Thrond Agmundssön. 322.
Thrond Askelssön. 613.
Thrond Borgarssön. 610.
Thrond Dagfinnssön. 425. 438. 439.
Thrond Erkebiskop. 324. 332.
Thrond Eyvindssön. 574. 575.
Thrond paa Forsheim. 224.
Thrond Gest. 140.
Thrond Gudbrandssön. 275.
Thrond Halvardssön. 121. 129.
Thrond Ivarssön. 800.
Thrond Jonssön. 362. 363.
Thrond Kaupmannssön. 581.
Thrond (Thrand) Ketilssön. 506.
Thrond Krakessön. 131. 148. 177. 178. 229.
Thrond Olafssön. 677.
Thrond Paalssön. 546.
Thrond Prest i Sandeherred. 430.
Thrond Reidarssön. 280.
Thrond Sanderssön. 745.
Thrond Sigurdssön. 132. 133.
Thrond Steinessön. 322.
Throndarnes Sogn. 142.
Throndarthveit Gaard. 87. 88. 724.
Throndelagen, Throndheim, Landskab. 49. 80. 108. 496. 502.
Thruma Sogn og Ö. 140. 463.
Thrydrek (Thryrik). 276. 480.
Thrydrek Botolfssön. 225.
Thrydrek (Tröker) Engebretssön. 808.
Thrykstad Gaard. 118.
Thrykstad Sogn,. 225. 443. 504. 715. 770.
Thrælanes Gaard. 364.
Thufdal (Tubdal) Bygd. 458.
Thugnarud Bygd. 484.
Thure se Thorer.
Thurid Halsteinsdatter. 329. 334. 355 ff. 413 ff. 421.
Thurid Thorgeirsdatter. 803.
Thveit Gaard og Sogn. 320. 342. 363. 535. 563 ff. 590. 629. 639.
Thveitar Gaard. 128. 328. 699. 700.
Thveitarud Gaard. 763. 764.
Thverdalene Bygd. 374. 375. 392. 645.
Thvingalin Gaard. 139.
Thydal Bygd. 447.
Thyrkin Gaard. 315.
Thyrne Sogn i Duraal. 337.
Thyrnerud (Thynnerud) Gaard. 410.
Thyrnesaker (Tunesaker) Gaard. 567.
Tians-Kleiv paa Eiker. 473. 474.
Tideman Jonssön. 695.
Tideman Lybek. 110.
Tildin Gaard. 272.
Tildrar Bygd. 7.
Tinn, Bygd. 279. 400. 480. 609. 744.
Tinnehvaal Gaard. 609. 610.
Tjollar(?) Gaard. 153.
To Gaard. 222.
Tofalid Gaard. 453.
[906 Navne-Register] 
Tofe (Tof) paa Braut. 153.
Tofe Jonssön. 534. 535. 537.
Tofe Ketilssön. 632.
Tofe Nilssön, Erkeb. i Lund. 603.
Tofe (Tuvo) Peterssön, Kannik. 541.
Tofe Thorsteinssön. 691.
Tofe Throndssön. 303.
Tofsin (Tossen) Gaard. 631.
Toke Aslakssön. 368.
Toke Niklissön, Erkeprest i Oslo. 558.
Tolar Gaard. 93. 296. 378.
Tolftestad Gaard. 551. 630. 756. 757.
Tolga Gaard. 326. 362. 447. 449. 638.
Tomter Gaard og Sogn. 219. 333. 785.
Torfedal. 210.
Treginsborg (Tromborg) Sogn. 294. 451. 598. 667. 715.
Troghyljar(?) 244.
Trolle, Byrge. 821.
Trolle Herluf. 821.
Trud (Truid) Peterssön. 664.
Trums, Kirke og Sogn. 101 ff. 437. 683.
Trygg Andressön. 454.
Trötten (Thröttin) Bygd. 567. 705.
Tuft Gaard. 132. 133. 748.
Tufte Sogn. 429. 588. 618.
Tunaal Gaard. 648.
Tune Sogn. 481. 688. 739. 748. 810.
Tunesager se Thyrnesaker.
Tungan Jord. 610.
Tunheim Gaard og Sogn. 208. 328. 338. 476. 493. 519. 571. 660. 776.
Tunsberg By. 77. 191. 230. 821. 822.
Tunsberg Borgemester og Byfoged. 545. 571. 655. 790. 817.
Tunsberg Gaarde. 319. 359. 361. 382. 387390. 405. 423. 434. 505. 519. 545. 556. 664.
Tunsberg Kirker og Klostre. 101 ff. 284. 319. 325. 359. 368. 383. 387. 410. 423.431. 433. 434. 436. 481. 545. 664. 763. 817 ff.
Tunsberg Lagmænd. 76. 141. 166. 171. 249. 298. 319. 360. 382. 383. 388 ff. 394. 405. 423. 433 ff. 536. 669. 719 ff. 790. 807. 813. 815.
Tunsbergs Len. 246. 499. 776. 790. 818.
Tunsberg Raadmænd. 249. 360. 390. 393. 545. 556. 664. 817.
Tunsberghus. 95. 138. 289. 382. 446. 490.
Ture se Thorer.
Tuterö (Tautra, Tuta insula) Kloster. 18. 33. 34. 741. 749. 780.
Tvilde Gaard. 151. 224.
Tygnildal Gaard. 729.
Tymme Jonssön. 496.
Tyrf Gaard (Elv?). 305.
Tyridal Bygd. 215. 563. 564. 630. 637.
Tysnes Sogn. 170.
Tyssesö Kapel. 101. 102.
Tyvik? 729.
Tömt Gaard. 640.
Tön Gaard. 89. 91.
Ubbe, Erkebiskop i Lund. 12.
Uddard (Judard). 6.
Ugerup, Erik. 779. 790. 812.
Ugledal Gaard. 453. 663.
Ulf. 120. 224.
Ulf Aslakssön. 324.
Ulf Asleifssön. 395. 448. 453. 454.
Ulf Buk. 241.
Ulf Eysteinssön. 701.
Ulf Grimssön. 706.
Ulf Jonssön. 311. 634. 635.
Ulf Laurentssön, Raadmand. 408.
Ulf Peterssön, Prest. 475.
Ulf Rikkardssön. 706.
Ulf Rolfssön. 140.
Ulf Saxessön, Ridder. 197. 205. 240.
Ulf Thoraldssön. 804.
Ulf Thorsteinssön. 339. 373. 394. 401.
Ulfar Gunnarssön. 701.
Ulfgarden Gaard. 577.
Ulfhedin Björssön, Ridder. 86.
[907 Navne-Register] 
Ulfhedin Peterssön. 453.
Ulfhild (Ulville) Hustru. 584.
Ulfvik Sogn. 140. 152. 170.
Ulfstand, Gregers, Jens og Lage. 810.
Ulfstand Truid, Ridder. 794-800. 810.
Ullaraal Bygd. 273.
Ullarhvaal Gaard. 112. 139.
Ullarin Gaard. 744.
Ullinshof Sogn. 392. 395. 636. 672. 686. 705.
Ullinsvang Sogn. 112. 143. 170. 279. 296. 325. 378. 546.
Ullinsyn Kirke. 547.
Ulloar(?) Gaard. 118. (vestre.)
Ulnes Gaard. 606.
Ulvaldastad Gaard. 156. 370. 375. 402. 414.
Ulven (Aulvin) Gaard. 442. 811.
Uma Gaard. 93.
Une Peterssön, Ridder. 108. 129.
Ungarn Land. 21. 44.
Unnarheim (Undreim) Gaard. 318. 321.
Unnarheimsdal (Undreimsdal) Bygd. 352.
Unneberg Gaard. 361. 419. 421. 423. 432. 446.
Uppdal. 149. 170. 672. 751. 813.
Uppheim Gaard og Sogn. 132. 133. 170.
Upplönd se Oplandene.
Uppsal Gaard. 347. 596.
Uppstad Gaard. 369.
Upsala By og Stift. 221. 258. 264. 527.
Urban IV. Pave. 43. 45. 46. 48.
Urdal Gaard. 699.
Urne, Axel. 809.
Urne Erik. 807.
Urne Klaus, Ridder. 821.
Urne Lage, Biskop. 766.
Utamsaker Gaard. 509.
Utanskogs Fjerding. 739.
Utne Gaard. 472.
Utrecht By. 768.
Utstein Kloster. 63. 755.
Vaag, Vaagen, Gaard og Sogn. 128. 142. 364.
Vaage Bygd. 125. 249. 479. 547. 551. 630. 666. 727.
Vaal Gaard. 204. 759. se Voll.
Vaalar Gaard og Sogn. 206. 331. 348.. 452. 443. 468. 518. 534. 664. 720. 748.
Vadastad Gaard. 234.
Vadde Gaard. 757.
Vadlabö (Valebö) Bygd. 334. 805.
Vadstena Kloster. 380. 650. 784.
Vafvallastad Gaard. 99.
Valaberg Gaard. 170.
Valdastad Gaard. 370.
Valdby Gaard. 418.
Valdres, Landskab. 216. 248. 272. 343. 346. 488. 607.
Valgerd, Josefs Datterdatter. 327.
Valhaugar Gaard. 198.
Valkendorf, Christoffer. 822.
Valkendorf Erik, Erkebisp. 750. 751. 753758. 763-765. 769-773. 780.
Valle Gaard og Sogn. 526. 596. 740. 749.
Valskardelandet. 74.
Valter af Bucchan, Kannik. 308.
Valthjof (Vaarthjof). 149. 173. 241.
Valthjof Baardssön. 307.
Valthjof Gyrdssön. 411.
Valthjof (Valjof) Thorbjörnssön. 363.
Valthjof Thorkelssön. 74.
Vang Gaard. 285. 300. 413. 648. 714. 715.
Vang Sogn. 704.
Vangen (Vossevangen) Sogn. 90 ff. 134 ff. 139. 151. 156 ff. 172. 201. 203. 237. 257. 260. 294 ff. 343. 366. 370. 375 ff. 379. 419. 457. 514. 516. 546. 553. 611 ff. se Voss.
Vangsnes Gaard. 648.
Vanesyn Gaard og Sogn. 209. 573.
Vansheim Gaard. 153.
Vardal Bygd. 183. 290. 315. 317. 457. 637.
Vardöhus Fæstning. 732.
Vargastad Gaard. 568.
Varna Kloster. 624. 659. 689. 690. 725.
[908 Navne-Register] 
Varna Skibrede. 148.
Vatn, Vatne, Gaard og Sogn. 49. 695. 792.
Vatsenden Gaard. 213. 214.
Vatskerr Gaard. 470. 519. 520.
Vatsthveit Gaard. 443.
Vattelef se Veterlide.
Ve Skibrede. 636.
Veberg Gaard. 688.
Vebjörn Einarssön, Lensmand. 488.
Vedeke Brunsvik. 318. 321.
Vegard, Kannik i Nidaros. 50.
Vegger Gaard. 333. 749.
Veikulfsdal Sogn. 247.
Vekheim Bygd. 223.
Veldrar Bygd. 717.
Velingstad (Veflingstad) Gaard. 774.
Velley Halvö. 326.
Velong Bygd. 442. 578.
Vemedal Bygd. 824.
Vemund Sigurdssön. 250. 253.
Verdals Fylke. 734. 811.
Vermaland Landskab. 311. 529.
Vermund Anundssön. 724.
Vermund (Geirmund?) paa Heimdal. 270.
Vermund Peterssön. 87.
Vermund Sveinkessön. 585. 586.
Vernes Gaard. 757.
Vernik Jungmeister. 109. 110.
Verp Gaard. 185.
Vervik Gaard. 405. 430.
Veseterud Gaard. 429.
Vestad Gaard. 774.
Vestby Gaard og Sogn. 208. 234. 386. 511. 534. 563. 565. 576. 610. 626. 640. 677. 770. 807 ff.
Vestereng Gaard. 608. 613-616. 625.
Vestfal, Kjöbmand ? 312.
Vestfalen, Land. 136.
Vestfold Landskab. 352. 301. 304. 306. 310. 315. 318. 321. 326. 331. 333. 335. 339. 352 ff. 356. 361. 368. 370. 400 ff. 404. 406. 429 ff. 433 ff. 439. 451. 455. 469 ff. 475. 481. 483. 493 ff. 505. 509. 519. 558. 572. 589. 600 ff. 618. 623. 633. 656. 664. 675. 706. 793.
Vestgard Gaard. 445. 446.
Vestreim Gaard. 241.
Vestthorp Bygd. 113.
Veterlide. 192. 206. 225.
Veterlide Aasulfssön. 624.
Veterlide Björnssön. 616 ff. 643. 657.
Veterlide Botulfssön. 676.
Veterlide Skule. 75. 76.
Veterlide Thorsteinssön. 206.
Veö By. 226. 282. 714.
Vidanes Gaard. 565.
Vidar paa Holt. 222.
Vidareid Gaard. 426. 427.
Viden Gaard. 764. 765. 774. 807. 816.
Viderve(?) Gaard. 333.
Vidheim Gaard. 184.
Vidkun Erlingssön, Ridder. 72. 86.
Vifil Rolfssön. 545. 558. 559.
Vifil Steinarssön. 574. 575.
Vifil Thorgeirssön. 339.
Vifilstad Gaard. 247.
Viflastad Kirke og Sogn. 358.
Vigdis Eindride Simonssöns Söster. 195.
Vige Lagmand. 75. 76. 97. 103. 138.
Vigerö. 509. 519. 757.
Vigilsrud Gaard. 167.
Vigleik Arnessön. 588.
Vigleik Dyressön. 332. 356.
Vigleik paa Haathveit. 280.
Vigleik Prest i Eidsvoll. 770.
Vigleik Thorgeirssön. 279. 280.
Vigleik Thorgilssön. 217.
Vigleik Ölverssön. 533.
Vigulf Ormssön, Lensmand. 496.
Vik Gaard. 406. 424. 472. 638. 642.
Vik Skibrede. 648.
Viken (ell. Vikheim) Bygd. 140.
Viken Gaard. 284. 473. 563. 596. 808 ff.
Viken Landskab. 75 ff. 192. 244. 246. [909 Navne-Register]  448. 563. 748. 770. 776. 795. 821 ff.
Viker Gaard. 82. 147. 315. 317.
Vikeyjar Sogn. 170. 296. 378. 546.
Viking Anderssön. 820.
Viking (Brynjulfssön?). 166.
Viking Eirikssön. 406.
Viking (paa Mogar?) 546.
Viking Thorgeirssön, Prest. 186.
Vikingsgaard i Bergeu. 201.
Vilhelm, Biskop af Orknö. 308.
Vilhelm Biskop af Sabina. 25. 26. 30. 32.
Vilhelm Bote, Kongens Kapellan. 39.
Vilhelm af Bucchan, Erkedegn. 308.
Vilhelm Ervin. 308.
Vilhelm Olafssön. 463.
Vilhelm Prest. 39.
Vilhelm Sigurdssön. 657. 658. 669.
Vilhelm Storm. 308.
Vilhelm Vod, Prest. 308.
Vilnar Gaard. 168. 357. 476.
Vilunganes. 115.
Vimar, Landskab. 252. 443.
Vinn Bygd. 479.
Vinald Henrikssön, Erkebiskop. 348. 371373. 375. 387. 409.
Vinald Steinfinnssön, Kannik. 502.
Vinaskaal Gaard. 205. 799. 800.
Vindaas Gaard. 439.
Vinganes Gaard. 222. 223.
Vingarheim Bygd. 117. 223. 347. 568. 579. 665.
Vinger Bygd. 396. 703.
Vinje Gaard. 90. 91. 165. 644. 724.
Vinje Sogn. 170. 224. 238. 241. 551. 626. 699-701.
Vinsand Gaard. 224.
Visestad Gaard. 331.
Vister Gaard. 299. 300. 486. 488. 489.
Vittaal Gaard. 118.
Volebu Bygd. 131.
Voll (Vall) Gd. 6. 122. 324. 758. se Vaal.
Voller Gaard. 13. se Valle og Vaalar.
Vordingborg By og Slot. 371 ff. 538 ff.
Voss (Vors) Bygd. 89. 147. 170. 178. 196. 213 ff. 224. 241. 250. 283. 323. 334. 355. 379. 402 ff. 413 ff. 628. 642 ff. 673. 682. 712. se Vangen.
Vælen Gaard. 132. 133.
Werner van Arsten, Kjöbmand. 466.
Westminster Slot. 549.
Wystenacker, Tideke, Ridder. 444. 466. 581.
Ylin Gaard. 136.
Ympe Hallvardsatter. 774.
York´s Stift og Biskop. 22.
Yrikstad Gaard. 567.
Yrion (Jörgen?) Læssaa. 589.
Yrpestad Gaard. 218.
Zweder, Borgemester i Vordingborg. 373.
Ærfjord Bygd. 661.
Ævanger Sogn. 134. 170. 213 ff. 237 ff. 241. 307. 366. 376. 379. 643.
Öfjeld Sogn se Eyjafjall.
Ölven Gaard. 811. se Ulven.
Ölver. 136. 276. se Alf og Ulf.
Ölver (Ulvar) Gunnarssön. 701.
Ölver (Ulve) Thoraldssön. 804.
Ölver (Öylir) Thorsteinssön. 445.
Ör Sogn. 344.
Örmen Gaard. 667 ff. 671.
Örnulf se Arnulf.
Östelid Gaard. 791.
Österaad se Austeraat.
Övrebuder Gaard. 380.
Övreby Gaard. 760. se By og Bö.
Övregard Gaard. 82.
Öy Gaard. 120. 639. se Öye.
Öy (Uia), hetlandsk Ö. 270.
Öyaker Gaard. 244.
[910 Navne-Register] 
Öyamark Sogn. 445. 566.
Öya (Öygia)- vatn. 445.
Öye Gaard. 381.
Öye Skibrede. 187. 543.
Öye Sogn. 131. 272. se Öy og Öyer.
Öyen Gaard. 192.
Öyen bygda (Storöen). 235.
Öyer (Eyjar) Gaard. 186.
Öyer (Öyæ) Sogn. 403. 5l4. 568. 653. 705. se Öy og Öye.
Öyestad Sogn. 463.
Öystein, Öyvind se Eystein, Eyvind.
Öystradalir. 248. 249. 470. 634. 703.
Öystusyn Gaard og Sogn. 93. 170.
[911 Rettelser] 
RETTELSER. I Diplom-Aftrykkene.
Side 13 Linie 1 ovenf. Dalium, maaske Daluin.
Side 57 - 2 neden. Berge læs Bergis.
Side 59 - 21 ovenf. dati, maa være dari.
Side 63 - 25 Stanner læs Sianner.
Side 72 - 13 sedendas - sedandas.
Side 74 - 15 vatne læs vatn.
Side 87 i sidste Ord er i udfaldet, læs sæxtigi.
Side 90 Linie 6 og 10 nedenf. og læs ok.
Side 115 - 23 ovenf. Værdalu læs Hærdzlu.
Side 139 - 19 - gangande læs gangende.
Side 166 nederst. /Th/orfindr læs /Th/orfuidr.
Side 176 Linie 5 ovenf. mante læs mantz.
Side 193 - 2 .a ateanda o. s. v. bör nok udfyldes: a at [ tanda are ok xxta rikis o. s. v. jfr. S. 246.
Side 223 - 7 ovenf. dært læs dyrt.
Side 224 - 5 nedenf. kuindils, rettere vistnok: kiundils.
Side 252 - 13 - Vnnum læs Vimum.
Side 257 - 11 - /th/ar/th/at, Skrivfeil i Orig. for /th/an hat.
Side 259 - 10 ovenf. comprocutores læs comprocuratores.
Side 260 - 4 - universati læs universitati.
Side 264 - 16 - domino læs anno domini.
Side 280 - 4 - Suinæfinu læs Suinæfuiu.
Side 282 - 19 - hnart læs huart.
Side 344 - 17 - Marci læs [ Pet] ri. (Lakune i Brevet.)
Side 427 - 5 - werinsada læs wreinsada.
Side 476 - 12 - Gudrima læs Gudrina.
Side 564 - 12 - kan Aabningen udfyldes: [ a Solei] me.
Side 589 - 15 - Andersson læs Redersson.
Side 683 - 6-7 - Anuidsson l. Amundsson.
I Anledning af nogle fra Hr. Paludan-Müller modtagne Bemærkninger ved de i denne Samlings 1ste Hefte benyttede kalendariske
Hjælpemidler, og til
Udarbeidelsen af den hermed fölgende Indledning er samtlige her trykte Breves
Datering paany gjennemgaaet, hvorved forskjellige Feil ere opdagede, dels fremkomne ved Uagtsomhed dels ved den ældre Usikkerhed i Beregningen af Kongernes Aar.En Liste over disse Feil meddeles her tilligemed nogle mindre væsentlige Rettelser i Overskrifterne m. v.
Side 63 Linie 9 Strands (?) læs Sjanner.
Side 80 i Overskr. No. 89 for No. 88.
Side 123 i Datering. 1 Decbr. for 24 Novbr.
Side 127 i Overskr. Mandens læs den anden.
[912] 
Side 141 i Datering. 20 Decbr. for 19 Decbr.
- 144 Linie 6 nedenf. Kraakestad for Kaarestad.
- 145 i Datering. 23 Juni for 24 Juni.
- 151 Om Dateringen af No. 179 se Indledn. pag. L.
- 163 i Datering. 25 Juli for 26 Juli.
- 168 - 23 Aug. 1329 for 22 Aug. 1320.
- 181 - 12 Okt. 1333 for 13 Okt. 1332.
- 184 i Overskr. Jon Erlendssön for Erlend Kaaressön.
- 186 i Datering. 1 Januar for 2 Januar.
- 187 - 8 Aug. 1335 for 6 Aug. 1336.
- 192. No. 240 er uden Tvivl af 18 Aug. 1347. (jfr. S. 246).
- 196 i Datering. 7 Aug. 1337. for 6 Aug. 1338.
- 209 - 13 Febr. for. 11 Febr.
- 225 - 12 April 1343 for 30 Marts 1353.
- 242 - 3 April for 10 April.
- 250 - 7 Aug. 1349 for 6 Aug. 1350.
- 270 - 10 Aug. 1354 for 10 Aug. 1355.
- 284 - 13 Okt. 1359 for. 9 Okt. 1356.
- 286 - 6 Juli for 13 Juli.
- 289 - 20 April for 21 April.
- 299 - 18 Aug. 1366 for 16 Aug. 1367.
- - Linie 7 ovenf. Sveinssön for Sveinkessön.
- 305 i Datering. 26 Febr. for 12 Febr.
- 309 - 13 Januar for 15 Januar.
- 314 - 6 Mai 1371 for 29 Okt. 1370.
- 343 - 1 Mai; uden Tvivl senere, se Indln. p. XXIX.
- 351 - 13 Oktbr. for 23 Oktbr.
- 359 - 14 April for 17 April.
- 362 i Overskr. Kjölbergs for Kolbergs.
- 373 i Datering. 14 Novbr. 1387 for 12 Novbr. 1388.
- 383 - 7 April for 23 F ebruar.
- 409 - 27 Oktbr. for 3 Novbr.
- 586 - Juli for Juni.
- 612 - 5 April for 3 April.
- 626 - 27 Mai for 28 Mai.
- 635 - 4 Oktbr. for 3 Oktbr.
- 764 Linie 8 Amsterdam for Kjöbenhavn.