| |
Side 651-700
Side 701 N:o 15. S. D. Hänvisades till särskilda utskottet motioner af
herr F. W. Thorsson m. fl., n:o 1, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst,
herr F. W. Thorsson m. fl., n:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst,
herr C. J. Ödman m. fl., n:o 3, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst,
densamme m. fl., n:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, och
herr S. T. Palme, n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan eller hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
Den 16 Oktober.
Från Första Kammaren.
N:o 14. S. D. Vid föredragning af särskilda utskottets nedannämnda utlåtanden och memorial:
n:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af Side 702 de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella forhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat,
n:o 3, i anledning af Kungl. Maj ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga,
n:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, äfvensom i ämnet väckta motioner,
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, äfvensom i ämnet väckta motioner, samt
n:o 6, med förslag till bestridande af kostnader vid andra urtima riksdagen 1905,
biföll kammaren hvad utskottet i dessa betänkanden hemställt.
N:o 15. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till delar af riksdagsbeslutet:
n:o 1, ingressen,
n:o 2, slutmeningen, och
n:o 3, angående godkännande af vissa vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena.
N:o 16. S. D. Upplästes och godkändes särskilda utskottets förslag till Riksdagens skrifvelser till Konungen:
n:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat,
Side 703 n:o 3, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga,
n:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, samt
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
Från Andra Kammaren.
N:o 16. S. D. Föredrogos och godkändes särskilda utskottets utlåtanden:
n:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat; och
n:o 3, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga.
N:o 17. S. D. Föredrogos och godkändes särskilda utskottets utlåtanden och memorial:
n:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, äfvensom i ämnet väckta motioner,
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring Side 704 utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, äfvensom i ämnet väckta motioner, och
n:o 6, med förslag till bestridande af kostnader vid andra urtima riksdagen 1905.
N:o 18. S. D. Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
dels riksdagsbeslutets ingress,
dels riksdagsbeslutets slutmening,
dels ock paragraf i riksdagsbeslutet angående godkännande af vissa vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena.
N:o 19. S. D. Anmäldes och godkändes särskilda utskottets förslag, till Riksdagens skrifvelser till Konungen:
n:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat,
n:o 3, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga,
n:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, och
n:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst,
Side 705 Den 17 Oktober.
Från Första Kammaren.
N:o 17. S. D. Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 4, angående lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen mellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat,
n:o 5, angående upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga, och
n:o 6, angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären eller flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
Från Andra Kammaren.
N:o 20. S. D. Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 4, angående dels lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat,
n:o 5, angående upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga, och
Side 706 n:o 6, angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären eller flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
Side 707 Tom side.
Side 708 BIHANG
TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID ANDRA URTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM ÅR 1905.
TIONDE SAMLINGEN.
1: sta Afdelningen.
Första Bandet.
Riksdagens skrifvelser till Konungen, n:is 1-5.
Side 709 N:o 1.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 oktober 1905.
Uppläst och godkänd hos Andra Kammaren den 13 oktober 1905.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande af vissa vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 1.)
Till Konungen.
I en den 30 september 1905 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 1) har Eders Kungl. Maj:t - under åberopande af särskilda i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll samt med öfverlämnande af en utaf utsedde delegerade från svensk och norsk sida upprättad handling och med tillkännagifvande, att de delegerades förslag till det i samma handling omförmälda separataftal komme att tillställas vederbörande utskott - föreslagit Riksdagen att dels godkänna, under förutsättning af motsvarande beslut i Norge, de i förstnämnda handling intagna förslag till öfverenskommelser att erhålla bindande verkan från den i handlingen angifna tid, dels ock förklara, att i detta godkännande skulle innefattas medgifvande för Eders Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar godkanna förslaget till separataftal.
Den i propositionen omförmalda, af svenske och norske delegerade upprättade handling är af följande lydelse:
"Vi undertecknade, utsedde att såsom delegerade från svensk och norsk sida ingå i förhandling rörande vissa förhållanden, som stå i samband med upplösning af unionen, hafva vid förhandlingar i Karlstad, Side 710 hvilka tagit sin början den 31 nästlidne augusti och nedanskrifna dag afslutats, enats om följande förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena, nämligen:
Öfverenskommelse angående tvisters hänskjutande till skiljedom.
Artikel 1.
Rikena förbinda sig att till den genom konventionen af den 29 juli 1899 i Haag upprättade permanenta skiljedomstolen hänskjuta de tvister, som skulle kunna uppstå mellan dem, och som ej kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhandlingar, under förutsättning, att de icke beröra de särskilda ländernas oafhängighet, integritet eller vitala intressen.
Artikel 2.
Yppar sig skiljaktighet, huruvida den tvist, som uppstått, berör ettdera landets vitala intressen och af denna grund är att hänföra till dem, som enligt föregående artikel äro undantagna från obligatorisk skiljedom, skall denna skiljaktighet underställas den i samma artikel omförmälda skiljedomstol.
Artikel 3.
Denna öfverenskommelse skall tillämpas jämväl i det fall, att en uppstående tvist har sin grund i faktiska förhållanden, som tillkommit före öfverenskommelsens afslutande, men har icke afseende på tvister om tolkningen eller tillämpningen af öfverenskommelser, som innehålla särskild skiljedomsklausul, och alltså icke på tvister om tolkningen eller tillämpningen af öfverenskommelser, som slutas i sammanhang med upplösning af unionen mellan rikena.
Artikel 4.
När skiljedom skall användas, skola rikena, där icke andra bestämmelser träffas, i allt, som angår utseendet af skiljedomarna och skiljedomsproceduren, rätta sig efter föreskrifterna uti konventionen den 29 juli 1899, utom hvad beträffar nedan angifna punkter.
Side 711 Artikel 5.
Ingen af skiljedomarna må vara undersåte i något af rikena eller bosatt inom någotdera rikets område, och ej heller vara intresserad i de frågor, som utgöra föremål för skiljedomen.
Artikel 6.
Den i 31 artikeln af konventionen af den 29 juli 1899 omförmälda kompromiss skall fastställa en tid, inom hvilken utbyte parterna emellan af promemorior och handlingar, som röra föremålet för tvisten, skall äga rum. Detta utbyte skall i alla händelser vara afslutadt, innan skiljedomsrättens sammanträden börja.
Dessa bestämmelser rubba icke hvad genom Haagkonventionen af den 29 juli 1899 stadgats angående andra afdelningen af skiljedomsproceduren (39 art.), särskildt icke bestämmelserna i 43-49 artiklarna.
Artikel 7.
Skiljedomen skall, när anledning därtill förefinnes, innehålla bestämmelse om den tid, inom hvilken densamma skall bringas till verkställighet.
Artikel 8.
Denna öfverenskommelse gäller för tio år, räknadt från undertecknandets dag, och förlängas för en lika tidrymd, därest den ej från någondera sidan uppsäges minst två år före tioårsperiodens utgång.
Öfverenskommelse angående neutral zon, befästningars nedläggande m. m.
Artikel 1.
Till betryggande af ett fredligt förhållande mellan de båda rikena upprättas på bägge sidor om gränsen mellan dem ett område ("neutral zon"), som skall njuta fördelarna af en beständig neutralitet.
Denna zon begränsas sålunda:
a) på svensk sida: af en gränslinje, som går i räta linjer från Nordkosters norra udde öfver södra udden på Norra Långö, sjön Färingens Side 712 nordöstra ända, Lursjöns nordöstra ända, Kynne älfs utlopp i Södra Bullaren, Södra Kornsjöns sydöstra ända, södra ändan af Stora Le, Ögnesjöns västra ända, Lysedstjräns södra ända, Svalsjöns södra ända, Nässjöns södra ända, Bysjöns södra ända, sjön Kymmens nordvästra ända, Grunnsjöns nordvästra ända, Kläggens nordvästra ända, Mangens norra ända, Bredsjöns västra ända till den punkt, där Klarälfvens högra strand skär sextioförsta (61) breddgraden;
b) på norsk sida af en gränslinje, som går i rät linje öfver Kirkön, tangerande Singleöns nordvästra spets, till Ingedals kyrka och vidare i räta linjer öfver Rokke kyrka, udden på norra sidan af Fredrikshalds-vattendragets utlopp i Femsjön, utloppet i Femsjöns nordöstliga hörn af bäcken, som rinner förbi gården Röd, östra ändan af Klosa tjärn, östra ändan af Grefslivand (norr om Hærland kyrka), udden i Ögdernsjön sydväst om Kråktorp, sundet mellan Mjermen och Gåsefjorden, Eidsdammen, sydvästra ändan af Dyrerud tjärn (i norra ändan af Liermosen), Urskog kyrka, södra ändan af Holm tjärn, Digersjöns södra hörn, norra ändan af Skasensjön, östra ändan af Norra Flögensjön till den punkt, där Ulvån skär sextioförsta (61) breddgraden.
I zonen inbegripas de öar, holmar och skär, men icke de delar af själfva hafvet med dess vikar, som falla inom zonens gränslinjer.
Den neutrala zonen skall vara fullkomligt fredlyst. Den må därför ej af något af rikena begagnas till krigsoperationer eller till stödje- eller utgångspunkt för sådana, liksom ej heller inom zonen må stationeras (undantag: art. 6) eller samlas någon väpnad militär styrka, med undantag af hvad som kan vara nödvändigt för upprätthållande af allmän ordning eller till bistånd vid olyckstillfällen. Om i något af rikena är eller varder anlagd järnväg, som skär någon del af rikets zonområde hufvudsakligen i dess längdriktning, skola dessa bestämmelser icke utgöra hinder emot, att sådan järnväg användes till militär genomgångstransport. Bestämmelserna skola ej heller utgöra hinder emot, att de inom ett rikes zonområde boende, till krigsmakten hörande personer samlas där för att utan dröjsmål föras utom zonen.
Befästningar, krigshamnar samt för här eller flotta bestämda förråd må icke bibehållas eller nya sådana anläggas inom den neutrala zonen.
Förestående bestämmelser skola likväl icke gälla för det fall, att rikena bistå hvarandra under ett krig mot en gemensam fiende; ej heller äro de, då endera riket invecklas i krig med en tredje makt, förbindande för detta rike i afseende å den del af zonen, som faller inom dess område, eller för det andra riket i afseende å dess zonområde, såvidt angår häfdande af rikets neutralitet.
Side 713 Artikel 2.
Till följd af förestående bestämmelser skola de befästningar, som nu finnas inom den ofvan fastställda neutrala zonen, nedläggas, nämligen de norska befästningsgrupperna Fredrikssten med Gyldenlöve, Overbjerget, Veden och Hjelmkollen, Örje med Kroksund samt Urskog (Dingsrud).
Artikel 3.
De i artikel 2 afsedda befästningar skola göras oanvändbara såsom sådana; de gamla fästningsverken vid Fredrikssten samt vid forten Gyldenlöve och Overbjerget skola dock bibehållas, men må icke underhållas i fortifikatoriskt syfte.
Rörande i senare tid tillkomna anordningar å sistnämnda trenne befästningar samt rörande de åtgärder, som skola vidtagas med öfriga befästningar, intagas närmare bestämmelser i ett separataftal, hvilket skall äga samma kraft, som denna öfverenskommelse.
Artikel 4.
De i artikel 3 afsedda åtgärder skola vara fullbordade senast åtta månader, efter det denna öfverenskommelse trädt i kraft.
Artikel 5.
Kontrollen öfver, att de i artikel 3 afsedda åtgärder blifvit behörigen verkställda, skall utöfvas af en kommission, bestående af tre officerare af utländsk (hvarken svensk eller norsk) nationalitet, af hvilka hvartdera riket väljer en och den tredje utses af de två sålunda valde eller, i händelse dessa ej kunna ena sig, af det schweiziska Förbundsrådets president.
Närmare bestämmelser rörande denna kontroll intagas i ofvannämnda separataftal.
Artikel 6.
Fredrikssten må fortfarande vara förläggningsplats för vederbörande distrikts-kommando samt garnisonsort för underbefälskolan för de under nämnda distrikts-kommando sorterande afdelningar, allt i hufvudsakligen samma omfattning, som före anläggandet af de nya befästningarna.
Side 714 Artikel 7.
Kongsvingers befästningsgrupp må icke utvidgas, vare sig med afseende å anläggningar, bestyckning eller besättning, hvilken sistnämnda hittills icke öfverstigit trehundra (300) man. Till besättning räknas icke det till årliga öfningar inkallade manskap. I följd af förestående bestämmelse må nya befästningar icke anläggas inom ett afstånd af tio (10) kilometer från Kongsvingers gamla fästning.
Artikel 8.
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af denna öfverenskommelse skola, där de ej kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhandlingar, med det undantag, som följer af artikel 5, afgöras af en skiljedomstol, bestående af tre ledamöter, af hvilka hvartdera riket väljer en och den tredje utses af de två sålunda valde eller, i händelse dessa ej kunna ena sig om valet, af schweiziska Förbundsrådets president eller; subsidiärt, på det sätt, som stadgas i de två sista styckena af artikel 32 i Haagkonventionen den 29 juli 1899. Ingen af skiljedomarna må vara undersåte i något af rikena eller bosatt inom någotdera rikets område, och ej heller vara intresserad i de frågor, som utgöra föremål för skiljedomen.
I brist af annat aftal bestämmer skiljedomstolen ort för sitt sammanträde och skiljedomsproceduren.
Artikel 9.
Denna öfverenskommelse träder genast i kraft. Den kan icke ensidigt uppsägas.
Öfverenskommelse om flyttlapparnas rätt till renbete m. m.
Artikel 1.
De bägge rikena förplikta sig af humanitära skäl att allt framgent tillåta, att hvartdera rikets flyttlappar må i den utsträckning, som af ålder ägt rum, åtnjuta de rättigheter i det andra landet, som omhandlas i första Side 715 kodicillen till gränstraktaten af den 7/18 oktober 1751, hvilken någotdera riket skall göra anspråk på att ensidigt uppsaga.
Artikel 2.
Den nu i bägge rikena, i stället för ofvannmnda kodisill, gällande lagen af 1883 rörande flyttlapparne, hvilken lag senast utsträckts att gälla intill utgången af år 1907, skall förlängas på ytterligare tio år eller intill utgången af år 1917, dock att vid lagens tillämpning under nämnda tidrymd följande skall iakttagas:
1:o) Den rätt, som tillkommer hvartdera rikets lappar att, utan vederbörande jordägares eller brukares samtycke, under vissa i lagen angifna månader med sina renar uppehålla sig i det andra riket, skall afse allenast Norrbottens och Västerbottens län i Sverige samt Tromsö och Nordlands amter i Norge;
2:o) Öfverflyttande lappar må icke föra med sig renar, som tillhöra bofaste eller aktiebolag;
3:o) Svenska lappar må icke, utan vederbörande jordägares eller brukares samtycke, med sina renar flytta öfver till Norge före den 15 juni, där ej ovanliga väderleksförhållanden nödvändiggöra tidigare flyttning. Sverige äger dock rätt att på sin bekostnad till skiljedomstol, som nedan i art. 4 omförmäles, hänskjuta frågan, om och i hvilken utsträckning det må vara nödvändigt för de svenska lapparne att, oberoende af ovanliga väderleksförhållanden, företaga flyttning öfver till Norge före den 15 juni, i hvilket fall skiljedomstolens afgörande skall lända till efterrättelse; dock att icke i något fall flyttning må ske före den 1 maj.
Artikel 3.
I god tid före utgången af år 1917 skola förhandlingar om revision af de rikena emellan gällande bestämmelser i ämnet upptagas mellan de bägge rikena.
Artikel 4.
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af de på hvarje tid rikena emellan gällande bestämmelser i ämnet skola, där de icke kunnat lösas genom direkta diplomatiska förhandlingar, afgöras af en skiljedomstol, bestående af tre personer, utsedde en af hvartdera riket och den tredje Side 716 af de sålunda valde eller, om dessa icke enas om valet, af schweiziska Förbundsrådets president eller, subsidiärt, på det satt, som stadgas i de två sista styckena af 32 artikeln i Haagkonventionen den 29 juli 1899.
I brist af annat aftal mellan rikena bestammer skiljedomstolen ort för sitt sammantrade och skiljedomsproceduren.
Öfverenskommelse om transitotrafiken.
Artikel 1.
Hvartdera riket förpliktar sig att icke, vare sig genom import- eller exportförbud, hämmande af godstrafiken eller annorledes förhindra eller försvåra transporten af varor, som sändas genom detta rike från eller till det andra (transitogods).
Vid krigiska förvecklingar med eller emellan andra makter eller vid eljest inträffande utomordentliga fall må, i fråga om vapen, ammunition, annan krigsmateriel samt, under krigstillstånd, alla till kontraband hörande varor, göras de tillfälliga undantag, som internationell rätt eller omsorgen om eget lands neutralitet eller säkerhet kräfver. Likaledes må sådana tillfälliga undantag göras, som kunna vara nödvändiga för att hindra införande och spridning af smittosam sjukdom bland människor eller djur.
Artikel 2.
Transitogods må ej beläggas med tull eller annan liknande afgift, ej heller må i någon form upptagas särskild afgift för transiteringen. För vara, som nedlägges på transitupplag, frilager eller dylikt, må därför stadgad afgift upptagas.
Artikel 3.
Transitogods, som transporteras på järnveg, må icke inom genomgångslandet behandlas ogynnsammare, än gods af samma varuslag i allmänhet behandlas inom detta land, och förty icke i någon form beläggas med högre fraktafgifter än efter de inom detta land faktiskt tillämpade fraktberäkningar. Tillämpar genomgångslandet icke för alla fall en och samma fraktberäkning för ett visst varuslag, må frakt å transitogodset Side 717 icke upptagas till högre belopp, än som kan anses skäligt med hänsyn till de fraktberäkningar, som faktiskt i allmänhet inom genomgångslandet tilllämpas, med bortseende från sådana särskildt medgifna fraktlindringar, som förekomma å tertiära lokalbanor eller föranledas af exceptionella förhållanden. Förekommer transport af visst varuslag icke eller allenast i ringa mån inom genomgångslandet, må frakt för transitogodset ej upptagas till högre belopp, än som kan anses skäligt med hänsyn till de fraktberäkningar, som tillämpas å närmast jämförliga varuslag.
Denna artikel gäller allt gods, som från eller till det ena landet transporteras genom det andra på järnväg, helt eller delvis tillhörande staten eller bolag, däri staten är delägare. Öfverlåter staten eller sådant bolag järnväg eller andel i järnväg, till ny ägare, skall staten vara ansvarig därför, att denna artikels bestämmelser det oaktadt varda fortfarande tillämpade.
Artikel 4.
Transitogods eller fartyg, befraktadt för transport af transitogods, må icke i genomgångslandet beläggas med hamnumgälder, sjöfartsafgifter eller andra afgifter, af hvilken art det vara må, till högre belopp än efter afgiftsberäkningar, som, när fråga är om gods af samma varuslag, faktiskt i allmänhet tillämpas i genomgångslandets egen utrikestrafik; dock att härigenom icke göres inskränkning i kommuns rätt att i öfverensstmmelse med gällande allmän lagstiftning upptaga hamnafgift.
Förekommer visst varuslag icke eller allenast i ringa mån i genomgångslandets egen utrikestrafik, må afgift ej upptagas till högre belopp än som kan anses skäligt med hänsyn till de beräkningar, som tillämpas i fråga om närmast jämförliga varuslag.
Artikel 5.
Ofvan gifna bestämmelser skola äga tillämpning utan hinder däraf, att transitogods i genomgångslandet göres till föremål för omexpedition.
Artikel 6.
Denna öfverenskommelse skall gälla under en tid af trettio år, räknadt från den 1 januari 1906, med förlängning för en lika tidrymd, Side 718 därest den ej från någondera sidan uppsäges minst fem år före trettioårsperiodens utgång.
Artikel 7.
Förestående bestämmelser angående järnvägsfrakter verka icke rubbning i det angående malmtransporten å Ofotenbanan den 11/7 oktober 1898 upprättade kontrakt mellan norska staten och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, hvad angår transporten af den i kontraktet omhandlede myckenheten af 1,200,000 ton. Skulle Luossavaara och Kiirunavaara malmfält öfvergå till ny ägare, kan denne ej, för så vidt angår transporten af nämnda myckenhet, åberopa sig på denna öfverenskommelse för uppnående af andra villkor än de i kontraktet stadgade.
Artikel 8.
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af denna öfverenskommelse skola, där de icke kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhandlingar, afgöras af en skiljedomstol, bestående af tre personer, utsedda en af hvartdera riket och den tredje af de sålunda valde eller, om dessa icke enas om valet, af schweiziska Förbundsrådets president eller, subsidiärt, på det sätt, som stadgas i de två sista styckena af 32 artikeln i Haagkonventionen den 29 juli 1899.
I brist af annat aftal mellan rikena bestämmer skiljedomstolen ort för sitt sammanträde och skiljedomsproceduren.
Öfverenskommelse angående gemensamma vattendrag.
Artikel 1.
Uppstår fråga att inom det ena rikets område uppdämma, sänka eller uttappa sjö, bygga i vattendrag, bortleda vatten ur vattendrag eller vidtaga annan åtgärd för dess förändring till djup, läge eller riktning, skall, med hänsyn till rättigheten att vidtaga sådan åtgärd, detta rikes lag komma till användning, ändå att åtgärden kan utöfva inverkan på vattenförhållandena inom det andra riket. Inbyggarne i sistnämnda rike skola erhålla samma tillfälle att bevaka sin rätt, som under motsvarande förhållanden tillkommer inbyggarne i det rike, där åtgärden skall äga rum, så ock i öfrigt i fråga om alla villkor för åtgärdens vidtagande njuta samma rätt som dessa.
Side 719 Artikel 2.
I öfverensstämmelse med allmänna folkrättsliga grundsatser skall i fråga om åtgärd, som i artikel 1 sägs, gälla, att åtgärden ej må vidtagas utan det andra rikets medgifvande, om den genom ändring i vattenförhållandena inom detta rike skulle åstadkomma afsevärdt hinder i ett vattendrags begagnande såsom flottled eller farled eller eljest verka betydande rubbningar i vattenförhållandena inom ett större område.
Artikel 3.
Med afseende å öppnande, bibehållande eller begagnande af flottled eller farled i vattendrag skola hvartdera rikets inbyggare i det andra riket åtnjuta samma rättigheter och förmåner som dess egna inbyggare.
Artikel 4.
Denna öfverenskommelse har afseende på alla för rikena gemensamma sjöar och vattendrag. Såsom gemensamma anses sjöar och vattendrag, som utgöra gräns mellan rikena, eller som eljest sträcka sig genom båda rikenas områden, eller som hafva aflopp till sådana sjöar och vattendrag.
Artikel 5.
Denna öfverenskommelse skall gälla under en tid af femtio år, räknadt från den 1 januari 1906, med förlängning för en lika tidrymd, därest den ej från någondera sidan uppsäges minst fem år före femtioårsperiodens utgång.
Artikel 6.
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af denna öfverenskommelse skola, där de ej kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhandlingar, afgöras af en skiljedomstol, bestående af tre personer, utsedda en af hvartdera riket och den tredje af de sålunda valde eller, Side 720 om dessa icke enas om valet, af schweiziska Förbundsrådets president eller, subsidiärt, på det sätt, som stadgas i de två sista styckena af 32 artikeln i Haagkonventionen den 29 juli 1899.
I brist af annat aftal mellan rikena bestämmer skiljedomstolen ort för sitt sammanträde och skiljedomsproceduren.
De delegerade hafva äfven enats om följande förslag med afseende å ordningen för den vidare behandlingen:
1:o) För hvartdera rikets representation framlägges proposition om godkännande, under förutsättning af motsvarande beslut i det andra riket, af ofvan införda förslag till öfverenskommelser att erhålla ömsesidigt bindande verkan från det att Sverige, på sätt nedan under 2:o) sägs, erkänt Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat;
2:o) När Riksdagen och Stortinget fattat öfverensstämmande beslut om godkännande af nämnda förslag till öfverenskommelser, framlägges för Riksdagen proposition, att Riksdagen dels besluter att, under villkor att de nedan under 3:o) omförmälda traktater varda behörigen undertecknade, för Sveriges del upphäfva riksakten, dels medgifver att Konungen må, under samma villkor, å Sveriges vägnar erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat;
3:o) När sådant erkännande gifvits, skola traktater i öfverensstämmelse med Riksdagens och Stortingets beslut om godkännande af ofvan införda förslag till öfverenskommelser i sedvanlig internationell ordning samtidigt undertecknas, hvarefter ratifikation ej är erforderlig;
4:o) Efter de under 3:o) omförmälda traktaternas undertecknande skall Sverige om sitt erkännande af Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat ofördröjligen notificera de främmande makter, med hvilka diplomatisk eller konsulär förbindelse äger rum;
5:o) Hvartdera riket gör därefter hos de främmande makter, med hvilka rikena afslutit gällande, gemensamt bindande traktater eller andra aftal, framställning om uttryckligt erkännande däraf, att hvarje gemensamhet i rättigheter eller skyldigheter enligt samma traktater eller andra aftal upphört, så att det ena riket icke vidare står i någon som helst ansvarighet i afseende å fullgörande af förpliktelser, som angå det andra riket;
6:o) Efter det Sverige erkänt Norge såsom en från unionen med Sverige skild och de under 3:o) omförmälda traktater undertecknats, Side 721 upptagas ofördröjligen förhandlingar om afveckling af förhållanden, hvilka måste upphöra eller förändras i och med upplösning af unionen, äfvensom om alla därmed sammanhängande likvidationsfrågor.
Sålunda upprättadt i två svenska och två norska exemplar, af hvilka de delegerade från hvartdera riket mottagit ett svenskt och ett norskt exemplar.
Karlstad den 23 september 1905.
CHR. LUNDEBERG. F. CL:SON WACHTMEISTER. HJ. L. HAMMARSKJÖLD. KARL STAAFF. CHR. MICHELSEN. CARL BERNER. J. LÖVLAND. BENJAMIN VOGT."
Såsom af Eders Kungl. Maj:ts proposition framgår, äro de i densamma intagna förslag till öfverenskommelser afsedda att erhålla ömsesidigt bindande verkan från det att Riksdagen och Stortinget om desammas godkännande fattat öfverensstämmande beslut samt därefter Riksdagen, efter af Eders Kungl. Maj:t framlagd proposition, beslutit att för Sveriges del upphäfva riksakten, och Konungen, efter Riksdagens medgifvande, å Sveriges vägnar erkänt Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
Vid behandlingen af Eders Kungl. Maj:ts proposition har Riksdagen funnit förslagen till öfverenskommelser angående tvisters hänskjutande till skiljedom, angående neutral zon, befästningars nedläggande m. m., om flyttlapparnes rätt till renhete m. m., om transitotrafiken och angående gemensamma vattendrag böra godkännas. Riksdagen har jämväl ansett medgifvande böra lämnas Eders Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar godkänna det i propositionen omförmälda separataftalet.
Beträffande slutligen det af de delegerade uppgjorda förslaget rörande ordningen för den vidare behandlingen af de frågor, som stå i samband med föreliggande ärende, har Riksdagen intet att erinra, men anser Side 722 sig böra uttala önskvärdheten däraf, att de traktater, som i detta förslag förutsättas skola rörande ofvan berörda öfverenskommelser upprättas, och hvilkas tillämpning kan komma att föranleda skiljedom af utländske skiljedomare, blifva affattade jämväl på franska språket.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har alltså Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition,
dels godkänt, under förutsättning af motsvarande beslut i Norge, de i ofvan återgifna, af utsedde delegerade från svensk och norsk sida upprättade handling intagna förslag till öfverenskommelser att erhålla bindande verkan från den i handlingen angifna tid,
dels ock förklarat, att i detta godkännande innefattas medgifvande för Eders Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar godkänna det i samma handling omförmälda förslaget till separataftal;
hvilket Riksdagen härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 13 oktober 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Side 723 N:o 2.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 oktober 1905.
Uppläst och godkänd hos Andra Kammaren den 16 oktober 1905.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upp häfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 2.)
Till Konungen.
Med bifall till en af Eders Kungl. Maj:t den 13 oktober 1905 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 3) har Riksdagen
1:o) antagit följande
Side 724 Lag
om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt.
Härigenom förordnas, att den till bestämmande af de genom foreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft från den tid, då i sedvanlig internationell ordning undertecknats traktater, upprättade i öfverensstämmelse med de utaf utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser angående tvisters hänskjutande till skiljedom, angånde neutral zon, befästningars nedläggande m. m. jämte därtill hörande, uti art. 3 och 5 afsedda separataftal, angående flyttlapparnas rätt till renbete m. m., angående transitotrafiken samt angående gemensamma vattendrag;
2:o) medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må, under villkor att traktater, hvarom ofvan under 1:o) förmälas, varda behörigen undertecknade, å Sveriges vägnar erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat;
hvilket Riksdagen härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 1 oktober 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Side 725 N:o 3.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 oktober 1905.
Uppläst och godkänd hos Andra Kammaren den 16 oktober 1905.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 3.)
Till Konungen.
I en den 13 oktober 1905 till Riksdagen aflåten proposition (n:o 6) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att hittills gällande bestämmelser om anbringande i rikets flagga af unionstecken må upphöra att gälla och i unionstecknets ställe i flaggan återinsättas ett blått fält; äfvensom att denna förändring må träda i kraft från den tid Eders Kungl. Maj:t bestämmer, efter det Eders Kungl. Maj:t beslutit notificera främmande makter om Sveriges erkännande af Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
Riksdagen, som ansett sig böra framhålla önskvärdheten däraf, att förslag till en fullständig lag angående den svenska flaggan snarast möjligt måtte varda Riksdagen förelagda, har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition medgifvit,
Side 726 att hittills gällande bestämmelser om anbringande i rikets flagga af unionstecken må upphöra att gälla och i unionstecknets ställe i flaggan återinsättes ett blått fält;
äfvensom att denna förändring må träda i kraft från den tid Eders Kungl. Maj:t bestämmer, efter det Eders Kungl. Maj:t beslutit notificera främmande makter om Sveriges erkännande af Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat;
hvilket Riksdagen härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 16 oktober 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Side 727 N:o 4.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 oktober 1905.
Uppläst och godkänd hos Andra Kammaren den 16 oktober 1905.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningsid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjdnst.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 4.)
Till Konungen.
Med bifall till en den 11 oktober 1905 af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition (n:o 4), har Riksdagen medgifvit, att af omhänderhafvande medel må, på sätt Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare äro eller under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, utdelas Side 728 understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden; med rätt för Eders Kungl. Maj:t att hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknade till 23,000 kronor, framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla;
hvilket Riksdagen härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 16 oktober 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Side 729 N:o 5.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 oktober 1905.
Uppläst och godkänd hos Andra Kammaren den 16 oktober 1905.
Rikdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
(Särskilda utskottets utlåtande n:o 5.)
Till Konungen.
Med bifall till en den 11 oktober 1905 af Eders Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition (n:o 5) har Riksdagen medgifvit, att af omhänderhafvande medel må, på sätt Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare äro eller under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring under längre tid än två dagar utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, utdelas understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag Side 730 af den extra tjänstgöringstiden; med rätt för Eders Kungl. Maj:t att hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknade till 2,000 kronor, framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla;
hvilket Riksdagen härigenom får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Stockholm den 16 oktober 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Side 731 Förteckning
öfver Riksdagens skrifvelser till Konungen under andra urtima riksdagen år 1905.
N:o 1, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande af vissa vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena.
N:o 2, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition dels med förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock angående medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
N:o 3, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga.
N:o 4, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
N:o 5, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst.
Side 732 Tom side.
Side 733 BIHANG
TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID ANDRA URTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM ÅR 1905
TIONDE SAMLINGEN.
1:sta Afdelningen.
Andra Bandet
Riksdagsbeslutet.
Side 734 Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna urtima riksmöte, som började den 2 oktober 1905 och slutade den 18 oktober 1905.
Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att på grund af Kungl. Maj:ts genom öppet nådigt bref och påbud utfärdade kallelse vi den 2 innevarande oktober, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s trettiofjärde regeringsår, oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve vi berörde 2 oktober å rikssalen sammanträdt; och hafve vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka Kungl. Maj:t till oss aflåtit propositioner, dels ock rörande frågor, som i anledning däraf blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut:
§1.
I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning af motsvarande beslut i Norge, godkänna vissa i en propositionen bilagd handling intagna, vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser
angående tvisters hänskjutande till skiljedom,
angående neutral zon, befästningars nedläggande m. m.,
om flyttlapparnes rätt till renbete m. m.,
om transitotrafiken, samt
angående gemensamma vattendrag,
allt att erhålla bindande verkan från den i handlingen angifna tid.
I samma proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att förklara, att i detta godkännande måtte innefattas medgifvande för Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar godkänna ett i berörda handling omförmäldt förslag till separataftal.
Side 735 På sätt vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober anmält, hafve vi, med bifall till denna proposition,
dels godkänt, under förutsättning af motsvarande beslut i Norge, de uti den af utsedde delegerade från svensk och norsk sida upprättade, vid propositionen fogade handling intagna förslag till öfverenskommelser att erhålla bindande verkan från den i handlingen angifna tid,
dels ock förklarat, att i detta godkännande innefattas medgifvande för Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar godkänna det i samma handling omförmälda förslaget till separataftal.
Härjämte hafve vi - som, beträffande det af de delegerade uppgjorda, i den propositionen bifogade handling intagna förslaget rörande ordningen för den vidare behandlingen af de frågor, som stå i samband med föreliggande ärende, intet haft att erinra - ansett oss böra uttala önskvärdheten däraf, att de traktater, som i detta förslag förutsättas skola rörande ofvan berörda öfverenskommelser upprättas, och hvilkas tillämpning kan komma att föranleda skiljedom af utländska skiljedomare, blifva affattade jämväl på franska språket.
§2.
Enligt hvad vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 16 oktober tillkännagifvit, hafve vi, med bifall till en af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition,
1:o) antagit ett i propositionen intaget förslag till lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, att träda i kraft från den tid, då i sedvanlig internationell ordning undertecknats traktater, upprättade i öfverensstämmelse med de utaf utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser angående tvisters hänskjutande till skiljedom, angående neutral zon, befästningars nedläggande m. m. jämte därtill hörande, uti art. 3 och 5 afsedda separataftal, angående flyttlapparnes rätt till renbete m, m., angående transitotrafiken samt angående gemensamma vattendrag;
2:o) medgifvit, att Kungl. Maj:t må, under villkor att traktater, hvarom ofvan under 1:o) förmäles, varda behörigen undertecknade, å Sveriges vägnar erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
§3.
Vid behandling af Kungl. Maj:ts proposition om upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagga hafve vi, på sätt vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 16 oktober tillkännagifvit, - under framhållande af önskvärdheten däraf, att förslag till en fullständig lag angående den svenska flaggan snarast möjligt måtte varda oss förelagda - med bifall till propositionen medgifvit,
Side 736 att hittills gällande bestämmelser om anbringande i rikets flagga af unionstecken må upphöra att gälla och i unionstecknets ställe i flaggan åter insättes ett blått fält;
äfvensom att denna förändring må träda i kraft från den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, efter det Kungl. Maj:t beslutit notificera främmande makter om Sveriges erkännande af Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat.
§4.
Med bifall till tvenne särskilda af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåtna propositioner hafve vi medgifvit, att af omhänderhafvande medel må, på sätt Kungl. Majt kan finna lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare äro eller under innevarande år varit för extra tjänstgöring i tjänst kvarhållna, vid hären under längre tid än två dagar utöfver lagstadgad öfningstid samt vid flottan utöfver lagstadgad öfningstid, och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, utdelas understöd med 75 öre om dagen för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden; med rätt för Kungl. Maj:t att hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknade för hären till 2,000 kronor och för flottan till 23,000 kronor, framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla; hvilket vi uti skrifvelser den 16 oktober tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.
Till yttermera visso, att vi hvad här förut skrifvet står sålunda beslutit, vidtagit och beviljat, hafve vi, Svenska Folkets valda ombud, velat med våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde i Stockholm den adertonde dagen i oktober månad året efter Kristi börd det nittonhundrade och på det femte.
Första Kammaren:
GUSTAF SPARRE
Talman.
L. Åkerhielm v. Talman. Göteborgs och Bohus län. E. Fränckel, Stockholms stad. R. Törnebladh, Stockholms stad. Gust. Tamm, Stockholms stad. Oscar Almgren, Stockholms stad. Wilh. Walldén, Stockholms stad. John Lovén, Stockholms stad. (Navn mangler.), Stockholms stad. Ivar Afzelius, Stockholms stad. Side 737 (Navn mangler.), Stockholms stad. C. J. Beck-Friis, Stockholms län. Wilhelm Odelberg, Stockholms län. Er. Gust. Boström, Stockholms län. John Bernström, Stockholms län. G. F. Östberg, Stockholms län. P. G. Tamm, Uppsala län. (Navn mangler.), Uppsala län. G. F. Gilljam, Uppsala län. O. M. Strömberg, Uppsala län. Albert Sjöholm, Södermanlands län. (Navn mangler.), Södermanlands län. (Navn mangler.), Södermanlands län. F. A. Boström, Södermanlands län. Edv. Bohnstedt, Södermanlands län. Hugo Hedenstierna, Östergötlands län. G. H. Spens, Östergötlands län. G. Andersson, Östergötlands län. Carl Rydberg, Östergötlands län. (Navn mangler.), Östergötlands län. Johan Beck-Friis, Östergötlands län. Philip Klingspor, Östergötlands län. Carl Schwartz, Norrköpings stad. Gustaf Berg, Jönköpings län. P. M. Söderberg, Jönköpings län. Hj. Palmstierna, Jönköpings län. (Navn mangler.), Jönköpings län. Arvid Lilliesköld, Jönköpings län. Axel Petri, Jönköpings län. Ch. E. von Oelreich, Kronobergs län. K. A. Posse, Kronobergs län. (Navn mangler.), Kronobergs län. (Navn mangler.), Kronobergs län. Carl von Baumgarten, Kronobergs län. Theodor Odelberg, Kalmar län, norra delen. (Navn mangler.), Kalmar län, norra delen. (Navn mangler.), Kalmar län, norra delen. Carl B. Hasselrot, Kalmar län, södra delen. (Navn mangler.), Kalmar län, södra delen. J. M. Ekströmer, Kalmar län, södra delen. Gustaf Walin, Kalmar län, södra delen. Th. af Ekenstam, Gottlands län. (Navn mangler.), Gottlands län. (Navn mangler.), Blekinge län. Hans Wachtmeister, Blekinge län. Side 738 A. Wachtmeister, Blekinge län. Hugo Wachtmeister, Blekinge län. O. Nilson, Kristianstads län. James Kennedy, Kristianstads län. R. G. Hamilton, Kristianstads län. Joh. Amilon, Kristianstads län. Louis De Geer, Kristianstads län. J. Jeppsson, Kristianstads län. H. Cavalli, Malmöhus län. (Navn mangler.), Malmöhus län. P. Paulson, Malmöhus län. P. Bondesson, Malmöhus län. Wrangel v. Brehmer, Malmöhus län. P. O. Liedberg, Malmöhus län. (Navn mangler.), Malmöhus län. Nils Trolle, Malmöhus län. P. Sörensson, Malmöhus län. Hj. Lindgren, Malmöhus län. J. H. Dieden, Malmö stad. Wald. Ewerlöf, Malmö stad. (Navn mangler.), Hallands län. Seb. Tham, Hallands län. (Navn mangler.), Hallands län. Carl H. Björck, Hallands län. Fredr. Pettersson, Göteborgs och Bohus län. Alexis Hammarström, Göteborgs och Bohus län. Carl Nyström, Göteborgs och Bohus län. P. Fahlbeck, Göteborgs och Bohus län. (Navn mangler.), Göteborgs och Bohus län. Olof Melin, Göteborgs stad. (Navn mangler.), Göteborgs stad. Erik Wijk, Göteborgs stad. Sigfrid Wieselgren Göteborgs stad. John Rylander, Älfsborgs län. L. Grundberg, Älfsborgs län. F. v. Essen, Älfsborgs län. Alfred Sandwall, Älfsborgs län. A. E. Håkanson, Älfsborgs län. (Navn mangler.), Älfsborgs län. (Navn mangler.), Älfsborgs län. Volrath Berg, Älfsborgs län. (Navn mangler.), Skaraborgs län. Knut Åkerberg, Skaraborgs län. Aug. Weinberg, Skaraborgs län. Ivar Wijk, Skaraborgs län. C. A. Sjöcrona, Skaraborgs län. N. J. Boström, Skaraborgs län. Karl Friman, Skaraborgs län. Side 739 H. Falkenberg, Värmlands län. Teofron Säve, Värmlands län. Rich. Åkerman, Värmlands län. H. E. Montgomery, Värmlands län. (Navn mangler.), Värmlands län. Gottfr. Olsén, Värmlands län. Albert Bergström, Värmlands län. (Navn mangler.), Örebro län. Magnus Unger, Örebro län. Herman Behm, Örebro län. Ax. G. Svedelius, Örebro län. (Navn mangler.), Örebro län. (Navn mangler.), Örebro län. (Navn mangler.), Västmanlands län. (Navn mangler.), Västmanlands län. (Navn mangler.), Västmanlands län. P. Peterson, Västmanlands län. (Navn mangler.), Kopparbergs län. (Navn mangler.), Kopparbergs län. Gustaf Ros, Kopparbergs län. Hugo Blomberg, Kopparbergs län. E. L. Petersson, Kopparbergs län. O. Herdin, Kopparbergs län. Sw. Joh. Sandqvist, Gäfleborgs län. (Navn mangler.), Gäfleborgs län. (Navn mangler.), Gäfleborgs län. Olof Jonsson, Gäfleborgs län. (Navn mangler.), Gäfleborgs län. V. Folin, Gäfleborgs län. (Navn mangler.), Gäfle stad. C. D. Uppström, Västernorrlands län. E. Hägglund, Västernorrlands län. E. A. Enhörning, Västernorrlands län. Alb. Anderson, Västernorrlands län. G. Rudebeck, Västernorrlands län. Hugo Fahlén, Västernorrlands län. Hugo Tamm, Jämtlands län. Olof Björklund, Jämtlands län. (Navn mangler.), Jämtlands län. A. F. O. Cederberg, Västerbottens län. Axel Hedborg, Västerbottens län. Edward Kinberg, Västerbottens län. J. Berlin, Västerbottens län. Carl Taube, Norrbottens län. K. G. Bildt, Norrbottens län. (Navn mangler.), Norrbottens län. (Navn mangler.), Norrbottens län.
Side 740 Andra Kammaren:
AXEL SWARTLING.
Talman.
P. Pehrson v/Talman. Bläkinge län. Bräkne domsaga. E. von Krusenstjerna, Stockholm stad. Emil Hammarlund, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Curt Wallis, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Fritjuv Berg, Stockholm stad. John Olsson, Stockholm stad. David Bergström, Stockholm stad. Oskar Eklund, Stockholm stad. J. Byström, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Hjalmar Branting, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. M. F. Nyström, Stockholm stad. Th. Nordström, Stockholm stad. Gerard De Geer, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Sven Palme, Stockholm stad. Victor Moll, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Karl Warburg, Stockholm stad. (Navn mangler.), Stockholm stad. Carl Sandquist, Stockholms län. Norra Roslags domsaga. (Navn mangler.), Stockholms län. Mellersta Roslags domsaga. Ernst Beckman, Stockholms län. Södra Roslags domsaga. (Navn mangler.), Stockholms läns västra domsaga. R. A. Wawrinsky, Stockholms län. Södertörns domsaga. Jakob Petterson, Södertälje, Norrtälje. Östhammar, Öregrund, Sigtuna och Vaxholm. J. E. Ericsson, Uppsala län. Norunda och Örbyhus härad. A. Reuterskiöld, Uppsala län. Olands härad. Carl Robert Höök, Uppsala län. Mellersta domsaga. L. P. Mallmin, Uppsala län. Södra domsaga. Side 741 Harald Hjärne, Uppsala. Fr. Pettersson, Södermanlands län. Jönåkers härad. Ernst Lindblad, Södermanlands län. Rönö, Hölebo och Daga härad. Carl Carlson Bonde, Södermanlands län. Oppunda län. Gösta Tamm, Södermanlands län. Villåtinge härad. W. Johansson, Södermanlands län. Väster- och Öster-Rekarnes härad. Knut Almqvist, Södermanlands län. Åkers och Selebo härad. (Navn mangler.), Nyköping, Torshälla, Strängnäs, Mariefred och Trosa. Gust. Österberg Eskilstuna. C. E. Johansson, Östergötlands län. Kinda och Ydre domsaga. Wilh. Andersson, Östergötlands län. Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings domsaga. Carl af Burén, Östergötlands län. Lysings och Göstrings dodmsaga. Carl Johan Jonsson, Östergötlands län. Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga. Carl Gustafsson, Östergötlands län. Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga. Axel Ekman, Östergötlands län. Finspånga läns hërads domsaga. (Navn mangler.), Östergötlands län. Aska, Dals och Bobergs domsaga. Aug Henricson, Östergötlands län. Hammarkinds och Skärkinds domsaga. Anders Sterner, Linköping. T. Zetterstrand, Norrköping. Conrad Vahlquist, Vadstens, Skeninge, Söderköping, Motala och Grenna. Joh. Sjöberg, Jönköpings län. Västra härads domsaga. C. A. Danielsson, Jönköpings län. Östra härads domsaga. W. Bengtsson, Jönköpings län. Östbo härad. J. G. Hazén, Jönköpings län. Västbo härad. E. Räf, Jönköpings län. Tveta härad. (Navn mangler.), Jönköpings län. Vista och Mo härad. J. A. Jonsson, Jönköpings län. Norra och Södra Vedbo domsaga. Robert Johansson, Jönköping. Jonas Eriksson Kronoborgs län. Uppvidinge härad. J. August Sjö, Kronoborgs län. Konga härad. C. F. Peterson, Kronoborgs län.Mellersta Värends domsaga. Magnus Andersson, Kronoborgs län.Västra Värends domsaga. E. O. Magnusson, Kronoborgs län. Sunnerbo domsagas östra valkrets. J. P. Persson, Kronoborgs län. Sunnerbo domsagas västra valkrets. K. H. Bergendahl, Växjö. S. M. Petersson Kalmar län. Norra Tjusts härad. Side 742 Otto Wilhelm Redelius, Kalmar län. Södra Tjusts härad. A. P. Risberg, Kalmar län. Aspelands och Handbörds domsaga. Hugo Hammarskjöld, Kalmar län. Svede och Tunaläns domsaga. P. O. Lundell, Kalmar län. Norra Möre och Stranda domsaga. C. I. Carlsson, Kalmar län. Södra Möre domsagas västra valkrets. (Navn mangler.), Kalmar län. Södra Möre domsagas östra valkrets. Adolf Johansson, Kalmar län. Ölands domsaga. (Navn mangler.), Kalmar. A. Axel W. Lund, Västervik och Eksjö. B. Lindgren, Oskarshamn, Vimmerby och Borgholm. Nils Broander, Gottlands län Södra domsaga. K. J. Larsson, Gottlands län. Norra domsaga. K. H. Gez. von Schéele, Visby. Nils Jönsson, Bläkinge län. Listers domsaga. Aug. Larsson, Bläkinge län. Östra domsaga. Axel E. Lindvall, Bläkinge län. Medelstads domsaga. Gustaf W. Roos, Karlskrona. Ernst Meyer, Karlshamn, Sölvesborg och Ronnesby. Esbjörn Persson, Kristianstads län. Ingelstads och Järrestads domsaga. And. Jönsson, Kristianstads län.Villands härad. Per Jönsson, Kristianstads län. Östra Göinge härad. Nils Svensson, Kristianstads län. Gärds och Albo domsaga. (Navn mangler.), Kristianstads län. Västra Göinge domsaga. P. Nilsson, Kristianstads län. Norra Åsbo domsaga. Olof Persson, Kristianstads län. Södra Åsbo och Bjäre domsaga. C. J. F. Ljunggren, Kristianstad. M. Dahn, Malmöhus län. Oxie härad. Nils Andersson, Malmöhus län. Skytts härad. Nils Nilsson, Malmöhus län. Färs domsaga. Carl A. Trolle, Malmöhus län. Frosta domsaga. Jöns Andersson, Malmöhus län. Harjagers och Rönnebergs härad. J. P. Jesperson, Malmöhus län. Onsjö härad. Chr Olsson, Malmöhus län. Luggude domsaga norra valkrets. L. Gust. Bromée, Malmöhus län. Luggude domsagas södra valkrets. Pehr Pehrsson, Malmöhus län. Bara härad. Nils Åkesson, Malmöhus län. Trona härad. Side 743 Hans Andersson, Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga. Rob. Darin, Malmö. A. Thylander, Malmö. Nils Persson, Malmö. C. Faxe Malmö. Jacob T. Larsson Lund. Oscar Trapp, Hälsingborg. H. Pantzarhielm ,Lanzkrona. F. W. Thorsson, Ystad. K. v. Geijer, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Simrishamn och Ängelholm. J. Bengtsson, Hallands län. Halmstads och Tönnersjø härad. A. Th. Carlheim-Gyllensköld, Hallands län. Höks härad. Gustav B. Hellman, Hallands län. Faurås och Årstads härad. Anders Olsson, Hallands län. Himle härad. A. C. Gunnarsson, Hallands län. Fjäre och Viske domsaga. Joh. Adv. Alfr. Ohlsson, Halmstad. Alfr. Lundgren, Laholm, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Melcher Lyckholm, Göteborgs och Bohus län. Askims och Säfvedals härad. (Navn mangler.), Göteborgs och Bohus län. Västra och Östra Hisings härad. Joh. Larsson ,Göteborgs och Bohus län. Inlands domsaga. Carl J. Ödman, Göteborgs och Bohus län. Orusts och Tjörns domsaga. C. T. Lind, Göteborgs och Bohus län. Norrvikens domsaga. Oscar N. Olsson, Göteborgs och Bohus län. Lane och Stångenäs härad. C. Wallentin, Göteborgs och Bohus län. Tunge, Sotenäs och Sörbygdens härad. Ernst Carlson, Göteborg. Erik Trana, Göteborg. C. Hj. Setteberg, Göteborg K. G. Karlsson, Göteborg. Hugo Segerdahl, Göteborg. Oskar Berg, Göteborg. K. Killander, Göteborg. Henrik Hedlund, Göteborg Rudolf Kjellén, Göteborg.(Navn mangler.), Uddevalla och Strömstad. Hjalmar Hallin, Älfborgs län. Marks härad. Gust Odqvist, Älfborgs län. Vedens och Bollebygds härad. Karl Ludv. Johansson, Älfborgs län. Flundre, Väne och Bjärke dodmsaga. Oskar Nylander, Älfborgs län. Kinds härad. J. Johansen, Älfborgs län. Redvägs härad. Side 744 Elof Nilsson, Älfsborgs län. Vätle, Ale och Kullings domsaga. O. H. Svensson, Älfsborgs län. Ås och Gäsene domsaga. B. Dahlgren, Älfsborgs län. Nordals, Sundals och Valbo domsaga. J. M. Johansson, Älfsborgs län. Tössbo och Vedbo domsaga. L. W. Lothigius, Vänersborg och Åmål. P. A. Bengtsson, Borås. M. Täcklind Marstrand, Kungälf, Alingsås och Ulricehamn. A. Magnusson, Skaraborgs län. Åse, Viste, Barne och Laske domsaga. (Navn mangler.), Skaraborgs län. Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga. David Holmgren, Skaraborgs län. Skånings, Vilske och Valle domsaga. L. J. Jansson, Skaraborgs län. Gudhems och Kåkinds domsaga. Carl Persson, Skaraborgs län. Vartofta och Frökinds domsaga. Sten Nordström, Skaraborgs län. Vadsbo norra domsaga. A. Johanson, Skaraborgs län. Vadsbo södra domsaga. L. Brock, Mariestad, Sköfde och Falköping. H. E. Collvin, Lidköping, Skara och Hjo. O. Anderson, Värmlands län. Visnums, Väse och Ölme härad. Carl Jansson, Värmlands län. Färnebo härad. G. M. Sandin, Värmlands län. Mellansysslets domsaga. Karl Hultkrantz, Värmlands län. Södersysselets domsaga. (Navn mangler.), Värmlands län. Nordmarks domsaga. C. J. Berggren, Värmlands län. Fryksddals domsaga. M. Matsson, Värmlands län. Jösse domsaga. G. Jansson, Värmlands län. Älfdals och Nyeds domsaga. Gullbr. Elowson, Karlstad. A. F. Broström, Kristinehamn, Filipstad och Askersund. O. G. Erikson, Örebro län. Edsbergs, Grimstens och Hardemo härad. Ivan Svensson, Örebro län. Kumla och Sundbo härad. A. P. Gustafsson, Örebro län. Örebro och Glanshammars härad. Folke Andersson, Örebro län. Sköllersta och Askers härad. Lars Eriksson, Örebro län. Lindes domsaga. J. G. Forsberg, Örebro län. Nora domsaga. G. O. V. Lindgren, Örebro. Leon. Lindewall, Västmanlands östra domsaga. Viktor Larsson, Västerås. C. J. Hammarström, Köping, Nora, Lindesberg och Enköping. Side 745 J. Persson, Arboga och Sala. D. Persson i Tällberg, Kopparbergs län. Lekande tingslag. Ollas Ericsson, Kopparbergs län. Gagnefs och Rättviks tinglag. Smeds Lars Olsson, Kopparbergs län. Ofvanviljans domsaga. B. P. Ersson, Kopparbergs län. Hedemora domsaga. A. Hansson i Solberga, Kopparbergs län. Falu domsagas södra tingslag. Sam. Söderberg, Kopparbergs län. Falu domsagas norra tingslag. J. P. Jansson, Kopparbergs län. Smedjebakkens domsaga. Joh. Ström, Kopparbergs län. Nås och Malaungs domsaga. Th. af Callerholm, Falun, Hedemora och Säter. And. Olsson, Gäfleborgs län. Gästrikslands domsagas östra tingslag. Ol. Olsson, Gäfleborgs län. Gästrikslands domsagas västra tingslag. Halvar Eriksson, Gäfleborgs län. Bergsjö och Delsbo tingslag. P. Olsson, Gäfleborgs län. Enångers och Forsa tingslag. Johan Ericsson, Gäfleborgs län. Västra Hälsinglands domsaga. J. Johansson, Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands domsagas västra tingslag. M. Sundström, Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands domsagas östra tingslag. O. A. Brodin, Gäfle. P. Waldenström, Gäfle. Julius Centerwall, Söderhamn. Joh. Er. Nordin, Västernorrlands län. Medelpads västra domsaga. S. H. Kvarnzelius, Västernorrlands län. Sköns tingslag. E. G. Åkerlind, Västernorrlands län. Njurunda, Ljustorps och Insdals tingslag. Joh. Nydal, Västernorrlands län. Ångermanlands södra domsaga. Joh. P. Dahlberg, Västernorrlands län. Ångermanlands mellersta domsaga. Oswald Emthén, Västernorrlands län. Ångermanlands vestra domsaga. P. Hörnstén, Västernorrlands län. Nätra och Nordingrå domsaga. C. J. Öberg, Västernorrlands län. Själevads och Arnäs domsaga. Henric Öhngren, Härnösand och Örnsköldsvik. R. Ekholm, Sundsvall. Karl Karlsson, Jämtlands norra domsaga. Johan Olofsson, Jämtlands västra domsaga. J. Bromée, Jämtlands östra domsaga. S. J. Enander, Jämtlands län. Härjedalens domsaga. (Navn mangler.), Östersund och Hudiksvall. Ad. Wiklund, Västerbottens län. Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslag. J. Andersson, Västerbottens län. Umeå tingslag. A. Fr. Burman, Västerbottens västra domsaga. P. Zimdahl, Västerbottens västra domsaga. Side 746 N. Boström, Västerbottens mellersta domsaga. Albin Ahlstrand, Umeå, Skellefteå och Piteå. Pehr Svensson, Norrbottens län. Piteå domsaga. J. E. Granlund, Norrbottens län. Luleå domsaga. O. H. Ström, Norrbottens län. Kalix domsaga. (Navn mangler.), Norrbottens län. Torneå domsaga. Paul Hellström, Luleå och Haparanda.
Side 747 INNEHÅLL.
Ingressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid. 1.
§1. Angående godkännande af vissa vid förhandlingar i Karlstad af utsedde delegerade från svensk och norsk sida uppgjorda förslag till öfverenskommelser mellan de bägge rikena . . . . . . . . . . . . . . . sid. 1
§2. Angående dels lag om upphäfvande för Sveriges del af den till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norge uppkomna konstitutionella förhållanden antagna riksakt, dels ock medgifvande åt Kungl. Maj:t att å Sveriges vägnar under visst villkor erkänna Norge såsom en från unionen med Sverige skild stat . .sid. 2.
§3. Angående upphäfvande af hittills gällande bestämmelser angående unionstecken i rikets flagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid. 2.
§ 4. Angående understöd till de hushåll, hvilkas värnpliktiga familjeförsörjare under innevarande år varit i tjänst vid hären eller flottan kvarhållna för extra tjänstgöring utöfver lagstadgad öfningstid och hvilka för sin utkomst äro väsentligen beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid. 3.
Slutmeningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid. 3.
Side 748 BIHANG
TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL
VID ANDRA URTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM ÅR 1905.
TIONDE SAMLINGEN.
2:dra Afdelningen.
Riksdagens kanslideputerades memorial n:o 1.
Side 749 N:o 1.
Ank. till Riksd. tryckeriexpedition den 5 oktober 1905, kl. 11 f. m.
Riksdagens kanslideputerades memorial angående antagande af tjänstemän i Riksdagens kansli.
Vid sammanträde denna dag hafva herrar talmän och vice talmän samt kanslideputerade till tjänstemän i Riksdagens kansli antagit:
å kansliafdelningen:
en sekreterare, hvilken äfven kommer att bestrida registratorsgöromålen, samt
å tryckeriafdelningen:
en föreståndare för denna afdelning, två korrekturläsare och en motläsare; hvilken åtgärd kanslideputerade få
till Riksdagens godkännande härigenom anmäla;
och hemställa kanslideputerade,
att, i likhet med hvad vid föregående riksdagar varit förhållandet, Riksdagen måtte medgifva, att, därest omständigheterna det påkalla, ytterligare behöflige tjänstemän å tryckeriafdelningen må, utan särskild framställning till Riksdagen, kunna i stadgad ordning antagas.
Stockholm den 5 oktober 1905.
Alb. Anderson. G. Budebeck. B. Lindgren. E. von Krusenstjerna.
Side 750 Tom side.
Side 751
REGISTER
ÖFVER RIKSDAGENS PROTOKOLL
MED BIHANG VID
ANDRA URTIMA. RIKSMÖTET ÅR 1905.
Side 752 Summarisk förteckning öfver Riksdagens protokoll med bihang vid andra urtima riksmötet år 1905.
Protokoll.
Första kammarens protokoll, 1 band, innehållande 4 häften.
Andra kammarens protokoll, 1 band, innehållande 5 häften.
Bihang.
Saml. Afd. Band.
Saml. . Afd. . Band.
1 . . . . . . 1 . . . . - . . K. M:ts propositioner och skrifvelse n:r 1-6 samt . . . . . . . . . . . . . . . . . K. M:ts öppna bref och af K. M:t till Riksdagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . hållna tal.
1 . . . . . .2. . . . .2 . . Motioner inom Andra kammaren n:r 1-5.
8 . . . . . .1 . . . . - . . .Särskilda utskottets utlåtanden och memorial n:r . . . . . . . . . . . . . . . . . 1-6.
9 . . . . . .- . . . . .- . . .Protokollsutdrag från kamrarne.
10 . . . . .1 . . . . 1 . . Riksdagens skrifvelser till Konungen n:r 1-5.
10 . . . . .1 . . . . 2 . . Riksdagsbeslutet.
10 . . . . .2. . . . .- . . .Riksdagens kanslideputerades memorial n:r 1.
Register.
Side 753 FÖRKORTNINGAR.
A. K. = Andra kammaren.
F. K. = Första kammaren.
R. D. = Riksdagen.
R.O. = Riksdagsordningen.
Öfriga förkortningar torde ej missförstås.
Anm.. I hänvisningarna till protokollen utmärka de större siffrorna häftets nummer och de mindre sida eller sidor i samma häfte.
Side 754 
Side 755  .
Side 756 
Side 757 
Side 758 
Side 759 
Side 760 
Side 761  .
Side 762  .
Side 763 
Side 764 
Side 765 
Side 766 
Side 767 
Side 768 
Side 769 
Side 770 
Side 771 
Side 772 
Side 773 
Side 774 
Side 651-700
|
